Statsutskottets utlåtande Nr lil.
1
Nr lil.
Ankom till riksdagens kansli den 25 april 1930 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Majus proposition angående
godkännande av viss överenskommelse mellan
kronan och Vaxholms stad m. m.
(l:a avd.)
Uti en till riksdagen avlåten, den 21 februari 1930 dagtecknad proposition
(nr 180), vilken hänvisats till statsutskottets förberedande behandling, har
Kungl. Majit, under åberopande av det vid propositionen fogade utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att dels
godkänna i statsrådsprotokollet omförmälda den 2 och den 10 oktober 1929 mellan
Kungl. Majit och kronan genom kasernkommittén, å ena, samt Vaxholms
stad, å andra sidan, ingångna preliminära avtal, dock med de ändringar beträffande
§§ 1, 3, 9 och 13 och med det tillägg (§ 23), som av departementschefen
föreslagits, dels ock medgiva, att till Vaxholms församling må utan ersättning
överlåtas äganderätten till — förutom de i 1912 års riksdags beslut avsedda områdena
för kyrka och kyrkogård — även den för kyrkoherdeboställe disponerade
mark, som, i likhet med sagda för kyrka och kyrkogård använda områden, å
statsrådsprotokollet vidfogade med litt A. betecknade karta utmärkts med blå
färg.
Nämnda avtalsförslag är såsom bilaga fogad vid detta utlåtande.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet.
Departementschefen har till berörda statsrådsprotokoll inledningsvis anfört
följande.
»Enligt 1914 års försvarsorganisation bestod Vaxholms garnison av tre truppförband:
Vaxholms kustartilleriregemente, Vaxholms grenadjärregemente samt
Svea ingenjörkårs fästningsingenjörkompani. Förstnämnda två regementen hava
varit förlagda å Rindön och Vaxholms kastell, under det att ingenjörkompaniets
kasernbyggnad och övningsfält äro belägna å Vaxön i omedelbar närhet av
stadens planlagda område.
Såsom kommendant i Vaxholms fästning var enligt 1914 års organisation
förordnad en regementsofficer ur kustartilleriet. Till sitt biträde hade kommendanten
en fästningsstab.
Enligt 1925 års försvarsbeslut skall chefen för Vaxholms kustartilleriregemente
tjänstgöra såsom kommendant i Vaxholms fästning. Därjämte har en
viss minskning av fästningsstabens personal kommit till stånd. Av de till VaxBihang
till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 49 haft. (Nr lil—113.) 778 30 1
•2
Statsutskottets utlåtande Nr lil.
holin förlagda truppförbanden har Vaxholms kustartilleriregemente väsentligt
reducerats. Regementet, som tidigare varit organiserat på regementsstab och
tre bataljoner örn sammanlagt tio kompanier, nämligen sex artillerikompanier,
två minkompanier samt två yrkeskompanier (sammansatta av personal från
ekonomi-, maskin- och hantverksavdelningarna), har numera blivit indelat på
tre bataljoner örn sammanlagt fyra artillerikompanier, två minkompanier och
ett yrkeskompani.
Vaxholms grenadjärregemente har i samband med genomförandet av 1925
års försvarsorganisation blivit helt indraget. I dess ställe har till Rindön förlagts
Göta livgardes fästningsbataljon, vilket förband i fråga örn personalstyrkan
i det närmaste kan anses motsvara en tredjedel av det indragna grenadjärregementet.
Vad slutligen angår Svea ingenjörkårs fästningsingenjörkompani, har detta
förband, vilket alltjämt skall vara förlagt till Vaxholm och numera benämnes
kustingenjörkompani, något reducerats.
