Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.

1

Nr 16.

Ankom till riksdagens kansli den 26 mars 1930 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Martts ''proposition med förslag
till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 4
juni 1926 (nr 163) om vissa inskränkningar beträffande
tiden för förläggande av bageri- och konditoriarbete,
dels ock i ämnet väckta motioner.

Genom en elen 28 januari 1930 till riksdagen avlämnad proposition, nr 32, vilken
hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.
Majit, under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet förda
protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

Lag

angående fortsatt giltighet av lagen den 4 juni 1926 (nr 163) om
vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande
av bageri- och konditoriarbete.

Härigenom förordnas, att lagen den 4 juni 1926 örn vissa inskränkningar
beträffande tiden för förläggande av bageri- och konditoriarbete, vilken lag
gäller till och med den 31 december 1930, skall äga fortsatt giltighet till och
med den 31 december 1933, dock att slutbestämmelserna i lagen från och med
den 1 januari 1931 skola hava följande lydelse:

I fråga om sådan under tiden för lagens giltighet begången förseelse, som
avses i 6 eller 7 §, skall vad i lagen är stadgat fortfara att gälla även efter
den 31 december 1933.

Eftergift, som beviljats med stöd av lagen den 17 oktober 1919 örn begränsning
av tiden för bageri- och konditoriarbete eller lagen den 22 juni 1923 örn
vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande av bageri- och konditoriarbete,
skall fortfarande äga giltighet, till dess den därför bestämda tiden
utgår eller, där eftergift beviljats utan begränsning till viss tid, vederbörande
myndighet finner skäl återkalla den.

I samband med denna proposition har utskottet till behandling förehaft två
i.anledning av densamma väckta motioner, nämligen nr 235 i första kammaren

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 9 sami. 2 avd. 12 Käft. (Nr 16.) 1

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 10.

av herr Möller m. fl. oell nr 391 i andra kammaren av herr Hansson i Stockholm
m. fl.

I motionerna, som äro likalydande, har hemställts, att riksdagen måtte besluta
antaga följande förslag till

Lag

om vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande
av bageri- och konditoriarbete.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Arbete för tillverkning av bageri- eller konditorivaror må icke bedrivas å
sön- eller helgdag eller å tid mellan klockan 8 eftermiddagen och klockan 6
förmiddagen å söckendag. Vad sålunda stadgats äger dock icke tillämpning
å tillverkning för hushållsbruk, vilken bedrives utan biträde av annan än medlem
av hushållet.

Örn arbete, varom här är sagt., i hotell-, restaurang- eller kaférörelse eller
eljest bedrives utan samband med bageri- eller konditorirörelse, skall det icke
vara underkastat denna lag i vidare mån, än det avser tillverkning av bröd,
bakelser eller annat därmed jämförligt bakverk.

2§.

Utan hinder av vad i 1 § är stadgat må

a) i bageri- eller konditorirörelse arbete för tillverkning av varor, vid vilkas
framställning jäst icke användes, utföras å sön- eller helgdag under högst tre
timmar mellan klockan 6 förmiddagen och klockan 6 eftermiddagen;

b) i hotell-, restaurang- eller kaférörelse sådant arbete för tillverkning av

bröd, bakelser eller annat därmed jämförligt bakverk, vilket bedrives utan samband
med bageri- eller konditorirörelse, utföras å sön- eller helgdag under tid,
som under a) sägs; '' .

c) s. k. anrörning utföras å sön- eller helgdag under högst två timmar mellan
klockan 8 förmiddagen och klockan 8 eftermiddagen;

d) uppeldning eller deggöming utföras å söckendag mellan klockan 4 och

klockan 6 förmiddagen; , o

e) uppeldning utföras av annan än bageri- eller konditoriarbetare a tid, da
eljest arbete enligt denna lag ej må bedrivas;

f) under natten till söckendag, som närmast föregår två eller flera på varandra
följande sön- eller helgdagar, uppeldning eller deggöming utföras jämväl
mellan klockan 2 och klockan 4 förmiddagen och annat arbete mellan klockan
3 och klockan 6 förmiddagen.

3 §.

Arbete för tillverkning av spis- eller knäckebröd må, där arbetet är indelat
i skift, å söckendag fortgå jämväl mellan klockan 8 och klockan 10 eftermiddagen
ävensom, i den mån så kräves för det tillverkade brödets torkning, mellan
klockan 10 eftermiddagen och klockan 12 midnatt.

