Statsutskottets utlåtande Nr 143.
1
Nr 143.
Ankom till riksdagens kansli den 12 maj 1930 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av vissa utav Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar
angående dels anslag till privatläroverken, dels
ock understöd åt kommunala gymnasier.
(2:a avd.)
l:o) I den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen angå- Reservationsende
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1930/1931 har Kungl, ^rivatläro-1
Maj:t under åttonde huvudtiteln (punkt 173 av det vid statsverksproposi- verk.
tionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för
nämnda dag) föreslagit riksdagen att dels besluta, att statsunderstöd från
anslaget till privatläroverk må till högre flickskola, som befinner sig under
avveckling, utgå även om skolan oinfattar mindre än fyra årsklasser utöver
den egentliga folkskolan och oavsett huruvida skolan med avseende å
lärjungantal under de senaste tre åren uppfyller i sådant hänseende eljest
gällande villkor, samt att statsunderstöd till dylik skola, som omfattar mindre
än fyra årsklasser utöver den egentliga folkskolan, må utgå med högst
1,100 kronor för varje sådan klass; dels ock minska det ordinarie reservationsanslaget
till privatläroverk, nu 740,100 kronor, med 4,500 kronor till
735,600 kronor samt i riksstaten för budgetåret 1930/1931 uppföra de i
nämnda anslag ingående anslagsposterna med följande belopp, nämligen:
enskilda mellanskolor 20,000 kronor, högre flickskolor 466,600 kronor, högre
goss- och samskolor 235,500 kronor, enskilda lärarinneseminarier 13,500
kronor att utgå såsom ett gemensamt reservationsanslag å sammanlagt
735,600 kronor.
Utredningen återfinnes å sid 428—443 i statsrådsprotokollet.
För budgetåret 1929/1930 äro de ovan nämnda fyra anslagsposterna uppförda
med respektive 20,000 kronor, 476,500 kronor, 230,100 kronor och
13,500 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 00 käft. (Nr 143.)
1
2 Statsutskottets utlåtande Nr 143.
Anslagsposten till enskilda mellanskolor föreslås alltså skola bibehållas oförändrad.
Vad angår de högre flickskolorna, har departementschefen erinrat, att Kungl.
Maj:t den 11 oktober 1929 förklarat kommunala flickskolan i Landskrona,
räknat från och med den 1 juli 1929, erkänd såsom kommunal flickskola.
Då denna läroanstalt tillkommit genom ombildning av den förutvarande
enskilda högre flickskolan i staden, behöver, framhåller departementschefen,
intet statsunderstöd vidare beräknas för sistnämnda skola, varigenom nu
förevarande ansiagstitel kan minskas med 5,800 kronor.
Departementschefen påpekar vidare, att anslagsposten till högre flickskolor
kan ytterligare nedsättas. I anslutning till vad 1929 års riksdag därom
uttalat hade nämligen en avveckling påbörjats av statsunderstöden till
vissa enskilda flickgymnasier på platser, där högre allmänna läroverk för
flickor upprättades. Lika med skolöverstyrelsen beräknar departementschefen,
att av denna anledning anslaget till högre flickskolor kan för budgetåret
1930/1931 minskas med 1,000 kronor. Vidare påginge för närvarande avveckling
av de statsunderstödda enskilda flickgymnasierna i Karlskrona och
Sundsvall samt av det likaledes statsunderstödda Nyströmska högre flickläroverket
i Malmö. Understöden till dessa tre läroanstalter torde fört)7
kunna minskas med av överstyrelsen i sådant avseende beräknade belopp,
1,200 kronor för vartdera av sagda gymnasier och 1,500 kronor för Nyströmska
flickläroverket, tillhopa 3,900 kronor. Den sammanlagda anslagsminskningen
skulle alltså uppgå till (5,800 + 1,000 + 3,900=) 10,700 kronor.
Överstyrelsen har emellertid föreslagit, att ett belopp av 800 kronor skulle
beräknas för beredande av understöd till undervisning i huslig ekonomi vid
Vänersborgs högre läroverk för kvinnlig ungdom. Departementschefen anser
önskvärt, att detta förslag bifalles, och tillstyrker därför, att den nyss angivna
anslagsminskningen begränsas till 9,900 kronor. Vid bifall härtill
skulle anslagsposten till högre flickskolor, nu 476,500 kronor, för budgetåret
1930/1931 bestämmas till 466,600 kronor.
I samband med behandlingen av ifrågavarande anslagspost har överstyrelsen
hemställt örn visst tillägg till det för utgående av statsunderstöd till
högre flickskolor föreskrivna villkoret, att skolan skall omfatta minst fyra
klasser utöver den egentliga folkskolan och i dessa klasser under de senaste
tre åren hava haft i medeltal sammanlagt minst 40 lärjungar. Detta villkor,
som erhållit sin nu gällande lydelse enligt beslut av 1927 års riksdag (riksdagens
skrivelse nr 262, sid. 182 och 183), återfinnes i kungörelsen den 24
september 1928 (nr 416) om ändring i vissa delar av kungörelsen den 29
oktober 1909 (nr 154) angående avlöning av lärarinnorna vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter samt angående statsunderstöd åt dessa läroanstalter
m. m. Skolöverstyrelsens förslag innebär, att skola, som befinner
sig under avveckling, skulle kunna erhålla understöd, även örn antalet årsklasser
över den egentliga folkskolan är mindre än fyra, att bestämmelse
Statsutskottets utlåtande Nr 143.
3
rörande minimiantal lärjungar icke skulle fastställas beträffande skola, som
omfattar mindre än fyra årsklasser utöver den egentliga folkskolan, samt
att statsunderstöd till sådan skola skulle kunna utgå med högst 1,100 kronor
för varje årsklass, motsvarande en fjärdedel av det högsta grundanslaget
för skola, som omfattar fyra årsklasser. Departementschefen har anfört, att,
då det givetvis icke kunde anses billigt, att hithörande enskilda skolor,
som till följd av skolväsendets omdaning successivt nedlägga sin verksamhet,
skulle under de sista åren av sin avveckling berövas allt statsunderstöd,
han anslöte sig till skolöverstyrelsens förslag och tillstyrkte, att framställning
i ämnet avlätes till riksdagen.
I fråga om anslagsposten till högre goss- och samskolor beräknas för Landskrona
stads gymnasium ett med 1,600 kronor minskat understöd med
anledning av att detta gymnasium enligt 1927 års riksdags beslut från och
med den 1 juli 1929 kommer att successivt övertagas av staten. Under
förutsättning att under budgetåret 1930/1931 statsunderstöd icke tilldelas
andra läroanstalter av ifrågavarande slag än dem, som redan äro delaktiga
i anslaget till högre goss- och samskolor, skulle detta anslag, som nu uppgår
till 230,100 kronor, kunna minskas med nyssnämnda belopp, 1,600 kronor.
Nu föreligga emellertid ansökningar om beredande av statsunderstöd från
sagda anslag åt två läroanstalter, som hittills saknat dylikt understöd, nämligen
Sigtuna humanistiska läroverk och Motala kommunala samgymnasium.
