Andra lagutskottets utlåtande Nr 7.

i

m* 7.

Ankom till riksdagens kansli den 13 februari 1930 kl. 11 f. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om upphävande av lagarna
om kollektivavtal och om arbetsdomstol.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 345,
vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Spångberg m. fl. hemställt,
att riksdagen måtte besluta, att lagen örn kollektivavtal och lagen örn arbetsdomstol
omedelbart upphävas.

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för berörda yrkande, får utskottet
hänvisa till motionen.

Den nu föreliggande frågan förekom till behandling jämväl vid fjolårets
riksdag.

I en inom andra kammaren väckt motion, nr 89, hemställde herr Andersson i
Stockholm m. fl., att riksdagen måtte besluta, att lagen örn kollektivavtal och
lagen örn arbetsdomstol omedelbart måtte upphävas. I en inom samma kammare
väckt motion, nr 179, hemställde herr Hansson i Stockholm, att riksdagen
måtte besluta, dels att de av 1928 års riksdag beslutade lagarna örn
kollektivavtal, örn arbetsdomstol, örn ändrad lydelse av 46 § utsökningslagen
och örn ändrad lydelse av 1 § lagen den 28 oktober 1887 örn skiljemän skulle
upphöra att gälla, dels ock att lagen den 28 maj 1920 örn central skiljenämnd
i arbetstvister åter skulle träda i tillämpning.

I sitt över motionerna avgivna utlåtande, nr 4, anförde andra lagutskottet
följande:

Frågans
behandling
vid 1929 års
riksdag.

Den lagstiftning, varom här är fråga, har trätt i kraft den 1 januari innevarande
år. Enligt vad utskottet inhämtat hava hittills sex mål dragits under
arbetsdomstolens prövning, två av arbetsgivarparten, tre av arbetarparten och
ett genom överenskommelse av båda parterna. Samtliga mål gälla tillämpning
av äldre rättsregler.

Att på de skäl, som i motionerna anförts, avskaffa den ifrågavarande lagstiftningen,
innan erfarenhet vunnits rörande dess verkningar, kan utskottet
icke förorda.

Utskottets hemställan örn avslag å motionerna godkändes av riksdagen.
Bihang till riksdagens protokoll 1980. 9 sami. 2 avd. k haft. (Nr 7—8.) 1

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 7.

Utskottet.

Med anledning av vad i motionen anföres vill utskottet meddela, att av de
87 mål, som sedan lagstiftningens tillkomst handlagts vid arbetsdomstolen, 57
instämts av arbetarsidan och 27 av arbetsgivarsidan samt att 3 mål hänskjutits
till domstolens prövning genom överenskommelse av båda parterna.

Enligt utskottets mening hava motionärerna ej anfört skäl, som kunna
föranleda utskottet att tillstyrka, att ifrågavarande lagstiftning upphäves.
Utskottet får därför hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd
föranleda.

Stockholm den 13 februari 1930.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar W estman, von Sydow*, Linder, Almkvist, Sigfrid
Hansson, Frändén*, Österström och Norman;

från andra kammaren: herrar Magnusson i Skövde, Hage, Jeppsson*, Björnberg,
Pettersson i Hällbacken, Gardell i Gans, Sandström* och Hansson i Trollhättan.

* Ej närvarande vid ntlåtandets justering.

Reservationer: 4,

1) av herrar Linder, Norman, Hage, Pettersson i Hällbacken och Hansson i
Trollhättan;

2) av herr Sigfrid Hansson, som anfört:

Med den år 1920 stiftade lagen örn central skiljenämnd för vissa arbetstvister
hade statsmakterna på ett verksamt sätt främjat de strävanden, som
en lång följd av år pågått i syfte att åstadkomma en på ömsesidigt förtroende
och frivilligt samarbete grundad rättsordning mellan kollektivavtalens parter.
Med lagen örn kollektivavtal har ett tvångsingripande skett i förhållandet mellan
dessa parter, vilket på goda grunder betecknats såsom onödigt och örn vars
värde ur arbetsfredens och rättsordningens synpunkt meningarna alltjämt äro
mycket delade.

I motsats till vad motionärerna gjort gällande har under den relativt korta
tid, som sistnämnda lag ägt bestånd, tillräcklig erfarenhet om dess verkningar

Andra lagutskottets utlåtande Nr 7.

3

icke kunnat vinnas. Av de 87 mål, som handlagts vid arbetsdomstolen, har
flertalet haft avseende å äldre rättsförhållanden och skulle säkerligen i många
fall, därest kollektivavtalslagen och arbetsdomstolslagen icke funnits, ha gjorts
till föremål för centrala skiljenämndens prövning i enlighet med av parterna
upprättade skiljeavtal. Det förhåller sig ju nämligen så, att kollektivavtalslagen
äger tillämpning endast beträffande avtal, vilka slutits efter det lagen
trädde i kraft, d. v. s. efter den 1 januari 1929. Det stora flertalet tvister,
som hänskjutits till arbetsdomstolen, har av allt att döma gällt äldre avtal.

Ett bifall till motionärernas hemställan borde, enligt min mening, åtföljas
av ett återupplivande av lagen örn central skiljenämnd för vissa arbetstvister.
Motionärerna ha emellertid icke beaktat behovet av ett sadant organ för s. k.
rättstvisters slitande. Och då i utskottet icke funnits resonans för tanken på
en återgång till den ordning i lagstiftningshänseende, som var rådande före
kollektivavtalslagens och arbetsdomstolslagens tillkomst, har jag icke kunnat
förorda bifall till den föreliggande motionen.