Statsutskottets utlåtande Nr 144.
1
Nr IM.
Ankom till riksdagens kansli den 9 maj 1930 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder
för beredande av nya lokaler för naturhistoriska
riksmuseets etnografiska avdelning m. m. jämte en i ämnet
väckt motion. (2:dra avd.)
I den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1930/1931 har Kungl.
Maj:t under åttonde huvudtiteln (punkt 38 av det vid propositionen fogade
utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag)
föreslagit riksdagen att, i avbidan på proposition angående beredande av
lokalutrymmen för naturhistoriska riksmuseets etnografiska avdelning, för
ändamålet för nämnda budgetår beräkna ett extra reservationsanslag av
100,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 14 mars
1930 dagtecknad proposition, nr 244, vilken hänvisats till statsutskottet för
förberedande behandling, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för sistnämnda dag, föreslagit riksdagen
att
dels medgiva, att ett å till ärendet hörande >relationsritningar över kasernetablissement
för kungl, livregementets dragoner, situationsplan» med rött
utmärkt område av i runt tal 25,200 kvadratmeter av förutvarande livregementets
dragoners kasernområde jämte därå befintliga byggnader må reserveras
för naturhistoriska riksmuseets etnografiska avdelning,
dels ock för iordningställande för nämnda avdelnings och museums räkning
av vissa å berörda område befintliga byggnader i huvudsaklig överensstämmelse
med ett av byggnadsstyrelsen i utlåtande den 23 januari 1930
framlagt förslag ävensom för bestridande av kostnaderna för flyttning av
museets samlingar till de nya lokalerna m. m. för budgetåret 1930/1931 under
åttonde huvudtiteln anvisa ett extra reservationsanslag å 100,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sist omförmälda
statsrådsprotokoll.
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 61 haft. (Nr 144.)
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 144.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr V. Bydén väckt motion, nr 321, vari hemställts, att riksdagen
måtte
dels medgiva, att ett å till ärendet hörande »relationsritningar över kasernetablissement
för kungl, livregementets dragoner, situationsplan» med rött
utmärkt område av i runt tal 25,200 kvadratmeter av förutvarande livregementets
dragoners kasernområde jämte därå befintliga byggnader må reserveras
för naturhistoriska riksmuseets etnografiska avdelning,
dels ock för påbörjande av iordningställandet av lokaler för avdelningen
enligt i huvudsak det av byggnadsstyrelsen den 27 november 1929 framlagda
förslaget samt förflyttning till de nya lokalerna av avdelningens samlingar
m. m. för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag
av 300,000 kronor.
Därest sistnämnda yrkande icke skulle vinna bifall, har i motionen yrkats,
att riksdagen måtte för iordningställande av lokaler för avdelningen i fråga
m. m. i huvudsaklig anslutning till den av avdelningens föreståndare den
12 februari 1930 uppgjorda planen bevilja ett anslag av 1,050,000 kronor
samt därav för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av
100,000 kronor.
Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionen.
Riksmuseets etnografiska avdelnings byggnadsfråga har varit aktuell under
en lång följd av år. Under senare år hava sålunda åtskilliga förslag varit
uppe beträffande den lämpligaste platsen för ett blivande etnografiskt museum,
nämligen dels i samband med naturhistoriska riksmuseets övriga avdelningar
vid Frescati — varest för övrigt fortfarande ett område finnes
reserverat för den etnografiska avdelningen — dels den s. k. Rosendalsplatån
å södra Djurgården, dels vissa delar av f. d. positionsartilleriregementets
kasernområde, dels delar av f. d. livregementets dragoners kasernområde,
dels en tomt vid Valhallavägen mitt emot patentverket, dels en tomt å Ladugårdsgärde
mitt emot Karlaplan, dels parken omedelbart sydost om Göta
livgardes kasern, belägen intill Strandvägen och mitt emot Nobelparken,
dels ock tomten i fonden av Karlaplan, omfattande kvarteren Fältöversten
och Fältväbeln.
På senaste tid har emellertid denna byggnadsfråga erhållit särskild aktualitet.
I skrivelse den 27 september 1928 gjorde byggnadsstyrelsen sålunda gällande,
att förhyrningen för statsverkets räkning av lokaler inom den s. k. auditoriebyggnaden
i Stockholm borde upphöra med hyrestidens utgång den 1 april
1932, vid vilken tidpunkt alltså andra lokaler borde finnas tillgängliga för
mottagande av de i auditorium förlagda institutionerna. Denna lokalfråga
borde enligt byggnadsstyrelsens förmenande lösas genom utnyttjande av kro
-
Statsutskottets utlåtande Nr 144.
3
nans tomter nr 8 och 9 i kvarteret Grönlandet södra, därvid de nuvarande
byggnaderna borde ersättas med en ny ämbetsbyggnad. Förutsättning för
realiserandet av detta byggnadsföretag vore emellertid, att andra lokaler
kunde beredas de av etnografiska avdelningens samlingar, som funnes förvarade
i de å sagda tomter uppförda byggnaderna. En möjlig och lämplig
utväg till lösandet av etnografiska museets lokalfråga vore att för museet
anordnades lokaler inom positionsartilleriregementets förra kasernetablissement
i de delar därav, som icke berördes av statens historiska museums
ifrågasatta förläggning till etablissementet. Byggnadsstyrelsen hemställde
därför örn anvisande av medel ej blott till ritningar till den ifrågasatta
ämbetsverksbyggnaden utan även för verkställande av utredning rörande
beredande av lokaler för etnografiska museets samlingar. Sedan 1929 års
riksdag anvisat ett extra reservationsanslag av 25,000 kronor för utförande
av de föreslagna utredningarna, ställde Kungl. Majit genom beslut den 3 maj
1929 anslaget till byggnadsstyrelsens förfogande för därmed avsett ändamål.
Med skrivelse den 27 november 1929 framlade härefter byggnadsstyrelsen
resultatet av sin utredning rörande beredande av nya lokaler för etnografiska
museet.