Staden Vaxholm är till sin egentliga del belägen å den kronan tillhöriga
Vaxön, men den 1 januari 1913 blev Rindön i judiciellt, kommunalt och administrativt
hänseende införlivad med Vaxholm. Under århundraden har Vaxholm
ur försvarssynpunkt ansetts vara av stor betydelse för bevakning av inloppet
till huvudstaden. Vaxholms utveckling har städse och i hög grad varit
avhängig av de militära förläggningarna å platsen. Vaxholms stad har icke
lämnat några bidrag till uppförande av de kasernetablissemang, vilka finnas
belägna å Rindön och Vaxön. Staden har ej heller på annat sätt verkställt
några direkta uppoffringar för ordnande av truppförbandens förläggningsförhållanden.
Men stadens uppkomst och utveckling har, såsom antytts, helt sammanfallit
med och varit beroende av stadens egenskap av militärförläggningsort.
De personalindragningar, som blivit en följd av 1925 års försvarsbeslut,
måste därför få djupt ingripande betydelse för Vaxholms stad.»
Departementschefen har härefter meddelat, att frågan örn beredande av kompensation
åt Vaxholm i följd av de genom 1925 års försvarsorganisation inträdda
förhållandena handlagts av kasernkommittén, vilken med utlåtande deli
12 oktober 1929 överlämnat ett den 2 och den 10 oktober 1929 dagtecknat, under
förbehåll av Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande med Vaxholms stad
träffat avtal.
Efter att hava lämnat en historik i stadens markfråga har departementschefen
redogjort för den av kasernkommittén verkställda utredningen och omförmälda
förslag till avtal ävensom myndigheternas i ärendet avgivna yttranden.
För egen del har departementschefen anfört följande.
»Samtliga de myndigheter, såväl militära som civila, vilka haft att yttra sig
över kasernkommitténs förslag i dess helhet, hava alltså, med undantag av
arméförvaltningen, i princip anslutit sig till kasernkommitténs förslag. De
tillstyrkande myndigheterna förklara sig därvid anse, att staten av billighetsskäl
bör bereda Vaxholms stad ersättning för de förluster, som staden lidit
genom minskningen av militärförläggningen därstädes, samt att den lämpligaste
formen för denna ersättning är att finna i kasernkommitténs förslag om ett
överlåtande å staden av all den mark inom stadens planlagda område, som ej
Statsutskottets utlåtande Nr lil.
3
erfordras för kronans egna ändamål. Ur de militära myndigheternas yttranden
må därvid särskilt framhållas, att dessa myndigheter finna förslaget icke från
militär synpunkt möta några betänkligheter — frånsett några smärre detaljer,
varom mera här nedan. I byggnadsstyrelsens yttranden framhålles jämväl, hurusom
det är förmånligare såväl ur allmän synpunkt som ur kronans, att exploateringsverksamheten
beträffande Vaxholmsmarken handhaves icke av kronan
utan av staden, varigenom å ena sidan kronan undgår de med exploateringen
förenade svårigheterna och riskerna samt å andra sidan både de allmänna intressena
kunna bättre tillgodoses och exploateringen kan lämna ett bättre ekonomiskt
resultat än vid en exploatering genom något kronans organ. Länsstyrelsen
delar byggnadsstyrelsens synpunkter och framhåller, att förslaget har
för staden ej ringa ekonomiskt värde, men att dess övervägande och verkligt
betydande värde ligger i, att därigenom staden och dess invånare äntligen och
definitivt frigöras från det kronans förmynderskap, som hittills bundit staden
och de enskilda. Länsstyrelsen sammanfattar sin mening så, att ’en för båda
parter tillfredsställande och slutgiltig lösning av Vaxholms sekellånga markfråga
nu endast kan ske på de linjer, som uppdragits i avtalsförslaget; att detta
1 allt väsentligt är väl avvägt; samt att det slutligen innebär den mest värdefulla
ersättning, som synes kunna nu beredas Vaxholm för truppindragningarna’.
Arméförvaltningen ingår icke på frågan, huruvida och i vad mån Vaxholms
stad bör tillerkännas kompensation för minskningen i därvarande militärförläggning,
och bedömer ej kasernkommitténs avtalsförslag ur synpunkten, huruvida
i detsamma — då det söker lösa såväl markfrågan som även kompensationsfrågan
— det allmännas, d. v. s. stadens, och de enskildas, d. v. s. tomtinnehavarnas,
intressen blivit rätt avvägda.
