Andra lagutskottets utlåtande Nr 10.
1
Nr 10.
Ankom till riksdagens kansli den 19 februari 1930 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av väckt motion angående ändring av bestämmelserna
rörande val av gode män vid lantmäteriförrättningar
samt av ledamöter i ägodelningsrått.
I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr
253, vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Karlsson i Munkedal
m. fl. hemställt, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla
om skyndsam utredning angående ändrade bestämmelser för val av gode
män vid lantmäteriförrättningar samt av ledamöter i ägodelningsrått jämte
övriga hithörande spörsmål i huvudsaklig överensstämmelse med vad motionärerna
anfört i motionen ävensom om framläggande för riksdagen av
de förslag i ärendet, vartill utredningen kunde giva anledning.
I motiveringen till berörda hemställan har anförts i huvudsak följande.
Gode män vid lantmäteriförrättningar valdes på landet å kommunalstämma,
därvid endast den hade rösträtt, som i kommunen innehade under ägandeeller
nytljanderätt i mantal satt jord. På grund av dessa bestämmelser
ville det synas, som örn skiftesgodemännen finge en viss ensidig inriktning,
även om deras arbete vid förrättningarna utfördes under edlig förpliktelse.
Vid avstyckning av lägenheter enligt ensittarlagen förekomme det ganska
ofta, att ifråga om jordvärde och dylikt gode männen hade mot lägenhetsägarna
en diametralt motsatt inställning. Vad som sagts om gode männen
gällde i lika hög eller högre grad beträffande ledamöterna i ägodelningsrätt.
Billighet och rättvisa krävde, att utredning företoges, örn det icke på
detta område kunde beredas möjlighet för de svagaste att få sina intressen
bättre tillvaratagna, vilket torde kunna ske, åtminstone i någon mån, därest
de finge deltaga i val av gode män. Lämpligen borde också undersökas,
om icke valet av gode män med fördel kunde ske av kommunalfullmäktige,
där sådana funnes. Under alla omständigheter vore det mycket önskvärt,
att det till skiflesstadgan gjordes det tillägget, att vid lantmäteriförrättningar
enligt ensittarlagen och med dem jämställda förrättningar åtminstone
en av godemännen skulle vara tomt- eller lägenhetsinnehavare.
Beträffande ägodelningsrättens sammansättning vore det högeligen önskvärt,
att den bestämmelsen infördes, att minst en av de tre ledamöterna skulle
vara representant för de små tomt- och lägenhetsinnehavarna.
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 9 sami. 2 avd. 6 höft. (Nr 10.)
2
Andra lagutskottets utlåtande Nr 10.
Gällande bestämmelser
i
ämnet.
Motion i
ämnet vid
1926 års
riksdag.
Enligt 2 kap. 6 § jorddelningslagen skall för varje kommun finnas ett
efter behovet avpassat antal gode män, minst två och, där ej Konungens
befallningshavande lämnat tillstånd till högre antal, högst sex. Den, som
utses till god man, skall vara i lanthushållning kunnig, boende inom kommunen
och valbar till nämndeman samt får ej hava uppnått sextiofem års
ålder. God man utses för sex år. Valet förrättas å kommunalstämma av
de i kommunens allmänna angelägenheter röstberättigade, som äga eller
innehava jordbruksfastighet. Varje i valet deltagande tillkommer en röst.
I fråga om ägodelningsrätt stadgas i 21 kap. 2 § jorddelningslagen, att
nämnda domstol består av ägodelningsdomare såsom ordförande samt tre
ägodelningsnämndemän. Ägodelningsnämndemännen, som böra vara allmänt
betrodda, i lanthushållning kunniga och med ortens förhållanden väl
förtrogna män, skola vara valbara till nämndemansbefattning vid häradsrätt
i domsagan samt ej hava uppnått sextiofem års ålder.
21 kap. 3 § innehåller bl. a. följande bestämmelser. Ägodelningsnämndemän
utses för sex år, till ett antal av sex i domsaga, som består av allenast
ett tingslag, och tre för varje tingslag i övriga domsagor. Avgår ägodelningsnämndeman
under tjänstgöringstiden, skall val avse återstående
del av samma tid. Val äger rum å tingsstället inför häradsrätten. Valet
verkställes genom valmän, som på föranstaltande av ägodelningsdomaren
utses å kommunalstämma av de i kommunens allmänna angelägenheter
röstberättigade, som där äga eller innehava jordbruksfastighet. I köping,
som utgör egen kommun, tillkommer rösträtt envar i kommunens allmänna
angelägenheter röstberättigad. Vid utseende av valmän äger vaije i valet
deltagande en röst.