Detta förslag innebar, att etnografiska avdelningen borde förläggas till
f. d. livregementets dragoners kasernområde. Detta område kunde lämpligen
uppdelas i tre delar, nämligen den västra delen, omfattande tre stallbyggnader,
exercis- och ridhus samt ett fordonsförråd, förlagda kring en rymlig gårdsplan,
det mellersta området, upptagande tre kasernbyggnader med sjukhusbyggnad,
sjukstall samt köks- och matsalsbyggnad, samt det östra området
med kanslibyggnad, varjämte till kasernområdet vidare hörde ett område
utmed Djurgårdsbrunns viken och Djurgårdsbrunnskanalen. Vart och ett av
de tre förstnämnda områdena vore ägnat att bilda ett fullständigt byggnadskomplex
för skilda ändamål. Det västra hade tidigare avsetts för ett tekniskt-industriellt
museum, och det östra, som erbjöde goda byggnadsplatser,
skulle väl ägna sig till uppförande av olika slag av institutionsbyggnader,
anslutande sig till den nuvarande kanslibyggnaden. Det mellersta området,
omfattande omkring 21,000 kvadratmeter, föresloges nu av byggnadsstyrelsen
till upplåtelse för det etnografiska museet, under det att området närmast
vattnet föresloges skola reserveras såsom park. Byggnadsstyrelsen har vidare
framhållit, att styrelsen — under vidhållande av sin i utlåtande den
19 januari 1928 angivna, principiella ståndpunkt, att permanent markupplåtelse
från här ifrågavarande kasernområde icke borde äga rum, innan stadsplan
fastställts över ifrågavarande del av norra Djurgården — dock ansett sig
kunna tillstyrka den ifrågasatta markupplåtelsen, även örn denna måste
anses hava permanent karaktär. Styrelsen anför härom, att styrelsen icke
kunde undgå att taga hänsyn till att de å området befintliga byggnaderna
på detta sätt funne en lämplig användning, varjämte utan tvivel en blivande
stadsplan torde kunna utan svårighet anslutas till dessa byggnader.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 144.
Etnografiska avdelningen disponerar för närvarande 1,719 kvadratmeters
utrymme och en vaktmästarbostad i huset Vallingatan nr 1, 580 kvadratmeter
i huset Vallingatan 2 samt 230 kvadratmeter och en vaktmästarbostad
i kronans egendom Västra Trädgårdsgatan nr 10, eller förutom
de båda vaktmästarbostäderna, tillhopa 2,529 kvadratmeter, därav 509
kvadratmeter nyttjas såsom utställningslokaler, 305 kvadratmeter som arbetslokaler
och 1,715 kvadratmeter som magasinsukymmen. Härutöver äro
vissa magasinslådor samt skrymmande föremål förvarade på vinden i det
s. k. kronprinsens stall, på naturhistoriska riksmuseets (mineralogiska avdelningen)
vind och i Observatorielunden härstädes, varjämte vissa föremål
äro utställda i Göteborgs museum, upptagande omkring 150 kvadratmeters
golvyta. I särskild förteckning har föreståndaren uppgivit det omedelbara
behovet av lokalutrymme till sammanlagt 6,675 kvadratmeter förutom två
vaktmästarbostäder och bostad för eldare, vartill skulle erfordras 400 kvadratmeter
för doktor Sven Hedins under 1930 väntade samlingar. Härjämte
skulle för framtiden erfordras ytterligare 4,500 kvadratmeter.
Byggnadsstyrelsens förslag av den 27 november 1929 innebär i huvudsak
följande. Med hänsyn till det stora behovet av magasinslokaler, skulle en
av kasernerna, nr III å en utredningen bifogad situationsplan, användas
uteslutande för detta ändamål. Denna byggnad skulle endast förses med
värmeledning men i övrigt kunna användas i befintligt skick. De båda
övriga kasernerna skulle iordningställas för de museisamlingar, som borde
göras tillgängliga för allmänheten. Byggnaderna läte sig väl apteras för
detta ändamål. Vindarna borde begagnas såsom magasin, varför taken
borde värmeisoleras. Det förutvarande sjukhuset skulle inredas med arbetsrum
och förses med värmeledning. Det utanför områdets föreslagna gränser
belägna sjukstallet skulle förses med en större ingång och avses att användas
till förvaring av skrymmande föremål, såsom båtar m. m. Den gamla köksbyggnaden,
som vore av sten, skulle anordnas såsom värmecentral, vilken
tilltoges så, att den bleve tillräcklig även vid en framtida utvidgning av
museilokalerna. I denna byggnad finnes en bostad om två rum och kök,
som skulle användas för maskinist. Två bostadslägenheter i den kasernbyggnad,
vilken avsåges till magasin, skulle bibehållas för museets två
vaktmästare. Enligt detta förslag skulle etnografiska museet komma att
disponera 2,600 kvadratmeter utställningslokaler, 2,025 kvadratmeter magasinslokaler
och 275 kvadratmeter arbetslokaler, eller sammanlagt 4,900
kvadratmeter förutom erforderliga bostadslägenheter. Kostnaderna för genomförandet
av detta förslag hava av styrelsen beräknats komma att uppgå till
480,000 kronor. Till dessa kostnader komma emellertid 15,000 kronor för
samlingarnas flyttning samt kostnader för montrer och andra uppställningsanordningar
inom de nya lokalerna, beräknade till 146,000 kronor.
För tillgodoseendet av avdelningens ytterligare utrymmesbehov har bygg -
Statsutskottets utlåtande Nr 144. 5
nadsstyrelsen tänkt sig två utbyggnadsstadier, närmare angivna å situationsplanen.
Det nästa eller andra utbyggnadsstadiet skulle sålunda avse uppförandet
av förbindelselängor, A, mellan kasernen I och de båda övriga kasernerna,
så att dessa tre kaserner komma att bilda en sammanhängande byggnad.
Härtill kommer ombyggnad av den nu till magasinsändamål avsedda kasernen
III till utställningslokaler, uppförande av en ny magasinsbyggnad,
B, påbyggnad av kasernen I med en våning, anordnande därstädes av en
ny trappa m. m., samt vidtagande av vissa ändringsarbeten i kasernen II.
Efter utförandet av andra utbyggnadsstadiet, vars genomförande beräknats
draga en kostnad av 890,000 kronor, skulle finnas disponibla, förutom
bostadsutrymmen, tillhopa 7,375 kvadratmeter, därav 4,800 kvadratmeter
utställningslokaler, 2,300 kvadratmeter magasinslokaler och 275 kvadratmeter
tjänstelokaler.
I det tredje utbyggnadsstadiet skulle uppföras de å situationsplanen med
C och D betecknade tillbyggnaderna. Efter denna sista utbyggnad, som
beräknats betinga en kostnad av 800,000 kronor, skulle etnografiska museet
disponera utrymmen av sammanlagt omkring 10,000 kvadratmeter.
