Statsutskottets utlåtande Nr 126.

1

Nr 126.

Ankom till riksdagens kansli den 28 april 1930 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under femte huvudtiteln gjorda framställning
angående anslag till arbetsrådet.

(3:e avd.)

I den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen (nr 1) angående
statsverkets tillstånd och behov under hudgetåret 1930/1931 har Kungl.
Majit under femte huvudtiteln (punkt 13 av det vid propositionen fogade utdraget
av statsrådsprotokollet över socialärenden för nämnda dag) föreslagit
riksdagen att till arbetsrådet för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag
av 56,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 56—68 i statsrådsprotokollet.

Det extra förslagsanslaget till arbetsrådet utgick under vartdera av budgetåren
1927/1928 och 1928/1929 med 47,650 kronor och är för innevarande budgetår
uppfört med enahanda belopp.

Genom brev den 14 juni 1929 har Kungl. Majit för budgetåret 1929/1930
fastställt följande avlönings- och omkostnadsstat för arbetsrådet, vilken stat är
av enahanda lydelse som de stater, vilka gällde för de två nästföregående budgetperioderna.

Lön

Tjänst-

görings-

Orts-

Arvode

Summa

kronor

pen-

ningar

kronor

tillägg

kronor

kronor

kronor

A. Avlöningar.

,.31 ordförande och chef..............................

4,000

4,000

0.1 ledamot, tillika sekreterare.....................

4,700

2.500

600

—

7,800

1 ledamot ...................................

—

—

—

4.000

4,000

5 ledamöter, tillhopa ............................

—

—

—

20,000

20,000

1 biträde i 3:e lönegraden (registrator)......

1,450

700

200

2,350

Kronor

_

_

_

_

38,150

B. Omkostnader.

Till vikariatsersättningar, ersättningar till
extra tjänstemän och andra biträden, er-sättningar för särskilda utredningar genom
tekniskt eller ekonomiskt sakkunniga, tryck-ningskostnader,kostn ader för belysning, upp-värmning, städning,möbler,böcker,tidningar,
telefoner, kontorsrekvisita m. m. ävensom
arvoden samt resekostnads- och trakta-mentsersättningar åt suppleanter, då de in-kallas såsom ersättare för de ledamöter, som
representera arbetsgivare eller arbetare, för-slagsvis ................................................

9,600

Summa kronor

—

—

—

—

47,650

*) Dessa tjänster innehavas av samma person.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 54 käft. (Nr 126—128.) åse 30 1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 126.

I skrivelse den 11 september 1929 har arbetsrådet, bland annat, under förutsättning
av fortvaron av arbetstidslagstiftningen och ett arbetsråd, framlagt förslag
örn överförande av befattningshavarna hos rådet till det nya lönesystemet
m. m.

Sedan departementschefen i statsrådsprotokollet anmärkt, att det vore hans
avsikt att hos Kungl. Majit hemställa om inhämtande av lagrådets yttrande
över förslag till fortsatt arbetstidslagstiftning, har departementschefen lämnat
en redogörelse för arbetsrådets berörda skrivelse.

Arbetsrådet har inledningsvis framhållit, att rådets arbetsbörda, som under
åren 1922—1924 uppgått till i runt tal 1,000 ärenden örn året, sedan sistnämnda
år varit stadd i en oavbruten och alltjämt fortgående ökning. För att kunna
fullgöra sina åligganden hade arbetsrådet sedan flera år tillbaka nödgats i avsevärd
utsträckning använda, extra personal. För närvarande tjänstgjorde sålunda
hos rådet på stadigvarande sätt icke mindre än fyra befattningshavare
utöver de i staten upptagna, nämligen en manlig tjänsteman, en kvinnlig stenograf
med kanslibiträdes avlöning, en vaktmästare och maskinskrivare med expeditionsvakts
avlöning samt ett kvinnligt skrivbiträde. Ifrågavarande personal
erhölle sin avlöning från det å omkostnadsstaten förslagsvis upptagna beloppet,
som bland annat vore avsett för ersättningar till extra tjänstemän och andra
biträden.

Såsom skäl för uppförande av arbetsrådet på ny stat, upprättat enligt det
nya lönesystemet, har arbetsrådet särskilt framhållit den omständigheten, att
rådet på grund av det ökade arbetet funnit nödigt att utsträcka den dagliga
arbetstiden för rådets befattningshavare från 6 timmar till den för de ny reglerade
verken gällande eller 7 timmar. Det har synts arbetsrådet då vara skäligt,
att rådets personal såsom kompensation för den ökade arbetstiden bomme i åtnjutande
av de förmåner, som på grund av det nya avlöningsreglementet tillkomne
befattningshavarna vid nästan alla övriga ämbetsverk, jämväl sådana,
som i likhet med arbetsrådet vore uppförda på extra stat.