4 §.

Därest särskilt förhållande påkallar avvikelse från det i 1 § stadgade förbud,
utöver vad enligt 2 och 3 §§ är medgivet, åge vederbörande yrkesinspektör

Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.

att meddela tillstånd därtill. Sådant tillstånd, vilket skall sökas för varje
särskilt tillfälle, må ej avse mer än två dygn i sänder eller för samma arbetsställe
meddelas mer än tio gånger under ett och samma kalenderår. Är ytterligare
eftergift av särskilt förhållande tillfälligtvis påkallad, må sådan eftergift
meddelas av yrkesinspektionens chefsmyndighet.

Erfordras för ändamålsenlig drift av tillverkning, som i 3 § avses, ytterligare
nattarbete, åge yrkesinspektionens chefsmyndighet att lämna medgivande
därtill; och skola därvid meddelas de föreskrifter örn nattarbetets anordnande,
som kunna finnas erforderliga.

Är på grund av olyckshändelse eller annan oförutsedd omständighet avvikelse,
varom i första stycket sägs, oundgängligen nödvändig, och är ej tid
att inhämta tillstånd därtill, må avvikelsen vidtagas utan tillstånd, dock ej
för mer än ett dygn i sänder. Örn sådan åtgärd och anledningen därtill åligger
det företagets innehavare att ofördröjligen göra anmälan till vederbörande yrkesinspektör.

5 §.

Tillsyn å efterlevnaden av denna lag utövas av yrkesinspektionens befattningshavare;
och skall därvid i tillämpliga delar lända till efterrättelse vad
som finnes stadgat rörande tillsyn å efterlevnaden av lagen örn arbetarskydd
den 29 juni 1912.

Ä arbetsställe, där sadant arbete, som avses i 15 § lagen örn arbetarskydd,
bedrives pa stadigvarande sätt, skall förevarande lag finnas anslagen på lämplig
plats.

6 §■

Bedriver innehavare av företag, som i denna lag avses, arbete i strid mot
stadgande i lagen eller med stöd av sådant stadgande utfärdad föreskrift, straffes
med böter från och med tio till och med ettusen kronor. Har på sådant sätt
till arbete med faders eller målsmans vetskap och vilja använts person under
aderton år, vare fadern eller målsmannen förfallen till böter från och med fem
till och med femtio kronor.

Den, som under tid, då han är ställd under åtal för förseelse, varom i denna
paragraf förmäles, fortsätter samma förseelse, skall, när han varder därtill
lagligen förvunnen, för varje gång stämning därför utfärdats och delgivits,
fällas till det ansvar, som är bestämt för sådan förseelse.

7 ,§‘

Därest innehavare av företag, som i denna lag avses, försummar att fullgöra
anmälningsskyldighet, varom stadgats i 4 § tredje stycket, eller skyldighet,
som är föreskriven i 5 § andra stycket, straffes med böter från och med
fem till och med femhundra kronor.

8 §.

o Förseelse, som omförmäles i 6 eller 7 §, åtalas vid polisdomstol, där särskild
sådan är inrättad, men eljest hos poliskammare eller, där sådan ej finnes, vid
allmän domstol.

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas tillgång till
bötemas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt allmän strafflag.

9 §.

Beträffande verksamhet, som bedrives av staten eller kommun, skall vad i
denna lag är stadgat angående arbetsgivare gälla arbetsföreståndaren.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1930.

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.

Utskottet.

Eftergift, som beviljats med stöd av lagen, den 17 oktober 1919. örn begränsning
av tiden för bageri- och konditoriarbete eller lagen den 22 juni 1923 örn
vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande av bageri- och konditoriarbete,
skall fortfarande äga giltighet, till dess den därför bestämda tiden utgår
eller, där eftergift beviljats utan begränsning till viss tid, vederbörande
myndighet finner skäl återkalla den.

Vederbörande myndighet äger att jämväl innan denna lag trätt i kraft meddela
beslut om eftergift som avses i 4 §.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för Kungl. Maj:ts förslag, får utskottet
hänvisa till propositionen; och får utskottet i fråga örn vad motionärerna
anfört till stöd för sina yrkanden hänvisa till motionerna.

