14

Statsutskottets utlåtande Nr 102.

Nr 102.

Ankom till riksdagens kansli den 4 april 1930 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsbidrag
till byggnader för folkskoleväsendet inom Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets
nordligaste gränsorter, jämte två i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1930/1931 har Kungl. Majit
under åttonde huvudtiteln (punkt 200 av det vid propositionen fogade utdraget
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag) föreslagit
riksdagen att, i avbidan på proposition angående statsbidrag till byggnader
för folkskoleväsendet i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län,
dock ej rikets nordligaste gränsorter, i riksstaten för budgetåret 1930/1931
för ändamålet beräkna ett extra reservationsanslag av 100,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 21 februari
1930 dagtecknad proposition, nr 132, vilken hänvisats till statsutskottet för
förberedande behandling, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för sistnämnda dag, föreslagit riksdagen
att till statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet inom Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter,
bevilja för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 100,000
kronor att utgå under de villkor och bestämmelser, Kungl. Majit kan finna
gott meddela.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sist omförmälda
statsrådsprotokoll.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar E. Jonsson och
D. Ransén (nr 272) och den andra inom andra kammaren av herr A. Wikström
m. fl. (nr 435), i vilka motioner hemställts, att riksdagen på grund
av Kungl. Majits proposition nr 132 måtte besluta att till statsbidrag till
byggnader för folkskoleväsendet inom Jämtlands, Västerbottens och Norr -

Statsutskottets utlåtande Nr 102.

15

bottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, bevilja för budgetåret
1930/1931 ett extra reservationsanslag av kronor 500,000 att utgå under de
villkor och bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott meddela.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionen I: 272.

Sedan år 1923 föreligger hos Kungl. Majit ett av särskilda sakkunniga
inom skolöverstyrelsen, tillkallade på grund av riksdagsskrivelsen den 15
juni 1920 (nr 365) och jämlikt Kungl. Majits bemyndigande av den 8 april
1921, avgivet betänkande och förslag angående statsbidrag till uppförande
av byggnader för folkskoleväsendet i riket (Statens offentliga utredningar
1923: 55). Detta förslag har på grund av sina vittgående ekonomiska konsekvenser
hittills icke föranlett någon åtgärd från Kungl. Majits sida.

Emellertid hava beträffande de norrländska skoldistrikten statsmakterna
dock vidtagit åtgärder i det syfte, de sakkunnigas förslag avsåg att främja.

I enlighet med Kungl. Majits förslag har sålunda riksdagen till statsbidrag
till byggnader för folkskoleväsendet i vissa av rikets nordligaste gränsorter
såsom extra reservationsanslag anvisat för budgetåret 1924/1925 200,000
kronor samt för vart och ett av budgetåren 1925/1928 och 1929/1930 325,000
kronor eller inalles 1,500,000 kronor. Av detta anslag lämnas bidrag till
såväl skolhus som lärarbostäder, likväl ej efter någon fixerad skala utan
med det belopp, som Kungl. Majit vid prövning i varje särskilt fall finner
skäligt. Bidragen hava merendels växlat mellan 60—80 procent av byggnadskostnaden.
Författningsbestämmelserna i ämnet återfinnas i kungörelsen
den 5 november 1924 (nr 468).

Under punkt 185 av 1928 års åttonde huvudtitel framhöll dåvarande
departementschefen, hurusom i Norrland funnes åtskilliga skoldistrikt utom
de finsktalande, som vore synnerligen hårt skattetyngda, och att i övrigt
förhållandena vore likartade med dem, som rådde inom de finsktalande områdena.
Även i dessa skoldistrikt hade behovet av statsunderstöd till skolhusbyggnader
gjort sig gällande.

Med anledning härav hade skolöverstyrelsen anmodats att verkställa och
till Kungl. Majit avgiva av kostnadsberäkning åtföljd utredning angående
behovet av byggnader för folkskoleväsendet i de delar av Norrland, som
icke vore att hänföra till rikets nordligaste gränsorter. Sådan utredning
avgavs sedermera av överstyrelsen, som förutsatte, att endast sådana distrikt
skulle ifrågakomma till statsbidrag, vilkas utdebitering uppginge till minst
10 kronor per inkomsthundra. Statsbidraget beräknade överstyrelsen till i
genomsnitt 50 procent av byggnadskostnaden. Med en kostnadssumma av
3,600,000 kronor, fördelad på två år med 1,800,000 kronor per år, skulle
i enlighet med denna beräkning erfordras ett statsbidragsanslag av 900,000
kronor för vart och ett av två budgetår.