I 21 kap. 4 § stadgas bl. a., att vid val av ledamot i ägodelningsrätt
varje valman äger en röst ävensom att omröstningen skall verkställas med
slutna sedlar.
Slutligen stadgas i 21 kap. 6 §, att av de till ägodelningsnämndemän
valda skola tjänstgöra de tre, som av ägodelningsdomaren för varje gång
kallas därtill, ävensom att, därest ägodelningsrättens sammanträde skall
hållas vid syn på stället, de närmast boende nämndemännen böra företrädesvis
kallas att tjänstgöra.
Med anledning av Kungl. Maj:ts proposition till 1926 års riksdag med
förslag till lag om delning av jord å landet m. m. väcktes inom första
kammaren av herr Lindhagen en motion, nr 249, uti vilken hemställdes, att
riksdagen ville besluta den ändring i jorddelningsförslaget, att ägodelningsrättens
ledamöter måtte utses genom val av alla kommunalt röstberättigade.
I sitt i ärendet avgivna utlåtande, nr 1, anförde första särskilda utskottet
beträffande ifrågavarande yrkande följande. Utskottet ansåge, att ägodelningsrätternas
huvudsakligaste uppgift vore att pröva jordbruket berörande
förhållanden och kunde därför ej förorda bifall till motionen.
Andra lagutskottets utlåtande Nr 10.
3
Reservation anfördes, däri yrkades, att den ifrågavarande bestämmelsen
måtte erhålla följande lydelse: »Valet verkställes genom valmän, som på
föranstaltande av ägodelningsdomaren utses å kommunalstämma av de i
kommunens allmänna angelägenheter röstberättigade». Såsom motivering
härför anfördes följande:
Ågodelningsrätternas huvudsakligaste uppgift att pröva jordbruket berörande
förhållanden synes vara väl tillgodosett bland annat genom de i
21 kap. 2 § uppställda krav på vissa kvalifikationer, som böra vara tillfinnandes
hos ägodelningsnämndemännen. Ur denna synpunkt torde begränsningen
av rösträtten vid utseende av valmän sakna avgörande betydelse.
Däremot lärer utsträckningen av ägodelningsrätts dömande verksamhet till
tvistemål, vilka enligt nu gällande rätt ankomma på allmän domstols prövning,
samt den alltmera fortgående omvandling av landsbygdens sociala
struktur, som å vissa orter, även utan stadsliknande karaktär, lett därhän
att den jordbruksidkande befolkningen kommit att bliva en stundom ringa
minoritet av kommunens hela antal kommunalt röstberättigade, få anses
utgöra giltigt skäl att i någon mån tillmötesgå den uppfattning, som synes
uppbära yrkandet i herr Lindhagens motion.
Ändringsförslaget avslogs av riksdagen.
I en vid 1927 års riksdag inom andra kammaren väckt motion, nr 178,
hemställde herr Törnkvist i Karlskrona, att riksdagen måtte vidtaga sådan
ändring i lagen om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under
nyttjanderätt upplåtet område, att bland de två gode män, som skola biträda
lantmätare i sådan förrättning, som i 5 § sägs, skola finnas en representant
för jordägarintresset och en representant för ensittarintresset.
I sitt i ärendet avgivna utlåtande, nr 4, lämnade andra lagutskottet redogörelse
för spörsmålets behandling inom jordkommissionen och vid 1925
års riksdag samt anförde därefter följande:
Samma uppfattning, som anförts såsom skäl för yrkandet i förevarande
motion, har, såsom den ovan lämnade redogörelsen giver vid banden, före
antagandet av 1925 års lag framförts såväl av vissa ledamöter av jordkommissionen
som motionsvis i riksdagen. Av andra lagutskottet framhölls i
dess utlåtande i ämnet vid 1925 års riksdag, att det saknades anledning att
antaga, att missförhållanden av den art, som då omförmäldes och även nu
omtalats i den föreliggande motionen, mera allmänt förekomme. Utskottet
har ej heller efter den tiden erhållit kännedom om sådana skäl, som kunna
föranleda utskottet att avvika från sin sålunda uttalade mening.
Ehuru utskottet alltså ej linner anledning föreligga att antaga, att skiftesgodemännen
ej skulle iakttaga den opartiskhet, som ålägges dem av deras
edsvurna ställning, vill utskottet likväl erinra därom, att besvär över förrättningen
kan anföras hos vederbörande ägodelningsrätt. Enligt den jorddelningslag,
som beslöts vid förra årets riksdag, består som bekant sådan
domstol förutom av ägodelningsdomaren av tre ägodelningsnämndemän,
som väljas av valmän, vilka utses å allmän kommunalstämma av de i kommunens
angelägenheter röstberättigade, som där äga eller inneliava jordbruksfastighet.