Lagstiftningen angående förbud mot natt- och söndagsarbete i bageri- och
konditoriföretag tillkom liksom lagen örn arbetstidens begränsning vid 1919
års urtima riksdag. Bagerilagstiftningen har beträffande giltighetstiden hittills
behandlats på samma sätt som den allmänna arbetstidslagstiftningen. Den
nu gällande lagen i ämnet gäller till och med den 31 december 1930. I propositionen
förutsättes, att lagen alltjämt skall vara provisorisk, och dess giltighetstid
har föreslagits till och med utgången av år 1933. I motionerna åter
har hemställts, att den provisoriska lagen måtte förnyas utan tidsbegränsning.

Då utskottet i sitt utlåtande beträffande den allmänna arbetstidslagen föreslagit,
att denna skall hava permanent karaktär från och med nästkommande
år, synes det utskottet lämpligt, att jämväl nu ifrågavarande lag blir definitiv
från samma tidpunkt.

I motionerna har vidare föreslagits, att vissa ändringar i materiellt hänseende
skola verkställas vid lagens förnyande. Dessa ändringsförslag avse att
anpassa den svenska lagen efter bestämmelserna i det vid internationella arbetskonferensen
i Genéve år 1925 antagna förslaget till konvention angående
nattarbete i bagerier.

I fråga örn denna konvention vill utskottet lämna följande redogörelse. Den
svenska lagen är på det hela taget av betydligt strängare innehåll än konventionen.
Konventionen angives visserligen äga tillämpning å ali slags tillverkning
utan hänsyn till syftet därmed, under det att lagen allenast avser tillverkning
till avsalu, men då hushållstillverkning, bedriven av hushållets medlemmar,
är undantagen enligt konventionen, skulle konventionens överskjutande tilllämpning
väsentligen komma att avse truppförband, sjuk- och fattigvårdsanstalter
m. fl. dylika institutioner. Beträffande tillämplighetsområdet kan för
övrigt anmärkas, att lagen har avseende å tillverkning ej blott av produkter,
framställda av mjöl -— till vilka konventionen inskränker sig — utan även av
andra konditorivaror. Vidare är att märka, att konventionen endast riktar sig
mot nattarbetet, under det att lagen därjämte förhindrar söndagsarbete. Den
mest betydelsefulla skillnaden framträder emellertid vid jämförelse av nattarbetsförbudets
omfattning till tiden. I lagen stadgas förbud mot arbete, med
undantag för uppeldning och deggörning, mellan kl. 8 e. m. och kl. 5 f. m.,
d. v. s. under nio timmar, medan konventionen inskränker sig till att, med
möjlighet till undantag bl. a. för förberedelse- och avslutningsarbeten, påbjuda

Andra lagutskottets utlåtande Nr IG.

5

en nattledighet av 7 timmar i följd och innefattande tiden mellan kl. 11 e. m.
och 5 f. m. eller under vissa betingelser mellan kl. 10 e. m. och 4 f. m. I ett
avseende är emellertid konventionen strängare än lagen, nämligen däri att nattarbetsförbudet
enligt konventionen omfattar såväl arbetare som arbetsgivare,
vilka taga del i den åsyftade tillverkningen, under det att från lagens tillämpning
äro undantagna sådana rörelser, som bedrivas utan biträde av annan än
make och hemmavarande barn.

Utskottet övergår nu till de förändringar i lagens särskilda bestämmelser,
som motionärernas lagförslag företer.

Den första förändringen består däri, att orden »till avsalu» i 1 §:s första
punkt uteslutits. Genom denna förändring skulle, såsom ovan nämnts, lagen
komma att gälla även beträffande tillverkning, som bedrives vid truppförband,
sjuk- och fattigvårdsanstalter m. fl. dylika institutioner. En sådan anordning
anser emellertid utskottet icke lämplig.

Den andra och betydelsefullaste förändringen består däri, att undantaget för
s. k. familjebagerier ersatts med ett undantag för tillverkning för bushållsbruk,
vilken bedrives utan biträde av annan än medlem av hushållet.