Vad angår den förra av dessa läroanstalter, har departementschefen erinrat,
att densamma syntes vara att betrakta som ett försöksläroverk, i vilket
avseende särskilt dess nyspråkliga linje torde vara att uppmärksamma. En
sådan linje skulle enligt 1927 års riksdags beslut finnas vid Nya elementarskolan
i Stockholm men hade ännu icke kommit till stånd där, vadan det
tvivelsutan skulle vara av betydelse, örn försök med en dylik linje annorstädes
kunde anordnas. Ehuru Sigtunaläroverket såväl i detta som i andra
avseenden genom sin organisation och studieplan intoge en särställning,
som torde göra detsamma förtjänt av särskilt beaktande från statens sida,
har departementschefen dock icke nu ansett sig kunna förorda beräknande
av understöd för läroverket i fråga, helst han av skäl, som nedan utvecklas,
funnit sig böra tillstyrka understöd åt Motala kommunala samgymnasium
och han av statsfinansiella hänsyn icke ansåge sig böra förorda ett begynnande
på en gång av statsunderstöd till två hittills icke statsunderstödda
läroanstalter.
Vad angår det kommunala gymnasiet i Motala har frågan örn statsunderstöd
åt detta gymnasium redan tidigare varit föremål för Kungl. Maj:ts
prövning.
Med skrivelse den 31 augusti 1926 överlämnade skolöverstyrelsen en till
Kungl. Majit ställd ansökning från styrelsen för Motala samskola, däri hemställts,
dels att skolans gymnasium måtte av tillgängliga medel komma i
åtnjutande av statsbidrag för läsåret 1926/1927, dels ock att Kungl. Majit
4
Statsutskottets utlåtande Nr 143.
måtte ingå till 1927 års riksdag med begäran örn lämpligt tillägg till av
riksdagen redan beviljat statsunderstöd åt privatläroverken samt att, därest
detta tillägg av riksdagen beviljades, detsamma måtte tilldelas Motala kommunala
samgymnasium.
Vid sin anmälan inför Kungl. Majit den 18 februari 1927 av frågan angående
omorganisation av det högre skolväsendet, föreslog dåvarande chefen
för ecklesiastikdepartementet, att den i Motala samskola ingående kommunala
mellanskolan skulle från och med den 1 januari 1928 successivt
övertagas av staten för att ombildas till en samrealskola, samt yttrade beträffande
understöd åt samskolans gymnasium, att då, därest förslaget örn
mellanskolans förstatligande bifölles, Motala stad skulle beredas en betydande
förmån — även från ekonomisk synpunkt — syntes det honom, som
om åtgärd för understödjande av gymnasiet då ej borde vidtagas (se Kungl.
Majits proposition nr 116, sid. 308).
Riksdagen, som med bifall till Kungl. Maj:ts förslag beslöt, att i Motala
skulle under viss numera uppfylld förutsättning från och med den 1 januari
1928 upprättas en fyrklassig samrealskola genom successivt övertagande av
den där befintliga kommunala mellanskolan, anslöt sig likaledes till den av
dåvarande departementschefen uttalade meningen, att statsunderstöd icke för
det dåvarande borde beredas åt gymnasiet i Motala.
I juni 1928 avlät gymnasiets styrelse till Kungl. Majit en förnyad ansökning
om vidtagande av åtgärder för att gymnasiet snarast möjligt måtte
komma i åtnjutande av statligt ekonomiskt understöd. ,
Skolöverstyrelsen tillstyrkte för budgetåret 1928/1929 ett understöd av
7,000 kronor samt hemställde, att anslaget till högre goss- och samskolor
måtte av denna anledning ökas med sagda belopp.
På sätt framgår av 1929 års åttonde huvudtitel, punkten 171, ansåg departementschefen
vad styrelsen för gymnasiet anfört vara i flera avseenden
beaktansvärt, men han kunde dock icke finna, att efter frågans behandling
år 1927 tillkommit några nya omständigheter av beskaffenhet att
föranleda honom till att i ärendet intaga en annan ståndpunkt än den,
som då intagits av hans företrädare i ämbetet och som vunnit Kungl. Majits
gillande. Med åtgärder för gymnasiets understödjande syntes därför böra
tills vidare anstå.
I enlighet med den av departementschefen sålunda uttalade meningen
togs vid anslagsberäkningarna för budgetåret 1929/1930 icke någon hänsyn
till gymnasiet i Motala.
Nu har styrelsen för Motala kommunala samgymnasium anhållit örn vidtagande
av åtgärder för att från och med budgetåret 1930/1931 bereda gymnasiet
understöd från anslaget till högre goss- och samskolor.
Departementschefen har härom anfört bland annat följande: De skäl, som
från skolstyrelsens sida anförts, syntes departementschefen vara av den beskaffenhet,
att han icke ansåge sig kunna motsätta sig net nu framställda
Statsutskottets utlåtande Nr 143.
5
önskemålet. Det vöre i främsta rummet hänsynen till det samhälle, varom
här vore fråga, och till dess under en lång följd av år gjorda stora ekonomiska
uppoffringar för sitt skolväsen i förening med ett verkligen ådagalagt
behov, som föranlett hans slutliga ställningstagande i denna fråga. Men
han kunde ej underlåta att påpeka, att även från statsfinansiell synpunkt
ett bifall till förslaget torde vara att förorda. Ett undandragande från statens
sida att stödja gymnasiet i Motala kunde leda till att kommunen ej
längre mäktade med den ekonomiska börda, som den sedan länge burit för
läroverket. Skulle så ske och till följd härav gymnasiet i Motala upphöra,
torde tvivelsutan tillströmningen till gymnasierna i Norrköping och Linköping
ej oväsentligt komma att ökas, omständigheter som säkerligen komme
att aktualisera frågan örn inrättande av högre statliga flickläroverk i dessa
städer. Så länge emellertid ett gymnasium funnes i Motala, torde behovet
av högre flickläroverk i Norrköping och Linköping mindre starkt framträda,
och det syntes departementschefen otvivelaktigt, att därest staten
ginge in för det förhållandevis begränsade understödet till gymnasiet i Motala,
en dylik åtgärd skulle ställa sig betydligt ekonomiskt fördelaktigare än
vad som kunde tänkas bliva fallet, om man ställdes inför utsikten att upprätta
högre flickläroverk i de angivna städerna. Departementschefen hade
därför ansett de betänkligheter, han i denna sak tillförene hyst, böra vika
och ville därför tillstyrka, att medel beräknades för beredande av statsunderstöd
till gymnasiet i Motala. Emellertid erinrade departementschefen, att
utöver det belopp, 7,000 kronor, varom nu vore fråga, tillkomme automatiskt
ytterligare statsutgifter för läroverket, vilka utgifter komme att påföras
vederbörande anslag till tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg åt personalen
vid privatläroverken.
Skillnaden mellan det för gymnasiet i Motala sålunda förordade understödet,
7,000 kronor, och det belopp av 1,600 kronor, varmed understödet
till Landskrona stads gymnasium för budgetåret 1930/1931 kunde nedsättas,
utgjorde 5,400 kronor. Departementschefen föresloge alltså, att anslagsposten
till högre goss- och samskolor ökades med sistnämnda belopp till
235,500 kronor.
Anslagsposten till enskilda lärarinneseminarier föreslås skola bibehållas
oförändrad.
Beräkningen av anslagsposten till enskilda mellanskolor har icke givit utskottet
anledning till erinran.
