Statsutskottets utlåtande Nr 10.

1

Nr 10.

Ankom till riksdagens kansli den 28 (ehman 1930 kl. 2 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1930/1931 av utgifterna
under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande anslagen
till handelsdepartementet.

(3:e avd.)

Departementet.

l:o) I den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1930/1931 har
Kungl. Majit i avseende å tionde huvudtiteln, innefattande anslagen till
handelsdepartementet, föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid propositionen
fogade utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden nämnda dag) att
till upprätthållande av handelsdepartementets verksamhet, utöver det ordinarie
anslaget, för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag av 15,900
kronor Till

upprätthållande av handelsdepartementets verksamhet är i riksstaten
för innevarande budgetår anvisat ett anslag å enahanda belopp som det
nu äskade.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till upprätthållande av handelsdepartementets
verksamhet, utöver det ordinarie anslaget,
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag
av 15,900 kronor.

2:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 2) att till bestridande
av kostnaderna inom handelsdepartementet för ökad föredragning i regeringsrätten
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 10,000
kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 2 i åberopade statsrådsprotokollet.

‘ Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.
liihung till riksdagens protokoll WHO. (i sunil. 10 höft. (Nr 10.)

Departementets
verksamhet.

[I*-]

Ökad, föredragning
i
regeringsrätten.

[2-J

l

2

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Utskottets
yttrande.

Kommers kollegium.

[3.]

Till bestridande under tiden 1 januari—30 juni 1929 av kostnaderna
inom handelsdepartementet för ökad föredragning i regeringsrätten anvisade
riksdagen för budgetåret 1928/1929 ett extra anslag å 3,500 kronor. För
motsvarande ändamål under tiden 1 juli 1929—30 juni 1930 har riksdagen
under tionde huvudtiteln för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag
å 7,000 kronor.

Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag örn höjning av det för innevarande
budgetår anvisade anslaget med 3,000 kronor är beroende av att departementets
föredragning i regeringsrätten på grund av den starkt stegrade
tillströmningen av regeringsrättsmål, särskilt patentbesvär, måst utsträckas»

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, får
alltså hemställa,

att riksdagen må till bestridande av kostnaderna inom
handelsdepartementet för ökad föredragning i regeringsrätten
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag
av 10,000 kronor.

Centrala verk med underlydande stater.

3:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 3) att
dels, med godkännande av det av chefen för handelsdepartementet förordade
förslaget till stat för kommerskollegium, att tillämpas från och med
den 1 juli 1930, minska det ordinarie förslagsanslaget till kollegium, nu
552,700 kronor, med 14,400 kronor till 538,300 kronor,
dels ock besluta, att uti den till avlöningsreglementet för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila
statsförvaltningen, hörande tjänsteförteckn ingen må under tionde huvudtiteln,
med uteslutande av vad nu beträffande navigationsskoleinspektören
hos kommerskollegium är infört, införas följande:

Avdelning och

Verk och befattningar lönegrad enl.

löneplanen

Inspektör för handelsflottans befälsskolor .................................... B 29.

I riksstaten för budgetåret 1929/1930 är det ordinarie förslagsanslaget till
kommerskollegium upptaget med 552,700 kronor, varjämte för sagda tid till
förstärkning av kollegii arbetskrafter anvisats ett extra anslag av 11,784
kronor.

Den av 1929 års riksdag — efter behandling av Kungl. Maj:ts förslag
till besparingar och förenklingar i kommerskollegii organisation — godkända
staten för ämbetsverket har följande utseende:

3

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Avlöningsstat

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............ kronor 405,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag
................................................................................... » 105,000

Övergångsstat.

kronor 510,000.

Avlöningar, förslagsanslag

kronor 42,700.

Sistnämnda anslagspost är enligt riksdagens skrivelse den 3 juni 1929,
nr 268, beräknad med utgångspunkt från att å övergångsstat från och med
den 1 juli 1929 skulle vara upptagna följande befattningar:

Lönegrad

1 förste byråingenjör ........................................

......................................... B 24

1 teknisk konsulent..............................................

.......................................... B 24

1 aktuarie ..............................................................

.......................................... B 21

2 notarier .............................................................

........................................ B 21

1 kansliskrivare .................................................

......................................... B 11.

På grund av att innehavaren av den ena av ovannämnda notariebefattningar
den 14 juni 1929 utnämnts till sekreterare i kommerskollegium, blev
emellertid endast en notariebefattning uppförd å övergångsstaten.

Sedan numera jämväl innehavaren av den återstående å övergångsstaten
för kommerskollegium uppförda notariehefattningen vunnit befordran till
högre tjänst i kollegium, har förslagsanslaget till avlöningar åt övriga å
nämnda stat upptagna befattningshavare ansetts kunna minskas med 14,424
kronor till 28,276 kronor eller till, i runt tal, 28,300 kronor. Då i övrigt
någon ändring i den för kollegium nu gällande staten icke föreslagits,
skulle sålunda vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag samma stat från och
med den 1 juli 1930 erhålla följande utseende:

Avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............ kronor 405,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag
............................................................................ » 105,000

kronor 510,000.

Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag........................................................... kronor 28,300

Förslagsanslag kronor 538,300.

I detta sammanhang har departementschefen meddelat, att kommerskollegium
i samband med framställt förslag örn viss omorganisation av
rikets navigationsskolor föreslagit, att den nuvarande inspektören för dessa
skolor, den å kollega ordinarie stat uppförda navigationsskoleinspektören,
skulle benämnas »inspektör för handelsflottans befälsskolor».

4

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Utskottets

yttrande.

Kommersko
lie gil verksamhet.

[4.]

För ifrågavarande omorganisationsförslag har departementschefen under
punkt 9 av förevarande huvudtitel lämnat närmare redogörelse. Då den
föreslagna ändrade benämningen å nyssnämnda befattningshavare inverkar
å tjänsteförteckningen för kollegium, har departementschefen emellertid i
samband med behandlingen av förevarande anslag uttalat, att han icke haft
någon erinran att göra mot kollegii förslag i nu avsedda del.

Kungl. Maj:ts förslag i avseende å bestämmande av kommerskollegii
ordinarie stat och anslag till 538,300 kronor har icke givit utskottet anledning
till erinran.

Av utskottets ståndpunkt till förslaget örn viss omorganisation av rikets
navigationsskolor, varom närmare förmäles under punkt 8 här nedan, följer,
att utskottet däremot ansett framställningen rörande ändrad benämning av
navigationsskoleinspektören icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet hemställer alltså,

a) att riksdagen må, med godkännande av det i
statsrådsprotokollet över handelsärenden den 3 januari
1930 förordade förslaget till stat för kommerskollegium,
att tillämpas från och med den 1 juli 1930, minska det
ordinarie förslagsanslaget till kollegium, nu 552,700
kronor, med 14,400 kronor till 538,300 kronor;

samt

b) att Kungl. Maj:ts förslag örn uteslutande av vad
nu beträffande navigationsskoleinspektören är infört i
den till avlöningsreglementet för befattningshavare vid
statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den
civila statsförvaltningen, hörande tjänsteförteckningen
samt införande i samma förteckning av benämningen
inspektör för handelsflottans befälsskolor icke må till
någon riksdagens åtgärd föranleda.

4:o) I anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4) och under hänvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 4 och 5) i ämnet innehåller, får utskottet
hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till uppehållande av kommerskollegii
verksamhet, utöver det ordinarie förslagsanslaget, för
budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 11,784
kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 10. 5

5:o) På grund av Kungl. Martts därom gjorda framställning (punkt 6)
får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till arvode åt en assistent vid sprängämnesinspektionen
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett
extra förslagsanslag av 6,800 kronor.

6:o) I enlighet med vad Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt 7) hemställer
utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till arvoden åt två assistenter vid
statens elektriska inspektion för budgetåret 1930/1931
anvisa ett extra förslagsanslag av 13,600 kronor.

7:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 8) att till uppehållande
av fartygsinspektionens verksamhet, utöver det ordinarie förslagsanslaget,
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 100,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 8—11 i statsrådsprotokollet.

Med bifall till Kungl. Majits därom gjorda framställning har riksdagen,
i likhet med vad för budgetåret 1928/1929 ägt rum, till upprätthållande av
fartygsinspektionens verksamhet utöver det ordinarie förslagsanslaget för
budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag av 95,678 kronor.

Nämnda anslag är, på sätt framgår av Kungl. Majits proposition nr 161
till 1929 års riksdag, avsett att användas på följande sätti
Avlöning åt en extra funktionär med förläggningsort

i Stockholm..........................................................

kronor

4,932

Avlöning åt en extra funktionär med förläggningsort

i Göteborg .................................................................

Avlöning åt ett extra skrivbiträde med förläggnings-

»

4,770

9,702

ort i Sundsvall ......................... .........

»

1,770

Avlöning åt ett extra skrivbiträde med förläggnings-ort i Stockholm......................................

Avlöning åt ett extra skrivbiträde med förläggnings-

»

1,836

ort i Göteborg ................................................

1,770

5,376

Sakkunniga biträden vid förrättningar inom Sverige

kronor

1,000

Ersättning för skrivmaterialer, lokalhyror och andra kontorskostnader
för fartygsinspektörerna och extra funktionärerna » 32,050

Resekostnads- och traktamentsersättning till fartygsinspektörerna
och extra funktionärerna ................................ .... » 47,550

Summa kronor 95,678.

Arvode åt en
assistent vid
sprängämnesinspektionen.

[6.]

Arvoden åt
två assistenter
vid statens
elektriska
inspektion.

[7.]

Fartygs inspektionens verksamhet.

[8.]

6

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Utskottets

yttrande.

Handelsflottans
befäl
sskolor.

[9.]

Kungl. Majlis förevarande förslag, som innebär en höjning av anslagsposterna
för ersättning till skrivmaterialier, lokalhyror m. m. samt resekostnads-
och traktamentsersättning till fartygsinspektörer och extra funktionärer
— den förra posten med 1,950 kronor och den senare med i runt
tal 2,400 kronor — har utskottet icke velat motsätta sig och får alltså hemställa,

att riksdagen må till uppehållande av forty g sinspektionens
verksamhet, utöver det ordinarie förslagsanslaget,
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag
av 100,000 kronor.

8:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 9) att

dels, med uteslutande av det under rubriken »Undervisningsanstalter för
sjöfart» uppförda ordinarie anslaget till navigationsskolorna, under samma
rubrik uppföra ett ordinarie anslag till handelsflottans befälsskolor av 173,700
kronor,

dels fastställa stat för handelsflottans befälsskolor av den lydelse, bilaga
vid statsrådsprotokollet över handelsärenden den 3 januari 1930 utvisar, att
gälla från och med den 1 juli 1930,

dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att för innehavarna av de till inrättande
föreslagna nya tjänsterna vid nämnda skolor utfärda bestämmelser
rörande ändrade villkor i fråga örn tjänstgöringsskyldighet m. m.

Det ordinarie anslaget till navigationsskolorna är i riksstaten för budgetåret
1929/1930 upptaget med 171,000 kronor. Av detta anslag äro enligt
den för navigationsskolorna gällande staten 86,300 kronor avsedda till löner
åt föreståndare och ordinarie lärare, 64,665 kronor till arvoden åt extra
lärare, 9,850 kronor till böckers, undervisningsmateriels och andra inventariers
underhåll och förökande samt till utgifter för bränsle, lyshållning
m. m., 1,200 kronor till arvode åt en särskild examensförrättare i vissa
klasser, 7,975 kronor till extra lärarkrafter vid behov, vikariatsarvoden m. m.,
varjämte till Kungl. Maj:ts disposition ställts ett belopp av 1,010 kronor.