Beträffande frågan om placering i lönegrad av rådets befattningshavare vid
övergång till ny stat har rådet anfört bland annat följande.

Vad beträffar avlöningen till arbetsrådets ordförande, har rådet med hänsyn
till att denna befattning — med undantag allenast för första halvåret 1926 —
alltid utgjort och måst utgöra sin innehavares huvuduppgift, föreslagit, att det
dittills tillämpade invecklade sättet för beräknandet av ordförandens avlöningsförmåner
måtte frångås och ordföranden i stället erhålla avlöning enligt lönegrad
A 2 i civila avlöningsreglementet eller 15,000 örn året jämte dyrtidstillägg.

Beträffande arvodena till arbetsrådets ledamöter — frånsett ledamoten, tilllika
sekreterare -— har rådet icke föreslagit någon ändring.

Vidkommande det å nuvarande stat upptagna biträdet i tredje lönegraden
(registrator) har arbetsrådet upprepat ett år 1928 framställt, av statskontoret
tillstyrkt förslag örn denna befattningshavares uppförande såsom kansliskrivare
med placering i lönegraden Bil inom det nya lönesystemets löneplan.

Härefter har arbetsrådet framhållit, att 1928 års nyssberörda förslag till ny
stat även upptagit placering såsom kanslibiträde i lönegraden B 7 av ett hos

Statsutskottets utlåtande Nr 126.

3

rådet tjänstgörande skrivbiträde i andra lönegraden (den i det föregående omnämnda
stenografen) samt att statskontoret i sitt utlåtande utan närmare motivering
ansett det vara tillräckligt, att ifrågavarande biträde placerades såsom
kontorsbiträde i lönegraden B 4. Arbetsrådet har nn förnyat sitt nyssnämnda
förslag i fråga örn sagda biträdes placering i lönehänseende.

Arbetsrådet har vidare ånyo förordat bifall till ett av rådet år 1928 framställt,
av statskontoret då tillstyrkt förslag, att ett hos rådet tjänstgörande vaktbiträde
måtte vid övergång till den nya staten erhålla benämningen expeditionsvakt
och placeras i lönegraden B 5.

Med avseende å utmätande enligt det nya lönesystemet av avlöning för den
i det föregående omförmälde, i staten ej upptagne manlige tjänstemannen har
arbetsrådet föreslagit, att medel måtte beräknas för avlönande av en extra ordinarie
tjänsteman i 18:e lönegraden.

Sedan i statsrådsprotokollet (sid. 62—65) redogjorts för de utlåtanden i ärendet,
som avgivits av statskontoret, allmänna civilförvaltningens lönenämnd och
ordföranden i 1928 års lönekommitté, har departementschefen angivit sin ståndpunkt
till frågan och därvid till en början tillstyrkt arbetsrådets hemställan om
lönereglering från och med nästa budgetår enligt det för allmänna civilförvaltningen
gällande nya lönesystemet. Härefter har departementschefen anfört,
bland annat, följande:

»Vad angår de särskilda frågor, som uppkomma vid en dylik lönereglering,
synes det mig till en början att — även med beaktande av vad från arbetsrådets
sida anförts beträffande ökningen under senare år av ärendenas antal — tillräckliga
skäl icke föreligga att frångå den alltsedan budgetåret 1927/1928 tilllämpade
anordningen med ordförandeposten i arbetsrådet såsom en befattning,
avsedd att innehavas vid sidan av annan tjänst, och med gottgörelsen till ordföranden
utmätt i enlighet härmed. Med denna utgångspunkt finner jag anledning
icke förefinnas till ändring i avseende å den nu vid ordförandeposten
fästade avlöningen i form av arvode å 4,000 kronor utan rätt till dyrtidstilllägg
därå.

Till en ledamot, tillika sekreterare, utgår för närvarande avlöning, motsvarande
den byråchef å extra stat tillkommande, jämte tillfällig löneförbättring å
1,000 kronor och dyrtidstillägg enligt för oreglerade verk gällande grunder.
Vid löneregleringen synes mig ifrågavarande befattningshavare, i anslutning
till statskontorets förslag, böra placeras i lönegraden B 30 och alltså -— såsom
uppförd å extra stat — erhålla en begynnelselön å 10,020 kronor och en slutlön
å 11,460 kronor, dyrtidstillägg enligt grunderna för nyreglerade verk oberäknat.
Vid bifall härtill synes även med befattningen böra förenas benämningen ledamot,
tillika byråchef.

På sätt från arbetsrådets sida förutsatts, böra arvodena till andra ledamöter
av rådet än nuvarande sekreteraren lämnas oberörda av omregleringen. Arvodena
böra alltså utgå med 4,000 kronor för år, å vilket belopp dyrtidstillägg
icke må beräknas.