I sin kritik framför arméförvaltningen den åsikten, att det föreliggande
avtalet icke skulle fullt effektivt och i alla hänseenden, där sådant erfordras,
säkerställa tomtinnehavarnas intressen. Avtalets stadganden i §§ 5, 7 och 8
skulle nämligen dels icke vara juridiskt bindande för staden, dels ock icke vara
tillräckligt detaljerade.
Arméförvaltningens betänklighet i förra hänseendet föranledes av att de bestämmelser.
som tillförsäkra tomtinnehavarna förmåner, hava karaktären av
avtal till förmån för tredje man. Även om tomtinnehavarna ej skulle kunna
grunda någon rätt gentemot staden på de i deras intresse stadgade förbehållen,
följer därav ej, att dessa sakna rättslig sanktion. Då, såsom här är fallet, förbehållen
äro knutna vid ett gåvoavtal, möter ej på grund av stadgandet i 1 kap.
2 § jordabalken hinder för kronan att vid förbehållens åsidosättande fästa villkoret,
att överlåtelsen skall gå åter. Föreskrift härom lärer böra införas i avtalet.
På grund av vad sålunda anförts torde arméförvaltningens nu ifrågavarande
invändning beträffande SS 5, 7 och 8 — liksom också beträffande § 14, som
avser dispositionen av fiskerätten — i avtalet med Vaxholms stad icke böra
hindra avtalets godkännande med det av mig förordade tillägget.
Icke heller synas skäl finnas för att i avtalet intaga bestämmelser örn amorteringstider
och räntesatser m. m. dyl. Ty det lärer icke föreligga anledning
till ett antagande, att stadens myndigheter emot. stadens invånare skulle uppställa
oberättigade krav — detta så mycket mindre som konkurrensen fran
banker och andra låneinstitut utesluta alltför hårda villkor från stadens sida.
Arméförvaltningen anför vidare, att vid de förestående tomtregleringarna
konflikter kunde väntas uppkomma, vid vilkas avgörande markägaren hade det
bestämmande inflytandet, och att det då skulle vara förmånligare, örn vid tvisternas
slitande markägaren utgjordes av kronan, enär kronan representerades
av en å annan ort fungerande, från staden och dess invånare fristående myndig
-
4
Statsutskottets utlåtande Nr lil.
Utskottets
yttrande.
liet. Då emellertid tomtindelningen avgöres av länsstyrelsen efter de i fastighetsbildningslagen,
byggnadsstadgan och byggnadsordningen angivna grunder,
torde ur den anförda .synpunkten betänklighet ej möta mot avtalsförslaget. Såsom
byggnadsstyrelsen anfört, synes därjämte allt skäl föreligga för kronan
att söka undgå att få såsom markägare intaga en nog så besvärlig och ömtålig
ställning härvidlag, samt förty även med hänsyn härtill för kronan finnas anledning
att överflytta exploateringen, och vad därmed sammanhänger, å staden.
Det synes mig, att det föreliggande avtalet på ett riktigt sätt avvägt allmänna
och enskilda intressen, att det därvid även innebär en rimlig och lämplig
form för kompensation till staden, samt att Vaxholmsmarkens exploateringsfråga
såmedelst löses på ett ur kronans och ur det allmännas synpunkt fördelaktigt
sätt.
Vad angår kasernkommitténs förslag om att till Vaxholms församling skulle
utan ersättning överlåtas, förutom i enlighet med statsmakternas beslut år 1912
den för kyrka och kyrkogård disponerade kvartersmarken, även den mark, som
disponeras för kyrkoherdeboställe, ansluter jag mig till detta förslag. Jag återkommer
till denna fråga i samband med detaljgranskningen av avtalsförslaget.»