Motion vid
1927 års riksdag
ifråga
om gode män
vid förrättning
enligt
ensittarlagen.
4
Andra lagutskottets utlåtande Nr 10.
Utskottet.
Under åberopande härav hemställde utskottet om avslag å motionen,
vilken hemställan bifölls av riksdagen.
Motionärerna synas hava förutsatt, att rösträtt vid val av gode män och
ägodelningsnämndemän allenast tillkommer innehavare av i mantal satt
jord. Utskottet vill med anledning härav erinra, att rösträtt tillkommer
ägare eller innehavare av jordbruksfastighet, oberoende av den ordning vari
sådan bildats, alltså även ägare och innehavare av sådan jordbruksfastighet,
som uppkommit genom avsöndring eller avstyckning. Utskottet vill
vidare framhålla, att hinder ej föreligger att till gode män och ägodelningsnämndemän
välja ägare eller innehavare av avsöndrad eller avstyckad
jordbruksfastighet. Villkor för valbarhet är nämligen, såsom ovan
nämnts, i fråga om gode man, att han skall vara i lanthushållning kunnig,
boende inom kommunen och valbar till nämndeman, samt ifråga om ägodelningsnämndeman,
att han skall vara allmänt betrodd, i lanthushållning
kunnig och med ortens förhållanden väl förtrogen samt valbar till nämndemansbefattning
vid häradsrätt i domsagan.
För ändring av nu gällande regler hava motionärerna enligt utskottets
mening ej anfört sådana skäl, att utskottet ansett sig böra förorda det av
dem framställda yrkandet.
Utskottet får fördenskull hemställa,
att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 18 februari 1930.
På andra lagutskottets vägnar:
K. G. WESTMAN.
Vid ärendets behandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Westman, von Sydow*, Linder*, Sigfrid Hansson
och Frändén, fröken Hesselgren* samt herrar Granström* och Norman;
från andra kammaren: herrar Magnusson i Kalmar, Hage, Jeppsson, Johanson
i Hallagården, Andersson i Rasjön®, Johansson i Sollefteå*, Petersson i Lerbäcksbyn
och Sandström.
*Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Andra lagutskottets utlåtande Nr 10.
5
Reservation
av hrr Sigfrid Hansson, Norman, Magnusson i Kalmar, Hage och Johansson
i Sollefteå, vilka ansett, att utskottets hemställan bort hava följande
lydelse:
Motionärerna — — — domsagan.
Dessa kvalifikationer för valbarhet synas väl tillgodose såväl gode mäns
som ägodelningsnämndemännens uppgift att pröva jordbruket berörande
förhållanden. Ur denna synpunkt torde vid val av gode män och valmän
för utseende av ägodelningsmän begränsningen av rösträtten att tillkomma
endast ägare eller innehavare av fastighet sakna avgörande betydelse. Däremot
lärer denna begränsning kunna giva ett visst fog för den uppfattningen,
att de valda finge en viss ensidig inriktning, vilket vore av särskilt
men vid ärenden rörande ensittarlagen. Denna omständighet jämte
den alltmera fortgående omvandling av landsbygdens sociala struktur, som
å vissa orter, även utan stadsliknande karaktär, lett därhän, att den jordbruksidkande
befolkningen kommit att bliva en stundom ringa minoritet
av kommunens hela antal kommunalt röstberättigade, torde få anses utgöra
giltigt skäl för en utredning i syfte att i denna punkt tillmötesgå
motionärernas önskemål. Härför talar också, att ägodelningsrätt numera
tillkommer dömande verksamhet i tvistemål, vilka förut ankommit på
allmän domstols prövning.
Utskottet anser alltså skäl tala för att val av gode män vid lantmäteriförrättningar
och valmän för utseende av ledamöter i ägodelningsrätt verkställes
av kommunalfullmäktige eller å kommunalstämma av de i kommunens
allmänna angelägenheter röstberättigade och får fördenskull hemställa,
att riksdagen med anledning av motionen nr 253 i andra
kammaren måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla om
utredning och förslag till sådan ändring i 2 kap. 6 § jorddelningslagen
och 21 kap. 3 § samma lag, att rösträtt tillkommer
de i kommunens allmänna angelägenheter röstbeberättigade.
CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 19 80