Liknande förslag hade framställts i Kungl. Maj:ts proposition nr 72 till
1926 års riksdag. Härom yttrade utskottet i sitt utlåtande nr 21 följande:

Ifrågavarande förändring utgör visserligen en betingelse för konventionens
ratificering, men den är väsentligen föranledd av de större bageriidkamas och
deras arbetares krav på undanröjande av den besvärande och enligt deras mening
illojala konkurrens, som utövas av de från lagens tillämpning undantagna
familjebagerierna, vilken konkurrens ytterligare skärpes därigenom, att
ett stort antal andra små, från familjebagerierna ofta endast med svårighet
skiljbara bageriföretag opåtalt arbeta under samma fria former. Det undantag,
som sålunda medgivits, utgör emellertid endast ett uttryck för den eljest
inom arbetarskyddslagstiftningen hävdade principen örn full frihet för arbetsgivaren
att själv och med biträde av sina familjemedlemmar utöva arbete.
Vidare må framhållas, att verkställda undersökningar enligt utskottets förmenande
knappast giva något starkare stöd åt härovan berörda klagomål. Sålunda
torde exempelvis den av socialstyrelsen framhållna övernormala ökningen
av familje- och hembagerier sannolikt i avsevärd mån finna sin förklaring
i andra förhållanden — såsom förbättrade tekniska möjligheter, lägre löneanspråk
hos oorganiserad personal, tvång för en del personer, som förut haft
andra levnadsförhållanden, att förskaffa sig en förvärvskälla — än den här
ifrågavarande undantagsbestämmelsen. Med hänsyn till vad sålunda anförts
och särskilt till angelägenheten av att upprätthålla principen om frihet till arbete
för arbetsgivaren och hans familj har utskottet icke kunnat biträda det
förevarande ändringsförslaget, utan får utskottet förorda, att den nu gällande
undantagsbestämmelsen för familjebagerier måtte upptagas i den förnyade bagerilagen.

Utskottet vidhåller alltjämt denna sin uppfattning rörande föreliggande spörsmål.

Den tredje förändringen avser tiden för bageriarbetets början och innebär en
återgång till de bestämmelser, som gällde före 1926 års revision. De skäl, som
motionärerna anfört till stöd härför, kan utskottet icke godtaga.

6

Andra lagutskottets utlåtande Nr IG.

Utskottet har sålunda funnit sig icke kunna biträda något av de framställda
förslagen till ändring i materiellt hänseende i förevarande lag.

Med hänsyn därtill att utskottet föreslår permanent lagstiftning, äro vissa
ändringar erforderliga uti ikraftträdelse- och övergångsbestämmelserna.

I fråga örn den allmänna arbetstidslagen har utskottet ansett lämpligt föreslå
riksdagen att antaga ny lag i ämnet i stället för att utan tidsbegränsning
förlänga nu gällande lag. Samma förslag vill utskottet framställa beträffande
bagerilagen.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen med anledning av Kungl. Majlis proposition
och de i ämnet väckta motionerna måtte för sin del antaga
följande

Lag

om vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande av bageri ocli

konditoriarbete.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Arbete för tillverkning till avsalu av bageri- eller konditorivaror må icke
bedrivas å sön- eller helgdag eller å tid mellan klockan 8 eftermiddagen och
klockan 5 förmiddagen å söckendag. Vad sålunda stadgats äger dock icke tilllämpning
å rörelse, som bedrives utan biträde av annan än make och hemmavarande
barn.

Om arbete, varom här är sagt, i hotell-, restaurang- eller kaférörelse eller
eljest bedrives utan samband med bageri- eller konditorirörelse, skall det icke
vara underkastat denna lag i vidare mån, än det avser tillverkning av bröd,
bakelser eller annat därmed jämförligt bakverk.

2 §•

Utan hinder av vad i 1 § är stadgat må

a) i bageri- eller konditorirörelse arbete för tillverkning av varor, vid vilkas
framställning jäst icke användes, utföras sön- eller helgdag under högst tre
timmar mellan klockan 6 förmiddagen och klockan 6 eftermiddagen;

b) i hotell-, restaurang- eller kaférörelse sådant arbete för tillverkning av
bröd, bakelser eller annat därmed jämförligt bakverk, vilket bedrives utan
samband med bageri- eller konditorirörelse, utföras å sön- eller helgdag under
tid, som under a) sägs;

c) s. k. anrörning utföras å sön- eller helgdagar under högst två timmar mellan
klockan 8 förmiddagen och klockan 8 eftermiddagen;

d) uppeldning eller deggörning utföras å söckendag mellan klockan 3.30 och
klockan 5 förmiddagen;

Andra lagutskottets utlåtande br 16.