I fråga örn anslagsposten till högre flickskolor har med hänsyn till tillkomsten
av statliga läroverk för flickor i Malmö, Hälsingborg, Göteborg och
Stockholm av skolöverstyrelsen förslagits en minskning av 1,000 kronor, ett
förslag, som av departementschefen godtagits. Utskottet vill emellertid erinra
om att 1929 års riksdag av denna anledning sänkte ifrågavarande
anslagspost med 1,500 kronor, och utskottet kan icke finna skäl föreligga
Utskottets
yttrande.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 143.
att för nästkommande budgetår begränsa minskningen till 1,000 kronor
utan anser, att berörda anslagspost av nu förevarande anledning bör, liksom
förra året, sänkas med 1,500 kronor. I övrigt föranleder beräkningen
av anslagsposten till högre flickskolor ingen erinran från utskottets sida.
Denna post, som för budgetåret 1929/1930 utgör 476,500 kronor, skulle
alltså för budgetåret 1930/1931 komma att utgöra 466,100 kronor i stället
för av Kungl. Maj:t föreslagna 466,600 kronor, innebärande en minskning
med 10,400 kronor.
Det av Kungl. Majit föreslagna tillägget till gällande bestämmelser örn
understöd till högre flickskolor har utskottet ansett sig böra tillstyrka.
Beträffande anslagsposten till högre goss- och samslcolor innebär Kungl. Majits
förslag bland annat att det kommunala gymnasiet i Motala från och med
den 1 juli 1930 skulle tilldelas understöd från denna anslagspost. Understödet
har beräknats till 7,000 kronor, vartill skulle från vederbörande anslag
komma tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg till personalen såsom
för annan personal vid privatläroverken.
Utskottet har funnit de av departementschefen anförda skälen för sistnämnda
läroanstalts understödjande med statsmedel bärande. Däremot kan
utskottet icke biträda förslaget, att läroanstalten skulle erhålla sitt understöd
ur anslaget till privatläroverken, och detta av följande skäl.
Den förutvarande kommunala mellanskolan i Motala, med vilken ifrågavarande
kommunala gymnasium är förenat, står sedan den 1 januari 1928
under ombildning till en statens samrealskola, och från och med den 1 juli
1930 kommer den att helt hava övertagits av staten. Nu har riksdagen
alltsedan år 1925 till beredande av understöd åt sådana kommunala gymnasier,
som äro förenade med en statens realskola, beviljat särskilda extra
reservationsanslag. Den väsentligaste skiljaktigheten i anslagshänseende
mellan de läroanstalter, som åtnjuta understöd från sistnämnda anslag, och
dem, som erhålla sitt understöd från anslaget till privatläroverk, är den, att
till personalen vid de förra icke utgå tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg
av statsmedel, under det att så däremot är fallet med personalen
vid de senare.
Rörande tillkomsten av det särskilda anslaget till de kommunala gymnasierna
vill utskottet i detta sammanhang erinra örn följande. Förslag om
beviljande av ett dylikt anslag framlades av Kungl. Majit första gången i
propositionen nr 214 till 1925 års riksdag. Av skolöverstyrelsen och enskilda
motionärer vid nämnda riksdag hade ifrågasatts, att kommunalt gymnasium,
som vore förenat med en statens realskola, skulle erhålla understöd
från anslaget till privatläroverk enligt de för högre goss- och samskolor i
sådant hänseende gällande grunder. Vederbörande departementschef ansåg
emellertid, att berörda kommunala gymnasier borde understödjas från ett
fristående anslag under åttonde huvudtiteln, samt framhöll, att därigenom
Statsutskottets utlåtande Nr 143.
7
den ekonomiska räckvidden skulle kunna väsentligt begränsas och helt överblickas,
då understöd från ett sådant fristående anslag ej skulle medföra de
förmåner i form av löne- och ålderstillägg, tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg,
som åtföljde understöd från privatläroverksanslaget. Några detaljerade
grunder för beviljande av understöd åt kommunala gymnasier
syntes departementschefen med hänsyn till understödens begränsade omfattning
icke vara erforderliga, utan det syntes böra ankomma på Kungl. Majit
att efter företagen prövning i varje särskilt fall bestämma, vilka kommunala
gymnasier kunde anses böra komma i åtnjutande av understöd, och
därvid tillika föreskriva de närmare villkor och bestämmelser för understödets
åtnjutande, som kunde befinnas erforderliga. I tillämpliga delar syntes
de för utgående av understöd från anslaget till privatläroverk stadgade
grunder kunna tjäna till ledning.
Riksdagen uttalade i sin skrivelse nr 206 i ämnet, att riksdagen funnit
vanskligt förorda en automatisk tillämpning av de för privatläroverken gällande
grunderna, vare sig i fråga om direkt understöd eller i fråga örn delaktighet
i den tillfälliga löneförbättringen. Riksdagen hade fastmera funnit
den av Kungl. Majit föreslagna utvägen med ett särskilt för dessa läroanstalter
avsett anslag vara den för det dåvarande mest ändamålsenliga.
I bestämmelserna för ifrågavarande anslag till kommunala gymnasier
har sedermera ingen annan ändring vidtagits, än att 1926 års riksdag
utsträckte anslagets räckvidd även till sådana kommunala gymnasier, som äro
förenade med högre läroverk. Från anslaget hava understöd utgått till de
kommunala gymnasierna i Södertälje, Eskilstuna, Eksjö, Ystad, Uddevalla,
Skövde, Söderhamn och Hudiksvall. På grund av att samtliga nämnda
gymnasier utom det i Söderhamn enligt beslut av 1927 års riksdag skola
successivt övertagas av staten, har anslaget efterhand minskats. På sätt
framgår av punkten 3:o här nedan, har Kungl. Majit för budgetåret 1930/
1931 för ändamålet äskat ett anslag av 7,125 kronor, varav 1,125 kronor
till det kommunala gymnasiet i Eksjö, vilket till V8 skulle under nämnda
budgetår kvarstå såsom kommunalt, samt 6,000 kronor till det kommunala
gymnasiet i Söderhamn, vilket, såsom nämnt, icke skall övertagas av staten.
Redan med hänsyn till vad riksdagen sålunda bestämt i fråga om anslag
till kommunala gymnasier, byggande på statens realskolor, synes det utskottet
icke vara i sin ordning att låta understödet till det kommunala gymnasiet
i Motala utgå från den i privatläroverksanslaget ingående posten till
högre goss- och samskolor. Härtill kommer att nämnda läroanstalt icke
torde tillhöra den kategori av skolor, som enligt av riksdagen fastställda
grunder kunna komma i åtnjutande av understöd från berörda anslagspost,
nämligen sådana skolor, som genom värdefulla pedagogiska försök eller
eljest genom framgångsrik verksamhet på uppfostrans och undervisningens
område befunnits i särskild grad gagna skolväsendet i det hela. Enligt
utskottets mening bör därför ifrågavarande läroanstalt i överensstämmelse
8 Statsutskottets utlåtande Nr 143.
med 1925 års riksdags beslut erhålla sitt understöd från anslaget till kommunala
gymnasier.
Utskottet vill vidare påpeka, att det kommunala gymnasiet i Lidingö, som
hittills åtnjutit understöd från anslagsposten till högre goss- och samskolor,
så till vida befinner sig i samma situation som det kommunala gymnasiet
i Motala, att den förutvarande kommunala mellanskolan i Lidingö likaledes
från och med den 1 juli 1930 helt övertages av staten såsom en realskola.