Departementschefen uttalade sig för att en blivande statshjälp för bygg -

16

Statsutskottets utlåtande Nr 102.

nader till skolväsendet begränsades att avse allenast skoldistrikt inom Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län, vilka vore i detta hänseende sämst
lottade. Vidare ansåge han lämpligt att, liksom ifråga örn de finsktalande
distrikten, statsbidraget icke normerades efter någon fastställd skala, med
hänsyn till utdebitering eller eljest, utan finge utgå efter prövning av Kungl.
Majit från fall till fall. De närmare villkoren och bestämmelserna för
understöds utgående borde fastställas av Kungl. Majit. Sannolikt kunde
härvid de föreskrifter, som gällde för de finsktalande distrikten, tjäna till
god ledning. För ändamålet föreslog departementschefen ett anslag av
100,000 kronor för budgetåret 1928/1929.

I skrivelse den 15 maj 1928, nr 817, anförde härefter riksdagen under
punkt 178 bland annat följande:

Då det nu avses att inleda en verksamhet, som kau komma att framdeles
medföra betydande statsutgifter, har riksdagen ej kunnat undgå att
ställa sig i viss mån tveksam mot förslaget. Frånvaron av mera bestämda
grunder för statsbidragens utgående och angivandet, att bidragens utdelning
skulle ske efter diskretionär prövning av Kungl. Majit, har än mer ökat
riksdagens betänkligheter.

Med hänsyn emellertid till det behjärtansvärda ändamål, för vilket anslaget
är avsett, har riksdagen dock ej velat motsätta sig vad nu föreslagits.
Riksdagen vill emellertid erinra därom, att ett av särskilda sakkunniga utarbetat
förslag angående statsbidrag till uppförande av byggnader för folkskoleväsendet
i riket föreligger och för närvarande är beroende på Kungl.
Majits prövning, vilket förslag jämväl innefattar vissa närmare angivna
grunder för utgående av eventuellt statsbidrag till detta ändamål. Utan att
nu taga ställning till detta förslag vill riksdagen framhålla angelägenheten
av att, därest fortsatt anslag kommer att av nästa års riksdag äskas för
det ändamål, som under förevarande punkt avses, ett förslag i sådant hänseende
åtföljes av en närmare angiven plan för utvecklingen av den tilltänkta
verksamheten på detta område samt av vissa närmare grunder för
statsbidragens utgående.

Under uttalande härav anmälde riksdagen, att riksdagen till statsbidrag
till byggnader för folkskoleväsendet inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens
län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, beviljat för budgetåret
1928/1929 ett extra reservationsanslag av 100,000 kronor att utgå under de
villkor och bestämmelser, Kungl. Majit kunde finna gott meddela.

Genom beslut den 8 juni 1928 utfärdade Kungl. Majit härefter kungörelse
(nr 293) angående statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet inom vissa
skoldistrikt i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län att lända till
efterrättelse från och med den 1 juli 1928 tills vidare, så länge medel för
ändamålet funnes att tillgå.

Sedan åtskilliga skoldistrikt i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens
län anhållit örn statsbidrag av här ifrågavarande slag tilldelade Kungl. Majit
genom beslut den 30 augusti 1929 jämlikt omförmälda kungörelse sex
skoldistrikt statsbidrag för utförande av byggnader för folkskoleväsendet
vid vissa skolor.

Statsutskottets utlåtande Nr 102.

17

Slutligen anbefallde Kungl. Majit genom samma beslut den 30 augusti
1929 skolöverstyrelsen att med anledning av vad riksdagen anfört i skrivelse
den 15 maj 1928 nr 8 A punkten 178:o) utarbeta plan för en fortsatt
statlig understödsverksamhet på ifrågavarande område ävensom taga under
övervägande frågan, huruvida andra grunder för understödens utgående än
de nu gällande kunde böra fastställas samt att i nu angivna hänseenden till
Kungl. Majit inkomma med utredning i så god tid, att ärendet kunde hinna
föreläggas 1930 års riksdag.

Till åtlydnad av vad sålunda föreskrivits har skolöverstyrelsen den 20
november 1929 till Kungl. Majit inkommit med yttrande och förslag i
ämnet.