Utöver ovannämnda anslag till navigationsskolorna äro i riksstaten under
rubriken »Undervisningsanstalter för sjöfart» uppförda dels ytterligare
två ordinarie anslag, nämligen ett reservationsanslag å 2,200 kronor
till navigationslärarkursen och ett förslagsanslag å 23,000 kronor till ålderstillägg
för personalen vid undervisningsanstalter för sjöfart, dels ock
ett extra förslagsanslag å 3,900 kronor till provisorisk avlöningsförbättring
för vissa lärare vid navigationsskolorna.

Navigationsskolorna äro för närvarande fem till antalet, förlagda till
Stockholm, Göteborg, Malmö, Härnösand och Kalmar. Av dessa inrymma
de fyra förstnämnda såväl en navigationsavdelning för utbildande av
däcksbefäl som en maskinistavdelning för utbildande av maskinbefäl.

7

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Vid navigationsskolan i Kalmar finnes däremot endast navigationsavdelning.
Navigationsavdelning omfattar sjökaptens-, styrmans- och skepparklass,
maskinistavdelning lia maskinist- (övermaskinist-), 2:a maskinistoch
3:e maskinistklass. Lärokursen i skepparklass och 3:e maskinistklass
pågår omkring tre månader, under det att undervisningen i övriga klasser
pågår ett helt läsår, fördelat på höst- och vårtermin.

Vid varje navigationsskola finnes en föreståndare, som jämväl undervisar
i sjökaptensklassen. Föreståndare utnämnes av Kungl. Majit. Därjämte
finnas vid varje skola en eller flera, vid samtliga skolor tillhopa
18, ordinarie lärare, som utnämnas av överstyrelsen för skolorna. I staten
för skolorna avsedda extra lärare förordnas jämväl av överstyrelsen.
Såsom överstyrelse fungerade till och med år 1919 marinförvaltningen,
varefter kommerskollegium övertagit uppdraget.

Direktion för navigationsskola utses av stadsfullmäktige i den stad, där
skolan är förlagd. Staden tillhandahåller enligt åtagande vid skolans
upprättande lokal för skolan samt bostadslägenhet för föreståndaren.

Elev vid navigationsskola erlägger vissa mindre avgifter till skolan och
användas dessa, i den mån den skolan tillkommande delen av anslaget
till böckers, undervisningsmateriels och andra inventariers underhåll
och förökande samt till utgifter för bränsle, lyshållning m. m. befinnes
otillräcklig, såsom bidrag för nämnda ändamål.

Navigationsskolornas nuvarande organisation grundar sig på beslut av
1911 års riksdag. Dessförinnan funnos i riket 10 navigationsskolor, förlagda
till Stockholm, Göteborg, Malmö, Härnösand, Strömstad, Karlshamn,
Kalmar, Västervik, Visby och Gävle. Enligt Kungl. Majits förslag till
1911 års riksdag skulle skolornas antal begränsas till 7, förlagda till
Stockholm, Göteborg, Malmö, Härnösand, Kalmar, Gävle och Västervik.
Riksdagen beslöt emellertid indragning av jämväl de två sistnämnda
skolorna.

Sedan Kungl. Majit efter förslag av kommerskollegium den 5 oktober
1923 beslutat indragning från och med den 1 januari 1924 av 3ie maskinistklassen
vid navigationsskolan i Malmö och en 2ia maskinistklass vid
navigationsskolan i Stockholm, finnas följande klasser inrättade vid de
nu förefintliga navigationsskolorna i

Kla

s e r

Navigationsskolan i

:

Sjö-

kaptens-

Styr-

mans-

Skeppar-

lia ma-skinist-

2:a ma-skinist-

3:e ma-skinist-

Stockholm ...............................

i

2

1

1

i

i

Göteborg...................................

2

2

i

2

2

i

Malmö...................................

i

2

i

1

1

—

Härnösand ...............................

i

1

i

1

1

i

Kalmar.......................................

i

1

i

—

—

—

Summa

6

8

5

O

5

a

8

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Antalet elever i de olika klasserna är mycket växlande. Jämlikt vid
1911 års omorganisation givna riktlinjer tillser emellertid överstyrelsen,
att elevantalet icke i någon klass överstiger 24. Ett större antal har
nämligen ansetts omöjliggöra det personliga handledande av eleverna,
som i ett flertal läroämnen erfordras.

I ett den 4 februari 1925 avgivet betänkande rörande omorganisation
av kommerskollegium och vissa kollegium underlydande myndigheter
föreslog 1923 års besparingskommitté beträffande navigationsskolorna indragning
av skolorna i Härnösand och Kalmar samt av två klasser, en
l:a maskinist- och en 2:a maskinistklass, vid navigationsskolan i Göteborg»
dock att, i mån av behov, i Härnösand skulle anordnas skeppar- och 3ie
maskinistkurser samt i Kalmar skepparkurser.

På grundval av den ytterligare utredning, som i anledning av kommitténs
framställning ägde rum, framlade Kungl. Majit i statsverkspropositionen
till 1926 års riksdag förslag rörande vissa inskränkningar i navigationsskolornas
organisation. I anslutning till en av kommerskollegium
gjord hemställan örn indragning med utgången av läsåret 1925/1926 av
sjökaptensklassen och lia maskinistklassen vid navigationsskolan i Härnösand
föreslog Kungl. Majit riksdagen, att å övergångsstat skulle från och
med den 1 juli 1926 uppföras två lärarbefattningar vid nämnda skola.

Förslaget vann ej riksdagens bifall. I anledning av väckta motioner
anhöll emellertid riksdagen, som för budgetåret 1926/1927 uppförde ordinarie
anslaget till navigationsskolorna med oförändrat belopp, i skrivelsenr
234, att Kungl. Majit ville låta verkställa en allsidig utredning av
frågan, huru befälsutbildningen för den svenska handelsflottan måtte
kunna lämpligen ordnas, och vidtaga de åtgärder, som med anledning av
denna utredning kunde visa sig erforderliga.

Genom beslut den 19 november 1926 uppdrog Kungl. Majit åt kommerskollegium
att verkställa den av riksdagen begärda utredningen, därvid
kollegium bemyndigades att för utredningsarbetet anlita biträde av samtidigt
högst två sakkunniga personer. Med stöd av detta bemyndigande
har kollegium för ändamålet såsom sakkunniga ( forty gsbefälssakkunniga)
anlitat direktören i Sveriges Fartygsbefäls Förening, sjökaptenen N. P.
Larsson och vice verkställande direktören i Stockholms Rederiaktiebolag
Svea, kommendörkaptenen B. R. von Sydow ävensom för viss tid, varunder
von Sydow tillfälligtvis frånträdde sitt uppdrag, ordföranden i
Sveriges Segelfartygsförening, tullkontrollören C. Rudberg.

Sedan examensförrättaren i lia och 2ia maskinistklasserna, mariningenjören
C. C. Böös på uppdrag av kollegium utarbetat och till kollegium
överlämnat viss utredning med förslag rörande de åtgärder, som borde
vidtagas för vinnande av en förbättrad undervisning vid navigationsskolornas
maskinistavdelningar, ävensom förslag till vissa organisatoriska

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

9

förändringar beträffande samma avdelningar samt yttranden över berörda
förslag inhämtats från navigationsskolorna och Svenska Maskinbefäls-Förbundet,
tillkallade kollegium den 17 november 1928 efter bemyndigande
av Kungl. Majit förenämnde Böös samt verkställande direktören
i nyssnämnda förbund, övermaskinisten S. L. Åström ävensom ordinarie
läraren å maskinistavdelningen vid navigationsskolan i Göteborg,
civilingenjören P. G. Koos att såsom sakkunniga biträda kollegium vid utarbetande
av slutligt förslag rörande ordnandet av utbildningen av maskinister
för den svenska handelsflottan. Dessa sakkunniga (maskinbefälssakkunniga)
hava den 5 mars 1929 avgivit betänkande med förslag i
ämnet.

Samtliga utredningar hava ägt rum under direkt ledning av föredraganden
inom kollegium i navigationsskoleärenden, kommendörkaptenen
A. Carell.

Över det av maskinbefälssakkunniga avgivna betänkandet hava yttranden
avgivits av föreståndare och lärare vid navigationsskolorna i Stockholm,
Göteborg, Malmö och Härnösand, direktionerna för nämnda skolor,
Sveriges Redareförening, Sveriges Allmänna Sjöfartsförening, Stockholms
Rederiförening och Svenska Maskinbefäls-Förbundet.

Vidare hava föreståndarne och lärarne vid rikets samtliga navigationsskolor
utlåtit sig över uppgjort förslag till timplaner m. m. vid skolornas
navigationsavdelningar.

I skrivelse den 30 september 1929 har därefter kommerskollegium framlagt
på ovannämnda i olika avseenden verkställda utredningar fotade förslag
till viss omorganisation av navigationsskolorna samt modernisering av
undervisningen vid desamma.

Kollegii uttalanden återfinnas å sid. 14—44 och 52—63 i statsrådsprotokollet.

Departementschefens yttranden återgivas å sid. 44—52 samt 64 och 65 i
samma protokoll.

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling
förehaft

dels två lika lydande motioner, väckta, den ena, nr 144, inom förstå
kammaren av herr I. Österström och den andra, nr 218 inom andra kammaren
av herr M. V. Sandström m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte
avslå Kungl. Maj:ts förslag i årets statsverksproposition örn indragning från
och med nästa budgetår av l:a maskinistklassen i Härnösand;

dels ock en inom andra kammaren av herr C. Brännberg m. fl. väckt
motion, nr 106, vari föreslagits, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit
måtte anhålla, att realskoleexamen icke må sättas som villkor för inträde
vid rikets navigationsskolor, eller om detta icke kan bifallas,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit ville anhålla, att förslaget till

Utskottets

yttrande.

10 Statsutskottets utlåtande Nr 10.

nytt reglemente för rikets navigationsskolor måtte underställas riksdagens
prövning.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får utskottet
hänvisa till motionerna.

Kungl. Maj:ts förevarande och under punkterna 9—11 här nedan omförmälda
förslag angående omorganisation av undervisningen vid navigationsskolorna
m. m., vilka förslag utskottet samtidigt förehaft till behandling,
har utskottet ägnat en ingående omprövning.

Ehuru det synts utskottet önskvärt, att de spörsmål, varom fråga är, nu
kunnat erhålla en definitiv lösning, har utskottet dock av nedan angivna
skäl funnit sig böra förorda att därmed må tillsvidare anstå.

Redan det förhållandet, att det föreliggande förslaget måste, framförallt
genom den förlängning av olika kurser, förslaget förutsätter, komma att
medverka till ett skärpande av den brist på vissa grupper av befäl, varpå
den svenska handelsflottan för närvarande lider — särskilt framträdande
är ju bristen på andraklassmaskinister — synes utskottet vara ägnat att
gentemot förslaget framkalla starka betänkligheter.

En annan omständighet, som föranlett utskottet att intaga förenämnda
ståndpunkt, föreligger däri, att den utredning, som ligger till grund för
förslaget, icke synes vara präglad av den allsidighet, som frågornas vikt
och invecklade beskaffenhet bort förutsätta. Utskottet vill i detta hänseende
erinra örn, att ingen egentlig representant för rederinäringen haft tillfälle
att under visst skede av utredningsarbetet medverka vid detsamma.

Inom riksdagen hava också väckts motioner — däribland även sådana,
som icke hänvisats till statsutskottets behandling — vilka gå ut på jämkningar
i skilda hänseenden i det framlagda förslaget, och dessa yrkanden
synas icke utan vidare kunna avvisas.