Vid sådant förhållande anser utskottet av samma skäl, som åberopats i
fråga örn det kommunala gymnasiet i Motala, att Lidingögymnasiet från
och med nästa budgetår bör erhålla sitt understöd från anslaget till kommunala
gymnasier.
I detta sammanhang anser sig utskottet böra fästa uppmärksamheten på
att det kommunala gymnasiet i Eslöv, som ävenledes åtnjuter understöd
från privatläroverksanslaget, från och med 1 juli 1931 kommer i samma
läge som de båda ovan nämnda gymnasierna, i det att den förutvarande
kommunala mellanskolan i Eslöv, med vilken gymnasiet därstädes är förenat,
då helt övergår till att vara en statens realskola. Utskottet förutsätter,
att detta förhållande beaktas vid förberedande av anslagsäskandena till 1931
års riksdag.
I enlighet med den ståndpunkt, utskottet sålunda ansett sig böra intaga
till frågan om understöd åt de kommunala gymnasierna i Motala och Lidingö,
bör den av Kungl. Majit för högre goss- och samskolor föreslagna anslagsposten
å 235,500 kronor, rörande vilken utskottet i övrigt icke har något
att erinra, minskas med dels det för gymnasiet i Motala beräknade understödet,
7,000 kronor, dels ock ett belopp av 7,500 kronor, vilken summa i
runt tal motsvarar vad som från nämnda anslagspost skulle hava utgått
till gymnasiet i Lidingö, därest ingen ändring i fråga örn gymnasiets
ställning i anslagshänseende skett. Berörda anslagspost, som för budgetåret
1929/1930 utgör 230,100 kronor, skulle alltså under budgetåret 1930/
1931 komma att utgöra 221,000 kronor, innebärande en minskning med
9,100 kronor.
På grund av den ändring utskottet i fråga örn de kommunala gymnasierna
i Motala och Lidingö förordat i Kungl. Maj:ts förslag, bör dels en minskning
ske av det anslag, Kungl. Majit äskat till tillfällig löneförbättring åt
lärarpersonalen vid privatläroverk, dels ock en ökning äga rum av anslaget
till understöd åt kommunala gymnasier. Till dessa frågor återkommer utskottet
här nedan under punkterna 2:o) och 3:o).
Mot vad Kungl. Majit föreslagit beträffande anslagsposten till enskilda
lärarinneseminarier har utskottet intet att erinra.
I enlighet med vad utskottet ovan anfört skulle reservationsanslaget till
privatläroverk, nu 740,100 kronor, minskas med 19,500 kronor (10,400 kronor
å anslagsposten till högre flickskolor och 9,100 kronor å anslagsposten till
högre goss- och samskolor) till 720,600 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 143.
9
Utskottet hemställer, att riksdagen må
a) besluta, att statsunderstöd från anslaget till privatläroverk
må till högre flickskola, som befinner sig under avveckling,
utgå även örn skolan omfattar mindre än fyra
årsklasser utöver den egentliga folkskolan och oavsett huruvida
skolan med avseende å lärjungantal under de senaste
tre åren uppfyller i sådant hänseende eljest gällande villkor,
samt att statsunderstöd till dylik skola, som omfattar mindre
än fyra årsklasser utöver den egentliga folkskolan, må utgå
med högst 1,100 kronor för varje sådan klass;
b) minska det ordinarie reservationsanslaget till privatläroverk,
nu 740,100 kronor, med 19,500 kronor till 720,600
kronor samt i riksstaten för budgetåret 1930/1931 uppföra
de i nämnda anslag ingående anslagsposterna med följande
belopp, nämligen:
enskilda mellanskolor..............kronor 20,000: —
högre flickskolor ................. » 466,100: —
högre goss- och samskolor.......... » 221,000: —
enskilda lärarinneseminarier......... » 13,500: —
att utgå såsom ett gemensamt reservationsanslag å sammanlagt
...........................kronor 720,600: —
2:o) I den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1930/1931 har Kungl.
Maj:t under åttonde huvudtiteln (punkt 175 av det vid propositionen fogade
utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för nämnda dag)
föreslagit riksdagen att till beredande under tiden 1 juli 1930/30-juni 1931 av
tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid enskilda mellanskolor, högre
flickskolor, högre goss- eller samskolor samt enskilda lärarinneseminarier för
budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag av 2,395,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 452—454 i statsrådsprotokollet.
Anslaget utgår för innevarande budgetår med ett belopp av 2,435,000
kronor. En viss nedsättning av anslaget kunde emellertid, framhåller departementschefen,
vidtagas till följd av dels 1925 års riksdags beslut angående
ändrade villkor för beviljande av understöd åt privatläroverk, dels
Landskrona läroverks för flickor ombildning till kommunal flickskola, dels
den av den nya skolorganisationen förorsakade inskränkningen eller avvecklingen
av vissa enskilda läroanstalters verksamhet, dels slutligen det pågående
förstatligandet av Landskrona stads gymnasium. Skolöverstyrelsen hade
beräknat, att av nu angivna orsaker anslagsbehovet under budgetåret 1930/
1931 skulle komma att minskas med 41,800 kronor. Mot överstyrelsens beräkningar
hade departementschefen intet att erinra, men han har under
-
Tillfällig
löneförbättring
åt lärarpersonalen
vid privatläroverk.
10
Statsutskottets utlåtande Nr 143.
Utskottets
yttrande.
Understöd
åt kommuala
gymna
sier.
strukit, att desamma delvis grundade sig på mycket ovissa förutsättningar.
Då å andra sidan, under förutsättning av bifall till departementschefens
under punkten 173 i åttonde huvudtiteln framställda förslag örn beredande
av understöd åt Motala kommunala samgymnasium, borde beräknas ett belopp
av omkring 8,000 kronor till tillfällig löneförbättring åt lärare vid
denna läroanstalt, skulle nettominskningen uppgå till 33,800 kronor och
anslaget för budgetåret 1930/1931 böra bestämmas till (2,435,000—33,800 =)
2,401,200 kronor eller, på sätt överstyrelsen föreslagit, i avrundat tal 2,400,000
kronor. Emellertid har departementschefen erinrat, att nettoutgifterna å
anslaget för budgetåret 1928/1929 belöpte sig till 2,399,359 kronor 68 öre.
Med hänsyn härtill och med aktgivande å den nyss angivna beräknade
minskade belastningen av anslaget syntes departementschefen detsamma
kunna för budgetåret 1930/1931 bestämmas till 2,395,000 kronor.
Utskottet har intet annat att erinra mot Kungl. Marits förslag än att, då
utskottet under punkten l:o) här ovan avstyrkt Kungl. Maj:ts förslag, att
understöden till de kommunala gymnasierna i Motala och Lidingö skulle
utgå av anslaget till privatläroverk, i överensstämmande härmed något belopp
för tillfällig löneförbättring åt personalen vid nämnda läroanstalter
icke bör beräknas. En nedsättning av den av Kungl. Maj:t till tillfällig löneförbättring
åt lärarpersonalen vid privatläroverk äskade anslagssumman å
2,395,000 kronor torde följaktligen kunna ske dels med det belopp, som
avsetts för kommunala gymnasiet i Motala eller 8,000 kronor, dels ock med
ett belopp av 15,000 kronor för kommunala gymnasiet i Lidingö, varigenom
anslaget för budgetåret 1930/1931 skulle komma att utgöra 2,372,000 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till beredande under tiden 1 juli 1930—30
juni 1931 av tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor
vid enskilda mellanskolor, högre flickskolor, högre
goss- eller samskolor samt enskilda lärarinneseminarier för
budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag av
2,372,000 kronor.
