Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
1
tfr 30.
Ankom till riksdagens kansli den 22 mai 1930 kl. 9 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till lag om kommunalstyrelse
pä landet m. m. ävensom i ämnet
väckta motioner.
Till konstitutionsutskottets handläggning hava båda kamrarna hänvisat en
av Kungl. Majit till riksdagen avlåten proposition nr 99, däri Kungl. Majit
föreslagit riksdagen att antaga nedan intagna förslag till
1) lag örn kommunalstyrelse på landet;
2) lag örn kommunalstyrelse i stad;
3) lag örn kommunala och kyrkliga val;
4) lag örn proportionellt valsätt vid val inom landsting, å kommunalstämma
m. m.;
5) lag örn ändring i vissa delar av förordningen den 23 maj 1862 (nr 33)
örn kommunalstyrelse i Stockholm;
6) lag örn ändrad lydelse av 5, 7—15, 32 samt 58 §§ i lagen den 20 juni
1924 (nr 349) örn landsting;
7) lag örn ändrad lydelse av vissa paragrafer i lagen den 13 juni 1919 (nr
293) örn ordning och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning;
samt
8) lag örn införande av lagen örn kommunalstyrelse på landet m. m.
I samband med dessa förslag har utskottet till behandling förehaft följande
i ämnet väckta motioner:
inom första kammaren
nr 252 av herr Norling m. fl.,
nr 268 av herrar Frändén och Erik Andersson,
nr 269 av herr Johan August Larsson m. fl.,
nr 276 av herr Westman,
nr 278 av herr Stendahl,
nr 279 av densamme, i vad den avser ändringar i förslagen till lag om kommunalstyrelse
på landet, lag örn kommunalstyrelse i stad och lag örn ändring i
vissa delar av förordningen den 23 maj 1862 (nr 33) om kommunalstyrelse i
Stockholm,
nr 281 av densamme,
nr 287 av herr Möller m. fl.,
nr 288 av desamma,
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 5 sami. 20 käft. (Nr 30.)
1094 so 1
2
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
nr 292 av herr Per Andersson m. fl.,
nr 297 av herr Fredrik Ström och
nr 298 av herr Vennerström, samt
inom andra kammaren
nr 16 av herr Pettersson i Hällbacken,
nr 174 av herr Magnusson i Tumhult m. fl., i vad den avser ändringar i
förslagen till lag örn kommunalstyrelse på landet, lag örn kommunalstyrelse i
stad och lag örn ändring i vissa delar av förordningen den 23 maj 1862 (nr 33)
örn kommunalstyrelse i Stockholm,
nr 405 av herrar Ericson i Boxholm och Andersson i Katrineholm,
nr 407 av desamma,
nr 414 av herr Hage,
nr 415 av herrar Andersson i Rasjön och Lundén,
nr 420 av herr Källman m. fl.,
nr 421 av herr Källman,
nr 431 av herr Olsson i Kullenbergstorp m. fl.,
nr 436 av herr Olsson i Kullenbergstorp,
nr 445 av herr Hansson i Stockholm m. fl.,
nr 446 av desamma,
nr 450 av herr Selberg,
nr 451 av densamme,
nr 453 av herr Hage,
nr 457 av herr Wallerius, i vad den avser ändring i förslaget till lag örn
kommunalstyrelse på landet,
nr 461 av herr Pehrsson i Göteborg,
nr 464 av herr Svensson i Grönvik,
nr 466 av herr Bengtsson i Norup,
nr 467 av herr Karlsson i Grängesberg m. fl.,
nr 468 av herr Lindgren samt
nr 469 av herrar Karlsson i Munkedal och Mårtensson.
Beträffande de skäl, som ligga till grund för de av Kungl. Majit framlagda
lagförslagen, får utskottet, i den mån redogörelse därför ej lämnas här nedan,
hänvisa till propositionen jämte därvid fogade utdrag över socialärenden den
31 januari 1930. Yad motionärerna hemställt återgives i det följande antingen
i samband med utskottets redogörelse för de föreliggande förslagen eller vid
behandlingen av desamma i de delar, som yrkandena i varje särskilt fall avse.
I fråga örn de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får utskottet
hänvisa till motionerna.
Historik.
I skrivelse till Kungl. Majit den 7 maj 1921, nr 186, anhöll riksdagen det
täcktes Kungl. Majit snarast möjligt föranstalta örn en allmän, i huvudsak
formell revision av gällande förordningar örn kommunalstyrelse på landet och
i stad samt för riksdagen framlägga de lagförslag, vartill revisionsarbetet gåve
anledning.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
3
Härvid erinrade riksdagen till en början, att behovet av en formell revision
av de nuvarande kommunalförfattningarna under de senaste åren vunnit erkännande
från olika håll. Efter att hava omnämnt vissa uttalanden i denna riktning
och det då pågående arbetet på en fullständig omarbetning av författningarna
örn landsting och om den kyrkliga kommunen anförde riksdagen bland
annat följande:
Det vore givetvis av största vikt, att författningar, sådana som förordningarna
örn kommunalstyrelse på landet och i stad, vilka framför allt skulle
tillämpas av personer, som ej finge förutsättas äga större vana vid tolkning av
lagtext, vore överskådligt uppställda. Det vore en allmän erfarenhet, att berörda
förordningar ej tillfredsställde nämnda krav. I vissa hänseenden berodde den
bristande överskådligheten därpå, att de utgångspunkter för lagstiftandet, som
förelegat vid tiden för förordningarnas tillkomst, sedermera undanryckts eller
förskjutits till följd av därefter inträffade genomgripande förändringar inom
det kommunala livet. I andra hänseenden hade överskådligheten blivit lidande
därigenom, att tid efter annan påkallade nya bestämmelser blivit, särskilt för
undvikande av omparagrafering, tillagda här och var utan att äga direkt sammanhang
med de äldre lagbud, med vilka de formellt förbundits. Givet vore
även, att den omfattning, som vissa på detta sätt till små lagkomplex för sig
förvandlade paragrafer erhållit, i betänklig grad minskade möjligheten att lätt
överblicka de ifrågavarande förordningarna.
Likformighet mellan förordningarna för stads- och landskommuner, så långt
överensstämmelse i sakligt hänseende dem emellan förefunnes, vore enligt riksdagens
mening en naturlig norm för dessa förordningars redigering. Vid deras
tillkomst hade denna synpunkt i allmänhet vunnit beaktande. Särskilt genom
den ökade användningen av det representativa systemet i landskommunerna
hade emellertid för dessas vidkommande numera i flera hänseenden större reell
överensstämmelse uppnåtts med förhållandena i städerna än som från början
varit fallet. Dock hade icke någon formell motsvarighet till denna ökade reella
överensstämmelse skapats i de båda kommunalförordningarna. På grund därav
lämnade dessa även i berörda avseende åtskilligt övrigt att önska, oavsett de
brister av samma slag, vilka kunde hava förefunnits allt sedan deras tillkomst.
Även beträffande detaljerna hade emot de ifrågavarande författningarna
riktats den enligt utskottets mening befogade anmärkningen, att en hel del
otydligheter och oegentligheter förefunnes. Såsom belysande för förhållandena
i nämnda hänseende kunde utskottet hänvisa till vissa erinringar, som de så
kallade kommunalförfattningssakkunniga i sitt betänkande II gjort i fråga om
tillämpligheten av de i förordningen om kommunalstyrelse på landet givna bestämmelserna
angående kungörande och hållande av stämma, stämmans arbetsformer,
verkställighet av stämmans beslut och stämmoordförandens befogenhet.
Slutligen ville riksdagen påminna därom, att förordningarna i sitt nuvarande
skick betungades av en eller annan bestämmelse, som numera blivit överflödig
därigenom, att förutsättningarna för dess tillämpning ej längre förelåge, såsom
fallet exempelvis vore med § 11 mom. 2 i förordningen örn kommunalstyrelse
på landet.
Med anledning av skrivelsen uppdrog Kungl. Majit den 20 juni 1924 åt
landshövdingen Hj. L. Hammarskjöld att verkställa det ifrågasatta revisionsarbetet.
Till fullgörande av sitt uppdrag avgav den sakkunnige den 10 februari 1928
yttrande och förslag till:
4
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
lag om kommunalstyrelse (kommunallag);
lag innefattande vissa bestämmelser örn allmänna val (vallag);
lag örn proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting, å kommunal
stämma
m. m.;
lag örn valsedelsförsändelser;
lag örn ändrad lydelse av 6 § i förordningen örn kyrkostämma, samt kyrkoråd
och skolråd den 21 mars 1862;
lag örn ändring i förordningen angående kommunalstyrelse i Stockholm den
23 maj 1862;
lag om ändrad lydelse av 2 kap. i lagen örn landsting den 20 juni 1924 och
av 58 § i samma lag;
lag örn införande av kommunallagen och vallagen m. m.; samt
lag örn kommunalfullmäktiges, municipalfullmäktiges och stadsfullmäktiges
befogenhet m. m.
Över förslagen avgåvos utlåtanden av ett stort antal statliga och kommunala
myndigheter samt vissa enskilda sammanslutningar.
Med anledning av riksdagens vid flera tillfällen uttalade mening rörande
behovet av sakliga ändringar i gällande bestämmelser rörande den kyrkliga
kommunen verkställdes under våren 1929 inom ecklesiastikdepartementet efter
samråd med socialdepartementet en omarbetning av nämnda bestämmelser. Härvid
åsyftades dels en formell revision av förordningarna den 21 mars 1862 örn
kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd och den 20 november 1863 örn kyrkostämma
samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm, varigenom dessa författningar
till uppställning och form bringades i nära överensstämmelse med det av den
sakkunnige framlagda förslaget till kommunallag, dels införande av bestämmelser
örn ett representativt system i församlingarna, dels ock meddelande av
vissa föreskrifter rörande kyrkliga samfälligheter. De stadganden örn val av
fullmäktige inom församlingarna, som med anledning därav blevo erforderliga,
sammanfördes med bestämmelserna örn kommunala val i det av den sakkunnige
avgivna förslaget till vallag. Ur förslaget uteslötos emellertid föreskrifterna
örn riksdagsmannaval. Däremot inarbetades däri bestämmelserna örn valsedelsförsändelser,
såvitt angar kommunala val. Det av den sakkunnige framlagda
förslaget till lag örn proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting, å kommunalstämma
m. m. utsträcktes att gälla även val inom kyrkofullmäktige. I
lagen den 13 juni 1919 om ordning och villkor för ändring i kommunal och
ecklesiastik indelning föreslogos vissa ändringar, betingade av de ifrågasatta
ändringarna i kommunalförfattningarna. En omarbetning verkställdes jämväl
av lagen den 25 juni 1909 angående folkskoleväsendet i vissa städer, varigenom
lagens bestämmelser gjordes tillämpliga även å landskommuner.
Det sålunda verkställda arbetet ledde till uppgörande av utkast till: lag örn
församlingsstyrelse; lag örn församlingsstyrelse i Stockholm; lag örn kommunala
val; lag örn proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting, å kommunalstämma
m. m.; lag örn ändrad lydelse av vissa paragrafer i lagen den
13 juni 1919 (nr 293) örn ordning och villkor för ändring i kommunal och
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
5
ecklesiastik indelning; lag om införande av lagen om församlingsstyrelse m. m.;
samt lag örn skolstyrelse i vissa kommuner.
Över utkasten jämte en därvid fogad promemoria avgåvos yttranden av åtskilliga
myndigheter och enskilda sammanslutningar.
Sedan de av den sakkunnige avgivna lagförslagen ävensom de inom ecklesiastikdepartementet
uppgjorda utkasten till lag om kommunala val, lag om
proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting, å kommunalstämma m. m.
samt lag örn ändrad lydelse av vissa paragrafer i lagen den 13 juni 1919
(nr 293) örn ordning och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning
inom socialdepartementet undergått ytterligare överarbetning, har resultatet
härav genom förevarande proposition framlagts för riksdagen. Genom en
annan proposition, nr 100, har Kungl. Majit förelagt riksdagen förslag till lag
örn församlingsstyrelse, lag örn församlingsstyrelse i Stockholm, lag örn införande
av lagen örn församlingsstyrelse m. m. samt lag örn skolstyrelse i vissa
kommuner, vilka förslag i huvudsak ansluta sig till de inom ecklesiastikdepartementet
uppgjorda utkasten i dessa ämnen.
Förslagets grundlinjer.
De föreliggande lagförslagen avse huvudsakligen en formell revision av gällande
förordningar örn kommunalstyrelse på landet och i stad. Härvid har
åsyftats i främsta rummet att giva nämnda författningar en förbättrad och mera
överskådlig uppställning. Föreskrifterna rörande land och stad hava intagits
i två särskilda lagar indelade i kapitel, vart och ett med särskild paragrafföljd.
En del stadgande!! hava erhållit en tydligare formulering, och vissa föråldrade
bestämmelser hava uteslutits. Reglerna angående val, vilka nu finnas i såväl
nämnda båda förordningar som förordningen örn kommunalstyrelse i Stockholm
och lagen örn landsting, hava jämte de nya reglerna om val av kyrkofullmäktige
sammanförts i den föreslagna lagen örn kommunala och kyrkliga val. I denna
lag hava även inarbetats föreskrifterna i lagen den 20 maj 1921 med vissa föreskrifter
i fråga örn val av kommunal-, municipal- och stadsfullmäktige samt av
landstingsman ävensom innehållet i lagen den 30 juni 1920 örn rätt för vissa
väljare att utan inställelse inför valförrättare avgiva valsedel vid vissa kommunala
val samt örn behandling av valsedelsförsändelse. En omarbetning har
verkställts jämväl av stadgan den 13 juni 1913 om proportionellt valsätt vid
vissa val inom landsting och stadsfullmäktige m. m. I förordningen örn kommunalstyrelse
i Stockholm och i lagen örn landsting hava vidtagits vissa ändringar,
huvudsakligen betingade av valbestämmelsernas överflyttande till den
föreslagna vallagen. Smärre följdändringar hava verkställts även i lagen den
13 juni 1919 om ordning och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik
indelning.
I samband med den formella revisionen av kommunallagarna hava till behandling
upptagits även vissa reella frågor. Sålunda hava smärre sakliga ändringar
vidtagits för vinnande av överensstämmelse mellan de båda författningarna
för land och stad. Därjämte hava en del sakliga frågor behandlats, till vilka
6
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
riksdagen tagit ställning eller rörande vilka framställning om utredning och
förslag gjorts av riksdagen. De viktigaste av dessa äro spörsmålen örn ökad
användning av proportionella val, om förbättrad kommunal revision och om
snabbare offentliggörande av valresultatet vid kommunala val.
Herr Karlsson i Grängesberg m. fl. har i motionen II: 467 hemställt, att
riksdagen måtte avslå föreliggande proposition samt uttala sig för att en genomgripande
revision av kommunalförfattningarna skulle företagas och anhålla,
att regeringen för nästa års riksdag måtte framlägga förslag till nya kommunalförfattningar
i huvudsaklig överensstämmelse med vissa i motionen angivna
riktlinjer.
Beträffande uppställningen av lagarna om kommunalstyrelse har i motionen
II: 466 av herr Bengtsson i Norup yrkats, att paragrafföljden måtte göras
genomgående och icke kapitelvis.
Utskottet.
Såsom ovan berörts har riksdagen i skrivelse den 7 maj 1921 hemställt om
vidtagande av en allmän, i huvudsak formell revision av gällande kommunalförfattningar.
De skäl, som av riksdagen anförts för en dylik revision, äga
fortfarande giltighet. Nämnda författningar sakna numera nödig reda och överskådlighet.
Härtill har i hög grad bidragit, att vid de talrika ändringar, som
vidtagits i förordningarna, nya bestämmelser särskilt i anledning av det proportionella
valsystemets införande infogats i paragrafer, med vilkas innehåll i
övrigt de icke äga direkt sammanhang. Vissa bestämmelser hava en mindre
tillfredsställande form, under det att andra numera helt sakna betydelse. Ett
avlägsnande av dessa brister synes så mycket mera lämpligt, som författningarna
i stor utsträckning skola tillämpas av personer, vilka icke äga vana att
tolka lagtext. Utskottet anser sig därför böra i princip tillstyrka den föreslagna
revisionen av omförmälda författningar, men har vid granskningen av desamma
ansett sig böra föreslå åtskilliga av behovet påkallade sakändringar. Beträffande
vissa härmed sammanhängande andra principiella frågor vill utskottet
anföra följande:
Särskilda lagar för land oell stad.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, von Geijer1), David Bergström, G. W.
Hansson, Hellberg, K. J. Ekman1), Vennerström1), Sandegård, Åkerberg1), greve Lagerbjelke,
Gustafson i Kasenberg, Jansson i Edsbäcken, Persson i Trången, Andersson i Igelboda,
Laurén1), Karlsson i Vadstena, Lindmark, Fast och Holmström1). *
*) Ej närvarande vid justeringen.
Vad angår frågan örn ämnets uppdelning på olika författningar ansluter sig
utskottet till förslaget örn särskilda lagar för land och stad. Då enligt utskottets
mening bestämmelserna för lands- och stadskommuner böra göras var för sig
fullständiga, skulle ett sammanförande av dem i en gemensam lag icke innebära
några egentliga fördelar. Däremot skulle en dylik anordning försvåra
lagens tillämpning för kommunalmännen, vilka i regel hava intresse endast av
endera avdelningen.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
7
Särskild vallag.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, Strömberg, David Bergström, Thulin,
Stendahl, G. W. Hansson, Hellberg, Sundberg, Larsén, greve Lagerbjelke, Jansson i Edsbäcken,
Persson i Trången, Hallén, Laurén, Karlsson i Vadstena, Lindmark, Fast, Alströmer
och Wallerius.
Under elen tidigare behandlingen av frågan om revision av kommunalförordningarna
har från olika håll gjorts gällande, att vid en sådan revision bestämmelserna
rörande fullmäktigval borde utbrytas och sammanföras i en särskild
för land och stad gemensam vallag. Utskottet ansluter sig till denna uppfattning.
Naturligen kunna vissa skäl anföras för den meningen, att i den föreslagna
vallagen böra intagas jämväl reglerna rörande politiska val. Härigenom skulle
alla viktigare valbestämmelser komma att finnas i en författning och parallella
eller i vissa fall likalydande stadganden undvikas. Särskilt skulle det vara av
värde, att bestämmelserna örn val av stadsfullmäktige och av elektorer för utseende
av ledamöter av första kammaren gåves i en och samma lag, då dessa
val äga rum samtidigt inför samma valförrättare och att bestämmelserna örn
valnämnd fördes samman även med bestämmelserna örn kommunala val, ej
blott med dem om andrakammarvalen. Emellertid synes ett dylikt sammanförande
för närvarande vara förenat med åtskilliga olägenheter, ej minst
därför att vissa frågor örn ändringar i föreskrifterna örn riksdagsmannaval
ännu vänta på sin lösning. Särskilt bör beaktas, att förslag föreligger
om ändring i reglerna rörande val till andra kammaren. De i statsrådsprotokollet
omnämnda, av chefen för justitiedepartementet tillkallade sakkunniga
hava nämligen den 4 februari 1930 avlämnat betänkande med förslag till vissa
ändringar i lagen örn val till riksdagen för skyddande av partibeteckningar. Enligt
förslaget skall i nämnda lag införas ett nytt kapitel om valförberedelser,
varjämte ändringar skola vidtagas i åtskilliga paragrafer. Över förslaget hava
yttranden inhämtats från myndigheter och sammanslutningar. Det synes
knappast lämpligt att innan ställning tagits till detta förslag verkställa en
revision av reglerna örn de politiska valen. På nu anförda skäl finner utskottet,
att bestämmelserna örn politiska val icke böra upptagas i det nu föreliggande
förslaget till vallag. Utskottet erkänner emellertid, att frågan örn sammanförande
av samtliga valbestämmelser i en enda lag kan vara förtjänt av ytterligare
undersökning, och hemställde därför örn skrivelse till Kungl. Majit med
anhållan örn utredning av detta spörsmål.
Av utskottets utlåtande i anledning av propositionen med förslag till lag
örn församlingsstyrelse m. m. framgår, att utskottet i princip tillstyrker införande
av kyrkofullmäktige i församlingarna. Vad angår sättet för tillsättande
av dylika fullmäktige finner utskottet riktigast, att kyrkofullmäktige böra
väljas efter huvudsakligen samma regler, som gälla för val av fullmäktige i
den borgerliga kommunen. Någon anledning synes ej föreligga att för kyrkofullmäktige
såsom kommunal institution införa ett särskilt valsätt. Med hänsyn
härtill torde det vara lämpligt, att i den föreslagna vallagen upptaga även regler
örn kyrkofullmäktigval.
8
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
Paragrafföljden.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Strömberg1), David Bergström, Thulin, G. W. Hansson,
Hellberg, K. J. Ekman1), Sandegård, Sundberg, greve Lagerbjelke, Gustafson i Kasenberg,
Jansson i Edsbäcken, Pehrsson i Göteborg1), Andersson i Igelboda, Karlsson i Vadstena,
Lindmark, Fast, Petersson i Broaryd, Alströmer och Källman.
Ej närvarande vid justeringen.
Föredragande departementschefen har framhållit, att den av Kungl. Majit
föreslagna anordningen med lagarnas uppdelning i särskilda kapitel med självständig
paragrafföljd inom ett vart av dem medför betydande fördelar. Vid
den nu föreslagna revisionen har ett stort antal materiella frågor på kommunallagstiftningens
område lämnats åsido. En del av dessa frågor torde böra i en
nära framtid upptagas till slutlig behandling och komma antagligen att föranleda
ändringar i de föreliggande lagarna, vilka därför, enligt departementschefens
mening, böra bilda en ram, i vilken nya eller ändrade bestämmelser lätt
kunna infogas. Därest paragraferingen göres genomgående för varje lag, skulle
ändringar i regel icke kunna vidtagas utan att antingen omnumrering verkställes
av ett stort antal paragrafer eller ock — såsom skett i de nu gällande
kommunalförordningarna — nya bestämmelser infogas i paragrafer, med vilka
de icke äga något egentligt sakligt sammanhang. En tillämpning av sistnämnda
metod skulle säkerligen medföra, att lagarna snart komma att förlora deli
systematiska uppställning, man velat vinna, och syftet med den föreslagna revisionen
sålunda kunna komma att i viss män förfelas.
Utskottet kan emellertid icke ansluta sig till denna uppfattning. De
ändringar i gällande kommunalstyrelseförordningar, som medfört, att dessa
förlorat den systematiska och överskådliga karaktär, de från början hade, hava
väsentligen avsett det proportionella valsystemet, men bestämmelserna härom
hava ur det framlagda lagförslaget, såsom redan framhållits, utbrutits och införts
i en särskild vallag. Någon anledning att befara liknande ändringar inom
överskådlig framtid förefinnes icke nu. Det enda område, där mera omfattande
ändringar möjligen kunna förväntas, är stadsstyrelsen organisation, men denna
fråga torde kunna lösas utan sönderbrytande av en genomgående paragrafföljd
eller av överskådligheten i den nya lagstiftning, vartill förslag nu föreligga.
Då härtill kommer, att övriga för kommunerna betydelsefulla lagar och författningar
såsom fattigvårdslagen, barnavårdslagen, pensionsförsäkringslagen,
hälsovårdsstadgan m. fl., ej fördelats i kapitel med fristående paragrafering,
och den föreslagna anordningen sålunda skulle bli säregen för de nya lagarna
om kommunal- och församlingsstyrelse — men icke för den samtidigt föreslagna
kommunala vallagen — måste utskottet avstyrka Kungl. Maj:ts förslag
i denna del och förorda bibehållandet av genomgående paragrafering.
Utskottet har så mycket hellre stannat vid denna uppfattning, som ett bifall
till Kungl. Majlis förslag säkerligen skulle i praktiken under en mycket lång
övergångstid medföra oreda och förvirring vid tillämpningen och handhavandet
genom kommunalmännen, vilka icke äro vana vid den föreslagna ordningen
och icke heller skulle finna denna ordning konsekvent använd inom hela den
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
9
kommunala lagstiftningen. Då å andra sidan ingen större fördel vare sig
praktisk eller teoretisk vinnes genom den av Kungl. Majit föreslagna anordningen,
saknas efter utskottets tanke tillräckliga skäl för dess införande.
Utskottet föreslår jämväl, att, såsom i nu gällande kommunallagar, paragraftecknen
sättas efter paragrafnumren.
Kommuns uppgifter.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, David Bergström, Thulin, G. W. Hansson, Hellberg,
K. J. Ekman* 1), Sundberg, Fredrik Ström1), Wagnsson, greve Lagerbjelke, Gustafson i
Kasenberg, Jansson i Edsbäcken, Hallén1), Forssell1), Andersson i Igelboda, Laurén1),
Karlsson i Vadstena, Fast, Alströmer och Johansson i Bro.
*) Ej närvarande vid justeringen.
Enligt § 1 av gällande förordning örn kommunalstyrelse på landet meddelas
angående kommuns uppgifter följande bestämmelser: »Varje socken
på landet utgör för sig en särskild kommun, vars medlemmar äga att själva,
efter vad denna förordning närmare bestämmer, vårda sina gemensamma
ordnings- och hushållningsangelägenheter, så vitt icke, enligt gällande författningar,
det tillkommer offentlig ämbetsmyndigket att dem handhava.»
En motsvarande bestämmelse återfinnes i § 1 av förordningen örn kommunalstyrelse
i stad.
Kungl. Majit har föreslagit, att vederbörande bestämmelser i stället skulle
införas i kap. 1 § 3 och givas följande ändrade lydelse: »Kommun äger att
själv, efter vad i denna lag närmare bestämmes, vårda sina medlemmars
gemensamma ordnings- och hushållningsangelägenheter, såvitt icke handhavandet
därav enligt gällande författningar tillkommer annan.»
I motionerna I: 287 av herr Möller m. fl. och II: 446 av herr Hansson i
Stockholm m. fl. har hemställts, att ifrågavarande stadgande skulle erhålla
följande lydelse: »Kommunen äger att själv, efter vad i denna lag närmare
bestämmes, vårda sina välfärds-, ordnings- och hushållningsangelägenheter,
såvitt icke handhavandet därav enligt gällande författningar tillkommer annan.»
Såsom skäl för sin hemställan anföra motionärerna huvudsakligen, att genom
den föreslagna bestämmelsen en behövlig utvidgning av kommunernas kompetensområde
skulle ernås.
Enligt utskottets mening bör ordet »medlemmars» i Kungl. Maj:ts förslag
utgå; det synes lämpligare, att såsom kommuns uppgift angiva för kommunen
gemensamma ordnings- och hushållningsangelägenheter. I övrigt
finner sig utskottet icke kunna biträda motionerna I: 287 och II: 446. Något
behov av den väsentliga utvidgning av kommunernas uppgifter, som motionärerna
synas eftersträva, torde icke föreligga. Örn den i motionerna föreslagna,
synnerligen vaga formuleringen beslutades, komme följden sannolikt
att bliva, att åtminstone till en början stor osäkerhet rörande omfattningen
av kommunernas befogenheter uppstode. Nu gällande bestämmelser, som
enligt utskottets förslag bibehållas i huvudsak oförändrade, lia genom den i
praxis givna tolkningen fått en jämförelsevis klar och bestämd betydelse.
10
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
Kommunala nämnder m. m.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, David Bergström, Thulin, G. W. Hansson, Hellberg,
K. J. Ekman1), Vennerström1), Sundberg, Larsén, K. A. S. Nylander, Gustafson i Kasenberg,
Jansson i Edsbäcken, Borg1), Persson i Trången, Andersson i Igelboda, Laurén1),
Karlsson i Vadstena, Alströmer och Skoglund.
1) Ej närvarande vid justeringen.
I motionen I: 297 Ilar herr Ström hemställt, »att sådana bestämmelser införas
i kommunallagarna, att samtliga ledamöter i en kommunal nämnd,
styrelse eller delegation skola utses av vederbörande kommunala organ eller
valkörporation och att således varje form av självskrivet ledamotskap i en
kommunal nämnd eller styrelse upphör, ävensom att varje rätt för annan än
kommunal institution att utse ledamot i kommunal nämnd eller styrelse må
upphöra».
I motionen II: 468 har herr Lindgren hemställt, att riksdagen ville besluta
sådan ändring av kap. 1 i lagförslagen angående kommunalstyrelse i stad
och å landet, att däri införas stadganden angående i motionen nämnda styrelsers
och nämnders organisation (d. v. s. särskilda nämnder och styrelser
för kommunens förvaltning) genom andra författningar men i enlighet med
vissa i kommunallagen härför angivna grunder i överensstämmelse med nu
gällande regler.
Enligt Kungl. Majis förslag (kap. 1 § 7) liksom enligt nu gällande ordning
meddelas i kommunallagarna icke bestämmelser rörande de särskilda kommunala
nämnder och styrelser, som i olika speciallagar regleras. Enligt vitskottets
mening finnes ej heller anledning att i kommunallagarna införa dylika bestämmelser,
då dessa i allt fall städse torde komma att utformas i överensstämmelse
med de i kommunallagarna givna grunderna och hittills icke något
behov förelegat att sammanföra dem inom kommunallagarnas ram. Utskottet
avstyrker sålunda motionerna I: 297 och II: 468.
Rösträtts- och valbarhetsvillkor.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, Strömberg, David Bergström, Thulin, G.
W. Hansson, Hellberg, Stindberg, Wagnsson, greve Lagerbjelke, K. A. S. Nylander, Gustafson
i Kasenberg, Persson i Trången, Karlsson i Vadstena, Lindmark, Olsson i Mora, Fast,
Alströmer, Källman och Skoglund.
Närvarande vid behandlingen av motionen I: 268: Herrar Reuterskiöld, Strömberg,
David Bergström, G. W. Hansson, Hellberg, Sundberg, Larsén, Valfrid Eriksson1), Wagnsson,
greve Lagerbjelke, Gustafson i Kasenberg, Persson i Trången, Hallén1), Forssell1),
Andersson i Igelboda, Olsson i Mora, Fast, Björck i Kristianstad1), Källman och Skoglund. * i
v) Ej närvarande vid justeringen.
Beträffande villkoren för rättighet att utöva rösträtt å kommunalstämma
samt valbarhetsvillkor till fullmäktige m. m. har Kungl. Maji icke funnit
lämpligt föreslå några sakliga ändringar. I anledning av propositionen har
i denna fråga väckts ett flertal motioner såväl avseende mottagen fattigvård
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr SO.
11
som fullgjord betalning av påförda utskylder såsom villkor för rösträtt och
valbarhet som ock beträffande rösträttsåldern.
Beträffande åldersgränsen för kommunal rösträtt har i motionerna 1:287
av herr Mölle)'' m. fl. och II: 445 av herr Hansson i Stockholm m. fl.
hemställts, att åldersgränsen för sådan rösträtt måtte sänkas till 21 år, samt
föreslagits i anledning därav föranledda ändringar i kap. 2 § 1 i Kungl.
Maj:ts förslag till lag örn kommunalstyrelse på landet ävensom motsvarande
ändringar i övriga kommunallagar.
Beträffande det kommunala utskyldsstrecket har i de likalydande motionerna
I: 269 av herr Johan August Larsson m. fl. och II: 431 av herr Olsson
i Kullenbergstorp m. fl. hemställts,
»att riksdagen måtte vid prövningen av Kungl. Maj:ts proposition nr 99 för
sin del besluta följande ändringar i nedan nämnda paragrafer av Kungl.
Maj:ts förslag till lag örn kommunalstyrelse på landet (F. L.) resp. inom
klammer [ ] av Kungl. Maj:ts förslag till lag örn kommunalstyrelse i stad
(F. S.), nämligen
1) F. L. kap. 2 § 1 andra stycket [F. S. 2:2 andra stycket]:
Sådan rättighet tillkommer dock ej den, som:----------
d) häftar för honom påförda utskylder till kommunen [staden], vilka förfallit
till betalning under de tre sist förflutna kalenderåren utan att i föreskriven ordning
hava efterskänkts; eller — —-------- —-------
2) F. L. kap. 2 § 14 första stycket [F. S. 2:19 första stycket]:
Efterskänkande av oguldna kommunalutskylder må av kommunalstämma
[stadsfullmäktige] beslutas allenast där, efter ansökan och prövning av varje
särskilt fall, sjukdom, oförvållad arbetslöshet eller andra verkligt ömmande omständigheter
befunnits föreligga.
3) F. L. kap. 6 § 5 och 6 [F. S. 6:5 och 6]: sammanslås till en paragraf§
5, [§ 5], varefter införes en ny § 6 [§ 6]:
Har skattskyldig i följd av sjukdom, oförvållad arbetslöshet eller annan liknande
grund blivit oförmögen att gälda honom påfört utskyldsbelopp, må han,
innan uppbörd, på sätt nedan i § 7 stadgas, ägt rum, till kommunalnämnden
]drätselkammarenJ ingiva ansökan örn efterskänkande helt eller delvis av beloppet
och därvid foga nödiga bevis om de förhållanden, varpå ansökan grundas.
Det åligger nämnden [drätselkammaren] att, innan den i § 10 omförmälda
avkor tning slängd upprättas, hos kommunalstämman [stadsfullmäktige] göra framställning
örn beslut i anledning av sålunda inkomna ansökningar.
4) Förslag till lag örn ändring i vissa delar av kommunalstyrelseförordningen
för Stockholm (prop. sid. 75): åt utskottet torde uppdragas att utforma nödiga
texter för införande av ovan angivna stadganden.»
Vidare har i den före propositionens avlämnande väckta, till konstitutionsutskottet
hänvisade motionen II: 174 av herr Magnusson i Tumhult m. fl.,
vilken motion utskottet i detta sammanhang förehaft, hemställts, att riksdagen
måtte för sin del besluta att giva stadgandet i § 8 d i nu gällande
kommunalstyrelseförordning på landet ävensom motsvarande stadgande i
12
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
kommunalstyrelseförordningarna i stad och i Stockholm samt kyrkostämmo
förordningen
sådan lydelse, att rösträtt icke må utövas av den, som i av
seende
å påförda utskylder till kommunen, vilka förfallit till betalning under
de fyra sist förflutna kalenderåren, häftar för utskylder för flera än ett av
dessa år.
Beträffande slutligen valbarhetsvillkoren hava herrar Frändén och Erik
Andersson i motionen I: 268 hemställt, »att riksdagen ville besluta sådan
ändring i Kungl. Maj:ts förslag till lag örn kommunalstyrelse på landet och
till lag örn kommunalstyrelse i stad, att den som häftar för honom påförda
utskylder till kommunen eller staden, vilka förfallit till betalning under de
tre sistförflutna åren, skall vara utesluten från valbarhet vid val av ordförande
och vice ordförande i kommunalstämma, av kommunalfullmäktige,
ledamöter och suppleanter i kommunalnämnd samt av stadsfullmäktige i
stad».
I motionen anföres:
»Redan det, att en person äger utöva rösträtt i kommunen utan att behöva
betala honom påförda utskylder, strider bestämt mot gammal god, nedärvd
svensk rättsuppfattning. I ännu mycket högre grad är detta förhållandet,
när det gäller det direkta handhavandet av den kommunala hushållningen
och förvaltningen av skattebetalarnas medel. Så åligger det exempelvis
enligt kap. 4 § 2 av lagen örn kommunalstyrelse på landet kommunalnämnden
att ''förvalta kommunens egendom, uppbära dess inkomster och i
övrigt handhava dess drätsel’. Det måste anses som en rimlig fordran på
dem, åt vilka dessa uppgifter skola anförtros, att de hava det samhällsintresse
och det ekonomiska oberoende, att de för egen del både vilja och
kunna fullgöra de åligganden till kommunen, som de äro satta att utkräva
av andra. Detta gäller i lika hög grad kommunalfullmäktige på landet och
stadsfullmäktige i stad, som har att besluta örn utgifterna.»
De nuvarande bestämmelserna beträffande kommunal rösträtt och valbarhet
genomfördes vid 1918 års urtima riksdag. Därefter hava förslag örn förändring
i dessa villkor såväl med avseende å rösträttsåldern som utskyldsstrecket
vid åtskilliga tillfällen varit föremål för riksdagens prövning.
Beträffande rösträttsåldern föreslog särskilda utskottet 1918 densamma
till 23 ar och framhöll, att den allmänna och lika kommunala rösträtten
borde förbindas med någon höjning av den då gällande rösträttsåldern. Såsom
konstitutionsutskottet vid frågans behandling därefter framhållit torde
med hänsyn till den mognad och erfarenhet, som tarvas för aktivt deltagande
i det offentliga livet, den nuvarande minimiåldern för rösträtt låta sig väl försvaras.
Utskottet finner sålunda sig även nu böra i detta avseende avstyrka
föreslagna ändringar beträffande rösträttsåldern.
Angående det kommimala utskyldsstrecket har konstitutionsutskottet år
1921 liksom vid de senare tillfällen, då frågan varit föremål för behandling,
framhållit, att bestämmelserna härom tillkommit genom en kompromiss
mellan de olika partierna vid 1918 års urtima riksdag. Det läge då enligt
vad utskottet yttrat i sakens natur, att någon principiellt tillfredsställande
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
13
lösning av frågan icke gärna därigenom kunde ha uppnåtts, men ett bifall
till de då föreliggande motionerna, vilka i huvudsak synas hava samma
syftemål som nu föreliggande motioner, skulle väsentligen innebära en återgång
till det förut rådande tillstånd, som genom den överenskomna reformen
förändrades, och för en sådan återgång hade enligt utskottets mening inga
hållbara skäl anförts. Genom den nya ordningen hade åtminstone en lättnad
vunnits i de efterverkningar av tillfälliga ekonomiska svårigheter, som drabbat
många oförvitliga medborgare i form av rösträttens förlust, och att då
åter borttaga denna lättnad kunde enligt utskottets uppfattning icke anses
förenligt med en sund samhällsutveckling.
För det kommunala utskyldsstrecket gäller, såsom även tidigare framhållits,
liksom för det politiska, att oförvållad oförmåga att betala utskylder icke bör
medföra rösträttens förlust. Under sådana förhållanden är frågans kärnpunkt,
örn möjlighet finnes att skilja på de fall då bristande vilja och de
fall då oförvållad oförmåga varit anledning till försummelse ifråga om skattens
betalning. Utskottet har tidigare och senast i sitt till innevarande års
riksdag avgivna utlåtande, nr 11, i anledning av väckta motioner örn införande
i grundlag av bestämmelser, varigenom politisk rösträtt och valbarhet skulle
göras beroende av i viss utsträckning fullgjord betalning av påförda utskylder
m. m., till vilket utlåtande utskottet hänvisar, framhållit, att i det år 1918
av sakkunniga för revision av de politiska rösträttsstrecken avgivna utlåtandet
givits en utförlig framställning av detta spörsmål, som till fullo synes
ådagalägga den praktiska ogenomförbarheten av en uppdelning i antydd
riktning. De nu föreliggande motionerna i saken kunna icke heller uppvisa
någon tillfredsställande lösning av spörsmålet.
Utskottet får härjämte framhålla, att sakkunniga för utredning angående
rationell skatteuppbörd numera avgivit betänkande. Även örn detta förslag
icke skulle leda till positivt resultat, finnes dock allaredan nu möjlighet att
tämligen effektivt indriva skatterna, och i själva verket torde genom en
mera effektiv skatteindrivning nu ifrågavarande spörsmål angående utskyldsstrecket
förlora i betydelse. Utskottet finner därför ej skäl att föreslå någon
ändring beträffande utskyldsstrecket såsom rösträttsvillkor.
Beträffande åter frågan örn utskyldsstrecket såsom valbarhetsvillkor torde,
såsom i motionen I: 268 framhållits, det böra anses såsom en rimlig fordran,
att de, som erhålla kommunala förtroendeuppdrag, och åt vilka sålunda
överlåtes att disponera över kommunens och skattebetalarnas medel ävensom,
beträffande kommunalnämndens ledamöter, att förvalta kommunens egendom,
uppbära dess inkomster och i övrigt handhava dess drätsel, hava det
samhällsintresse och det ekonomiska oberoende, att de för egen del både
vilja och kunna fullgöra de åligganden till kommunen, som de ålägga och
utkräva av andra. Utskottet anser därför, att den, som häftar för utskylder
till kommunen, vilka förfallit till betalning under något av de tre sista åren,
bör vara utesluten från valbarhet vid val till fullmäktige eller andra kommunala
förtroendeuppdrag. I allmänhet torde måhända denna fordran upp
-
14
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
rätthållas inom kommunerna, men då motsatsen förekommit, torde lagbe
stämmelse
härom böra införas.
