Andra lagutskottets utlåtande Nr 33.
1
Nr 33.
Ankom till riksdagens kansli den 6 maj 1930 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 13 juli 1926
(nr 398) örn arbetstiden å svenska fartyg (sjöarbetstidslagen)
dels ock i ämnet väckta motioner.
Genom en den 19 mars 1930 till riksdagen avlämnad proposition, nr 242,
vilken hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet,
har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen hilagda i statsrådet
och lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande
förslag till
Lag
angående fortsatt giltighet av lagen den 13 juli 1926 (nr 398) om
arbetstiden å svenska fartyg (sjöarbetstidslagen).
Härigenom förordnas, att lagen den 13 juli 1926 örn arbetstiden å svenska
fartyg (sjöarbetstidslagen), vilken lag gäller till och med den 31 december
1930, skall äga fortsatt giltighet till och med den 31 december 1933,
dock att från och med den 1 januari 1931
dels 9 § i samma lag skall hava följande ändrade lydelse:
9 §.
1 mom. Då fartyg ankommer till eller avgår från hamn å söckendag,
må sjöman användas till skeppstjänst utöver vad här ovan stadgats, dock
icke längre tid, än att arbetstiden under ett dygn må utgöra högst
nio timmar för styrman, vilkens arbetstid enligt 4 § icke må överstiga
aderton timmar under två på varandra följande dygn;
åtta timmar för sjöman, vilkens arbetstid enligt 4 § icke må överstiga
sexton timmar under två på varandra följande dygn; samt
tolv timmar för annan sjöman.
2 mom. Då fartyg ankommer till eller avgår från hamn å helgdag,
må sjöman icke användas till annan skeppstjänst än dels vad som erfordras
för fartygets framdrivande, manövrering eller navigering eller
Hillring lill riksdagens protokoll 19.30. 9 sami. 2 avd. 27 hafi. (Nr 33.)
1
2
Andra lagutskottets utlåtande Nr 33.
klargöring i anledning av ankomsten eller avgången, dels lastning eller
lossning av passagerares effekter eller post eller av styckegods i mindre
omfattning eller av gods, vars lastning eller lossning ej kan utan fara för
godset uppskjutas, dels ock, där det kan anses ingå i sjömannens åligganden,
lättare rengöring eller sådant arbete, som, enligt vad i 6 § stadgas,
kan å helgdag åläggas i nämnda paragraf avsedd personal.
dels ock slutbestämmelserna i lagen skola lyda sålunda:
Beträffande sådan under tiden för lagens giltighet begången förseelse,
som avses i 21—24 §§, ävensom i fråga örn domstol i tvistemål, som bör
bedömas efter denna lag, skall vad i lagen är stadgat fortfara att gälla
även efter den 31 december 1933.
Eftergift, som med stöd av lagen den 24 oktober 1919 örn arbetstiden å
svenska fartyg beviljats utan begränsning till viss tid, skall, i den mån
vederbörande myndighet ej annorlunda bestämmer, fortfarande tillsvidare
äga giltighet.
I samband med denna proposition har utskottet till behandling förehaft
två i anledning av densamma väckta motioner, nämligen nr 319 i
första kammaren av herr Möller m. fl. och nr 527 i andra kammaren av
herr Hansson i Stockholm m. fl.
I motionerna, som äro likalydande, har hemställts, att riksdagen måtte
l:o) för sin del antaga följande förslag till
Lag om arbetstiden å svenska fartyg (sjöarbetstidslag):
1 KAP.
Inledande bestämmelser.
1 §.
1 mom. Denna lag äger, med nedan omförmälda undantag, tillämpning
beträffande arbete, som å svenskt fartyg mot betalning anställd person
för fartygets räkning eller eljest på grund av förmans uppdrag ombord
å fartyget eller annorstädes utför.