3:o) I den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1930/1931 har Kungl.
Majit under åttonde huvudtiteln (punkt 177 av det vid propositionen fogade
utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för nämnda dag)
föreslagit riksdagen att till beredande av understöd enligt Kungl. Majits beprövande
åt kommunalt gymnasium, som är förenat med ett statens högre
läroverk eller en statens realskola, för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra
reservationsanslag av 7,125 kronor att utgå på de villkor och under de närmare
föreskrifter Kungl. Majit må finna gott meddela.
Utredningen återfinnes å sid. 462—463 i statsrådsprotokollet.
Statsutskottets utlåtande Nr 143.
11
Anslag för ifrågavarande ändamål hava för budgetåren 1927/1928, 1928/
1929 och 1929/1930 beviljats med till respektive 56,750 kronor, 39,500 kronor
och 21,300 kronor minskade belopp. Anslagsminskningen sammanhänger
med 1927 års riksdags beslut angående statens successiva övertagande
från och med den 1 januari 1928 av de kommunala gymnasierna i Södertälje
och Eskilstuna och den kommunala gymnasielinjen vid högre allmänna
läroverket i Ystad samt från och med den 1 juli 1928 av de kommunala
gymnasierna i Eksjö, Uddevalla och Skövde och den kommunala gymnasielinjen
vid högre allmänna läroverket i Hudiksvall.
Skolöverstyrelsen — mot vars beräkningar departementschefen icke funnit
något att erinra — har anfört, att samtliga nyssberörda kommunala
gymnasier och gymnasi elin jer skulle från och med budgetåret 1930/1931
hava helt övertagits av staten utom kommunala gymnasiet i Eksjö, av vilket
1/s (fjärde latinringen) komme att under samma budgetår kvarstå såsom
kommunal. Då sistnämnda gymnasium, anför överstyrelsen, under budgetåret
1926/1927 åtnjutit ett statsanslag av 9,000 kronor, torde för gymnasiet
under budgetåret 1930U931 anvisas ett anslag av 1,125 kronor. Till kommunala
gymnasiet i Söderhamn, vilket icke skulle övertagas av staten, hade
under en följd av år statsanslag utgått med 6,000 kronor, och överstyrelsen
ansåge samma belopp böra beräknas för budgetåret 1930/1931. Sammanlagt
skulle alltså för nu ifrågavarande ändamål under budgetåret 1930/1931 erfordras
ett anslag av 7,125 kronor, innebärande en minskning av 52,875
kronor av det för budgetåret 1926/1927 utgående beloppet.
Med hänsyn till utskottets uppfattning, att de kommunala gymnasierna utskottets
i Motala och Lidingö böra erhålla understöd från nu ifrågavarande anslag, yttrande,
torde, på sätt utskottet redan under punkten l:o) framhållit, en ökning av
anslagets belopp, utöver vad av Kungl. Maj:t föreslagits, vara nödvändig.
Vad beträffar frågan örn storleken av de understöd, som må tillkomma
sistnämnda två kommunala gymnasier, vill utskottet först erinra örn att, på
sätt under punkten l:o) närmare utretts, understöden till de kommunala
gymnasierna icke utgå efter några fixerade grunder, utan att Kungl. Maj:t
bestämmer understödens storlek efter prövning av förhållandena i varje särskilt
fall. Enligt vad utskottet inhämtat, hava de beviljade understöden
varierat mellan lägst 4,000 och högst 10,000 kronor för gymnasier, som
helt varit av kommunal natur. Vid understödens utmätande torde hänsyn
hava tagits till olika omständigheter, såsom gymnasiernas storlek, vederbörande
kommuns utgifter för gymnasiet och kommunens ekonomi i allmänhet,
lärjungeavgifternas storlek o. d. Från Motala stads sida har framhållits
de betydande kostnader, kommunen haft och fortfarande har att vidkännas
för gymnasiet ifråga. Dess anslag till skolan hava för vart och ett
av de tre sistförtlutna kalenderåren uppgått till omkring 22,000 kronor
Någon minskning av stadens utgifter efter det påbörjade statsövertagandet
12
Statsutskottets utlåtande Nr 143.
av den kommunala mellanskolan har ej inträtt, beroende bland annat därpå,
att Motala landsförsamling i samband med statens övertagande av den kommunala
mellanskolan sänkt sitt anslag till läroanstalten. Vidare bör beaktas,
att det kommunala gymnasiet i Motala innefattar såväl ett fyrklassigt realsom
ett fyrklassigt latingymnasium. Elevantalet därstädes uppgick senaste
läsår till omkring 90. Det kommunala gymnasiet i Lidingö omfattar likaledes
såväl ett fyrklassigt real- som ett fyrklassigt latingymnasium och även
där uppgick elevantalet senaste läsår till omkring 90. Till jämförelse kan
nämnas, att det kommunala gymnasiet i Söderhamn, för vilket i den kungl,
propositionen beräknas ett understöd av 6,000 kronor, har blott ett treårigt
realgymnasium med f. n. 25 lärjungar.
Utskottet har för sin del vid övervägande av de omständigheter, som
skäligen böra inverka på frågan, kommit till det resultatet, att ett belopp
av 10,000 kronor motsvarar vad som enligt hittills tillämpade grunder
borde under vanliga förhållanden tillkomma en var av de kommunala gymnasierna
i Motala och Lidingö i årsunderstöd från anslaget till kommunala
gymnasier. Enligt utskottets mening fordra emellertid skälighetshänsyn, att
man vid utmätande av dessa gymnasiers understöd för det närmaste budgetåret
tillämpar något gynnsammare beräkningsgrunder än eljest. Man
får nämligen komma i håg, att det kommunala gymnasiet i Lidingö i åtskilliga
år åtnjutit understöd från privatläroverksanslaget med därmed förbundna
förmåner i form av tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg och
givetvis räknat med att detta skulle bliva förhållandet även under budgetåret
1930/1931 samt inrättat sina ekonomiska förhållanden därefter. Även
det kommunala gymnasiet i Motala torde haft anledning hysa sådana förväntningar
med hänsyn till det förslag i ämnet, som först skolöverstyrelsen
och sedermera Kungl. Majit framlagt. Skulle nu understödet för budgetåret
1930/1931 inskränkas till en summa av 10,000 kronor, komme detta
att drabba ifrågavarande läroanstalter som en svår ekonomisk förlust.
Enligt en genom utskottets försorg verkställd utredning skulle, därest
Kungl. Majits. förslag örn understöd till de båda gymnasierna från privatläroverksanslaget
godtoges, det kommunala gymnasiet i Lidingö hava erhållit
tillhopa lägst omkring 35,000 kronor och det kommunala gymnasiet
i Motala tillhopa lägst omkring 25,000 kronor. För att ej de ekonomiska
verkningarna av utskottets förslag må komma att för gymnasierna te sig alltför
svåra, vill utskottet förorda, att för vartdera gymnasiet understödet beräknas så,
som om gymnasiet under förra hälften av budgetåret 1930/1931 erhölle understöd
från privatläroverksanslaget och under senare hälften av budgetåret
från anslaget till kommunala gymnasier, i senare fallet efter ett beräknat
årsbelopp av 10,000 kronor. Understödet skulle då komma att utgöra för
kommunala gymnasiet i Lidingö hälften av 35,000 kronor plus hälften av
10,000 kronor eller i runt tal 22,000 kronor samt för kommunala gymnasiet
i Motala hälften av 25,000 kronor plus hälften av 10,000 kronor eller
Statsutskottets utlåtande Nr 143.