Utskottet har emellertid icke nu velat förelägga riksdagen förslag till införande
av sådana lagbestämmelser utan hemställer allenast, att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Majit ville begära utredning och framläggande för
riksdagen av förslag örn införande av bestämmelse i kommunallagarna örn
fullgjord skattebetalning till kommunen i den utsträckning, som här ovan
angivits såsom villkor för valbarhet till kommunala förtroendeuppdrag.
I motionen 1:453 av herr Hage hemställes: »att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Majit hemställa, att Kungl. Majit måtte låta utreda, huruvida
de inom kommunallagstiftningen befintliga särbestämmelserna angående
rösträtt vid behandling av ärende, som endast berör innehavare av i mantal
satt jord, måtte borttagas eller huruvida rösträtten åtminstone borde borttagas
för oskiftat dödsbo, bolag eller annan samfällighet samt omyndig,
ävensom i kommunen ej mantalsskriven person m. fl.».
Av ålder hava å sockenstämma behandlats ärenden, som angått allenast
ägare och innehavare av i mantal satt jord inom socknen. För sådana
ärenden gälla särskilda föreskrifter i avseende å rösträtt och dess utövande.
Så gäller exempelvis beträffande sockenallmänningar bestämmelserna i K. F.
den 1 augusti 1805 ävensom särskilda föreskrifter örn sockenallmänningar
i vissa provinser.
Bestämmelsen i nu förevarande paragraf, vilken motsvaras av §§ 10 mom. 2
och 14 mom. 5 i nu gällande förordning örn kommunalstyrelse på landet,
utgör endast en hänvisning till ovanberörda särskilda bestämmelser och bör
sålunda icke ändras med mindre dessa senare bestämmelser ändras eller
borttagas. Frågan angående ändring eller borttagande av dessa särskilda
bestämmelser utgör emellertid ett ämne, varmed utskottet icke har att
taga befattning. I motionen har vidare gjorts gäffande, att upprättande av
skilda röstlängder skulle nödvändiggöras genom bibehållande av bestämmelsen.
Detta torde icke vara fullt riktigt, då, förutom den allmänna röstlängden,
allenast en förteckning på de röstberättigade, som icke finnas upptagna
i kommunens allmänna röstlängd, behöver vara tillgänglig. Några
svårigheter härmed torde icke förefinnas, då sådan förteckning lämpligen
torde upprättas och justeras först vid början av varje stämma, där ärende
av ifrågavarande slag förekommer.
Kvinnas rätt till avsägelse av kommunala förtroendeuppdrag.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, Strömberg, David Bergström, G. W. Hansson,
K. J. Ekman1), Vennerström1), Sundberg, greve Lagerbjelke, Gustafson i Kasenberg,
Jansson i Edsbäcken, Persson i Trången, Laurén1), Fast, Wallerius, Weijne och Skoglund.
1) Ej närvarande vid justeringen.
Kungl. Majit har icke föreslagit sakliga ändringar i vad angår rätt att
avsäga sig kommunala förtroendeuppdrag. I bestämmelsen stadgas sålunda
bland annat, att kvinna skall äga ovillkorlig rätt att avsäga sig dylika upp
-
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
15
drag. Denna bestämmelse synes emellertid, med hänsyn till kvinnans likställighet
med mannen i övrigt i kommunalt hänseende numera icke vara
motiverad, och utskottet föreslår därför, att denna punkt i paragrafen utgår.
Tillsättande av tjänstemän.
Närvarande: Herrar Sävström, Thulin, Stendahl, G. W. Hansson, Hellberg, Sandegård,
Valfrid Eriksson1), Alexander Nilsson1), Granström1), Wagnsson, greve Lagerbjelke, Gustafson
i Kasenberg, Persson i Trången, Laurén1), Karlsson i Vadstena, Olsson i Mora,
Fast, Alströmer, Källman och Wallerius.
1) Ej närvarande vid justeringen.
Enligt förslaget skall vid val sluten omröstning äga rum samt, om rösterna
härvid befinnas lika delade, avgörandet ske genom lottning. Föredragande
departementschefen gör gällande, att på denna punkt någon skillnad icke
bör göras mellan val och tillsättande av tjänstemän, men någon särskild bestämmelse
i berörda avseende har icke intagits i Kungl. Maj:ts förslag.
Då beslut örn tillsättande av tjänstemän enligt utskottets mening icke kan
anses såsom val, anser utskottet, som håller före, att dylikt beslut bör ske
på samma sätt, som är för val stadgat, att ett tillägg till förslaget härom
bör införas.
Frågan om utsträckt användning av den proportionella valmetoden
vid val inom kommunens beslutande organ.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, David Bergström, Thulin, Stendahl, G W.
Hansson, K. J. Ekman1), Sundberg, Larsén, Isak Svensson1), Gustafson i Kasenberg, Jansson
i Edsbäcken, Borg1), Persson i Trången, Andersson i Igelboda, Laurén1), Karlsson i
Vadstena, Alströmer och Björck i Kristianstad1).
1) Ej närvarande vid justeringen.
1928 års riksdag anhöll, i skrivelse nr 73, »att Kungl. Majit täcktes låta
utreda i vilken utsträckning den proportionella valmetoden kunde komma
till användning, utöver vad som redan vore stadgat, vid på landsting, stadsocli
kommunalfullmäktige ankommande val, ävensom för riksdagen framlägga
de förslag, vartill utredningen kunde giva anledning». I anledning härav
har Kungl. Majit företagit en undersökning av berörda fråga, men kommit
till resultaten, att någon allmän utvidgning av den proportionella valmetodens
användning i hithörande fall icke bör ifrågakomma, dock föreslås, att val
av revisorer och revisorssuppleanter inom kommunal- och stadsfullmäktige
bör kunna ske proportionellt. I departementschefens yttrande vid propositionens
föredragning anföres på denna punkt bl. a. följande.
»Såsom den nu verkställda utredningen visar, äro meningarna synnerligen
delade rörande önskvärdheten av en vidgad tillämpning av den proportionella
valmetoden på det område, varom här är fråga. Sålunda har å ena sidan framhållits,
att en ökad användning av denna valmetod vore påkallad för att bereda
de olika meningsriktningar, som finnas inom de väljande församlingarna,
skälig representation bland de valda. Härvid har påpekats att fall förekommit,
då en majoritet i viss mån missbrukat sin ställning för att från de kommunala
verkställighetsorganen utesluta lämpliga personer av annan uppfatt
-
16
Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 30.
ning än majoriteten. Å andra sidan har gjorts gällande, att berörda fall
numera hörde till undantagen samt att de olika partierna oftast till följd av
frivillig överenskommelse erliölle skälig representation inom de valda organen.
Till en dylik proportionell fördelning har ansetts bidraga, att frågor örn val i
regel förberedas av nämnd eller beredning, som utsetts med tillämpning av
proportionell metod. Behovet av utsträckt tillämpning av denna metod skulle
för övrigt, vad angår städerna, bliva svagare, därest det nu föreliggande förslaget
till lag örn kommunalstyrelse i stad upphöjes till lag. Enligt detsamma
skall nämligen, när ärende beretts annorledes än genom drätselkammare eller
allmänt beredningsutskott, kammaren eller utskottet erhålla tillfälle att yttra
sig däröver. Härigenom vinnes bland annat, att ärendena alltid komma att
behandlas av ett enligt proportionell metod tillsatt organ. Tydligt är även, att
en ökad användning av nämnda metod medför vissa olägenheter. Aven örn
större betydelse icke kan tillmätas den anförda omständigheten, att det proportionella
valsystemet leder till att valen i vidgad omfattning ske efter partisynpunkter,
får det ej förbises, att berörda system i en del fall kan försvåra en
god rekrytering. Däremot kan naturligen systemet i andra fall medföra ökade
möjligheter att till kommunala befattningar välja sakkunniga personer. Särskilda
svårigheter uppkomma emellertid i fråga örn de befattningar, för vilkas
innehavare speciella kvalifikationer föreskrivas. Att såsom riksdagen för vissa
fall ifrågasatt låta kravet på dylika kvalifikationer bortfalla, synes icke lämpligt,
och någon god utväg för övervinnande av svårigheterna lärer ej kunna anvisas.
Naturligen är det riktigt, att proportionellt valsystem kan användas även
med bibehållande av gällande regler örn successiv förnyelse. Emellertid är det
tydligt, att för ett fullt utnyttjande av det proportionella valsättets fördelar vid
val av nämnder eller styrelser med jämförelsevis ringa antal medlemmar kräves,
att alla medlemmarna väljas samtidigt. Märkas bör även, att vid borttagandet
år 1922 av den successiva förnyelsen av kommunal- och municipalnämnd såsom
skäl härför anfördes, att nämnda anordning stöde i mindre god överensstämmelse
med regeln, att val av ledamöter och suppleanter i dylik nämnd
skall ske proportionellt. Med hänsyn till det anförda finner jag mig icke kunna
föreslå någon allmän utvidgning av den proportionella valmetodens tillämpning
vid de val, som ankomma på kommunal- och stadsfullmäktige. I likhet
med den sakkunnige anser jag emellertid, att val av revisorer och revisorssuppleanter
bör kunna ske proportionellt. Såsom den sakkunnige framhållit
synes vid dylikt val kravet på minoritetens representerande vara särskilt välgrundat.
Utvidgningen synes emellertid böra begränsas till kommunens
eller stadens egna revisorer och sålunda ej gälla de andra revisorer, som
på grund av särskilda föreskrifter utses av kommunal- eller stadsfullmäktige.»
I fråga örn den proportionella valmetodens användning vid val inom landsting
hänvisas till det citerade uttalandet.
I motionen I: 281 har herr Stendahl hemställt örn antagande av sådana
bestämmelser, »att, därest fakultativa proportionella val föreskrivas till någon
nämnd, styrelse eller dylikt, skall hela antalet ledamöter utses samtidigt,
samt
att användning av den proportionella valmetoden vid val inom landsting,
stads- och kommunalfullmäktige måtte utsträckas, så att dylikt val förrättas
proportionellt, därest sådant äskas av minst så många väljande som motsvara
det tal, vilket erhålles örn samtliga väljandes antal delas med det
antal personer valet avser, ökat med 1».
I motionerna I: 287 av herr Möller m. fl. och II: 445 av herr Hansson i
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
17
Stockholm m. fl. har hemställts, att riksdagen skulle »i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhålla örn utredning på vad sätt den proportionella valmetoden må
komma till användning, utöver vad som redan är stadgat eller nu föreslås
av Kungl. Maj:t, vid på landsting eller annan kommunal beslutande församling
ankommande val, samt för riksdagen skyndsammast framlägga förslag
i ärendet».
De skäl, som av departementschefen anförts mot en utvidgning av den
proportionella valmetodens användning utöver den i propositionen föreslagna
finner utskottet övertygande. Särskilt vill utskottet betona, att genom en
djdik utvidgning partisynpunkterna skulle kunna få en alltför stor betydelse
vid val av här ifrågavarande art. Utskottet finner ej heller lämpligt att,
såsom i motionen I: 281 föreslås, bestämma, att, där proportionella val förrättas
av nämnd eller styrelse, hela antalet ledamöter i nämnder eller styrelse
skall utses samtidigt; ur synpunkten av kontinuitetens bevarande synes
en dylik anordning icke tillrådlig. I varje fall bör en ändring på denna punkt
icke genomföras utan en ingående utredning.
Utskottet avstyrker alltså de i motionerna I: 281, I: 287 och II: 445 framförda
förslagen.
Kvalificerad majoritet vid vissa kommunala beslut.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Thiolin, G. W. Hansson, K. J. Ekman* 1), Sundberg,
Larsén, Isak Svensson1), greve Lagerbjelke, Hansén, Kropp, Gustafson i Kasenberg, Jansson
i Edsbäcken, Borg1), Andersson i Igelboda, Laurén1), Karlsson i Vadstena, Petersson
i Broaryd, Alströmer, Källman och Wallerius.
P Ej närvarande vid justeringen.
I gällande bestämmelser örn kvalificerad majoritet vid vissa kommunala
beslut har Kungl. Majit icke föreslagit några sakliga ändringar. I motionerna
I: 287—288 av herr Möller m. fl. och II: 445—446 av herr Hansson
i Stockholm m. fl. har emellertid föreslagits en sådan ändring i bestämmelserna,
att kvalificerad majoritet icke skulle erfordras vid beslut av 1) avhändande
eller inköp av fastighet, 2) beviljande av anslag till nya ändamål
eller behov, 3) beviljande av anslag till ändamål eller behov, som icke är nytt,
men för vilket under året näst före det som anslaget avser anslag ej utgått,
i kommun, där högsta uttaxeringen av allmän kommunalskatt överstiger 9
kronor för skattekrona, samt 4) beslut, som avser fullgörande av kommunen
jämlikt lag eller författning åliggande förpliktelser, eller örn användande av
medel för bostadsändamål, även örn beslutet avser beviljande av anslag,
vartill medel skola anskaffas genom upplåning, eller upptagande och förnyande
av lån.
Förslag örn borttagande av vissa nu gällande bestämmelser örn kvalificerad
majoritet vid kommunala beslut ha vid flera tillfällen varit föremål
för riksdagens behandling, så vid 1919, 1920 och 1926 års riksdagar. De
framförda förslagen lia vid alla dessa tillfällen avstyrkts av konstitutionsutskottet
och avslagits av båda kamrarna. I sitt utlåtande rörande vederbörande
förslag vid 1926 års riksdag anförde konstitutionsutskottet de skäl,
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 5 sami. 20 haft. (Nr 30.) 1094 30 2
18
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 80.
varpå införandet av gällande bestämmelser på detta område grundats, och
yttrade vidare: »De skäl, som sålunda vid olika tillfällen anförts för införande
av nu gällande bestämmelser örn kvalificerad majoritet vid besluts
fattande i vissa fall, äga fortfarande giltighet. Dessa bestämmelser gälla ärenden
av djupgående ekonomisk betydelse och utgöra enligt utskottets uppfattning
ändamålsenliga garantier mot en äventyrlig kommunal finanspolitik.
Särskilt bör betonas, att de villkor, som här uppställas, äro ägnade att motverka
missbruk från en majoritets sida av en tillfällig maktställning.»
Enligt utskottets mening ha icke några nya skäl anförts, som kunna
rubba grunderna för utskottets tidigare intagna ståndpunkt, och utskottet
avstyrker sålunda de i ämnet väckta motionerna i denna del.
I detta sammanhang bör jämväl behandlas motionen I: 278, vari av herr
Stendahl föreslagits, »att riksdagen i samband med prövningen av ovan
nämnda proposition måtte i skrivelse till Kungl. Majit hemställa, att Kungl,
Majit ville låta verkställa en ingående undersökning och bearbetning av den
praxis, som avser tillämpningen av kommunallagarnas bestämmelser örn kvalificerad
majoritet för beviljande av anslag till nytt ändamål eller behov,
samt därefter för riksdagen framlägga det förslag, vartill en dylik utredning
må föranleda.»
Den i motionen berörda frågan behandlades av konstitutionsutskottet i
dess utlåtande nr 10 vid 1927 års riksdag, vari framhölls önskvärdheten av
att begreppet »nya ändamål och behov» bleve klarlagt, och den förväntan
uttalades, att frågan skulle bliva föremål för uppmärksamhet i samband med
den igångsatta revisionen av kommunalförfattningarna. Emellertid har, såsom
i propositionen framhålles, det icke ansetts möjligt att finna någon
lämplig lösning av förevarande fråga. »En godtagbar precisering av omförmälda
uttryck» säger departementschefen, »synes för övrigt knappast möjlig,
och några större olägenheter torde ej vara att förvänta, därest det överlämnas
åt praxis att fortfarande liksom hittills utforma lämpliga regler i detta hänseende.
»
Vad sålunda av föredragande departementschefen anförts finner utskottet
övertygande, och anser sig utskottet därför böra avstyrka motionen I: 278.
Ersättning för kommunala förtroendeuppdrag.
Härvarande: Herrar Reuterskiöld, Thulin, G. W. Hansson, K. J. Ekman1), Sundberg,
Larsén, Isak Svensson1), greve Lagerbjelke, Hansén, Kropp, Gustafson i Kasenberg, Jansson
i Edsbäcken, Borg1), Andersson i Igelboda, Laurén1), Karlsson i Vadstena, Petersson
i Broaryd, Alströmer, Källman och Wallerius.
1) Ej närvarande vid justeringen.
I reglerna örn ersättning för kommunala förtroendeuppdrag har Kungl.
Majit endast föreslagit några smärre ändringar. I motionerna I: 287 och 288
av herr Möller m. fl. och lii 445 och 446 av herr Hansson i Stockholm m. fl.
har hemställts örn sådan ändring, att kommunens beslutande organ beredes
möjlighet att lämna ersättning för skrivhjälp till kommunalstämmans, kommunalfullmäktiges
och stadsfullmäktiges ordförande; såsom motivering härför
anföres, att det måste anses skäligt, att kommunen låter dessa sina för
-
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
19
troendemän komma i åtnjutande av den lättnad i den på många håll säkert
tyngande arbetsbörda, som genom beredande av ersättning för skrivhjälp
skulle kunna vinnas.
Den i motionerna påyrkade ändringen finner utskottet välmotiverad, då
det här endast är fråga örn att bereda vederbörande ersättning för med förtroendeuppdragets
bestridande förenade direkta kostnader, och får utskottet
alltså tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag med det i motionerna föreslagna tillägget.
Vidare har i motionen II: 453 av herr Hage hemställts, att i Kungl. Maj:ts
förslag till lag örn kommunalstyrelse i stad, kap. 2 § 20 mom. 1, skulle införas
en bestämmelse, »vari det utsäges, att där stadens storlek eller andra
omständigheter därtill föranleda, kan stadsfullmäktige besluta örn ersättnings
utgående till stadsfullmäktiges ordförande i denna hans egenskap».
Genom ett bifall till detta förslag skulle de nu tillämpade principerna
ifråga örn ersättning för kommunala förtroendeuppdrag rubbas. Vid sådant
förhållande och då i varje fall en ändring i angiven riktning icke torde böra
företagas utan en ingående utredning, finner sig utskottet böra avstyrka motionen
II: 453 i denna del.
Valkretsindelning vid fnllmäktigval.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Thulin, Stendahl, G. IV. Hansson, Hellberg, K. J.
Ekman1), Sundberg, Larsén, Hansén, Gustafson i Kasenberg, Jansson i Edsbäcken, Borg1),
Persson i Trången, Andersson i Igelboda, Laurén1), Karlsson i Vadstena, Alströmer, Björck
i Kristianstad1) och Kullman.
i) Ej närvarande vid justeringen.
I fråga örn valkretsindelning vid kommunala val har Kungl. Majit föreslagit
i huvudsak samma bestämmelser som de nu gällande. I motionen
I: 279 har herr Stendahl hemställt, att de bestämmelser i kommunallagarna,
som föreskriva valkretsindelning, skulle utgå. I motionen II: 453 har herr
Hage hemställt, att ifrågavarande stadgande i lagen om kommunalstyrelse
på landet skall utformas så, att kommun med mera än 10,000 innevånare
icke skall, men väl må, indelas i valkretsar.
Att helt upphäva bestämmelserna örn obligatorisk valkretsindelning finner
utskottet icke lämpligt. Valkretsindelningen innebär utan tvivel en viss garanti
för att olika lokala intressen inom kommunen bliva representerade i
de valda församlingarna. Enligt gällande bestämmelser torde valkretsarna
vara så stora, att genom kretsindelningen betydelsen av den proportionella
metodens tillämpning icke i avsevärd mån försvagas. Utskottet avstyrker
alltså de i motionerna I: 279 och II: 453 framställda förslagen.
Böter tor utevaro frän sammanträden.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, Strömberg, David Bergström, Thulin, G.
IV. Hansson, Sundberg, Thorén, Stenberg1), Wagnsson, greve Lagerbjelke, Gustafson i
Kasenberg, Jansson i Edsbäcken, Persson i Trången, Laurén1), Karlsson i Vadstena, Fast,
Wallerius, Weijne1) och Skoglund.
J) Ej närvarande vid justeringen.
I gällande förordningar örn kommunalstyrelse stadgas, att ordförande eller
ledamot i kommunal- eller stadsfullmäktige, som utan anmält, av full
-
20
Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 80.
mäktige godkänt förhinder avhåller sig från sammankomst, skall böta 2 kronor
till kommunens kassa och dubbelt så mycket, örn sammanträdet måste, i
anseende till de närvarandes fåtalighet, inställas eller upplösas. Motsvarande
bestämmelse gäller i avseende å ledamot och till tjänstgöring inkallad
suppleant i kommunalnämnd. Kungl.1 Maj:t har föreslagit en förhöjning av
ifrågavarande bötesbelopp till 5, resp. 10 kronor. Såsom skäl härför anföres
endast, att det i gällande förordning stadgade bötesbeloppet med hänsyn till
numera rådande förhållanden måste anses orimligt lågt.
I motionen II: 451 av herr Selberg har föreslagits, att bötesbeloppen för
utevaro från kommunalfullmäktige och kommunalnämndssammanträde måtte
fastställas till resp. 2 och 4 kronor. Såsom motivering för detta förslag
anföres bl. a. följande:
»Några sakskäl för denna höjning av bötesbeloppen hava icke anförts.
Kommunalfullmäktiges eller kommunalnämnds sammanträden torde icke
kunna jämställas med landstingens härutinnan.
I vad det gäller landsbygden synas skäl tala för att icke höja bötesbeloppen.
För personer, som äro bosatta miltals från sammanträdesstället,
kunna då och då inträffa förhållanden av olika slag, vilka försvåra en inställelse
till sammanträde vid viss tid. Ett häftigt oväder t. ex. kan ju
ibland göra det synnerligen svårt, ibland t. o. m. omöjligt att, per cykel
eller häst eller annat tillgängligt fortskaffningsmedel, taga sig fram en eller
flera mil till ett sammanträde, men det är icke säkert, att de ledamöter av
fullmäktige eller nämnd, som tagit sig fram till sammanträdesstället, äro
villiga att godkänna ovädret såsom laga hinder. En eller annan, möjligen
med lika lång väg, som den, som stannade hemma, har kanske tagit sig
fram till sammanträdesorten, mest kanske av fruktan för de höga böterna,
och denne är givetvis icke gärna med örn att den ledamot, som stannade
hemma, hade laga hinder för utevaro.
Det är också troligt, att därest bötesbeloppen för utevaro höjas komma
de ledamöter, som av ena eller andra anledningen utevarit från sammanträde,
att vara mer angelägna att komma ifrån böterna, och besluten örn
huruvida de för utevaron anförda hindren skola anses giltiga eller icke
komma säkerligen ofta att föregås av långa och obehagliga diskussioner.
Med orden »utan anmält» torde avses att vederbörande skall före sammanträdets
början hava anmält förhinder. Det torde icke vara obekant, att
på många orter i landet är postgången ganska otillfredsställande, och telefon
finnes ej överallt. Därför kan det ofta vara svårt för sådana, som bo i
obygden, att kunna i tid anmäla hinder för inställelse till sammanträde. På
grund härav torde det oftast bliva de personer, som hava det besvärligast
vid fullgörande av sina medborgerliga skyldigheter, vilka hava de största
förutsättningarna att drabbas av de höjda bötesbestämmelserna.
Avlägset boende personer hava givetvis haft liknande svårigheter även
tidigare, när böterna varit lägre, men det torde icke kunna anses vara förenligt
med billighet och rättvisa att genom höjda bötesbestämmelser göra
det än svårare för dem.
Svenska landskommunernas förbund och 16 kommuner hava också motsatt
sig höjande av ifrågavarande böter.»
De av motionären anförda skälen för ett bibehållande av nu gällande bestämmelser
angående bötesbeloppens storlek finner utskottet övertygande.
Utskottet vill därjämte framhålla, att verkan av böterna torde vara huvudsakligen
moralisk, icke ekonomisk. Utskottet föreslår därför en sådan änd
-
21
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
ring i förevarande bestämmelser, att bötesbeloppet bestämmes till 2, resp. 4
kronor. Motionärens yrkande gäller endast lagen örn kommunalstyrelse
på landet. Utskottet anser emellertid att samma bestämmelser böra gälla
även beträffande stadsfullmäktige och har därför vidtagit ändring i motsvarande
bestämmelse i lagen örn kommunalstyrelse i stad.
Yttranderätt inom kommunal- och stadsfullmäktige för
andra än medlemmar.
härvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, Strömberg, David Bergström, Thillin,
G. W. Hansson, Sundberg, Thorén, Stenberg* 1), Wagnsson1), greve Lagerbjelke Gustafson
i Kasenberg, Jansson i Edsbäcken, Persson i Trången, Laurén1), Karlsson i Vadstena, Fast,
Alströmer, Källman och Skoglund.
4) Ej närvarande vid justeringen.
Ifråga örn rätten för andra än medlemmar av kommunal-, respektive
stadsfullmäktige att deltaga i fullmäktiges överläggningar har Kungl. Majit
föreslagit, att sådan rätt, utöver vad för närvarande är stadgat, skall tillkomma
ordförande och vice ordförande i kommunal styrelse, nämnd eller
beredning vid behandling av ärende, som beretts av styrelsen, nämnden eller
beredningen, samt revisor vid granskning av den av honom avgivna revisionsberättelsen.
Denna bestämmelse är enligt utskottets mening väl motiverad.
Dock torde böra bestämmas, att yttranderätt i visst ärende endast
tillkommer antingen ordföranden eller vice ordföranden i vederbörande styrelse,
nämnd eller beredning. I motionen lii 453 har herr Huge föreslagit
en sådan ändring av vederbörande paragraf, att tjänsteman i kommunens
tjänst må kunna tillerkännas yttranderätt vid fullmäktiges sammanträden.
Då den i motionen berörda frågan örn möjlighet för kommunala tjänstemän
att yttra sig vid fullmäktiges sammanträden torde kunna och böra lösas
genom praxis och någon särskild lagbestämmelse pa denna punkt alltså icke
synes vara lämplig, avstyrker utskottet motionen II: 453 i denna del.
Suppleanter för kommunal- och stadsfullmäktige.
härvarande: Herrar Reuterskiöld, Thulin, Stendahl, G. W. Hansson, Hellberg, K. J.
Ekman1), Sundberg, Larsén, Hansén, Kropp, Gustafson i Kasenberg, Jansson i Edsbäcken,
Borg1), Persson i Trången, Andersson i Igelboda, Laurén1), Karlsson i Vadstena, Alströmer,
Björck i Kristianstad1) och Källman.
!) Ej närvarande vid justeringen.
I motionen II: 453 har herr Hage hemställt, att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t skulle begära utredning angående införande av sådana bestämmelser,
»att vid tillfälligt eller under någon tid räckande förfall för kommunal-
eller stadsfullmäktig suppleant må kunna inkallas».
Yiktiga invändningar kunna göras mot motionärens förslag att möjliggöra
tillfälligt inkallande av suppleanter i kommunal- och stadsfullmäktige. Dessa
suppleanter skulle i regel endast under något eller några sammanträden
komma att deltaga i fullmäktiges arbete och torde då icke hinna förvärva
den erfarenhet och vana vid detta arbete och den insikt i föreliggande frågor,
som skulle erfordras för att deras insats skulle bliva av värde. Härtill
22
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
kommer, att en anordning av föreslagen art skulle kunna leda till, att de
ordinarie fullmäktiges känsla av ansvar förminskades oell att följaktligen i
vissa fall en fullmäktig skulle utan tvingande skäl låta suppleant tjänstgöra
i sitt ställe. Utskottet avstyrker därför motionen II: 453 i denna del.
Inkomst- och utgiftsstat.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Thulin, Stendahl, O. W. Hansson, K. J. Ekman1),
Sandegård, Thorén, Granström, greve Lagerbjelke, Kropp1), Gustafson i Kasenberg, Persson
i Trången, Hallén, Forssell1), Andersson i Igelboda1), Olsson i Mora, Fast, Norling
i Lesjöfors1), Wallerius och Skoglund.
A) Ej närvarande vid justeringen.
Det torde såväl beträffande upprättande av inkomst- och utgiftsstat för
kommun som ock beträffande verkan av den fastställda staten i avseende å
anslagens användande inom olika kommuner råda skiftande praxis. Särskilt
beträffande dispositionen över anslagen för oförutsedda behov råder åtskillig
osäkerhet. Enligt nu gällandej stadgande i 62 § kommunalstyrelseförordningen
på landet skall detta anslag ställas till kommunalnämndens förfogande
för att kunna användas för oförutsedda behov. Härvid bör emellertid
väl skiljas mellan detta i nämnda 62 § omförmälda anslag och de anslag
för oförutsedda behov vilka i allmänhet pläga upptagas å särskilda nämnders
och styrelsers specialstater. Sist sagda anslag vilka icke närmare regleras
genom bestämmelser i lagen äga dessa särskilda nämnder och styrelser
disponera för dem åliggande uppgifter. Därvid är dock att märka, att det
ingalunda torde vara meningen att dessa nämnder och styrelser äga använda
anslaget för nya ändamål eller för att täcka något väsentligt överskridande
av andra anslag. Erfordras anslag för sådana ändamål eller erfordras
förhöjda belopp för ändamål, vartill anslag redan beviljats, är detta
en angelägenhet, varöver det tillkommer stämman, respektive fullmäktige att
besluta. Emellertid torde i åtskilliga fall överskridande av anslag eller beslut
om utgifter för nya ändamål vara nödvändigt för respektive nämnd och
styrelser att företaga, exempelvis på grund av uppgifter, som det åligger
respektive nämnd och styrelse att enligt lag och förordning ombesörja. De
anslag, som å dessa styrelsers och nämnders stat upptagas för oförutsedda
behov, måste därför anses avse allenast att utjämna sådana eventuella mindre
överskridanden av anslag ävensom täckande av dylika oförutsedda löpande
utgifter.
Det vore av värde, örn i respektive specialstater kunde angivas vilka
anslag, som icke finge såsom bestämda anslag av respektive nämnder
och styrelser överskridas utan att fullmäktige respektive stämma därom
fattat beslut, och de förslagsanslag, där sådant överskridande må kunna ske.
Att i lag reglera detta förhållande har emellertid icke synts utskottet möjligt,
utan torde detsamma böra överlämnas åt kommunerna att genom praxis
söka närmare utforma på ett för varje kommun lämpligt sätt.
I Kungl. Majis förslag till lag örn kommunalstyrelse på landet har dock
upptagits den ändringen, att det förslagsbelopp i penningar, som nu skall
upptagas i staten för att kunna för oförutseddda behov av kommunalnämnderna
användas, i stället skall upptagas utan angivande av vem som skall
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
23
disponera detsamma. Detta förslag ansluter sig till det av landshövdingen
Hammarskjöld utarbetade förslaget. Landshövding Hammarskjöld har därvid
anfört, att det lika litet som i stad bör vara omöjligt att meddela särskilda
föreskrifter örn disponerande av anslaget eller delar därav. Utskottet kan
icke finna annat än att ändringen betyder, att ifrågavarande anslag enligt
Kungl. Maj:ts förslag skall disponeras icke av kommunalnämnden utan av
stämman respektive fullmäktige. För utskottet förefaller denna anordning
vara lämplig, då det ju givetvis bör finnas ett anslag för oförutsedda behov
till stämmans eller fullmäktiges förfogande. Detta hindrar emellertid icke,
att i den allmänna staten för kommunen upptagas särskilda anslag till kommunalnämndens
disposition ej mindre för bestämda ändamål än även för
oförutsedda smärre utgifter, vilkas beslutande må kunna åt nämnden överlåtas
på sätt stämma eller fullmäktige föreskrivit.
Kommunala medels insättande i bank m. lii.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, Strömberg, David Bergström, Thulin,
Stendahl, G. W. Mansson, Thorén, Stenberg, Wagnsson''), greve Lagerbjelke, Gustafson i
Kasenberg1), Jansson i Edsbäcken, Persson i Trången, Laurén, Karlsson i Vadstena, Fast,
Alströmer, Källman1) och Skoglund. * i
'') Ej närvarande vid justeringen.
Såsom departementschefen i sitt yttrande vid propositionens föredragning
anfört, är det synnerligen önskvärt, att en effektivare kontroll av kommunernas
räkenskaper och förvaltning bleve genomförd och att, för möjliggörande
härav, vissa principer för förandet av kommunernas räkenskaper
infördes. Departementschefen har ock betonat, att dylika principer vore
möjliga att uppställa, men har, under hänvisning till att frågan är föremål
för uppmärksamhet inom svenska stadsförbundet och svenska landskommunernas
förbund, icke velat föreslå bestämmelser i ämnet.
Emellertid anser utskottet, särskilt med tanke på de oegentligheter inom
den kommunala förvaltningen, som efter vad erfarenheten ådagalagt på
många håll förekommit, det vara högst angeläget att redan nu Anssa normer
i förevarande avseende meddelas. Obestridligt torde vara, att penningmedel
och värdehandlingar, som inneliavas för kommunens räkning, icke böra sammanblandas
med andra penningmedel eller värdehandlingar. Likaså synes
det klart, att penningmedel, som icke erfordras för verkställande av nära
förestående utbetalningar, böra för kommunens räkning insättas i bank eller
å postgirokonto. Ifrågavarande grundregler har utskottet föreslagit skola
införas såväl i lagen örn kommunalstyrelse på landet som i lagen örn kommunalstyrelse
i stad. I de kommuner, där särskilt reglemente för kommunalnämnd
eller drätselkammare finnes, torde dessa grundregler närmare
kunna utföras i reglementet, varvid enligt utskottets mening normerna böra
göras gällande jämväl i fråga örn kommuns särskilda förvaltningsorgan.
De sålunda föreslagna bestämmelserna hindra naturligen icke, att medel,
som ej direkt erfordras i kommuns rörelse, på annat sätt placeras mot
fullt betryggande säkerhet.
24
Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 30.
Revision.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, Strömberg, David Bergström, Thulin,
Stendahl, G. W. Hansson, Thorén, Stenberg1), Wagnsson, greve Lagerbjelke, Gustafson i
Kasenberg, Jansson i Edsbäcken, Persson i Trången, Laurén1), Karlsson i Vadstena, Fast,
Alströmer, Källman och Skoglund.
1) Ej närvarande vid justeringen.
Ifråga om bestämmelserna örn kommunal revision hava i propositionen
föreslagits vissa ändringar, vilka synas vara ändamålsenliga. Föredragande
departementschefen har jämväl i sitt anförande till statsrådsprotokollet
diskuterat lämpligheten av att i lagen intaga en föreskrift örn rätt för revisorerna
att när som helst under året inventera kommunens kassor och taga
del av dess räkenskaper. Departementschefen har emellertid avvisat tanken
på införande av en dylik bestämmelse och härvid i huvudsak anfört följande:
»Tydligt är emellertid, att valet av revisorer i förväg icke får leda till att
revisorerna taga del av förvaltningen. En dylik utveckling skulle kunna
medföra ett minskande av ansvarskänslan hos de förvaltande organen och
en begränsning av revisorernas möjlighet att sedermera fritt bedöma vidtagna
åtgärder. Med hänsyn härtill måste möjligheten att under revisionsåret
rådföra sig med revisorerna begagnas med största försiktighet. Den bör
utnyttjas endast i undantagsfall och får icke föranleda, att revisorernas
mening inhämtas rörande åtgärder liggande inom ramen för den sedvanliga
förvaltningen. Märkas bör även, att revisionen — även örn revisorernas
utses i förväg — icke kan ersätta en fortlöpande kassakontroll. Anordnandet
av sådan kontroll bör ankomma på dem, som närmast hava ansvaret
för den kommunala förvaltningen.---Med hänsyn till den ståndpunkt
jag sålunda intager, är det tydligt, att jag icke kan biträda förslaget örn
intagande i lagen av föreskrift örn rätt för revisorerna att när som helst
under året inventera kassor, taga del av räkenskaper, infordra bankbesked
med mera. Revision bör alltjämt huvudsakligen vara en efterhandsgranskning.
»
Förevarande spörsmål har upptagits dels i de likalydande motionerna
I: 276 av herr Westman och II: 436 av herr Olsson i Kullenbergstorp, dels
ock i de likalydande motionerna I: 287 av herr Moller m. fl. och II: 445 av
herr Hansson i Stockholm m. fl., resp. I: 288 och II: 446 av samma motionärer.
I motionerna I: 276 och II: 436 har hemställts, att riksdagen måtte
för sin del vidtaga den ändring av lagtexten i propositionens förslag till
lag örn kommunalstyrelse på landet, kap. 5, och lag örn kommunalstyrelse
i stad, kap. 5, att revisorerna erhålla befogenhet, i tillämpliga delar motsvarande
dem som enligt lagen den 12 augusti 1910 örn aktiebolag § 74
med flera lagrum tillkomma där omförmälda revisorer, samt att utskottet
behagade formulera erforderlig lagtext. I motionerna 1:287 och II: 445
resp. I: 288 och II: 446 har hemställts örn införande av ett tillägg till hithörande
paragrafer av följande innehåll: »Revisorerna äga att när som helst
under året inventera kommunens kassor och övriga tillgångar samt taga del
av räkenskaper och andra handlingar, som beröra förvaltningen.»
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
25
Motiveringen till motionerna 1:276 och 11:436 är i huvudsak följande:
»De farhågor, som föranlett departementschefens ståndpunktstagande, sy
nas ej vara tillräckligt grundade. När departementschefen uttalar den grundsatsen,
att revisorerna ej böra taga del i förvaltningen, torde riktigheten
härav ej kunna bestridas. Härav följer emellertid ej, att revisorernas befogenhet
bör så skarpt kringskäras som sker i propositionen. Utan att
därav föranletts konsekvenser av den art, departementschefen befarat, äga
revisorerna enligt lag den 12 augusti 1910 örn aktiebolag § 74, lag örn ekonomiska
föreningar den 22 juni 1911 § 32, lag örn bankrörelse den 22 juni
1911 § 185 och lag örn sparbanker den 29 juni 1923 § 39 vidsträcktare befogenheter
än de skulle erhålla enligt den nya kommunallagstiftningen. I
§ 74 förstnämnda lag, varmed övriga lagrum överensstämma, föreskrives
nämligen:
''Styrelsen skall bereda revisor tillfälle att när som helst inventera bolagets
kassa och övriga tillgångar samt granska bolagets alla böcker, räkenskaper
och andra handlingar, och må av revisor begärd upplysning angående
förvaltningen ej av styrelsen förvägras.’
Då starka skäl tala för att revisorer av den kommunala förvaltningen
erhålla de möjligheter att verkställa en effektiv revision, vilka utan olägenheter
kunna tillerkännas dem, synas bestämmelser motsvarande de i aktiebolagslagen
§ 74 med flera ovan angivna lagrum böra meddelas i de nya
kommunallagarna.»
I motionerna I: 287 och II: 445 resp. I: 288 och II: 446 lämnas i huvudsak
följande motivering:
»Departementschefens ståndpunkt i denna fråga kunna vi icke dela. När
det gäller vissa företag inom det enskilda näringslivet, hava statsmakterna
låtit sig angeläget vara att i lag stadga möjlighet för revisorerna att öva en
fortlöpande kontroll över förvaltningen. Det må erinras örn föreskrifterna i
74 § aktiebolagslagen, att styrelsen för aktiebolag skall bereda revisor tillfälle
att när som helst inventera bolagets kassa och övriga tillgångar samt
granska bolagets alla böcker, räkenskaper och handlingar. Av revisor begärd
upplysning angående förvaltningen får ej av styrelsen förvägras. Liknande
föreskrifter återfinnas även i bank- och föreningslagstiftningen. Senast
har Kungl. Hajd i reglemente för svenska bostadskreditkassan den 18 oktober
1929 (§ 6) meddelat föreskrifter örn revision i nära anslutning till aktiebolagslagens
bestämmelser.
Knappast någon torde anse en fortlöpande revision av förvaltningen t. ex.
i ett aktiebolag vara av ondo av den anledningen, att ansvarskänslan hos de
förvaltande organen kunde minskas eller revisorerna betagas friheten att i
efterhand kritisera styrelsens åtgöranden. F. ö. skulle ju den även av departementschefen
förordade anordningen med revisorernas utseende i förväg så
gott som helt förlora sin betydelse, örn revisorerna vore avskurna från möjligheten
att under det löpande året öva kontroll över förvaltningen. Och
dock är det — såsom också i landshövding Hammarskjölds utredning påpekats
— just önskemålet, att revisorerna skola »med uppmärksamhet följa
förvaltningen under revisionsåret», som givit upphov till kravet, att revisorerna
måtte utses före räkenskapsårets början.»