Med förmälan att departementschefen funnit sig kunna i princip biträda
kasernkommitténs förslag, har departementschefen härefter övergått till en
granskning av de särskilda bestämmelserna i det mellan kommittén och Vaxholms
stad upprättade villkorliga avtalet. Beträffande ifrågavarande detaljgranskning
får utskottet hänvisa till sid. 30—39 av statsrådsprotokollet.
Utskottet förutsätter, att betalningsvillkoren för tomtinnehavarna av Vaxholms
stadsfullmäktige bestämmas på sådant sätt, att de utan svårighet böra
kunna fullgöras samt att inbetalning av någon del av köpeskillingen för tomterna
ej påfordras, innan lagfart erhållits.
Med nu gjorda erinringar finner sig utskottet kunna tillstyrka Kungl. Maj:ts
förslag.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) godkänna i statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 21
februari 1930 omförmälda den 2 och den 10 oktober 1929 mellan
Kungl. Majit och kronan genom kasernkommittén, å ena, samt
Vaxholms stad, å andra sidan, ingångna preliminära avtal, dock
med de ändringar beträffande §§ 1, 3, 9 och 13 och med det tilllägg
(§ 23), som av departementschefen föreslagits,
b) medgiva, att till Vaxholms församling må utan ersättning
överlåtas äganderätten till — förutom de i 1912 års riksdags
beslut avsedda områdena för kyrka och kyrkogård — även den
för kyrkoherdeboställe disponerade mark, som, i likhet med sagda
för kyrka och kyrkogård använda områden, å statsrådsprotokollet
vidfogade med litt. A. betecknade karta utmärkts med blå färg.
Stockholm den 25 april 1930.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Statsutskottets utlåtande Nr lil.
O
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell,
Olof Olsson, O. Berqqvist, J. Nilsson i Malmö, G. P. V. Nilsson i Gränebo, E. J. G.
Rosén, N. J. M. Svensson i Kompersmåla, K. V. Rydén, E. A. Limdell och C. I.
Asplund;
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund i Brattfors,
P. Nilsson i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-FrÖsterud, P. M. Olsson
i Blädinge, B. F:son Holmgren, J. Olofsson i Digernäs, O. Nilsson i Örebro, O.
Andersson i Höör, G. Strindlund och K. S. V. Ward.
6
Statsutskottets utlåtande Nr lil.
Bilaga.
Mellan Kungl. Majit och kronan genom kasernkommittén, under förbehåll
av Kungl. Marits och riksdagens godkännande, å ena sidan, samt Vaxholms stad,
å andra sidan, träffas härmed följande avtal:
§ I
Av
det kronan tillhöriga markområdet å Vaxön överlåter kronan utan vederlag
med full äganderätt till Vaxholms stad:
dels all den mark, som enligt gällande stadsplan erfordras för gator, torg och
andra allmänna platser i staden, däri inräknat den göder örn Hamngatan liggande
delen av exercisfältet, vilket område å senaste stadsplanekartan benämnes
Lägret och i areal innehåller omkring 19,500 kvadratmeter;
dels och de inom stadens planlagda område å Vaxön belägna tomter, vilka
upptagits i de tre tomtförteckningar, som fogats vid detta avtal, och som betecknats
med Bil. A. (upplåtna tomter), Bil. B. (ej upplåtna tomter) och Bil. C. (för
allmänna ändamål disponerade tomter).
I överlåtelsen ingår jämväl den rätt kronan må äga till det vatten, som
gränsar intill de överlåtna markområdena.
§ 2.
De enligt § 1 till staden överlåtna mark- och vattenområdena må av staden
tillträdas den 1 oktober 1930 eller vid den senare tidpunkt, som efter särskild
överenskommelse lian bliva bestämd.
§ 3.