7

e) uppeldning utföras av annan än bageri- eller konditoriarbetare å tid, då
eljest arbete enligt denna lag ej må bedrivas;

f) under natten till söckendag, som närmast föregår två eller flera på varandra
följande sön- och helgdagar, uppeldning eller deggörning utföras jämväl
mellan klockan 2 och klockan 3.30 förmiddagen och annat arbete mellan
klockan 3 och klockan 5 förmiddagen.

3 §.

Arbete för tillverkning av spis- eller knäckebröd må, där arbetet är indelat
i skift, å söckendag fortgå jämväl mellan klockan 8 och klockan 10 eftermiddagen
äfvensom, i den mån så kräves för det tillverkade brödets torkning,
mellan klockan 10 eftermiddagen och klockan 12 midnatt.

4 §•

Därest särskilt förhållande påkallar avvikelse från det i 1 § stadgade förbud,
utöver vad enligt 2 och 3 §§ är medgivet, äge vederbörande yrkesinspektör
att meddela tillstånd därtill. Sådant tillstånd, vilket skall sökas för varje
särskilt tillfälle, må ej avse mer än två dygn i sänder eller för samma arbetsställe
meddelas mer än tio gånger under ett och samma kalenderår. Är ytterligare
eftergift av särskilt förhållande tillfälligtvis påkallad, må sådan eftergift
meddelas av yrkesinspektionens chefsmyndighet.

Erfordras för ändamålsenlig drift av tillverkning, som i 3 § avses, ytterligare
nattarbete, äge yrkesinspektionens chefsmyndighet att lämna medgivande
därtill; och skola därvid meddelas de föreskrifter örn nattarbetets anordnande,
som kunna finnas erforderliga.

Är på grund av olyckshändelse eller annan oförutsedd omständighet avvikelse,
varom i första stycket sägs, oundgängligen nödvändig, och är ej tid att
inhämta tillstånd därtill, må avvikelsen vidtagas utan tillstånd, dock ej för mer
än ett dygn i sänder. Örn sådan åtgärd och anledningen därtill åligger det företagets
innehavare att ofördröjligen göra anmälan till vederbörande yrkesinspektör.

5 §•

Tillsyn å efterlevnaden av denna lag utövas av yrkesinspektionens befattningshavare;
och skall därvid i tillämpliga delar lända till efterrättelse vad
som finnes stadgat rörande tillsyn å efterlevnaden av lagen örn arbetarskydd
den 29 juni 1912.

Å arbetsställe, där sådant arbete, som avses i 15 § lagen örn arbetarskydd,
bedrives på stadigvarande sätt, skall förevarande lag finnas anslagen på lämplig
plats.

C §.

Bedriver innehavare av företag, som i denna lag avses, arbete i strid mot
stadgande i lagen eller mot föreskrift, som utfärdats med stöd av sådant stadgande,
straffes med böter från och med tio till och med ettusen kronor. Har
på sådant sätt till arbete med faders eller målsmans vetskap och vilja använts

8

Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.

person under aderton år, vare fadern eller målsmannen förfallen till böter från
och med fem till och med femtio kronor.

Den, som under tid, då han är ställd under åtal för förseelse, varom i denna
paragraf förmäles, fortsätter samma förseelse, skall, när han varder därtill lagligen
förvunnen, för varje gång stämning därför utfärdats och delgivits, fällas
till det ansvar, som är bestämt för sådan förseelse.

7 §.

Därest innehavare av företag, som i denna lag avses, försummar att fullgöra
anmälningsskyldighet, varom stadgats i 4 § tredje stycket, eller skyldighet,
som är föreskriven i 5 § andra stycket, straffes med böter från och med fem
till och med femhundra kronor.

8 §.

Förseelse, som omförmäles i 6 eller 7 §, åtalas vid polisdomstol, där särskild
sådan är inrättad, men eljest hos poliskammare eller, där sådan ej finnes, vid
allmän domstol.

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas tillgång till
böternas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt allmän strafflag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1931.

Eftergift, som beviljats med stöd av lagen den 17 oktober 1919 örn begränsning
av tiden för bageri- och konditoriarbete eller lagen den 22 juni 1923 eller
lagen den 4 juni 1926 örn vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande
av bageri- och konditoriarbete, skall fortfarande äga giltighet, till dess den
därför bestämda tiden utgår eller, där eftergift beviljats utan begränsning till
viss tid, vederbörande myndighet finner skäl återkalla den.

Vederbörande myndighet äger att jämväl innan denna lag trätt i kraft meddela
beslut om eftergift, som avses i 4 §.