2 mom. Från lagens tillämpning undantages arbete, som utföres av
befälhavare å fartyg, å vilket utom befälhavaren minst två personer
äro anställda;
förste styrman å fartyg, varest ytterligare minst en styrman finnes;
förste maskinist å fartyg, varest ytterligare minst en maskinist finnes;
läkare och telegrafist;
person, som är anställd huvudsakligen för passagerares förplägning
3
Andra lagutskottets utlåtande Nr 33.
och uppassning med därtill hörande rengöring och diskning eller för
passagerares räkning i övrigt;
person tillhörande redarens familj; samt
person, vilken är anställd å fartyg av följande slag, nämligen:
a) kronan tillhörigt fartyg, örn vilket Konungen icke annorlunda förordnat,
b) fiske- eller fångstfartyg, då det såsom sådant användes,
c) lustfartyg.
3 mom. När synnerliga skäl därtill äro, må Konungen eller den
myndighet, åt vilken Konungen må hava uppdragit att i vissa avseenden
därutinnan utöva beslutanderätt, medgiva undantag jämväl i övrigt från
tillämpningen av denna lag.
2 %.
1 mom. I denna lag förstås med
skeppetjänst: arbete varom 1 § 1 mom. sägs;
sjöman: en var som förrättar skeppstjänst, varå lagen äger tillämpning;
oavbruten
gång: att icke land angöres eller eljest beröring med land
äger rum under längre tid än två timmar vid varje tillfälle;
helgdag: söndag eller här i riket bruklig helgdag;
oceanfart: fart bortom 61 grader nordlig latitud (Bergen), 11 grader
västlig longitud (Irlands västkust) och 48 grader nordlig latitud (Brest);
nordsjöfart: annan fart bortom linjen Skagen—Lindesnäs och linjen
Esbjerg—Texel.
2 mom. Vid beräknandet av arbetstid enligt denna lag skola undantagas
dels måltidsrast, dels ock annat uppehåll i skeppstjänsten, försåvitt
detsamma varar minst en timme.
2 KAP.
Ordinarie arbetstid för sjömän å fartyg, sorn nyttjas å längre resa.
3 %.
I detta kapitel meddelade bestämmelser avse sjöman å fartyg, som
nyttjas å resa, vilken under vanliga förhållanden kräver mera än tolv
timmars oavbruten gång. Till sjöss å dylik resa skall skeppstjänst vara
indelad i vakter (skift) på allmänt brukligt sätt.
4 §
Beträffande arbetstiden till sjöss för sjöman, vilkens skeppstjänst är
indelad i vakter, gäller:
att arbetstiden icke må överstiga tolv timmar per dygn;
4 Andra lagutskottets utlåtande Nr 33.
att, i fall antalet styrmän uppgår till minst tre, arbetstiden för styrman
icke må överstiga nio timmar per dygn;
att, i fall antalet maskinister ixppgår till minst tre, arbetstiden för
maskinist icke må överstiga åtta timmar per dygn;
att arbetstiden för motormän, smörjare, eldare och kollämpare icke
må överstiga åtta timmar per dygn;
att arbetstiden för annan sjöman ombord å fartyg å mera än 500 ton
bruttodräktighet icke må överstiga åtta timmar per dygn; samt
att å helgdag sjöman icke må användas till annan skeppstjänst än
dels vad som erfordras för fartygets framdrivande, manövrering eller
navigering, dels ock, där det kan anses ingå i sjömans åliggande, lättare
rengöring eller sådant arbete, som enligt vad i 6 § stadgas kan å
helgdag åläggas i nämnda paragraf avsedd personal.
5 §.
Till sjöss må sjöman, vilkens skeppstjänst icke är indelad i vakter
och som ej tillhör den i 6 § omförmälda personal, å söckendag ej användas
till skeppstjänst mera än åtta timmar och å helgdag ej till annan
skeppstjänst än högst en timmes lättare rengöringsarbete, i den mån
sådant rengöringsarbete kan anses ingå i sjömans åliggande.
Arbetstiden till sjöss för sjöman, som i denna paragraf avses (dagman),
skall förläggas å söckendag mellan kl. 6 f. m. och kl. 6 e. m., så
vida ej annan tid med hänsyn till klimatiska förhållanden nödvändiggöres,
samt å helgdag mellan kl. 6 f. m. och kl. 9 f. m.
6 §.