Under förutsättning att staden inom fem år efter det detta avtal blivit av
Kungl. Majit godkänt förvärvar äganderätten till den därå uppförda, »Föreningen
för kustartilleristhem i Vaxholm» nu tillhöriga soldathemsbyggnaden,
överlåter kronan vidare till Vaxholms stad med full äganderätt och utan vederlag
den norr örn Torg- och Hamngatorna belägna delen av exercisfältet, vilken
å senaste stadsplanekarta benämnes Lägerhöjden och i areal innehåller omkring
47,350 kvadratmeter.
I överlåtelsen av Lägerhöjden ingår jämväl den rätt kronan må äga till det
vatten, som gränsar intill det överlåtna området.
Lägerhöjden med tillhörande vattenrätt äger staden under angiven förutsättning
tillträda samma dag, som staden såsom ägare tillträder förutnämnda soldathemsbyggnad,
dock tidigast den 1 oktober 1930.
§ 4.
Kronan förbehåller sig äganderätten till de tomter, som under I och II upptagits
i den med Bil. D. vid detta avtal fogade tomtförteckning (tomter, som
disponeras av militära myndigheter och av Vaxholms församling).
§5.
För de i Bil. C. angivna tomter, som avgiftsfritt upplåtits till Stockholms
läns landsting, frälsningsarmén, missionsföreningen och goodtemplarföreningen,
må staden, så länge tomterna begagnas för nuvarande ändamål, icke fordra någon
tomtavgift.
Statsutskottets utlåtande Nr lil.
7
Överlåtelse av dessa tomter med äganderätt till nuvarande innehavare må
äga rum på de villkor, staden finner skäligt bestämma, dock att staden vid försäljning
av dylik tomt, som sker före den 1 oktober 1945, icke ma påfordra att
erhålla högre köpeskilling än det i Bil. C. angivna, av Vaxholms stadsfullmäktige
fastställda tomtvärdet å respektive tomt.
§ 6.
De avtal, som upprättats mellan kronan och enskilda personer rörande upplåtande
med tomträtt enligt lagen den 14 juni 1907 av vissa utav de i Bil. A.
upptagna tomter, skola bestå, och skall staden vara berättigad att uppbära de
tomträttsavgälder, som förfalla till betalning efter den dag, då staden enligt bestämmelserna
i § 2 tillträtt de överlåtna markområdena.
Staden övertager efter sistnämnda dag alla skyldigheter, som enligt tomträttskontrakten
åligga tomtägaren.
§ 7.
Efter det staden tillträtt de överlåtna markområdena, skall staden vara pliktig
att på därom gjord framställning till den, som med tomträtt innehar i Bil. A.
upptagen tomt, försälja tomten med den jämkning, som kan erfordras för genomförande
av stadsplan och tomtindelning.
Därest tomträttshavare före den 1 oktober 1945 begär att få friköpa tomt,
vartill han sålunda äger friköpsrätt, skall staden vara pliktig försälja tomten
för en köpeskilling, motsvarande det i Bil. A. angivna, av Vaxholms stadsfullmäktige
fastställda tomtvärdet, jämnat upp till helt tiotal kronor.
§8.
Ankommande de i Bil. A. upptagna tomter, vilka äro upplåtna med annan
nyttjanderätt än tomträtt, skall staden vara pliktig att till varje husägare, som
det begär, försälja eller upplåta det till hans hus hörande område med den jämkning,
som kan erfordras för genomförandet av stadsplan och tomtindelning.
Därest husägaren före den 1 oktober 1945 begär att få friköpa sådant område,
må staden icke fordra högre köpeskilling än som motsvarar det i Bil. A.
upptagna, av Åboholms stadsfullmäktige fastställda tomtvärdet för respektive
område, jämnat upp till helt tiotal kronor.
Önskar husägaren, att området skall till honom upplåtas med tomträtt eller
med annan nyttjanderätt, skall han hava rätt att med företräde framför andra
få området till sig upplåtet med dylik rätt. Härvid må staden för tiden intill
den 1 oktober 1945 icke betinga sig högre årlig avgäld än den, som svarar mot
den i Bil. A. angivna, av Afholms stadsfullmäktige fastställda tomtavgift för
respektive område, jämnat upp till helt tiotal öre.