13
i runt tal 17,000 kronor. Utskottet vill betona, att denna beräkning endast
avser budgetåret 1930/1931.
Mot beräkningen av det av Kungl. Majit äskade beloppet av 7,125 kronor
har utskottet icke funnit något att erinra. Till detta belopp bör, i överensstämmelse
med vad utskottet ovan anfört, läggas en summa av 39,000
kronor, varigenom anslaget till de kommunala gymnasierna för budgetåret
1930/1931 skulle komma att utgöra 46,125 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till beredande av understöd enligt
Kungl. Majits beprövande åt kommunalt gymnasium, som
är förenat med ett statens högre läroverk eller en statens
realskola, för budgetåret 1930/1031 anvisa ett extra reservationsanslag
av 46,125 kronor att utgå på de villkor och
under de närmare föreskrifter, Kungl. Majit må finna gott
meddela.
Stockholm den 9 maj 1930.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. //. Kvarnzelius, J. L. Widell, Olof Olsson, O. Bergqvist,
J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, E. J. G. Rosén, N. J. M. Svensson
i Kompersmåla, K. V.^Rydén, E. A. Lundell, Oscar Olsson och K. A. W. Björck-,
från andra; kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund i Brattfors, C. R.
Jansson i Falun, S. Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, P. M. Olsson i Blädinge,
A. Å:son Törnkvist i Karlskrona, B. F:son Holmgren, J. Olofsson i Digernäs, P. C. Jonsson
i Eskilstuna och F. V. Sandwall.
14
Statsutskottets utlåtande Nr 143.
Reservationer:
vid punkt 1 (reservationsanslaget till privatläroverken)
av herr Bydén, som ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava
följande lydelse:
»Beräkningen --vid privatläroverken.
Utskottet har funnit de av departementschefen anförda skälen för sistnämnda
läroanstalts understödjande med statsmedel bärande. Däremot kan
utskottet icke biträda förslaget, att läroanstalten skulle erhålla sitt understöd
ur anslaget till privatläroverken, och detta av följande skäl.
Den förutvarande kommunala mellanskolan i Motala, med vilken ifrågavarande
kommunala gymnasium är förenat, står sedan den 1 januari 1928
under ombildning till en statens samrealskola, och från och med den 1 juli
1930 kommer den att helt hava övertagits av staten. Nu har riksdagen
alltsedan år 1925 till beredande av understöd åt sådana kommunala gymnasier,
som äro förenade med en statens realskola, beviljat särskilda extra
reservationsanslag. Den väsentligaste skiljaktigheten i anslagshänseende
mellan de läroanstalter, som åtnjuta understöd från sistnämnda anslag, och
dem, som erhålla sitt understöd från anslaget till privatläroverk, är den, att
till personalen vid de förra icke utgår tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg
av statsmedel, under det att så däremot är fallet med personalen
vid de senare.
Rörande tillkomsten av det särskilda anslaget till de kommunala gymnasierna
vill utskottet i detta sammanhang erinra örn följande. Förslag om
beviljande av ett dylikt anslag framlades av Kungl. Majit första gången i
propositionen nr 214 till 1925 års riksdag. Av skolöverstyrelsen och enskilda
motionärer vid nämnda riksdag hade ifrågasatts, att kommunalt gymnasium,
som vore förenat med en statens realskola, skulle erhålla understöd
från anslaget till privatläroverk enligt de för högre goss- och samskolor i
sådant hänseende gällande grunder. Vederbörande departementschef ansåg
emellertid, att berörda kommunala gymnasier borde understödjas från ett
fristående anslag under åttonde huvudtiteln, samt framhöll, att därigenom
den ekonomiska räckvidden skulle kunna väsentligt begränsas och helt överblickas,
då understöd fran ett sadant fristående anslag ej skulle medföra de
förmåner i form av löne- och ålderstillägg, tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg,
som åtföljde understöd från privatläroverksanslaget. Några detaljerade
grunder för beviljande av understöd åt kommunala gymnasier
syntes departementschefen med hänsyn till understödens begränsade omfattning
icke vara erforderliga, utan det syntes böra ankomma på Kungl. Majit
att efter företagen prövning i varje särskilt fall bestämma, vilka kommunala
gymnasier kunde anses böra komma i åtnjutande av understöd, och
Statsutskottets utlåtande Nr 143.
15
därvid tillika föreskriva de närmare villkor och bestämmelser för understödets
åtnjutande, som kunde befinnas erforderliga. I tillämpliga delar syntes
de för utgående av understöd från anslaget till privatläroverk stadgade
grunder kunna tjäna till ledning.
Riksdagen uttalade i sin skrivelse nr 206 i ämnet, att riksdagen funnit
vanskligt förorda en automatisk tillämpning av de för privatläroverken gällande
grunderna, vare sig i fråga örn direkt understöd eller i fråga örn delaktighet
i den tillfälliga löneförbättringen. Riksdagen hade fastmera funnit
den av Kungl. Maj:t föreslagna utvägen med ett särskilt för dessa läroanstalter
avsett anslag vara den för det dåvarande mest ändamålsenliga.
I bestämmelserna för ifrågavarande anslag till kommunala gymnasier
har sedermera ingen annan ändring vidtagits, än att 1926 års riksdag
utsträckte anslagets räckvidd även till sådana kommunala gymnasier, som
äro förenade med högre läroverk. Från anslaget hava understöd utgått till
de kommunala gymnasierna i Södertälje, Eskilstuna, Eksjö, Ystad, Uddevalla,
Skövde, Söderhamn och Hudiksvall. På grund av att samtliga
nämnda gymnasier utom det i Söderhamn enligt beslut av 1927 års riksdag
skola successivt övertagas av staten, har anslaget efterhand minskats. På
sätt framgår av punkten 3:o) här nedan, har Kungl. Majit för budgetåret
1930/1931 för ändamålet äskat ett anslag av 7,125 kronor, varav 1,125
kronor till det kommunala gymnasiet i Eksjö, vilket till 1/s skulle under
nämnda budgetår kvarstå såsom kommunalt, samt 6,000 kronor till det
kommunala gymnasiet i Söderhamn, vilket, såsom nämnt, icke skall övertagas
av staten.
Såvitt utskottet kan finna, föreligga inga giltiga skäl att, då nu understöd
ifrågasättes till ett kommunalt gymnasium, byggande på en statens
realskola, vilket gymnasium hittills icke åtnjutit understöd av statsmedel,
låta detta understöd utgå från den i privatläroverksanslaget ingående posten
till högre goss- och samskolor. Snarare skulle en sådan anordning kunna
sägas stå i uppenbar strid mot vad som bestämts vid 1925 års riksdag.
Likaväl som det kommunala gymnasiet i Söderhamn får nöja sig med de
understöd, det kan erhålla ur anslaget till kommunala gymnasier, lika
väl torde detta böra bliva förhållandet med det kommunala gymnasiet i
Motala.
