Första lagutsTcottets utlåtande Nr -4.
21
Nr 4.
Ankom till riksdagens kansli den 7 februari 1930 kl. 4 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om ändrad lydelse av 8 § 3 moni. lagen den 17
oktober 1900 om straffregister.
Genom en den 20 december 1929 dagtecknad, till lagutskott hänvisad proposition,
nr 4, vilken behandlats av första lagutskottet, har Kungl. Majit, under
åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och lagrådet förda protokoll,
föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till
Lag
örn undrad lydelse av 8 § 3 moni. lagen den 17 oktober 1900 om straffregister.
Härigenom förordnas, att 8 § 3 mom. lagen den 17 oktober 1900 om straffregister,
sådant detta moment lyder enligt lag den 19 februari 1926 (nr 27),
skall erhålla följande ändrade lydelse:
3 mom. Utdrag av registret, innehållande bevis därom att viss person ej
förekommer i straffregistret, må på begäran av denne meddelas, där han
med intyg av myndighet, som i 2 mom. sista stycket sägs, eller av svensk beskickning
eller svenskt konsulat styrker att hans rätt kan vara beroende av
sådant bevis.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1930.
Beträffande de skäl, som ligga till grund för förslaget, får utskottet hänvisa
till de vid propositionen fogade protokollen.
Propositionen avser att underlätta möjligheterna för å utrikes ort vistande Proposisvenska
medborgare att erhålla vissa utdrag av straffregistret. Nu gällande tionen.
bestämmelser angående meddelande av utdrag av registret finnas i 8 § i lagen
örn straffregister. Enligt 1 mom. skall fullständigt utdrag av registret meddelas
på begäran av vissa myndigheter, men skall sådant utdrag lämnas enskild
person endast där Konungen för särskilt fall därtill givit tillstånd. I 2 mom.
förordnas, att utdrag av registret, innehållande allenast upplysning, huruvida
22
Första lagutskottets utlåtande Nr h.
Utskottet.
viss person blivit dömd till förlust av medborgerligt förtroende eller påföljd
enligt 2 kap. 19 § strafflagen eller ställts under framtiden för brott, som kan
medföra sistnämnda påföljd, ävensom, där så skett, vissa därav föranledda
ytterligare upplysningar, skall på begäran meddelas myndighet ävensom annan,
vilken utövar allmän befattning, varmed är förenad skyldighet att pröva,
huruvida någon på grund av sådant utslag, som här avses, är jämlikt lag eller
författning utestängd från behörighet, rättighet eller förmån. Sådant utdrag
skall ock, enligt sista stycket i samma moment, meddelas enskild, vilken med
intyg av Kungl. Maj:ts befallningshavande eller underrätt eller häradshövding
eller borgmästare styrker, att hans rätt kan vara beroende därav, att utredning
av honom förebringas i avseende å omständighet, varom sådant utdrag
skall innehålla upplysning. I 8 § 3 mom. stadgas slutligen, att utdrag av registret,
innehållande bevis därom att viss person ej förekommer i straffregistret,
må på begäran av denne meddelas, där han med intyg av myndighet, som
i 2 mom. sista stycket sägs, styrker, att hans rätt kan vara beroende av sådant
bevis. Enligt § 2 mom. 4 i tryckfrihetsförordningen må utdrag av det i riket
inrättade straffregister ej meddelas i vidsträcktare mån än som föranledes av
lag, stiftad i den ordning § 87 regeringsformen stadgar. De fall, då utdrag av
straff registret kunna erhållas, äro de i lagen om straffregister angivna. I
övrigt är straffregistret att anse såsom hemligt. Enskild person äger icke
ens att beträffande sig själv erhålla utdrag därur i annan ordning än lagen
om straffregister stadgar.
För här i riket boende personer torde de möjligheter till utdrags erhållande,
som sålunda finnas stadgade, vara fullt tillräckliga. Emellertid förekommer
enligt vad erfarenheten utvisar icke sällan för i utlandet vistande
svenska medborgare behov av bevis, att de icke förekomma i straffregistret.
Tydligen kan det för sådan person ofta vara förenat med betydande svårigheter
att från någon av de ovannämnda myndigheterna i hemlandet erhålla
det intyg, som utgör förutsättning för att utdrag av straffregistret av ifrågavarande
innehåll skall kunna erhållas. I propositionen föreslås fördenskull
sådan lagändring, att den som önskar erhålla utdrag av straffregistret, innehållande
bevis att han ej däri förekommer, skall kunna styrka sitt behov
av dylikt bevis icke blott genom intyg av någon av de förutnämnda myndigheterna
här i riket utan jämväl genom intyg av svensk beskickning eller
svenskt konsulat.
Vid förslagets granskning har utskottet funnit sig böra tillstyrka detsamma
och får utskottet fördenskull hemställa,
att förevarande proposition måtte av riksdagen bifallas.
Stockholm den 7 februari 1930.
På första lagutskottets vägnar:
A. ÅKERMAN.
Första lagutskottets utlåtande Nr h.
23
Vid detta ärendes behandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Åkerman, greve Spens, Larson i Lerdala,
Klefbeck, Schlyter, Svenson i Eskhult, Fehr* och Öhman;
från andra kammaren: herrar Björkman, Lindqvist i Halmstad, Nilsson
i Antnäs, Lindley*, Olsson i Ramsta, Hedlund i Östersund, Christenson* och Jonsson
i Risinge.
* Ej närvarande vid ntlåtandets justering.