§ 0.
Därest Vaxholms stad i överlåtelsehandlingar eller upplåtelseavtal intager
bestämmelser örn, att staden utan ersättning skall äga rätt framdraga telegraf-,
telefon- och andra elektriska ledningar över tomt, upplåten med äganderätt,
tomträtt eller annan nyttjanderätt, ävensom att däri nedlägga elektriska kablar
samt gas-, vatten- och avloppsledningar, skall jämväl kronan tillförsäkras dylik
rätt.
Kronan skall vara berättigad att i samma utsträckning och på enahanda sätt
som staden framdraga dylika ledningar och kablar över och i stadens gator,
torg och andra allmänna platser, dock med skyldighet för kronan att städse
återställa marken i förutvarande skick.
8
Statsutskottets utlåtande Nr lil.
§ 10.
Skatter och emera, som avila den till staden enligt §§ 1 oell 3 överlåtna marken,
och som belöpa på tiden efter tillträdesdagen, skola, i den mån de icke
enligt gällande kontrakt utgöras av tomtinnehavaren, gäldas av staden.
§ U.
Kr onan förbehåller sig rätt att med företräde framför alla andra använda
hamnar och kajer för kronans båtar och farkoster ävensom för båtar och farkoster,
vilka för kronans räkning förhyrts eller uteslutande för dess räkning
befraktats.
Därest så befinnes erforderligt, skall särskilt avtal upprättas till närmare
fastställande av den kronan enligt denna paragraf förbehållna rätt.
§ 12.
Kronan skall icke vara skyldig att till staden erlägga hamnumgälder, ej
Keller avgifter för begagnandet av tilläggsplatser eller andra för sjöfartens främjande
och bekvämlighet av staden gjorda anordningar än lyftkranar, förråd,
elektriska kraftledningar och övriga liknande anordningar.
§ 13.
Kronan förbinder sig att tillsvidare och med tio års ömsesidig uppsägningstid
till staden med nyttjanderätt utan vederlag upplåta
a) den kronan tillhöriga tomten litt. B. i kvarteret Batteriet;
b) den del av kvarteret Sommarvilan (nr 160 och 161), som å den till detta
avtal hörande, med litt. A. betecknade och av t. f. stadsingeniören Carlquist
upprättade kartan avgränsats med blågrön kantfärg.
I avtal örn upplåtelse av sagda områden skola intagas bestämmelser örn:
att staden skall bestrida alla kostnader för områdenas tillsyn, belysning och
underhåll; att staden icke skall äga att annat än efter plan, som av kronans
vederbörande myndighet godkänts, å områdena uppföra byggnader, nedhugga
träd eller vidtaga andra väsentliga ändringar;
ävensom beträffande området under a) att kronan skall vara berättigad att
använda detta område för truppövningar samt militärpersonalens gymnastikoch
idrottsövningar,
samt beträffande området under b) (del av Officersparken) att staden skall
vara skyldig hålla och bekosta av vederbörande statsmyndighet godkänt stängsel
omkring det upplåtna området samt på egen bekostnad förflytta där nu
befintlig uthusbyggnad till av vederbörande myndighet anvisad plats å återstående
del av kronans intilliggande kvartersmark.
§ U.
Rätten till fiske i de enligt §§ 1 och 3 överlåtna vattenområdena må icke av
staden upplåtas, och skall denna rätt tillkomma samtliga innevånare i staden
samt personalen vid de till orten förlagda truppförband och annan därstädes
bosatt militärpersonal.
§ 15.
De köpeskillingsmedel, vilka komma att i följd av detta avtal inflyta till
Vaxholms stad, skola jämte åbelöpande avkastning för sig redovisas och förvaltas
såsom en särskild fond. Till fonden skola jämväl ingå alla avgälder för
tomter, vilka enligt detta avtal förvärvats av staden, men av staden upplåtas
under tomt- eller annan nyttjanderätt.