Under förutsättning att Kungl. Maj:t och riksdagen skulle godkänna det
framlagda förslaget att förlägga det etnografiska museet till dragonkasernen
å norra Djurgården, skulle, framhöll byggnadsstyrelsen vidare, de härför
erforderliga kostnaderna, avseende de befintliga byggnadernas iordningställande,
kunna fördelas på två år, och skulle därvid för det första budgetåret
erfordras förslagsvis 300,000 kronor, däri inberäknad kostnaden för samlingarnas
flyttning.
Chefen för östra arméfördelningen har i ett över byggnadsstyrelsens
ifrågavarande förslag avgivet utlåtande anfört, att ett avstående från förutvarande
livregementets dragoners kasernetablissement under förhandenvarande
omständigheter icke vore möjligt. Skulle de inom förutvarande positionsartilleriregementet
och Fredrikshov nu disponerade utrymmena kunna
komma att stå till arméfördelningens förfogande intill dess att motsvarande
lokaler å Järvafältet uppförts, så att dessa förråd kunde direkt flyttas dit,
torde emellertid möjlighet finnas för att arméfördelningen kunde avstå så
stor del av etablissementet i fråga, som i byggnadsstyrelsens förslag avsetts
för det blivande etnografiska museet.
Arméförvaltningens fortifikationsdepartement har meddelat, att departementet
icke hade något att erinra mot upplåtande av föreslaget område med
tillhörande byggnader för etnografiska avdelningen under förutsättning, att
de av lantförsvaret disponerade utrymmena inom förutvarande positionsartilleriregementet
och Fredrikshov fortfarande finge stå till lantförsvarets förfogande
intill dess att lokaler av motsvarande storlek blivit uppförda å
Järvafältet.
Genom remiss den 9 januari 1930 anbefalldes härefter byggnadsstyrelsen
6
Statsutskottets utlåtande Nr 144.
att till Kungl. Maj:t inkomma med utredning och förslag till sådana anordningar,
som kunde befinnas påkallade för att, intill dess frågan om ett
definitivt ordnande av etnografiska museets lokalförhållanden kunde upptagas
till närmare prövning, provisoriskt tillgodose lokalbehoven för detta
museum.
Det förslag, som byggnadsstyrelsen med anledning härav avgivit den 23
januari 1930, avser allenast en magasinering av samlingarna och beredande
av arbetsrum för tjänstemännen. Enligt detta förslag skulle för museet
erfordras två av kasernerna, sjukhuset, köksbyggnaden och sjukstallet, vilket
alltså innebär, att en av de i det första förslaget upptagna kasernerna icke
för närvarande skulle behövas.
De för detta förslag erforderliga ändringsarbeten m. m. hava enligt
inom byggnadsstyrelsen uppgjorda kostnadsförslag beräknats betinga en
sammanlagd kostnad av 85,000 kronor, vartill komma kostnaderna för samlingarnas
flyttning, enligt tidigare beräkning uppgående till 15,000 kronor,
eller sammanlagt 100,000 kronor. En eventuellt behövlig inredning av
vinden i den uppvärmda kasernen skulle öka kostnaderna med 15,000 kronor.
I det sålunda uppgjorda förslaget har byggnadsstyrelsen bortsett från varje
möjhghet till utställning av museets samlingar, även i den ringa utsträckning,
vari de för närvarande hållas tillgängliga för allmänheten och forskare.
De föreslagna anordningarna avse sålunda endast magasinering av samlingarna
och beredande av arbetsrum för museets tjänstemän. Ett tillgodoseende
av önskemålet av utställning i ungefär samma omfattning som för
närvarande skulle betinga iordningställande av bottenvåningen i kasernen I
i enlighet med byggnadsstyrelsens tidigare förslag, varjämte till ersättning
för den härigenom minskade tillgången till uppvärmda förvaringsutrymmen
jämväl vinden i samma kasern bör kunna uppvärmas. På detta sätt skulle
vinnas omkring 500 kvadratmeter golvyta för utställning av samlingarna,
och skulle förslaget givetvis i detta avseende innebära en förbättring av de
nuvarande lokalförhållandena. Dylika ytterligare anordningar för ernående
av möjlighet till utställning skulle emellertid medföra en ökning av kostnaderna
med omkring 100,000 kronor, d. v. s, dessa skulle ungefär fördubblas.
Såväl med hänsyn härtill som i betraktande av de i ifrågavarande byggnad
ingripande åtgärder, som anordnande jämväl av utställningslokaler
skulle medföra, synes det byggnadsstyrelsen, att dessa åtgärder näppeligen
böra komma till utförande med mindre avsikten är att bereda etnografiska
museet en permanent förläggning till dragonkasernen.
Föreståndaren för etnografiska avdelningen, professor G. Lindblom, bar i
ett med anledning av byggnadsstyrelsens förslag av den 23 januari 1930
avgivet utlåtande — örn anslaget av 100,000 kronor icke kunde väsentligen
höjas och etnografiska avdelningen sålunda skulle tvingas att flytta till
dragonkasernen — framlagt följande förslag, grundat på byggnadsstyrelsens
beräkningar i skrivelsen av den 27 november 1929. Förutsättningen för
Statsutskottets utlåtande Nr 144.
7
detsamma är, dels att tomten permanent tilldelas museet, dels att utrymmandet
icke blott av Västra Trädgårdsgatan 10 utan även av Vallingatan
2 tillsvidare får anstå:
Budgetåret 1930/1981.
Kasern I magasin, sjukhuset, sjukstallet.............. 100,000 kronor
Budgetåret 1931/1932.
Ändringsarbeten m. m. i kasern II
Ändringsarbeten i kasern III.....
Utbyggande av värmecentralen . . .
...... 162,500
..... 25,000
..... 23,000
Summa 210,500 kronor
Budgetåret 1932/1933.
Ändringsarbeten m. m. i kasern I.................. 162,500 kronor
(materialet överflyttas under tiden till kasern lil)
Skåp och montrer etc. till kasern II........... 75,000 »
Summa 237,500 kronor
Budgetåret 1933/1934.
Byggande av magasin............................ 100,000 kronor
Skåp till kasern I......................... 75,000 »
Summa 175,000 kronor
Budgetåret 1934/1935.