B) att motionerna nr 235 i första kammaren och nr 391 i
andra kammaren, i den mån desamma icke kunna anses besvarade
genom vad utskottet ovan under A) hemställt, icke måtte
till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 22 mars 1930.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

Andra lagutskottets utlåtande Nr IG. Reservationer.

9

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Westman, von Sydow, Sigfrid Hansson, Thorberg,
Österström och Mellén, fröken Hesselgren* samt herr Hagman;

från andra kammaren: herrar Magnusson i Kalmar, Magnusson i Skövde, Hage,
Johanson i Stockholm*, Andersson i Rasjön, Björnberg*, Gardell i Gans och Sandström.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation er:

1) av herrar Westman, von Sydow, Mellén, Magnusson i Skövde, Gardell
i Gans och Sandström, vilka ansett, att utskottets yttrande från sid. 4 med kantrubrik
»Utskottet» bort hava följande lydelse:

Lagstiftningen — —---tidsbegränsning.

Då utskottet i sitt utlåtande beträffande den allmänna arbetstidslagen föreslagit,
att denna skall hava förlängd giltighet till utgången av år 1933, synes
det utskottet lämpligt att jämväl nu ifrågavarande lag erhåller förlängd giltighet
till utgången av samma tid.

I motionerna---— -— —- bagerier.

I fråga örn — -—- —---hemmavarande barn.

Utskottet — -----företer.

Den första------lämplig.

Den andra-----—- hushållet.

Liknande förslag--— ---- förnyade bagerilagen.

Utskottet —------- spörsmål.

Den tredje-----icke godtaga.

Utskottet---— ---i förevarande lag (sid. 6).

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att förevarande proposition måtte av riksdagen bifallas;

B) att motionerna nr 235 i första kammaren och nr 391 i
andra kammaren icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda
;

2) av herrar Sigfrid Hansson, Thorberg, Hagman, Hage och Johanson i
Stockholm, vilka ansett, att utskottets yttrande från sid. 4 med kantrubrik
»Utskottet» bort hava följande lydelse:

Lagstiftningen angående förbud mot natt- och söndagsarbete i bageri- och
konditori företag tillkom liksom lagen örn arbetstidens begränsning vid 1919 års
urtima riksdag. Bagerilagstiftningen har beträffande giltighetstiden hittills
behandlats på samma sätt som den allmänna arbetstidslagstiftningen och är
sålunda nu av provisorisk karaktär. Då utskottet i sitt utlåtande angående den
allmänna arbetstidslagen föreslagit, att denna från och med nästa år skall hava

Utskottet

Utskottet.

10

Andra lagutskottets utlåtande Nr 16. Reservationer.

permanent karaktär, synes det utskottet lämpligt, att jämväl här ifrågavarande
lag göres permanent från samma tidpunkt.

Då en internationell konvention föreligger rörande förläggandet av arbetstiden
inom bagerier och konditorier, synes det utskottet riktigt, att den svenska
lagen bringas i överensstämmelse med denna, så att Sverige kan ratificera
konventionen. De ändringar som därför behöva göras i den svenska lagtexten
äro jämförelsevis små. De inskränka sig till att orden i första paragrafen »till
avsalu» böra utgå, varigenom lagen kommer att gälla även för statens och kommuners
bagerier, och att lagens tillämpningsområde utsträckes till att omfatta
jämväl s. k. familjebagerier. En sådan förändring av lagens tillämpningsområde
tillstyrktes av socialstyrelsen redan 1926. Härutöver kräves, att den
förändring av tidsbestämningarna för arbetets början å morgnarna, som gjordes
av riksdagen 1926, återföres till de bestämmelser, vilka gällde i tidigare lagstiftning.

Då goda skäl förefinnas för att verkställa här angivna förändringar i nu
gällande lag för att få den svenska lagstiftningen i överensstämmelse med den
internationella konventionen, så att denna kan ratificeras, vill utskottet för sin
del förorda bifall till de i denna fråga väckta motionerna nr 235 i första kammaren
och nr 391 i andra kammaren.

I anslutning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen med anledning av Kungl. Maj:ts proposition
och de i ämnet väckta motionerna måtte för sin del antaga
följande

om

Lag

vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande av bageri

och konditoriarbete.

Härigenom förordnas som följer:
(Gällande lag.)

(Utskottets förslag.)