4

Statsutskottets utlåtande Nr 126.

Vidkommande den av arbetsrådet ifrågasatta löneställningen för kansliskrivaren
oell expeditionsvakten samt löneplaceringen för i det föregående omförmälda,
hos rådet anställda icke-ordinarie befattningshavare med begränsad
daglig tjänstgöringstid, däribland en tjänsteman med placering i 18 :e lönegraden,
finner jag i likhet med statskontoret och lönenämnden icke skäl att
framställa erinran däremot. Å andra sidan anser jag, liksom berörda ämbetsverk
och nämnd, en placering av det nuvarande skrivbiträdet i andra normalgraden
såsom kontorsbiträde i 4:e lönegraden vara tillräcklig. Å avlöningarna
till här omförmälda fyra befattningshavare bör givetvis dyrtidstillägg utgå
enligt grunderna för nyreglerade verk.

Med hänsyn till det relativt ringa antal befattningshavare, som finnes anställt
inom arbetsrådet, och då för arbetstidslagen allt fortfarande föreslås blott
temporär giltighet samt ämbetsverket fördenskull tills vidare torde böra kvarstå
å extra stat, synes det icke vara behövligt att, såsom statskontoret föreslagit,
för rådet uppgöra en särskild personalstat. De uppgifter rörande vederbörande
befattningars antal, benämning och placering i lönehänseende, som skulle inrymmas
i en dylik stat, torde lika väl kunna inpassas i den stat för användningen
av anslaget till arbetsrådet, vilken givetvis även efter nyregleringen bör
finnas och av Kungl. Maj :t till sitt närmare innehåll fastställas. Vid konstruktionen
av sistnämnda stat torde det förslag, som av statskontoret uppgjorts,
kunna tagas till utgångspunkt, med iakttagande av vad jag nyss anfört beträffande
obehövligheten av en särskild personalstat. Med anledning härav synes
det för i personalstaten upptagna icke-ordinarie befattningshavare beräknade
beloppet böra utbytas mot i det följande ifrågasatta specificerade särskilda
belopp för ledamoten, tillika byråchef, för kansliskrivaren ävensom för expeditionsvakten
och kontorsbiträdet.

I sitt statförslag har statskontoret räknat med begynnelselöner — i närmare
angivna löneklasser — för samtliga i lönegrad inpassade befattningshavare.
Detta förfaringssätt finner även jag böra komma till användning, och
har jag intet att erinra mot statskontorets förslag i fråga örn löneklasser i avseende
å dessa befattningshavare.

Medan statskontoret förutsatt, att begynnelselönerna till ledamoten, tillika
sekreterare — enligt mitt förslag ledamoten, tillika byråchef — kansliskrivaren,
expeditionsvakten och kontorsbiträdet, såsom inräknade i vederbörlig post inom
staten skulle utgå från anslaget till arbetsrådet, har statskontoret däremot inom
nämnda stat icke kalkylerat med något belopp för avlöningsförhöjningar till
samma befattningshavare, enär dessa avlöningsförhöjningar ansetts böra utgå
från sjunde huvudtitelns förslagsanslag till avlöningsförhöjningar åt ickeordinarie
befattningshavare inom den civila statsförvaltningen. För min del
finner jag det vara lämpligare att låta även berörda avlöningsförhöjningar bestridas
från anslaget till arbetsrådet, vilket anslag framdeles liksom hittills
torde böra hava förslagsanslags natur. Ett dylikt förfaringssätt skulle även
motsvara det som statskontoret förutsatt beträffande eventuella avlöningsförhöjningar
till den till placering i 18 :e lönegraden föreslagne icke-ordinarie befattningshavaren
ävensom till ett icke-ordinarie skrivbiträde. Till avlöningar

Statsutskottets utlåtande Nr 126.

O

— inklusive eventuella löneförhöjningar — för sistnämnda två befattningshavare
m. m. har statskontoret beräknat ett belopp av 5,076 kronor. Detta
belopp torde böra höjas, så att därifrån även kunna bestridas avlöningsförhöjningar
till förstnämnda fyra befattningshavare. I anslutning till från arbetsrådet
inhämtade upplysningar skulle härtill, vad angår nästa budgetår, behövas
ett belopp -—• approximativt räknat — av omkring 2,750 kronor. Beloppet
skulle alltså behöva höjas till 7,826 kronor, vilket belopp för utjämning av
statens slutsumma torde böra jämkas uppåt till 7,876 kronor. Detta belopp
synes — förslagsvis under benämningen avlöningar till övriga icke-ordinarie
befattningshavare, avlöningsförhöjningar m. m. — böra upptagas i staten för
anslaget. I statskontorets förslag till dylik stat har vidare upptagits ett belopp
till vikariatsersättningar m. m. å 800 kronor. Detta förslag biträder jag. Statskontoret
har också beräknat en post till ersättningar till ordföranden och envar
av ledamöterna med undantag av sekreteraren å 28,000 kronor. Häremot har
jag icke någon annan invändning att göra, än att ersättningen till ordföranden
synes böra uppföras såsom en särskild post. Två poster torde alltså böra upptagas
å respektive 4,000 och 24,000 kronor. Såväl arbetsrådet som statskontoret
hava i sitt förslag till stat för anslaget upptagit en post till ersättningar
för särskilda utredningar genom tekniskt eller ekonomiskt sakkunniga m. m. å
förslagsvis 400 kronor samt en post till tryckningskostnader m. m. å förslagsvis
2,500 kronor. Mot vad härutinnan ifrågasatts vill jag endast framställa den
erinran, att sistnämnda post synes kunna beräknas lägre eller till 1,500 kronor.»