Ombyggnad av kasern III........................ 175,000 kronor
Skåp och montrer etc. till kasern III.......... 75,000 »
Summa 250,000 kronor
Härtill komma oförutsedda utgifter in. m. cirka........ 77,000 kronor
Summa summarum 1,050,000 kronor
fördelade på fem år eller per år 210,000 kronor. Enligt denna beräkning
skulle Vallingatan 2 och Västra Trädgårdsgatan 10 kunna utrymmas först
under tredje året. Fördelaktigt vore därför, örn de sålunda föreslagna anslagen
för de båda första åren kunde höjas, bland annat även för beredande
av lokaler för doktor Hedins nyförvärv.
Vetenskapsakademien har funnit den ombyggnadsplan, sträckande sig över
en period av fem år, vilken avdelningsföreståndaren i sin skrivelse framlagt,
under föreliggande förhållanden vara den bästa möjliga. För att inredningsarbetets
utsträckande över denna långa tidrymd ej skulle äventyra det ömtåliga
samlingsbeståndet, ansåge akademien det vara av yttersta vikt, att de
nuvarande museilokalerna utrymdes endast i den mån som installationer
inom dragonkasernområdet möjliggjorde en överflyttning. Akademien funne
det sålunda vara oundgängligt, att endast lokalerna Vallingatan 1 utrymdes
detta år samt att de två övriga lokalerna, Vallingatan 2 samt Västra Trädgårdsgatan
10, utrymdes först då fullt tillfredsställande permanenta lokaler
inom dragonkasernområdet blivit iordningställda att emottaga de ifrågavarande
samlingarna.
Djurgårdskommissionen har framlagt ett omfattande förslag rörande den
8
Statsutskottets utlåtande Nr 144.
framtida dispositionen av hela kasernområdet. Enligt detta förslag skulle
området ställas under kommissionens förvaltning. Till byggnadsstyrelsen
skulle överlämnas dels för disposition av etnografiska museet två av kasernerna,
å en till ärendet hörande karta betecknade med I och lil, sjukhuset
och köksbyggnaden-matinrättningen, dels för disposition av tekniska
museet norra och östra stallarna samt excercis- och ridhusen. En kasern,
betecknad med II, södra stallet och sjukstallet skulle användas för interimistisk
förvaring av vissa av arméns förråd.
Riksmarskalksämbetet har funnit något hinder icke föreligga mot den tilltänkta
förläggningen av etnografiska museet under förutsättning dock dels
av medgivande därtill av de militära myndigheter, vilka på arrende innehade
markområdena i fråga, och dels att kasernetablissem entet icke finge tagas i
anspråk för det etnografiska museet förrän den Stockholmsutställningen medgivna
rätten till berörda byggnader och områden upphört. Riksmarskalksämbetet
har härvid utgått från att de för förutvarande livregementets dragoners
kasernetablissement upplåtna markområden å norra Djurgården alltfort
borde vara ställda under riksmarskalksämbetets förvaltning. Riksmarskalksämbetet
har tillika framhållit vikten av att vid en eventuellt medgiven
förändrad disposition av kasernetablissem en tet och dess områden såsom
villkor fästes, dels att djurgårdskassan skulle såsom hittills komma i åtnjutande
av årlig avgäld, vilken avgäld för närvarande utginge med 700
kronor för år räknat, men som framdeles torde böra bestämmas med hänsyn
till framtida disposition av åbyggnaderna, dels att eventuella förändringar
av befintliga byggnader eller frågor örn nybyggnader borde, som
hittills, i förekommande fall underställas riksmarskalksämbetets och djurgårdsförvaltningens
prövning och godkännande.
Departementschefen har till en början upptagit frågan örn centralmuseernas
lokalförhållanden och därvid finfört bland annat följande: Spörsmålet
örn förbättring av våra centralmuseers lokalförhållanden, såvitt dessa
museer lydde under ecklesiastikdepartementet, hörde till de mest trängande
av de större nybyggnadsfrågor, som för närvarande läge under departementets
prövning. Örn departementschefen frånsåge nordiska museets byggnad, vilken
uppfördes förmedelst lotterimedel, hade någon ny humanistisk museibyggo^d
i Stockholm icke kommit till stånd sedan 1864, då nationalmuseibyggnaden
blivit färdig, dit sedermera statens konstsamlingar och historiska
museet inflyttats. Utvecklingen på den humanistiska forskningens områden
— enkannerligen de forskningsgebit, där materialet utgjordes av olika kulturområden
belysande föremål av inhemskt eller utländskt ursprung från äldre
och senare tider — hade under de senare decennierna gått framåt med stormsteg,
och en naturlig följd härav hade också blivit, att krav sedan länge förelegat
örn beredande av såväl ändamålsenliga utrymmen för vården av dessa
föremål som tjänliga lokaler för den vetenskapliga utforskningen av desamma.
Härtill komme vidare en synpunkt, som i viss mån vore främmande för
Statsutskottets utlåtande Nr 144.
9
en äldre tids betraktelsesätt. Av de moderna museerna krävde man nämligen
numera, att de skulle vara ej endast vetenskapliga forskningsinstitut
utan tillika folkliga bildningsanstalter med uppgift att för så många som
möjligt tillgängliggöra det värdefulla åskådningsmaterial, varöver det allmänna
härutinnan förfogade. De krav, som med hänsyn till nu angivna
omständigheter framställts, hade under senare år kommit att åsidosättas till
förmån för andra mera nödvändiga statliga byggnadsföretag. Följden härav
hade nu också blivit, att frågorna örn anskaffande av erforderliga lokalutrymmen
för våra centrala museala institutioner nu framkomme nästan samtidigt
med anspråk på ett snart förverkligande. Givet vore emellertid,
att de statsfinansiella förhållandena icke medgåve ett omedelbart och samtidigt
realiserande av dessa lokalbehov, utan man torde vara nödsakad
att söka efter hand lösa de olika institutionernas byggnadsfrågor. Det
hade härvid gällt i första rummet att söka bestämma den ordningsföljd, i
vilken de olika behoven borde tillgodoses och i anslutning härtill de olika
byggnadsföretagen borde utföras. För statens historiska museums vidkommande
hade staten redan skridit till åtgärder, som avsåge ett undanröjande
av de lokalsvårigheter, varmed detta museum länge haft att dragas,
i det 1929 års riksdag beslöt reservera viss del av förutvarande positionsartilleriregementets
område jämte därå befintliga byggnader för historiska
museet ävensom att för utlysande av arkitekttävlan örn erforderliga ritningar
till sådana ändrings- och nybyggnadsarbeten, som betingades av en förflyttning
av museet till ifrågavarande område, anvisa för budgetåret 1929/
1930 ett extra reservationsanslag av 40,000 kronor. Sådan pristävlan påginge
för närvarande, och det vore att hoppas, att sedan resultatet av densamma
föreligger, förslag måtte kunna utan dröjsmål föreläggas riksdagen örn anvisande
av det för nybyggnaden erforderliga första anslaget. Detta byggnadsföretag
beräknades komma att kräva en byggnadstid av tre ä fyra år. I
omedelbar anslutning härtill torde åtgärder böra vidtagas för ett utnyttjande
för nationalmusei räkning av de av historiska museet dittills disponerade
utrymmena i nationalmuseibyggnaden. Sistnämnda museum hade sedan länge
haft att kämpa med stora svårigheter att bereda utrymmen för sina ständigt
växande samlingar, på samma gång det torde vara ofrånkomligt att bereda
tjänstemännen vid nationalmuseet mera ändamålsenliga och tjänliga arbetsoch
administrationslokaler. Denna omdaning av sistnämnda museibyggnad
bleve givetvis både vansklig att genomföra och förenad med betydande kostnader,
alldenstund all erfarenhet visat, hurusom det städse varit förenat med
praktiska svårigheter och stora utgifter att vidtaga mera genomgripande
rubbningar i gamla byggnader i synnerhet av den solida beskaffenhet som
nationalmuseibyggnaden. Härefter hade den frågan uppställt sig, i vilken
ordning återstående under ecklesiastikdepartementet lydande centralmuseer
skulle få sina lokalbehov slutgiltigt tillgodosedda. De museer, örn vilka
härvid närmast vore tal, vore livrustkammaren och etnografiska museet. De
-
10
Statsutskottets utlåtande Nr 144.