De i motionerna förebragta skälen för en bestämmelse örn rätt för de
kommunala revisorerna att när som helst inventera kommunens kassor, taga del
av dess räkenskaper m. m. finner utskottet övertygande. På andra områden,
såsom ifråga om aktiebolag, ekonomiska föreningar och banker, har, såsom
26
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 80.
motionärerna erinra, sådan rätt tillerkänts vederbörande revisorer utan att
några olägenheter härav uppstått; de av departementschefen uttalade farhågorna
för att den föreslagna anordningen skulle minska ansvarskänslan hos
de förvaltande organen och begränsa revisorernas möjlighet att sedermera
fritt bedöma vidtagna åtgärder synas med hänsyn härtill icke grundade.
Erfarenheten har visat, att förhållandena ifråga örn kommunal revision för närvarande
icke äro tillfredsställande, och det synes då angeläget att genomföra
mera genomgripande förändringar än de i propositionen föreslagna. Utskottet
tillstyrker därför införande av ett tillägg till förevarande paragrafer av i
motionerna angivet innehåll, men vill samtidigt betona, att, med den avfattning
av bestämmelsen som utskottet föreslår, det också är klart, att revisorerna
icke få inblandas i förvaltningen eller beträffande densamma avgiva
råd eller yttranden.
Uppbördspro vision.
Närvarande: Herrar Renterskiöld, Sävström, Dadvid Bergström, Thulin, Stendahl, O. W.
Hansson, Thorén, Stenberg* 1), Fredrik Ström1), Wagnsson, greve Lagerbjelke, Gustafson i
Kasenberg, Jansson i Edsbäcken, Persson i Trången, Laurén1), Karlsson i Vadstena, Fast,
Alströmer, Källman och Skoglund.
1) Ej närvarande vid justeringen.
I gällande kommunalförordningar stadgas, att utmätningsman vid indrivandet
av resterande utskylder äger att såsom uppbördsprovision jämväl
uttagii hos den restskyldige tre procent av det resterande beloppet, I
Kungl. Maj :ts förslag påyrkas en höjning av uppbördsprovisionen; såsom
skäl härför anföres, att den nuvarande provisionen vore för låg samt att
uppbördsprovisionen för indrivning av kronoutskylder höjts, och det vore
lämpligt, att samma regler i detta avseende gällde beträffande kommunaloch
kronoutskylder. Enligt förslaget skulle vid indrivandet av resterande
utskylder därutöver uttagas en avgift, beräknad efter tre öre å varje full
krona av slutsumman å de utskylder, som skolat erläggas vid uppbördsstämman,
då nämnda slutsumma ej överstiger tjugufem kronor, dock ej
mindre än tjugufem öre, och efter sex öre å berörda slutsumma, när denna
överstiger tjugufem kronor. Stadgandet har alltså givits en sådan avfattning,
att uppbördsprovision allenast får uttagas å de belopp, som skolat erläggas
vid stämman, men ej å sådana belopp, som skolat gäldas vid senare stämmor
men enligt kommuns beslut på grund av underlåtenheten att betala
första delbeloppet jämväl anses hava förfallit till betalning.
I motionerna I: 287 och 288 av herr Möller m. fl. och II: 445 och 446 av
herr Hansson i Stockholm m. fl. har hemställts, att stadgandet skulle få
följande lydelse: »Vid indrivandet av resterande utskylder uttages därutöver
en avgift, beräknad efter tre öre å varje full krona av slutsumman å de utskylder,
som skola erläggas vid uppbördsstämman, dock ej mindre än tjugufem
öre.»
Enligt utskottets mening föreligga icke tillräckliga skäl för den av Kungl.
Maj:t föreslagna höjningen av uppbördsprovisionen. Särskilt vill utskottet
framhålla, att en dylik höjning huvudsakligen skulle drabba de mindre be
-
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
27
medlade samt att, med hänsyn bl. a. till att kommnnalutskylderna i regel
uppgå till högre belopp än kronoutskylderna, det icke synes behövligt att
höja den kommunala uppbördsprovisionen till samma belopp som den statliga.
Härtill kommer, att frågan örn en lämpligare ordning överhuvud för
uppbörd och indrivning av utskylder är föremål för utredning; resultatet
av denna utredning bör i varje fall avvaktas, innan en ändring i föreslagen
riktning vidtages. Utskottet föreslår därför, att den nu stadgade uppbördsprovisionen
av tre procent bibehålies och att i anslutning härtill den berörda
bestämmelsen ändras till överensstämmelse med den nu gällande,
dock att ett minimibelopp av 25 öre stadgas.
Utskottet hemställer därför örn ändrad lydelse av 76 § i lagen örn kommunalstyrelse
på landet respektive 71 § i lagen örn kommunalstyrelse i stad
samt i lagen örn kommunalstyrelse i Stockholm 45 §.
Avkortning lii. lii.
Närvarande: Herrar Sävström, Thulin, G. W. Kansson, K. J. Ekman1), Sundberg, Larsén,
Isak Svensson1), Alexander Nilsson1), greve Lagerbjelke, Hansén, Kropp, Gustafson
i Kasenberg, Jansson i Edsbäcken, Borg1), Andersson i Igelboda, Laurén1), Petersson i
Broaryd, Alströmer, Källman och Wallerius1).
*) Ej närvarande vid justeringen.
I gällande bestämmelser i kommunalförordningarna skiljes ej mellan avIcortning
och avskrivning av förfallna kommunalutskylder. Kungl. Maj:t har
på denna punkt föreslagit ett förtydligande så till vida som den längd, som
enligt lagen skall upprättas i samband med restlängden efter uppbördsstämma,
kallas avkortnings- och avskrivningslängd; denna längd skulle upptaga
dels dem, för vilka kommunen eller församlingen beslutat efterskänka
påförda utskylder eller för vilka eljest avkortning ägt rum, samt dem, för
vilka kommunalnämnden verkställt avskrivning, med angivande tillika av avkortnings-
eller avskrivningsorsaken, dels ock restlängd å övriga skattskyl
diga, som ej vid uppbördsstämman behörigen guldit sin skatt. Några närmare
bestämmelser örn innebörden av avkortning och avskrivning och örn
förutsättningarna för beslut härom ha däremot icke föreslagits.
I motionen II: 466 har herr Bengtsson i Norup hemställt, att bestämmelserna
örn avkortning, avskrivning och efterskänkande av kommunalutskylder
givas sådan formulering, att varje oklarhet örn deras innebörd avlägsnas.
Enligt utskottets mening böra här ifrågavarande bestämmelser erhålla en
mera klar och fyllig utformning än den av Kungl. Majit föreslagna. Utskottet
föreslår därför antagande av en bestämmelse, vari innebörden av
begreppen avkortning och avskrivning, beslutanderätten i dessa frågor och
förutsättningarna för avkortnings- och avskrivningsbeslut klarläggas. Utskottet
har härvid i väsentliga delar upptagit bestämmelserna i gällande
uppbördsreglemente. Dock håller utskottet före, att förhållandet, att den
skattskyldige saknar utmätningsbara tillgångar och införsel i honom tillkommande
avlöning m. m. icke kan äga rum, i detta fall bör vara avskrivnings-,
icke, såsom enligt uppbördsreglementet, avkortningsgrund; avkortning
28
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
bör nämligen vid angivet förhållande endast ske om i stadgad ordning beslutats
örn utskyldernas efterskänkande men ett efterskänkande torde i
nämnda fall icke böra enbart på denna grund ifrågakomma. Likaledes har
utskottet föreslagit, att de i uppbördsreglementet givna bestämmelserna örn
utrikes vistelse såsom avskrivningsgrund i vissa fall sammanfattas i ett stadgande,
att avskrivning inträder, då den skattskyldige vistas å utrikes ort och
utsikt att utfå utskylderna på denna grund ej förefinnes.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Strömberg, David Bergström, G. W. Hansson, Hellberg,
K. J. Ekman1), Sundberg, Wagnsson, greve Lagerbjelke, Kropp, Gustafson i Kasenberg,
Persson i Trången, Hallén1), Andersson i Igelboda, Laurén1), Karlsson i Vadstena,
Fast, Lundén1), Wallerius1) och Skoglund.
*) Ej närvarande vid justeringen.
Till bestämmelsen, att restlängd skall insändas till Konungens befallningshavande,
har i Kungl. Majis förslag fogats det tillägget, att jämte restlängden
redogörelse skall avgivas rörande uppbördsresultatet, innefattande dels
uppgift å influtna belopp, dels uppgift å avskrivna och avkortade belopp.
Detta tillägg motiveras därmed, att genom en dylik åtgärd möjligheterna till
kontroll över restlängdens riktighet skulle ökas.
I motionen II: 466 har herr Bengtsson i Norup hemställt örn sådan ändring,
att detta tillägg skall utgå.
Då det av Kungl. Majit föreslagna tillägget på denna punkt icke torde
vara av större betydelse för vinnande av kontroll över restlängdens riktighet
men däremot skulle medföra ökat arbete för de kommunala organen,
finner sig utskottet böra på denna punkt tillstyrka motionen II: 466.
Kommunal fomlbildning.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, David Bergström, Thulin, G. W. Hansson, Hellberg,
K. J. Ekman1), Vennerström1), Sundberg, Larsén, K. A. S. Nylander, Gustafson i Kasenberg,
Jansson i Edsbäcken, Borg1), Persson i Trången, Andersson i Igelboda, Laurén1),
Karlsson i Vadstena, Alströmer och Skoglund.
P Ej närvarande vid justeringen.
I Kungl. Majis förslag äro icke bestämmelser örn kommunal fondbildning
upptagna. I motionen I: 287 av herr Möller m. fl. och II: 445 av herr
Hansson i Stockholm m. fl. har hemställts, »att riksdagen måtte besluta att
i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn skyndsam utredning av frågan örn
kommunal fondbildning samt framläggande för riksdagen av förslag till lagstiftning
i ämnet».
I departementschefens yttrande vid propositionens föredragning anföres
beträffande förevarande spörsmål i huvudsak följande:
»Yad angår frågan örn lagstiftning rörande kommunal fondbildning vill
jag erinra, att riksdagen i skrivelse den 28 april 1911, nr 74, anhållit örn
utredning angående lämpligheten av att, utöver vad nu kunde anses medgivet,
stadga rätt för kommun att för vissa ändamål upplägga fonder samt,
därest utredningen därtill gåre anledning, örn framläggande av de förslag
29
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 80.
till ändring av bestämmelserna i gällande kommunalförordningar, som kunde
påkallas. Med anledning av skrivelsen tillkallade chefen för finansdepartementet
efter därtill erhållet bemyndigande den 9 december 1917 borgmästaren
Gunnar Fant att verkställa den begärda utredningen. Till fullgörande av
sitt uppdrag avlämnade denne med skrivelse den. 29 september 1919 fölslag
till lag örn kommunal fondbildning och vissa i samband därmed stående
författningar. Över försl åge 11 inhämtades yttranden fran ett stort antal statliga
och kommunala myndigheter samt enskilda sammanslutningar.
Naturligen vore det ur flera synpunkter önskvärt, att frågan örn lagstiftning
rörande kommunal fondbildning nu kunde upptagas till lösning. Emellertid
torde detta icke vara möjligt. Mot det föreliggande förslaget hava
framställts betydelsefulla anmärkningar, och ett avgörande synes icke kunna
träffas utan en förnyad grundlig utredning. Härtill kommer, att frågan örn
fondbildning nära sammanhänger med spörsmålen rörande omläggning av
det kommunala budgetväsendet och angående skatteutjämning mellan olika
kommuner. För utredning rörande sistnämnda viktiga spörsmål hava som
bekant tillkallats särskilda sakkunniga.»
Under hänvisning till de i propositionen anförda skälen finner sig utskottet,
som förväntar, att den förnyade utredning, som ställts i utsikt, så
snart ske kan, verkställes, böra avstyrka motionerna I: 287 och II: 445 i
denna del.
Underställning av kommunala beslut.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Strömberg, Thulin,_ Stendahl, G. W. Hansson, Sundberg
Thorén, Stenberg1), Wagnsson, Hansén, Jansson i Edsbäcken, Persson i 1 rangen,
Laurén1), Karlsson i Vadstena, Fast, Alströmer, Brännberg1), Källman, Wallerius och Skoglund.
i) Ej närvarande vid justeringen.
Kungl. Majit har icke föreslagit några sakliga ändringar i bestämmelserna
örn underställning. I motionen II: 466 har herr Bengtsson i Norup hemställt,
att bestämmelserna på denna punkt skola ändras därhän, att beslut
örn arvode till kommunala förtroendemän icke skall underställas Konungens
befallningskavande varje år, utan endast första gången det beviljas samt
sedermera vid eventuell förhöjning av detsamma.
Då det icke torde finnas anledning att fordra underställning av ett sådant
beslut örn arvode till kommunala förtroendemän, som är av samma innehåll
som ett förut fattat, av länsstyrelsen fastställt beslut, föreslår utskottet
en ändring i förevarande paragrafer i den av motionen II: 466 angivna riktningen,
men finner ej anledning att skilja mellan det fall, att beloppet höjes
och att det sänkes.
Besvär över kommunala beslut.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Strömberg, Stendahl, G. M . Hansson,
Thorén, Stenberg1), Wagnsson, Hansén, Jansson i Edsbäcken, Persson i lrången,
Karlsson i Vadstena, Fast, Alströmer, Brännberg1), Wallerius och Skoglund. 4
Sundberg,
Laurén1),
4) Ej närvarande vid justeringen.
Kungl. Majit Ilar icke förordat sakliga ändringar i avseende a bestar
över kommunala beslut. I motionen II: 453 av herr Hage har beträffande
vederbörande paragraf i lagen örn kommunalstyrelse på landet anförts:
30
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
»Innebörden av bestämmelserna i andra stycket i denna paragraf är den,
att ingivna besvär kunna godkännas på det sättet, att rättelse vidtages till
förmån för den, som klagat, under det att det överklagade beslutet i övrigt
står fast. Då en bestämmelse av denna art måste anses orimlig och principiellt
oriktig, och då upphävandet av ett beslut bör gälla för hela kommunen
eller ock inget upphävande ske för någon av kommunens medlemmar,
föreslås att bestämmelsen utformas i överensstämmelse med sistnämnda uppfattning.
»
I motionärens framställning har innehållet i kap. 7 § 4, andra stycket,
i förslaget till lagarna örn kommunalstyrelse på landet och i stad icke
riktigt återgivits. I ifrågavarande bestämmelse stadgas, att, örn besvären
grundas därpå, att klagandens enskilda rätt blivit genom beslutet kränkt,
och besvären bliva godkända, rättelsen gäller till förmån för den, som klagar,
under det att i övrigt beslutet står fast; därjämte stadgas emellertid, att,
örn beslutet finnes strida mot allmän lag eller författning eller eljest vilar på
orättvis grund, länsstyrelsen må förordna örn upphävande av beslutet i dess
helhet. Då motionärens kritik av denna bestämmelse synes utgå från oriktiga
förutsättningar och i varje fall icke är sakligt grundad, avstyrker utskottet
motionen II: 453 i denna del.
Kommuns skyldighet att införa fullmäktige.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, David Bergström, Thulin, G. W. Hansson, Hellberg1),
K. J. Ekman1),. Vennerström1), Sundberg, Larsén, K. A. 8. Nylander, Gustafson i Kasenberg,
Jansson i Edsbäcken, Borg1), Persson i Trången, Andersson i Igelboda, Laurén1),
Karlsson i Vadstena, Alströmer och Skoglund. * i
1: Ej närvarande vid justeringen.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag, liksom enligt nu gällande bestämmelser
skall kommunalfullmäktigeinstitutionen vara obligatorisk för kommuner med
över 1,500 innevånare. I motionen II: 407 lia herrar Ericson i Boxholm
och Andersson i Katrineholm hemställt, att skyldighet att införa kommunalfullmäktige
skulle stadgas för kommuner med mera än 1,000 innevånare, och
i motionen II: 469 ha herrar Karlsson i Munkedal och Mårtensson hemställt,
att dylik skyldighet skulle stadgas för kommuner med mera än 500
innevånare.
Enligt före år 1918 gällande bestämmelser var kommunalfullmäktigeinstitutionen
genomgående av fakultativ karaktär. Vid urtima riksdagen år 1918
föreslog Kungl. Maj:t i propositionen nr 34, att fullmäktigeinstitutionen skulle
göras obligatorisk för kommuner med över 3,000 innevånare; denna siffra
sänktes genom riksdagens beslut till 1,500. Att nu genomföra en vidsträcktare
obligatorisk tillämpning av kommunalfullmäktigeinstitutionen finner utskottet
icke påkallat; kommuner med mindre än 1,500 innevånare torde lämpligen
själva böra avgöra, örn representativt system är behövligt eller icke. Utskottet
avstyrker alltså motionerna II: 407 och II: 469.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
31
Tiden för kommunalstämmosammanträden.
‘Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, Thulin, Stendahl, O. W. Hansson, Hellberg1),
K. J. Ekman1), Thorén, Wagnsson, greve Lagerbjelke, Kropp, Gustafson i Kasenberg,
Persson i Trången, Hallén1), Forssell1), Karlsson i Vadstena, Fast, Lundén1), Wallerius
och Skoglund.
p Ej närvarande vid justeringen.
Kungl. Majit Ilar föreslagit, att nu stadgad tidpunkt för hållande av sammanträde,
då beslut skall fattas i anledning av revisionsberättelsen, skulle
ändras och bestämmas till senare hälften av mars eller under april månad.
Denna ändring, varigenom tiden för verkställande av revision och infordrande
av förklaringar över revisionsberättelsen förlänges med en månad, är enligt
utskottets mening lämplig.
I denna punkt hava i tre motioner skilda ändringsförslag framställts. I
motionen II: 405 av herrar Ericson i Boxholm och Andersson i Katrineholm
har hemställts, att riksdagen skulle antaga följande förslag till ändrad lydelse
av kap. 2 § 7 mom. 1 stycket 6 i Kungl. Maj:ts förslag till lag örn
kommunalstyrelse på landet: »Ordinarie kommunalstämma i december, vilken,
intill dess stämman annorlunda beslutar, hålles å sön- eller helgdag, må beträffande
ordinarie kommunalstämma eller kommunalstämmor under nästföljande
år besluta, å vilken dag sådan stämma skall hållas eller huruvida
stämma skall hållas å sön- eller helgdag.» I motionen I: 453 av herr Hage
hemställes, att till sista stycket i kap. 2 § 7 mom. 1 i sagda förslag lägges
följande tillägg: »Där inget beslut i denna fråga fattats, skall kommunalstämma
hållas å sön- eller helgdag, som kommunalstämmans ordförande bestämmer.
»
Vidare hemställes i motionen II: 457 av herr Wallerius örn sådan ändring,
att tiden för den andra ordinarie stämmans hållande framflyttas med 15
dagar och denna stämma sålunda hållas före den 15 november. Till stöd
för sin hemställan anför motionären följande:
»Vid fastställandet av utgifts- och inkomstförslaget för den borgerliga
och kyrkliga kommunen behöves så noggrann kännedom som möjligt örn
skatteunderlaget för inkomstberäkningen. Detta fastställande har ju på
landet hittills skett och avses jämväl i Kungl. Maj:ts proposition nr 99, lag
örn kommunalstyrelse på landet kap. 2 § 7 mom. 1, och nr 100, lag örn församlingsstyrelse
kap. 2 § 6 mom. 1, att ske under oktober månad. Men
enligt kungl, kungörelsen av den 28 september 1928 angående förfarandet
vid taxering äro uppgifter till kommunal befattningshavare angående nämnda
beskattningsunderlag inklusive skogsaccis icke att påräkna före den 20 oktober.
Då det icke synes lämpligt att sammantränga ifrågavarande stämmor
och sammanträden mellan denna dag och månadens slut, torde en utsträckning
av tiden för den andra ordinarie stämmans hållande till den 15 november
vara att anbefalla.»
De i de båda förstnämnda motionerna framställda förslagen har utskottet
icke kunnat biträda. Enligt nu gällande av Kungl. Majit upptagna bestämmelser
kan ordinarie kommunalstämma i december besluta, å vilken dag
stämmorna under nästföljande år skola hållas eller huruvida stämma skall
32
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
utsättas till sön- eller helgdag. Denna kommunalstämmans beslutanderätt
torde medföra att, då viss dag, respektive sön- eller helgdag, för stämmans
medlemmar framstår som lämpligast för stämmans hållande, särskilt beslut
i frågan fattas. Utskottet avstyrker alltså motionerna II: 405 och II: 453.
På de i motionen II: 457 anförda skälen anser sig utskottet däremot böra
föreslå en sådan ändring av kap. 2 § 7 i Kungl. Maj:ts förslag till lag örn
kommunalstyrelse på landet, att tiden för den andra ordinarie stämmans
hållande utsträckes till den 15 november.
Kungörelse om kommunalstämma.
Närvarande: Herrar Sävström, Thulin, Stendahl, G. W. Hansson, Hellberg1), Sandegård,
Valfrid Eriksson1), Alexander Nilsson1), Wagnsson, greve Lagerbjelke, Hansén, Gustafson
i Kasenberg, Persson i Trången, Laurén1), Karlsson i Vadstena, Olsson i Mora,
Fast, Alströmer, Källman och. Wallerius.
1) Ej närvarande vid justeringen.
I fråga örn tiden för uppläsande i kyrkan av kungörelse örn kommunalstämma
föreslås i Kungl. Majis förslag bibehållande av nu gällande bestämmelse,
enligt vilken uppläsandet skall ske minst fjorton dagar före
stämman. I motionen II: 415 hava herrar Andersson i Rasjön och Lundén
hemställt, att riksdagen för sin del måtte besluta sådan ändring i 2 kap. § 9
i det i Kungl. Majis proposition nr 99 framlagda förslaget till lag om
kommunalstyrelse på landet, att kungörelsetiden för kommunalstämma bestämmes
till fjorton dagar eller minst en vecka före stämman.
Såsom i motiveringen till motionen framhålles, torde, på grund av kommunikationsväsendets
förbättring och andra sedan tillkomsten av gällande
bestämmelser inträffade förändringar, den nu stadgade kungörelsetiden utan
olägenhet kunna förkortas. Härtill kommer, att tiden för kungörelse av
kyrkostämma enligt propositionen nr 100 föreslås till fjorton dagar eller
minst en vecka och att det synes önskvärt, att på denna punkt likformighet
i vederbörande lagar åvägabringas. Utskottet tillstyrker därför en ändring
av paragrafen i enlighet med motionen II: 415.
Omröstning å kommunalstämma.
Närvarande: Herrar Sävström, Thulin, Stendahl, G. TT. Hansson, Hellberg1), Sandegård,
Valfrid Eriksson1), Alexander Nilsson1), Wagnsson, greve Lagerbjelke, Hansén, Gustafson i
Kasenberg, Persson i Trången, Laurén1), Karlsson i Vadstena, Olsson i Mora, Fast, Alströmer,
Källman och Wallerius.
P Ej närvarande vid justeringen.
Enligt gällande förordning örn kommunalstyrelse på landet skall omröstning
verkställas efter upprop. Denna ordning har, såsom i propositionen
framhålles, icke kunnat tillämpas i större kommuner, då det icke låter sig
göra att uppropa samtliga röstberättigade. Kungl. Maj:t har därför föreslagit
en bestämmelse, enligt vilken de röstande skola avgiva sina röster
antingen efter upprop eller, där ordföranden så bestämmer, i den tur de anmäla
sig hos honom.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
33
I motionen II: 453 av herr Hays Ilar hemställts, att ifrågavarande bestämmelser
skulle erhålla följande lydelse: »Vid omröstning skola de röstande
avgiva sina röster i den tur, de anmäla sig hos ordföranden, såvida icke
denne bestämmer, att de röstande skola avgiva sina röster efter upprop.»
Då den av Kungl. Maji föreslagna bestämmelsen gör det möjligt för ordföranden
att bestämma, huruvida omröstningen skall ske efter upprop eller
i den tur de röstande anmäla sig, torde man kunna förvänta, att den ordning,
som i varje särskilt fall framstår som den lämpligaste, kommer att
användas. Yid sådant förhållande finner utskottet icke anledning vara för
handen att biträda det i motionen II: 453 framförda förslaget och avstyrker
alltså motionen i denna del.
Offentlighet vid kommunalstämma.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Strömberg, Stendahl, G. W. Hansson, K. J. Ekman,
Vennerström1), Sundberg, Thorén, Hansén, Engberg1), Persson i Trången, Pehrsson i Göteborg1),
Hallén1), Laurén1), Karlsson i Vadstena, Olsson i Mora, Fast, Alströmer och
Wallerius.
1 j Ej närvarande vid justeringen.
Kungl. Maj:t har föreslagit, att den redan förut tillämpade principen örn
offentlighet vid kommunalstämmas förhandlingar skall lagfästas. I motionen
II: 453 av herr Hage föreslås ett tillägg till paragrafen av följande lydelse:
»Dock må kommunalstämma kunna besluta, att vid behandling av viss fråga
medlem av annan kommun icke äger närvara».
I departementschefens yttrande vid propositionens föredragning anföres
på denna punkt följande: »I nu gällande förordning gives icke någon före
skrift,
att kommunalstämma skall vara offentlig. Det har emellertid av ålder
ansetts självklart, att så skall vara förhållandet. Yärdet av offentlighet i
det kommunala livet synes mig vara så stort, att denna gamla princip icke
utan starka skäl bör övergivas. Någon olägenhet av att stämmorna hållas
offentligt lärer ytterst sällan kunna påvisas. Däremot kan det befaras, att
möjligheten till sekretess skulle komma att missbrukas.»
Den i propositionen lämnade motiveringen för en oinskränkt tillämpning
av offentlighetsprincipen vid kommunalstämmas förhandlingar finner utskottet
övertygande, vadan utskottet avstyrker motionen II: 453 i denna del.
Kungörelse av kominunalfullinäktigesanimanträde.
Närvarande: Herrar Sävström, Thalin, Stendahl, G. W. Hansson, Hellberg, Sandegård,
Vallrid Eriksson1), Alexander Nilsson1), Wagnsson, greve Lagerbjelke, Hansén, Gustafson
1 Kasenberg, Persson i Trången, Laurén1), Karlsson i Vadstena, Olsson i Mora, Fast, Alströmer,
Källman oell Wallerius. * I 2
Ej närvarande vid justeringen.
I fråga örn kungörelse örn kommunalfullmäktigesammanträde har Kungl.
Maji icke föreslagit några sakliga ändringar, vadan bestämmelserna om
dylik kungörelse i vissa avseenden skilja sig från de stadganden, som i kap.
2 givas för kungörelse örn kommunalstämma.
Bihang till riksdagens protokoll 1030. 5 sami. 20 haft. (Nr 30.)
101)4 30 3
34
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr SO.
I motionerna I: 287 av lien- Möller m. fl. och II: 445 av herr Hansson i
Stockholm m. fl. har hemställts, att samma bestämmelser, som gälla i avseende
å kungörelse om kommunalstämma, skola införas beträffande kungörelse
örn kommunalfullmäktigesammanträde. Detta yrkande har jämväl
gjorts i motionen II: 16 av herr Pettersson i Hällbacken.
Enligt utskottets mening föreligga inga vägande skäl för att i de båda
nämnda fallen bibehålla skiljaktiga bestämmelser. Särskilt synes det stadgande
beträffande kungörelse örn kommunalstämma, enligt vilket dylik kungörelse,
såvida ej stämman med kvalificerad majoritet an norlunda beslutat,
skall införas i en eller flera ortstidningar, samt de härtill knutna bestämmelserna
angående de tidningar, i vilka kungörelse skall införas, lämpligen
böra tillämpas även i avseende å kungörelse örn kommunalfullmäktigsammanträde.
På grund av dessa skäl tillstyrker utskottet en sådan ändring av
berörda paragraf, varigenom i fråga örn sättet för kungörelse endast en hänvisning
lämnas till bestämmelsen örn kungörelse örn kommunalstämma.
Kommunernas förvaltning.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, Thulin, Stendahl, G. W. Hansson, Hellberg,
Sandegård, Sundberg, Larsén, Granström, greve Lagerbjelke, Gustafson i Kasenberg* 1),
Jansson i Edsbäcken, Persson i Trången, Andersson i Igelboda1), Lindmark, Fast, Alströmer,
Källman*) och Skoglund.
*) Ej närvarande vid justeringen.
I motionen II: 420 av herr Källman m. fl. har hemställts, att i köping, som
utgör egen kommun, för kommunalnämnd må föreskrivas ungefärligen enahanda
bestämmelser, som finnas upptagna i förslag till lag örn kommunalstyrelse i stad
kap. 4 §§ 8-—11.
I motionen framhålles, att köpings kommunala verksamhet reglerades genom
bestämmelserna i kommunalstyrelseförordningen för landet. Då emellertid
köpingarnas kommunala verksamhet vore mera jämförlig med städernas än med
landskommunernas, uppstode ofta svårigheter vid tillämpningen av dessa bestämmelser.
Motionärerna framhålla vidare:
»Vad som isynnerhet nu erfordras är rätten för köpingar att centralisera sin
kassaförvaltning. Det är till fördel för invånarna att på ett ställe få fullgöra
inbetalningar. Att gå omkring till olika nämnders eller styrelsers kassaförvaltare
och avleverera skatter eller avgifter — de senare äro ofta av flera olika
slag — är till stort besvär för allmänheten. Detsamma gäller örn firmor eller
personer, som ha fordringar på vederbörande köping.
Det nu omskrivna behovet av ändrade bestämmelser torde kunna fyllas därigenom,
att köping för sin kommunalnämnd ägde rätt att få ett reglemente
antaget i likhet med vad som gäller för drätselkammare i stad enligt F. K. S.
§ 55 och som jämväl upptages i förevarande proposition med förslag till lag
örn kommunalstyrelse i stad kap. 4 § 9 andra stycket.
Någon risk för att en dylik bestämmelse skulle missbrukas, föreligger lika
litet för köpingar som för städer, ty vederbörande länsstyrelse lärer icke komma
att godkänna andra förslag till reglemente för kommunalnämnder än sådana,
vilka stå i överensstämmelse med gällande lagar och författningar.»
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
35
Allaredan nu äga köpingarna möjlighet att bestämma reglemente för kommunalnämnden
och få detsamma fastställt av länsstyrelsen. Sådant reglemente
får dock icke innehålla några bestämmelser, som strida mot stadganden
i kommunalstyrelseförordningen för landet eller fråntaga kommunalnämnden
eller övriga kommunala nämnder och styrelser de befogenheter och det ansvar,
som enligt lag tilldelats dem. Utskottet har, då det måste anses önskvärt, att,
åtminstone beträffande åtskilliga kommuner, kommunalnämndens verksamhet
regleras genom fastställande av reglemente för densamma, velat fästa kommunernas
uppmärksamhet på möjligheten härutinnan genom att i 44 § i förslag till
lag örn kommunalstyrelse på landet införa bestämmelser örn fastställande av reglemente
för kommunalnämnden. Utskottet har därvid dock ansett, att allenast
kommuner, där fullmäktige finnas, böra kunna få dylikt reglemente fastställt.
Endast i sådana kommuner lärer kommunens förvaltning fått den fasthet, att
ett reglemente kan vara lämpligt fastställa för nämndens verksamhet. Initiativ
till sådant reglemente kan tagas såväl inom nämnden som inom fullmäktige
och förslaget upprättas antingen exempelvis av nämnden själv eller genom en
särskild kommunal beredning.
Emellertid torde icke allenast genom denna bestämmelse uppnås det resultat,
som åsyftas i ovannämnda motionen II: 420.
I köpingar och vissa landskommuner har nämligen den kommunala förvaltningen
nått en sådan omfattning, att behov föreligger att ordna den på annat
sätt än som för landskommuner i allmänhet är föreskrivet. Det är framför allt
på orter, där bebyggelsen antagit stadsliknande karaktär, som nödvändigheten
härav tydligt framträder.
I landskommuner i allmänhet synes den ordning, som hittills gällt, vara den
lämpligaste. Kommunalnämnden ävensom övriga nämnder och styrelser torde
icke i vanliga landskommuner hava mera omfattande verksamhet än att vederbörande
nämndledamöter själva kunna handhava medelsförvaltningen, varje
nämnd för sig. För dessa kommuners del finnes icke anledning att skapa möjligheter
för åstadkommande av andra organisationsformer för den kommunala
förvaltningen.
Emellertid lära redan nu åtskilliga större kommuner sökt en utväg att
centralisera framförallt sin kassaförvaltning, och det torde kunna ifragasättas,
örn icke i åtskilliga, fall därvid förfarits så, att lagens bestämmelser, om de
icke formellt överskridits, i varje fall i realiteten kringgåtts. Det synes sålunda
föreligga behov av lagbestämmelser, avseende att reglera dessa lörhållanden.
Genom sådana bestämmelser vinnes också större trygghet och säkerhet
för här ifrågavarande kommuner. Utskottet har därför ansett sig böra föreslå
införandet av en bestämmelse i förslaget till lag örn kommunalstyrelse på landet,
avseende att bereda vissa kommuner möjlighet att ordna förvaltningen och
kommunalnämndens ställning på ett lör dem mera lämpligt och ändamålsenligt
sätt. Såsom villkor härför har utskottet ansett, att beslutet om införande av
annan ordning för en kommuns medelsförvaltning än lagen föreskriver bör dels
36
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
fattas med kvalificerad majoritet, dels underställas Konungens prövning, och
däri torde ligga tillräcklig garanti mot missbruk av bestämmelsen. Genom att
Konungen därjämte fastställer det särskilda reglemente för förvaltningen, som
i sådan fall erfordras, är ock möjlighet beredd, att ifrågavarande reglementen
i huvudsak bli likartade för de olika kommunerna i den mån så låter sig göra
med hänsyn till olika betingelser inom olika kommuner.
Med den avfattning bestämmelsen erhållit i lagen blir det, under förutsättning
att verkligt behov härav föreligger och så av kommunens medlemmar mera
allmänt anses lämpligt samt Kungl. Majit samtycker, för landskommunen,
i likhet med vad som gäller för stad, möjligt att centralisera medelsförvaltningen
med anlitande av anställda tjänstemän. En sådan centralisering kan
göras lika fullständig som i stad, vare sig fråga är örn utbetalning av anslag,
vilka stämman eller fullmäktige beviljat, oavsett örn förvaltningen handhaves
av kommunalnämnden själv eller av annan kommunal styrelse eller nämnd,
eller om inbetalning och förvaltning av medel, naturligtvis med undantag av
sådana som enligt lag eller författning direkt äro ställda till sådan styrelses
eller nämnds förfogande. Kommunalnämnden skall i varje fall bibehålla överinseendet
över hela denna medelsförvaltning och ansvaret för den beslutade ordningens
behöriga iakttagande. Genom reglementet bör emellertid kunna föreskrivas,
att de tjänstemän, som tillsättas, skola på eget ansvar handhava förvaltningen
av de medel, som anförtros åt deni.
Rätt för suppleanter i kommunalnämnd att närvara vid nämndens
sammanträden.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, Strömberg, David Bergström, Thulin, G.
W. Hansson, Sundberg, Thorén, Stenberg''), Wagnsson, K. Ä. S. Nylander, Jansson i Edsbäcken,
Persson i Trången, Laurén* 1), Karlsson i Vadstena, Fast, Alströmer, Brännberg1),
Wallerius och Skoglund.
‘) Ej närvarande vid justeringen.
I motionen II: 453 av herr Hage har hemställts om en sådan ändring av
denna paragraf, »att det utsäges, att suppleant har rätt närvara vid nämndens
sammanträden, dock utan yttrande- och rösträtt». I motionen II: 466 av
herr Bengtsson i Norup har hemställts örn uttryckligt stadgande, »att supj>
leanter i nämnder få vara närvarande vid sammanträdena».
Då i de av Kungl. Majit föreslagna bestämmelserna, liksom enligt de nu
gällande, intet stadgas örn rätt för suppleant att närvara vid kommunalnämndens
sammanträden, kan osäkerhet i detta hänseende uppstå. Utskottet,
som anser det önskvärt, att möjlighet beredes för suppleanter att förvärva
erfarenhet rörande nämndens arbete, föreslår därför en ändring av paragrafen
i av motionen II: 453 angiven riktning. Särskild kallelse till suppleanterna
behöver ej enligt utskottets mening utfärdas. Någon ersättning för
resekostnad får ej i förevarande fall lämnas. Däremot anser utskottet icke
lämpligt att, såsom i motionen II: 466 påyrkas, i paragrafen införa en motsvarande
bestämmelse i avseende å suppleanter i nämnder, beträffande vilka
stadganden icke meddelas i förevarande lag.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
37
Tillkännagivande av justering av kommunalnämnds beslut.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Thulin, Stendahl, G. W. Hansson, Hellberg, K. J.
Ekman1), Thorén, Wagnsson, greve Lagerbjelke, Kropp, Gustafson i Kasenberg, Persson
i Trången, Hallén1), Andersson i Igelboda, Laurén1), Karlsson i Vadstena, Fast, Lundén,
Wallerius och Skoglund.
1) Ej närvarande vid justeringen.
Enligt, Kungl. Maj:ts förslag skall tillkännagivande om verkställd justering
av kommunalnämnds protokoll ske på samma sätt som motsvarande tillkännagivande
i fråga örn kommunalstämmas protokoll, alltså genom meddelande
från predikstolen i församlingens kyrka. Bestämmelsen motiveras
därmed, att i förslaget införts rätt till klagan över kommunalnämnds beslut
och att därför en lämplig tidpunkt måste bestämmas, från vilken besvärstiden
skall räknas; föreskrives härvid kungörelse i kyrkan, kan dagen för kungörelsen
fastställas såsom dylik tidpunkt.
I motionen II: 450 har herr Selberg hemställt, att »riksdagen måtte besluta,
att tredje stycket av F. L. 4:13, vilket börjar med ''Tillkännagivande’ ....
och slutar med .... ''ordningen'', skall utgå, samt, därest detta bifalles,
besluta sådant tillägg till andra stycket i samma §, att slutet av detta
stycke kommer att lyda .... ''vid nästa sammanträde, dock senast inom
30 dagar efter sammanträdet’ och att tillägg till F. L. 7: 3 femte stycket
göres så att stycket får följande lydelse: ''Besvären skola .... enligt kap. 2
§ 16 ägde rum eller efter den dag då justering enligt F. L. 4:13 senast skulle
vara verkställd, dagen då detta skedde likväl oräknad. Det åligger’ . . . .».
Enligt motionärens förslag skulle sålunda tillkännagivande i kyrkan i berörda
fall icke äga rum.
Då ifrågavarande stadgande tillkommit för att en lämplig utgångspunkt
för beräkning av besvärstiden vid klagan över kommunalnämnds beslut skall
erhållas, och då ur denna synpunkt stadgandet synes behövligt, finner sig
utskottet böra avstyrka motionen II: 450.
Antagande av biträden hos kommunalnämnd m. m.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, Thulin, Stendahl, G. W. Hansson, Hellberg,
Sandegård, Sundberg, Larsén, Granström1), greve Lagerbjelke, Gustafson i Kasenberg,
Jansson i Edsbäcken, Andersson i Igelboda, Lindmark1), Fast, Petersson i Broaryd, Alströmer,
Källman och Skoglund.
*) Ej närvarande vid justeringen.
I förslaget till lag örn kommunalstyrelse på landet bibehålies den nu
gällande bestämmelsen, att de biträden, som jämte av kommunen anställda
tjänstemän befinnas nödiga vid utförande av vissa göromål, såsom ombesörjande
av kommunalnämndens skriftväxling m. m. skola antagas och entledigas
av nämndens ordförande.
I motionen II: 421 har herr Källman hemställt örn sådan ändring i nämnda
bestämmelse, att rätten att antaga och entlediga ifrågavarande biträden skall
tillkomma kommunalnämnden.
38
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
Den i motionen II: 421 föreslagna ändringen anser utskottet i princip
lämplig. I de bestämmelser, som i andra lagar givas angående biträden
hos nämnder eller styrelser, för vilkas anställande medel anvisats, stadgas
i regel, att biträdena skola antagas och entledigas av vederbörande nämnd
eller styrelse, icke av ordföranden. Någon anledning att i detta fall giva
ordföranden ensam befogenhet att träffa beslut örn biträdenas antagande
och entledigande torde icke föreligga; i departementschefens yttrande vid
propositionens föredragning är ej heller något skäl för den nuvarande legala
ordningens bibehållande anfört. De biträden, som avlönas av ordföranden,
böra däremot givetvis antagas och entledigas av honom.