Arbete för tillverkning till avsalu
av bageri- eller konditorivaror må icke
bedrivas å sön- eller helgdag eller å tid
mellan klockan 8 eftermiddagen och
klockan 5 förmiddagen å söckendag.
Vad sålunda stadgats äger dock icke
tillämpning å rörelse, som bedrives
utan biträde av annan än make och
hemmavarande barn.

Arbete för tillverkning av bagerieller
konditorivaror må icke bedrivas
å sön- eller helgdag eller å tid mellan
kl. 8 eftermiddagen och klockan 6 förmiddagen
å söckendag. Vad sålunda
stadgats äger dock icke tillämpning å
tillverkning för hushållsbruk, vilken
bedrives utan biträde av annan än medlem
av hushållet.

Örn arbete, varom här är sagt, i hotell-, restaurang- eller kaférörelse eller
eljest bedrives utan samband med bageri- eller konditorirörelse, skall det icke
vara underkastat denna lag i vidare man, än det avser tillverkning av bröd,
bakelser eller annat därmed jämförligt bakverk.

Andra lagutskottets utlåtande Nr 16. Reservationer.

11

(Gällande lag.)

(Utskottets förslag.)

2 §.

Utan hinder av vad i 1 § är stadgat må

a) i bageri- eller konditorirörelse arbete för tillverkning av varor, vid vilkas
framställning jäst icke användes, utföras sön- eller helgdag under högst tre
timmar mellan klockan 6 förmiddagen och klockan 6 eftermiddagen;

b) i hotell-, restaurang- eller kaférörelse sådant arbete för tillverkning av
bröd, bakelser eller annat därmed jämförligt bakverk, vilket bedrives utan
samband med bageri- eller konditorirörelse, utföras å sön- eller helgdag under
tid, som under a) sägs;

c) s. k. anrörning utföras å sön- eller helgdagar under högst två timmar mellan
klockan 8 förmiddagen och klockan 8 eftermiddagen;

d) uppeldning eller deggöming ut- d) uppéldning eller deggöming ut föras

å söckendag mellan klockan 3.30 föras å söckendag mellan klockan 1
och klockan 5 förmiddagen; och klockan 6 förmiddagen;

e) uppeldning utföras av annan än bageri- eller konditoriarbetare å tid,
då eljest arbete enligt denna lag ej må bedrivas;

f) under natten till söckendag, som f) under natten till söckendag, som
närmast föregår två eller flera på var- närmast föregår två eller flera på varandra
följande sön- och helgdagar,
uppeldning eller deggöming ntföras
jämväl mellan klockan 2 och klockan
4 förmiddagen och annat arbete mellan
klockan 8 och klockan 6 förmiddagen.

andra följande sön- och helgdagar,
uppeldning eller deggöming utföras
jämväl mellan klockan 2 och klockan
3.30 förmiddagen och annat arbete mellan
klockan 3, och klockan 5 förmiddagen.

3 §•

Arbete för tillverkning av spis- eller knäckebröd må, där arbetet är indelat i
skift, å söckendag fortgå jämväl mellan klockan 8 och klockan 10 eftermiddagen,
ävensom, i den mån så kräves för det tillverkade brödets torkning,
mellan klockan 10 eftermiddagen och klockan 12 midnatt.

4 §.

Därest särskilt förhållande påkallar avvikelse från det i 1 § stadgade förbud,
utöver vad enligt 2 och 3 §§ är medgivet, åge vederbörande yrkesinspektör
att meddela tillstånd därtill. Sådant tillstånd, vilket skall sökas för varje
särskilt tillfälle, må ej avse mer än två dygn i sänder eller för samma arbetsställe
meddelas mer än tio gånger under ett och samma kalenderår. Är ytterligare
eftergift av särskilt förhållande tillfälligtvis påkallad, må sådan eftergift
meddelas av yrkesinspektionens chefsmyndighet.

Erfordras för ändamålsenlig drift av tillverkning, som i 3 § avses, ytterligare
nattarbete, åge yrkesinspektionens chefsmyndighet att lämna medgivande
därtill; och skola därvid meddelas de föreskrifter örn nattarbetets anordnande,
som kunna finnas erforderliga.

12

Andra lagutskottets utlåtande Nr 16. Reservationer.

(Gällande lag.) (Utskottets förslag.)