Överstyrelsen har genom folkskolinspektörerna inhämtat uppgifter beträffande
de olika skoldistrikten angående dels den kommunala beskattningen
för åren 1928 och 1929, omfattande uttaxeringen till den borgerliga
och kyrkliga kommunen ävensom landstings- och vägskatt, dels approximativ
beräkning över kostnaderna för erforderliga skolbyggnader. Undersökningen,
som omfattar 105 skoldistrikt i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens
län, vilka samtliga äro i behov av nybyggnader för folkskoleväsendet, giver
vid handen, att under år 1929 3 skoldistrikt hade en kommunal uttaxering
av mindre än 10 kronor per inkomsthundra, 51 mellan 10 och 15 kronor,
39 mellan 15 och 20 kronor, 10 mellan 20 och 25 kronor samt 2 mer än
25 kronor. På samtliga 105 skoldistrikt kommer en beräknad byggnadskostnad
av 23,042,000 kronor.

Efter den kommunala uttaxeringen räknad fördelar sig nämnda totalkostnad
sålunda:

på skoldistrikt med mindre än 10 kronors uttaxering kronor 810,000
» » » 10—15 » » » 6,331,500

» » » 15-20 » » » 12,114,000

» ■ » » 20—25 » » » 2,462,500

» » » mer än 25 » » » 1,324,000

Emellertid hava folkskolinspektörerna jämväl gjort en beräkning av det
byggnadsbehov, som anses böra fyllas under vart och ett av de närmaste
fem" budgetåren och därvid kommit till en sammanlagd byggnadskostnad
av 9,441,000 kronor, sålunda fördelad;

budgetåret 1930/1931 . .

» 1931/1932 . .

1932/1933 . .

1933/1934 . .

1934/1935 . .

. . kronor 2,159,500

1.790.000

1.830.000
1,938,500

1.723.000

Fördelade efter den kommunala uttaxeringen ställa sig de beräknade årskostnaderna
på följande sätt:

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 43 höft,. (Nr 101—102.)

2

18 . Statsutskottets utlåtande Nr 102.

Budgetåret

Byggnadskostnader för skoldistrikt med en
uttaxering av

kommunal

Summa

Kronor

mindre än
10 kronor

10—15
kronor

15—20

kronor

20—25

kronor

mer än 25
kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

1930/1931 .....

20,000

826,000

942,000

250,000

121,500

2,159,500

1931/1932 .....

30,000

601,000

888,000

171,000

100,000

1,790,000

1932/1933 .....

20,000

646,000

809,000

266,000

89,000

1,830,000

1933/1934 .....

520,000

359,000

801,000

140,000

118,500

1,938,500

1934/1935 .....

70,000

505,000

873,000

176,000

99,000

1,723,000

Summa

660,000

2,937,000

4,313,000

1,003,000

528,000

9,441,000

I ärendet har statskontoret den 3 januari 1930 avgivit utlåtande.

Skolöverstyrelsen och statskontoret hava framhållit, att man för ordnande av
här förevarande angelägenhet kunde tänka sig två huvudvägar: endera rätt
för varje kommun, som uppfyllde vissa förutsättningar, att erhålla statsbidrag
enligt av Kungl. Majit och riksdagen bestämda, i allmän författning angivna
grunder, eller ock att, såsom varit fallet med det av 1928 års riksdag för
ändamålet anvisade anslaget, Kungl. Majit i varje särskilt fall bestämde
bidragsbeloppet med hänsyn till skoldistriktets ekonomiska förhållanden
och övriga omständigheter.

Enligt departementschefens mening kunna vissa skäl anföras till förmån
för det förstnämnda alternativet, främst att detta onekligen skulle vara
det verksammaste sättet att stödja här ifrågavarande skoldistrikt. Men
genomförandet av en sådan anordning, där utgifterna skulle komma att
utgå så att säga automatiskt, krävde, att anslaget finge karaktär av förslagsanslag.
Och något sådant funne departementschefen sig, i likhet med statskontoret,
förhindrad att tillstyrka, med hänsyn till de betydande belopp det
här kunde komma att röra sig örn. Han har erinrat örn att enligt de år
1929 insamlade uppgifterna på samtliga de 105 skoldistrikt, det här gällde,
komme en beräknad byggnadskostnad av 23,042,000 kronor, ävensom att
skolöverstyrelsen, under förutsättning att statsunderstödet beräknas till i
medeltal 50 procent av byggnadskostnaderna, för den närmaste femårsperioden
räknat med ett årligt anslag av statsmedel av 750,000 kronor. Departementschefen
har vidare framhållit, att redan nu under åttonde huvudtiteln
funnes ett flertal automatiskt tillväxande förslagsanslag, vilka ställde mycket
stora krav på statskassan. Enligt hans mening krävde hänsynen till statsfinanserna,
att man noga betänkte sig, innan man ginge in för att betunga
budgeten med ytterligare ett dylikt anslag.