Utskottet föreslår sålunda ändrad lydelse av § X i lagen örn kommunalstyrelse
på landet i angiven riktning. En motsvarande bestämmelse införes
i 30 § i lagen örn kommunalstyrelse i stad.
Ansvar för ledamöter i kommunalnämnd.
Närvarande: Herrar Renterskiöld, David Bergström, Thulin, G. W. Hansson, Hellberg,
K. J. Ekman1), Vennerström1), Sundberg, Larsén, K. A. S. Nylander, Gustafson i Kasenberg,
Jansson i Edsbäcken, Borg1), Persson i Trången, Andersson i Igelboda, Laurén1),
Karlsson i Vadstena, Alströmer och Skoglund,
*) Ej närvarande vid justeringen.
I gällande förordning örn kommunalstyrelse på landet stadgas, att varje
ledamot av kommunalnämnden ansvarar gemensamt med de övriga för de
medel, nämnden haft under sin förvaltning, ävensom för de säkerhetshandlingar,
mot vilkas antaglighet han icke till protokollet gjort anmärkning.
Enligt denna bestämmelse skulle alltså vederbörande hava del i ansvaret
efter huvudtalet, d. v. s. icke ansvara en för alla och alla för en.
I Kungl. Maj:ts proposition har någon motsvarande bestämmelse icke
upptagits. Såsom skäl härför har föredragande departementschefen anfört,
att ledamöter i kommunalnämnd enligt 25 kap. 22 § strafflagen äro jämställda
med statens ämbetsmän, varför de, därest de genom överträdelse av lag
eller särskilt givna föreskrifter eller eljest uppsåtligen eller av vårdslöshet
tillskynda kommunen skada, vore förfallna till ämbetsbrott, samt att de härvid
vore solidariskt ansvariga för uppkommen skada; det har därför, anför
departementschefen, icke ansetts påkallat att i förevarande lag upptaga särskilda
föreskrifter i angivna avseende. Departementschefen har tydligen utgått
från att det refererade stadgandet i förordningen örn kommunalstyrelse
på landet icke längre vore tillämpligt.
I motionerna 1:292 av herr Andersson, Per, m. fl. och II: 466 av herr
Bengtsson i Norup har hemställts, att nu gällande bestämmelser i denna punkt
skulle bibehållas.
Förevarande spörsmål har varit föremål för prövning av en inom utskottet
tillsatt delegation, som avgivit följande yttrande:
»Av 6 kap. 1 § strafflagen följer, att, där två eller flera personer såsom
gärningsmän gemensamt förövat brott, de äro skyldiga att solidariskt ersätta
den genom brottet uppkomna skadan. Detta gäller vare sig brottet
39
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
förövats uppsåtligen eller av oaktsamhet. Enligt o § i samma kapitel äio
även vissa delaktiga i brott solidariskt ansvarige för uppkommen skada.
Regressrätt mellan flera medskyldiga äger icke rum.
Jämlikt stadgande i 25 kap. 22 § strafflagen äro ledamöter av kommunal
nämnd eller styrelse i straffrättsligt hänseende jämställda med statens ämbetsmän.
Därest sådana ledamöter göra sig skyldiga till vårdslöshet, försummelse,
oförstånd eller oskicklighet i sin befattning, äro de således förfallna
till ansvar enligt 25 kap. 17 § samma lag. Enligt förut nämnda regler
äro de även skyldiga att solidariskt gälda uppkommen skada. Föreskriften
i § 56 F. K. L., vilken utfärdats i administrativ ordning, synes icke kunna
medföra någon ändring i dessa regler.
Hava ledamöterna icke gjort sig skyldiga till förfarande, som kan medföra
ansvar ens efter 25 kap. 17 § strafflagen, eller föreligger ej orsakssammanhang
mellan deras gärning och den uppkomna skadan, torde skadeståndsskyldighet
ej kunna åläggas dom. En skadeståndsskyldighet i dylikt
fall kan emellertid tänkas, därest man i § 56 F. K. L. inlägger en förpliktelse
för nämndledamöter att under alla förhållanden ansvara för medlen som
nämnden omhänderhar. Uppfattningen, att stadgandet i nämnda paragraf
ursprungligen haft en dylik vidsträckt innebörd, vinner stöd i en utredning
rörande stadgandets tillkomst.
Exempel.
1) Två ledamöter av en kommunalnämnd förskingra gemensamt under
nämndens förvaltning stående medel. Båda dömas jämlikt 25 kap. 11 8
strafflagen för ämbetsförskingring och förpliktas — med stöd av 6 kap. 1 §
strafflagen — att solidariskt ersätta skadan. _
2) En ledamot förskingrar. En annan ledamot har anstiftat brottet, Gärningsmannen
dömes enligt 25 kap. 11 § strafflagen och anstiftaren jämlikt
samma lagrum jämfört med 3 kap. 1 § strafflagen. Tillika förpliktas båda
— anstiftaren med stöd av 6 kap. 5 § strafflagen — att solidariskt ersätta
skadan. .... ,. .. .
3) En ledamot förskingrar. Brottet har niojligg]orts genom att övriga
ledamöter försummat dem åliggande kontrollåtgärder. Förskingraren dömes
jämlikt 25 kap. 11 § strafflagen oell de övriga jämlikt 25 kap. 17 § samma
lag. Tillika förpliktas samtliga.att solidariskt ersätta skadan.
4) En ledamot förskingrar. Övriga ledamöter hava visserligen försummat
dem åliggande kontrollåtgärder, men denna försummelse har icke möjliggjort
brottet. Förskingraren dömes jämlikt 25 kap. 11 § strafflagen och de övriga
jämlikt 25 kap. 17 § samma lag. Skadeståndsskyldighet uppstår endast for
förskingraren. .. . ,
5) En ledamot förskingrar. Övriga ledamöter hava icke i något avseende
eftersatt dem åliggande förpliktelser. Förskingraren dömes jämlikt 25 kap.
11 § strafflagen och förpliktas ersätta skadan. För övriga ledamöter intrader
varken ansvars- eller skadeståndspåföljd.
Anm. Anser man, att F. K. L. § 56 grundlägger ett generellt ansvar,
skulle i fallen 4) och 5) övriga ledamöter vara skyldiga att efter huvudtalet
ersätta skadan.
Tillkomsten av stadgandet i F. K. L. § 56.
I förordningen den 26 februari 1617 angående socknestämmor och kyrkoråd
gåvos icke några regler örn skadeståndsansvar för rådets ledamöter.
Den kommitté, som den 8 juni 1839 avlämnade betänkande angående
fattigvården i riket jämte därmed sammanhang ägande ämnen, upptog i sitt
förslag till stadga örn fattigvården i riket utom Stockholm stad, under § 27
följande stadgande rörande fattigvårdsstyrelse:
40
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
Föi om händer havande medel äro styrelsens ledemöter gemensamt an
svarige,
sålunda, att vad hos den ena brister, ersättes av de övriga efter
huvudtalet.’
Tillika framlade kommittén ett förslag till kommunallag. Enligt detta
förslag, vilket bland annat avsåg införande av sockennämnder, skulle enlist
§ 32 för dylik nämnd gälla följande: h
''Varje medlem av sockennämnden ansvarar, gemensamt med de övriga,
för säkerheten av de _hypotek och tillgångar, som nämndens befattning tillhöra,
och emot antagligheten varav han ingen anmärkning till protokollet gjort.
Denna ansvarighet, varmed förstås, att, vad hos den ena brister ersättes av
d.6 övriga oftei huvudtalet, fortfar intill döss sockennänmden för sin förvältning
undfått decharge eller tiden till talan därå försuttits.’
Motiveringen innehöll intet på denna punkt.
Förslagen framlades för 1840—41 års riksdag (prop. nr 8 och 9). Med
anledning av sistnämnda proposition samt vissa förslag utarbetade lag- samt
allm. besvärs- och ekonomiutskotten (betänkande nr 4) ett förslag till lag örn
sockenstämmor i riket, utom Stockholms stad, samt sockennämnder för
landet. Beträffande ledamot i nämnden innehöll § 21 följande:
''Varje medlem av sockennämnden ansvare gemensamt med de övrige för
de av nämnden om händer havde medel och för sådana säkerhetshandlingar
emot vilkas antaglighet han ingen anmärkning till protokollet gjort. Denna
ansvarighet fortfar tills förvaltningen blivit godkänd av socknestämman eller
av vederbörlig domstol, örn klander anställes, eller ock tiden för sådant
klander försuttits.’
Någon motivering för stadgandet lämnades icke.
Denna bestämmelse upptogs i det närmaste oförändrad i § 7 i förordningen
den 29 augusti 1843 (nr 27 s. 15) örn socknenämnder å landet.
Samma bestämmelse upptogs beträffande fattigvårdsstyrelse i § 12 i förordningen
den 25 maj 1847 (nr 23 s. 1) angående fattigvården i riket.
Den kommitté, som den 31 oktober 1859 avgav betänkande med förslag
till bland annat förordning örn kommunalstyrelse på landet, upptog i § 56
nu_ gällande bestämmelse. I motiveringen uttalades endast, att stadgandet
hade sm motsvarighet i 7 § av 1843 års förordning.
Detta betänkande ligger till grund för nu gällande förordning.»
Herr Ekman har avgivit följande särskilda yttrande:
»I 1862 års förordning örn kommunalstyrelse på landet § 56 och i samma
ars kyrkostämmoförordning § 33 stadgas beträffande kommunala förtroendemåns
ansvarighet för omhänderhavda medel, bland annat, att en var ledamot
av kommunalnämnden (resp. kyrkorådet) ''ansvara gemensamt med de
övriga for de medel, nämnden (resp. kyrkorådet) haft under sin förvaltning,
ävensom för de säkerhetshandlingar, mot vilkas antaglighet han icke gjort
anmärkning till protokollet. I sin kommentar till kommunallagarna anmärker
Hammarskjöld härtill, att ''gemensamt betyder, att alla hava lika del
i ansvaret, icke att de ansvara en för alla och alla för en’.
Kungl. Maj.t har emellertid ansett, att i de nya kommunallagarna några
särskilda föreskrifter i detta ämne icke borde upptagas. Såsom skäl härför
har föredragande departementschefen anfört, att de personer som här
avsåges, vore enligt 25 kap. 22 § strafflagen i straffrättsligt hänseende jämställda
med statens ämbetsmän, varav följde, att de, därest de genom överträdelse
av lag eller särskilt givna föreskrifter eller eljest uppsåtligen eller
av vårdslöshet tillskyndade kommunen skada, vore förfallna till ämbetsbrott;
med tillämpning av allmänna rättsregler följde vidare, att de vore solidariskt
(en för alla och alla för en) ansvariga för uppkommen skada. Stadgandet i
1862 års kommunallagar örn ''gemensamt'' ansvar, vilket dit överförts från
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr HO. 41
1843 års förordning om sockennämnder å landet, Ilar uppenbarligen av departementschefen
ansetts ej längre tillämpligt.
Ett uteslutande ur kommunallagarna av varje bestämmelse örn innebörden
av det ansvar för omhänderhavda medel, som påvilar kommunernas förtroendemän,
torde emellertid icke vara tillrådligt. De personer, vilka detta
ansvar påvilar, äro i regeln icke juridiskt bildade oell torde hava mycket
svårt att med ledning allenast av de allmänna rättsregler’, som kunna anses
föreiinnas, bilda sig en tillförlitlig uppfattning örn det nied deras uppdrag
förenade ansvaret och den därav följande risken, helst som dessa allmänna
rättsregler ingalunda äro en gång för alla orubbligt givna utan till sitt innehåll
växla nied skilda tiders rättsuppfattning.
De kommunala förtroendemännen hava visserligen, genom det av departementschefen
åberopade stadgandet i 25 kap. 22 § strafflagen, i straffrättsligt
hänseende formellt likställts med statens tjänstemän. Men de äro i själva
verket icke tjänstemän, de äro förtroendemän, valda mera med hänsyn till
deras personer än till särskilt förvärvade och ådagalagda kvalifikationer för
uppdraget, och man kan därför icke på dem ställa samma fordringar i avseende
å noggrannhet och skicklighet vid uppdragets fullgörande som på
statens för dess olika uppgifter särskilt utbildade och tränade tjänstemän.
Därtill kommer, att dessa förtroendemän för en avsevärd tid framåt äro förhindrade
att avsäga sig det uppdrag, till vilket de blivit valda, även örn de
själva finna sig icke kunna nöjaktigt fullgöra detsamma. I stor utsträckning
äro de också oavlönade.
Till dessa omständigheter kan man, då försummelse i uppdragets fullgörande
föreligger, i någon mån taga hänsyn vid straffets utmätande inom
den fastställda strafflatituden; men icke så i fråga om skadeståndets utkrävande,
ifall nämligen den formella likställigheten med statens tjänstemän
även i detta hänseende skall i full utsträckning upprätthållas, såsom i Kungl.
Majlis proposition förutsättes.
Vill man icke i kommunallagarna (eller i 6 kap. strafflagen, som handlar
om skadestånd) stadga en begränsning av skadeståndsplikten uti ifrågavarande
hänseende, blir följden, att de kommunala förtroendemännen, liksom statens
tjänstemän, bliva vid gemensamt begången försummelse en för alla och alla
för en ansvariga för den uppkomna skadan, även örn denna närmast förorsakats
av tredje mans, t. ex. en särskilt anställd kassörs brottsliga handling.
Följande exempel är upplysande: En ledamot (tillika kassör) förskingrar.
Brottet har möjliggjorts genom att övriga ledamöter försummat dem åliggande
kontrollåtgärder. Förskingraren clömes jämlikt 25 kap. 11 § strafflagen
och de övriga jämlikt 25 kap. 17 § samma lag. Tillika förpliktas
samtliga att solidariskt (en för alla och alla för en) ersätta skadan.
Straffen bliva i detta fall väsentligen olika. Förskingraren kan enligt
25: 11 strafflagen ådömas ända upp till fyra års straffarbete, under det att
de övriga för sin försummelse jämlikt 25: 17 strafflagen dömas allenast till
böter, högst 500 kronor. Men skadan bliva förskingraren och de försumliga
utan åtskillnad, en för alla och alla för en, dömda att ersätta.
Låt vara, att förtroendemännen genom sin bristande tillsyn möjliggjort
förskingringsbrottets fullbordande, så är det dock flir rättskänslan stötande,
att dessa förtroendemän — vilkas hela fel kanske bestått däri, att de till
följd av oerfarenhet och ovana vid mera omfattande räkenskaper icke förmått
till fullo inse och bedöma sammanhanget i en med avsikt invecklad
bokföring — skola i skadeståndsliänseendo anses lika med förskingraren och
göras med honom solidariska.
Den ställning de kommunala förtroendemännen intaga i kommunalnämnd
och kyrkoråd och därmed likställda styrelser och beredningar, utgör, såsom
42
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
redan påpekats, icke tjänstemannens och är icke heller frivilligt vald. Det
är därför billigt, att ansvarigheten för gemensamt omhänderhavda medel begränsas
till det gemensamma (delade) ansvar, som 1862 års kommunallagar
föreskriva och som även upptagits i så sent tillkomna lagar som 1918 års
lag örn fattigvården, § 21, och 1924 års lag om samhällets barnavård, § 13.
Fattigvårdslagstiftningskommittén yttrade härom i sitt betänkande II: 1
den 19 februari 1915, sid. 100, bland annat följande:
''Innebörden av denna ansvarighet anses vara, att alla ledamöterna hava
lika del i ansvaret och att de icke ansvara en för alla och alla för en. Det
skulle alltså här gälla detsamma, som anses gälla i fråga örn sysslomän,
som omförmälas i 18 kap. handelsbalken. På det att tvekan i detta hänseende
ej må råda, har förslaget fortfarande bibehållit stadgande härom i
fattigvårdslageii. Sådant torde vara så mycket lämpligare, som det finnes
beträffande kommunalnämnd.’
För kommunerna innebär den begränsade ansvarigheten att, örn brist
uppstår, vilken icke kan av en eller annan ledamot för hans del täckas,
förlusten för vad sålunda brister stannar å kommunen. Men det lärer icke
kunna anses obilligt, att kommunerna stå denna risk, då de äro härför mer
än väl gottgjorda genom det nitiska, oegennyttiga och uppoffrande arbete,
som de kommunala förtroendemännen allmänt ägna åt de kommuner, där
de äro verksamma.
Slutligen torde med några ord böra beröras frågan örn verkan av ett
sådant undantagsstadgande, som här ifrågasättes, gent emot de allmänna
skadeståndsreglerna i 6 kap. strafflagen. Att stadgandet blir giltigt, örn
det av Konung och riksdag beslutes, kan icke vara minsta tvivel underkastat.
Frågan inskränker sig sålunda allenast till, huruvida över denna detalj lagrådet,
jämlikt § 87 mom. 1 regeringsformen, bör höras, innan de nya kommunala
lagarna publiceras, samt huruvida, för formens skull, en hänvisning i 6 kap.
1 § strafflagen bör göras till det särskilda stadgandet i kommunallagarna,
Men dessa frågor torde det närmast tillkomma Kungl. Maj:t att besvara,
sedan riksdagen fattat sitt beslut. Något hinder för riksdagen att omedelbart
för sin del besluta ett stadgande av den innebörd, som ovan nämnts,
föreligger icke.
Stadgandet torde, vad kommunalnämnden beträffar, kunna givas följande
lydelse (jfr Hj. L. Hammarskjölds förslag sid. 68, § 3):
Ledamöter av kommunalnämnden, vilka, genom att överträda
denna lag eller särskilt givna föreskrifter eller eljest uppsåtligen
tillskynda kommunen skada, äro, jämte det ansvar enligt allmän
lag, som må ifrågakomma, underkastade skyldighet, en för alla och
alla för en, att ersätta skadan. Sker det av vårdslöshet, försummelse,
oförstånd eller oskicklighet, varom i 25 kap. 17 § strafflagen
förmäles, vare pliktiga ersätta skadan, en var till den del,
som på honom belöper efter huvudtalet.
Yad nu är sagt skall äga motsvarande tillämpning ifråga örn
styrelser eller personer, som blivit för särskilda förvaltnings- eller
verkställighetsbestyr utsedda.»
Utskottet anser, att berörda fråga bör göras till föremål för utredning i
huvudsaklig anknytning till de i herr Ekmans yttrande angivna synpunkterna.
Särskilt bör beaktas huruvida icke vid oaktsamhetsbrott bör stadgas delat
ansvar. Utskottet föreslår därför, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhåller örn utredning i angiven riktning.
I avvaktan på resultatet av denna utredning bör, anser utskottet, en be -
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30. 43
stämmelse av samma innehåll som den i nu gällande förordning örn kommunalstyrelse
på landet meddelade införas i den nya lagen.
Ändrad beteckning å köpings kommunala organ.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström* 1), Thulin, Stendahl, G. W. Hansson1), Hellberg,
Sandegård1), Sundberg1), Larsén, Granström, greve Lagerbjelke, Gustafson i Kasenberg1),
Jansson i Edsbäcken1), Andersson i Igelboda1), Lindmark1), Fast, Petersson i
Broaryd, Alströmer, Källman och Skoglund1).
i) Ej närvarande vid justeringen.
I motionen I: 252 av herr Norling m. fl. hemställes, »att riksdagen måtte
besluta, att i lag örn kommunalstyrelse på landet skola intagas bestämmelser,
enligt vilka de olika kommunalinstitutionerna i samtliga köpingar — vare sig
dessa utgöra egna kommuner eller tillhöra den kategori, som i lagförslaget
likställes med municipalsamhällen — må benämnas köpingsstämma,
köpingsfullmäktige och köpingsnämnd».
Då med vissa undantag, som i detta sammanhang icke äro av betydelse,
köping antingen utgör egen kommun eller ock municipalsamhälle, synas särskilda
beteckningar för köpingens beslutande och verkställande organ icke
vara erforderliga. Sådana beteckningar krävas däremot i avseende å municipalsamhälle,
då ett sådant samhälle utgör del av kommun, och det alltså är nödvändigt
att särhålla municipalsamhällets organ från vederbörande kommuns
organ genom beteckningarna ifråga. Utskottet avstyrker alltså motionen I: 253.
Magistratens befattning nied stadskonnnunens förvaltning.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, David Bergström, Thulin, G. W. Hansson,
K. J. Ekman1), Sandegård, Sundberg, Larsén, Granström1), K. A. S. Nylander, Gustafson
i Kasenberg, Forssell1), Andersson i Igelboda, Olsson i Mora, Fast, Källman, Wallerius,
Skoglund och Johansson i Bro.
1) Ej närvarande vid justeringen.
I motionen I: 288 av herr Möller m. fl. och II: 446 av herr Hansson i
Stockholm m. fl. har hemställts, att riksdagen skulle »i skrivelse till Kungl.
Majit anhålla örn skyndsamt framläggande av förslag till sådan revision av
lagen om kommunalstyrelse i stad, att magistratens befattning med kommunens
förvaltning upphör». I motionerna erinras örn att de sakkunniga,
som behandlat frågan om processreformens ekonomiska verkningar, ifrågasatt
en förstärkning av den kommunala självstyrelsen i stadsförvaltningen
genom magistratens ersättande — vad de kommunaladministrativa uppgifterna
angår — med en central förvaltningsmyndighet, av rent kommunal
karaktär. Sedermera hava 1928 års kommunalförvaltningssakkunniga utarbetat
ett förslag i ämnet. Enligt detta förslag skulle inrättas ett nytt centralt
förvaltningsorgan, kallat stadsstyrelse, som skulle fullgöra drätselkammarens
och magistratens kommunala funktioner. Utan att uttala någon
mening om de utarbetade förslagens lämplighet vilja motionärerna framhålla,
att frågan örn ett upphävande av magistratens befattning med de
kommunala funktionerna bör bringas till genomförande snarast möjligt, och
hemställa därför om utredning av angiven art.
44
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
Vid flera tillfällen ha krav på en omorganisation av städernas förvaltning
framställts; särskilt på grund av processkommissionens förslag örn ändringar
i städernas domstolsväsen Ilar denna fråga fått aktualitet. I 1928 års kommunalförval
tningssakkunnigas betänkande föreligger ett förslag till frågans
lösning. I det läge, vari denna fråga befinner sig, finner utskottet det icke
lämpligt att föreslå begäran örn förslag angående borttagande av magistratens
befogenheter i avseende å kommunens förvaltning. Även örn dessa
befogenheter numera äro av väsentligt mindre betydelse än tidigare, torde
de likväl böra bibehållas, till dess en omorganisation av stadsförvaltningen
kommer till stånd. Utskottet avstyrker alltså motionerna I: 288 och II: 446
i denna del.
Uteslutande av vissa personer från behörighet att vara
stadsfullmäktige.
Närvarande: Herrar Sävström, David Bergström, Thulin, G. W. Hansson, K. J. Ekman,
hundberg, Larsén, Isak Svensson1), Alexander Nilsson1), greve Lagerbjelke, Kropp, Gustatsan
i Kasenberg, Jansson i Edsbäcken, Borg1), Andersson i Igelboda, Laurén1), Petersson
i Broaryd, Alströmer, Källman och Skoglund.
b Ej närvarande vid justeringen.
Bestämmelserna örn uteslutande av vissa personer från behörighet att
vara ledamot av stadsfullmäktige äro i huvudsak av samma innehåll som
nu gällande stadganden.
I motionen I: 288 av herr Möller m. fl. och II: 445 av herr Hansson i
Stockholm m. fl. har hemställts örn sådan ändring i lagen om kommunalstyrelse
i stad, att förbudet för tjänsteman eller betjänt, som är anställd
vid stadens drätsel eller annat dess förvaltande verk och är för sin befattning
redovisningsskyldig, att vara ledamot av stadsfullmäktige, skulle borttagas.
Såsom motiv för detta förslag anföres, att motsvarande förbud icke
föreligger i avseende å ledamotskap i kommunalfullmäktige och att intet
skäl förelåge att i förevarande punkt giva skilda stadganden i lagarna örn
kommunalstyrelse på landet och i stad.
Enligt utskottets mening äro skilda bestämmelser i fråga om behörighet
att vara kommunal- respektive stadsfullmäktige motiverade av vissa skäl.
Det antal personer i landskommunerna, som skulle beröras av ett förbud av
angiven art, är mycket ringa; å andra sidan torde det lia visat sig, att ifrågavarande
befattningshavare varit en värdefull tillgång vid besättande av kommunala
förtroendeposter och att de ofta tillfört den beslutande församlingen
kunskaper och praktisk erfarenhet. De skäl, som sålunda tala mot förevarande
behörighetsbestämmelsers införande för landskommunernas vidkommande,
föreligga emellertid ej, i varje fall icke i samma mån, i fråga
örn städerna. Särskilt är antalet redovisningsskyldiga tjänstemän och betjänte i
städerna så stort, att en möjlighet att i fullmäktige invälja dylika befattningshavare
skulle kunna leda till att dessas speciella intressen i alltför
hög grad bleve tillgodosedda. Härtill kommer, att i städerna det icke torde
möta samma svårigheter som på landsbygden att finna personer, som äga
för ledamotskap i fullmäktige erforderlig erfarenhet. De principiella skäl,
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
45
som tala för förbudet i fråga, torde därför böra fälla utslaget för städernas
vidkommande. Utskottet avstyrker alltså motionerna I: 288 och II: 446 i
denna del.
Skattedifferentiering.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Stendahl, G. U . Hansson, Hellberg, Sandegård, Sundberg,
Larsén, Fredrik Ström1), Granström, K. A. S. Nylander, Engberg1), Gustafson i
Kasenberg1), Persson i Trången, Lindmark., Fast, Alströmer, Källman, Wallerius1), Weijne
och Mosesson1).
*) Ej närvarande vid justeringen.
I Kungl. Majlis förslag till lag om kommunalstyrelse i stad finnes icke
någon motsvarighet till § 59 i nuvarande kommunalstyrelseförordning för
stad. Stadgandet i denna paragraf tillägger städerna en allmän befogenhet att
differentiera den kommunala uttaxeringen utöver den skattedifferentiering, som
enligt § 58 i sagda förordning kan äga rum i fråga örn personliga tjänstbarheter,
vilka utgjorts efter förut antagna grunder och i fråga örn utskylder enligt
särskild lag eller författning. Detta sistnämnda stadgande skulle enligt Kungl.
Maj:ts förslag fortfarande kvarstå och således endast städernas allmänna befogenhet
till skattedifferentiering borttagas. Kommunalstyrelseförordningen
§ 59 reglerar emellertid allenast förfarandet vid beslut örn skattedifferentiering,
men angiver icke de fall där skattedifferentiering må äga rum. Departementschefen
framhåller i propositionen, att enligt en av kommittén för kommunala
nybildningar, som 1917 framlagt betänkande, företagen och i betänkandet intagen
undersökning, sistnämnda lagrum allenast skulle hava tillämpats i tre
fall, av vilka i ett fall skattedifferentieringen sedan flera år upphört.
Departementschefen anför vidare:
»Däremot har det stundom inträffat, att stadgandet i fråga missuppfattats
och att försök till felaktig tillämpning därav förekommit. Detta är naturligen
ett skäl att, örn stadgandets bibehållande ej påkallas av sakliga skäl, låta detsamma
utgå. Härtill kommer, att lagrummet enligt sin bokstav torde tillåta
en ganska vittgående rätt att frångå kommunalskattelagens beskattningsgrunder.
Örn det också ej behövde riskeras, att detta stadgande i en gammal
lag skulle i praktiken återupplivas och tillämpas i nya fall, är naturligtvis
risken härför större, om stadgandets tillämplighet så att säga legaliserades i
den nya lagen. Att ett dylikt återupplivande skulle strida mot grundsatserna
för gällande kommunala beskattningsprinciper, torde vara otvivelaktigt. Starka
skäl torde fördenskull tala för stadgandets borttagande.»
1 en inom första kammaren väckt motion nr 298 har herr Vfinnerström hemställt:
»att
riksdagen måtte för sin del besluta, att i stället för andra stycket av
kap. (i § 2 moni. 2 i det vid Kungl. Maj:ts proposition nr 99 fogade förslag till
lag örn kommunalstyrelse i stad måtte införas ett tredje moment, upptagande
nuvarande stadgandet i § 59 av kungl, förordningen örn kommunalstyrelse i
stad.»
Motionären har anfört bland annat:
»Stadgandet stod redan vid dess tillkomst enligt motiven fullt medvetet i
strid mot likställighetsprincipen och var avsett att, där skäl därtill föreligga,
möjliggöra undantag från denna princip. De försök till oriktig tillämpning,
46
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
som förekommit, synas icke utgöra något skäl för paragrafens slopande, enär
alla missbruk genom det kommunala besvärsinstitutet avvärjts och kunna av
värjas.
»
Här ifrågavarande bestämmelser ha endast i få fall kommit i tillämpning,
och om deras innebörd hava delade meningar gjorts gällande. Emellertid finner
utskottet lämpligt, att i lagen gives uttryck för den princip, som ligger till
grund för nämnda stadgande, nämligen att i vissa fall en differentiering av
skattskyldigheten kan vara önskvärd. Härtill kommer, att möjlighet till missbruk
av stadgandet, med hänsyn till besvärsrätten, icke lärer föreligga.
På grund av vad sålunda anförts och då anledning synes saknas att utesluta
stadgandet oell därigenom vidtaga såväl en faktisk lagändring som en
ändring av det nuvarande rättsläget inom städerna, har utskottet funnit sig
böra förordna att detsamma bibehålies. Utskottet har förty med anledning av
motionen I: 298 av herr Vennerström insatt detsamma med vissa formella ändringar
i § 63 i förslaget till lag om kommunalstyrelse i stad.
Lagen om proportionellt valsätt.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Thulin, Stendahl, O. W. Hansson, Hellberg, K. J.
Ekman* 1), Thorén, Wagnsson1), greve Lagerbjelke, Kropp1), Gustafson i Kasenberg1), Persson
i Trången, Hallén1), Andersson i Igelboda1), Luttrén, Karlsson i Vadstena, Fast, Lundén,
Björck i Kristianstad1) och Skoglund1).
*) Ej närvarande vid justeringen.
Det i Kungl. Maj:ts prop. nr 99 intagna förslaget till lag örn proportionellt
valsätt vid val inom landsting, å kommunalstämma m. m. avser att ersätta
stadgan om proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting och stadsfullmäktige
m. m. av den 13 juni 1913 och innebär beträffande själva valsättet
ingen förändring i förhållande till nämnda stadga.
Tredje stycket av § 3 i Kungl. Maj:ts förslag lyder: »Valsedlarna skola för
att bliva gällande vara enkla, slutna och fria från öv er strykning ar. Sedeln må
ej upptaga flera, men väl färre namn än det antal personer valet avser. Där
något namn å sedeln är tvetydigt, gäller den dock för övriga namn.»
I en motion II: 414 har herr Hage yrkat, att riksdagen för sin del ville besluta,
att nämnda tredje stycke i § 3 av förslaget skall erhålla följande lydelse:
»Valsedlarna skola för att bliva gällande vara enkla och slutna. Sedel må
ej upptaga flere men väl färre namn än det antal personer valet avser.
Är något namn å valsedel övers fräket, eller framgår med avseende å något
där förekommande namn ej fullt otvetydigt, vem därmed åsyftas, eller upptager
valsedel namn å någon som ej är valbar, anses sådant namn såsom obefintligt.
Äro å valsedel upptagna flere namn än vad ovan är medgivet, anses
det eller de sista övertaliga namnen som obefintliga.» Bestämmelsen är i tilllämpliga
delar lika med § 23 tredje stycket i det föreliggande förslaget till
kommunal vallag och med lagen om val till riksdagen § 18.
Den bestämmelse, som beröres av motionärens yrkande, återgår på 1909 års
stadga örn val till riksdagens utskott och tillkom genom en ändring i Kungl.
Maj:ts förslag till sådan stadga vid 1908 års riksdag. Ovannämnda bestämmelse
i detta förslag innehöll endast: »Namnen skola å valsedeln uppföras i en
Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 30.
47
följd, det ena under det andra.» Konstitutionsutskottet gjorde emellertid följande
tillägg: »Valsedlarna skola för att bliva gällande vara enkla, slutna, hoprullade
och fria från. öv er strykning ar. Sedel må ej upptaga flere, men väl färre
namn än det antal personer valet avser. Där----namn.» (= förslaget) och
motiverade detta med att utskottet avsett att förhindra sådana avvikelser från
ett partis vallista, som endast skulle vålla onödigt besvär vid valförrättningen
eller möjligen mer eller mindre godtyckliga förskjutningar; skulle det inträffa
att en grupp inom ett parti ville rösta på annat sätt än partiets valsedel angåve,
förefunnes intet hinder för att denna grupp ginge till val med egen lista.
1913 års stadga upptog bestämmelserna i 1909 års stadga oförändrade. Vid
1927 års riksdag väckte herr Hage en motion, IT: 202, vari han påvisade, att tillvaron
av tvenne olika bestämmelser beträffande valsedels giltighet vid skilda
val, varvid i det ena fallet strykningar medgåves, i det andra däremot icke, enligt
motionärens mening lett till att vid åtskilliga tillfällen, då den senare bestämmelsen
gäller, valsedlar kasserats på den grund, att de personer, som avgivit
dessa sedlar och som vid andra val måhända strukit namn å valsedel, icke
vetat örn eller kommit att tänka pä att, ett dylikt strykande i ifrågavarande
fall mäste leda till valsedelns kasserande. Konstitutionsutskottet avstj^rkte och
riksdagen avslog motionen. Utskottet anförde i sitt utlåtande:
»I sina bestämmelser örn röstsammanräkning m. m. är stadgan (av 1913) på
grund av sitt speciella tillämpningsområde uppbyggd på andra principer än de,
som numera, enligt 1921 och 1922 genomförda lagändringar, gälla vid val till
riksdagens andra kammare och val av förstakammarelektorer, kommunalfull
mäktige, stadsfullmäktige och landstingsman. I fråga om de val, för vilka 1913
års stadga gäller, har det icke ansetts lämpligt att föreskriva den mer invecklade
sammanräkningsmetod, som genomförts beträffande de politiska och kommunala
valen i allmänhet och som är byggd på en mera genomförd rangordningsregel.
Denna principiella olikhet mellan de vid politiska och kommunala val i allmänhet
å ena och val enligt 1913 års stadga ä andra sidan gällande reglerna
har i viss mån betingat de skiljaktigheter i vissa detaljer, som motionären påpekar.
Enligt den i 1913 års stadga bestämda valmetoden kunna överstrykningar
av namn sålunda vida lättare leda till hävande av rangordningsregeln
än enligt den metod, som införts i fråga örn politiska och kommunala val i allmänhet.
Att i omförmälda stadga göra de ändringar, som motionären föreslår,
synes redan av detta skäl olämpligt, och att för här berörda vals vidkommande
införa den nya valmetoden, torde icke vara tillrådligt; den nu använda, enklare
valmetoden synes väl lämpad för val i sådana slutna, organiserade och jämförelsevis
fåtaliga församlingar, varom här huvudsakligen är fråga.»
Mot konstitutionsutskottets beslut reserverade sig fyra ledamöter. Reservanterna
ansågo ostridigt, att den förefintliga olikheten i bestämmelserna beträffande
valsedels beskaffenhet vid ifrågavarande val å den ena sidan och allmänna
valen till kommunalfullmäktige m. m. å den andra vållat viss förvirring och lätt
kunnat leda till masskassering av valsedlar, och hemställde därför att riks
dagen i skrivelse till Kungl. Majit måtte anhålla örn utredning och förslag till
sådan ändring av stadgan örn proportionellt valsätt av den 13 juni 1913, att bestämmelserna
däri örn valsedels beskaffenhet samt örn grunderna för valsedels
kasserande komme i överensstämmelse med vad som gällde i förordningen örn
kommunalstyrelse på landet beträffande val av kommunalfullmäktige.
48
Konstitutionsutskottets utlåtande Kr HO.
Enligt utskottets mening är den förefintliga olikheten i bestämmelserna beträffande
valsedels beskaffenhet vid skilda val ägnad att vålla en viss osäkerhet
och förvirring och verka förryckande på valens utgång. Utskottet finner det
lika med motionären önskvärt, att bestämmelserna i berörda avseende bringas
i överensstämmelse med varandra, och får därför tillstyrka att tredje stycket
av § 3 i Kungl. Majits förslag till lag örn proportionellt valsätt vid val inom
landsting och kommunalstämma m. m. erhåller den av motionären föreslagna
lydelsen.
Revision av förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, Strömber!)* 1), Stendahl, G. W. Hansson,
Hellberg, Sundberg, Larsén, Fredrik Ström1), Granström, greve Lagerbjelke, Gustafson i
Kasenberg1), Jansson i Edsbäcken, Persson i Trången, Forssell1), Andersson i Igelboda1),
Laurén, Lindmark1) Fast och Källman.
1) Ej närvarande vid justeringen.
I den riksdagens skrivelse av år 1921, som utgör utgångspunkten för nu
företagna revisionsarbete, hemställdes örn revision endast av gällande förordningar
örn kommunalstyrelse på landet och i stad. Sålunda berördes icke frågan
om revision av förordningen örn kommunalstyrelse i Stockholm. Den sakkunnige,
landshövding Hammarskjöld, upptog ej heller i sitt förslag någon framställning
på denna punkt. I sitt yttrande över den sakkunniges förslag hemställde
emellertid Stockholms stadsfullmäktige, att revisionen av kommunallagstiftningen
skulle utsträckas jämväl till kommunalförordningen för Stockholm,
och detta yttrande biträddes av Överståthållarämbetet. I propositionen
bär något förslag om revision av nämnda förordning icke framlagts; departementschefen
har i sitt yttrande vid propositionens föredragning anfört, att han
icke vore beredd att vid detta tillfälle upptaga frågan örn revision av kommunalförordningen
för Stockholm och att en dylik revision icke torde kunna ske
utan en mera omfattande utredning än den föreliggande. Ett uppskov med
lösningen av denna fråga vore även enligt departementschefens mening påkallat
med hänsyn därtill, att stadskollegiet den 22 november 1928 tillkallat
särskilda kommitterade för att verkställa utredning rörande överståthållarämbetets
och stadens inbördes förhållande.
Emellertid anser utskottet, att samma skäl, som i 1921 års riksdagsskrivelse
anfördes för upptagande av det nu fullbordade revisionsarbetet, även äga tillämpning
på frågan örn revision av förordningen örn kommunalstyrelse i Stockholm.
Utskottet föreslår därför, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit
anhåller örn skyndsam utredning rörande denna fråga, i anslutning till de riktlinjer,
som i meromnämnda riksdagsskrivelse uppdragits. Vid utredningsarbetet
bör givetvis även beaktas, att sådana sakliga ändringar i kommunalförfattningarna,
som genomföras vid nu föreliggande revision, även införas i
Stockholmsförfattningen. Utskottet utgår jämväl från, att vid utredningen
tages hänsyn till de förslag, som de av departementschefen nämnda, av Stockholms
stadsfullmäktige den 22 november 1928 tillkallade kommitterade kunna
komma att avgiva rörande överståthållarämbetets och stadens inbördes förhållande.
Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 30.
49
Valdag vid val av landstingsman.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, Strömberg1), Stendahl, 6. W. Hansson,
Hellberg, Sandegård1), Sundberg, Larsén, Granström, greve Lagerbjelke, Gustafson i Kasenberg1),
Jansson i Edsbäcken, Persson i Trången, Andersson i Igelboda1), Laurén, Lindmark1),
Fast, Alströmer och Källman.
9 Ej närvarande vid justeringen.
Enligt Kungl. Marits förslag, som utskottet i denna punkt tillstyrker, skall
beträffande tid för val av landstingsman (kommunala vallagen 11 §) gälla, att
i princip valet skall förrättas tredje söndagen i september månad eller i stad,
där magistraten så beslutar, närmast därförut infallande lördag; dock skall
möjlighet finnas att utsätta valet till annan dag under tiden från och med den
13 till och med den 30 september, därest av vederbörande kommunala organ med
kvalificerad majoritet så beslutes.
Den sålunda medgivna möjligheten till undantag från den i lagen stadgade
allmänna regeln rörande tiden för berörda val kan i vissa fäll medföra olägenheter.
Enligt den föreslagna nya lagstiftningen skall preliminär röstsammanräkning
införas vid här ifrågavarande val, liksom tidigare skett i fråga om
andra kammarvalen, för att tillgodose behovet av ett snabbt bekantgörande av
valutgången, i den mån en dylik rösträkning härom kan lämna upplysning.