partementschefen ville emellertid erinra, att vid den tidpunkt, då man räknat
med att sistnämnda frågor bleve aktuella, ett annat byggnadsbehov komme
att framträda för en annan under departementet lydande institution av betydande
omfattning, nämligen riksarkivet. Redan i skrivelse till Kungl.
Majit den 14 juli 1928 hade riksarkivet framhållit, hurusom en nyreglering
av riksarkivets lokalförhållanden i deras helhet vore oundgängligen påkallad,
och genom beslut den 22 november 1929 hade Kungl. Majit anbefallt byggnadsstyrelsen
att i samråd med riksarkivet verkställa utredning och inkomma
med förslag till slutligt ordnande av riksarkivets lokalförhållanden. Departementschefen
hade velat lämna nu angivna korta översikt för att påvisa, dels
hurusom man under den närmaste tiden torde hava att emotse rätt betydande
by gg n a d s a ris lag för museala och andra institutioner i Stockholm, dels ock
den ordning, i vilken man hittills tänkt sig ett genomförande av de olika
byggnadskraven.
Emellertid hade, framhåller härefter departementschefen, etnografiska museets
byggnadsfråga aktualiserats tidigare än man förut räknat med, och
detta hade sin orsak i den föreslagna förläggningen av riksförsäkringsanstalten
till kvarteret Grönlandet södra, där den byggnad vore belägen, i
vilken huvudmassan av etnografiska museets samlingar nu är förvarad. För
att ny byggnad för riksförsäkringsanstalten skulle hinna bliva färdig till
avsedd tid den 1 april 1932, måste de å platsen nu befintliga byggnaderna
vara nedrivna senast den 1 oktober 1930. Med anledning härav hade departementschefen
haft att överväga, huruvida man skulle med avvikelse från
den ovan angivna planen för ordningen mellan de museala nybyggnaderna i
huvudstaden redan nu gå in för en definitiv nybyggnad för etnografiska
museet eller örn museets lokalförhållanden skulle kunna ''provisoriskt tillgodoses,
till dess historiska museets och nationalmuseets byggnadsfrågor blivit
slutgiltigt ordnade. Det förra skulle innebära ett frångående av tidigare
uppgjord plan och måhända bidraga till ett eftersättande eller ett undanskjutande
av historiska museets byggnadsfråga, vilken enligt departementschefens
mening i allt fall tedde sig såsom den mest angelägna av våra
museala byggnadsfrågor för närvarande. Men ej heller det senare alternativet,
att under en längre väntetid endast provisoriskt ordna etnografiska
museets lokalfråga, därvid en ej ringa del av samlingarna skulle komma
att magasineras, funne departementschefen tilltalande. Det gällde, som bekant,
samlingar av stort vetenskapligt och materiellt värde, och ett längre
provisorium jämte en eventuell längre magasinering av dessa samlingar kunde
tvivelsutan vara ägnat att menligt inverka på föremålens beskaffenhet och
vård.
Departementschefen hade därför ansett, att den för etnografiska museet
lyckligaste lösningen för närvarande vore att åt museet förvärva ett område,
där museet kunde beräknas komma att få kvarstanna, och att genom
begränsade, successivt anvisade anslagsmedel till erforderliga byggnadsarbeten
Statsutskottets utlåtande Nr 144.
11
småningom bereda åt museet de såväl utställnings- som magasinslokaler, av
vilka museet kan vara i behov. Den successiva utvecklingen skulle härigenom
taga en längre tid än om en nybyggnad omedelbart skulle uppföras,
men det hade synts departementschefen angeläget att ej genom ett forcerat
museibyggande och därmed följande belastning å åttonde huvudtiteln äventyra
den snara lösningen av historiska museets byggnadsfråga.
Departementschefen hade ansett sig böra ansluta sig till förslaget om etnografiska
museets förläggning till den av byggnadsstyrelsen ifrågasatta, mellersta
delen av f. d. livregementets dragoners kasernområde. Den lyckligaste
lösningen syntes vara att åt museet förvärva ett område, där museet kunde
beräknas komma att få kvarstanna. Med hänsyn härtill funne departementschefen
det lämpligt att redan nu inhämta riksdagens medgivande till att
erforderligt område måtte reserveras för etnografiska museet. Det område,
som av byggnadsstyrelsen föreslagits skola reserveras för museet, upptoge
en areal av omkring 21,000 kvadratmeter. Häri inginge emellertid ej det
område, där sjukstallet vore beläget. Då denna byggnad vore erforderlig
för förvaring av mera skrymmande föremål och då vidare någon utvidgning
av området framhållits såsom önskvärd för att möjliggöra friluftsutställningar
m. m., ansåge departementschefen sig böra förorda, att jämväl
den söder örn det av byggnadsstyrelsen föreslagna området belägna marken,
där sjukstallet är beläget, reserverades för etnografiska museet. Denna mark
hade en areal av omkring 4,200 kvadratmeter, vadan hela det område, som
enligt departementschefens uppfattning bör reserveras för etnografiska museet,
uppginge till i runt tal 25,200 kvadratmeter. Departementschefen ville
understryka, att detta reserverande av marken givetvis icke finge föregripa
en eventuell stadsplans utläggande, utan att då de jämkningar av området
finge göras, som kunde befinnas erforderliga.