Av sagda skäl har utskottet alltså kommit till den uppfattningen, att nu
ifrågavarande spörsmål böra undergå en förnyad och skyndsam omprövning,
innan ett slutgiltigt avgörande sker. Härvid synes utskottet såsom ett
huvudönskemål framträda, att en reform på detta område icke bör få medverka
till en ökning av den nuvarande befälsbristen ävensom ej heller försvåra
en rekrytering till befälsgraderna för manskapet ombord å fartyg eller
från de medborgargrupper, av vilka hittills en stor kontingent av fartygsbefäl
rekryterats. Utskottet förväntar, att de i ovan nämnda motioner framförda
synpunkterna komma under förnyat övervägande. I sammanhang härmed
torde ock böra förebringas en klarläggande utredning beträffande
frågan, huru statens omkostnader skulle komma att gestalta sig under en
längre tid framåt, därest för erhållande av styrmansbrev och skepparbrev
av l:a klass fordran å segelfartygstjänst med de av kommerskollegium föreslagna
modifikationerna i gällande bestämmelser skulle bibehållas.

Under uttalande härav och med framhållande av önskvärdheten av att
frågan örn behovet av särskilda maskinlaboratorier för navigationsundervis -

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

11

ningen prövas i samband med övriga spörsmål, som röra sagda undervisning,
har utskottet alltså funnit sig böra hemställa, att nuvarande organisation av
navigationsskolorna må under kommande budgetår kvarstå oförändrad. Härav
följer, att ordinarie anslaget till navigationsskolorna bör upptagas med oförändrat
belopp, 171,000 kronor, samt att extra förslagsanslaget till provisorisk
avlöningsförbättring för lärare vid navigationsskolorna bestämmes till
samma belopp, som för innevarande budgetår anvisats, eller 3,900 kronor.

Beträffande den under punkt 11 av statsrådsprotokollet gjorda framställningen
örn ett anslag å 15,000 kronor för anskaffning av radiopejlingsapparater
(punkt 10 här nedan) har utskottet funnit detta ändamål vara
av så trängande natur, att anslaget torde böra beviljas. Vad angår den
under punkt 12 av statsrådsprotokollet gjorda hemställan örn anslag å

25,000 kronor för praktisk utbildning av däcksbefäl för den svenska handelsflottan
(punkt 11 här nedan), har utskottet visserligen hyst tvekan, huruvida
detta förslag, vid den ställning utskottet i huvudfrågan intagit, bör
föranleda något positivt beslut vid innevarande års riksdag, men utskottet
har efter närmare övervägande funnit, att ett så starkt samband mellan
frågan örn navigationsskolornas omorganisation och nämnda anslagsfråga
icke föreligger, att ett avslag å den förstnämnda frågan nödvändigt
måste medföra avslag jämväl å den sistberörda. Vid sådant förhållande
och då behovet av medel för praktisk utbildning av däcksbefäl — utöver
vad som utgår från handels- och sjöfartsfonden — synes styrkt, har
utskottet ansett sig böra hemställa örn beviljande av anslag för ändamålet.
På frågans nuvarande stadium synes dock anslaget böra begränsas
till 15,000 kronor.

Under förevarande punkt får utskottet alltså hemställa,

a) att riksdagen må med avslag å Kungl. Maj:ts förslag
och i anledning av herr Österströms och herr Sandströms
m. fl. ovanberörda motioner, 1:144 och II: 218,
upptaga ordinarie anslaget till navigationsskolorna med
oförändrat belopp, 171,000 kronor; samt

b) att herr Brännbergs m. fl. motion, II: 106, må
anses besvarad genom vad utskottet ovan anfört.

9:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 10) att till provisorisk
avlöningsförbättring för lärare vid handelsflottans befälsskolor anvisa ett
extra förslagsanslag av 4,800 kronor.

Under hänvisning till vad utskottet under nästföregående punkt anfört,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till provisorisk avlöningsförbättring
för lärare vid navigationsskolorna för budgetåret 1930/
1931 anvisa ett extra förslagsanslag av 3,900 kronor.

Provisorisk
avlöningsförbättring
för
lärare vid
handelsflottans
befälsskolor.

[10.]

12

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Anskaffning 10:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
jpejiings- n) och under hänvisning till vad utskottet under punkt 8 i ämnet anfört,
apparater, får utskottet hemställa,

[n.]

att riksdagen må för anskaffning av radiopejlingsapparater
till navigationsskolorna för budgetåret 1930/
1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor.

Praktisk ut- lito) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 12) att för praktisk
däcksbefäl aför utbildning av däcksbefäl för den svenska handelsflottan å riksstaten för
den svenska budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 25,000 kronor.

handels flottan.

[12.] Under åberopande av vad utskottet under punkt 8 anfört, hemställer utskottet,

att riksdagen må för praktisk utbildning av däcksbefäl
för den svenska handelsflottan för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra anslag av 15,000 kronor.

Skeppstad- 12:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 13) att höja det ordinarie
ningskostnad. förslagsanslaget till skeppsmätningskostnad, nu 32,200 kronor, med 7,800
1 *■* kronor till 40,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 65 i statsrådsprotokollet.

Anledningen till den föreslagna anslagsökningen är, att anslaget under
de senaste budgetåren visat sig otillräckligt. Sålunda hava nettoutgifterna
uppgått till under budgetåret 1924/1925 40,741 kronor 23 öre, under budgetåret
1925/1926 51,235 kronor 48 öre, under budgetåret 1926/1927 36,570
kronor 89 öre, under budgetåret 1927/1928 41,225 kronor 41 öre och under
budgetåret 1928/1929 41,692 kronor 2 öre.

utskottets Utskottet har icke haft något att erinra mot förevarande förslag och hemyttrande.
stäUer alltså>

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget
till skeppsmätningskostnad, nu 32,200 kronor, med
7,800 kronor till 40,000 kronor.

Trots- och fyr- 13io) Beträffande Kungl. Majits förslag angående ordinarie förslagsanslaget
ättmngen. fjff lots- och fyrinrättningen (punkt 14) kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för
riksdagen

anmäla.

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

13

14:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 15) att dels till säker- Säkerhetshetsanstalter
för sjöfarten å riksstaten för budgetåret 1930/1931 anvisa ett ^sjöfållen.
extra reservationsanslag av 552,000 kronor, dels ock medgiva, att en av [15.]
riksdagen år 1921 under reservationsanslaget till säkerhetsanstalter för sjöfarten
anvisad anslagspost å 33,000 kronor till anskaffning av en kombinerad
Aga lys- och ljudboj med undervattensklocka jämte förankringsgods, avsedd
att utläggas utanför Vinga, må i stället användas för inköp av en lys- och
klockboj med bestämd luftmistsignalkaraktär att utläggas å bojstationen
sydsydvästvart från grundet Esten vid södra inloppet till Karlskrona.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 75—91 i statsrådsprotokollet.

För löpande budgetår bar till anordnande av dylika anstalter anvisats
ett anslag av 363,200 kronor, varav ett belopp av 125,000 kronor avser
beräknad kostnad för färdigställande av nytt tjänstefartyg för östra lotsdistriktet;
återstoden, 238,200 kronor, är fördelad på nio av de femton
övriga arbeten, som lotsstyrelsen förordade till utförande under innevarande
budgetår.

Det av Kungl. Majit för budgetåret 1930/1931 för ändamålet i fråga
äskade anslaget är avsett att användas enligt följande fördelning!

Halva kostnaden för en lotsmotorkutter av stål för Gävle

lotsplats .............................................. kronor 49,000

Ombyggnad av reservfyrskeppet nr 28 m. m............. » 265,000

Lys- och ljudboj utanför ön Vinga ...................... » 12,000

Anordnande av förbättrade förhållanden för lotsnings tjänsten

vid Kalmar lotsplats .......................... » 40,000

Förbättrande av bostadsförhållandena vid Nidingens fyrplats
.................................................. » 41,000

Anordnande av båthamn vid Gåsörens lotsuppassnings ställe

.................................................. » 45,000

Anordnande av fyrbelysning vid Oxdjupet .............. » 4,500

Modernisering av södra lotsdistriktets expeditionsbyggnad

m. m................................................... » 30,500

Anordnande av fyrbelysning av farleden Kyrkosund—

Kråksundsgap ........................................ » 65,000

Summa kronor 552,000.

Vid den granskning, utskottet ägnat Kungl. Majits under förevarande utskottets
punkt framställda anslagskrav, har utskottet funnit sig böra tillstyrka, att yttrandemedel
för de olika ändamålen anvisas. Storleken av de äskade anslagsbeloppen
har icke heller givit utskottet anledning till erinran. Då utskottet
ävenledes ansett sig böra biträda vad Kungl. Majit i övrigt under förevarande
punkt föreslagit, får utskottet hemställa,

14

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

att riksdagen må

a) till säkerhetsanstalter för sjöfarten å riksstaten
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag
av 552,000 kronor; samt

b) medgiva, att en av riksdagen år 1921 under
reservationsanslaget till säkerhetsanstalter för sjöfarten
anvisad anslagspost å 33,000 kronor till anskaffning
av en kombinerad Aga lys- och ljudboj med
undervattensklocka jämte förankringsgods, avsedd
att utläggas utanför Vinga, må i stället användas för
inköp av en lys- och klockboj med bestämd luftmistsignalkaraktär
att utläggas å bojstationen sydsydvästvart
från grundet Esten vid södra inloppet till
Karlskrona.

Patent- och 15:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 16) att, med godre9%ltrklt”B*''
kännande av det utav departementschefen i statsrådsprotokollet över hantig]
delsärenden den 3 januari 1930 förordade förslaget till stat för patent- och
registreringsverket, att tillämpas från och med den 1 juli 1930, höja det
ordinarie förslagsanslaget till ämbetsverket, nu 1,162,700 kronor, med 6,000
kronor till 1,168,700 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 91—94 i statsrådsprotokollet.

Den av riksdagen nu godkända staten för patent- och registreringsverket
har följande utseende:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ................ kronor 495,700

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, vikariats ersättningar

m. m., förslagsvis ............................................ » 225,000

Renskrivning och skrivmaterialier, fastighetens underhåll,
bränsle, lyse, renhållning och städning samt inventariers

anskaffande och underhåll, m. m., förslagsvis ........... » 72,000

Publikationer, efter avdrag av influtna prenumerationsavgifter
och dylikt, kungörelser, böcker och tidskrifter

samt bindningskostnader, förslagsvis ................................... » 180,000

Återställda registeringsavgifter, förslagsvis ........................ » 16,000

Bidrag till patentunionens internationella byrå i Bern, förslagsvis
........................................................................... » 2,600

Avlöning åt en å övergångsstat uppförd registrator............ » 6,400

Pensioner åt avskedade tjänstemän, förslagsvis.................... » 40,000

Dyrtidstillägg, förslagsvis............-.......................................... » 125,000

Summa kronor 1,162,700.

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

15

Kungl. Majlis nu föreliggande förslag innebär allenast den ändring i
staten för patent- och registreringsverket, att anslaget till pensioner åt avskedade
tjänstemän höjts med 6,000 kronor eller från 40,000 till 46,000
kronor.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet
till behandling förehaft två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 180,
inom första kammaren av herrar N. J. F. Almkvist och K. Schlyter och
den andra, nr 222, inom andra kammaren av herrar C. Ekman och A.
Forssell, vari hemställts, att fyra förste byråingenjörsbefattningar å patentoch
registreringsverkets stat måtte från och med den 1 juli 1930 uppflyttas
från 24:e till 26:e lönegraden, att å samma stat en byrådirektörsbefattning
måtte inrättas å verkets aktiebolagsavdelning, likaledes från nyss angivna
tid, samt att riksdagen i följd härav måtte besluta höja det ordinarie förslagsanslaget
till patent- och registreringsverket, nu 1,162,700 kronor, med
5,460 kronor till 1,168,160 kronor.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får
utskottet hänvisa till motionerna.

Vad till en början angår det i ovanberörda motioner först framförda
förslaget örn uppflyttning av fyra förste byråingenjörsbefattningar å patentoch
registreringsverkets stat från 24:e till 26:e lönegraden i avlöningsreglementet
för civila statsförvaltningen, har detta spörsmål, vilket ju
berör frågan örn de förutvarande andragradstjänsternas placering i lönehänseende
— såsom ock i motionerna framhållits — vid upprepade tillfällen
motionsvis bragts inför riksdagens prövning.