Tydligt är emellertid, att värdet av ett preliminärt sammanräkningsförfarande
väsentligen minskas, därest val av viss karaktär icke samtidigt äga runi. Det
vore därför önskvärt, att bestämmelserna örn valdag vid landstingsmannaval
ändrades i sådan riktning, att garantier vunnes för att omförmälda val komme
att, utom möjligen i vissa av särskilda skäl betingade fall, hållas å samma dag
inom hela riket. Då denna fråga emellertid torde böra bliva föremål för en
undersökning genom Kungl. Maj:ts försorg, föreslår utskottet en skrivelse med
begäran örn skyndsam utredning i angiven riktning.
Lagtexten.
I det följande lämnar utskottet en redogörelse för de viktigare ändringar
i lagtexterna, som utskottet företagit, dels i anslutning till den i det föregående
lämnade motiveringen, dels i vissa andra fall. Vissa mindre viktiga
ändringar av huvudsakligen formell natur ha icke ansetts erfordra särskilt
omnämnande.
Lagell om kommunalstyrelse på landet.
I 3 § har utskottet företagit en ändring i anslutning till vad ovan anförts
angående kommuns uppgifter (sid. 9).
I 5 § tredje stycket under d) har utskottet företagit en ändring av uteslutande
formell karaktär avsedd att förtydliga lagtexten.
I 17 § föreslår utskottet insättande av en bestämmelse, vari utsäges, att
vid den första kommunalstämman under året val av ledamöter och suppleanter
i valnämnd skall förrättas. I samma paragraf har utskottet vidtagit de
ändringar, som betingas av vad utskottet ovan anfört angående tiden för
Icommunälstämmosammanträden (sid. 31).
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 5 sami. 20 haft. (Nr 30.)
1094 30 4
50
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
I 19 § har utskottet i anslutning till vad ovan anförts angående kungörelse
om kommunalstämma (sid. 32) vidtagit viss ändring.
I 23 § 1 mom. har utskottet vidtagit ändringar bland annat på grund av
vad ovan anförts angående tillsättande av tjänstemän (sid. 15).
I 83 § 2 mom. stadgas om kvalificerad majoritet såsom villkor för beslut
örn efterskänkande av oguldna kommunala utskylder. Tydligt är att dylik
majoritet icke bör stadgas i de fall då fråga är örn antagande av ackord
och utskottet har därför föreslagit ett tillägg till den i Kungl. Maj:ts förslag
upptagna bestämmelsen på denna punkt. Den särskilda bestämmelsen i 24 §
örn villkoren för efterskänkande av utskylder torde icke heller böra tillämpas
1 angivna fall, varför utskottet föreslagit en ändring även i denna paragraf.
I 24 § har utskottet icke upptagit det i Kungl. Maj:ts förslag kap. 2 § 14
införda andra stycket angående arvode eller ersättning för kommunalt uppdrag.
Såsom i motionerna I: 287 och II: 445 anföres torde nämligen tvekan
kunna råda angående innebörden av begreppet »kommunalt uppdrag».
I 25 § 1 morn. har utskottet vidtagit ändring i anslutning till vad som
anförts angående ersättning för kommunala förtroendeuppdrag (sid. 18). I.
2 moni. av samma paragraf har utskottet vidtagit den ändring, att orden »eller
omnibus» insattes efter ordet »järnväg»; på grund härav erfordras en jämkning
även i den följande delen av momentet.
I 27 § föreslår utskottet en formell ändring för förtydligande av bestämmelsen.
I 38 § föreslås en ändring i anslutning till vad ovan anförts angående
kungörelse av kommunalfullmäktigsammanträde (sid. 33).
I 41 § föreslår utskottet en ändring, betingad av vad som anförts örn
tillsättande av tjänstemän (sid. 15).
I 44 § 1 och 3 morn. införes ett tillägg i anslutning till vad ovan anförts
örn kommunernas förvaltning (sid. 34).
I 49 § föreslår utskottet den ändringen, att kyrkoherden eller den hans
ämbete förvaltar, även örn han icke är ledamot av kommunalnämnden, väl
äger att yttra sig och framställa förslag i nämnden men icke att deltaga i
besluten. Ändringsförslaget utgår från den uppfattning örn kyrkoherdens
ställning, som utskottet i sitt utlåtande rörande Kungl. Maj:ts förslag till lag
örn församlingsstyrelse närmare motiverar.
I 52 § föreslås ett tillägg i anledning av vad som anförts angående rätt för
suppleanter i kommunalnämnd att närvara vid nämndens förhandlingar (sid. 36).
I 53 § föreslås en ändring, betingad av vad som anförts rörande uppbördsprovision
(sid. 26).
I 56 § föreslås en ändring, betingad av vad som anförts angående antagande
av biträden hos kommunalnämnd (sid. 37).
58 § innefattar de bestämmelser, som ovan motiverats i punkten örn kommunala
medels insättande i bank (sid. 23).
59 § innefattar de bestämmelser, som motiverats under punkten ansvar
för ledamöter i kommunalnämnd (sid. 38).
60 § 2 mom. anknyter till ändringen i 44 §.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr SO. 51
Ett tillägg till 63 § innefattar de ändringar, som motiverats under punkten
revision (sid. 24).
Bestämmelserna i 76—78 §§ anknyta till vad som anförts angående avkortning
m. m. (sid. 27).
I 79 § har under c) en ändring vidtagits, varigenom stadgandet förtydligats
och fullständigats. Ändringen anknyter till vad i motsvarande bestämmelse
örn kommunalstyrelse i Stockholm är stadgat.
I 80 § har under b) vidtagits den ändring, som ovan motiverats under
punkten underställning av kommunala beslut (sid. 29).
Lagen örn kommunalsty reise i stad.
De ändringar, som motsvara i det föregående nämnda ändringar i lagen
örn kommunalstyrelse på landet, beröras icke i det följande.
Utskottet har företagit den ändringen, att i en särskild bestämmelse (51 §)
ges den allmänna föreskrift att vad i lagen stadgas i avseende å magistrat,
skall i stad, där magistrat ej finnes, gälla örn stadsstyrelsen. I överensstämmelse
härmed ha ändringar i ett antal paragrafer, där stadsstyrelsens ställning
i skilda hänseenden likställes med magistratens, vidtagits.
I 19 § har utskottet vidtagit vissa formella ändringar i förtydligande syfte.
I 20 § har utskottet företagit ändringar, betingade av den av riksdagen
antagna lagen örn beräkning av lagstadgad tid.
I 26 § har utskottet föreslagit en ändring, varigenom klargöres, att vid
stadsfullmäktigesammanträden fråga får företagas till avgörande, ehuru den
ej angives i kallelsen, endast örn frågan varit föremål för sådan beredning,
som bestämmes i 24 §, eller enligt samma paragraf icke behöver särskilt
beredas.
I 52 § ha sammanförts bestämmelserna i kap. 4 §§ 8 och 10 i Kungl.
Maj:ts förslag med uteslutande av andra stycket i sistnämnda paragraf, då
de däri givna bestämmelserna torde sakna praktisk betydelse.
I 53 § har vidtagits en ändring, varigenom klargöres, att förslag till
reglemente för drätselkammaren icke behöver upprättas av magistraten, varemot
dylikt förslag, sedan det granskats och godkänts av stadens beslutande
organ, av magistraten med eget yttrande skall insändas till länsstyrelsen.
I 63 § 3 mom. införes den ovan motiverade bestämmelsen angående skattedifferentiering
(sid. 45).
lionmiuiiala vallagen.
I Kungl. Maj:ts förslag till lag örn kommunala och kyrkliga val föreslår
utskottet den ändringen, att rubriken ändras till kommunal vallag och att i
överensstämmelse härmed erforderliga jämkningar vidtagas i lagtexten. Alla
de val, som i lagen regleras, äro nämligen uppenbarligen av kommunal natur,
vadan den i Kungl. Maj:ts förslag gjorda åtskillnaden mellan kommunala
och kyrkliga val icke synes lämplig.
I 5 § 2 mom. har Kungl. Majit föreslagit en bestämmelse enligt vilken
församling skulle kunna vid val av kyrkofullmäktige för varje valdistrikt
utse en inom församlingen röstberättigad person att såsom ledamot i val
-
52
Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 30.
nämnden eller i magistraten eller såsom särskild deputerad jämte magistratens
deputerade tjänstgöra vid kyrkliga val. Denna bestämmelse finner utskottet
icke behövlig. Någon anledning att vid val av denna art giva valnämnden
en annan sammansättning än eljest eller att utse en person att
tjänstgöra jämte magistraten eller magistratens deputerade synes icke vara
för handen. Utskottet föreslår därför, att berörda bestämmelse utgår.
I 13 §, motsvarande i Kungl. Maj:ts förslag § 11, mom. 3, har borttagits
den bestämmelsen att, där stad är delad i särskilda valkretsar för stadsfullmäktigeval,
särskild valdag må utsättas för varje krets.
I 15 och 16 §§, som motsvara kap. 4 12 § i Kungl. Maj:ts förslag, föreslår
utskottet sådana bestämmelser, att förfarandet med uppdelning av valet på
skilda dagar göres fakultativt för alla kommuner, församlingar och valdistrikt,
icke, såsom Kungl. Majit föreslagit, obligatoriskt för kommuner, församlingar
och valdistrikt med mera än 3,000 invånare. I sammanhang härmed föreslår
utskottet, att beslut örn dylik uppdelning skall fattas av vederbörande
kommuns eller församlings beslutande organ, icke av valnämnden. Den i
Kungl. Majlis förslag medgivna möjligheten till uppdelning av valet på tre
skilda dagar bör enligt utskottets mening borttagas, då något behov av densamma
icke torde föreligga.
I 25 § föreslår utskottet en sådan ändring, att valsedel, å vilken finnes
något kännetecken, skall förklaras ogiltig, endast örn kännetecknet uppenbarligen
blivit med avsikt anbragt. Den föreslagna bestämmelsen, enligt
vilken ogiltighet skulle inträda så snart kännetecknet kunde antagas vara
anbragt med avsikt, synes nämligen vara för sträng, allra helst som i många
fall osäkerhet på denna punkt kan föreligga.
Lagen om proportionellt valsätt vid val inom landsting,
å kommunalstämma m. lii.
I 3 § av lagen har utskottet vidtagit de ändringar, som betingas av vad
ovan anförts rörande ifrågavarande lag.
Lag örn införande av lagarna örn kommunalstyrelse på landet
och i stad lii. lii.
I 3 § har utskottet föreslagit den ändringen, att vid de val av landstingsmän,
kommunalfullmäktige, municipalfullmäktige och stadsfullmäktige, som
skola förrättas under år 1930 i huvudsak skola förrättas efter de i den
kommunala vallagen givna bestämmelserna, dock att i avseende å dessa val
i stället för föreskrifterna i 15--17 §§ i kommunala vallagen skall gälla vad
i lagen den 20 maj 1921 med vissa föreskrifter i fråga örn val av kommunal-,
municipal- och stadsfullmäktige samt av landstingsmän stadgas örn vals utsättande
till olika dagar och om vals förrättande å olika lokaler.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
53
Utskottet hemställer sålunda,
a) att riksdagen, med förklarande, att Kungl. Maj:ts förslag
till lag örn kommunalstyrelse på landet icke kunnat i oförändrat
skick antagas, måtte med anledning av detta förslag samt motionerna
I: 268, 276, 287, 292 och II: 16, 415, 420, 421, 436, 445,
451, 453, 457, 464, 466 för sin del antaga följande
(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
Förslag
till
Lag
om
koinmunalstyrelse på landet.
Härigenom förordnas som följer:
Kap. 1. Allmänna bestämmelser. 1 kap. Allmänna bestämmelser.
§1- 1 §■
Varje socken utgör en kommun. Äro två eller flera socknar redan förenade
till en kommun, skall därvid förbliva, till dess Konungen efter gjord framställning
annorlunda förordnar. Örn kommunalförbund och örn kommuners
förening till fattigvårdssamhälle är särskilt stadgat.
Räder osäkerhet beträffande gränsen för kommuns område, förordnar
Konungen angående gränsens rätta sträckning. Örn ändring i kommunal
indelning är särskilt stadgat.
§2. 2 §.
Medlem av kommun är envar, som är där mantalsskriven, ävensom var
och en, vilken, utan att vara mantalsskriven i kommunen, därstädes äger
eller brukar fast egendom eller är taxerad till allmän kommunalskatt.
§3. 3 §.
Kommun äger att själv, efter vad i Kommun äger att själv, efter vad
denna lag närmare bestämmes, vårda i denna lag närmare bestämmes, vårda
sina medlemmars gemensamma ord- sina gemensamma ordnings- och husnings-
och hushållningsangelägenheter, liållningsangelägenheter, såvitt icke
såvitt icke handhavandet därav enligt handhavandet därav enligt gällande
gällande författningar tillkommer författningar tillkommer annan,
annan.
Angående vården örn kyrkliga angelägenheter samt folk- och fortsättningsskoleväsendet
är särskilt stadgat.
§ 4. 4 §.
Vad kommun samfällt tillhör i fastighet, rörligt kapital eller inkomstgivande
rättighet skall, där ej annorlunda är stadgat, användas för kommunens
54
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
gemensamma behov och förvaltas på sätt i denna lag sägs. Det som härflyter
av sådan egendom ävensom medel, vilka tillkomma kommunen från
staten eller landsting eller eljest, skall anses såsom inkomst till täckande
av kommunens gemensamma utgifter.
§ 3.
För anskaffande av medel, som utöver
de i § 4 omförmälda inkomsterna
erfordras för bestridande av kommunens
utgifter, äger kommunen beskattningsrätt
enligt vad i denna lag stadgas.
5 §■
För anskaffande av medel, som utöver
de i 4 § omförmälda inkomsterna
erfordras för bestridande av kommunens
utgifter, äger kommunen beskattningsrätt
enligt vad i denna lag stadgas.
§ 6. 6 §.
Kommun äger att för överträdelse av de kommunalstadgar, som kommunen
kan finna skäl att uppgöra till främjande av sedlighet samt ordning
och säkerhet inom kommunen, i samma stadgar bestämma böter från och
med fem till och med etthundra kronor.
Örn utfärdande för område på landet i vissa fall av ordningsstadganden,
byggnadsordning, hälsovårdsstadganden och brandordning samt örn deras
upprätthållande är särskilt stadgat.
§ 7- 7 §■
Kommuns beslutanderätt utövas å kommunalstämma eller av kommunalfullmäktige.
Förvaltning och verkställighet tillkomma kommunalnämnd eller de styrelser,
nämnder eller personer, som äro utsedda för särskilda förvaltnings- eller
verkställighetsbestyr.
§ 8.
I kommun med mera än 1,500 invånare
skall den kommunen tillkommande
beslutanderätten, med de undantag
varom förmäles i §9, uppdragas
åt kommunalfullmäktige.
8 §■
I kommun med mera än 1,500 invånare
skall den kommunen tillkommande
beslutanderätten, med de undantag
varom förmäles i 9 §, uppdragas
åt kommunalfullmäktige.
Har kommunens invånarantal nedgått till 1,500 eller därunder, skall beslutanderätten
fortfarande utövas av kommunalfullmäktige, därest icke kommunalstämman
annorlunda besluter.
Kommun med 1,500 invånare eller därunder äger åt kommunalfullmäktige
uppdraga beslutanderätt, som avses i första stycket. Förslag örn upphävande
av sådant beslut må icke väckas förrän fyra kalenderår förflutit sedan
kommunalfullmäktige trädde i verksamhet och skall, örn det godkännes,
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
55
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
tillämpas från utgången av det kalenderår, varunder godkännandet vunnit
laga kraft.
Beslut om införande eller avskaffande av kommunalfullmäktige skall ofördröjligen
anmälas hos länsstyrelsen.
§9. 9 §■
Finnas kommunalfullmäktige, inskränkes kommunalstämmans befattning
till följande ärenden, nämligen:
a) ärenden, för vilkas avgörande gälla särskilda bestämmelser örn rösträtt;
b) val av ordförande och vice ordförande i kommunalstämman;
c) frågor örn införande och avskaffande av kommunalfullmäktige samt örn
kommunalfullmäktiges antal;
d) frågor örn ställe för kommunalstämma, örn sättet för stämmas kungörande
samt örn sätt och ställe för förvaring av stämmans protokoll; ävensom
e)
val av nämndemän; av valmän för utseende av vattenrättsnämndemän;
av skiftesgodemän; samt av valmän för utseende av ägodelningsnämndemän.
I kommun, där kommunalfullmäktige icke finnas, äger kommunalstämman
utöva kommunens beslutanderätt i alla dess angelägenheter.
§ 10. 10 §.
Yad i lag eller författning är stadgat örn befogenhet eller skyldighet
för kommunalstämmas ordförande att taga befattning med ärende skall i
kommun, där kommunalfullmäktige finnas, i stället gälla fullmäktiges ordförande,
där ej beslutanderätten i sådant ärende tillkommer kommunalstämman.
Köp. 2. Om kommunalstämma.
§ 1-
Rättighet att deltaga i kommunalstämmas
överläggningar och beslut
tillkommer, utom i fall, varom sägs
i § 3, envar inom kommunen mantalsskriven
man eller kvinna, som är
svensk undersåte samt senast under
nästföregående kalenderår uppnått
tjugutre års ålder. Varje röstberättigad
äger en röst.
Sådan rättighet tillkommer dock ej
a) är omyndig;
konkurstillstånd;
2 kap. Örn kommunalstämma.
U §■
Rättighet att deltaga i kommunalstämmas
överläggningar och beslut
tillkommer, utom i fall, varom sägs i
13 §, envar inom kommunen mantalsskriven
man eller kvinna, som är
svensk undersåte samt senast under
nästföregående kalenderår uppnått
tjugutre års ålder. Varje röstberättigad
äger en röst.
den, som:
b) iir i
c) är av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig försörjning;
56
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
(Kungl Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
d) i avseende å honom påförda utskylder till kommunen, vilka förfallit
till betalning under de tre sistförfluten kalenderåren, häftar för utskylder
för flera än två av dessa år; eller
e) är på grund av ådömd straffpåföljd utesluten från ovannämnda
rättighet.
Den omständigheten, att endera av äkta makar saknar rösträtt, inverkar
ej på den rösträtt, som tillkommer den andra maken.
Att den som är redovisningsskyldig Att den som är redovisningsskyldig
till kommunen ej må deltaga i vissa till kommunen ej må deltaga i vissa
ärenden, stadgas i kap. 5 § 3 andra ärenden, stadgas i 63 § andra stycket,
stycket.
§3.
Om upprättande av röstlängd och
örn röstlängdens bindande verkan stadgas
i lagen örn kommunala och kyrkliga
val.
13 §.
Örn upprättande av röstlängd och
örn röstlängdens bindande verkan stadgas
i kommunala vallagen.
§ 3■ 13 §.
Angår ärende endast i mantal satt jord, må ej andra deltaga däri än de
som innehava sådan jord.
I ärende, varom nu är sagt, tillkommer
rösträtt jordinnehavaren, ändå
att han ej är mantalsskriven i kom
-
I ärende, varom nu är sagt, tillkommer
rösträtt jordinnehavaren, ändå att
han ej är mantalsskriven i kommunen
eller är omyndig eller i konkurstillstånd
eller ej uppnått sådan ålder,
som sägs i § 1] och må sådan rätt
utövas jämväl för oskiftat dödsbo,
bolag eller annan samfällighet. För
omyndig röstar förmyndare, som har
jorden under sin förvaltning, eller, där
dessa äro flera, den, som de bland sig
utse; för oskiftat dödsbo, bolag eller
annan samfällighet må ej mera än en
person föra talan.
munen eller är omyndig eller i konkurstillstånd
eller ej uppnått sådan
ålder, som sägs i 11 §■ och må sådan
rätt utövas jämväl för oskiftat dödsbo,
bolag eller annan samfällighet. För
omyndig röstar förmyndare, som har
jorden under sin förvaltning, eller, där
dessa äro flera, den, som de bland sig
utse; för oskiftat dödsbo, bolag eller
annan samfällighet må ej mera än en
person föra talan.
Vid behandling av ärende, som sägs i första stycket, skall genom kom
munalnämndens föranstaltande finnas tillgänglig längd över de i sådant
ärende röstberättigade, vilka icke finnas upptagna såsom röstberättigade i
den allmänna röstlängden.
§ U 14 §.
Röstberättigad må genom fullmakt till annan röstberättigad överlåta sin
talan och rösträtt å kommunalstämma.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr SO.
57
(Kungl. Majis förslag.) (Utskottets förslag.)
Fullmakt skall vara ställd till viss person samt av utställaren underskriven
med angivande av den dag underskrivandet skett. Å fullmakten
skall tillika vara av två vittnen tecknat bevis, att densamma egenhändigt
underskrivits av utställaren å den dag fullmakten utvisar samt att namnet
på den person, till vilken fullmakten är ställd, då fanns utsatt å fullmakten.
Ar fullmakt ej så underskriven och bevittnad, som nu är sagt, är den ogin.
Fullmakt äger icke giltighet under längre tid än trettio dagar efter dagen
för utfärdandet.
Ej må någon på grund av fullmakt föra talan eller utöva rösträtt för
mera än en röstberättigad.
§5. 15 §.
Kommunalstämma utser bland de röstberättigade, som äro boende inom
kommunen och uppnått tjugufem års ålder, en ordförande och en vice ordförande
för fyra kalenderår. Avgår den valde under uppdragstiden, utses i
hans ställe annan för den återstående delen av samma tid. Underrättelse
örn dessa val, med angivande av de valdas namn och postadress, skall ofördröjligen
insändas till länsstyrelsen för intagande i länskungörelserna.
Ordförande eller vice ordförande kan ej den vara, som:
a) är omyndig;
b) är i konkurstillstånd;
c) är av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig försörjning;
d) på grund av honom ådömd straffpåföljd icke må utöva allmän befattning
eller genom utslag, som ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till påföljd,
som nu är sagd, eller är ställd under framtiden för brott, vilket kan
medföra sådan påföljd; eller
e) är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan.
Ej må annan avsäga sig uppdrag Ej må annan avsäga sig uppdrag
att vara ordförande eller vice ordfö- att vara ordförande eller vice ordfö
-
rande än:
a) kvinna;
b) ämbets- eller tjänsteman, som
rande än:
a) ämbets- eller tjänsteman, som av
av sin befattning är hindrad att full- sin befattning är hindrad att fullgöra
göra uppdraget;
c) den som uppnått sextio års ålder;
d) den som eljest uppgiver hinder,
vilket godkännes av kommunalstämman;
eller
e) vid valet den som efter de lyra
senaste årens tjänstgöring såsom ord
-
uppdraget;
h) den som uppnått sextio års ålder;
c) den som eljest uppgiver hinder,
vilket godkännes av kommunalstämman
; eller
d) vid valet den som de fyra senaste
åren, det år då valet sker inberäknat,
förande eller vice ordförande är i ord- tjänstgjort såsom ordförande eller vice
ning att avgå därifrån.
ordförande.
58
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
(Kungl. Maj.ts förslag.)
(Utskottets förslag.)
16 §.
§ 6.
Kommunalstämma skall hållas i sockenstuga eller å annat ställe, som för
sådant ändamål blivit av stämman särskilt bestämt.
17 §.
1 mom. I kommun, där kommunalfullmäktige
icke finnas, skola årligen
tre ordinarie kommunalstämmor
hållas:
en under tiden från och med den 16
mars till och med den 30 april för besluts
fattande i anledning av berättelsen
örn föregående årets räkenskaper
och förvaltning samt för val av
ledamöter och suppleanter i valnämnd;
en ander tiden från och med den 1
oktober till och med den 15 november
för fastställande av kommunens utgiftsoch
inkomststat; samt
en i december månad för anställande av val till de befattningar inom
kommunen, vilka vid årets slut bliva lediga, ävensom av revisorer och revisorssuppleanter.
I kommun inom Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens
län må de två först nämnda stämmorna, därest skäl därtill föreligger,
hållas högst fjorton dagar före eller högst fjorton dagar efter den
ovan stadgade tiden.
Ordinarie kommunalstämma i december må beträffande ordinarie kommunalstämma
eller kommunalstämmor under nästföljande år besluta, å vilken
dag sådan stämma skall hållas eller huruvida stämma skall hållas å söneller
helgdag.
§ 7.
Mom. 1. I kommun, där kommunalfullmäktige
icke finnas, skola årligen
tre ordinarie kommunalstämmor
hållas:
en under senare hälften av mars månad
eller under april månad för besluts
fattande i anledning av berättelsen
örn föregående årets räkenskaper
och förvaltning;
en i oktober månad för fastställande
av kommunens utgifts- och inkomststat;
samt
Mom. 2. Extra kommunalstämma
hålles, när länsstyrelsen därom förordnar
eller kommunalnämnden sådant
äskar eller ordföranden finner
det nödigt.
Envar, som är röstberättigad å
2 mom. Extra kommunalstämma
hålles, när länsstyrelsen därom förordnar
eller kommunalnämnden sådant
äskar eller ordföranden finner
det nödigt.
kommunalstämma, äger för uppgivet
ärende begära sådan stämmas hållande. Lämnas dylik framställning av ordföranden
utan avseende, skall han, örn det begäres, meddela sitt beslut skriftligen
med skälen därtill; och äger sökanden att däröver anföra besvär hos
länsstyrelsen. Mot länsstyrelsens beslut må talan ej föras.
§ 8.
I kommun, där kommunalfullmäk- I
tige finnas, skall kommunalstämma tige
18 §.
kommun, där kommunalfullmäkfinnas,
skall kommunalstämma
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
59
(Kungl. Maj:ts förslag.)
hållas, när det finnes erforderligt för
behandling av ärende, i vilket beslutanderätten
är förbehållen stämman.
Beträffande sådan stämma skola föreskrifterna
i §7 mom. 2 äga motsvarande
tillämpning.
(Utskottets förslag.)
hållas, när det finnes erforderligt för
behandling av ärende, i vilket beslutanderätten
är förbehållen stämman.
Beträffande sådan stämma skola föreskrifterna
i 17 § 2 mom. äga motsvarande
tillämpning.
§ 9-
19 §.
Kungörelse örn kommunalstämma utfärdas av ordföranden eller, vid hinder
för honom, av vice ordföranden och skall innehålla bestämd uppgift örn tid,
ställe och överläggningsämne för stämman.
Kungörelsen uppläses från predikstolen
i församlingens kyrka minst
fjorton dagar före stämman. Innefattar
kommun jämte moderförsamling även
annex- eller kapellförsamling, och hålles
i dennas kyrka gudstjänst inom
nämnda tid, skall kungörelsen uppläsas
jämväl därstädes. Ar kommunalstämma
utsatt till dag, då gudstjänst
tidigare hålles, skall kungörelsen
den dagen ånyo uppläsas. För
ärende, som fordrar så skyndsam handläggning,
att kungörande i nu föreskriven
ordning icke medhinnes, må
kommunalstämma hållas efter kortare
kungörelsetid och även samma dag
den blivit pålyst; dock må ej å sådan
stämma beslut fattas örn utgift eller
anskaffande av medel därtill eller avhändande
av kommunen tillhörig egendom
eller efterskänkande av någon
kommunens rättighet.
Kungörelsen uppläses från predikstolen
i församlingens kyrka fjorton
dagar eller minst en vecka före stämman.
Innefattar kommun jämte moderförsamling
även annex- eller kapellförsamling,
och hålles i dennas kyrka
gudstjänst inom nämnda tid, skall
kungörelsen uppläsas jämväl därstädes.
Är kommunalstämma utsatt till
dag, då gudstjänst tidigare hålles, skall
kungörelsen den dagen ånyo uppläsas.
För ärende, som fordrar så skyndsam
handläggning, att kungörande i nu
föreskriven ordning icke medhinnes,
må kommunalstämma hållas efter kortare
kungörelsetid och även samma
dag den blivit pålyst; dock må ej å
sådan stämma beslut fattas om utgift
eller anskaffande av medel därtill eller
avhändande av kommunen tillhörig
egendom eller efterskänkande av någon
kommunens rättighet.
Kungörelsen skall på ordförandens föranstaltande jämväl anslås å plats
eller platser inom kommunen, som kommunalstämman för ändamålet bestämt.
Tillkännagivande om tid och ställe för kommunalstämma bör ock, där
kommunalstämman icke med minst två tredjedelar av de i omröstningen
deltagandes röster annorlunda beslutit, införas i en eller flera ortstidningar,
såvida ej beträffande stämma för ärende, som fordrar skyndsam handläggning,
hinder däremot möter. Kommunalstämman besluter, i vilken eller
vilka tidningar sådant tillkännagivande skall införas, därvid sådana tidningar
böra väljas, som genom spridning inom olika grupper av kommunens med
-
60
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
(Kungl. Mårts förslag.) (Utskottets förslag.)
lemmar bringa tillkännagivandet till de flestas kännedom. Har vid fattandet
av sistnämnda beslut förslag örn tillkännagivandets införande i annan ortstidning
än de sålunda beslutade varit under omröstning och därvid erhållit
minst en tredjedel av de i omröstningen deltagandes röster, skall tillkännagivandet
införas jämväl i denna tidning. Tillkännagivandet skall, såvida ej
kommunalstämman annorledes beslutit, innehålla underrättelse allenast örn
de viktigare ärenden, vilka icke enligt lag skola förekomma å kommunalstämman.
Ordföranden skall i god tid avsända tillkännagivandet för intagande
i tidning, örn möjligt minst en vecka före stämman.
På kommunalstämma ankommande beslut, som här omförmälas, skola
fattas å ordinarie kommunalstämma i december och avse nästföljande kalenderår.
Den omständigheten, att kungörelse örn stämma ej blivit anslagen eller
att tillkännagivande ej blivit infört i tidning eller att kungörelse örn stämma,
som blivit utsatt till dag, då gudstjänst tidigare hålles i annex- eller kapellförsamlings
kyrka, icke blivit berörda dag därstädes uppläst, utgör ej hinder
för stämmans hållande.
§ 10. 20 §.
De ärenden, som företagas till avgörande å kommunalstämma, skola förut
vara vederbörligen beredda av kommunalnämnden eller annan kommunal
styrelse, nämnd eller beredning, dit ärendet efter sin beskaffenhet hör, eller
av en eller flera särskilt för sådan beredning utsedda personer. Innan ärende,
som beretts annorledes än av kommunalnämnden, företages till avgörande
a kommunalstämma, skall tillfälle lämnas nämnden att avgiva yttrande däröver.
Val må dock av kommunalstämma förrättas utan föregående beredning.
Detsamma gäller örn avgörande av ärende, som fordrar skyndsam handläggning
och icke avser utgift eller anskaffande av medel därtill eller avhändande
av kommunen tillhörig egendom eller efterskänkande av någon
kommunens rättighet.
§ 11.
Kan ärende, som handlägges å kommunalstämma,
icke å den utsatta
dagen bringas till slut, skall stämman
fortsättas å annan dag, varom, därest
stämman så besluter, kungörelse i
vanlig ordning utfärdas. Beslutes icke
sådan kungörelse, har ordföranden att,
innan stämman upplöses, bestämma
och för de närvarande tillkännagiva
tid för den fortsatta stämman.
21 §.
Kan ärende, som handlägges å kommunalstämma,
icke å den utsatta
dagen bringas till slut, skall stämman
fortsättas å annan dag. Örn stämmans
fortsättande skall, därest stämman så
besluter, kungörelse i vanlig ordning
utfärdas. Beslutes icke sådan kungörelse,
har ordföranden att, innan
stämman upplöses, bestämma och för
de närvarande tillkännagiva tid för
den fortsatta stämman.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr BO.
61
(Kungl. Majlis förslag.) (Utskottets förslag.)
Om fortsättande oell avslutande av valförrättning, när val är proportio
nellt, gäller vad därom är särskilt stadgat.
Begäres vid ärendes behandling å kommunalstämma bordläggning av
ärendet och förenar sig minst en tredjedel av de närvarande därom, skall
ärendet uppskjutas till annan dag, som ordföranden har att bestämma och
i vanlig ordning kungöra.
Bordläggning må ej, såvida icke beslut därom fattas med vanlig röstövervikt,
ske i fråga örn val eller mera än en gång i samma ärende.
§ 13. 22 §.
Ordföranden åligger att å kommunalstämma framställa ärendena till överläggning
samt att tillse, att ej andra frågor företagas till avgörande än de
som finnas angivna i kungörelsen örn stämman.
Ny fråga kan vid kommunalstämma väckas av envar röstberättigad men
må icke avgöras förrän vid annan stämma samt efter vederbörlig beredning
och kungörelse.
§ 13. 23 §.
Mom. 1. Sedan överläggningen i 1 mom. Sedan överläggningen i
ett ärende förklarats avslutad, fram- ett ärende förklarats avslutad, framställer
ordföranden proposition så ställer ordföranden proposition så
avfattad, att den kan besvaras med ja avfattad, att den kan besvaras med ja
eller nej. eller ej.
Ordföranden tillkännagiver därefter, huru enligt hans uppfattning be -
slutet utfallit, och befäster detsamma,
slag.
Begäres omröstning, skall den vid
val, så ock i annat ärende, där sådant
begäres, ske med slutna sedlar. Annan
omröstning sker öppet. Vid omröstning
skola de röstande avgiva sina röster
efter upprop eller, där ordföranden
så bestämmer, i den tur de anmäla
sig hos honom. Där ej för särskilda
fall annorlunda stadgas, bestämmes utgången
genom enkel pluralitet av de
avgivna rösterna. Falla rösterna lika
för olika meningar, skiljer vid val
lotten mellan lika rösttal, men blir i
övriga fall den mening beslut, som
ordföranden biträder.
Val av kommunalnämnd samt av
där ej omröstning begäres, med klubb
Begäres
omröstning, skall den vid
val ske med slutna sedlar. Annan omröstning
sker öppet, där ej sluten omröstning
begäres. Vid omröstning skola
de röstande avgiva sina röster efter
upprop eller, där ordföranden så bestämmer,
i den tur de anmäla sig hos
honom. Där ej för särskilda fall annorlunda
stadgas, bestämmes utgången
genom enkel pluralitet av de avgivna
rösterna. Falla rösterna lika för olika
meningar, skiljer vid val lotten mellan
lika rösttal, men blir i övriga fall den
mening beslut, som ordföranden biträder.
Vid omröstning för tillsättande
uv tjänstebefattning skall förfäras såsom
vid val.
Val av kommunalnämnd samt av
62
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
(Kungl. Maj:ts förslag.)
revisorer och revisorssuppleanter, som
avses i Jcap. 5 § 3, så ock av två eller
flera personer för särskild beredning
av ärenden, som skola företagas till
avgörande å kommunalstämma, skall
vara proportionellt, därest det begäres
av minst så många väljande,
som motsvara det tal, vilket erkålles,
om samtliga väljandes antal delas med
siffran för det antal personer valet avser,
ökad med 1. Örn förfarandet vid
sådant proportionellt val är särskilt
stadgat.
ilforn. 2. För beslut erfordras två
tredjedelar av de i omröstningen deltagandes
röster, då beslutet avser:
(Utskottets förslag.)
revisorer oell revisorssuppleanter, som
avses i 63 §, så ock av två eller flera
personer för särskild beredning av
ärenden, som skola företagas till avgörande
å kommunalstämma, skall
vara proportionellt, därest det begäres
av minst så många väljande, som motsvara
det tal, vilket erhålles, om samtliga
väljandes antal delas med siffran
för det antal personer valet avser,
ökad med 1. Örn förfarandet vid sådant
proportionellt val är särskilt
stadgat.
2 m o m. För beslut erfordras två
tredjedelar av de i omröstningen deltagandes
röster, då beslutet avser:
a) avhändande av fastighet eller därifrån härflytande rättighet eller inköp
av fastighet, där ej avhändandet eller inköpet avser genomförande av fastställd
stadsplan eller tomtindelning;
b) beviljande av anslag till nytt ändamål eller behov;
c) beviljande av anslag till ändamål eller behov, som icke är nytt men
för vilket under året näst före det, som anslaget avser, anslag ej utgått,
i kommun, där högsta uttaxeringen av allmän kommunalskatt överstiger nio
kronor för skattekrona;
d) höjande av visst under året näst före det, som höjningen avser, utgående
anslag, då höjningen skulle utgöra:
1) mera än tjugufem procent av förutvarande anslaget i kommun, där
högsta uttaxeringen av allmän kommunalskatt överstiger nio kronor för
skattekrona;
2) mera än femton procent av förutvarande anslaget i kommun, där
högsta uttaxeringen av allmän kommunalskatt överstiger tolv kronor för
skattekrona;
3) mera än tio procent av förutvarande anslaget i kommun, där högsta
uttaxeringen av allmän kommunalskatt överstiger femton kronor för
skattekrona;
e) beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning;
f) upptagande eller förnyande av
lån, därunder inbegripet ingående av
borgen, eller förlängning av tiden för
erhållet låns återbetalande; eller
g) efterskänkande av oguldna kommunalutskylder.
f) upptagande eller förnyande av
lån, därunder inbegripet ingående av
borgen, eller förlängning av tiden för
erhållet låns återbetalande;
g) efterskänkande av oguldna kommunalutskylder,
där fråga ej är om
antagande av ackord; eller
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr SO.
63
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
h) införande av sådan ordning för
medelsförvaltningen, som avses i 44 §
3 mom.
Med allmän kommunalskatt förstås i c) och d) sådan skatt, evad den
beslutits av kommunalstämma, kommunalfullmäktige, kyrkostämma eller kyrko
-
fullmäktige.
Mom. 3. Beslut örn beviljande av
anslag skall tillika innefatta, huruvida
anslaget skall utgå av tillgängliga
medel eller erforderligt belopp skall
uttaxeras eller upplånas.
§ I*-
Efterskänkande av oguldna kommunalutskylder
må av kommunalstämma
beslutas allenast där, efter
prövning av varje särskilt fall, verkligt
ömmande omständigheter befunnits
föreligga.
Arvode eller ersättning för kommunalt
uppdrag må ej av kommunalstämma beslutas
i andra fall än i § 15 och kap. 3
§13 sägs.
§ 45.
Mom. 1. Kommunalstämmas ordförande
är icke i denna sin egenskap
berättigad att uppbära arvode eller
ersättning för andra med uppdraget
förenade kostnader än för skrivmaterialier,
postporton och dylika utgifter,
som för kommunens räkning påkallas
vid uppdragets fullgörande. Kommunalstämman
må för ett år i sänder besluta,
att sådan ersättning skall utgå
med visst belopp, vilket icke må överstiga
vad skäligt är med hänsyn till
beräkneliga utgifter av nämnda art.
Mom. 2. Där det finnes av behovet
påkallat, äger kommunalstämman besluta,
att ledamot av kommunalnämnden
och vald ledamot av annan kommunal
styrelse, nämnd eller beredning
ävensom revisor skola för deltagande
3 mo m. Beslut örn beviljande av
anslag skall tillika innefatta, huruvida
anslaget skall utgå av tillgängliga
medel eller erforderligt belopp skall
uttaxeras eller upplånas.
24 §.
Efterskänkande av oguldna kommunalutskylder
må, där fråga ej är
örn antagande av ackord, av kommu
nalstämma beslutas allenast där, efter
prövning av varje särskilt fall, verkligt
ömmande omständigheter befunnits
föreligga.
25 §.
1 m o m. Kommunalstämmas ordförande
är icke i denna sin egenskap
berättigad att uppbära arvode eller
ersättning för andra med uppdraget
förenade kostnader än för skrivhjälp,
skrivmaterialer, postporton och dylika
utgifter, som för kommunens räkning
påkallas vid uppdragets fullgörande.
Kommunalstämman må för ett år i
sänder besluta, att sådan ei*sättning
skall utgå med visst belopp, vilket
icke må överstiga vad skäligt är med
hänsyn till beräkneliga utgifter av
nämnda art.
2 mom. Där det finnes av behovet
påkallat, äger kommunalstämman besluta,
att ledamot av kommunalnämnden
och vald ledamot av annan kom
munal styrelse, nämnd eller beredning
64
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
(Utskottets förslag.)
ävensom revisor skola för deltagande
i sammanträde eller förrättning inom
kommunen i kommunens angelägenhet
åtnjuta gottgörelse av kommunens
medel i form av dagtraktamente med
högst fem kronor för sammanträdeseller
förrättningsdag. Kommunalstämman
må ock besluta, där kommunikationsförhållandena
anses sådant kräva
och väglängden mellan ledamotens eller
revisorns hemvist och sammanträdeseller
förrättnings stället är större än
fem kilometer, att reseersättning skall
utgå till ledamoten eller revisorn.