Frågan örn vem som skall omhänderhava förvaltningen av kasernområdet
hade, erinrar vidare departementschefen, varit föremål för olika uppfattningar.
Slutlig ställning till denna fråga torde dock ej nu kunna tagas,
utan torde densamma böra upptagas till förnyad behandling, därest riksdagen
lämnade det äskade medgivandet att reservera viss mark för museets
räkning. Departementschefen har emellertid såsom sin uppfattning framhållit,
att i vart fall de byggnader, som kunde komma att upplåtas åt etnografiska
museet, lämpligen torde böra — i likhet med övriga museibyggnader
— ställas under byggnadsstyrelsens vård och inseende.
Vad vidare anginge de under ärendets handläggning framkomna eller berörda
frågorna örn plats för det tekniska museet, om den framtida användningen
av Fredrikshov och örn beredande av lokaler därstädes, bland annat
för livrustkammaren, funne departementschefen sig icke hava anledning att
nu närmare ingå härpå. Han har endast framhållit, att det av honom tillstyrkta
förslaget om etnografiska museets förläggning icke torde kunna ställa
några hinder i vägen för realiserandet av de sålunda angivna önskemålen.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 144.
Härefter har departementschefen övergått till frågan om vilka byggnader,
som för närvarande böra tagas i anspråk för etnografiska museet, och i
samband härmed jämväl till prövning upptagit de av de militära myndigheterna
framställda önskemålen.
I anslutning till de allmänna synpunkter i fråga örn de nu aktuella frågorna
om byggnadsarbeten för våra museer, som departementschefen tidigare
framlagt, har han uttalat sin anslutning till det av byggnadsstyrelsen den
23 januari 1930 framlagda förslaget. Detta förslag, som avsåge endast
en provisorisk magasinering av samlingarna, komme givetvis att under en
kortare tid medföra vissa svårigheter för museet och dess arbete, men under
förhandenvarande förhållanden torde det vara den mest ändamålsenliga lösningen
av föreliggande fråga.
Enligt detta förslag skulle en av kasernerna förses med värmeledning och
däri magasineras den del av samlingarna, som vore i oundgängligt behov av
uppvärmda förvaringsrum, under det att en annan kasern skulle användas
för sådana samlingsföremål, som icke vore i behov därav. Sjukhuset, med
undantag av vinden, skulle iordningställas till tjänstelokaler och förses med
värmeledning, varjämte köksbyggnaden skulle ombyggas till värmecentral.
Härjämte skulle sjukstallet upplåtas till skrymmande föremål. Enligt djurgårdskommissionens
förslag, vartill departementschefen i denna del anslutit
sig, skulle för närvarande för etnografiska museets räkning tagas i anspråk
kasernerna I och III. Kasernen II skulle däremot tillsvidare stå till de militära
myndigheternas förfogande. Då härtill komme, att både stallbyggnaderna
och exercis- och ridhusen vid förutvarande livregementets dragoners
kasern ävensom stallflyglarna vid förutvarande positionsartilleriregementets
kasern sannolikt ännu under flera år kunde få disponeras av de militära
myndigheterna, torde, enligt vad chefen för försvarsdepartementet meddelat,
de från dessa myndigheter framställda önskemålen få anses behörigen beaktade.
Genom de sålunda föreslagna åtgärderna skulle etnografiska museet på
sin nya plats komma att disponera 1,200 kvadratmeter uppvärmda och
2,000 kvadratmeter icke uppvärmda förvaringslokaler samt 235 kvadratmeter
tjänstelokaler eller inalles omkring 3,500 kvadratmeter. För närvarande
disponerade museet inom kvarteret Grönlandet södra ett lokalutrymme av
1,719 kvadratmeter. Förbättringen vore dock endast skenbar, då endast en
ringa del av samlingarna kunde förvaras i ouppvärmda lokaler. Härav
följde, att man måste räkna med ett fullföljande så snart som möjligt av
ändringsarbetena i de nu närmast ifrågakomna lokalerna. Vidare torde
det bliva nödvändigt, att museet åtminstone under budgetåret 1930/1931
finge bibehålla de av detsamma nu disponerade lokalerna i kvarteret Grönlandet
norra och i fastigheten Västra Trädgårdsgatan 10. Då emellertid
dessa lokaler sannolikt inom en icke alltför avlägsen framtid måste utrymmas
— de förra för att giva plats för en tilltänkt utvidgning av tandläkar
-
Statsutskottets utlåtande Nr 144.
13
institutet och de senare i samband med den planerade breddningen av Hamngatan
— läge häri en ytterligare anledning till att påskynda iordningställandet
av kasernerna.
I detta sammanhang har departementschefen vidare framhållit följande:
För innevarande budgetår utginge till uppvärmning m. m. av vissa lokaler
för etnografiska avdelningen ett extra anslag av 3,810 kronor, av vilket belopp
1,750 kronor användes till bestridande av kostnaderna för uppvärmning,
belysning och städning m. m. av de av avdelningen disponerade lokalerna
i kvarteret Grönlandet norra och 2,060 kronor till i stort sett motsvarande
ändamål för lokalerna vid Västra Trädgårdsgatan. Under punkt 32 av 1930
års åttonde huvudtitel hade departementschefen anfört, att förut angivna
summa av 1,750 kronor icke torde bliva erforderlig för budgetåret 1930/1931
med anledning av att andra lokalutrymmen skulle beredas för avdelningen.