Till sjöss må sjöman, vilkens skeppstjänst icke är indelad i vakter
och som är anställd för tillsyn å provianten, för tillredning eller servering
av kosten eller för uppassning i övrigt eller för den rengöring
eller diskning, som med dylikt arbete äger samband, å söckendag icke
användas till skeppstjänst mera än tio timmar och å helgdag ej till annan
skeppstjänst än tillredning och servering av kosten jämte tillhörande
diskning ävensom nödig uppassning i övrigt samt den lättare rengöring,
som kan anses ingå i sjömannens åligganden.
Arbetstiden till sjöss för sjömän, som i denna paragraf avses (köks''lyersonal),
skall förläggas mellan klockan 6 f. m. och klockan 9 e. m.
7 §.
Under fartygs uppehåll i hamn må befälhavare, därest fartygets avgång
skall äga rum senast under dygnet näst efter det, varunder fartyget
ankommit till hamnen, anordna skeppstjänsten i enlighet med de
bestämmelser, som äga tillämpning, då fartyget är till sjöss.
Andra lagutskottets utlåtande Nr 33. 5
8 *.
Därest fartygets uppehåll i hamn avses att vara längre än i 7 § omförmäles,
eller skeppstjänsten vid kortare uppehåll dock ej varder anordnad
så som i nämnda paragraf sägs, skall beträffande sjömans ordinarie
arbetstid gälla:
att sjöman, som ej tillhör kökspersonalen, icke må å söckendag användas
till skeppstjänst mera än åtta, i tropikerna sju timmar;
att sjöman, som ej tillhör kökspersonalen, icke må å helgdag användas
till annan skeppstjänst än högst en timmes lättare rengöringsarbete,
i den mån sådant rengöringsarbete kan anses ingå i sjömans åliggande;
att sjöman, som tillhör kökspersonalen, icke må å söckendag användas
till skeppstjänst mera än tio timmar och å helgdag ej till annan
skeppstjänst än tillredning och servering av kosten jämte tillhörande
diskning ävensom nödig uppassning i övrigt samt den lättare rengöring,
som kan anses ingå i sjömannens åliggande; samt
att arbetstiden skall förläggas för sjöman, som ej tillhör kökspersonalen,
å söckendag mellan klockan 6 f. m. och klockan 6 e. m. och å helgdag
mellan klockan 6 och klockan 9 f. m. samt för kökspersonalen mellan
klockan 6 f. m. och klockan 7 e. m.
9 *.
1 morn. Då fartyg ankommer till eller avgår från hamn å söckendag,
må sjöman användas till skeppstjänst för med ankomsten till eller
avgången från hamn direkt sammanhängande arbeten utöver vad här
ovan stadgats, dock icke längre tid, än att arbetstiden under ett dygn
må utgöra högst
nio timmar för styrman,
åtta timmar för annan sjöman.
2 mom. Då fartyget ankommer till eller avgår från hamn å helgdag,
må sjöman icke användas till annan skeppstjänst än dels vad som erfordras
för fartygets framdrivande, manövrering eller navigering eller
klargöring i anledning av ankomsten eller avgången, dels lastning eller
lossning av passagerarnas effekter eller post eller gods, vars lastning
eller lossning ej kan utan fara för godset uppskjutas, dels ock, där det
kan anses ingå i sjömannens åliggande, lättare rengöring eller sådant
arbete, som, enligt vad i 6 § stadgas, kan å helgdag åläggas i nämnda
paragraf avsedd personal.
10 §.
Under fartygets uppehåll i hamn skall sjöman, för att få tillfälle att
under affärs- och expeditionstid gå i land, en gång i månaden åtnjuta
ledighet från skeppstjänsten för tiden efter klockan 12 middagen å dag.
då affärs- och expeditionslokaler hållas öppna, överstiger icke fartygs
oavbrutna uppehåll i hamn fyrtioåtta timmar, må dock sådan ledighet
påfordras allenast, såvida fartygets avgång därigenom icke fördröjes.
6
Andra lagutskottets utlåtande Nr 33.
3 KAP.
Ordinarie arbetstid för sjöman å fartyg, som nyttjas å kortare resa.
11 i
Nyttjas fartyg å resa, vilken under vanliga förhållanden kräver högst
tolv timmars oavbruten gång, och är skeppstjänst indelad i vakter på
allmänt brukligt sätt, skola bestämmelserna i 2 kapitlet lända till efterrättelse.