Vid 1926 års riksdag väcktes sålunda en motion i ämnet och så skedde
även vid 1928 och 1929 års riksdagar. Ingen av dessa motioner vann
emellertid riksdagens bifall. Såsom skäl för riksdagens ståndpunkt angavs,
att prövningen av förslaget om uppflyttning i lönegrad av ifrågavarande
tjänster syntes böra anstå, till dess frågan örn ämbetsverkets omorganisation
blivit slutligen avgjord.

Även det andra i nu förevarande motioner framförda förslaget om inrättande
av ytterligare en ordinarie byrådirektörsbefattning å ämbetsverkets
aktiebolagsavdelning har genom motion vid 1929 års riksdag underställts
riksdagen. Av enahanda skäl, som anförts beträffande yrkandet
om förste byråingenjörernas uppflyttning, blev emellertid även detta förslag
av riksdagen avslaget.

Vid den prövning, utskottet ägnat de sålunda nu ånyo motionsvis väckta
förslagen — örn vilkas realiserande ämbetsverket ock gjort framställning i
sin skrivelse till Kungl. Majit med anslagsäskanden för budgetåret 1930/1931
— har utskottet i likhet med departementschefen ansett tidpunkten för ifrågavarande
spörsmåls avgörande ännu icke vara inne. Visserligen har det
synts utskottet önskvärt, om frågorna nu kunnat slutgiltigt prövas, men

Utskottets

yttrande

16

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

utskottet kar dock ansett sig icke kunna avvika från den ståndpunkt, riksdagen,
enligt vad ovan nämnts, förut intagit till sagda spörsmål. Enligt
vad chefen för finansdepartementet under »För flera huvudtitlar gemensamma
frågor» anfört, kommer ock vederbörande ekonomisakkunnige att
under början av innevarande år till granskning och utredning upptaga
frågan örn patent- och registreringsverkets omorganisation och torde denna
fråga alltså kunna underställas nästkommande års riksdags prövning. Vid
sådant förhållande finner sig utskottet icke kunna biträda motionärernas
förslag. Utskottet vill ävenledes erinra därom, att frågan örn de förutvarande
andragradstjänstemännens placering i lönegrad icke ännu är slutligt
avgjord för befattningshavare i vissa andra verk.

Då Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke givit utskottet anledning till
erinran, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å herrar Almkvists och Schlyters samt
herrar Ekmans och Forssells ovanberörda motioner, 1:180
och II: 222, må med godkännande av det utav chefen för
handelsdepartementet i statsrådsprotokollet över handelsärenden
den 3 januari 1930 förordade förslaget till stat
för patent- och registreringsverket, att tillämpas från
och med den 1 juli 1930, höja det ordinarie förslagsanslaget
till ämbetsverket, nu 1,162,700 kronor med

6,000 kronor till 1,168,700 kronor.

Kostnader,
som föranledas
av överståthållar
ämbetets
och länsstyrelsernas
befattning
med vissa
slag av regist
r erina.

[17.]

16:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 17) att till bestridande
av kostnaderna för den Överståthållarämbetet och länsstyrelserna åliggande
befattning med registreringar och anmälningar till förenings- med flera
register för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag av 10,000
kronor,

ävensom medgiva, att de till nämnda myndigheter inflytande avgifter för
sådana registreringar och anmälningar må tillföras detta anslag såsom särskilda
uppbördsmedel.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 94 och
95 i statsrådsprotokollet.

Enligt de av Kungl. Majit den 30 december 1910 godkända grunder
för förändrad uppställning av riksstaten skulle avgifter, som inflöte till
de lokala registreringsmyndigheterna, Överståthållarämbetet och länsstyrelserna,
och vöre avsedda för bestridande av kostnaderna för de av dessa
myndigheter omhänderhavda registreringar och kungöranden örn anmälningar
till förenings-, försäkrings- och handelsregistren, icke vidare, såsom
dittills, sammanföras med de avgifter, som inflöte till patent- och registreringsverket
och avsåge uppehållandet av dess verksamhet. I enlighet

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

17

med planen för budgetomläggningen skulle efter 1912 års ingång de registreringsavgifter,
som inflöte hos Överståthållarämbetet och länsstyrelserna,
samt de utgifter, som i anledning av denna registreringsverksamhet uppkomme
hos nämnda myndigheter, behandlas sålunda, att utgifterna skulle
avföras å det förslagsanslag, som bleve i riksstaten för ändamålet anvisat,
och de inflytande avgifterna tillföras samma förslagsanslag såsom särskilda
uppbördsmedel.

Till grund för beräkningen av det belopp, till vilket ett dylikt anslag
borde bestämmas, lades två av statskontoret upprättade tablåer, utvisande
den ena uppbörden av avgifterna och den andra utgifterna för dylik registrering
under åren 1900—1909. Skillnaden mellan uppbörds- och utgiftsbeloppen
— med en av försiktighet tillagd marginal av 1,000 kronor —
ansågs böra bestämma det föreslagna anslagets storlek.

I anslutning till ovannämnda beräkning har riksdagen alltsedan år 1912
anvisat ett extra förslagsanslag av 4,000 kronor till bestridande av kostnaderna
för den nämnda myndigheter åliggande befattning med registreringar
och anmälningar till förenings- m. fl. register, varjämte riksdagen medgivit,
att de till myndigheterna inflytande avgifterna för dylika registreringar
och anmälningar finge tillföras detta anslag såsom särskilda uppbördsmedel.

Anslagen jämte de influtna anmälningsavgifterna hava emellertid, även
efter vissa vidtagna avgiftsförhöjningar, icke förslagit till bestridande av
de med registreringen förenade kostnaderna. Sålunda har statsverkets kassafond
under åtskilliga budgetår fått täcka merutgifter å sagda anslag, varierande
mellan omkring 32,000—2,300 kronor. För budgetåret 1928/1929 utgjorde
merutgiften i runt tal 14,000 kronor.

Av statsrådsprotokollet framgår, att med anledning av de överskridanden,
som ägt rum å anslaget, inom handelsdepartementet verkställts en utredning
angående åtgärder i syfte att få anslaget att räcka till för sitt ändamål
samt att hithörande frågor komme att upptagas till prövning i samband
med inom departementet pågående arbete med upprättande av förslag till
ny näringsfrihetsförordning m. m. Oavsett resultatet av detta arbete har
emellertid med hänsyn till de överskridanden, som ägt rum, en höjning av
anslaget från 4,000 till 10,000 kronor ansetts erforderlig.

Utskottet har ej haft något att erinra mot den sålunda föreslagna höjningen
av anslaget och får alltså hemställa,

att riksdagen må

a) till bestridande av kostnaderna för den Överståthållarämbetet
och länsstyrelserna åliggande befattning
med registreringar och anmälningar till förenings- med
flera register för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra
förslagsanslag av 10,000 kronor; samt
Bihang till riksdagens protokoll WHO. 6 sami. 10 höft. (Nr 10.) 2

Utskottets

yttrande.

18

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Försäkringsinspe
Pionen.

[18.]

Statens

provnings anstalt.

[19.]

b) medgiva, att de till nämnda myndigheter inflytande
avgifter för sådana registreringar och anmälningar må
tillföras detta anslag såsom särskilda uppbördsmedel.,

17:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till försäkringsinspektionen
(punkt 18) kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

18:o) Kungl. Ma,j:t har föreslagit riksdagen (punkt 19) att, med godkännande
av det av departementschefen i statsrådsprotokollet över handelsärenden
den 3 januari 1930 förordade förslaget till stat för statens provningsanstalt,
att tillämpas från och med den 1 juli 1930, höja det ordinarie
förslagsanslaget till statens provningsanstalt, nu 326,100 kronor, med 3,000
kronor till 329,100 kronor. “ • •'' V.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 101 — 104
i statsrådsprotokollet.

I riksstaten för budgetåret 1929/1930 är det ordinarie förslagsanslaget
till statens provningsanstalt upptaget med 326,100 kronor.

Den av riksdagen godkända staten för provningsanstalten har följande
utseende:

Arlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie befattningshavare,

förslagsanslag ................................................ kronor 165,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m................................................. » 42,000

Inspektörens arvode ........................................ » 1,000 kronor''208,000

Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag ..............................

Omkostnadsstat.

kronor 30,600

Till gas och elektrisk ström, förslagsanslag kronor 9,000

» värme, förslagsanslag .......................... » 5,000

» inventarier och inventariers underhåll » 6,000

» bibliotek .................................................... » 2,500

» glasvaror, förslagsanslag ........................ » 4,000

» tillfälliga biträden, tjänsteresor m. m.,

förslagsanslag........................................ » 28,000

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

19

Till laboratorieutensilier, kemikalier, mate rialier,

förbrukningsartiklar, prov ningsanordningar

m. m., förslagsanslag.
....................................................... kronor 17,000

» expenser, förslagsanslag ........................ » 13,000

» försäkring av byggnader och utrust ning,

underhåll av tomten m. m.,

förslagsanslag ................................... » 3,000 kronor 87,500

Förslagsanslag kronor 326,100.

Kungl. Maj:ts föreliggande förslag innebär, att anslagsposten till expenser
skulle med hänsyn till de överskridanden av anslaget, som ägt rum under
de senaste budgetåren, höjas med 3,000 kronor eller från 13,000 kronor till

16,000 kronor. Utgifterna å denna post hava uppgått till i runda tal 17,000
kronor under budgetåret 1926/1927, 15,500 kronor under budgetåret 1927/1928
och 16,500 kronor under budgetåret 1928/1929.

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, får alltså
hemställa,

att riksdagen må, med godkännande av det av departementschefen
i statsrådsprotokollet över handelsärenden
den 3 januari 1930 förordade förslaget till stat för
statens provningsanstalt, att tillämpas från och med
den 1 juli 1930, höja det ordinarie förslagsanslaget till
statens provningsanstalt, nu 326,100 kronor, med 3,000
kronor till 329,100 kronor.

Utskottets

yttrande.

20

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Bidrag till
underhållande
av handelshögskolan
i
Stockholm.
[20.]

Export stipendier.

[21.]

Statsunderstöd
till auktoriserade

handelskamrar
i riket.
[22.]

Handel och sjöfart.

19:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Marits förslag (punkt 20)
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 105 — 107) i ämnet
innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, under förutsättning att verksamheten
vid handelshögskolan i Stockholm fortsättes efter i
huvudsak den nu följda plan, såsom bidrag till underhållande
av samma skola under läsåret 1930/1931 å riksstaten
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag
av 40,000 kronor,

att till handelshögskoleföreningens i Stockholm styrelse
utbetalas med hälften under senare halvåret 1930
och återstående hälften under förra halvåret 1931 under
villkor, att minst tolv friplatser för studerande vid högskolan
komma att finnas inrättade under hela läsåret
1930/1931.

20:o) I anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
21) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 107—110) i ämnet
innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till exportstipendier, att användas i
enlighet med bestämmelserna i kungörelsen den 26 september
1921, nr 636, å riksstaten för budgetåret 1930/1931
anvisa ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.

21:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22) och under hänvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 110 och lil) i ämnet innehåller, hemställer
utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, såsom understöd under år 1930 till
auktoriserade handelskamrer i riket, att utgå med ett
belopp av 2,000 kronor till envar handelskammare
under av chefen för handelsdepartementet i statsrådsprotokollet
över handelsärenden den 3 januari 1930 förordade
villkor, å riksstaten för budgetåret 1930/1931
anvisa ett extra anslag av 24,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

21

22:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 23) att såsom understöd
för år 1930, på sätt av departementschefen i statsrådsprotokollet över
handelsärenden den 3 januari 1930 förordats, till svenska handelskamrar i
utlandet å riksstaten för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av

60.500 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. lil—116 i statsrådsprotokollet.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning anvisade 1920
års riksdag för beredande av statsunderstöd under år 1921 dels å 15,000
kronor till vardera av de svenska bandelskamrarna i London och Paris, dels
å 10,000 kronor till var och en av de svenska bandelskamrarna i Nordamerikas
förenta stater och Schweiz samt svenska föreningens i retrograd handelskommitté
eller den svenska handelskammare, som kunde komma att
träda i bandelskommitténs ställe, dels ock å 5,000 kronor till svenska
bandel skam maren i Sydney å extra stat för år 1921 ett förslagsanslag,
högst, å 65,000 kronor.