Han hade nämligen då utgått från att det skulle bliva möjligt att redan
under år 1930 utrymma de av etnografiska avdelningen disponerade lokalerna
i kvarteret Grönlandet norra. Då detta nu icke läte sig göra, bleve
medel alltså erforderliga för uppvärmning m. m. av dessa lokaler. Departementschefen
ansåge emellertid dessa kostnader under budgetåret 1930/1931
skola kunna bestridas med till avdelningens förfogande stående medel. Avdelningen
komme nämligen att disponera -— förutom över nyssnämnda extra
anslag å 2,060 kronor — över dels ett ordinarie expensanslag å 9,100 kronor
och dels ett extra expensanslag å 5,000 kronor eller sammanlagt 14,100
kronor. Härav bestredes alla löpande omkostnader — värme, belysning,
städning och rengöring, vakt vid visning i fastigheten Vallingatan 1 (d. v. s.
kvarteret Grönlandet södra), förbrukningsmateriel, böcker, fotografering,
frakter m. m. — varjämte en vaktmästare avlönas med medel från detta
anslag. Med hänsyn till det — i och för sig beklagliga — förhållandet, att
etnografiska museets samlingar under budgetåret 1930/1931 icke kunde vara
tillgängliga för allmänheten, torde så stora besparingar kunna uppnås på
avdelningens expensanslag, att jämväl ovanberörda kostnader för lokalerna
i kvarteret Grönlandet norra kunde bestridas därmed.
Kostnaderna för de för budgetåret 1930/1931 ifrågasatta ändringsarbetena
hade av byggnadsstyrelsen beräknats till 85,000 kronor, vartill komme utgifterna
för samlingarnas flyttning, 15,000 kronor, eller tillhopa 100,000
kronor. Mot dessa beräkningar hade departementschefen intet att erinra.
Vad så slutligen beträffade tidpunkten för museets förflyttning har
departementschefen framhållit följande. Det är givetvis önskligt, att förflyttningen
ägde rum så snart som möjligt, då den för uppförandet av det
nya ämbetsverkshuset i kvarteret Grönlandet södra beräknade tiden vore
ganska kort och rivningen av de nu där belägna husen alltså borde taga
sin början ju förr dess hellre. Emellertid hade vissa delar av kasernområdet
ställts till 23:e allmänna svenska lantbruksmötets disposition intill den 31
juli 1930 och därefter till trädgårdsutställningens disposition intill den 15
14
Statsutskottets utlåtande Nr 144.
oktober 1930. Byggnadsstyrelsen hade i sitt utlåtande den 27 november 1929
upplyst, att vid förfrågan under hand hos trädgårdsutställningens bestyrelse
meddelats, att en av de till utställningen upplåtna kasernerna icke skulle
behöva tagas i bruk för utställningen. De etnografiska samlingarna skulle
då redan under augusti 1930 överflyttas till denna kasernbyggnad och där
tillsvidare magasineras. Skulle emellertid oförutsedda hinder uppstå att på
här föreslaget sätt verkställa överflyttningen, hade departementschefen hos
byggnadsstyrelsen inhämtat, att andra möjligheter förefunnes till densammas
verkställande.
Då departementschefen sålunda sett sig nödsakad att gå in för ett ordnande
av etnografiska museets lokalförhållanden på sätt nu angivits, har
han slutligen framhållit önskvärdheten av att genom successivt beviljade
anslag under de närmaste åren museets byggnadsfråga måtte bliva löst och
att sålunda de betydande kulturintressen, varom här vore fråga, bleve på
ett tillfredsställande sätt tillgodosedda.
I motionen I: 321 har framhållits, att det efter motionärens uppfattning
vore en angelägenhet av högsta vikt, att riksdagen nu toge bestämd ställning
till byggnadsfrågan. Två fullt utförda utredningar förelåge i propositionen
— båda avseende byggnadsfrågans permanenta lösning. Den ena
vore byggnadsstyrelsens av den 27 november 1929, den andra av föreståndaren
för etnografiska avdelningen, professor G. Lindblom. Efter vad motionären
inhämtat, byggde den sistnämnda utredningens summor på byggnadsstyrelsens
kostnadsberäkningar men inrymde därjämte anslag av 150,000
kronor för skåp och montrer m. m. Väsentliga skillnaden mellan de båda
förslagen vore, att byggnadsstyrelsen räknade med ett förstagångsanslag av
300.000 kronor, medan Lindblom i en förtvivlad situation sökt göra upp en
byggnadsplan örn fem år och ett förstagångsanslag av det i statsverkspropositionen
beräknade beloppet 100,000 kronor. Ur institutionens synpunkt
och i det nödläge, vari den försatts, vore det helt visst mest motiverat, att
riksdagen följde byggnadsstyrelsens förslag och genom anvisande av 300,000
kronor gåve möjlighet till en arbetstakt, som undanröjde de värsta olägenheterna
av museets förflyttning. I första hand har också motionären framställt
yrkande härom. För den händelse emellertid det budgetära läget ansåges
nödvändiggöra anslagets begränsning för nästa budgetår till allenast
100.000 kronor, har motionären subsidiärt yrkat bifall till den av professor
Lindblom utarbetade byggnadsplanen. Motionären framhåller slutligen, att
han vid avfattandet av denna framställning icke bortsett från andra museala
byggnadsfrågor, som i propositionen omnämndes. Och särskilt vore han
angelägen att betona den stora vikten av att historiska museet skyndsamt
komme till utförande i enlighet med den mening, som kommit till uttryck
i fjolårets riksdagsbeslut. Men etnografiska museet hade genom den framtvingade
avflyttningen försatts i ett läge, som numera nödvändiggjorde, att
även dess byggnadsfråga ofördröjligen bleve löst.
Statsutskottets utlåtande Nr 144.
15
Den föreliggande utredningen har enligt utskottets mening på ett tillfyllestgörande
sätt ådagalagt, att de etnografiska samlingarnas lokalfråga tränger
till en snar lösning. Berörda samlingar, vilkas värde såväl för forskningen
som för det allmänna folkbildningsarbetet torde få anses oomtvistligt,
hava hittills inrymts på olika ställen under sådana förhållanden, att
endast en ringa del av desamma kunnat göras tillgänglig för den intresserade
allmänheten och även deras tillgodogörande för de på detta område
arbetande vetenskapsmännen i hög grad försvårats. Häri bör, synes det utskottet,
så snart som möjligt rättelse äga rum.
Det förslag till en provisorisk lösning av den etnografiska avdelningens
lokalfråga, som av Kungl. Maj:t framlagts, synes utskottet böra godtagas.
Utskottet anser sig alltså icke kunna förorda bifall till den av herr Rydén
i ämnet väckta motionen (1:321).