12 $.
Nyttjas fartyg å resa, vilken under vanliga förhållanden kräver
högst tolv timmars oavbruten gång, men är ej skeppstjänst indelad i
vakter på allmänt brukligt sätt, skall beträffande arbetstiden såväl till
sjöss som i hamn gälla,
att sjöman icke må användas till skeppstjänst mera än tjugofyra
timmar under två på varandra följande dygn; samt
att annan än kökspersonalen tillhörande sjöman ej heller må användas
mera än sextiotre timmar i veckan.
Yad i 10 § sägs skall äga motsvarande tillämpning beträffande sjö
man å fartyg, som i denna paragraf avses.
4 KAP.
Säkerhetstjänst och övertidsarbete m. m.
13 §.
Utan hinder av vad här ovan stadgas må sjöman användas till
skeppstjänst, då fråga är örn:
a) skeppstjänst, som med hänsyn till säkerheten för fartyg, liv eller
gods eller till fartygs navigering eller manövrering till sjöss nödvändigt
måste utföras å annan tid, än sjömannen eljest har att förrätta
skeppstjänst;
b) skeppstjänst, som erfordras för lämnande av hjälp, varom i 34 a,
223 eller 223 a § sjölagen sägs;
c) deltagande i sådana övningar med bärgnings- och eldsläckningsredskap,
som i enlighet med vad därom särskilt stadgas varda anställda;
d) skeppstjänst, som föranledes därav, att besättningen blivit under
pågående resa förminskad; samt
e) nödig vakttjänst i hamn.
För skeppstjänst, som sjöman utför på grund av bestämmelserna under
a)—d) här ovan, är han, såvitt ej annat överenskommits, icke berättigad
till ersättning i vidare mån, än i 23 § sjömanslagen sägs.
7
Andra lagutskottets utlåtande Nr 33.
För under e) omförmäld vakttjänst, som iörrättas å annan tid än un
der ordinarie arbetstid, skall antingen motsvarande fritid vara beredd
eller beredas under samma dygn eller närmast föregående eller efterföljande
helgfria dygn eller ock ersättning utgå såsom för övertidsarbete.
14 §.
Sjöman vare, med de begränsningar, som angivas i 15 §, pliktig att i
större utsträckning och å andra tider, än i 2 och 3 kapitlen sägs, mot
ersättning utföra jämväl annan än i 13 § omförmäld skeppstjänst (övertidsarbete).
Övertidsarbete, som erfordras för vidtagande av åtgärd, som blivit påbjuden
av myndighet i hamn och som måste företagas å tid, då sjöman
eljest endast må användas till skeppstänst, som i 13 § omförmäles, skall
icke vara underkastat de i 15 § angivna begränsningar, men skall ersättning
enligt 16 § utgå därför.
15 §.
1 moni. Ä fartyg, där skeppstjänst är indelad i vakter på allmänt
brukligt sätt, må till sjöss eller under dygn, då fartyg ankommer till
eller avgår från hamn, övertidsarbete icke åläggas sjöman, såvida tiden
för hans skeppstjänst därigenom skulle under två på varandra följande
dygn med mera än sex timmar överskjuta den ordinarie arbetstiden.
2 moni. Befinner sig fartyg, där skeppstjänst är indelad i vakter på
allmänt brukligt sätt, i hamn, må sjöman icke användas till övertids
arbete:
å söckendag, därest tiden för sjömannens skeppstjänst därigenom
skulle antingen överstiga den ordinarie arbetstiden för samma dygn
med mera än sex timmar eller under två på varandra följande dygn uppgå
till mera än tjuguåtta timmar; samt
å helgdag, därest sjömannens skeppstjänst under samma dag därigenom
skulle överstiga åtta, i tropikerna sju timmar.
Till övertidsarbete för annan lastning eller lossning än sådan, som
avser passagerares effekter eller post eller gods, vars lastning eller lossning
ej kan utan fara för godset uppskjutas, må sjöman ej användas
å helgdag eller oftare än varannan dag, så framt icke övertidsarbetet
erfordras för att fartygets avgång ej må avsevärt fördröjas.