För år 1922 höjdes anslagsbeloppet till 67,500 kronor, att utgå med

20.000 kronor till handelskammaren i London, med 15,000 kronor till vardera
av bandelskamrarna i Paris och Nordamerikas förenta stater, med

10.000 kronor till handelskammaren i Schweiz samt med 7,500 kronor till
handelskammaren i Sydney.

För år 1924, liksom för år 1923, utgick statsbidraget med ett till 50,000
kronor nedsatt belopp. Understöd utgick för nämnda år med 17,500 kronor
till handelskammaren i London, med 12,500 kronor till vardera av
handelskamrarna i Paris och Nordamerikas förenta stater samt med 7,500
kronor till handelskammaren i Sydney.

För vartdera av åren 1925 och 1926 utgick anslagsbeloppet med ett till

52.500 kronor förhöjt belopp. För år 1927 höjdes beloppet ytterligare till

55.000 kronor. Härav utgingo till en var av handelskamrarna i Paris och
Nordamerikas förenta stater enahanda belopp som under åren 1923 och
1924 eller 12,500 kronor. Samma understödsbelopp har även för vartdera
av åren 1928 och 1929 anvisats åt dessa båda handelskamrar. Understödet
till handelskammaren i London har för åren 1925—1929 utgått med

20.000 kronor eller samma belopp, varmed understödet utgick till kammaren
för år 1922. Understödet till handelskammaren i Sydney, vilket
för vartdera av åren 1925 och 1926 utgått med enahanda belopp som under
åren 1922—1924 eller 7,500 kronor, har för vartdera av åren 1927 och
1928 utgjort 10,000 kronor samt för år 1929 12,500 kronor.

För innevarande budgetår utgör sålunda det sammanlagda statsbidraget
57,500 kronor.

Enligt Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag skulle statsbidraget till handelskammaren
i New York för år 1930 höjas med 3,000 kronor till 15,500
kronor.

Statsunderstöd
till
svenska
handelskamrar
i u1 landet.

[23.]

22

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Utskottets

yttrande.

Bidrag till
Sveriges allmänna
exportförening.

[24.]

Bidrag till
en internationell
byrå i
Bryssel för
handelsstatistik.

[25.]

Ersättning
till sjömanshusen.

[26.]

“ I likhet med departementschefen anser utskottet, att den verksamhet, som
utövas av de svenska handelskamrarna i utlandet, är av den betydelse för
vårt lands utrikeshandel, att åt kamrarna allt fortfarande bör beredas ekonomiskt
stöd från statens sida.

Då utskottet icke haft något att erinra mot storleken av de av Kungl.
Majit för handelskamrarna äskade bidragsbeloppen, får utskottet alltså
hemställa,

att riksdagen må såsom understöd för år 1930, på sätt
av departementschefen i statsrådsprotokollet över handelsärenden
den 3 januari 1930 förordats, till svenska
handelskamrer i utlandet å riksstaten för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra anslag av 60,500 kronor.

23:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
24) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 116 — 120) i ämnet
innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, under villkor att Sveriges allmänna
exportförening under år 1930 bedriver sin verksamhet
i huvudsakligen den form och i minst den omfattning,
som i företedd förslagsstat för samma år angivits, samt
att i granskningen av föreningens verksamhet och räkenskaper
deltager en av Kungl. Majit förordnad revisor,
såsom bidrag till föreningens verksamhet under
sistnämnda år å riksstaten för budgetåret 1930/1931
anvisa ett extra anslag av 20,000 kronor.

24:o) På grund av Kungl. Majits förslag (punkt 25) och under hänvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 120 och 121) i ämnet innehåller, hemställer
utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till täckande av den å Sverige belöpande
delen av kostnaderna under år 1931 för en internationell
byrå i Bryssel för handelsstatistik å riksstaten
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag
av 600 kronor.

25:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majits förslag (punkt 26)
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 121—125) i ämnet
innehåller, får utskottet hemställa,

Statsutskottets utlåtande Nr 10. 23

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, å riksstaten för budgetåret 1930/1931
till ersättning åt sjömanshusen anvisa ett extra anslag
av 162,000 kronor för beredande under år 1930 åt sjömanshusen
av skälig ersättning för dem åliggande bestyr
med värnpliktigas inskrivning och redovisning samt
för andra dem åvilande uppgifter för statsverkets räkning.

26:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 27) att till läkarundersökning
av sjöfolk i enlighet med de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över handelsärenden den 3 januari 1930 angivna grunder för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag av 40,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 125 och
126 i statsrådsprotokollet.

Alltsedan år 1918 har riksdagen beviljat extra anslagsmedel till läkarundersökning
av sjöfolk. Anslaget, som är av förslagsanslags natur, har
utgått med för vart och ett av åren 1918—1922 27,000 kronor, för tiden 1
januari—30 juni 1923 25,000 kronor, för vartdera av budgetåren 1923/1924
och 1924/1925 35,000 kronor, för budgetåret 1925/1926 55,000 kronor, för
budgetåret 1926/1927 50,000 kronor och för ett vart av de tre senaste budgetåren
35,000 kronor. Beträffande användningen av respektive anslag hava
gällt och gälla de bestämmelser, vilka meddelats i förordningen den 31 december
1917 (nr 932) angående läkarintyg för sjöfolk med däri genom förordning
den 14 augusti 1918 (nr 680) samt kungörelser den 30 december
1922 (nr 631) och den 22 maj 1925 (nr 264) gjorda ändringar.

Den nu föreslagna förhöjningen av anslaget är föranledd av anslagets
belastning under de senaste budgetåren — för budgetåret 1927/1928 omkring

42,500 kronor och för budgetåret 1928/1929 omkring 50,500 kronor.

Utskottet, som ej haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, får
alltså hemställa,

att riksdagen må till läkarundersökning av sjöfolk
i enlighet med av departementschefen i statsrådsprotokollet
över handelsärenden den 3 januari 1930 angivna
grunder för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag
av 40,000 kronor.

27:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28) och
under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 127) i ämnet innehåller,
får utskottet hemställa,

Läkarundersökning
av
sjöfolk.

[27.]

Utskottets

yttrande.

Arvoden åt två
dispaschörsassistenter.

[28.]

24

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Bidrag till
uppehållande
av internationell
patrulleringstjänst
i
norra
Atlanten.

[29.]

Drift- och
underhållskostnader
pr
statens isbrytarfartyg,

[30.]

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, för budgetåret 1930/1931 anvisa till
arvode med 2,000 kronor åt envar av två dispaschörsassistenter,
anställda den ene i Stockholm och den andre
i Göteborg, ett extra anslag av 4,000 kronor.

28:o) I enlighet med Kungl. Marits förslag (punkt 29) och under hänvisvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 127 och 128) i ämnet innehåller,
hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till täckande av den å Sverige för
år 1930 belöpande delen av kostnaderna för uppehållande
av internationell patrulleringstjänst i norra Atlanten
å riksstaten för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra
förslagsanslag av 9,500 kronor.

29:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 30) att

dels till bestridande av drift- och underhållskostnader för statens isbrytarfartyg
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag av 250,000
kronor,

dels ock medgiva, att chefen å fartyget må äga åtnjuta — utöver vederbörliga
avlöningsförmåner i övrigt — ett särskilt arvode av 600 kronor för
år, med rätt för honom att efter dylik tjänstgöring under tre verksamhetsår
erhålla ett tillägg till samma arvode av likaledes 600 kronor.

I fråga örn utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid 128—132
i statsrådsprotokollet.

På Kungl. Majits därom gjorda framställningar anvisade riksdagen för
vart och ett av budgetåren 1925/1926—1927/1928 till bestridande av driftoch
underhållskostnader för statens isbrytarfartyg ett extra förslagsanslag
av 140,000 kronor.

För budgetåret 1928/1929 utgjorde anslaget ifråga 300,000 kronor.

Med hänsyn till bland annat inträdd väsentlig sänkning i priset för pannbrännolja
har 1929 års riksdag med bifall till Kungl. Majits därom framlagda
förslag för nu löpande budgetår till bestridande av kostnaderna för isbrytaren
anvisat ett till 250,000 kronor reducerat anslag.

Det nu äskade anslaget uppgår sålunda till samma belopp som det för
innevarande budgetår beviljade.

“ På grund av den maktpåliggande uppgift, som är anförtrodd fartygschefen
å statsisbrytaren, och därmed förenad synnerligen krävande tjänstgöring
har det nu föreslagna årsarvodet ansetts böra till honom utgå utöver vederbörliga
avlöningsförmåner i övrigt.

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

25

Då utskottet ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag såväl i vad
detsamma avser anslag för bestridande av de kostnader, varom nu är fråga,
som tillerkännande av särskilt arvode till föreslaget belopp åt fartygschefen
å statsisbrytaren, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må

a) till bestridande av drift- och underhållskostnader
för statens isbrytarfartyg för budgetåret 1930/1931 anvisa
ett extra förslagsanslag av 250,000 kronor; samt

b) medgiva, att chefen å fartyget må äga åtnjuta —
utöver vederbörliga avlöningsförmåner i övrigt — ett
särskilt arvode av 600 kronor för år, med rätt för honom
att efter dylik tjänstgöring under tre verksamhetsår
erhålla ett tillägg till samma arvode av likaledes
600 kronor.

30:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag dels till anskaffande
av ytterligare ett statens isbrytarfartyg (punkt 31), dels ock till täckande
av den å Sverige belöpande delen av kostnaderna för en internationell
byrå i Paris för utställningar (punkt 32J kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtanden; vilket utskottet skolat härigenom
för riksdagen

anmäla.

Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.

31:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 34) att i riksstaten för
budgetåret 1930/1931 upptaga

dels det i den ordinarie anslagstiteln »Befrämjande i allmänhet av slöjderna»
ingående anslaget till manufakturernas befrämjande med 4,000
kronor,

dels ock de i samma anslagstitel ingående reservationsanslagen med följande
belopp, nämligen

reservationsanslaget till reseunderstöd åt arbetare i de särskilda näringsyrkena
med 21,000 kronor,

reservationsanslaget till reseunderstöd åt idkare av hantverk och annan
mindre industri med 8,000 kronor,

reservationsanslaget till reseunderstöd åt verkmästare och förmän inom
industri och hantverk med 9,500 kronor kronor,

och reservationsanslaget till reseunderstöd åt teoretiskt och praktiskt bildade
tekniker, som icke ägna sig åt bergshanteringen, med 7,500 kronor.

Utskottets

yttrande.

Anskaffande
av ytterligare
ett statens isbrytarfartyg.

Bidrag till
en internationell
byrå i
Paris för utställningar.

[31 o. 32.]

Befrämjande
i allmänhet av
slöjderna.

[34.]

26 Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 135—141
i statsrådsprotokollet.

Det i anslagstiteln »Befrämjande i allmänhet av slöjderna» ingående
anslaget till manufakturernas befrämjande utgick tidigare med ett belopp
av 13,500 kronor örn året. På Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar
nedsattes anslaget av 1923 års riksdag till 8,000 kronor och av 1925
års riksdag till 4,000 kronor.

Från detta anslag hava under en längre följd av år anvisats bidrag till
Chalmers tekniska institut i Göteborg för upprätthållande av verksamheten
vid den i samband med institutet stående mekanisk-tekniska materialprovningsanstalten.
Därutöver hava ur anslaget utanordnats diverse
mindre belopp till främjande av olika, slöjdväsendet närstående ändamål.