Utskottet har icke förbisett, att det kommunala gymnasiet i Lidingö, som
hittills åtnjutit understöd från anslagsposten till högre goss- och samskolor,
så till vida befinner sig i samma situation som det kommunala gymnasiet
i Motala, att den förutvarande kommunala mellanskolan i Lidingö likaledes
från och med den 1 juli 1930 helt övertages av staten såsom en realskola.
Men skillnaden dem emellan är dock den, att det kommunala gymnasiet i
Lidingö sedan under en följd av år åtnjutit understöd från anslaget till
privatläroverk med de förmåner, som äro därmed förbundna, under det att
det kommunala gymnasiet i Motala hittills icke varit statsunderstött. Med
16 Statsutskottets utlåtande Nr 143.
hänsyn härtill har utskottet icke ansett skäligt att nu påyrka, att det kommunala
gymnasiet i Lidingö från och med budgetåret 1930/1931 överföres
till det särskilda anslaget till kommunala gymnasier, men utskottet anser
önskvärt, att denna fråga av Kungl. Majit uppmärksammas och underkastas
närmare övervägande, så att 1931 års riksdag om möjligt kan bliva i tillfälle
att taga definitiv ställning i ämnet. Därvid bör jämväl beaktas, att den förutvarande
kommunala mellanskolan i Eslöv, med vilken är förenat ett kommunalt
gymnasium, som ävenledes åtnjuter understöd från privatläroverksanslaget,
från och med den 1 juli 1931 helt övergår till att vara en statens
realskola, varför nyssberörda spörsmål då blir aktuellt också ifråga örn detta
gymnasium. I detta sammanhang synes jämväl spörsmålet beträffande en
revision av bidragsgrunderna för övriga kommunala gymnasier böra tagas
under omprövning.
I enlighet med den ståndpunkt, utskottet sålunda ansett sig böra intaga
till frågan örn understöd åt det kommunala gymnasiet i Motala, bör den av
Kungl. Majit för högre goss- och samskolor föreslagna anslagsposten å
235,500 kronor, rörande vilken utskottet i övrigt icke har något att erinra,
minskas med det för sistnämnda gymnasium beräknade understödet, 7,000
kronor. Berörda anslagspost, som för budgetåret 1929/1930 utgör 230,100
kronor, skulle alltså under budgetåret 1930/1931 komma att utgöra 228,500
kronor, innebärande en minskning med 1,600 kronor.
På grund av den ändring, utskottet i fråga om det kommunala gymnasiet
i Motala förordat i Kungl. Majits förslag, bör dels en minskning ske av det
anslag, Kungl. Majit äskat till tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen
vid privatläroverk, dels ock en ökning äga rum av anslaget till understöd
åt kommunala gymnasier. Till dessa frågor återkommer utskottet här nedan
under punkterna 2:o) och 3:o).
Mot vad Kungl. Majit föreslagit beträffande anslagsposten till enskilda
lärarinneseminarier har utskottet intet att erinra.
I enlighet med vad utskottet ovan anfört skulle reservationsanslaget till
privatläroverk, nu 740,100 kronor, minskas med 12,000 kronor (10,400 kronor
å anslagsposten till högre flickskolor och 1,600 kronor å anslagsposten till
högre goss- och samskolor) till 728,100 kronor.
Utskottet hemställer, att riksdagen må
a) besluta, att statsunderstöd från anslaget till privatläroverk
må till högre flickskola, som befinner sig under
avveckling, utgå även örn skolan omfattar mindre än fyra
årsklasser utöver den egentliga folkskolan och oavsett huruvida
skolan med avseende å lärj ungan tal under de senaste
tre åren uppfyller i sådant hänseende eljest gällande villkor,
samt att statsunderstöd'' till dylik skola, som omfattar mindre
än fyra årsklasser utöver den egentliga folkskolan, må utgå
med högst 1,100 kronor för varje sådan klass;
Statsutskottets utlåtande Nr 143.
17
b) minska det ordinarie reservationsanslaget till privatläroverk,
nu 740,100 kronor, med 12,000 kronor till 728,100
kronor samt i riksstaten för budgetåret 1930/1931 uppföra
de i nämnda anslag ingående anslagsposterna med följande
belopp, nämligen:
enskilda mellanskolor..............kronor 20,000: —
högre flickskolor................. » 466,100: —
högre goss- och samskolor .......... » 228,500: —
enskilda lärarinneseminarier......... » 13,500: —
att utgå såsom ett gemensamt reservationsanslag å sammanlagt
...........................kronor 728,100: —
c) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t
måtte verkställa utredning huruvida och på vad sätt grunderna
för tilldelande av statsunderstöd åt kommunala gymnasier
böra revideras.»
vid punkt 2 (tillfällig löneförbättring vid privatläroverken)
av herr Bydén, vilken ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava
följande lydelse:
»Utskottet har intet annat att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag än att, då
utskottet under punkten l:o) här ovan avstyrkt Kungl. Maj:ts förslag, att
understödet till kommunala gymnasiet i Motala skulle utgå av anslaget till
privatläroverk, i överensstämmande härmed något belopp för tillfällig löneförbättring
åt personalen vid nämnda läroanstalt icke bör beräknas. En nedsättning
av den av Kungl. Maj:t till tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen
vid privatläroverk äskade anslagssumman å 2,395,000 kronor torde
följaktligen kunna ske med det belopp, som avsetts för kommunala gymnasiet
i Motala eller 8,000 kronor, varigenom anslaget för budgetåret 1930/1931
skulle komma att utgöra 2,387,000 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till beredande under tiden 1 juli 1930—30
juni 1931 av tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor
vid enskilda mellanskolor, högre flickskolor, högre gosseller
samskolor samt enskilda lärarinneseminarier för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag av 2,387,000
kronor.»
vid punkt 3 (kommunala gymnasier)
av herr Bydén, som ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava
följande lydelse:
»Med hänsyn till utskottets uppfattning, att det kommunala gymnasiet i
Motala bör erhålla understöd från nu ifrågavarande anslag, torde, på sätt
utskottet redan under punkten l:o) framhållit, en ökning av anslagets belopp
utöver vad av Kungl. Maj:t föreslagits vara nödvändig.
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 60 käft. (Nr 143.) 2
18
Statsutskottets utlåtande Nr 143.
Vad beträffar frågan om storleken av det understöd, som må tillkomma
sistnämnda kommunala gymnasium, vill utskottet först erinra om att, på
sätt under punkten l:o) närmare utretts, understöden till de kommunala
gymnasierna icke utgå efter några fixerade grunder, utan att Kungl. Majit
bestämmer understödens storlek efter prövning av förhållandena i varje särskilt
fall. Enligt vad utskottet inhämtat, hava de beviljade understöden
varierat mellan lägst 4,000 och högst 10,000 kronor för gymnasier, som
helt varit av kommunal natur. Vid understödens utmätande torde hänsyn
hava tagits till olika omständigheter, såsom gymnasiernas storlek, vederbörande
kommuns utgifter för gymnasiet och kommunens ekonomi i allmänhet,
lärjungeavgifternas storlek o. d. Från Motala stads sida lia framhållits
de betydande kostnader, kommunen haft och fortfarande har att vidkännas
för gymnasiet i fråga. Dess anslag till skolan hava för vart och ett
av de tre sistförflutna kalenderåren uppgått till omkring 22,000. kronor.