3 moni. Å fartyg, där skeppstjänst icke är indelad i vakter på ali
mänt brukligt sätt, må sjöman icke användas till övertidsarbete, därest
den tid, varunder han såväl i hamn som till sjöss utför skeppstjänst,
därigenom skulle under två på varandra följande dygn överstiga trettio
timmar.
i morn. Till övertidsarbete må sjöman icke användas mera än aderton
timmar i veckan.
8
Andra lagutskottets utlåtande Nr 33.
16 %.
Ersättning för övertidsarbete skall, för timme beräknat, utgöra, när
arbetet utföres å söckendag, minst en etthundrafemtiondedel och, när
arbetet ntföres å helgdag, minst en sjuttiofemtedel av sjömannens kontanta
månadslön, oberäknat kostpenningar eller däremot svarande ersättning.
Har sjöman någon dag mera än två timmar använts till övertidsarbete,
bestående av lastning eller lossning, skall, därest han under närmast
följande dag eller dagar användes för enahanda arbete, sjöman för det
å sistberörda dag eller dagar utförda övertidsarbete av sådan art utfå
ersättning efter den för övertidsarbete å helgdag stadgade beräkningsgrund,
ändock att arbetet utföres å söckendag.
Ersättning skall beräknas särskilt för varje tillfälle övertidsarbete
utföres. För varje påbörjad halvtimme betalas ersättning såsom för
halvtimme.
5 KAP.
Övriga bestämmelser.
17 $.
Innehåller avtal örn skeppstjänst villkor stridande mot denna lag,
vare det villkor utan verkan.
18 §.
För varje dag, varunder övertidsarbete förekommer, åligger det befälhavaren
att senast nästföljande dag härom göra anteckning i särskild
övertidsjournal, upprättad enligt formulär, som fastställes av fartygsinspektionens
chefsmyndighet.
Ej må någon, vars rätt är därav beroende, förvägras att örn övertidsjournals
innehåll undfå nödig kännedom och att därav taga skriftligt
utdrag. Övertidsjournal skall av redaren förvaras minst två år efter
dess avslutning.
19 §.
Befälhavaren skall tillse, att ett exemplar av denna lag finnes tillgängligt
ombord å fartyget.
20 §.
Tillsyn å efterlevnaden av denna lag utövas av fartygsinspektionens
tillsynsorgan; och skall i övrigt beträffande tillsynen i tillämpliga delar
lända till efterrättelse vad i 1, 6 och 7 kapitlen lagen den 16 oktober
1914 (nr 349) örn tillsyn å fartyg finnes stadgat.
Närmare föreskrifter angående tillsynens utövande meddelas av
Konungen.
9
Andra lagutskottets utlåtande Nr 33.
21 $.
Befälhavare, som använder sjöman till skeppstjänst i strid mot vad
i denna lag stadgas eller som bryter mot bestämmelsen i 10 §, straffes
med böter från och med tio till och med ettusen kronor.
Lika med befälhavare straffes redare, där förseelsen visas hava skett
med hans vetskap och vilja.
22 $.
Bryter befälhavare eller redare mot bestämmelse, som är meddelad i
18 §, straffes med böter från och med fem till och med femhundra kronor.
23 $.
Har befälhavare, sig . eller annan till nytta eller att därmed skada
göra, fört falsk övertidsjournal eller övertidsjoumalen ändrat eller förstört,
undanstuckit eller oläslig gjort, straffes med böter från och med
fem till och med femhundra kronor eller fängelse i högst sex månader.
„ "rar redare gjort sig skyldig till förseelse, som nu sagts, eller visas
sadan av befälhavaren begången förseelse hava skett med redarens vetskap
och vilja, vare han förfallen till enahanda ansvar.
24 $.
Åsidosätter befälhavare den skyldighet, som enligt 19 § åligger honom,
straffes med böter från och med fem till och med etthundra kronor.
25 §.
Allmän åklagare åligger att tala å förseelse, varom i denna lag sägs.
26 §.
Örn domstol i tvistemål, som bör bedömas efter denna lag, skall vad
i 86 88 §§ sjömanslagen stadgas äga motsvarande tillämpning.