Anslagsbeloppen till övriga under denna punkt omförmälta reseunderstöd
äro för innevarande budgetår bestämda att utgå på följande sätt:
till reseunderstöd åt arbetare i de särskilda näringsyrkena kronor 15,000
» » » idkare av hantverk och annan mindre

industri .............................................. » 5,400

» reseunderstöd åt verkmästare och förmän inom industri
och hantverk .................................... » 7,100

» reseunderstöd åt andra tekniker än bergstekniker ____ » 7,500

Summa kronor 35,000.

Vid anmälan av frågan örn anslag för nu ifrågavarande ändamål för
nästkommande budgetår har departementschefen anfört följande:

»Vad först angår det i anslagstiteln ''Befrämjande i allmänhet av slöjderna’
ingående anslaget till manufakturernas befrämjande, tillstyrker
jag, att anslaget i den riksstat, varom nu är fråga, upptages med oförändrat
belopp, 4,000 kronor.

Vidkommande därefter de i samma anslagstitel ingående särskilda reservationsanslagen
till reseunderstöd tillåter jag mig framhålla, att det
för utvecklandet av yrkeskunskapen inom vårt lands industri och hantverk
torde vara av synnerlig vikt, att åt personer, tillhörande olika yrkesgrupper
inom sagda näringsgrenar, så långt sig göra låter, beredes tillfälle
att å ort och ställe taga del av och studera de nya uppfinningar, arbetsmetoder
och organisatoriska anordningar, vilka i den period av hastigt
fortskridande teknisk utveckling, vari vi befinna oss, tid efter annan å
skilda platser prövas, utexperimenteras och bringas i tillämpning. För
beredandet av dylika studiemöjligheter har den statliga stipendieverksamhet,
varom här är fråga, en viktig uppgift att fylla. Starka skäl synas
mig följaktligen tala för att denna verksamhet även i fortsättningen uppehälles.

Som skäl för en höjning av de olika anslagsbeloppen har framhållits
dels de nuvarande anslagens otillräcklighet i och för sig för ett tillfredsställande
uppehållande av ifrågavarande stipendieverksamhet, dels ock

27

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

det speciella behovet av medel för understödjande av studiebesök å nästa
års utställning i Stockholm. Även jag är av den uppfattningen, att en
höjning av anslagen är välbehövlig. Jag erinrar örn att arsanslaget för de
senaste åren varit allenast 35,000 kronor mot 85,000 kronor åren 1910—
1912, 93,000 kronor år 1913 och 108,000 kronor år 1914. Vad Stockholmsutställningen
vidkommer, tillåter jag mig erinra örn att vid åtskilliga
tidigare tillfällen understöd av statsmedel utgått för besökande av utställningar
såväl inom som utom landet. Samma skäl, som legat till
grund för dessa understöd, torde även nu tala för att anslag av statsmedel
anvisas för dylikt ändamål. Med hänsyn till önskvärd sparsamhet med
statens medel finner jag mig likväl förhindrad att tillstyrka den av kommerskollegium
i ärendet gjorda framställningen i vidare mån, än att
för tillgodoseende närmast av behovet av medel för studiebesök vid meranämnda
utställning i Stockholm anslagen höjas med ett sammanlagt belopp
av 11,000 kronor. I ungefärlig proportion till de av kollegium för
sistnämnda ändamål beräknade beloppen torde den av mig nu förordade
ökningen fördelas med 6,000 kronor å anslaget till reseunderstöd åt arbetare,
med 2,600 kronor å anslaget till reseunderstöd åt idkare av hantverk
och annan mindre industri samt med 2,400 kronor å anslaget till
reseunderstöd åt verkmästare och förmän. Jag tillstyrker förty, att å
riksstaten för budgetåret 1930/1931 anslag äskas för reseunderstöd åt arbetare
i de särskilda näringsyrkena med 21,000 kronor, för reseunderstöd
åt idkare av hantverk och annan mindre industri med 8,000 kronor, för
reseunderstöd åt verkmästare och förmän inom industri och hantverk
med 9,500 kronor och för reseunderstöd åt andra tekniker än bergstekniker
med 7,500 kronor.

Beträffande frågan örn medgivande för blivande studieresande att färdas
å s. k. truppbiljett till och från utställningen torde denna fråga framdeles
i annan ordning böra upptagas till prövning.»

Utskottet har funnit utredningen i ärendet giva vid handen, att skäl
föreligga för förhöjning av anslagen till nu ifrågavarande reseunderstöd. Då
utskottet icke haft något att erinra mot storleken av de äskade anslagsökningarna
samt ansett sig böra biträda vad Kungl. Majit i övrigt under
förevarande punkt föreslagit, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1930/1931
upptaga

a) det i den ordinarie anslagstiteln »Befrämjande
i allmänhet av slöjderna» ingående anslaget till manunufakturernas
befrämjande med 4,000 kronor, samt

b) de i samma anslagstitel ingående reservationsanslagen
med följande belopp, nämligen

reservationsanslaget till reseunderstöd åt arbetare
i de särskilda näringsyrkena 21,000 kronor,

Utskottets

yttrande.

28

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

reservationsanslaget till reseunderstöd åt idkare av
hantverk och annan mindre industri med 8,000 kronor,
reservationsanslaget till reseunderstöd åt verkmästare
och förmän inom industri och hantverk med 9,5ÖÖ
kronor,

och reservationsanslaget till reseunderstöd åt teoretiskt
och praktiskt bildade tekniker, som icke ägna sig åt
bergshanteringen, med 7,500 kronor.

Understöd 32:o) Med tillstyrkande av bifall till ”Kungl. Majits därom gjorda framUtförsvensk™
fällning (punkt 35) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid.
hemslöjd. 141—143) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,

t35-]

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, åt föreningen för svensk hemslöjd
såsom bidrag till uppehållande av dess verksamhet för
budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 8,000
kronor.

Understöd åt 33:o) I enlighet med vad Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt”36)
SVförekningeid och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 143—145) i ämnet
[36.] innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, åt svenska slöjdföreningen såsom
bidrag för uppehållande av dess verksamhet under år
1930 å riksstaten för budgetåret 1930/1931 anvisa ett
extra anslag av 10,000 kronor.

Arvoden åt 34:o) Med anledning av Kungl. Majits därom gjorda framställning (punkt
torvingevjörer 37] och under åberopande av vad statsrådsprotokollet (sid. 145—147) i
[37.] ämnet innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till arvoden åt torvingenjörer
m. m., i enlighet med vad av departementschefen i
statsrådsprotokollet över handelsärenden den 3 januari
1930 förordats, för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra
anslag av 20,000 kronor.

UnderstödJ 35:o) På grund av vad Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt 38) och
*hiJtverksT under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 147—149) i ämnet inneorganisation.
håller, får utskottet hemställa,

[38.]

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

29

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum,

a) under i statsrådsprotokollet över handelsärenden den
3 januari 1930 angivna villkor såsom bidrag till Sveriges
hantverksorganisations allmänna verksamhet under år
1930 å riksstaten för budgetåret 1930/1931 anvisa ett
extra anslag av 4,000 kronor; samt

b) såsom bidrag till organisationens verksamhet
genom hantverksinstitutet under år 1930 å riksstaten
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av

7,000 kronor.

36:o) Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 39) att

dels medgiva, att Kungl. Majit må bemyndiga kommerskollegium att
enligt av Kungl. Majit föreskrivna grunder bevilja statsunderstöd åt hantverksmästare
för utbildande av högst 75 lärlingar med utbildningstid
från tidpunkt under budgetåret 1930/1931,

dels ock till befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 40,820
kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 149—153 i statsrådsprotokollet.

I enlighet med av Kungl. Majit därom gjord framställning anvisade 1917
års riksdag till statsunderstöd åt bantverksidkare för utbildande av lärlingar
samt till lärlingspremier å extra stat för år 1918 ett förslagsanslag
högst, å 8,000 kronor.

Sedan kommerskollegium avgivit förslag rörande användningen av sagda
anslag, fastställde Kungl. Majit den 2 november 1917, i huvudsaklig
överensstämmelse med kollegii förslag, dels bestämmelser rörande statsunderstöd
för utbildande av lärlingar och rörande statspremier åt dylika,
dels ock bestämmelser rörande statsunderstöd till hantverksföreningar,
anslutna till Sveriges hantverksorganisation, för utdelande av lärlingspremier.
Ändringar i dessa bestämmelser hava sedermera skett den 25
oktober 1918, den 9 juli 1920 och den 3 maj 1929.

Statsunderstödet till hantverksmästare, vilket ursprungligen bestämdes
till 300 kronor, utgår numera med 400 kronor i den ordning, att 125 kronär
utbetalas vid första, 100 kronor vid andra och 75 kronor vid tredje
årets slut, sedan för varje gång av ombud för Sveriges hantverksorganisation
avgivits utlåtande, huruvida mästaren, för så vitt på honom ankomme,
bedrivit lärlingens utbildande på ett för utbildningens fullbordande
vid tredje årets slut ändamålsenligt sätt. Återstående 100 kronor
utbetalas, sedan styrkt blivit, att lärlingen genom avlagt prov eller på
annat sätt visat sig vara utlärd i yrket. Dessutom är lärlingen själv,
om han efter avlagt prov undfått Sveriges hantverksorganisations utlär -

Befrämjande
av praktisk
lärlingsutbildning
hos hantverksmästare.

[39.]

30

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

lingsta vis, berättigad till en utlärlingspenning av 20 kronor och kan,
om han i utlärlingsbeviset tillerkänts högsta vitsord för skicklighet i yrket,
dessutom erhålla statspremium av högst 100 kronor.

I fråga örn planen för utbildningens anordnande finnas, utöver bestämmelsen
örn lägst 3 års lärotid, endast allmänt hållna föreskrifter. Sålunda
åligger det mästaren bland annat att bedriva lärlingens utbildande
på sådant sätt, att denne, för såvitt på mästaren beror, kan efter den föreskrivna
lärotidens utgång genom prov visa sig kompetent att erhålla
hantverksorganisationens utlärlingsbevis, samt att ställa sig till efterrättelse
de anvisningar eller föreskrifter rörande lärlingsutbildningen, som
av kommerskollegium eller eljest kunna komma att utfärdas.

Anslagen till statsunderstöd åt hantverksmästare samt till utlär] ingspenningar
och statspremier hava utgått med synnerligen varierande
belopp, beroende därpå, att anslag ej anvisats samtidigt för understöd
till fullständig utbildning av en lärlingsgrupp i taget utan endast för ett
läroår i sänder, att understöden ökats såväl till storlek som antal, samt att
de, från att till en början hava anvisats i förskott för ett läroår, sedan utgått
i efterskott och successivt helt avskrivits. Från och med budgetåret
1927/1928 hava emellertid ånyo anvisats anslag för utbildande av nya
lärlingsgrupper. För löpande budgetår har anslag anvisats med 38,410
kronor. Anvisandet av anslag för de senaste tre budgetåren utgör en följd
av 1926—1928 års riksdagars beslut. I enlighet med dessa beslut har nämligen
Kungl. Maj:t bemyndigat kommerskollegium att bevilja statsunderstöd
åt hantverksidkare för utbildande av lärlingar med utbildningstid
från tidpunkt under budgetåren 1926/1927—1928/1929, dock högst 75 lärlingar
för ett vart av dessa budgetår.

Den av 1926 års riksdag först tillämpade principen om bemyndigande
— utan anslagsanvisning — beträffande igångsättande av utbildning av
en ny lärlingsgrupp har följts även vid 1929 års riksdag, som för budgetåret
1929/1930 lämnat motsvarande medgivande som för näst föregående
budgetår.