Denna ersättning må icke överstiga
hälften av belopp, beräknat efter lägsta
avgift för automobil eller hästskjuts,
där icke järnväg eller omnibus är att
tillgå eller fartygslägenhet begagnas,
ej heller överstiga avgiften för tredje
klassplats på järnväg eller plåtsl omnibus,
där något av dessa fortskaffning smedel
finnes, eller för salongsplats på fartyg,
där resan såmedelst sker.
Ersättning för resa, som enligt uppdrag i kommunens angelägenhet företages
utom kommunen av person, som sägs i första stycket, må, örn kommunalstämman
så besluter, utgå efter annan grund än nu är sagt.
Mom. 3. Jämte gottgörelse, som 3 moni. Jämte gottgörelse, som
beslutes enligt morn. 2, samt ersättning beslutes enligt 2 moni., samt ersättning
för kostnader för skrivmaterialier,
postporton och dylika utgifter, som
för kommunens räkning påkallas vid
uppdragets fullgörande, må efter kommunalstämmans
bestämmande för med
uppdraget förenat besvär utgå arvode
till sådan ledamot av kommunal styrelse,
nämnd eller beredning, som utsetts
till ordförande, sekreterare, räkenskapsförare,
kassaförvaltare, föredragande
eller verkställande ledamot
eller till innehavare av annan motsvarande
befattning inom styrelsen,
nämnden eller beredningen, så ock till
revisor. Arvodet skall till beloppet
(Kungl. Maj:ts förslag.)
i sammanträde eller förrättning inom
kommunen i kommunens angelägenhet
åtnjuta gottgörelse av kommunens
medel i form av dagtraktamente med
högst fem kronor för sammanträdeseller
förrättningsdag. Kommunalstämman
må ock besluta, där kommunikationsförhållandena
anses sådant kräva
och väglängden mellan ledamotens eller
revisorns hemvist och sammanträdeseller
förrättningsstället är större än
fem kilometer, att reseersättning skall
utgå till ledamoten eller revisorn.
Denna ersättning må icke överstiga
hälften av belopp, beräknat efter lägsta
avgift för automobil eller hästskjuts,
där icke järnväg är att tillgå eller fartygslägenhet
begagnas, ej heller överstiga
avgiften för tredje klass plats på
järnväg, där sådan finnes, och för salongsplats
på fartyg, där resan såmedelst
sker.
för kostnader för skrivmaterialier,
postporton och dylika utgifter, som
för kommunens räkning påkallas vid
uppdragets fullgörande, må efter kommunalstämmans
bestämmande för med
uppdraget förenat besvär utgå arvode
till sådan ledamot av kommunal styrelse,
nämnd eller beredning, som utsetts
till ordförande, sekreterare, räkenskapsförare,
kassaförvaltare, föredragande
eller verkställande ledamot
eller till innehavare av annan motsvarande
befattning inom styrelsen,
nämnden eller beredningen, så ock till
revisor. Arvodet skall till beloppet
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr BO.
65
(Kunyl. Maj:ts förslag.)
bestämmas för högst ett år i sänder
och må icke överstiga vad på grund
av göromålens omfattning och art kan
anses skäligt, ej heller bestämmas
med hänsyn till den inkomst av tjänst,
yrke eller näring, som uppdragets innehavare
genom dess fullgörande går
förlustig. Ersättningen för kostnader
för skrivmaterialier, postporton och
dylika utgifter må, med iakttagande
av vad i morn. 1 är stadgat för där
avsett fall, bestämmas att utgå med
visst belopp.
Mom. 4. Sammanlagda beloppet av
beslutade ersättningar, som omförmälas
i denna paragraf och som ej
avse kostnader för skrivmaterialier,
postporton och dylika utgifter, må icke
överstiga vad kommunens ekonomiska
bärkraft utan större olägenhet medgiver.
Mom. 5. Där eljest i lag eller författning
föreskrift meddelas örn arvode
eller annan ersättning åt innehavare
av kommunalt uppdrag, skall vad sålunda
finnes särskilt stadgat lända till
efterrättelse.
(Utskottets förslag.)
bestämmas för högst ett år i sänder
och må icke överstiga vad på grund
av göromålens omfattning och art kan
anses skäligt, ej heller bestämmas
med hänsyn till den inkomst av tjänst,
yrke eller näring, som uppdragets innehavare
genom dess fullgörande går
förlustig. Ersättningen för kostnader
för skrivmaterialier, postporton och
dylika utgifter må, med iakttagande
av vad i 7 morn. är stadgat för där
avsett fall, bestämmas att utgå med
visst belopp.
4 mom. Sammanlagda beloppet av
beslutade ersättningar, som omförmälas
i denna paragraf och som ej
avse kostnader för skrivhjälp, skrivmaterialier,
postporton och dylika utgifter,
må icke överstiga vad kommunens
ekonomiska bärkraft utan större
olägenhet medgiver.
5 mom. Där eljest i lag eller för
fattning föreskrift meddelas örn arvode
eller annan ersättning åt innehavare
av kommunalt uppdrag, skall vad sålunda
finnes särskilt stadgat lända till
efterrättelse.
§ U- 26 §.
Ordföranden skall vid kommunalstämma föra eller på sitt ansvar låta föra
protokoll.
Protokollet skall för varje ärende upptaga, överläggningsämnet och beslutet,
med angivande huruvida och i vilken ordning omröstning företagits.
Justering av protokollet verkställes senast fjorton dagar efter stämman
å tid, som ordföranden bestämmer och vid stämman tillkännagiver, av ordföranden
jämte minst två därtill för varje gång av stämman utsedda närvarande
röstberättigade. Justering må ock verkställas av stämman antingen
genast eller vid stämma senast fjorton dagar därefter, varom vid tillfället
underrättelse meddelas. Protokollet underskrives, med anteckning om justeringen,
av ordföranden och de utsedda justeringsmännen eller, där justeringen
verkställts av stämman, minst två vid stämman närvarande röstberättigade.
Sedan protokollet justerats, skall tillkännagivande därom ske från predikstolen
i församlingens kyrka nästa sön- eller helgdag, då gudstjänst
Bihang till riksdagens protokoll 1030. 0 sami. 20 käft. (Nr BO.) 1094 so 5
66
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
där hålles, och bevis därom åtecknas protokollet eller särskilt utfärdas.
Innefattar kommun jämte moderförsamling även annex- eller kapellförsamling,
erfordras sådant tillkännagivande allenast i moderförsamlingens kyrka.
Protokollen med tillhörande handlingar och bilagor skola förvaras av
ordföranden på sätt och å ställe, som kommunalstämman bestämt.
§ 17.
Den som å kommunalstämma deltagit
i avgörandet av ärende kan genast
eller sist vid justeringen av protokollet
avgiva reservation mot det fattade
beslutet.
27 §.
Den som å kommunalstämma deltagit
i avgörandet av ärende äger anföra
reservation mot det fattade beslutet.
Reservation skall anmälas innan stämman
avslutas samt, örn den närmare utvecklas,
avfattas skriftligen och avgivas
sist vid justeringen av protokollet.
§ 18. 28 §.
Ordföranden skall tillse, att utdrag av kommunalstämmans justerade protokoll
tillställes kommunalnämnden eller de andra styrelser, nämnder eller personer,
åt vilka verkställighet av stämmans beslut uppdragits. För övrigt
äger envar att taga avskrift av protokollet och att utan avgift få avskriftens
riktighet bestyrkt.
§ 19- 29 §.
Kommunalstämmas förhandlingar skola vara offentliga.
Ordföranden vakar över ordningen å kommunalstämman samt kan varna
och, efter förutgången varning, låta utvisa envar, som förhåller sig oskickligt.
Uppstår oordning, som ordföranden icke kan avstyra, äger han upplösa
stämman.
Kap. 3. Olli kommunalfullmäktige. 3 kap. Örn kommunalfullmäktige.
§ I- 30 §.
Kommunalfullmäktiges antal bestämmes i förhållande till folkmängden
sålunda, att
kommun med 2,000 invånare eller därunder utser 15—20,
kommun med över 2,000 till och med 5,000 invånare utser 15—25,
kommun med över 5,000 till och med 10,000 invånare utser 20—30, samt
kommun med över 10,000 invånare utser 25—40.
Kommunalstämman besluter, med iakttagande av vad nu är sagt, huru
många kommunalfullmäktige skola utses för kommunen. Örn beslutet skall
länsstyrelsen ofördröjligen underrättas.
§ 2. 31 §.
Rösträtt vid val av kommunalfullmäktige tillkommer envar, som äger rösträtt
å kommunalstämma. Färje röstberättigad äger en röst.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
67
(Kungl. Maj:ts förslag.)
§ 3.
I avseende å valbarhet till kommunalfullmäktig,
obehörighet och rätt till
avsägelse skall vad i lcajp. 2 § 5 &r
stadgat örn ordförande i kommunalstämma
äga motsvarande tillämpning.
(Utskottets förslag.)
32 §.
I avseende å valbarhet till kommunalfullmäktig,
obehörighet och rätt till
avsägelse skall vad i 15 § är stadgat
örn ordförande i kommunalstämma
äga motsvarande tillämpning.
§ 4. 33 §.
Kommunalfullmäktige väljas för fyra år, räknade från och med den 1
januari året näst efter det, då valet skedde. I kommun, där val sker första
gången och icke äger rum under år, då allmänna val av kommunalfullmäktige
förrättas, skall valet dock ej avse längre tid än till utgången av det år, då
sådana allmänna val nästa gång skola äga rum.
Har beslut fattats örn ändring av fullmäktiges antal, skall kommunen ändock
intill utgången av det år, då allmänna fullmäktigval nästa gång skola
förrättas, företrädas av fullmäktige till det antal, som tidigare blivit bestämt,
och må förty icke i anledning av ändringen särskilt fullmäktigval företagas.
Yad nu är sagt gäller, ändå att ändring av fullmäktiges antal påkallas av
folkmängdens ökning eller minskning.
Örn val av kommunalfullmäktige i anledning av ändring i kommunal indelning
är särskilt stadgat.
§ 5. 34 §.
För val av kommunalfullmäktige skall kommun med mera än 10,000 invånare
indelas i valkretsar. Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets.
Vid valkretsindelning iakttages, att varje krets kommer att utse minst
tio, högst tjugu kommunalfullmäktige efter den beräkningsgrund, att i allmänhet
inom varje krets en kommunalfullmäktig utses för varje befolkningstal
motsvarande det som erhålles, då kommunens folkmängd delas med antalet
fullmäktige för hela kommunen; att delar av samma by eller hemman
ej utan synnerliga skäl förläggas till olika valkretsar; att varje valkrets skall
kunna omslutas med en sammanhängande gränslinje; samt att antalet fullmäktige
för hela kommunen, i den mån det utan olägenhet kan ske, fördelas
lika på de särskilda valkretsarna.
Örn indelning i valkretsar jämte antalet fullmäktige för varje valkrets
äga, efter därom av kommunalnämnden uppgjort förslag, kommunalfullmäktige
göra framställning hos länsstyrelsen. Utan föregående framställning må
länsstyrelsen förordna om sådan indelning, sedan tillfälle beretts kommunalfullmäktige
att avgiva yttrande i ärendet. Beslut örn indelning i valkretsar
skall meddelas senast två månader före ingången av det kalenderår, under
vilket beslutet skall träda i tillämpning.
§ 6. 35 §.
Örn valdistrikt och valdag samt vals Örn valdistrikt och valdag samt vals
kungörande, förrättande och avslu- kungörande, förrättande och avslu
-
68
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
tande, så ock om förfarandet, när tande, så ock örn förfarandet, när
kommunalfullmäktig avgår före den kommunalfullmäktig avgår före den
bestämda tjänstgöringstidens utgång, bestämda tjänstgöringstidens utgång,
stadgas i lagen om kommunala och kyrk- stadgas i kommunala vallagen,
liga val.
§ 7. 36 §.
Kommunalfullmäktige välja varje år för nästkommande kalenderår bland
sig en ordförande och en vice ordförande. Underrättelse örn dessa val, med
angivande av de valdas namn och postadress, skall ofördröjligen insändas
till länsstyrelsen för intagande i länskungörelserna.
För året näst efter det, då val av kommunalfullmäktige ägt rum, skall ordförandevalet
hållas i januari månad och ordförandeskapet intill dess utövas
av den som fullmäktige därtill särskilt utsett.
§ 8.
Angående ordinarie sammanträden
av kommunalfullmäktige gäller vad i
kap. 2 § 7 mom. 1 är stadgat örn kommunalstämmor
i kommun, där kommunalfullmäktige
icke finnas.
37 §.
Angående ordinarie sammanträden
av kommunalfullmäktige gäller vad i
17 § 1 mom. är stadgat örn kommunalstämmor
i kommun, där kommunalfullmäktige
icke finnas.
I övrigt sammanträda kommunalfullmäktige, när länsstyrelsen därom förordnar
eller kommunalnämnden eller de Hesta av fullmäktige sådant äska
eller ordföranden finner det nödigt.
§ 9. 38 §.
Kungörelse örn kommunalfullmäktigsammanträde utfärdas första gången,
sedan beslutanderätten uppdragits åt fullmäktige, av kommunalstämmans
ordförande och därefter av fullmäktiges ordförande eller, vid hinder för endera
av dem, av vice ordföranden och skall innehålla bestämd uppgift om
tid, ställe och överläggningsämne för sammanträdet.
Kungörelsen uppläses från predikstolen i församlingens kyrka minst en vecka
före sammanträdet. Innefattar kommun jämte moderförsamling även annexeller
kapellförsamling och hålles i dess kyrka gudstjänst inom nämnda tid,
skall kungörelsen uppläsas jämväl därstädes. Ar sammanträde utsatt till
dag, då gudstjänst tidigare hålles, skall kungörelsen den dagen ånyo uppläsas.
För ärende, som fordrar så skyndsam handläggning, att kungörande i nu
föreskriven ordning icke medhinnes, må sammanträde hållas efter kortare
kungörelsetid och även samma dag det blivit pålyst; dock må ej å sådant
sammanträde beslut fattas örn utgift eller anskaffande av medel därtill eller
avhändande av kommunen tillhörig egendom eller efterskänkande av någon
kommunens rättighet.
Besluta fullmäktige, att kungörelsen Beträffande kungörelses anslående och
jämväl skall anslås å plats dier platser tillkännagivandes införande i tidning
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
69
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
inom kommunen eller att tillkänna- skall vad i 19 § är stadgat äga motsvagivande
örn tid och ställe för samman- rande tillämpning,
träde skall införas i en eller flera ortstidningar,
skall ordföranden, där så ske
kan, föranstalta därom.
Den omständigheten, att kungörelse om sammanträde ej blivit anslagen
eller att tillkännagivande ej blivit infört i tidning eller att kungörelse örn
sammanträde, som blivit utsatt till dag, då gudstjänst tidigare hålles i kapelloller
annexförsamlings kyrka, icke blivit berörda dag därstädes uppläst, utgör
ej hinder för sammanträdets hållande.
Skriftlig kallelse till sammanträdet, innehållande sådan uppgift, som ovan
sägs, bör, såvitt möjligt är, genom ordförandens försorg senast fyra dagar
förut delgivas envar fullmäktig eller med posten översändas till honom.
§ io.
Kommunalfullmäktige må ej företaga
ärende eller besluta däri, såvida
icke hera än hälften av dem äro tillstädes.
Ar tillstädesvarande fullmäktig
enligt stadgandet i kap. 5 § 3 andra
stycket hindrad att deltaga i visst
ärende, utgör ej den omständigheten,
att till följd därav antalet av de deltagande
icke överstiger hälften av fullmäktiges
hela antal, hinder för ärendets
företagande.
Ordförande eller ledamot, som utan
anmält, av kommunalfullmäktige godkänt
hinder avhåller sig från sammanträde,
skall böta till kommunens kassa
fem kronor och dubbelt så mycket,
örn sammanträdet måste i anseende
till de närvarandes fåtalighet inställas
oller upplösas.
§ 11-
Varje kommunalfullmäktig äger en
Vid kommunalfullmäktiges sammanträden
äga ordföranden och vice ordföranden
i kommunalstämman samt
ordföranden och vice ordföranden i
kommunalnämnden, ändå att de icke
äro kommunalfullmäktige, att vara tillstädes
och deltaga i överläggningarna,
39 §.
Kommunalfullmäktige må ej företaga
ärende eller besluta däri, såvida
icke flera än hälften av dem äro tillstädes.
Är tillstädesvarande fullmäktig
enligt stadgandet i 63 § andra
stycket hindrad att deltaga i visst
ärende, utgör ej den omständigheten,
att till följd därav antalet av de deltagande
icke överstiger hälften av
fullmäktiges hela antal, hinder för
ärendets företagande.
Ordförande eller ledamot, som utan
anmält, av kommunalfullmäktige godkänt
hinder avhåller sig från sammanträde,
skall böta till kommunens kassa
två kronor och dubbelt så mycket, örn
sammanträdet måste i anseende till
de närvarandes fåtalighet inställas eller
upplösas.
40 §.
röst.
Vid kommunalfullmäktiges sammanträden
äga ordföranden och vice ordföranden
i kommunalstämman samt
ordföranden och vice ordföranden i
kommunalnämnden, ändå att de icke
äro kommunalfullmäktige, att vara
tillstädes och deltaga i överlägg
-
70
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
(Kungl. Maj:ts förslag.)
men ej i besluten. Sådan rätt tillkommer
jämväl ordförande och vice ordförande
i annan kommunal styrelse,
nämnd eller beredning vid behandling
av ärende, som beretts av styrelsen,
nämnden eller beredningen, så ock
revisor vid granskning av den av honom
avgivna revisionsberättelsen.
§ V
Med
avseende å kommunalfullmäktige
och deras ordförande skall vad i
kap. 2 §§ 6 och 10—19 är stadgat för
kommunalstämma och dess ordförande
äga motsvarande tillämpning; dock
skall, där omröstning hegäres, den
utom vid val alltid ske öppet. Kommunalfullmäktige
må för visst ärende
besluta, att överläggningen skall hållas
inom stängda dörrar. Av protokollet
vid kommunalfullmäktiges sammanträde
skall framgå, vilka fullmäktige
varit närvarande.
(Utskottets förslag.)
ningarna men ej i besluten. Sådan
rätt tillkommer jämväl ordförande eller
vice ordförande i annan kommunal
styrelse, nämnd eller beredning vid
behandling av ärende, som beretts av
styrelsen, nämnden eller beredningen,
så ock revisor vid granskning av den
av honom avgivna revisionsberättelsen.
41 §.
Med avseende å kommunalfullmäktige
och deras ordförande skall vad i
16 och 20—29 §§ är stadgat för kommunalstämma
och dess ordförande äga
motsvarande tillämpning; dock skall
omröstning, där sådan hegäres, utom
vid val och tillsättande av tjänstebefattning
alltid ske öppet. Kommunalfullmäktige
må för visst ärende besluta,
att överläggningen skall hållas inom
stängda dörrar. Av protokollet vid
kommunalfullmäktiges sammanträde
skall framgå, vilka fullmäktige varit
närvarande.
§ 13-
Kommunen må besluta, att, där våglängden
mellan kommunalfullmäktigs
hemvist och fullmäktiges sammanträdeslokal
överstiger tio kilometer, reseersättning
vid deltagande i fullmäktiges
sammanträde skall utgå till
honom, dock allenast enligt de grunder,
som i kap. 2 § 15 mom. 2 första
stycket äro stadgade för där avsedda
fall, och med motsvarande tillämpning
av föreskriften i samma paragraf
mom. 4.
12 §.
Kommunalfullmäktige må besluta,
att, där väglängden mellan kommunalfullmäktigs
hemvist och fullmäktiges
sammanträdeslokal överstiger tio
kilometer, reseersättning vid deltagande
i fullmäktiges sammanträde skall
utgå till honom, dock allenast enligt
de grunder, som i 25 § 2 mom. första
stycket äro stadgade för där avsedda
fall, och med motsvarande tillämpning
av föreskriften i samma paragraf
4 mom.
Kap. 4. Om kommunalnämnd. 4 kap. Om kommunalnämnd.
§ I- 13 §.
I varje kommun skall finnas en kommunalnämnd.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
71
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
§ 2. 44 §■
Kommunalnämnden tillhör att: 1 morn. Kommunalnämnden till
hör
att;
a) förvalta kommunens egendom, uppbära dess inkomster och i övrigt
handhava dess drätsel;
b) ombesörja verkställigheten av kommunalstämmans eller kommunalfullmäktiges
beslut, i den mån ej sådan verkställighet uppdragits åt särskilt
därtill utsedda styrelser, nämnder eller personer;
c) hava överinseende över för särskilda förvaltnings- eller verkställighetsbestyr
utsedda styrelsers, nämnders eller personers förvaltning;
d) verkställa beredning av ärenden, som skola förekomma till behandling
å kommunalstämma eller hos kommunalfullmäktige;
e) avgiva infordrade betänkanden i kommunens angelägenheter; samt
f) handhava och tillämpa av kommunen beslutade, vederbörligen fastställda
kommunala stadgar rörande sedlighet samt ordning och säkerhet
inom kommunen.
1 kommun, där kommunalfullmäktige
finnas, må reglemente utfärdas för kommunalnämnden.
Sådant reglemente skall
efter förslag av kommunalfullmäktige
fastställas av länsstyrelsen.
2 morn.. Kommunalnämnden har
ock att, i enlighet med vad särskilda
författningar föreskriva, taga befattning
med andra ärenden, såsom beträffande
hälsovård, brandväsende, försäljning
av rusdrycker och arbetarskydd.
3 mom. Kommun, där kommunalfullmäktige
finnas, må, därest det med
hänsyn till särskilda omständigheter
prövas lämpligt, besluta, att den medelsförvaltning,
som åligger kommunalnämnden,
skall under nämndens inseende handhavas
i annan ordning. Sådant beslut
skall underställas prövning av Konungen,
som äger fastställa reglemente för
förvaltningen.
Kommunalnämnden har ock att, i
enlighet medvad särskildaförfattningar
föreskriva, taga befattning med andra
ärenden, såsom beträffande hälsovård,
brandväsende, försäljning av rusdrycker
och arbetarskydd.
§ 3. 45 §.
Kommunalnämnden äger att för erkända överträdelser av de kommunalstadgar,
vilka det tillkommer nämnden att handhava, ålägga i samma stadgar
utsatta böter. Om den tilltalade nekar till gärningen, må förhållandet anmälas
hos vederbörande åklagare till beivran inför domstol.
72
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr SO.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
Kallas någon, som är boende eller uppehåller sig inom kommunen, till
inställelse inför kommunalnämnden för att höras i ordningsmål eller i ärende,
för vilket han inför nämnden är redovisningsskyldig, är han pliktig att
hörsamma kallelsen, såvida han minst fyra dagar förut erhållit del därav.
Utebliver han utan laga förfall, äger nämnden fälla honom att böta fem
kronor till kommunens kassa och genom vite tillhålla honom att inställa
sig. I fall av tredska äger nämnden att fälla honom till vitet samt förelägga
högre vite. Yitena må dock tillsammans ej överstiga trettio kronor. Kan
den tredskande ändå ej förmås till inställelse, äger nämnden erhålla handräckning
hos polismyndigheten.
§ 4 46 §.
Ledamöter av kommunalnämnden väljas av kommunalstämman eller, där
kommunalfullmäktige finnas, av dem till det antal, som stämman eller fullmäktige
finna lämpligt med hänsyn till kommunens vidd och folkmängd.
Antalet ledamöter må dock icke vara under fem eller över elva. Jämte ledamöterna
skola utses lika många suppleanter. Sker ej valet proportionellt,
skall tillika bestämmas den ordning, i vilken suppleanterna skola inkallas
till tjänstgöring.
§ 5- 47 §.
I avseende å valbarhet till ledamot I avseende å valbarhet till ledamot
eller suppleant i kommunalnämnden, eller suppleant i kommunalnämnden,
obehörighet och rätt till avsägelse obehörighet och rätt till avsägelse
skall vad i kap. 2 § 5 är stadgat örn skall vad i 15 § är stadgat örn ordordförande
i kommunalstämma äga förande i kommunalstämma äga motmotsvarande
tillämpning. svarande tillämpning.
Följande personer må icke vara ledamöter eller suppleanter i kommunalnämnden.
landshövding, landssekreterare, landskamrerare, länsassessor, domhavande
eller allmän åklagare i orten, ej heller tjänsteman eller betjänt,
som är anställd vid kommunens drätsel eller annat dess förvaltande verk
och är för sin befattning redovisningsskyldig inför nämnden.
§ 6- 48 §.
Ledamöter och suppleanter i kommunalnämnden väljas för fyra år, räknade
från och med den 1 januari året näst efter det, då valet skedde. Valet skall
fönättas i december månad året näst efter det, då allmänna val av kommunalfullmäktige
ägde rum.
Avgår ledamot, som utsetts vid proportionellt val, under den för honom
bestämda tjänstgöringstiden, inkallas till ledamot den suppleant, som enligt
den mellan suppleanterna bestämda ordningen bör inträda; den sålunda inkallade
tjänstgör under den tid, som återstått för den avgångne. Avgår
annan ledamot, anställes fyllnadsval för den återstående delen av tjänstgöringstiden.
Sådant val bör, där ej särskilda omständigheter annat föranleda,
äga rum å ordinarie kommunalstämma eller kommunalfullmäktigsammanträde
i december månad.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
73
(Kungl. Maj:ts förslag.)
§ 7.
Kyrkoherden eller den hans ämbete
förvaltar är berättigad att i ärenden,
som angå åtgärder till främjande av
sedlighet, deltaga i kommunalnämndens
överläggningar och beslut.
(Utskottets förslag.)
49 §.
Vid kommunalnämndens sammanträden
äger kyrkoherden eller den hans
ämbete förvaltar, ändå att han icke är
ledamot av nämnden, att i ärenden,
som angå åtgärder till främjande av
sedlighet, yttra sig och framställa förslag
men ej deltaga i besluten.
§ 8. 50 §.
Av kommunalstämman eller kommunalfullmäktige utses bland nämndens
ledamöter en ordförande och en vice ordförande att tjänstgöra den tid, för
vilken de blivit invalda såsom ledamöter. Till dessa befattningar kunna
ordförande och vice ordförande i kommunalstämman eller kommunalfullmäktige
väljas, såvida de äro ledamöter i nämnden.
Underrättelse örn dessa val, med angivande av de valdas namn och postadress,
skall ofördröjligen insändas till länsstyrelsen för intagande i länskungörelserna.
Aro både ordföranden och vice ordföranden hindrade att inställa sig
vid nämndens sammanträde, äger nämnden utse annan ledamot att för till
-
fället föra ordet.
§ »■
Kommunalnämnden sammanträder
å det ställe och å de tider nämnden
bestämmer och däremellan så ofta
ordföranden tinner det nödigt, ävensom
då länsstyrelsen därom förordnar
eller minst halva antalet av nämndens
ledamöter gör Kam ställning därom.
§ 10.
Suppleanterna böra i den vid valet
bestämda ordningen kallas till tjänstgöring,
i den man det erfordras till
följd av hinder för ledamot eller vid
uppkommen ledighet, som ej ännu
kunnat fyllas, efter ledamot, som icke
utsetts vid proportionellt val.
51 §.
Kommunalnämnden sammanträder
å det ställe och å de tider nämnden
bestämmer och däremellan så ofta
ordföranden finner det nödigt, ävensom
då länsstyrelsen därom förordnar
eller minst halva antalet av nämndens
ledamöter för uppgivet ändamål gör
framställning därom.
52 §.
Suppleanterna i kommunalnämnden
böra i den vid valet bestämda ordningen
kallas till tjänstgöring, i den
mån det erfordras till följd av hinder
för ledamot eller vid uppkommen ledighet,
som ej ännu kunnat fyllas,
efter ledamot, som icke utsetts vid
proportionellt val.
Suppleant vare obetaget att även eljest
närvara vid nämndens sammanträden.
74
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
(Kungl. Maj:ts förslag.)
(Utskottets förslag.)
§ 11. 53 §.
Kommunalnämnden må ej handlägga ärende, såvida icke flera än hälften
av ledamöterna äro tillstädes.
Ledamot eller till tjänstgöring kallad
suppleant, som utan anmält, av nämnden
godkänt hinder avhåller sig från
sammanträde, skall böta till kommunens
kassa fem kronor och dubbelt
så mycket, örn sammanträdet måste
i anseende till de närvarandes fåtalighet
inställas eller upplösas.
§ 12.
Med avseende å kommunalnämnden
skall vad i kap. 2 § 13 mom. 1 är
stadgat för kommunalstämma äga motsvarande
tillämpning; dock skall, där
omröstning begäres, den utom vid val
alltid ske öppet.
Ledamot eller till tjänstgöring kallad
suppleant, som utan anmält, av nämnden
godkänt hinder avhåller sig från
sammanträde, skall böta till kommunens
kassa två kronor och dubbelt så
mycket, örn sammanträdet måste i
anseende till de närvarandes fåtalighet
inställas eller upplösas.
54 §.
Med avseende å kommunalnämnden
skall vad i 23 § 1 mom. är stadgat
för kommunalstämma äga motsvarande
tillämpning; dock skall omröstning,
där sådan begäres, utom vid
val och tillsättande av tjänstebefattning
alltid ske öppet.
§ 13- 55 §.
Yid kommunalnämndens sammanträde skall ordföranden föra eller på sitt
ansvar låta föra protokoll.
Justering av protokollet verkställes av ordföranden jämte minst två därtill
för varje gång av nämnden utsedda närvarande ledamöter. Justering
må ock verkställas av nämnden antingen genast eller vid nästa sammanträde.
Tillkännagivande örn verkställd Tillkännagivande örn verkställd
justering skall ske i den i kap. 2 § 16 justering skall ske i den i 26 § föreföreskrivna
ordningen. skrivna ordningen.
Envar äger att taga avskrift av kommunalnämndens protokoll och att utan
avgift få avskriftens riktighet bestyrkt.
§ 14- 56 §.
Ordföranden åligger att ombesörja kommunalnämndens skriftväxling, mottaga
alla till nämnden ställda framställningar, ansvara för att räkenskaper
föras i enlighet med givna föreskrifter,
register över dem.
De biträden, som jämte av kommunen
anställda tjänstemän] befinnas
nödiga vid utförande av dessa göromål
samt i § 13 avsedd protokollföring,
må ordföranden antaga och entlediga.
, vårda nämndens handlingar och hålla
De biträden, som befinnas nödiga
vid utförande av dessa göromål samt
i 55 § avsedd protokollföring, antagas
och entledigas av kommunalnämnden,
där de ej avlönas av ordföranden
mot ersättning, varom stadgas i 25 §
3 mom.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
75
(Kungl. Marits förslag.) (Utskottets förslag.)
§ 15. 57 §.
Kommunalnämnden utser för varje kalenderår inom eller utom sig en
kassaförvaltare.
Nämnden äger att, där den finner nödigt, för olika delar av kommunens
område sig till biträde antaga särskilda personer, vilka handla på nämndens
ansvar och efter de föreskrifter nämnden meddelar.
58 §.
Penningar eller värdehandlingar, som
för kommunens räkning innehavas av
kommunalnämnden, skola så förvaras,
att de icke sammanblandas med andra
penningar eller värdehandlingar.
Penningmedel, som ej erfordras för
verkställande av nära förestående utbetalningar,
skola för kommunens räkning
insättas hos bank eller å postgirokonto.
59 §.
Envar ledamot av kommunalnämnden
ansvarar gemensamt med de övriga förde
medel nämnden har under sin förvaltning
ävensom för de säkerhetshandlingar,
mot vilkas antaglighet han icke
gjort anmärkning till protokollet.
§ 16. 60 §.
Örn kommunalnämndens befattning Örn kommunalnämndens befattning
med kommunens drätsel samt örn revi- med kommunens drätsel samt örn revision
och meddelande av ansvarsfrihet sion och meddelande av ansvarsfrihet
sägs i kap. 5; örn debitering och upp- sägs i 5 kap.; örn debitering och uppbörd
av kommunalskatt stadgas i börd av kommunalskatt stadgas i
kap. 6. 6 kap.
Kap. 5. Örn kommunens drätsel. 5 kap. Örn kommunens drätsel.
§ 1. 61 §.
Kommun skall årligen upprätta en utgifts- och inkomststat för det nästföljande
kalenderåret.
A statens utgiftssida skola upptagas:
a) det löpande årets beräknade brist;
b) de belopp i kapital eller ränta, varmed kommunens skulder under det
nästföljande året förfalla till betalning;
76
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
c) de anslag, som tidigare beslutats för nästföljande år, så ock de anslag,
som beslutas i samband med statens fastställande, däribland även ett anslag
för oförutsedda behov.
Statens inkomstsida skall upptaga:
a) det löpande årets beräknade behållning;
b) de inkomster, som i anledning av tidigare fattade beslut eller på annan
grund kunna påräknas under det nästföljande året, så ock det belopp, som
ytterligare skall anskaffas, ävensom sättet för dess anskaffande.
Kommun må i stället för det löpande årets beräknade brist eller behållning
upptaga det belopp, vartill nästföregående års brist eller behållning
enligt avslutade räkenskaper uppgått.
§ 2. 62 §.
Förslag till utgifts- och inkomststat skall före september månads utgång
uppgöras av kommunalnämnden. För detta ändamål skola de styrelser,
nämnder eller personer, vilka kommunen för särskilda förvaltningsbestyr tillsatt,
före den 1 september till kommunalnämnden ingiva sina specialförslag
över utgifter och inkomster för det nästföljande året.
Kommunalnämndens statförslag Kommunalnämndens statförslag
skall från och med dagen för kun- skall från och med dagen för kun
-
görandet av den ordinarie kommunalstämma
eller av det kommunalfullmäktigsammanträde,
som skall hållas
i oktober månad, vara offentligen tillgängligt
på lämpligt ställe, som tillkännagives
i kungörelsen.
görandet av den ordinarie kommunalstämma
eller av det ordinäre kommunalfullmäktigsammanträde,
som skall
hållas under tiden från och med den 1
oktober till och med den 15 november,
vara offentligen tillgängligt på lämpligt
ställe, som tillkännagives i kungörelsen.
På nämnda stämma eller sammanträde upptages statförslaget till granskning
och fastställelse. Därvid skola de anslag, som först då föreslås till beviljande,
samt därmed sammanhängande frågor särskilt bliva föremål för överläggning
och avgörande.
Den fastställda utgifts- och inkomststaten återställes därefter till kommunalnämnden.
§ 3. 63 §.
Av kommunalstämman eller kommunalfullmäktige skola årligen utses två
eller flera revisorer samt lika många suppleanter för granskning av det nästföljande
årets förvaltning.
Den, vilken såsom ledamot av kommunalnämnden eller eljest är redovisningsskyldig
till kommunen, må icke väljas till revisor eller revisorssuppleant
för granskning av förvaltning, för vilken han har att redovisa, ej heller deltaga
i val av revisor eller revisorssuppleant för granskning av sådan förvaltning
eller i beslut med anledning av granskningen.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr HO.
77
(Knur)!. Maj:ts förslår/.) (Utskottets förslag.)
Revisorerna äga att när som helst
inventera kommunens kassor och övriga
tillgångar samt taga del av räkenskaper
och andra handlingar, som beröra förvaltningen.
§ 4. 64 §.
Det åligger kommunalnämnden att i enlighet med givna föreskrifter föra
kommunens räkenskaper och avsluta dem för kalenderår. Räkenskaperna
skola årligen före den 1 februari tillhandahållas kommunalstämmans eller,
där kommunalfullmäktige finnas, dessas ordförande, vilken oförtövat, med
föreläggande av viss tid för revisionsberättelsens avgivande, tillhandahållerdem
åt revisorerna.
Av kommunen för särskilda förvaltningsbestyr tillsatta styrelser, nämnder
eller personer skola före den 15 januari varje år till kommunalnämnden avlämna
redovisning för de medel de under nästföregående kalenderår ornhänderhaft
för att upptagas i kommunens allmänna räkenskaper och granskas
tillika med dem.
§ 5.
Revisionsberättelsen avlämnas till
kommunalstämmans eller, där kommunalfullmäktige
finnas, dessas ordförande,
som över framställda anmärkningar
infordrar vederbörandes förklaringar
så tidigt, att de jämte revisionsberättelsen
kunna framläggas till
granskning å ordinarie kommunalstämma
eller kommunalfullmäktigsammanträde,
som hålles i mars eller april
månad.
65 §.
Revisionsberättelsen avlämnas till
kommunalstämmans eller, där kommunalfullmäktige
finnas, dessas ordförande,
som över framställda anmärkningar
infordrar vederbörandes förklaringar
så tidigt, att de jämte revisionsberättelsen
kunna framläggas till
granskning och avgörande å ordinarie
kommunalstämma eller kommunalfullmäktigsammanträde,
som hålles i mars
eller april månad.
§ 6. 66 §.
På beslut av kommunalstämman eller kommunalfullmäktige ankommer,
huruvida framställd anmärkning skall förfalla och ansvarsfrihet för förvaltningen
meddelas eller laga åtgärd för bevarande av kommunens rätt skall
vidtagas. Anställes ej talan å den förvaltning revisionsberättelsen avser inom
ett år från det berättelsen framlades å kommunalstämma eller kommunalfullmäktigsammanträde,
skall så anses, som om ansvarsfrihet blivit beviljad.
Utan hinder av att ansvarsfrihet beviljats må talan föras på grund av brottslig
handling, där ej ansvarsfriheten uppenbarligen avsett även den handlingen.
78
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr SO.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
Kap. 6. Om uttaxering och upphörd. 6 kap. Om uttaxering och uppbörd.
§ 1- 67 §.
För täckande av kommuns medelsbehov, i den mån det ej fy lies genom
andra inkomster, skola i första hand anlitas progressivskattemedel och skogsaccismedel
enligt bestämmelserna i förordningen örn kommunal progressivskatt
och lagen örn skogsaccis. Yad därutöver erfordras skall fyllas genom
uttaxering av allmän kommunalskatt i förhållande till de skattekronor och
skatteören, som enligt bestämmelserna i kommunalskattelagen i senast fastställda
taxeringslängd påförts de till kommunen skattskyldiga.
§ 2.
Ar i lag eller författning stadgat,
att skatt till kommun skall utgå efter
andra grunder än i § 1 angivas eller
att vissa från skattskyldighet till kommunen
eljest befriade medlemmar skola
bidraga till fyllande av särskilda behov,
gäller till efterrättelse vad sålunda är
förordnat.
68 §.
Är i lag eller författning stadgat,
att skatt till kommun skall utgå efter
andra grunder än i 67 § angivas eller
att vissa från skattskyldighet till kommunen
eljest befriade medlemmar skola
bidraga till fyllande av särskilda behov,
gäller till efterrättelse vad sålunda är
förordnat.
Kommun äger ej besluta avvikelse från de i lag eller författning före
skrivna grunderna för kommunalskatts utgörande.
§ 3. 69 §.
De utskylder, som enligt kommunens beslut i anledning av förslaget till
utgifts- och inkomststat skola under det nästföljande kalenderåret utgöras
av dem, vilka under det löpande året äro skattskyldiga till kommunen, anses
för det löpande årets utskylder.
§ 70 §.
Kommunalnämnden åligger att på grund av den fastställda utgifts- och
inkomststaten ävensom de beslut örn uttaxering till församling eller skoldistrikt,
som genom kyrkorådet, skolrådet eller särskild styrelse delgivas
nämnden, oförtövat upprätta debiterings- och uppbördslängd.
Debiterings- och uppbördslängden upprättas enligt formulär, som fastställes
av Konungen. Upplägges längden i särskilda delar, skall sammandrag
upprättas över de särskilda delarnas slutsummor.
§ 5. 71 §.
Sedan debiterings- och uppbördslängden upprättats, skall kommunalnämnden
under fjorton dagar i december månad på lämpligt ställe hava längden
offentligen utlagd för granskning. Kungörelse örn den tid, då längden kommer
att sålunda vara utlagd, samt örn plats för utläggandet skall uppläsas
från predikstolen i församlingens kyrka och införas i den eller de tidningar,
där tillkännagivande örn kommunalstämma skall ske.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
79
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
Vill någon göra anmärkning mot debiterings- oell uppbördslängden, äger
lian, därest lian är medlem av kommunen eller lians rätt eljest är beroende
av debiteringen, att före årets utgång ingiva skriftlig anmälan därom till
kommunalnämnden.
Kommunalnämnden skall skyndsamt meddela beslut över de framställda
anmärkningarna och i längden införa de ändringar, som liärav föranledas.
Längden anses härefter fastställd.