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj.ts förslag
och med avslag å herr Rydéns ovannämnda motion (I: 321),
i vad den skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag,
'' a) medgiva, att ett å till ärendet hörande »relationsritningar
över kasernetablissement för kungl, livregementets
dragoner, situationsplan» med rött utmärkt område av i
runt tal 25,200 kvadratmeter av förutvarande livregementets
dragoners kasernområde jämte därå befintliga byggnader
må reserveras för naturhistoriska riksmuseets etnografiska
avdelning,
b) för iordningställande för nämnda avdelnings och
museums räkning av vissa å berörda område befintliga byggnader
i huvudsaklig överensstämmelse med ett av byggnadsstyrelsen
i utlåtande den 23 januari 1930 framlagt förslag
ävensom för bestridande av kostnaderna för flyttning av
museets samlingar till de nya lokalerna m. m. för budgetåret
1930/1931 under åttonde huvudtiteln anvisa ett extra
reservationsanslag å 100,000 kronor.
Stockholm den 9 maj 1930.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, J. L. Widell, Olof Olsson, O. Bergqvist,
J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, E. J. G. Rosén, N. J. M. Svensson
i Kompersmåla, K. V. Rydén, E. A. Lundell, C. I. Asplund och Oscar Olsson;
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Kåstock, A. Wiklund i Brattfors, C. R.
Jansson i Falun, S. Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, P. M. Olsson i Blädinge,
A. Å:son Törnkvist i Karlskrona, B. Kson Holmgren, J. Olofsson i Digernäs, P. C. Jonsson
i Eskilstuna och F. V. Sandwall.
Utskottets
yttrande.
16
Statsutskottets utlåtande Nr 144.
Reservation
av herrar jBergqvist, Nilsson i Malmö, Hydén, Asplund, Oscar Olsson, Anderson
i Råstock, Bengtsson i Norup, Carlsson-FrÖsterud, Jonsson i Eskilstuna
och Sandwall, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava
följande lydelse:
»Den föreliggande —--—----------äga rum.
Då det område, vars reserverande för den etnografiska avdelningens räkning
i den kungl, propositionen begäres, av de i ärendet hörda sakkunniga
myndigheterna ansetts kunna godtagas och jämväl enligt utskottets mening
kan anses för ändamålet lämpligt, vill utskottet förorda, att nämnda område
åt avdelningen upplåtes såsom dess definitiva förläggningsplats. I likhet
med departementschefen anser utskottet, att de å området befintliga
byggnaderna, i den mån de upplåtas åt etnografiska avdelningen, böra stå
under byggnadsstyrelsens vård och inseende.
Vad beträffar själva byggnads!rågan, avser den kungl, propositionen en
anordning, enligt vilken samlingarna skulle tillsvidare provisoriskt inhysas
i vissa å området nu befintliga byggnader på ett sådant sätt, att väsentligen
allenast en magasinering av samlingarna därstädes skulle kunna ifrågakomma
under de närmaste åren. Såvitt utskottet kan finna, saknas icke fog
för påståendet, att denna anordning i själva verket måste betecknas såsom
en försämring av samlingarnas hittillsvarande lokalförhållanden, vilka, såsom
ovan framhållits, även de äro i hög grad bristfälliga. Utskottet kan för sin
del icke medverka till en sådan åtgärd. För att möjliggöra att samlingarna
på den nya platsen skola kunna utan alltför långt dröjsmål bättre nyttiggöras
för sitt ändamål än hittills, synes det utskottet nödvändigt, att för
nästkommande budgetår en avsevärt större summa anslås än enligt Kungl.
Maj:ts förslag. Med utgångspunkt från den av avdelningens föreståndare
i hans senaste yttrande framlagda beräkningen, enligt vilken byggnadsföretaget
skulle draga en kostnad av 1,050,000 kronor eller i medeltal under
fem år 210,000 kronor, vill utskottet föreslå, att till påbörjande av lokalernas
iordningställande för budgetåret 1930/1931 anvisas ett belopp av 200,000
kronor eller dubbelt så mycket som av Kungl. Maj:t äskats. Utskottet förutsätter
härvid dels att de av etnografiska avdelningen disponerade lokalerna
i kvarteret Grönlandet norra och i fastigheten Västra Trädgårdsgatan 10
tills vidare bibehållas för avdelningens räkning, dels ock att även kasernen
II, vilken enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle tills vidare stå till de militära
myndigheternas förfogande, i den mån så erfordras får tagas i anspråk för
avdelningens räkning. Härigenom torde det bliva möjligt att redan under
den första tiden bättre ordna magasineringsförhållandena och även, örn än
i ringa mån, åstadkomma samlingarnas utställande.
I fråga örn byggnadsföretagets fullföljande har från Kungl. Maj:ts sida
Statsutskottets utlåtande Nr 144.
17
icke framlagts något slutgiltigt förslag. På frågans nuvarande stadium är
det givetvis icke möjligt för utskottet att härutinnan taga ställning, vartill
anledning dessutom så mycket mindre förefinnes, som utskottet förutsätter,
att Kungl. Maj:t skall göra detta spörsmål till föremål för förnyad skyndsam
utredning. Utskottet vill i detta sammanhang allenast hava framhållit,
att utskottet — utan att härmed åsyfta ett undanskjutande av andra museala
byggnadsfrågor — utgår från att arbetet på iordningställande av lokaler
för den etnografiska avdelningen skall oavlåtligen fullföljas genom successivt
beviljade anslag under de närmast följande budgetåren. Vilken
byggnadsplan, som härvid skall komma till utförande, får som sagt bliva
beroende på förnyad prövning; utskottet anser sig dock till ledning vid den
fortsatta utredningen böra framhålla, att det av byggnadsstyrelsen den 27
november 1929 framlagda förslaget, som slutar å ett totalbelopp av omkring
2,300,000 kronor, synes utskottet medföra alltför dryga kostnader för statsverket,
varför det är särskilt angeläget, att man vid den förnyade utredningen
söker nå fram till en kostnadssumma, som väsentligt understiger
detta belopp.
Rörande sättet för användningen av det första anslag å 200,000 kronor,
som av utskottet nu tillstyrkes, torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att
efter börande av byggnadsstyrelsen och avdelningens föreståndare bestämma.
Genom vad utskottet ovan anfört, torde den av herr Rydén i ämnet
väckta motionen (I: 321) få anses besvarad.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och herr Rydéns ovannämnda motion (1: 321),
a) medgiva, — — — — -------avdelning,
b) för iordningställande av lokaler för avdelningen samt
förflyttning till de nya lokalerna av avdelningens samlingar
m. m. anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra reserva
,
tionsanslag av 200,000 kronor.»
Bihang till riksdagen» protokoll 1930.
6 sami.
61 käft. (Nr 144.)
2