Departementschefen anser sig därför böra förorda att, i likhet med vad
som skedde vid 1928 års riksdag och i överensstämmelse med vad som
under åtskilliga år tillämpats i fråga örn byggnadsanslaget till rikets nordligaste
gränsorter, ett extra reservationsanslag beviljas för ändamålet, utan

Statsutskottets utlåtande Nr 102.

19

att några fixerade normer fastställas för bidragens utgående. Liksom beträffande
byggnadsanslaget till rikets nordligaste gränsorter borde i stället
åt Kungl. Majit överlåtas att enligt bestämmelserna i kungörelsen den
8 juni 1928 (nr 293) från fall till fall pröva, med huru stort belopp
understödet skall utgå. Detta system hade med gott resultat tillämpats i
fråga om de nordligaste gränsorterna, och departementschefen kunde icke
se något skäl, varför ej förhållandet skulle bliva detsamma i nu förevarande
fall. Visserligen gällde det här ett mycket större antal skoldistrikt än i de
nordligaste gränsorterna, varför prövningen kunde bliva krävande, men
denna omständighet syntes departementschefen ej böra tillmätas någon större
betydelse.

Skolöverstyrelsen har för den närmaste femårsperioden beräknat antingen
— under förutsättning att statsunderstödet uppskattas till i medeltal 50 procent
av byggnadskostnaderna — ett extra reservationsanslag av 3,750,000
kronor, varav ett belopp av 750,000 kronor skulle anvisas för ett vart av
budgetåren 1930/1935, eller — under förutsättning att statsunderstödet uppskattas
till i medeltal 33 1/s procent av byggnadskostnaderna — ett extra
reservationsanslag av 2,500,000 kronor, varav ett belopp av 500,000 kronor
skulle anvisas för ett vart av budgetåren 1930/1935.

Departementschefen instämmer i statskontorets uppfattning, att det icke
syntes lämpligt att, såsom skolöverstyrelsen sålunda föreslagit, på en gång
bevilja ett för en hel femårsperiod avsett belopp, utan torde åtminstone
under den första perioden anslag för endast ett år i sänder böra beviljas.

Vad beträffade storleken av det anslag, som kunde böra beräknas för
budgetåret 1930/1931, hade det, framhåller departementschefen vidare, varit
i hög grad önskvärt, att för ändamålet kunnat disponeras ett större belopp,
så att en verksam hjälp kunnat lämnas ett flertal skoldistrikt. Av budgetära
skäl vore departementschefen emellertid ej i tillfälle att härutinnan gå längre
än sin företrädare i ämbetet utan nödgades inskränka sig till att förorda, att
anslaget för budgetåret 1930/1931 måtte upptagas med ett belopp av 100,000
kronor, som torde böra avses för skoldistrikt med synnerligen svag ekonomisk
ställning.

Departementschefen har slutligen nämnt, att, örn riksdagen ställde medel
till förfogande för budgetåret 1930/1931, han ansåge lämpligt, att de ansökningar,
som vid Kungl. Maj:ts fördelning av anslaget för budgetåret 1928/
1929 icke kunde föranleda någon åtgärd på grund av anslagets otillräcklighet,
ånyo upptoges till prövning. Dessa ansökningar torde, så snart riksdagen
fattat beslut i ämnet, böra återremitteras till överstyrelsen för att
tagas i förnyat övervägande.

Motionärerna hava anslutit sig till skolöverstyrelsens förslag och hemställt
om höjning av anslaget till 500,000 kronor. Motionärerna hava i detta
sammanhang erinrat därom, att ansökningar om understöd ur det av 1928
års riksdag beviljade anslaget å 100,000 kronor inkommo från icke mindre

20

Statsutskottets utlåtande Nr 102.

Utskottets

yttrande.