Statsutskottets utlåtande Nr lil.
9
Fondens förvaltning och disposition skall ske enligt bestämmelser, vilka
efter Vaxholms stadsfullmäktiges förslag fastställas av Konungen, varvid skall
iakttagas, att de till fonden inflytande ränte- och avgäldsmedel skola i första
hand användas till bestridande av den kostnad för anläggning och underhåll av
genom detta avtal å staden överlåtna gator och allmänna platser, vilken eljest
skulle hava ålegat ägaren, respektive innehavaren av angränsande tomt.
§ 16.
De handlingar och kartor, vilka finnas förvarade hos arméförvaltningens
fortifikationsdepartement och uteslutande beröra de till staden enligt §§ 1 och
3 överlåtna mark- och vattenområdena, skola av fortifikationsdepartementet å
tillträdesdagen överlämnas till staden.
§ 17.
Kronan överlåter utan vederlag med full äganderätt till Vaxholms stad följande
markområden, belägna å Vaxön utom stadens planlagda område, nämligen
a) ett område örn cirka 200 kvadratmeter, beläget vid Ingenjörvägen och å
en till detta avtal hörande, av t. f. stadsingenjören Carlquist upprättad, med
litt. B. betecknad karta utmärkt med gul färg och bokstaven A. (Å detta område
har Vaxholms stad låtit uppföra en kombinerad pump- och transformatorstation)
;
b) ett område örn cirka 14,100 kvadratmeter, beläget sydväst om Myrholmen
och å förenämnda karta litt. B. betecknat med gul kantfärg och bokstaven B.
(Å detta område har staden låtit anlägga en sopstation.)
§ 18.
För tillfart till det i § 17 under b) omförmälda markområdet skall staden
vara berättigad nyttja nu befintliga vägar till området.
§ 19.
De enligt § 17 till staden överlåtna markområdena må, i den mån desamma
enligt särskilda upplåtelseavtal icke redan disponeras av staden, tillträdas den
1 oktober 1930 eller vid den senare tidpunkt, som efter särskild överenskommelse
kan bliva bestämd.
§ 20.
Staden skall bestrida alla kostnader, som kunna uppkomma för att erhålla avstyckning
av och lagfart å den fasta egendom, som enligt detta avtal överlåtes
å staden.
§ 21.
Staden förbinder sig att tillhandahålla den statsinstitution, som kan komma
att bliva förlagd till Svea ingenjörkårs fästningsingenjörkompanis kasernetablissement
å Vaxön, vatten av fullgod beskaffenhet till en kvantitet av cirka
100 kubikmeter per dygn.
Sedan staden visat, till vilket belopp självkostnadspriset för vatten under
nästföregående kalenderår uppgått, skall kronan för löpande året för varje
kubikmeter levererat vatten erlägga betalning efter ett pris, som med tio procent
skall överstiga nämnda självkostnadspris. Rörande de närmare villkoren
för vattenleveransen skall särskilt kontrakt upprättas.
10
Statsutskottets utlåtande Nr lil.
§ 22.
Staden skall vara skyldig'' att, så länge nuvarande innehavaren av kyrkoherdetjänsten
i Vaxholms pastorat kvarstår i sin tjänst, till honom årligen utgiva
50 kronor från och med den dag, då kyrkoherden avstår från nyttjanderätt
till tomten nr 1 i kvarteret Neptunus.
Av detta avtal jämte därvid fogade kartor och fyra tomtförteckningar hava
upprättats två exemplar, av vilka Kungl. Maj :t och kronan erhållit det ena samt
Vaxholms stad det andra exemplaret.
Stockholm den 2 oktober 1929.
För kasernkommittén:
JOHAN JÖNSSON.
/ Sten Grönvall.
Vaxholm den 10 oktober 1929.
KARL MARTIN. K. F. S. HEDLUND. OSCAR A. OLSSON.
CARL FRÖLIN.