27 $.
• co^ fODlsto1 1 mål brande förseelse, varom i denna lag sägs, skall vad
^ v i sjömanslagen stadgas äga motsvarande tillämpning.
28 $.
Böter som enligt denna lag ådömas, tillfalla kronan och skola
bristande tillgång till deras fulla gäldande förvandlas enligt
strafflagen.
allmänna
1 ’
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1931.
,\ i i •/ : ; •
Bihang till riksdagens protokoll 1930. .9 sami. 2
and. 27 hafi. (Nr 33.)
2
Utskottet.
10 Andra lagutskottets utlåtande Nr 33.
2:o) i skrivelse till Kungl. Majit anhålla,
att de enligt kungl, förordningen den 13 juli 1926 nied närmare föreskrifter
rörande tillämpningen av lagen örn arbetstiden å svenska fartyg
åt kungl, kommerskollegium givna uppgifterna må uppdragas åt arbetsrådet.
Beträffande de skäl, som ligga till grund för det av Kungl. Majit
framlagda förslaget, tillåter sig utskottet att hänvisa till propositionen;
och får utskottet i fråga örn vad motionärerna anfört till stöd för sina
yrkanden hänvisa till motionerna.
I propositionen har iföreslagits, att gällande provisoriska sjöarbetstidslag
prolongeras för ytterligare en treårsperiod. Såsom skäl mot att
lagen nu definitivt kodifieras har åberopats dels att frågan örn revision
av den svenska lagstiftningen är nära förestående och dels att internationell
reglering av hithörande förhållanden står på dagordningen. Av
propositionen framgår sålunda, att under förarbetena till densamma yrkanden
framställts av representanter från såväl redarna som de ombord
anställda på ändringar i lagen i viktiga hänseenden. Kommerskollegium
och socialstyrelsen hava i sitt i ärendet avgivna yttrande framhållit
lämpligheten av att vidtaga åtgärder för åstadkommande av en dylik
revision. Härjämte har erinrats därom, att frågan örn internationell
reglering av sjöfolkets arbetstidsförhållanden väntas bliva föremål för
behandling av internationella arbetskonferensen under nästa eller därpå
följande år.
Utskottet har icke kunnat underlåta att fästa stort avseende vid de
skäl, som i propositionen anförts till stöd för åtgärden att nu allenast
förlänga den provisoriska lagstiftningen för ytterligare en treårsperiod,
och kan därför icke tillstyrka det motionsvis framförda förslaget, att lagstiftningen
i ämnet nu gives permanent giltighet. Utskottet förutsätter,
att den i propositionen omnämnda utredningen rörande de framställda
erinringarna och ändringsförslagen kommer att skyndsamt igångsättas.
Härvid torde uppenbarligen jämväl de i motionerna innefattade förslagen
bliva föremål för övervägande. Vid sådant förhållande anser utskottet
icke lämpligt, att riksdagen nu till prövning upptager nämnda förslag.
Vad slutligen angår det i propositionen innefattade förslaget örn ändring
av sjöarbetstidslagens 9 § vill utskottet giva sin anslutning till vad
härutinnan i propositionen föreslagits.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A) att förevarande proposition måtte av riksdagen
godkännas;
Andra lagutskottets utlåtande Nr 33. 11
B) att motionerna 1:319 och 11:527 icke måtte till
någon riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 6 maj 1930.
På andra lagutskottets vägnar:
K. G. WESTMAN.
Vid ärendets behandling hava närvarit:
trän första kammaren: herrar von Sydow,'' Linder, Almkvist och Sigfrid Hansson,
fröken Hesselgren'' samt herrar Hagman,'' Nordborg och Löfvander;
från andra kammaren: herrar Magnusson i Kalmar, Hage, Ros, Johanson i Stockholm ,
Björnberg, Gardell i Gans, Sandström och Osberg.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av herrar Under, Sigfrid Hansson, Hagman, Magnusson i Kalmar,
Hage och Johanson i Stockholm, vilka ansett, att det i motionerna innefattade
lagförslaget bör av riksdagen antagas med tillägg av en ingress av
följande lydelse: »Härigenom förordnas som följer.»