än 25 skoldistrikt, samtliga i det mest trängande behov både av de planerade
skolbyggnaderna och av understöd till deras uppförande. Men endast
sex sökande kunde beviljas understöd. De övriga hade nödgats ställa sina
förhoppningar på framtiden. Men deras väntan måste bliva ganska lång.
Motionärerna hava erinrat därom, att Kungl. Majit icke av 1929 års riksdag
äskade medel för nu ifrågavarande ändamål, och riksdagen avslog de
motioner, i vilka hemställts om medels beviljande. Även om 1930 års riksdag
beviljade anslag, komme fördenskull längre tid att förflyta, innan nya
understöd kunna utdelas,’ än vad fallet blivit, därest anslag stått till förfogande
jämväl för innevarande budgetår. I varje fall hade en sådan förskjutning
ägt rum, att ett antal skoldistrikt, som kunnat få bidrag, därest
anslag kontinuerligt beviljats, nu måste vänta minst ett år, innan de kunna
få bidrag.

Under sådana förhållanden vore det, enligt motionärernas uppfattning, så
mycket mer av behovet påkallat, att det anslag, som nu eventuellt beviljades,
bleve så stort, att de i fråga örn behovet av skolbyggnader mest
trängda skoldistrikten kunde erhålla bidrag till avhjälpande av de mest påtagliga
bristerna.

Motionärerna hava slutligen framhållit, att alla de skoldistrikt, som ifrågasättas
till erhållande av understöd, vore skattetyngda och att de flesta av
dem tillhörde den grupp av svenska kommuner, inom vilka skattetungan
vore störst och skattekraften minst.

Genom den förevarande propositionen torde på ett nöjaktigt sätt hava
klarlagts omfattningen av det byggnadsbehov, som för folkskoleväsendets
vidkommande är för handen i nu ifrågavarande skoldistrikt. Av den förebragta
utredningen synes utskottet framgå, att, örn någorlunda tillfredsställande
förhållanden i berörda hänseende skola kunna inom överskådlig tid
bringas till stånd, det är nödvändigt, att staten fullföljer den understödsverksamhet,
som av 1928 års riksdag inleddes. Det är visserligen sant, att
även inom andra delar av landet skoldistrikt finnas, vilka äro hårt betungade
av utgifter för tillgodoseende av skolväsendets lokalbehov. Men det gäller
där merendels enstaka fall, under det att det här är fråga om ett sammanhängande
område med gles bebyggelse, där fattigdom bland befolkningen
och en hård skattetunga utgöra en mera allmän företeelse. Skolbyggnadsfrågans
lösning möter därför i dessa trakter alldeles särskilda svårigheter,
vilka synas utskottet för ifrågavarande skoldistrikt — liksom för de finsktalande
gränsdistrikten — motivera en undantagsställning. Med hänsyn till
nu anförda förhållanden finner sig utskottet böra tillstyrka, att ett särskilt
anslag beviljas såsom understöd till byggnader för folkskoleväsendet i Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län med undantag av rikets nordligaste
gränsorter, vilka redan förut åtnjuta understöd av detta slag från ett särskilt
riksstatsanslag.

Statsutskottets utlåtande Nr 102.

21

I fråga om grunderna för berörda understöds utgående synes utskottet
vad Kungl. Maj:t härutinnan föreslagit böra vinna godkännande. De bestämmelser,
som utfärdats genom kungörelsen den 8 juni 1928 (nr 293)
återgiven å sid. 3—5 i den kungl, propositionen och avseende det av
1928 års riksdag för ändamålet beviljade anslaget å 100,000 kronor, torde
alltså enligt utskottets mening böra vinna tillämpning även beträffande de
anslag, som kunna komma att för samma ändamål anvisas i fortsättningen.
Detta innebär bland annat, att någon viss utdebitering av kommunalskatt (lägst)
icke skulle sättas såsom villkor för understöds erhållande, och att understödens
utmätande ej skulle ske efter någon med avseende å skattetrycket eller eljest
fixerad skala, utan att Kungl. Majit skulle äga full frihet att efter omständigheterna
i varje särskilt fall avgöra, om och med vilket belopp understöd
må utgå, alltså på samma sätt som hittills skett i fråga örn motsvarande
understöd till de finsktalande gränsorterna. Utskottet föredrager denna
metod framför bidragens utmätande efter en automatiskt verkande skala,
enär den synes utskottet erbjuda de största möjligheterna till ett avvägande
av understöden på lämpligt sätt, d. v. s. med hänsyntagande till alla ae
olika omständigheter, som i det enskilda fallet skäligen bör inverka på
frågan örn understödets storlek. Utskottet förutsätter emellertid, att understöd
icke må ifrågakomma i andra fall, än där ett sådant anses påkallat
jämväl med hänsyn till skoldistriktets ekonomiska förhållanden. Vidare anser
utskottet, att understöd i regel icke bör tilldelas skoldistrikt för byggnadsföretag,
som redan kommit till stånd, för så vitt ej särskilt ömmande omständigheter
föreligga.