Någon minskning av stadens utgifter efter det påbörjade statsö ver tagan det
av den kommunala mellanskolan har ej inträtt bland annat beroende därpå,
att Motala landsförsamling i samband med statens övertagande av den kommunala
mellanskolan sänkt sitt anslag till läroanstalten. Vidare bör beaktas,
att det kommunala gymnasiet i Motala innefattar såväl ett fyrklassigt realsom
ett fyrklassigt latingymnasium. Elevantalet därstädes uppgick senaste
läsår till omkring 90. Till jämförelse kan nämnas, att det kommunala
gymnasiet i Söderhamn, för vilket i den kungl, propositionen beräknas ett
understöd av 6,000 kronor, har blott ett treårigt realgymnasium med f. n.
25 lärjungar. Utskottet har för sin del vid övervägande av de omständigheter,
som skäligen böra inverka på frågan, kommit till det resultatet, att
man för budgetåret 1930/1931, i avvaktan på den i punkt l:o) anbefallda
utredningen, bör räkna med ett understöd av 12,000 kronor åt det kommunala
gymnasiet i Motala. I detta sammanhang anser sig utskottet böra
påpeka, att, därest Kungl. Maj:ts förslag örn understöd till gymnasiet från
privatläroverksanslaget skulle godtagas, statens utgifter för gymnasiet kunna
uppskattas till lägst omkring 25,000 kronor, nämligen, förutom 7,000 kronor
från anslagsposten till högre goss- och samskolor, därutöver omkring 8,000
kronor i tillfällig löneförbättring och omkring 10,000 kronor i dyrtidstillägg.
Utskottets förslag om ett understöd till läroanstalten å 12,000 kronor från
anslaget till kommunala gymnasier innebär alltså en besparing på minst
13,000 kronor i förhållande till Kungl. Majlis förslag.
Mot beräkningen av det av Kungl. Majit föreslagna beloppet av 7,125
kronor har utskottet icke funnit något att erinra. Till detta belopp bör
alltså, i överensstämmelse med vad utskottet ovan anfört, läggas en summa
av 12,000 kronor, varigenom anslaget till de kommunala gymnasierna för
budgetåret 1930/1931 skulle komma att utgöra 19,125 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till beredande av understöd enligt Kungl.
Statsutskottets utlåtande Nr 143.
19
Maj:ts beprövande åt kommunalt gymnasium, som är förenat
med ett statens högre läroverk eller en statens realskola,
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag
av 19,125 kronor att utgå på de villkor och
under de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t må finna gott
meddela.»
Till ytterligare utveckling av skälen för sin i förestående reservationer
angivna ståndpunkt har herr Rydén anfört följande:
»Statsutskottets hemställan innebär, att riksdagen, utan att framställning
därom föreligger från vare sig Kungl. Maj :ts eller enskild riksdagsmotionärs
sida, skulle beröva ett par kommunala gymnasier huvudparten av de statsanslag,
som dessa under en följd av år på grund av Kungl. Maj:ts beslut
åtnjutit. Detta skulle ske utan ett spår av föregående utredning från sakkunniga
myndigheters sida och utan ens ett varsel på förhand för vederbörande
läroverkssamhällens vidkommande. Ett sådant förfaringssätt har
jag måst finna lika obilligt som från riksdagens sida ovanligt. När åtgärder,
som avse att inskränka eller omlägga statens anslagsgivande verksamhet
i fråga om någon grupp av läroanstalter, förberedas, har den ordningen
eljest plägat tillämpas, att frågan inom riksdagen väckes, att den därefter
göres till föremål för en ingående utredning, varvid jämväl de läroanstalter,
som beröras av saken, bliva i tillfälle att göra sina synpunkter gällande,
varefter ärendet i utrett skick förelägges riksdagen. Enligt vanlig ordning
borde sålunda frågan örn statsbidragets nedbringande till en bråkdel av det
hittillsvarande för de kommunala gymnasierna i Lidingö och Eslöv icke ha
föranlett ett ställningstagande från riksdagens sida, utan att både lokala
och centrala skolmyndigheter beretts tillfälle att uttala sig. Och självfallet
borde frågan örn framtida anslag till dessa kommunala gymnasier ha behandlats
i principiellt sammanhang med åtskilliga andra kommunala gymnasier,
som hittills åtnjutit understöd från anslaget till högre goss- och samskolor.
Statsutskottets utredning i ärendet inskränker sig till inhämtandet av uppgift
örn storleken av det anslag, som utgått till Lidiugögymnasiet; beträffande
Eslöv lämnas icke ens uppgift härom.
I fråga om Lidingö kunna några kompletterande uppgifter lämnas.
Lidingö kommunala gymnasium godkändes år 1922 av Kungl. Majit såsom
berättigat att erhålla bidrag ur anslaget till högre goss- och samskolor.
Sådant anslag har sedan dess årligen utgått. Staden har tillförsäkrat den
ordinarie lärarpersonalen vid gymnasiet samma avlönings- och pensionsförmåner
som för lärarna vid statsläroverken i Stockholm. Från dessa förpliktelser
blir ej staden löst genom ett eventuellt nedläggande av eller en inskränkning
av gymnasiet. Samman av statsbidragen till Lidingögymnasiet
uppgår under innevarande år till inemot 35,000 kronor. Enligt utskottets
20
Statsutskottets utlåtande Nr 143.
plan skulle denna summa omedelbart sänkas till 22,000 kronor och efter
den 1 juli 1931 till 10,000 kronor per år. Sänkningen från 35,000 till
10,000 kronor medför med nuvarande skatteunderlag en höjning av kommunalbeskattningen
med 15 öre per skattekrona.
Huru förhållandena i dessa hänseenden komma att ställa sig för Eslöv,
sedan en motsvarande nedskärning ägt rum, är mig icke bekant, men antagligen
bli de ekonomiska verkningarna för vederbörande läroverkssamhälle
icke mindre kännbara.
Jag har sålunda icke kunnat biträda utskottets hemställan örn att utan
en verklig omprövning av hela detta spörsmål beröva något av de läroverk,
som för närvarande uppbära understöd från ifrågavarande anslag,
nu utgående statsbidrag. Däremot delar jag utskottets uppfattning,
att den nuvarande anordningen icke är tillfredsställande, och synes mig
därför hela frågan böra undergå en omprövning genom Kungl. Maj:ts åtgöranden.
Önskvärt synes därvid, att en sådan omprövning må komma att
omfatta anslagsförhållandena beträffande samtliga kommunala gymnasier.»
2) av herrar Olof Olsson, Nilsson i Malmö, Björck, Carlsson-Frosterud,
Törnkvist i Karlskrona och Jonsson i Eskilstuna, vilka ansett, att understödet
till kommunala gymnasiet i Motala borde beräknas till 10,000 kronor
och att förty utskottet bort hemställa,
att riksdagen må till beredande av understöd enligt Kungl.
Maj:ts beprövande åt kommunalt gymnasium, som är förenat
med ett statens högre läroverk eller en statens realskola, för
budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av
39,125 kronor att utgå på de villkor och under de närmare
föreskrifter, Kungl. Maj:t må finna gott meddela.
Stockholm 1930, Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.
301718