Statsunderstöd åt hantverksföreningar för utdelande av lärlingspremier
hava utgått med 3,000 kronor för vart och ett av åren 1918—1921, 4,000
kronor för år 1922, 2,000 kronor för budgetåret 1923/1924, 1,000 kronor för
ett vart av budgetåren 1924/1925—1927/1928 samt 2,000 kronor för vartdera
av budgetåren 1928/1929 och 1929/1930. Det å riksstaten för budgetåret
1929/1930 anvisade anslaget till befrämjande av praktisk lärlingsutbildning
hos hantverksmästare slutar sålunda å ett sammanlagt belopp av
40,410 kronor.

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling
förehaft två likalydande motioner, väckta, den ena inom första
kammaren, nr 143, av herr G. A. Larsén och den andra inom andra karn -

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

31

maren, nr 141, av herr A. Andersson i Falkenberg m. fl., vari hemställts, att
riksdagen måtte besluta

dels medgiva, att Kungl. Majit må bemyndiga kommerskollegium att enligt
av Kungl. Maj:t föreskrivna grunder bevilja statsunderstöd åt hantverksmästare
för utbildande av högst 100 lärlingar med utbildningstid från
tidpunkt under budgetåret 1930/1931,

dels ock till befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare
för budgetåret 19301/931 anvisa ett extra anslag av 43,945
kronor.

Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:

»Sveriges hantverksorganisation har under ett flertal år i sin till
Kungl. Maj:t ställda ansökan anhållit örn ökat anslag till lärlingsutbildningen
inom vårt land. Även i sin den 10 augusti 1929 dagtecknade skrivelse
om anslag under budgetåret 1930/1931 framföres ånyo denna anhållan,
med begäran örn att nuvarande antalet lärlingsunderstöd, som är begränsat
till högst 75 stycken, måtte utökas till 100 stycken och att motsvarande
ökning i anslaget måtte beviljas. Som av Kungl. Maj:ts proposition,
nr 1, under tionde huvudtiteln sid. 149—153 framgår, har Kungl.
Maj :t icke ansett sig kunna förorda bifall till ovanberörda framställning.

Betydelsen av rekryteringen och yrkesutbildningen inom hantverket
torde under senare åren alltmer hava vunnit förståelse inom såväl hantverk
som industri. Genom den utveckling, som dessa näringsgrenar under
senare tider genomgått, torde för alla deras målsmän framstå som en
trängande nödvändighet, att yrkeskunnigheten icke allenast bibehålies,
utan än ytterligare utvecklas. Genom industriens rationaliseringssträvanden
har den praktiska lärlingsutbildningen inom denna näringsgren allt
mer och mer lämnats åt sitt öde. För att fylla behovet av kvalificerad arbetskraft
drager industrien till sig sådana arbetare som vunnit sin grundläggande
yrkesutbildning inom hantverket. Hantverksårens lärlingsbildning
har således fått den dubbla uppgiften att lägga grunden för yrkeskunnigheten
icke endast bland sina egna yrkesutövare, utan även i
mycket stor utsträckning för den yrkeskunniga arbetarstammen inom
industrien. Härutav torde än mera framstå nödvändigheten av att hantverkskåren
vinner ökat stöd i sitt betydelsefulla arbete vid lärlingsutbildningen
inom de olika yrkena.

Härutöver torde böra erinras örn den över allt i vårt land förekommande
ungdomsarbetslösheten. Denna ungdom har svårt att vinna anställning,
mången gång icke därför att arbete saknas, utan beroende därav,
att lärlingsutbildningen är för yrkesutövaren, hantverkaren, en ekonomisk
utgift, som hans av hård konkurrens pressade näringsgren icke
kan motstå. Han måste därför ofta, ehuru för yrkets fortsatta utveckling
varmt intresserad, anställa endast fullt yrkeskunniga arbetare, då
detta för honom medför mindre besvär och lämnar bättre ekonomisk av -

32

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Utskottets
yttrande.

kastning. Härutav torde i någon mån den rådande ungdomsarbetslösheten
finna sin förklaring.

I nu gällande bestämmelser för statsunderstöd till hantverksmästare
för lärlingsutbildning är lärlingstiden fastställd till minst tre år och
statsunderstöden till 400 kronor. Av detta utbetalas 125 kronor under
första, 100 kronor under andra och 75 kronor vid tredje årets slut. Återstående
100 kronor utbetalas, sedan styrkt blivit att lärlingen genom avlagt
prov eller på annat sätt visat sig vara utlärd i yrket. Ett bifall till
hantverksorganisationens framställning skulle således för budgetåret
1930/1931 medföra en ökning av härför i statsverkspropositionen under
tionde huvudtiteln äskade anslaget 40,820 kronor med 3,125 kronor, eller
till 43,945 kronor.

Kommerskollegium, som anmodats yttra sig över Sveriges hantverksorganisations
ovanberörda framställning, giver den också sitt förord och
framhåller den stora betydelse, som denna lärlingsutbildning har för
såväl hantverk som industri. Kommerskollegium rent av förutsätter betydelsen
vara så stor, att den genom erhållande av än högre anslag skulle
kunna ytterligare väsentligen utvidgas.»

I likhet med departementschefen Anner sig utskottet böra tillstyrka, att
anslag, motsvarande understöd enligt de fastställda bestämmelserna för de
årsgrupper lärlingar, vilkas utbildning jämlikt medgivande av 1927—1929
års riksdagar redan pågår, anvisas å nästkommande budgetårs riksstat. Att,
på sätt föreslagits, ett belopp av 3,000 kronor ställes till förfogande för
användande till understöd åt hantverksföreningar för utdelande av lärlingspremier,
har ej heller givit utskottet anledning till erinran.

Emellertid anser sig utskottet, med hänsyn till de omständigheter kommerskollegium
anfört och motionärerna åberopat för en ökning av lärlingsunderstöden
från nuvarande 75 till 100 stycken, icke böra motsätta sig anvisande
av det jämförelsevis ringa belopp, som ett bifall till kommerskollegii,
av motionärerna understödda framställning skulle komma att medföra för
statsverket. Under hänvisning till de skäl, som till stöd för sagda förslag
anförts, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
framställning och herrar Larséns och Anderssons
i Falkenberg m. A. ovanberörda motioner, 1:143 och
II: 141,

a) medgiva, att Kungl. Majit må bemyndiga kommerskollegium
att enligt av Kungl. Majit föreskrivna
grunder bevilja statsunderstöd åt hantverksmästare för
utbildande av högst 100 lärlingar med utbildningstid
från tidpunkt under budgetåret 1930/1931; samt

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

33

b) till befrämjande av praktisk lärlingsutbildning
hos hantverksmästare för budgetåret 1930/1931 anvisa
ett extra anslag av 43,945 kronor.

37:o) Kungl. Maji har föreslagit riksdagen (punkt 40) att såsom bidrag
till uppehållande av den industriella standardiseringsverksamheten för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra anslag av 40,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 153—162
i statsrådsprotokollet.

Den 27 september 1922 fastställde Kungl. Maj :t stadgar för svenska industriens
standardiseringskommission, vars uppgift, bland annat, är att
befordra en riktigt avvägd standardisering inom industriell produktion
och teknisk verksamhet samt medverka till att härför erforderliga undersökningar
och arbeten utföras ävensom att utgöra centralorganisation för
standardiseringsarbetena inom landet.

Kommissionen utgöres av en av Kungl. Maj:t utsedd ordförande samt
minst 18, högst 24 ledamöter. Av ledamöterna, vilka väljas för en tid
av tre år, utses en av envar av cheferna för försvars-, kommunikationsoch
handelsdepartementen, övriga ledamöter utses av Sveriges industriförbund,
ingenjörsvetenskapsakademien, järnkontoret, svenska teknologföreningen
m. fl. sammanslutningar. Kommissionens räkenskaper granskas
av två revisorer, av vilka den ene utses av chefen för handelsdepartementet.

Genom beslut av Kungl. Maj:t den 23 maj 1924 tillerkändes kommissionen
ett understöd av 25,000 kronor, att utgå från manuf aktur förlagslånefondens
räntemedel med 15,000 kronor under år 1924 och 10,000 kronor under
år 1925.

Vidare har riksdagen till uppehållande av den industriella standardiseringsverksamheten
anvisat för budgetåret 1925/1926 ett extra anslag av

20,000 kronor, för budgetåret 1926/1927 ett dylikt anslag av 25,000 kronor
samt för ett vart av budgetåren 1927/1928, 1928/1929 och 1929/1930 ett dylikt
anslag av 35,000 kronor.

Rörande utbetalningen av det för sistnämnda budgetår beviljade anslaget
har Kungl. Maj:t meddelat föreskrifter genom beslut den 3 maj
1929, varvid föreskrivits, att ena hälften skulle utbetalas efter den 1 juli
samma år och återstoden, sedan kommissionen hos kommerskollegium på
ett tillfredsställande sätt styrkt, att från enskilt håll till den industriella
standardiseringsverksamhetens befrämjande lämnats antingen bidrag i
penningar, utfört arbete eller annan antaglig form eller ock utfästelser
örn dylikt bidrag till belopp eller värde, motsvarande under budgetåret
1929/1930 minst 150 procent av statsanslaget. Vidare har stadgats skyl Bihang

till riksdagens protokoll 1930. 6 samt. 10 höft. (Nr 10.) 3

Uppehållande
av den industriella
standardiseringsverksamheten.

[40.]

34

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Utskottets
yttrande.

dighet för kommissionen att senast den 1 oktober 1930 till chefen för handelsdepartementet
och kommerskollegium avlämna redogörelse för kommissionens
verksamhet under tiden 1 juli 1929—30 juni 1930, vilken redogörelse
jämväl skulle innefatta redovisning för de lyftade anslagsmedlens
användning.

Utöver nyssnämnda, av riksdagen beviljade anslag har Kungl. Maj:t
såsom ytterligare understöd till uppehållande av ifrågavarande verksamhet
ur manufakturförlagslånefonden anvisat för budgetåret 1925/1926 ett
belopp av 10,000 kronor, för vartdera av budgetåren 1926/1927 och 1927/1928
ett belopp av 15,000 kronor samt för vartdera av budgetåren 1928/1929 och
1929/1930 ett belopp av 17,000 kronor att till kommissionen utbetalas under
liknande villkor, som bestämts rörande utbetalningen av riksstatsanslaget.

Kungl. Majit har härjämte beviljat vissa ytterligare understöd
för standardiseringsarbetets befrämjande, nämligen dels såsom bidrag
till resekostnader åt vissa personer för bevistande av kongresser
och dylikt, dels till ersättande av utav svenska teknologföreningen
förskotterade medel till täckande av svenska elektrotekniska kommitténs
årsavgifter till den internationella elektrotekniska kommissionen m. m.,
dels ock såsom bidrag till standardiseringskommissionens deltagande i viss
utställning å byggnadsområdet. Slutligen hava under femte huvudtiteln
särskilda understöd utgått för arbetet med standardisering av byggnadsmaterial.

Den nu föreslagna förhöjningen av anslaget är föranledd av ifrågasatt
utvidgning av standardiseringsarbetet till nya områden.

Utskottet har vid prövning av Kungl. Majits förevarande förslag ställt
sig synnerligen tveksamt ifråga örn behovet och lämpligheten av en höjning
av det nu å riksstaten anvisade anslaget för uppehållande av den industriella
standardiseringsverksamheten och detta så mycket mer, som de enskilda
intressenternas bidrag — enligt vad statsrådsprotokollet utvisar — fastställts
till minst 150 procent — mot förut bestämda 100 procent — av det
understöd av statsmedel, som tilldelats dem. En rikligare medelstillgång
har ju härigenom beretts verksamheten ifråga. Då utskottet emellertid ej vill
motsätta sig anvisandet av det äskade anslaget, sker detta under uttalande
av den bestämda förväntan, att ytterligare höjning av anslaget icke,
åtminstone för den närmaste framtiden, ifrågasättes.