§ 6. 72 §. _
Det åligger nämnden att härefter utfärda debetsedlar och inom utgången
av januari månad låta tillställa de skattskyldiga desamma.
§ 7. _ 73 §.
Uppbördsstämma för erläggande av sålunda debiterade kommunalutskylder
skall före februari månads utgång på lämpligt ställe inom kommunen förrättas
av kommunalnämnden eller, på dess ansvar, av vissa dess medlemmar eller
kommunens tjänstemän, såvida icke kommunalstämman eller, där kommunalfullmäktige
finnas, dessa annorledes bestämt örn tiden eller sättet för uppbörden.
Kungörelse örn uppbördsstämma uppläses minst fjorton dagar före stämman
från predikstolen i församlingens kyrka, varjämte, där det lämpligen
kan ske, tid och ställe för stämman skola angivas å debetsedlarna. Tillkännagivande
örn stämman må ock, när skäl därtill äro, införas i den eller
de tidningar, där tillkännagivande örn kommunalstämma skall ske.
74 §.
Har någon inom den i 71 § andra
stycket bestämda tiden framställt anmärkning
mot debiterings- och uppbördslängden
men anmärkningen ej
godkänts, må besvär däröver anföras
i den ordning, som stadgas i 7 kap.
Bj må utom i nedan angivna fall klagan
över debiteringen föras annorledes
än nu sagts.
i debiterings- och uppbördslängden
§8.
Har någon inom den i §5 andra
stycket bestämda tiden framställt anmärkning
mot debiterings- och uppbördslängden
men anmärkningen ej
godkänts, må besvär däröver anföras
i den ordning, som stadgas i kap. 7.
Ej må utom i nedan angivna fall klagan
över debiteringen föras annorledes
än nu sagts.
Förmenar någon, att utskyld, som u
finnes upptagen, blivit genom fel vid debiteringen obehörigen eller med
oriktigt belopp honom påförd, äger han att däri söka rättelse genom besvär
hos länsstyrelsen i det län, inom vilket debiteringen skett. Besvären skola
ingivas till nämnda myndighet inom natt och år efter det utskylden blivit
klaganden avfordrad; dock må klaganden på eget äventyr med posten till
länsstyrelsen insända besvären så tidigt, att de inom sagda tid dit inkomma.
Kommunalnämnden äger att hos Kommunalnämnden äger att hos
länsstyrelsen göra framställning om länsstyrelsen göra framställning örn
rättelse av debiterings- och uppbörds- rättelse av debiteringen på den grund,
80
Konstitutionsutskottets utlåtande Kr HO.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
längden på elen grund, att debitering att sådan underlåtits eller skett till för
underlåtits eller skett till för lågt be- lågt belopp. Dylik framställning skall
lopp. Dylik framställning skall ingivas ingivas till länsstyrelsen under kalentill
länsstyrelsen under kalenderåret deråret näst efter det, då debiteringen
näst efter det, då debiteringen ägt rum. ägt rum.
Den som hos länsstyrelsen klagat över sin debitering är icke dess mindre
pliktig att vid uppbördsstämman gälda det honom påförda utskyldsbeloppet,
med honom förbehållen rätt att, därest hans besvär godkännas, få det för
mycket erlagda åter med ränta enligt vad särskilt är stadgat.
§ 9. 75 §.
Har efter debiterings- och uppbördslängdens slutliga granskning sådan
taxering, som enligt lag bör ligga till grund för skattskyldighet till kommunen,
blivit verkställd, ändrad eller undanröjd, skall kommunalnämnden
göra därav föranledd ändring i debiteringen, utan hinder av att denna enligt
vad ovan sägs vunnit laga kraft, och njuter skattskyldig ränta, enligt vad
särskilt är stadgat, å vad han äger återbekomma såsom för mycket erlagt.
Förmenar någon, att vid åtgärd av
kommunalnämnd, som nu sagts, felaktighet
förelupit, och varder ej rättelse efter
anmälan därom vidtagen av nämnden,
äger han att däröver anföra besvär
hos länsstyrelsen i den ordning, som
sägs i § 8 andra stycket, skolande
tiden för besvärs anförande räknas
från det han erhållit vetskap örn kommunalnämndens
beslut i anledning av
anmälan.
§ w.
Efter uppbördsstämman upprättar
kommunalnämnden dels avkortnings- och
avskrivning slängd, upptagande ej mindre
dem, för vilka kommunen eller församlingen
beslutat efterskänka påförda utskylder
eller för vilka eljest avkortning
ägt rum, än även dem, för vilka kommunalnämnden
verkställt avskrivning,
med angivande tillika av avkortningseller
avskrivningsorsaken, dels ock restlängd
å övriga skattskyldiga, som ej vid
uppbördsstämman behörigen giddit sin
skatt. Restlängden skall, åtföljd av en
uppgift rörande det belopp, som influtit
vid stämman, samt om verkställd avkortning
och avskrivning, inom två må
-
Förmenar någon, att felaktighet förekommit
vid åtgärd av kommunalnämnd,
som nu sagts, och vidtages ej efter anmälan
rättelse av nämnden, äger lian
att däröver anföra besvär hos länsstyrelsen
i den ordning, som sägs i
74 § andra stycket, skolande tiden för
besvärs anförande räknas från det han
erhållit vetskap örn kommunalnämndens
beslut i anledning av anmälan.
76 §.
Efter uppbördsstämman upprättar
kommunalnämnden restlängd å de skattskyldiga,
som ej vid uppbördsstämman
behörigen gäldit sin skatt och för vilka
ej avkortning eller avskrivning i laga
ordning ägt runi. Restlängden skall
inom två månader'' efter uppbördsstämmans
slut i två summerade exemplar insändas
till länsstyrelsen, som om mottagandet
utan avgift meddelar kommunalnämnden
bevis och efter verkställande
av erforderliga anteckningar över sänderbåda
exemplaren till utmätningsmannen
i orten; och åligger det denne att i vederbörlig
ordning indriva och till nämnden
redovisa de resterande utskylderna.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
81
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
noder efter uppbär dsstämmans slut i två
summerade exemplar insändas till länsstyrelsen,
som örn mottagandet utan avgift
meddelar kommunalnämnden bevis
och efter verkställande av vederbörliga
anteckningar översänder båda exemplaren
till utmätningsmannen i orten; och
åligger det denne att i vederbörlig ordning
indriva och till nämnden redovisa
de resterande utskylderna.
Restlängd upprättas enligt formulär, som fastställes av Konungen, i kommun
där två eller flera exekutionsbiträden med skilda tjänstgöringsområden
finnas anställda särskilt för varje dylikt område.
Vid indrivandet av resterande ut- Vid indrivandet av resterande utskylder
uttages därutöver en avgift, skylder uttages därutöver en avgift
beräknad efter tre öre å varje full krona av tre öre å varje full krona av det
av slutsumman å de utskylder, som oguldna utskyldsbeloppet, dock ej mindre
skolat erläggas vid uppbär dsstämman, än tjugufem öre. Örn användningen
då nämnda slutsumma ej överstiger av dessa medel stadgas särskilt.
tjugufem kronor, dock ej mindre än
tjugufem öre, och efter sex öre å berörda
slutsumma, när denna överstiger tjugufem
kronor. Örn användningen av
dessa medel stadgas särskilt.
77 §.
Skola efter det debiterings- och uppbördslängden
blivit fastställd utskylder
påföras skattskyldig, åligger det kommunalnämnden
att uppföra dessa utskylder
i ett tillägg till debiterings- och
uppbärdslängden samt att upprätta debetsedlar
och låta tillställa de skattskyldiga
desamma. Uppbörd av utskylderna
förrättas å tid, som bestämmes av
kommunalnämnden, ej tidigare än trettio
dagar efter det debetsedel kommit den
skattskyldige till handa. Beträffande ut.
. skylder, som nu sagts, skall 76 § äga
motsvarande tillämpning.
78 §.
1 mom. Avkortning av kommunalutskylder
skall verkställas av kommunalnämnden:
Bihang
till riksdagens protokoll 1930. 5 sami. 20 käft. (Nr 30.)
1094 30 6
82
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
(Kungl. Martts förslag.) (Utskottets förslag.)
a) då kommunalstämman, kommunalfullmäktige,
kyrkostämman eller kyrkofullmäktige
i laga ordning beslutat efterskänka
påförda utskylder eller då, utan
att sådant beslut fattats, rätt att utfå
utskylder i följd av ackord i konkurs
eller i ackords förhandling utan konkurs
icke längre föreligger, eller
b) då någon efter besvär över taxering
eller debitering vunnit nedsättning
i eller befrielse från honom påförda utskylder.
Sedan avkortning av kommunalutskylder
ägt rum, skola åtgärder för utskyldernas
indrivande icke vidare företagas.
2 mom. Avskrivning av kommunalutskylder
må beslutas av kommunalnämnden
:
a) då den skattskyldige saknar utmätningsbara
tillgångar till utskyldernas
gäldande och införsel i honom tillkommande
avlöning, pension eller livränta
icke kan äga rum,
b) då upplysning örn den skattskyldiges
vistelseort icke kunnat vinnas eller
den skattskyldige icke kunnat anträffas
å ort, där han enligt inhämtade upplysningar
antagits uppehålla sig, eller
c) då den skattskyldige vistas å utrikes
ort och utsikt att utfå utskylderna
på den grund ej förefinnes.
Utan hinder av att avskrivning av
kommunalutskylder ägt rum kvarstår
den skattskyldiges betalningsskyldighet.
I händelse framdeles anledning föreligger
till antagande, att de obetalade utskylderna
kunna uttagas, skola åtgärder
ånyo vidtagas för utskyldernas indrivande
och redovisning.
3 mom. Över utskylder, som avkortats
eller avskrivits före upprättande
av restlängd, skall kommunalnämnden
upprätta särskild avkortnings- och av
-
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
83
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
skrivning slängd med angivande tillika
av avkortnings- eller avskrivningsorsaken.
Kap. 7. Om underställning oell 7 lcap. Om underställning och
besvär. besvär.
§ 1- 79 §.
För att vinna bindande kraft skola kommunalstämmas och kommunalfullmäktiges
beslut underställas Konungens prövning oell fastställelse, då
de angå:
a) avhändande eller pantförskrivning
av sådan kommunen tillhörig
fastighet, som för något dess gemensamma
nytta avseende ändamål tillfallit
kommunen genom gåva eller
testamente, ävensom överenskommelse,
som medför ändring i någon kommunens
rättighet till sådan fastighet;
eller
b) upptagande av lån, därunder inbegripet
ingående av borgen; dock att
underställning icke erfordras, där ej
i följd av beslutet sammanlagda beloppet
av kommunens utan underställning
skedda upplåning överstiger
skillnaden mellan, å ena sidan, ett belopp
motsvarande tio gånger antalet
av de skattekronor och skatteören,
varefter kommunalutskylder skolat utgöras
för sistförflutna året, och, å andra
sidan, den summa, som för nämnda
år beslutits skola i kommunen anskaffas
genom uttaxering.
Konungens prövning och fastställelse
skola ock underställas av kommunalstämman
eller kommunalfullmäktige antagna
förslag till nya eller förhöjda
avgifter å den allmänna rörelsen.
Beslut eller förslag, som skall underställas
Konungens prövning, skall insändas
till länsstyrelsen, vilken det
åligger att överlämna handlingarna,
jämte eget yttrande, till Konungen.
a) avhändande eller pantförskrivning
av sådan kommunen tillhörig
fastighet, som för något dess gemensamma
nytta avseende ändamål tillfallit
kommunen genom gåva eller
testamente, ävensom överenskommelse,
som medför ändring i någon kommunens
rättighet till sådan fastighet;
b) upptagande av lån, därunder inbegripet
ingående av borgen; dock att
underställning icke erfordras, där ej
i följd av beslutet sammanlagda beloppet
av kommunens utan underställning
skedda upplåning överstiger
skillnaden mellan, å ena sidan, ett belopp
motsvarande tio gånger antalet
av de skattekronor och skatteören,
varefter kommunalutskylder skolat utgöras
för sistförflutna året, och, å andra
sidan, den summa, som för nämnda
år beslutits skola i kommunen anskaffas
genom uttaxering; eller
c) nya eller förhöjda avgifter å den
allmänna rörelsen för begagnande av de
platser, som anvisats åt densamma, eller
de inrättningar, som är o gjorda till dess
betjänande.
Beslut, som skall underställas Konungens
prövning, skall insändas till
länsstyrelsen, vilken det åligger att
överlämna handlingarna, jämte eget
yttrande, till Konungen.
84
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
(Utskottets för slån.)
80 §.
(Kungl. Maj:ts förslag.)
§ 2.
Länsstyrelsens godkännande erfordras för att giva gällande kraft åt beslut,
vilka:
a) äro ämnade att tillämpas såsom kommunalstadgar till främjande av
sedlighet samt ordning och säkerhet inom kommunen;
b) avse arvode enligt kap. 2 § 15 b) avse arvode enligt 25 § 3 morn.,
mom. 5; eller där beslutet ej allenast innefattar för
nyande
av dylikt för nästföregående år
fattat lagligen gällande beslut; eller
c) avse utgifter, som erfordra uttaxering under längre tid än fem år.
Samtliga av kommunen för ett och Samtliga av kommunen för ett och
samma kalenderår fattade, under b) samma kalenderår fattade under b)
omförmälda beslut skola samtidigt och
senast under det år besluten avse
underställas länsstyrelsens prövning,
vid äventyr att beslut, såvida ej särskilda
omständigheter anses böra föranleda
undantag, icke vinner godkännande.
Till ledning vid prövningen
av dessa beslut skall tillgång beredas
länsstyrelsen till tablå över kommunens
ekonomiska ställning det år besluten
avse.
omförmälda beslut, därå fastställelse
erfordras, skola samtidigt och senast
under det år besluten avse underställas
länsstyrelsens prövning, vid
äventyr att beslut, såvida ej särskilda
omständigheter anses böra föranleda
undantag, icke vinner godkännande.
Till ledning vid prövningen av dessa
beslut skall tillgång beredas länsstyrelsen
till tablå över kommunens
ekonomiska ställning det år besluten
avse.
Underställt beslut skall antingen oförändrat fastställas eller ogillas. Yägras
fastställelse, skall skäl därför uppgivas.
Över vägrad fastställelse må kommunen föra klagan hos Konungen.
§3. '' '' 81 §.
Medlem av kommun, som ej nöjes åt kommunalstämmans eller kommunalfullmäktiges
beslut, äger, där ej annat är särskilt föreskrivet, att söka rättelse
däri genom besvär, örn beslutet
icke tillkommit i laga ordning,
står i strid mot allmän lag eller författning eller annorledes överskrider
deras befogenhet, som fattat beslutet, eller
kränker hans enskilda rätt eller eljest vilar på orättvis grund.
Besvären skola, jämte det överklä- Besvären skola, jämte det överklagade
beslutet, ingivas till länsstyrelsen gade beslutet, ingivas till länsstyrelsen
inom trettio dagar efter den dag, då inom trettio dagar efter den dag, då
tillkännagivande örn verkställd juste- tillkännagivande örn verkställd justering
av det över beslutet förda järö- ring av det över beslutet förda protokollet
enligt kap. 2 § 16 ägde rum, tokollet enligt 26 § ägde rum, dagen
dagen då det skedde likväl oräknad, då det skedde likväl oräknad. Det
Det åligger klaganden därjämte så- åligger klaganden därjämte såväl att
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
85
(Kungl. Majus förslag.)
(Utskottets förslag.)
val att vid besvären foga bevis om
dagen, då sådant tillkännagivande ägde
rum, som ock att inom fjorton dagar
efter det tiden för besvärens inlämnande
utgått till kommunalstämmans
eller, där beslutet fattats av
kommunalfullmäktige, till dessas ordförande
ingiva diariibevis över att
han besvärat sig.
Försummar klaganden något av vs
i verkställighet.
vid besvären foga bevis örn dagen, då
sådant tillkännagivande ägde rum, som
ock att inom fjorton dagar efter det
tiden för besvärens inlämnande utgått
till kommunalstämmans eller, där beslutet
fattats av kommunalfullmäktige,
till dessas ordförande ingiva diariibevis
över att han besvärat sig.
1 sålunda föreskrivits, må beslutet gå
§ 4. 82 §.
Gå besvären ut därpå, att beslutet icke tillkommit i laga ordning, eller
att det står i strid mot allmän lag eller författning eller annorledes överskrider
deras befogenhet, som fattat beslutet, äger länsstyrelsen, där besvären
finnas böra godkännas, att förbjuda beslutets verkställighet.
Grundas besvären därpå, att klagandens enskilda rätt blivit genom beslutet
kränkt, och bliva besvären godkända, gäller rättelsen till förmån för
den som klagat, men står beslutet i övrigt fast, utan så är, att det finnes
strida mot allmän lag eller författning eller eljest vila på orättvis grund,
då länsstyrelsen må förordna örn upphävande av beslutet i dess helhet.
§ 5. 85 §.
I länsstyrelsens utslag må, där icke för vissa frågor annorlunda är särskilt
stadgat, ändring sökas hos Konungen senast före klockan tolv å trettionde
dagen efter det klaganden erhöll del av beslutet, dagen då det skedde
likväl oräknad; dock äger menighet, som klagar, tillgodonjuta femton dagar
längre besvärstid än nu sagts.
§ 6. 84 §.
För besvärs anförande mot kommunalnämnds beslut i sådana mål och
ärenden, vilka nämnden på grund av föreskrifter i särskilda författningar har
att handlägga, gäller vad i dessa författningar för varje fall finnes stadgat.
I övrigt skall, där medlem av kommun
ej nojés åt kommunalnämndens
beslut, som icke är av rent förberedande
eller verkställande art, vad i §§
3—5 är stadgat äga motsvarande tilllämpning.
Där beslutet rör uteslutande
enskild persons förhållande,
skall dock tiden för talans fullföljande
räknas från den dag, då beslutet
genom utdrag av protokollet delgavs
klaganden.
I övrigt skall, där medlem av kommun
ej nöjes åt kommunalnämndens
beslut, som icke är av rent förberedande
eller verkställande art, vad i
81—83 §§ är stadgat äga motsvarande
tillämpning. Där beslutet rör uteslutande
enskild persons förhållande,
skall dock tiden för talans fullföljande
räknas från den dag, då beslutet
genom utdrag av protokollet delgavs
klaganden.
86
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
Utan hinder av förd klagan må beslutet gå i verkställighet, där icke den
prövande myndigheten annorledes förordnar.
§ 7. 85 §.
Finner länsstyrelsen vid prövning av besvär eller framställning av kommunalnämnd
rörande debitering av kommunalskatt, att debitering obehörigen
verkställts eller underlåtits eller ej skett till riktigt belopp, äger länsstyrelsen,
efter vederbörandes hörande, föreskriva erforderlig rättelse i debiteringen.
Jämväl må, örn någon av länsstyrelsen befrias från honom i debiterings-
och uppbördslängden påförd kommunalskatt på den grund, att annan
person bort uppföras till utgörande av densamma, länsstyrelsen, efter vederbörandes
hörande, överflytta debiteringen på denne.
Kap. 8. Om köpingar och munici- 8 kap. Om köpingar och municipalsamliällen.
palsamliällen.
§1.
86 §.
Köping skall utgöra särskild kommun; dock att, där köping, då denna lag
träder i kraft, utgör kommun gemensamt med den socken, inom vars område
köpingen är belägen, därvid skall förbliva, intill dess annorlunda förordnas i
enlighet med vad örn ändring i kommunal indelning är särskilt föreskrivet.
I fråga örn köping, som utgör sär- I fråga örn köping, som utgör särskild
kommun, gäller, med iakttagande skild kommun, gäller, med iakttagande
av för köpingen meddelade föreskrifter,
vad i denna lag är stadgat. Annan
köping utgör municipalsamhälle, efter
ty i § 2 sägs.
av för köpingen meddelade föreskrifter,
vad i denna lag är stadgat. Annan
köping utgör municipalsamhälle, efter
ty i 87 § sägs.
§ 2. 87 §.
Har Konungen förordnat, att för område på landet, som ej utgör egen
kommun, skall lända till efterrättelse:
a) ordningsstadgan för rikets städer,
b) byggnadsstadgan för rikets städer eller de i lag meddelade föreskrifterna
örn stadsplan och tomtindelning i stad,
c) vad i brandstadgan är föreskrivet örn stad eller
d) vad i hälsovårdsstadgan är föreskrivet örn stad,
skall området utgöra ett municipalsamhälle, som äger att oberoende
av kommunen i övrigt själv vårda alla gemensamma ordnings- och hushållningsangelägenheter,
som föranledas av de i sådant förordnande avsedda
föreskrifternas tillämpning inom samhället. Vad nu är sagt skall, oberoende
av sådant förordnande, gälla örn köping, som ej utgör egen kommun, i avseende
å tillämpningen av därstädes gällande särskilda föreskrifter.
Ej må den omständigheten, att del av municipalsamhälle är undantagen
från tillämpningen av vissa bland de föreskrifter, som gälla den övriga delen,
föranleda därtill, att sistnämnda del anses såsom särskilt municipalsamhälle.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
87
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
§ 3. 88 §.
För municipalsamhälle skall i avseende å dess särskilda ordnings- och hushållningsangelägenheter
vad i denna lag är stadgat äga motsvarande tillämpning,
med iakttagande därav att i stället för kommunalstämma, kommunalfullmäktige
och kommunalnämnd träda inom municipalsamhälle municipalstämma,
municipalfullmäktige och municipalnämnd. Indelning i valkretsar
för val av municipalfullmäktige skall dock icke i något fall företagas.
§ *■
Genom stadgandena i §§ 2 och 3
sker ej inskränkning vare sig i den
medlem av municipalsamhälle tillkommande
rätt att såsom medlem av kommun,
vilken samhället tillhör, deltaga
i överläggningar och beslut rörande
angelägenheter av enahanda art som
dem, vilka avses i sagda paragrafer,
eller i hans skyldighet att lämna bidrag
till utgifter, som föranledas av
sådana beslut.
§ 5-
Finnas i visst fall särskilda omständigheter
påkalla undantag från de
i §§ 2—4 givna stadgandena eller nödvändiggöra
annan ordning för municipalsamhälles
beslutande- och beskattningsrätt,
äger Konungen, efter framställning
av länsstyrelsen eller kommunen
eller av samhället eller medlem
därav, att i ärendet förordna efter ty
skäligt prövas.
89 §.
Genom stadgandena i 87 och 88 §§
sker ej inskränkning vare sig i den
medlem av municipalsamhälle tillkommande
rätt att såsom medlem av kommun,
vilken samhället tillhör, deltaga
i överläggningar och beslut rörande
angelägenheter av enahanda art som
dem, vilka avses i sagda paragrafer,
eller i hans skyldighet att lämna bidrag
till utgifter, som föranledas av
sådana beslut.
90 §.
Finnas i visst fall särskilda omständigheter
påkalla undantag från de
i 87—89 §§ givna stadgandena eller
nödvändiggöra annan ordning för municipalsamhälles
beslutande- och beskattningsrätt,
äger Konungen, efter
framställning av länsstyrelsen eller
kommunen eller av samhället eller
medlem därav, att i ärendet förordna
efter ty skäligt prövas.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, Thulin, Stendahl, O. W. Hansson, Hellberg,
Sandegård, Sundberg, Larsén, Granström, greve Lagerbjelke, Gustafson i Kasenberg,
Jansson i Edsbäcken, Andersson i Igelboda, Lindmark, Fast, Petersson i Broaryd, Alströmer,
Källman och Skoglund.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
b) att riksdagen, med förklarande att Kungl. Majda förslag
till lag om kommunalstyrelse i stad icke kunnat i oförändrat
skick antagas, matte med anledning av detta förslag samt motionerna
I: 268, 276, 288, 298 och II: 436, 446, 453, 466 för sin
del antaga följande
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
Förslag
till
Lag
Olli
kommunalstyrelse i stad.
Härigenom förordnas som följer:
Kap. 1. Allmänna bestämmelser. 1 kap. Allmänna bestämmelser.
§L 1 §-
Varje stad utgör en kommun. Örn kommunalförbund är särskilt stadgat.
Häder osäkerhet beträffande gränsen för stadskommuns område, förordnar
Konungen angående gränsens rätta sträckning. Örn ändring i kommunal
indelning är särskilt stadgat.
Örn Stockholms stad stadgas särskilt.
§ 2. 2 §.
Medlem av stadskommun är envar, som är där mantalsskriven, ävensom
var och en, vilken, utan att vara mantalsskriven i kommunen, därstädes äger
eller brukar fast egendom eller är taxerad till allmän kommunalskatt.
§ 3.
Stadskommun äger att själv, efter
vad i denna lag närmare bestämmes,
vårda sina medlemmars gemensamma
ordnings- och hushållningsangelägenheter,
såvitt icke handhavandet därav
enligt gällande författningar tillkommer
annan.
3 §■
Stadskommun äger att själv, efter
vad i denna lag närmare bestämmes,
vårda sina gemensamma ordnings- och
hushållningsangelägenheter, såvitt icke
handhavandet därav enligt gällande
författningar tillkommer annan.
Angående vården örn kyrkliga angelägenheter samt folk- och fortsättningsskoleväsendet
är särskilt stadgat.
§. 4'' 4 §-
Vad stad samfällt tillhör i fastighet, rörligt kapital eller inkomstgivande
rättighet skall, där ej annorlunda är stadgat, användas för stadens gemensamma
behov och förvaltas pa sätt i denna lag sägs. Het som härflyter av
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
89
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
sådan egendom ävensom medel, vilka tillkomma staden från staten eller
landsting eller eljest, skall anses såsom inkomst till täckande av stadens
gemensamma utgifter.
§ 5.
För anskaffande av medel, som utöver
de i § 4 omförmälda inkomsterna
erfordras för bestridande av stadens
utgifter, äger stadskommunen beskattningsrätt
enligt vad i denna lag stadgas.
c
För anskaffande av medel, som utöver
de i 4 § omförmälda inkomsterna
erfordras för bestridande av stadens
utgifter, äger stadskommunen beskattningsrätt
enligt vad i denna lag stadgas.
§6. 6 §.
Örn utfärdande för stad av ordningsstadganden, byggnadsordning, hälsovårdsstadganden
oell brandordning samt örn deras upprätthållande är särskilt
stadgat.
§ 7.
Stadskommuns beslutanderätt utövas
rådstuga.
Förvaltning och verkställighet tillkomma,
under inseende av magistrat
eller stadsstyrelsen drätselkammare eller
de styrelser, nämnder eller personer,
som äro utsedda för särskilda förvaltnings-
eller verkställighetsbestyr.
7 §.
av stadsfullmäktige eller å allmän
Förvaltning och verkställighet tillkomma,
under inseende av magistrat,
drätselkammare eller de styrelser,
nämnder eller personer, som äro utsedda
för särskilda förvaltnings- eller
verkställighetsbestyr.
§ 8.
I stad med mera än 1,500 invånare
skall den stadskommunen tillkommande
beslutanderätten, med de
undantag varom förmäles i §9, uppdragas
åt stadsfullmäktige.
Har stadens invånarantal nedgått
8 §■
I stad med mera än 1,500 invånare
skall den stadskommunen tillkommande
beslutanderätten, med de
undantag varom förmäles i 9 §, uppdragas
åt stadsfullmäktige,
till 1,500 eller därunder, skall beslu
-
tanderätten fortfarande utövas av stadsfullmäktige, därest icke allmänna rådstugan
annorlunda besluter.
Stad med 1,500 invånare eller därunder äger åt stadsfullmäktige uppdraga
beslutanderätt, som avses i första stycket. Förslag om upphävande av sådant
beslut må icke väckas förrän fyra kalenderår förflutit sedan stadsfullmäktige
trädde i verksamhet och skall, om det godkännes, tillämpas från
utgången av det kalenderår, varunder godkännandet vunnit laga kraft.
Beslut örn införande eller avskaffande av stadsfullmäktige skall ofördröjligen
anmälas hos länsstyrelsen.
90
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
(Kungl. Majis förslag.) ( Utskottets förslag.)
§9. 9 §.
Finnas stadsfullmäktige, inskränkes allmänna rådstugans befattning till
följande ärenden, nämligen:
a) överläggningar och beslut i sådana angelägenheter, som enligt särskilda
författningar äro förbehållna vissa klasser av stadens medlemmar;
b) frågor örn införande och avskaffande av stadsfullmäktige samt örn stadsfullmäktiges
antal; samt
c) val av nämndemän.
I stad, där stadsfullmäktige icke finnas, äger allmänna rådstugan utöva
stadskommunens beslutanderätt i alla dess angelägenheter.
Kap. 2. Om stadsfullmäktige. 2 kap. Om stadsfullmäktige.
§ 1- 10 §.
Stadsfullmäktiges antal bestämmes i förhållande till folkmängden sålunda,
att
stad med 2,000 invånare eller därunder utser 15—20,
stad med över 2,000 till och med 5,000 invånare utser 15—25,
stad med över 5,000 till och med 10,000 invånare utser 20—30,
stad med över 10,000 till och med 20,000 invånare utser 25—40,
stad med över 20,000 till och med 40,000 invånare utser 35—50, samt
stad med över 40,000 invånare utser 45—60.
Allmänna rådstugan besluter, med iakttagande av vad nu är sagt, huru
många stadsfullmäktige skola utses för staden. Örn beslutet skall länsstyrelsen
ofördröjligen underrättas.
§ 2. 11 §.
Rösträtt vid val av stadsfullmäktige tillkommer envar inom staden mantalsskriven
man eller kvinna, som är svensk undersåte samt senast under
nästföregående kalenderår uppnått tjugutre års ålder. Yarje röstberättigad
äger en röst.
Sådan rösträtt tillkommer dock ej den, som:
a) är omyndig;
b) är i konkurstillstånd;
c) är av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig försörjning;
d) i avseende å honom påförda utskylder till staden, vilka förfallit till
betalning under de tre sistförfluten kalenderåren, häftar för utskylder för
flera än två av dessa år; eller
e) är på grund av ådömd straffpåföljd utesluten från ovannämnda rättighet.
Den omständigheten, att endera av äkta makar saknar rösträtt, inverkar
ej på den rösträtt, som tillkommer den andra maken.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
91
(Kungl. Majlis förslag.)
(Utskottets förslag.)
§ 3.
Om upprättande av röstlängd och
om röstlängdens bindande verkan stadgas
i lagen om kommunala och kyrkliga
val.
12 §.
Örn upprättande av röstlängd och
röstlängdens bindande verkan
i kommunala vallagen.
örn
stadgas
§ 13 §■
Stadsfullmäktige väljas bland de röstberättigade, som äro boende inom staden
och uppnått tjugufem års ålder.
Stadsfullmäktig kan ej den vara, som:
a) är omyndig;
b) är i konkurstillstånd;
c) är av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig försörjning;
d) på grund av honom ådömd straffpåföljd icke må utöva allmän befattning
eller genom utslag, som ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till påföljd,
som nu är sagd, eller är ställd under framtiden för brott, vilket kan
medföra sådan påföljd; eller
e) är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan.
Följande personer må icke vara
stadsfullmäktige: landshövding, landssekreterare,
landskamrerare, länsassessor,
ledamot av magistraten eller stadsstyrelsen,
tjänsteman eller betjänt vid
magistraten eller stadsstyrelsen eller allmän
åklagare i orten, ej heller tjänsteman
eller betjänt, som är anställd
vid stadens drätsel eller annat dess
förvaltande verk och är för sin befattning
redovisningsskyldig.
Ej må annan avsäga sig uppdrag
att vara stadsfullmäktig än:
a) kvinna;
b) ämbets- eller tjänsteman, som av
sin befattning är hindrad att fullgöra
uppdraget;
c) den som uppnått sextio års ålder;
d) den som eljest uppgiver hinder,
vilket godkännes av flertalet bland
övriga fullmäktige; eller
e) vid valet den som efter de fyra
sistförflutna årens tjänstgöring såsom
stadsfullmäktig är i ordning att avgå
därifrån.
Följande personer må icke vara
stadsfullmäktige: landshövding, landssekreterare,
landskamrerare, länsassessor,
ledamot av magistraten, tjänsteman
eller betjänt vid magistraten
eller allmän åklagare i orten, ej heller
tjänsteman eller betjänt, som är anställd
vid stadens drätsel eller annat
dess förvaltande verk och är för sin
befattning redovisningsskyldig.
Ej må annan avsäga sig uppdrag
att vara stadsfullmäktig än:
a) ämbets- eller tjänsteman, som av
sin befattning är hindrad att fullgöra
uppdraget;
b) den som uppnått sextio års ålder;
c) den som eljest uppgiver hinder,
vilket godkännes av flertalet bland
övriga fullmäktige; eller
d) vid valet den som de fyra senaste
åren, det år då valet sker inberäknat,
tjänstgjort såsom stadsfullmäktig.
92
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
CKungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
§ 5. 14 §.
Stadsfullmäktige väljas för fyra år, räknade från och med den 1 januari
året näst efter det, då valet skedde. I stad, där val sker första gången och
icke äger rum under år, då allmänna val av stadsfullmäktige förrättas, skall
valet dock ej avse längre tid än till utgången av det år, då sådana allmänna
val nästa gång skola äga rum.
Har beslut fattats örn ändring av fullmäktiges antal, skall staden ändock
intill utgången av det år, då allmänna fullmäktigval nästa gång skola förrättas,
företrädas av fullmäktige till det antal, som tidigare blivit bestämt,
och må förty icke i anledning av ändringen särskilt fullmäktigval företagas.
Yad nu är sagt gäller, ändå att ändring av fullmäktiges antal påkallas av
folkmängdens ökning eller minskning.
Örn val av stadsfullmäktige i anledning av ändring i kommunal indelning
är särskilt stadgat.
§ 6. 15 §.
För val av stadsfullmäktige skall stad med mera än 10,000 invånare indelas
i valkretsar. Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets.
Vid valkretsindelning iakttages, att varje krets kommer att utse minst
tio, högst trettio stadsfullmäktige efter den beräkningsgrund, att i allmänhet
inom varje krets en stadsfullmäktig utses för varje befolkningstal motsvarande
det som erhålles, då stadens folkmängd delas med antalet fullmäktige
för hela staden; att varje valkrets skall kunna omslutas med en sammanhängande
gränslinje; samt att antalet fullmäktige för hela staden, i den mån
det utan olägenhet kan ske, fördelas lika på de särskilda valkretsarna.
Örn indelning i valkretsar jämte Örn indelning i valkretsar jämte
antalet fullmäktige för varje valkrets antalet fullmäktige för varje valkrets
äga, efter därom av magistraten eller
stadsstyrelsen uppgjort förslag, stadsfullmäktige
göra framställning hos länsstyrelsen.
Utan föregående framställning
må länsstyrelsen förordna örn
sådan indelning, sedan tillfälle beretts
stadsfullmäktige att avgiva yttrande
i ärendet. Beslut örn indelning i valkretsar
skall meddelas senast två månader
före ingången av det kalenderår,
under vilket beslutet skall träda i
tillämpning.
§ ?■
Örn valdistrikt och valdag samt vals
kungörande, förrättande och avslutande,
så ock örn förfarandet, när stads
-
äga, efter därom av magistraten uppgjort
förslag, stadsfullmäktige göra
framställning hos länsstyrelsen. Utan
föregående framställning må länsstyrelsen
förordna örn sådan indelning,
sedan tillfälle beretts stadsfullmäktige
att avgiva yttrande i ärendet. Beslut
örn indelning i valkretsar skall meddelas
senast två månader före ingången
av det kalenderår, under vilket
beslutet skall träda i tillämpning.
16 §.
Örn valdistrikt och valdag samt vals
kungörande, förrättande och avslutande,
så ock om förfarandet, när stads
-
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
93
(Utskottets förslag.)
fullmäktig avgår före den bestämda
tjänstgöringstidens utgång, stadgas i
kommunala vallagen.
17 §■
Stadsfullmäktige välja varje år för
nästkommande kalenderår bland sig
en ordförande och en vice ordförande
samt, då stadsfullmäktige så besluta,
jämväl en andre vice ordförande.
Underrättelse örn dessa val, med
angivande av de valdas namn oell
postadress, skall genom magistraten
ofördröjligen insändas till länsstyrelsen
för intagande i länskungörelserna.
(Kungl. Maj:ts förslag.)
fullmäktig avgår före den bestämda
tjänstgöringstidens utgång, stadgas i
lagen örn kommunala och kyrkliga val.
§ 8.
Stadsfullmäktige välja varje år för
nästkommande kalenderår bland sig en
ordförande och en vice ordförande
samt, då stadsfullmäktige så besluta,
jämväl en andre vice ordförande.
Underrättelse örn dessa val, med
angivande av de valdas namn och
postadress, skall genom magistraten
eller stadsstyrelsen ofördröjligen insändas
till länsstyrelsen för intagande i
länskungörelserna.
För året näst efter det, då val av stadsfullmäktige ägt rum, skall ordförandevalet
hållas i januari månad och ordförandeskapet intill dess utövas av den
som fullmäktige därtill särskilt utsett.
§ 9. ^ _ 18 §.
Stadsfullmäktigsammanträde skall hållas å ställe, som för sådant ändamål
blivit av stadsfullmäktige bestämt.
£ 10. 19 §.
Ordinarie sammanträden skola av stadsfullmäktige hållas enligt ordning, som
bestämmes av fullmäktige.
Varje år skola minst två sådana
sammanträden hållas, ett före utgången
av juni månad för hesluts fattande i
anledning av berättelsen örn föregående
årets räkenskaper och förvaltning samt
ett före utgången av december månad för
fastställande av stadens utgifts- och inkomststat
och för anställande av val till
de befattningar inom kommunen, vilka
vid årets slut bliva lediga, ävensom av
revisorer och revisorssuppleanter.
I övrigt sammanträda stadsfullmäktige,
när länsstyrelsen därom förordnar
eller magistraten eller stadsstyrelsen
eller de flesta av fullmäktige sådant
äska eller ordföranden finner det nödigt.
Vid ordinarie sammanträde före utgången
av juni månad fattas beslut i
anledning av berättelsen örn föregående
årets räkenskaper och förvaltning.
Vid ordinarie sammanträde före utgången
av december månad fastställes
stadens utgifts- och inkomststat och anställas
val till de befattningar inom
kommunen, vilka vid årets slut bliva
lediga, ävensom av revisorer och revisorssuppleanter.
Extra sammanträde hålles, när länsstyrelsen
därom förordnar eller magistraten
eller de flesta av fullmäktige
sådant äska eller ordföranden finner
det nödigt.
94
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
(Kungl. Maj:ts förslag.)
§ 11.
Kallelse till stadsfullmäktigsammantrade
utfärdas första gången, sedan
beslutanderätten uppdragits åt fullmäktige,
av magistraten eller stadsstyrelsen
och därefter av ordföranden
eller, vid hinder för honom, av vice
ordföranden. Kallelsen, vilken skall
utfärdas skriftligen och innehålla bestämd
uppgift örn tid och ställe samt,
såvitt möjligt är, även örn överläggningsämne
för sammanträdet, skall
senast dagen före sammanträdet delgivas
envar stadsfullmäktig.
En vecka före sammanträdet eller,
örn saken ej tål sådant uppskov,
senast dagen förut bör tillkännagivande
örn sammanträdet, med uppgift
å de ärenden, som därvid skola förekomma,
införas i en eller flera ortstidningar,
därvid sådana tidningar
böra väljas, som genom spridning inom
olika grupper av stadens invånare
bringa tillkännagivandet till de flestas
kännedom.
I december månad avgöres för nästföljande
kalenderår av stadsfullmäktige
eller, där fullmäktige ej finnas,
av allmänna rådstugan, i vilken eller
vilka tidningar sådant tillkännagivande
skall införas. Har vid fattandet av beslutet
förslag örn tillkännagivandets
införande i annan ortstidning än de
sålunda beslutade varit under omröstning
och därvid erhållit minst en
tredjedel av de i omröstningen deltagandes
röster, skall tillkännagivandet
införas jämväl i denna tidning.
(Utskottets förslag.)
20 §.
Kallelse till stadsfullmäktigsammanträde
utfärdas första gången, sedan
beslutanderätten uppdragits åt fullmäktige,
av magistraten och därefter
av ordföranden eller, vid hinder för
honom, av vice ordföranden. Kallelsen,
vilken skall utfärdas skriftligen och
innehålla bestämd uppgift örn tid och
ställe samt, såvitt möjligt är, även örn
överläggningsämne för sammanträdet,
skall senast söckendagen före sammanträdet
delgivas envar stadsfullmäktig.