Enligt departementschefens förslag skulle anslaget till arbetsrådet för budgetåret
1930/1931 beräknas i huvudsak på följande sätt:

Kronor.

Ordförande och chef, arvode .................................... 4,000

1 ledamot, tillika byråchef, 30:e lönegraden ...................... 10,020

6 ledamöter, arvoden å 4,000 kronor ............................ 24,000

1 extra ordinarie kansliskrivare, 11 :e lönegraden .................. 3,144

1 » » expeditionsvakt, 5:e lönegraden.................. 2,208

1 » » kontorsbiträde, 4:e lönegraden .................. 2,052

Avlöningar till övriga icke-ordinarie befattningshavare, avlöningsförhöjningar
m. m............................................. 7,876

Vikariatsersättningar m. m..................................... 800

Ersättningar för särskilda utredningar genom tekniskt eller ekonomiskt
sakkunniga ävensom arvoden samt resekostnads- och traktamentsersättningar
åt suppleanter, då de inkallas såsom ersättare för rådets

ledamöter, förslagsvis ........................................ 400

Tryckningskostnader samt kostnader för uppvärmning, belysning, städning,
möbler, böcker, tidningar, telefoner, kontorsrekvisita m. m.,
förslagsvis................................. 1.500

Summa kronor 56,000

Slutligen har departementschefen anfört, att det torde böra överlämnas åt
Kungl. Maj:t att i sinom tid utfärda erforderliga föreskrifter i fråga om tilllämpning
å arbetsrådets befattningshavare av vederbörande för personal vid
nyreglerade verk gällande avlöningsbestämmelser m. m. samt att, därest riksdagen
icke har något att däremot erinra, föreskrift bör meddelas av innebörd

6

Statsutskottets utlåtande Nr 126.

Utskottets

yttrande.

att vid bestämmande av de löneklasser, vederbörande befattningshavare skola
efter den 1 juli 1930 tillhöra, må få anses, som örn den nu föreslagna löneregleringen
för arbetsrådet varit genomförd redan vid ämbetsverkets inrättande,
och véderbörande befattningshavare alltså oavkortat få tillgodoräknas anställning
inom arbetsrådet, som till art och omfattning svarat mot, varit jämförbar
med eller högre än den nyreglerade tjänsten.

Det spörsmål, som i främsta rummet nu föreligger till bedömande, är, såsom
av det förestående framgår, frågan örn överförande av befattningshavarna hos
arbetsrådet till det nya lönesystemet och deras inplacering i lönegrad å den
för allmänna civilförvaltningen gällande löneplanen.

Under erinran att riksdagen numera i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
i ämnet samt väckta motioner fattat beslut örn definitiv giltighet av lagstiftningen
örn arbetstidens begränsning, får utskottet biträda Kungl. Maj:ts
förslag i förenämnda avseenden.

Utskottet, som ställt sig tveksamt beträffande förslaget örn titelförändring
å sekreterarebefattningen, förutsätter emellertid, att innehavaren av byråchefstjänsten
alltjämt kommer att fullgöra de uppgifter, som hittills påvilat sekreteraren.

Då utskottet ej heller i övrigt haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts för-''
slag, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må till arbetsrådet för budgetåret 1930/1931
anvisa ett extra förslagsanslag av 56,000 kronor.

Stockholm den 28 april 1930.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, Olof Olsson, O. Bergqvist,
J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, K. V. Rydén, E. A. Lundell, C. G.
V. Hammarskjöld, P. A. Bergström, O. A. Ernfors, I). Hansén och K. A. W. Björck;

från andra kammaren: herrar Ä. Anderson i Råstock, P. Nilsson i Bonarp,
S. Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, P. M. Olsson i Blädinge, B. F:son
Holmgren, J. Olofsson i Digernäs, O. Nilsson i örebro, S. Persson i örebro, J. E.
Andersson i Ovanmyra och C. J. Högström.