Under hänvisning till vad sålunda anförts, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må såsom bidrag till uppehållande av
den industriella standardiseringsverksamheten för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra anslag av 40,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

35

38:o> Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag för verkställande
av undersöknings- och försvarsarbeten å områden, som genom Sveriges
geologiska undersöknings försorg äro eller kunna varda för kronans räkning
inmutade (punkt 41) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva
utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

Ingenjorsveten.sfc st psa kilde ml en.

39:o) Beträffande Kungl. Majlis förslag angående anslag för bedrivande
av tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom kraft- och bränsleområdet
(punkt 43) samt till anskaffande av en anläggning för oljeutvinning
ur trä (punkt 44) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva
utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

diverse.

40:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 45) hemställer utskottet,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget
till tryckningskostnader, nu 79,928 kronor, med 8 kronor
till 79,936 kronor; dock att i anslaget må göras den
jämkning, som kan erfordras för jämnande av huvudtitelns
slutsumma.

Undersöknings-
och försvarsarbeten

å områden,
som genom
Sveriges geologiska
undersöknings
försorg
äro eller
kunna varda
för kronans
räkning inmutade.

[41.]

Teknisktvetenskaplig

forskningsverksamhet

inom kraftoch
bränsleområdet.

Anskaffande
av en anläggning
för oljeutvinning

ur trä.

[43 och 44.]

Trycknings kostnader.

[45.]

36

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Kommittéer
och utredningar
genom
sakkunniga.

41:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag om anslag till kommittéer och utredningar
genom sakkunniga (punkt 46), till extra utgifter (punkt 47), för beredande
av tillfällig löneförbättring åt viss personal inom den civila statsförvaltnin -

Extra ut- gen (punkt 48) samt till täckande av kostnader för dyrtidstillägg åt befattgxfter.
ningshavare i de till handelsdepartementet hörande ämbetsverk och kårer
löneprbäu- (Pun^ 49) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtan ring

för viss den; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
personal inom

den civila anmäla.

statsförvaltningen.

Dyrtidstillägg
åt befattningshavare
i sta -

tens tjänst.

[46—49.]

Motioner om 42:o) Beträffande två likalydande motioner, väckta, den ena inom första

anslag mi kammaren, nr 44, av herrar Hj. von Sydow och A. Thorberg och den andra
anordnande

av en företags- inom andra kammaren, nr 78, av herrar C. Carleson och B. G. Prytz anrakning
m .m gående anslag till anordnande av en företagsräkning ävensom två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren, nr 186, av herr
J. Pålsson och den andra inom andra kammaren, nr 299, av herr J. Jönsson
i Bevinge örn anslag för fortsatta försök med torvkolning enligt viss
ny metod kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtanden;
vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

Övriga ordinarie anslag.

övriga 43:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande
''^anslag 6 budgetår äro uppförda under tionde huvudtiteln, har någon ändring icke
ifrågasatts.

Utskottet hemställer,

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

37

att samtliga de ordinarie anslag under tionde huvudtiteln,
vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda,
må i riksstaten för budgetåret 1930/1931 uppföras med
oförändrade belopp.

Stockholm den 28 februari 1930.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid iörestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, J. L. Widell, J. Nilsson i Malmö,
C. P. V. Nilsson i Gränebo, E. J. G. Rosén, N. J. M. Svensson i Kompersmåla, K. V. Rydén,
E. A. Lundell, C. G. V. Hammarskjöld, D- A. Petrén, I. Hj. E- Pauli och K. A. W. Björck;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, C. R. Jansson i Falun, P. Nilsson,
i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, O. Olsson i Kullenbergstorp, P.
M. Olsson i Blädinge, B. F:son Holmgren, J. Olofsson i Digernäs, O. E. F. Järte, O. Andersson
i Höör och C. J. Högström.

Reservation

vid punkt 15 (patent- och registreringsverket)

av herrar Rosén, Anderson i Råstock, Bengtsson i Norup och Järte, vilka
ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen i anledning av Kungl. Martts förslag
och herrar Almkvists och Schlyters samt C. Ekmans
och A. Forssells motioner, 1:180 och II: 222, må

a) bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid
patent- och registreringsverket på följande sätt:

Befattning Lönegrad

1 generaldirektör........................................................ A 3

20 byrådirektörer ........................................................ B 28

4 förste byråingenjörer ............................................ B 26

2 skrivbiträden

. B 2;

38

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

b) godkänna följande stat för patent- och registreringsverket,
att tillämpas från och med den 1 juli 1930:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ............................................ kronor 509,190

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare,
vikariatsersättningar

m. m., förslagsvis................................ » 216,970

Renskrivning och skrivmaterialier, fastighetens
underhåll, bränsle, lyse,
renhållning och städning samt inventariers
anskaffande och underhåll,
m. m., förslagsvis .................... » 72,000

Publikationer, efter avdrag av influtna
prenumerationsavgifter och dylikt,
kungörelser, höcker och tidskrifter
samt bindningskostnader, förslagsvis
....................................................... » 180,000

Återställda registreringsavgifter, förslagsvis
................................................ » 16,000

Bidrag till patentunionens internationella
byrå i Bern, förslagsvis ........ » 2,600

Avlöning åt en å övergångsstat uppförd
registrator................................... » 6,400

Pensioner åt avskedade tjänstemän,

förslagsvis ............................................ » 46,000

Dyrtidstillägg, förslagsvis .................... » 125,000

Summa kronor 1,174,160.

samt

c) höja det ordinarie förslagsanslaget till patent- och
registreringsverket, nu 1,162,700 kronor, med 11,460
kronor till 1,174,160 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

39

Verkliga utgifter.

X. Tionde huvudtiteln. Handelsdepartementet.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

A. Departementet.

1

Departementschefen .......................................................

24,000

2

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli,

förslagsanslag ................................................................

136,800

3

Departementets verksamhet, förslagsanslag....................

15,900

4

Ökad föredragning i regeringsrätten................................

10,000

Säger för departementet

160,800

25,900

B. Centrala verk med underlydande stater.

Kommerskollegium:

1

Kommerskollegium, förslagsanslag ............................

538,300

2

Kommerskollegii verksamhet.......................................

11,784

3

Bergsstaten, förslagsanslag ................................................

99,500

Sprängämnesinspektionen:

4

Inspektionen, förslagsanslag .......................................

10,500

5

Arvode åt en assistent, förslagsanslag ........................

6,800

Statens elektriska inspektion:

6

Inspektionen, förslagsanslag ........................................

30,100

7

Arvoden åt två assistenter, förslagsanslag ................

13,600

Fartygsinspektionen:

8

Inspektionen, förslagsanslag ........................................

185,700

9

Inspektionens verksamhet............................................

100,000

Undervisningsanstalter för sjöfart:

10

Navigationsskolorna ....................................................

171,000

11

Provisorisk avlöningsförbättring för lärare vid navi-

gationsskolorna, förslagsanslag ................................

3,900

12

Navigationslärarkursen, reservationsanslag ................

2,200

13

Ålderstillägg för personalen vid undervisningsanstalter

för sjöfart, förslagsanslag ........................................

23,000

14

Radiopejlingsapparater till navigationsskolorna, reser-

1

vationsanslag ............................................................

15,000

15

Praktisk utbildning av däcksbefäl för den svenska

handelsflottan...........................................................

15,000

196,200

33,900

1

; i6

Skeppsmätningskostnad, förslagsanslag............................

40,000

40

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

17

18

19

20

21

22

Lots- och fyrväsendet:

Lots- och fyrinrättningen, förslagsanslag...................

Säkerhetsanstalter för sjöfarten, reservationsanslag ...

Patent- och registreringsverket, förslagsanslag ............

Kostnaderna för den Överståthållarämbetet och läns-styrelserna åliggande befattning med registreringar
och anmälningar till förenings- m. fl. register,

förslagsanslag ................................................................

Försäkringsinspektionen, förslagsanslag ........................

Statens provningsanstalt, förslagsanslag ........................

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

*6,310,360

1,168,700

140,000

329,100

552,000

10,000

Säger för centrala verk med underlydande stater

9,048.460

728,084

C. Handel och sjöfart.

1

Handelshögskolan i Stockholm........................................

40,000

2

Exportstipendier, reservationsanslag................................

20,000

3

Auktoriserade handelskamrer i riket ............................

24,000

4

Svenska handelskamrar i utlandet ................................

60,500

5

Sveriges allmänna exportförening....................................

20,000

6

Internationell byrå i Bryssel för handelsstatistik, för-

slagsanslag ....................................................................

600

7

Ersättning åt sjömanshusen ............................................

162,000

8

Läkarundersökning av sjöfolk, förslagsanslag................

40,000

9

Arvoden åt två dispaschörsassistenter............................

4,000

10

Internationell patrulleringstjänst i norra Atlanten, för-

slagsanslag ....................................................................

9,500

11

Drift- och underhållskostnader för statens isbrytar-

fartyg, förslagsanslag....................................................

250,000

12

Anskaffande av ytterligare ett statens isbrytarfartyg,

reservationsanslag ........................................................

*1,500,000

13

Internationell byrå i Paris för utställningar, förslagsanslag

* 2,000

Säger för handel och sjöfart

2,132,600

D. Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.

1

Reseunderstöd åt personer, som önska i främmande

länder förvärva ökad insikt och skicklighet i vad

till bergshanteringen hör, reservationsanslag ............

4,000

Befrämjande av slöjderna:

Befrämjande i allmänhet av slöjderna:

2

Manufakturernas befrämjande .................... 4,000

Reservationsanslag:

3

Reseunderstöd åt arbetare i de

särskilda näringsyrkena ........ 21,000

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

41

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

4

Reseunderstöd åt idkare av hant-

verk och annan mindre industri 8,000

5

Reseunderstöd åt verkmästare

och förmän inom industri och
hantverk ................................ 9,500

6

Reseunderstöd åt teoretiskt och

praktiskt bildade tekniker, som
icke ägna sig åt bergshante-

ringen .................................... 7,500 46,000

50,000

Befrämjande av hemslöjden:

7

Befrämjande av hemslöjden ........ 15,000

8

Föreningen för svensk hemslöjd.... 8,000

9

Svenska slöjdföreningen ................ 10,000

15,000

18,000

65,000

18,000

10

Arvoden åt torvingenjörer m. m.....................................

Sveriges hantverksorganisation:

20,000

11

Sveriges hantverksorganisations allmänna verksamhet

4,000

12

Sveriges hantverksorganisations verksamhet genom

hantverksinstitutet....................................................

7,000

11,000

13

Befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hant-

verksmästare ................................................................

43,945

14

Industriella standardiseringsverksamheten ....................

40,000

15

Undersöknings- och försvarsarbeten å områden, som

genom Sveriges geologiska undersöknings försorg
äro eller kunna varda för kronans räkning inmutade,
reservationsanslag............................................................

* 75,000

Säger för bergsbruk, industri, hantverk och slöjd

69,000

207,945

E. Ingenjörsvetenskapsakademien.

1

Ingenjörsvetenskapsakademien ......................................

40,000

2

Tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom kraft-

I

och bränsleområdet, reservationsanslag ....................

* 90,0001

3

Anläggning för oljeutvinning ur trä, reservationsanslag

* 150,000

Säger för ingenjörsvetenskapsakademien

40,000

240,000

1

F. Diverse.

1

Rese- och traktamenlspenningar, förslagsanslag...........

45,000

2

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag

85,000

1 3

Tryckningskostnader, förslagsanslag ...............................

79,936

* Av Kungl. Majit föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Bihang till riksdagens protokoll 19,''W. 6 sami. 10 höft. (Nr 10.)

4

42 Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

4

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-

vationsanslag ................................................................

* 140,000

5

Extra utgifter, reservationsanslag ....................................

* 25,000

6

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen, förslagsanslag ...................

* 42,000

7

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-

slagsanslag ...................................................................

* 940,000

Säger för diverse

374,936

982,000

Summa

9,693,196

4,316,529

* Av Kungl. Majit töreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

800886. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1930.