Är på grund av olyckshändelse eller annan oförutsedd omständighet avvikelse,
varom i första stycket sägs, oundgängligen nödvändig, och är ej tid att
inhämta tillstånd därtill, må avvikelsen vidtagas utan tillstånd, dock ej för mer
än ett dygn i sänder. Örn sådan åtgärd och anledningen därtill åligger det företagets
innehavare att ofördröjligen göra anmälan till vederbörande yrkesinspektör.

5 §.

Tillsyn å efterlevnaden av denna lag utövas av yrkesinspektionens befattningshavare;
och skall därvid i tillämpliga delar lända till efterrättelse vad
som finnes stadgat rörande tillsyn å efterlevnaden av lagen örn arbetarskydd
den 29 juni 1912.

Å arbetsställe, där sådant arbete, som avses i 15 § lagen örn arbetarskydd,
bedrives på stadigvarande sätt, skall förevarande lag finnas anslagen på lämplig
plats.

6 §■

Bedriver innehavare av företag, som i denna lag avses, arbete i strid mot
stadgande i lagen eller mot föreskrift, som utfärdats med stöd av sådant stadgande,
straffes med böter från och med tio till och med ettusen kronor. Har
på sådant sätt till arbete med faders eller målsmans vetskap och vilja använts
person under aderton år, vare fadern eller målsmannen förfallen till böter från
och med fem till och med femtio kronor.

Den, som under tid, då han är ställd under åtal för förseelse, varom i denna
paragraf förmäles, fortsätter samma förseelse, skall, när han varder därtill lagligen
förvunnen, för varje gång stämning därför utfärdats och delgivits, fällas
till det ansvar, som är bestämt för sådant förseelse.

7 §.

Därest innehavare av företag, som i denna lag avses, försummar att fullgöra
anmälningsskyldighet, varom stadgats i 4 § tredje stycket, eller skyldighet,
som är föreskriven i 5 § andra stycket, straffes med böter från och med fem
till och med femhundra kronor.

8 §.

Förseelse, som omförmäles i 6 eller 7 §, åtalas vid polisdomstol, där särskild
sådan är inrättad, men eljest hos poliskammare eller, där sådan ej finnes, vid
allmän domstol.

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas tillgång till
böternas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt allmän strafflag.

9 §•

Beträffande verksamhet, som bedrives
av staten eller kommun, skall vad
i denna lag är stadgat angående arbetsgivare
gälla arbetsföreståndaren.

Andra lagutskottets utlåtande Nr 16. Reservationer.

13

(Gällande lag.) (Utskottets förslag.)

Denna lag träder i kraft den 1
januari 1927 samt gäller till och med
den 31 december 1930; skolande i fråga
örn sådan under tiden för lagens giltighet
begången förseelse, som avses i
6 eller 7 §, vad i lagen är stadgat fortfara
att gälla även efter sistnämnda
dag.

Eftergift, som beviljats med stöd av
lagen den 17 oktober 1919 örn begränsning
av tiden för bageri- och konditoriarbete
eller lagen den 22 juni 1923
örn vissa inskränkningar beträffande
tiden för förläggande av bageri oell
konditoriarbete, skall fortfarande äga
giltighet, till dess den därför bestämda
tiden utgår eller, där eftergift beviljats
utan begränsning till viss tid,
vederbörande myndighet finner skäl
återkalla den.

Vederbörande myndighet äger att
jämväl innan denna lag trätt i kraft
meddela beslut örn eftergift, som avses

i 1 §■

Denna lag träder i kraft den 1 januari
1931.

Eftergift, som beviljats med stöd av
lagen den 17 oktober 1919 örn begränsning
av tiden för bageri- och konditoriarbete
eller lagen den 22 juni 1923
eller lagen den 1 juni 1926 om
vissa inskränkningar beträffande tiden
för förläggande av bageri- och konditoriarbete,
skall fortfarande äga giltighet,
till dess den därför bestämda
tiden utgår eller, där eftergift beviljats
utan begränsning till viss tid, vederbörande
myndighet finner skäl återkalla
den.

Vederbörande myndighet äger att
jämväl innan denna lag trätt i kraft
meddela beslut örn eftergift, som avses
i 4 §.

B) att motionerna nr 235 i första kammaren och nr 391 i
andra kammaren, i den mån desamma icke kunna anses besvarade
genom vad utskottet ovan under A) hemställt, icke måtte
till någon riksdagens åtgärd föranleda;

3) av herr Magnusson i Kalmar.