Vad angår beloppet av det anslag, som för ändamålet bör ställas till förfogande
för budgetåret 1930/1931, vill utskottet erinra örn att enligt den
verkställda utredningen sammanlagda kostnaden för erforderliga byggnadsföretag
uppskattats till omkring 23 millioner kronor, och att det byggnadsbehov,
som ansetts böra tillgodoses under de närmaste fem budgetåren beräknats
till nära 9 Va millioner kronor. Även örn dessa siffror äro mycket
approximativa och måhända tilltagna i överkant, samt åtskilliga av anläggningarna
måste förutsättas bliva verkställda utan hjälp från statens sida, är
det utan vidare uppenbart, att ett årligt anslag av endast 100,000 kronor
måste betecknas såsom otillräckligt, örn en förbättring av lokalförhållandena
skall bliva möjlig inom överskådlig tid. Ehuru utskottet finner det av
motionärerna framställda yrkandet örn ett anslag å 500,000 kronor befogat,
därest hänsyn blott och bart tages till byggnadsbehovets omfattning, anser
sig utskottet dock av budgetära skäl icke kunna tillstyrka beviljandet av en
så betydande summa utan vill föreslå, att ett belopp av 300,000 kronor
ställes till förfogande för nästkommande budgetår. Härigenom blir det i
allt fall möjligt att på ett avsevärt verksammare sätt än enligt Kungl.
Majlis förslag lämna kommunerna det stöd, varav de visats vara i behov.

22

Statsutskottets utlåtande Nr 102.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och herrar Jonssons och Hanséus samt Wikströms m. fl.
ovannämnda motioner (I: 272 och II: 435), till statsbidrag
till byggnader för folkskoleväsendet inom Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter,
bevilja för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag
av 300,000 kronor att utgå under de villkor och
bestämmelser, Kungl. Maj:t kan tinna gott meddela.

Stockholm den 4 april 1930.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. G. Lindblad, J. L. Widell, Olof
Olsson, O. Bergqvist, E. J. G. Bosén, K. V. Bydén, E. A. Lundell, G. I. Asplund, Oscar
Olsson, K. E. Andersson i Eliantorp och A. Thelin;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, C. B. Jansson i Falun, P. Nilsson
i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, P. M. Olsson i Blädinge,
A. Å:son Törnkvist i Karlskrona, B. Kson Holmgren, J. Olofsson i Digernäs, G. Strindlund,
P. C. Jonsson i Eskilstuna och F. V. Sandwall.

Reservationer:

1) av herrar Widell, Lundell, Andersson i Eliantorp, Thelm, Nilsson i
Bonarp, Olsson i Blädinge, Holmgren och Sandivall, vilka ansett, att utskottets
yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Genom ■ — — —--—----riksstatsanslag.

I fråga örn — — — — — — — — — föreligga.

Vad angår beloppet av det anslag, som för ändamålet bör ställas till förfogande
för budgetåret 1930/1931, förefaller det utskottet, som om med
hänsyn till omfattningen av det konstaterade byggnadsbehovet starka skäl
talade för en höjning av den av Kungl. Maj:t föreslagna summan, även
örn utskottet härutinnan icke anser sig kunna gå så långt som motionärerna.
Utskottet vill för sin del föreslå, att anslagets belopp för budgetåret
1930/1931 bestämmes till 200,000 kronor eller dubbelt så mycket som av
Kungl. Maj:t äskats.

Statsutskottets utlåtande Nr 102. 23

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och herrar Jonssons och Hanséns samt Wikströms m. fl.
ovannämnda motioner (I: 272 och II: 435) till statsbidrag
till byggnader för folkskoleväsendet inom Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter,
bevilja för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag
av 200,000 kronor att utgå under de villkor och
bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott meddela»;

2) av herrar Rosén, Rydén och Asplund, vilka ansett, att utskottet bort
hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
med bifall till herrar Jonssons och Hanséns samt Wikströms
m. fl. ovannämnda motioner (I: 272 och II: 435), till statsbidrag
till byggnader för folkskoleväsendet inom Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste
gränsorter, bevilja för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag
av 500,000 kronor att utgå under de villkor och
bestämmelser, Kungl. Hajd kan finna gott meddela.