En vecka före sammanträdet eller,
örn saken ej tål sådant uppskov,
senast söckendagen förut bör tillkännagivande
örn sammanträdet, med uppgift
å de ärenden, som därvid skola
förekomma, införas i en eller flera
ortstidningar, därvid sådana tidningar
böra väljas, som genom spridning
inom olika grupper av stadens invånare
bringa tillkännagivandet till de
flestas kännedom.
Vid ordinarie sammanträde före utgången
av december månad avgöres
för nästföljande kalenderår av stadsfullmäktige
eller, där fullmäktige ej
finnas, av allmänna rådstugan, i vilken
eller vilka tidningar sådant tillkännagivande
skall införas. Har vid fattandet
av beslutet förslag örn tillkännagivandets
införande i annan ortstidning
än de sålunda beslutade varit
under omröstning och därvid erhållit
minst en tredjedel av de i omröstningen
deltagandes röster, skall tillkännagivandet
införas jämväl i denna
tidning.
Den omständigheten, att tillkännagivande ej blivit infört i tidning, utgö:
ej hinder för sammanträdets hållande.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
95
(Kungl. Maj:ts förslag.)
Magistraten eller stadsstyrelsen skall
särskilt skriftligen underrättas om
sammanträde.
§ 12.
Stadsfullmäktige må ej företaga
ärende eller besluta däri, såvida icke
flera än hälften av dem äro tillstädes.
Är tillstädesvarande fullmäktig enligt
stadgandet i kap. 5 § 3 andra stycket
hindrad att deltaga i visst ärende,
utgör ej den omständigheten, att till
följd därav antalet av de deltagande
icke överstiger hälften av fullmäktiges
hela antal, hinder för ärendets företagande.
Ordförande eller ledamot, som utan
anmält, av stadsfullmäktige godkänt
hinder avhåller sig från sammanträde,
skall böta till stadens kassa fem kronor
och dubbelt så mycket, örn sammanträdet
måste i anseende till de närvarandes
fåtalighet inställas eller upplösas.
(Utskottets förslag.)
Magistraten skall särskilt skriftligen
underrättas örn sammanträde.
21 §.
Stadsfullmäktige må ej företaga
ärende eller besluta däri, såvida icke
flera än hälften av dem äro tillstädes.
Är tillstädesvarande fullmäktig enligt
stadgandet i 58 § andra stycket hindrad
att deltaga i visst ärende, utgör
ej den omständigheten, att till följd
därav antalet av de deltagande icke
överstiger hälften av fullmäktiges hela
antal, hinder för ärendets företagande.
Ordförande eller ledamot, som utan
anmält, av stadsfullmäktige godkänt
hinder avhåller sig från sammanträde,
skall böta till stadens kassa två kronor
och dubbelt så mycket, örn sammanträdet
måste i anseende till de närvarandes
fåtalighet inställas eller upplösas.
§ 13. 22 §.
Varje stadsfullmäktig äger en röst.
Vid stadsfullmäktigsammanträde
äger borgmästaren eller stadsstyrelsen
ordförande eller, vid hinder för honom,
den, vilken magistraten eller stadsstyrelsen
bland sina ledamöter utser, att
vara tillstädes och deltaga i överläggningarna,
men ej i besluten. Sådan
rätt tillkommer jämväl ordförande och
vice ordförande i kommunal styrelse,
nämnd eller beredning vid behandling
av ärende, som beretts av styrelsen,
nämnden eller beredningen, så ock revisor
vid granskning av den av honom
avgivna revisionsberättelsen.
§ 11-
Stadsfullmäktige äro skyldiga att,
efter sakens beskaffenhet, antingen
Vid stadsfullmäktigsammanträde
äger borgmästaren eller stadsstyrelsens
ordförande eller, vid hinder för honom,
den, vilken magistraten eller stadsstyrelsen
bland sina ledamöter utser,
att vara tillstädes och deltaga i överläggningarna,
men ej i besluten. Sådan
rätt tillkommer jämväl ordförande eller
vice ordförande i kommunal styrelse,
nämnd eller beredning vid behandling
av ärende, som beretts av styrelsen,
nämnden eller beredningen, så ock
revisor vid granskning av den av honom
avgivna revisionsberättelsen.
23 §.
Stadsfullmäktige äro skyldiga att,
efter sakens beskaffenhet, antingen
96
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
meddela yttrande eller fatta beslut meddela yttrande eller fatta beslut
över alla de frågor, vilka blivit av över alla de frågor, vilka blivit av
högre myndighet eller av magistraten högre myndighet eller av magistraten
eller stadsstyrelsen hänskjuta till dem. hänskjutna till dem.
§ 15. 24 §.
De ärenden, som företagas till avgörande av stadsfullmäktige, skola förut
vara vederbörligen beredda av drätselkammaren eller annan kommunal styrelse,
nämnd eller beredning, dit ärendet efter sin beskaffenhet hör, eller
av en eller flera särskilt för sådan beredning utsedda personer. Innan ärende,
som beretts annorledes än av drätselkammaren eller allmänt beredningsutskott,
företages till avgörande av stadsfullmäktige, skall tillfälle lämnas
kammaren eller utskottet att avgiva yttrande däröver.
Yal må dock av stadsfullmäktige förrättas utan föregående beredning.
Detsamma gäller örn avgörande av ärende, som fordrar skyndsam handläggning
och icke avser utgift eller anskaffande av medel därtill eller avhändande
av staden tillhörig egendom eller efterskänkande av någon stadens
rättighet.
§ 16.
Kan ärende, som handlägges å
stadsfullmäktigsammanträde, icke å
den utsatta dagen bringas till slut,
skall sammanträdet fortsättas å annan
dag, varom, därest fullmäktige så besluta,
kallelse i vanlig ordning utfärdas.
Beslutes icke sådan kallelse, har
ordföranden att, innan sammanträdet
upplöses, bestämma och för de närvarande
tillkännagiva tid för det fortsatta
sammanträdet.
manträdet.
Örn fortsättande och avslutande av valförrättning, när val är proportionellt,
gäller vad därom är särskilt stadgat.
Begäres vid ärendes behandling å stadsfullmäktigsammanträde bordläggning
av ärendet och förenar sig minst en tredjedel av de närvarande därom, skall
ärendet uppskjutas till annan dag, som ordföranden har att bestämma och
i vanlig ordning kungöra.
Bordläggning må ej, såvida icke beslut därom fattas med vanlig röstövervikt,
ske i fråga örn val eller mera än en gång i samma ärende.
25 §.
Kan ärende, som handlägges å
stadsfullmäktigsammanträde, icke å
den utsatta dagen bringas till slut,
skall sammanträdet fortsättas å annan
dag. Om sammanträdets fortsättande
skall därest fullmäktige så besluta,
kallelse i vanlig ordning utfärdas. Beslutes
icke sådan kallelse, har ordföranden
att, innan sammanträdet upplöses,
bestämma och för de närvarande
tillkännagiva tid för det fortsatta sam
-
§17.
Ordföranden åligger att å stadsfullmäktigsammanträde
framställa ären
-
26 §.
Ordföranden åligger att å stadsfullmäktigsammanträde
framställa ären
-
Konstitutionsutskottets utlåtande Kr SO.
97
(Kungl. Majlis förslag.)
(Utskottets förslag.)
(lena till överläggning samt att tillse, ciena till överläggning samt att tillse,
att ej andra frågor företagas till av- att ej andra frågor företagas till avgörande
än de som finnas angivna i görande än de som finnas angivna i
kallelsen till sammanträdet. Fråga, kallelsen till sammanträdet,
som fordrar skyndsam handläggning, Fråga, som fordrar skyndsam handmå
dock, ändå att den ej angivits i läggning, må, med iakttagande av vad
kallelsen, företagas till avgörande å i 24 § är stadgat, ändå att den ej ansammanträdet,
där samtliga närvarande givits i kallelsen, företagas till avgöfullmäktige
besluta, att den skall upp- rande å sammanträdet, där samtliga
tagas. närvarande fullmäktige besluta, att den
skall upptagas.
Ny fråga kan vid stadsfullmäktiges sammanträde väckas av envar bland
dem men må icke avgöras förrän vid annat sammanträde samt efter vederbörlig
beredning och kallelse.
§ 18. 27 §.
Mom. 1, Sedan överläggningen i 1 mom. Sedan överläggningen i
ett ärende förklarats avslutad, fram- ett ärende förklarats avslutad, framställer
ordföranden proposition så ställer ordföranden proposition så
avfattad, att den kan besvaras med avfattad, att den kan besvaras med
ja eller nej. ja eller nej.
Ordföranden tillkännagiver därefter, huru enligt hans uppfattning beslutet
utfallit, och befäster detsamma, där ej omröstning begäres, med
klubbslag.
Begäres omröstning, skall den verkställas
efter upprop och utom vid val
ske öppet. Där ej för särskilda fall
annorlunda stadgas, bestämmes utgången
genom enkel pluralitet av de
avgivna rösterna. Falla rösterna lika
för olika meningar, skiljer vid val
lotten mellan lika rösttal, men blir
i övriga fall den mening beslut, som
ordföranden biträder.
Val av drätselkammare samt av
revisorer och revisorssuppleanter, som
avses i kap. 5 § 3, så ock av två eller
hera personer för särskild beredning
av ärenden, som skola företagas till
avgörande av stadsfullmäktige, skall
vara proportionellt, därest det begäres
Bihang till riksdagens protokoll 1930. t
Begäres omröstning, skall den verkställas
efter upprop och utom vid val
ske öppet. Där ej för särskilda fall
annorlunda stadgas, bestämmes utgången
genom enkel pluralitet av de
avgivna rösterna. Falla rösterna lika
för olika meningar, skiljer vid val
lotten mellan lika rösttal, men blir
i övriga fall den mening beslut, som
ordföranden biträder. Vid omröstning
för tillsättande av tjänstebefattning
skall förfaras såsom vid val.
Val av drätselkammare samt av
revisorer och revisorssuppleanter, som
avses i 58 §, så ock av två eller flera
personer för särskild beredning av
ärenden, som skola företagas till avgörande
av stadsfullmäktige, skall vara
proportionellt, därest det begäres av
sami. 20 haft. (Nr 30.) 1094 30 7
98
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
(Kungl. Maj:ts förslag.)
(Utskottets förslag.)
av minst så många väljande, som motsvara
det tal, vilket erkålles örn samtliga
väljandes antal delas med siffran
för det antal personer valet avser,
ökad med 1. Örn förfarandet vid sådant
proportionellt val är särskilt stadgat.
Mom. 2. För beslut erfordras två
tredjedelar av de i omröstningen deltagandes
röster, då beslutet avser:
minst så många väljande, som motsvara
det tal, vilket erbålles, örn samtliga
väljandes antal delas med siffran
för det antal personer valet avser,
ökad med 1. Örn förfarandet vid sådant
proportionellt val är särskilt stadgat.
2 mom. För beslut erfordras två
tredjedelar av de i omröstningen deltagandes
röster, då beslutet avser:
a) avhändande av fastighet eller därifrån härflytande rättighet eller inköp
av fastighet, där ej avhändandet eller inköpet avser genomförande av fastställd
stadsplan eller tomtindelning;
b) beviljande av anslag till nytt ändamål eller behov;
c) beviljande av anslag till ändamål eller behov, som icke är nytt men
för vilket under året näst före det, som anslaget avser, anslag ej utgått, i
stad, där högsta uttaxeringen av allmän kommunalskatt överstiger tio kronor
för skattekrona;
d) höjande av visst under året näst före det, som höjningen avser, utgående
anslag, då höjningen skulle utgöra:
1) mera än tjugufem procent av förutvarande anslaget i stad, där
högsta uttaxeringen av allmän kommunalskatt överstiger tio kronor för
skattekrona;
2) mera än femton procent av förutvarande anslaget i stad, där högsta
uttaxeringen av allmän kommunalskatt överstiger tretton kronor för skattekrona
;
3) mera än tio procent av förutvarande anslaget i stad, där högsta
uttaxeringen av allmän kommunalskatt överstiger sexton kronor för skattekrona
;
e) beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning;
f) upptagande eller förnyande av lån, därunder inbegripet ingående av
borgen, eller förlängning av tiden för erhållet låns återbetalande; eller
g) efterskänkande av oguldna koni- g) efterskänkande av oguldna kom
munalutskylder.
munalutskylder, där fråga ej är örn an
tagande
av ackord.
Med allmän kommunalskatt förstås i c) och d) sådan skatt, evad den beslutits
av stadsfullmäktige, allmän rådstuga, kyrkostämma eller kyrkofullmäktige.
Mom. 3. Beslut örn beviljande av
anslag skall tillika innefatta, huruvida
anslaget skall utgå av tillgängliga medel
eller erforderligt belopp skall uttaxeras
eller upplånas.
3 mom. Beslut örn beviljande av
anslag skall tillika innefatta, huruvida
anslaget skall utgå av tillgängliga medel
eller erforderligt belopp skall uttaxeras
eller upplånas.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
99
(Kungl. Maj:ts förslag.)
§ 19.
Efterskänkande av oguldna kommunalutskylder
må av stadsfullmäktige
beslutas allenast där, efter prövning
av varje särskilt fall, verkligt ömmande
omständigheter befunnits föreligga.
Arvode eller ersättning för kommunalt
uppdrag må ej av stadsfullmäktige
beslutas i andra fall än i § 20 sägs.
§ 20.
Mom. 1. Stadsfullmäktiges ordförande
är icke i denna sin egenskap
berättigad att uppbära arvode eller
ersättning för andra med uppdraget
förenade kostnader än för skrivmaterialier,
postporton och dylika utgifter,
som för stadens räkning påkallas vid
uppdragets fullgörande. Stadsfullmäktige
må för ett år i sänder besluta,
att sådan ersättning skall utgå med
visst belopp, vilket icke må överstiga
vad skäligt är med hänsyn till beräkneliga
utgifter av nämnda art.
Mom 2. Där det finnes av behovet
påkallat, äga stadsfullmäktige besluta,
att vald ledamot av drätselkammaren
och av annan kommunal styrelse,
nämnd eller beredning ävensom revisor
skola för deltagande i sammanträde
eller förrättning inom staden i
stadens angelägenhet åtnjuta gottgörelse
av stadens medel i form av dagtraktamente
med högst fem kronor för
sammanträdes- eller förrättningsdag.
Stadsfullmäktige må ock besluta, där
kommunikationsförhållandena anses
sådant kräva och våglängden mellan
ledamotens eller revisorns hemvist och
sammanträdes- eller förrättningsstället
är större än fem kilometer, att rese
-
(Utskottets förslag.)
28 §.
Efterskänkande av oguldna kommunalutskylder
må, där fråga ej är örn
antagande av ackord, av stadsfullmäktige
beslutas allenast där, efter prövning
av varje särskilt fall, verkligt ömmande
omständigheter befunnits föreligga.
29 §.
1 mom. Stadsfullmäktiges ordförande
är icke i denna sin egenskap
berättigad att uppbära arvode eller
ersättning för andra med uppdraget
förenade kostnader än för skurhjälp,
skrivmaterialier, postporton och dylika
utgifter, som för stadens räkning påkallas
vid uppdragets fullgörande.
Stadsfullmäktige må för ett år i sänder
besluta, att sådan ersättning skall utgå
med visst belopp, vilket icke må överstiga
vad skäligt är med hänsyn till
beräkneliga utgifter av nämnda art.
2 mom. Där det finnes av behovet
påkallat, äga stadsfullmäktige
besluta, att vald ledamot av drätselkammaren
och av annan kommunal
styrelse, nämnd eller beredning ävensom
revisor skola för deltagande i
sammanträde eller förrättning inom
staden i stadens angelägenhet åtnjuta
gottgörelse av stadens medel i form
av dagtraktamente med högst fem
kronor för sammanträdes- eller förrättningsdag.
Stadsfullmäktige må
ock besluta, där kommunikationsförhållandena
anses sådant kräva och
väglängden mellan ledamotens eller
revisorns hemvist och sammanträdeseller
förrättningsstället är större än
100
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
(Utskottets förslag.)
fem kilometer, att reseersättning skall
utgå till ledamoten eller revisorn.
Denna ersättning må icke överstiga
hälften av belopp, beräknat efter lägsta
avgift för automobil eller hästskjuts,
där icke järnväg eller omnibus är att
tillgå eller fartygslägenhet begagnas,
ej heller överstiga avgiften för tredje
klass plats på järnväg eller plats i
omnibus, där något av dessa fortskaffningsmedel
finnes, eller för salongsplats
på fartyg, där resan såmedelst sker.
Ersättning för resa, som enligt uppdrag i stadens angelägenhet företages
utom staden av person, som sägs i första stycket, må, örn stadsfullmäktige
så besluta, utgå efter annan grund än nu är sagt.
Mom 3. Jämte gottgörelse, som 3 morn. Jämte gottgörelse, som
beslutes enligt mom. 2, samt ersätt- beslutes enligt 2 moni., samt ersätt
-
(Kungl. Maj:ts förslag.)
ersättning skall utgå till ledamoten
eller revisorn. Denna ersättning må
icke överstiga hälften av belopp, beräknat
efter lägsta avgift för automobil
eller hästskjuts, där icke järnväg
är att tillgå eller fartygslägenhet begagnas,
ej heller överstiga avgiften
för tredje klass plats på järnväg, där
sådan finnes, och för salongsplats på
fartyg, där resan såmedelst sker.
ning för kostnader för skrivmaterialier,
postporton och dylika utgifter, som
för stadens räkning påkallas vid uppdragets
fullgörande, må efter stadsfullmäktiges
bestämmande för med
uppdraget förenat besvär utgå arvode
till sådan ledamot av drätselkammaren
eller annan kommunal styrelse,
nämnd eller beredning, som utsetts
till ordförande, sekreterare, räkenskapsförare,
kassaförvaltare, föredragande
eller verkställande ledamot eller till
innehavare av annan motsvarande befattning
inom kammaren, styrelsen,
nämnden eller beredningen, så ock
till revisor. Arvodet skall till beloppet
bestämmas för högst ett år i sänder
och må icke överstiga vad på grund
av göromålens omfattning och art kan
anses skäligt, ej heller bestämmas
med hänsyn till den inkomst av tjänst,
yrke eller näring, som uppdragets innehavare
genom dess fullgörande går
förlustig. Ersättningen för kostnader
för skrivmaterialier, postporton och
dylika utgifter må med iakttagande av
ning för kostnader för skrivmaterialier,
postporton och dylika utgifter,
som för stadens räkning påkallas vid
uppdragets fullgörande, må efter stadsfullmäktiges
bestämmande för med
uppdraget förenat besvär utgå arvode
till sådan ledamot av drätselkammaren
eller annan kommunal styrelse,
nämnd eller beredning, som utsetts
till ordförande, sekreterare, räkenskapsförare,
kassaförvaltare, föredragande
eller verkställande ledamot eller till
innehavare av annan motsvarande befattning
inom kammaren, styrelsen,
nämnden eller beredningen, så ock
till revisor. Arvodet skall till beloppet
bestämmas för högst ett år i sänder
och må icke överstiga, vad på grund
av göromålens omfattning och art kan
anses skäligt, ej heller bestämmas
med hänsyn till den inkomst av tjänst,
yrke eller näring, som uppdragets innehavare
genom dess fullgörande går
förlustig. Ersättningen för kostnader
för skrivmaterialier, postporton och
dylika utgifter må, med iakttagande
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
101
(Kungl. Majis förslag.) (Utskottets förslag.)
av vad i 1 mom. är stadgat för där avsett
fall, bestämmas att utgå med visst
belopp.
d mom. Sammanlagda beloppet av
beslutade ersättningar, som omförmälas
i denna paragraf oell som ej
avse kostnader för skrivhjälp, skrivmaterialier,
postporton oell dylika utgifter,
må ieke överstiga vad stadens
ekonomiska bärkraft utan större olägenhet
medgiver.
5 morn. Där eljest i lag eller författning
föreskrift meddelas om arvode
eller annan ersättning åt innehavare
av kommunalt uppdrag, skall vad sålunda
finnes särskilt stadgat lända till
efterrättelse.
30 §.
Ordföranden skall vid stadsfullmäktigsammanträde
föra eller på sitt ansvar
låta föra protokoll. Erfordras
för protokollföringen särskilt biträde,
och är ej i laga ordning bestämt örn
arbetets utförande, må, där stadsfullmäktige
anslagit medel till avlönande av
sekreterare, befattningen tillsättas av
fullmäktige.
Protokollet, av vilket skall framgå, vilka fullmäktige varit närvarande, skall
upptaga för varje ärende överläggningsämnet och beslutet, med angivande
huruvida och i vilken ordning omröstning företagits.
Justering av protokollet verkställes senast fjorton dagar efter sammanträdet
å tid, sorn ordföranden bestämmer och vid sammanträdet tillkännagiver,
av ordföranden jämte minst två därtill för varje gang av fullmäktige utsedda
närvarande ledamöter. Justering må ock verkställas av fullmäktige antingen
genast eller vid nästa sammanträde. Protokollet underskrives, med anteckning
örn justeringen, av ordföranden och do utsedda justeringsmännen eller,
där justeringen verkställts av fullmäktige, minst två vid sammanträdet närvarande
ledamöter.
Det justerade protokollet skall därefter å förut kungjord dag offentligen
uppläsas.
Protokollen med tillhörande handlingar och bilagor skola förvaras på
sätt och å ställe, som fullmäktige bestämt.
vad i morn. 1 är stadgat för där avsett
fall, bestämmas att utgå med visst
belopp.
Mom. d. Sammanlagda beloppet av
beslutade ersättningar, som omförmälas
i denna paragraf och som ej
avse kostnader för skrivmaterialier,
postporton och dylika utgifter, må icke
överstiga vad stadens ekonomiska bärkraft
utan större olägenhet medgiver.
Mo m. 5. Där eljest i lag eller författning
föreskrift meddelas örn arvode
eller annan ersättning åt innehavare
av kommunalt uppdrag, skall vad sålunda
finnes särskilt stadgat lända till
efterrättelse.
§ 31.
Ordföranden skall vid stadsfullmäktigsammanträde
föra eller på sitt ansvar
låta föra protokoll.
102
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
§ 22. 31 §.
Den som vid stadsfullmäktigsam- Den som vid stadsfullmäktigsammanträde
deltagit i avgörandet av manträde deltagit i avgörandet av
ärende kan genast eller sist vid juste- ärende äger anföra reservation mot det
ringen av protokollet avgiva reserva- fattade beslutet. (Reservation skall anilon
mot det fattade beslutet. malas innan sammanträdet avslutas samt,
om den närmare utvecklas, avfattas skriftligen
och avgivas sist vid justeringen
av protokollet.
§ 23. 32 §.
Stadsfullmäktiges beslut skola, så snart de blivit justerade, skriftligen
delgivas magistraten eller stadsstyrelsen. För övrigt äger envar att taga
avskrift av protokollet och att få avskriftens riktighet bestyrkt.
§ 24. 33 §.
Stadsfullmäktiges förhandlingar skola vara offentliga; dock må fullmäktige
för visst ärende besluta, att överläggningen skall hållas inom stängda
dörrar.
Ordföranden vakar över ordningen vid stadsfullmäktigsammanträde samt
kan varna och, efter förutgången varning, låta utvisa envar, som förhåller
sig oskickligt. Uppstår oordning, som ordföranden icke kan avstyra, äger han
upplösa sammanträdet.
Kap. 3. Om allmän rådstuga.
§ 1-
Rättighet att deltaga i allmän rådstugas
överläggningar och beslut tillkommer,
utom i fall, varom sägs i §2,
envar, som äger rösträtt vid stadsfullmäktigval.
Varje röstberättigad äger
en röst.
Att den som är redovisningsskyldig
till staden ej må deltaga i vissa ärenden,
stadgas i kap. 5 § 3 andra stycket.
3 kap. Om allmän rådstuga.
34 §.
Rättighet att deltaga i allmän rådstugas
överläggningar och beslut tillkommer,
utom i fall, varom sägs i 35 §,
envar, som äger rösträtt vid stadsfullmäktigval.
Varje röstberättigad äger
en röst.
Att den som är redovisningsskyldig
till staden ej må deltaga i vissa ärenden,
stadgas i 58 § andra stycket.
§ 2. 35 §.
Beträffande rättighet att deltaga i överläggningar och beslut i sådana
angelägenheter, som enligt särskilda författningar äro förbehållna vissa
klasser av stadens medlemmar, gäller vad sålunda är stadgat.
Vid behandling av ärende, som sägs Vid behandling av ärende, som sägs
i första stycket, skall genom magistra- i första stycket, skall genom magistra
-
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
103
(Kungl. Maj:ts förslag.)
tens eller stadsstyrelsens föranstaltande
finnas tillgänglig längd över de i sådant
ärende röstberättigade, vilka icke
finnas upptagna såsom röstberättigade
i den allmänna röstlängden.
(Utskottets förslag.)
tens föranstaltande finnas tillgänglig
längd över de i sådant ärende röstberättigade,
vilka icke finnas upptagna
såsom röstberättigade i den allmänna
röstlängden.
§ 3. 36 §.
Röstberättigad må genom fullmakt till annan röstberättigad överlåta sin
talan och rösträtt å allmän rådstuga.
Fullmakt skall vara ställd till viss person samt av utställaren underskriven
med angivande av den dag underskrivandet skett. A fullmakten skall tilllika
vara av två vittnen tecknat bevis, att densamma egenhändigt underskrivits
av utställaren å den dag fullmakten utvisar, samt att namnet på den
person, till vilken fullmakten är ställd, då fanns utsatt å fullmakten. Är
fullmakt ej så underskriven och bevittnad, som nu är sagt, är den ogin.
Fullmakt äger icke giltighet under längre tid än trettio dagar efter dagen
för utfärdandet.
Ej må någon på grund av fullmakt föra talan eller utöva rösträtt för
mera än en röstberättigad.
§*■
Allmän rådstuga hålles inför magistraten
eller stadsstyrelsen.
§ 5-
Allmän rådstuga skall hållas å rådhuset
eller å ställe, som för sådant
ändamål blivit av rådstugan eller, i
brist på dess föreskrift, av magistraten
eller stadsstyrelsen bestämt.
37 §.
Allmän rådstuga hålles inför magistraten.
38 §.
Allmän rådstuga skall hållas å rådhuset
eller å ställe, som för sådant
ändamål blivit av rådstugan eller, i
brist på dess föreskrift, av magistraten
bestämt.
§ 6. 39 §.
I stad, där stadsfullmäktige icke finnas, skola årligen två ordinarie allmänna
rådstugor hållas: en före utgången av juni månad för besluts
fattande i anledning av berättelsen örn föregående årets räkenskaper och
förvaltning samt en före utgången av december månad för fastställande
av kommunens utgifts- och inkomststat och för anställande av val till de
befattningar inom kommunen, vilka vid årets slut bliva lediga, ävensom av
revisorer och revisorssuppleanter.
Den andra ordinarie allmänna rådstugan under året må beträffande
ordinarie rådstuga eller rådstugor under nästföljande år besluta, å vilken
dag sådan allmän rådstuga skall hållas eller huruvida allmän rådstuga skall
hållas å sön- eller helgdag.
104
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
(Kungl. Majis förslag.)
§ ?■
Extra allmän rådstuga hålles, när
länsstyrelsen därom förordnar eller
magistraten eller stadsstyrelsen finner
det nödigt. Envar, som är röstberättigad
å allmän rådstuga, äger för uppgivet
ärende begära rådstugas hållande.
Lämnas dylik framställning av magistraten
eller stadsstyrelsen utan avseende,
skall magistraten eller stadsstyrelsen,
örn det begäres, meddela sitt
beslut skriftligen, med skälen därtill;
och äger sökanden att däröver an föra
besvär hos länsstyrelsen. Mot länsstyrelsens
beslut må talan ej föras.
(Utskottets förslag.)
40 §.
Extra allmän rådstuga hålles, när
länsstyrelsen därom förordnar eller
magistraten finner det nödigt. Envar,
som är röstberättigad å allmän rådstuga,
äger för uppgivet ärende begära
rådstugas hållande.
Lämnas dylik framställning av magistraten
utan avseende, skall magistraten,
örn det begäres, meddela sitt
beslut skriftligen, med skälen därtill;
och äger sökanden att däröver anföra
besvär hos länsstyrelsen. Mot länsstyrelsens
beslut må talan ej föras.
§ 8. 41 §.
Kungörelse örn allmän rådstuga Kungörelse om allmän rådstuga
utfärdas av magistraten eller stadssty- utfärdas av magistraten och skall ini
elsen och skall innehålla bestämd nehålla bestämd uppgift örn tid, ställe
uppgift om tid, ställe och överlägg- och överläggningsämne för sammanningsämne
för sammanträdet. trädet.
Kungörelsen uppläses från predikstolen i stadens kyrka eller kyrkor
minst fjorton dagar före sammanträdet. Är allmän rådstuga utsatt till dag,
då gudstjänst tidigare hålles, skall kungörelsen den dagen ånyo uppläsas.
För ärende, som fordrar så skyndsam handläggning, att kungörande i nu
föreskriven ordning icke medhinnes, må allmän rådstuga hållas efter kortare
kungörelsetid och även samma dag den blivit pålyst; dock må ej å sådan
rådstuga beslut fattas örn utgift eller anskaffande av medel därtill eller
avhändande av någon stadens egendom eller efterskänkande av någon stadens
rättighet.
Jämväl skall kungörelsen anslås å
plats eller platser inom staden och
tillkännagivande om tid och ställe för
allmänna rådstugan, örn möjligt minst
en vecka förut, införas i en eller flera
ortstidningar, om sådant bestämts av
allmänna rådstugan eller, där stadsfullmäktige
finnas, av dessa i den ordning,
som för tillkännagivande örn
stadsfullmäktigsammanträde är föreskriven
i Jcap. 2 § 11.
Jämväl skall kungörelsen anslås å
plats eller platser inom staden och
tillkännagivande örn tid och ställe för
allmänna rådstugan, om möjligt minst
en vecka förut, införas i en eller flera
ortstidningar, om sådant bestämts av
allmänna rådstugan eller, där stadsfullmäktige
finnas, av dessa i den ordning,
som för tillkännagivande örn
stadsfullmäktigsammanträde är föreskriven
i 20 §.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
105
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
Den omständigheten, att kungörelse om allmän rådstuga ej blivit anslagen
eller att tillkännagivande ej blivit infört i tidning, utgör ej hinder
för allmänna rådstugans hållande.
§
Magistraten eller stadsstyrelsen skall
vid allmän rådstuga låta föra protokoll.
Protokollet skall för varje ärende
slutet, med angivande huruvida och i
Protokollet justeras genast, där så
ske kan, men i annat fall offentligen
inför magistraten eller stadsstyrelsen å
tid, som tillkännagives innan allmänna
rådstugan upplöses.
42 §.
Magistraten skall vid allmän rådstuga
låta föra protokoll.
upptaga överläggningsämnet och bevilken
ordning omröstning företagits.
Protokollet justeras genast, där så
ske kan, men i annat fall offentligen
inför magistraten å tid, som tillkännagives
innan allmänna rådstugan upplöses.
Envar äger att taga avskrift av protokollet och att få avskriftens riktighet
bestyrkt.
Protokollen med tillhörande handlingar
och bilagor skola förvaras av
magistraten eller stadsstyrelsen på sätt
och å ställe, som allmänna rådstugan
eller, där stadsfullmäktige finnas, dessa
bestämt.
Protokollen med tillhörande handlingar
och bilagor skola förvaras av
magistraten på sätt och å ställe, som
allmänna rådstugan eller, där stadsfullmäktige
finnas, dessa bestämt.
§ io.
Vad i kap. 2 §§ 14—20, 22 och 24
är stadgat om stadsfullmäktige skall
äga motsvarande tillämpning i fråga
örn allmän rådstuga; dock att rådstugans
förhandlingar alltid skola vara
offentliga samt att även i annat ärende
än val omröstning skall ske med slutna
sedlar, därest det begäres.
43 §.
Vad i 23—29, 31 och 33 §§ är
stadgat om stadsfullmäktige skall äga
motsvarande tillämpning i fråga örn
allmän rådstuga; dock att rådstugans
förhandlingar alltid skola vara offentliga
samt att även i annat ärende än
val och tillsättande av tjänstebefattning
omröstning skall ske med slutna sedlar,
därest det begäres.
Kap. 4. Om magistrat och stadsstyrelse
samt örn drätselkammare.
§ 1-
Mom. 1. Örn tillsättande av magistrat
är särskilt stadgat. Beträffande
magistraten, för såvitt den sammanfaller
med rådstuvurätten, ävensom i
4 kap. Örn magistrat och stadsstyrelse
samt örn drätselkammare.
44 §.
1 morn. örn tillsättande av magistrat
är särskilt stadgat. Beträffande
magistraten, för såvitt den sammanfaller
med rådstuvurätten, ävensom i
106
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
(Kungl. Maj:ts förslag.)
(Utskottets förslag.)
fråga om magistratens handhavande
av vad till exekutionsverket, säkerhets-,
ordnings-, sundhets- och sedlighetspolisen
inom staden hör, gäller vad
därom i lag och författningar är
stadgat.
Mom. 2. I stad utan magistrat
skall för fullgörande av de eljest å
magistraten ankommande bestyr och
åligganden, örn vilkas besörjande därstädes
ej i lag eller författning meddelats
särskild föreskrift, finnas en
stadsstyrelse, bestående av en kommunalborgmästare
såsom ordförande
och minst två kommunalrådmän; dock
att utan hinder härav i stad, som
kommit i åtnjutande av stadsrättiglieter
före den 1 januari 1921, örn stadsstyrelses
sammansättning skall gälla
vad i reglementet för stadsstyrelsen
är eller blir stadgat.
fråga örn magistratens handhavande
av vad till exekutionsverket, säkerhets-,
ordnings-, sundhets- och sedlighetspolisen
inom staden hör, gäller vad
därom i lag och författningar är
stadgat.
2 mom. I stad utan magistrat
skall för fullgörande av de eljest å
magistraten ankommande bestyr och
åligganden, örn vilkas besörjande därstädes
ej i lag eller författning meddelats
särskild föreskrift, finnas en
stadsstyrelse, bestående av en kommunalborgmästare
såsom ordförande
och minst två kommunalrådmän; dock
att utan hinder härav i stad, som
kommit i åtnjutande av stadsrättiglieter
före den 1 januari 1921, örn
stadsstyrelses sammansättning skall
gälla vad i reglementet för stadsstyrelsen
är eller blir stadgat.
Kommunalborgmästare tillsättes av Konungen bland de tre behöriga personer,
som jämlikt av Konungen meddelade bestämmelser därtill föreslagits
av stadens vid stadsfullmäktigval röstberättigade invånare. Kommunalrådmän
utses av stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan.
Reglemente för stadsstyrelsen utfärdas av Konungen efter därom av stadsfullmäktige
eller allmänna rådstugan upprättat förslag.
§ &
Magistraten eller stadsstyrelsen äger
att vaka över att av stadsfullmäktige
eller allmänna rådstugan lagenligt
fattade beslut bringas till verkställighet
av drätselkammaren eller för
särskilda förvaltnings- eller verkställighetsbestyr
tillsatta styrelser, nämnder
eller personer, som böra taga befattning
därmed, ävensom att åt staden
donerad fast egendom och staden
förunnade inkomstgivande rättigheter
bliva behörigen använda till sina bestämda
ändamål.
45 §.
Magistraten äger att vaka över att
av stadsfullmäktige eller allmänna
rådstugan lagenligt fattade beslut
bringas till verkställighet av drätselkammaren
eller för särskilda förvaltnings-
eller verkställighetsbestyr tillsatta
styrelser, nämnder eller personer,
som böra taga befattning därmed,
ävensom att åt staden donerad fast
egendom och staden förunnade inkomstgivande
rättigheter bliva behörigen
använda till sina bestämda ändamål.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
107
(Kungl. Majus förslag.)
Finner magistraten eller stadsstyrelsen,
att av stadsfullmäktige eller
allmänna rådstugan fattat beslut icke
tillkommit i laga ordning, står i strid
mot allmän lag eller författning eller
annorledes överskrider deras befogenhet,
som fattat beslutet, eller att underställning,
där den bort äga rum,
uraktlåtits, är magistraten elle)- stadsstyrelsen
pliktig att vägra handräckning
till verkställighet av samma beslut.
Yägras sådan handräckning, må
stadsfullmäktige eller, örn beslutet
fattats av allmän rådstuga, denna fullfölja
saken genom besvär i den ordning,
som i allmänhet är föreskriven
för sökande av ändring i magistrats
eller stadsstyrelses beslut.
§ 3.
Magistraten eller stadsstyrelsen tillsätter
vid stadens förvaltning anställda
tjänstemän och betjänte, såvitt ej särskilda
författningar eller reglementen
annorlunda stadga.
§ 4-
Alla av staden utsedda styrelser
stå i sin förvaltning under magistratens
eller stadsstyrelsens överinseende.
§ 5-
Framställningar och utlåtanden,
som från stadsfullmäktige, allmänna
rådstugan eller av staden utsedda styrelser
avgivas till högre myndighet,
skola insändas genom magistraten eller
stadsstyrelsen.
§ G.
Magistraten eller stadsstyrelsen äger
att hos stadsfullmäktige eller allmänna
rådstugan framställa förslag i alla ämnen,
som röra stadens gemensamma
angelägenheter.
(Utskottets förslag.)
Finner magistraten, att av stadsfullmäktige
eller allmänna rådstugan
fattat beslut icke tillkommit i laga
ordning, står i strid mot allmän lag
eller författning eller annorledes överskrider
deras befogenhet, som fattat
beslutet, eller att underställning, där
den bort äga rum, uraktlåtits, är magistraten
pliktig att vägra handräckning
till verkställighet av samma beslut.
Yägras sådan handräckning, må
stadsfullmäktige eller, örn beslutet
fattats av allmän rådstuga, denna fullfölja
saken genom besvär i den ordning,
som i allmänhet är föreskriven
för sökande av ändring i magistrats
beslut.
46 §.
Magistraten tillsätter vid stadens
förvaltning anställda tjänstemän och
betjänte, såvitt ej särskilda författningar
eller reglementen annorlunda
stadga.
47 §.
Alla av staden utsedda styrelser
stå i sin förvaltning under magistratens
överinseende.
48 §.
Framställningar och utlåtanden,
som från stadsfullmäktige, allmänna
rådstugan eller av staden utsedda styrelser
avgivas till högre myndighet,
skola insändas genom magistraten.
49 §.
Magistraten äger att hos stadsfullmäktige
eller allmänna rådstugan framställa
förslag i alla ämnen, som röra
stadens gemensamma angelägenheter.
108
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
(Kungl. Majlis förslag.)
§ ?■
Stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan
äga rätt att från magistraten
eller stadsstyrelsen erhålla sådana handlingar
och upplysningar, som i förekommande
fall finnas erforderliga.
(Utskottets förslag.)
50 §.
Stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan
äga rätt att från magistraten
erhålla sådana handlingar och upplysningar,
som i förekommande fall finnas
erforderliga.
51 §.
Vad i denna lag stadgas i avseende
å magistrat, skall i stad, där magistrat
ej finnes, gälla om stadsstyrelsen.
§ 8. 52 §.
I varje stad skall finnas en drätselkammare.
Ledamöterna i drätselkammaren utses
bland kommunens röstberättigade medlemmar
av stadsf ullmäk tige eller allmänna
rådstugan.
§ 9. 53 §.
Drätselkammare har att förvalta stadens egendom, uppbära dess inkomster
och i övrigt handhava dess drätsel samt därjämte ombesörja de allmänna
uppdrag för stadens räkning, vilka enligt för drätselkammaren gällande
reglemente tillhöra dess befattning.
Reglemente för drätselkammare fastställes av länsstyrelsen.
Förslag därtill, upprättat av magi- Förslag därtill skall, sedan det gran
straten
eller stadsstyrelsen, skall över- skats och godkänts av stadsfullmäktige
lämnas till stadsfullmäktiges eller allmänna
rådstugans granskning samt därefter
insändas till länsstyrelsen.
eller allmänna rådstugan, av magistraten
med eget yttrande insändas till länsstyrelsen.
§ io.
Ledamöterna i drätselkammaren utses
bland kommunens röstberättigade medlemmar
av stadsfullmäktige eller allmänna
rådstugan.
I stad utan magistrat må stadsfullmäktige
eller allmänna rådstugan bestämma,
att drätselkammaren skall utgöras,
utom av de välda ledamöterna,
jämväl av stadsstyrelsens ordförande.
§ Il
Om
drätselkammarens befattning
med kommunens drätsel samt örn
54 §.
Penningar eller värdehandlingar, som
för stadens räkning innehavas av drätselkammaren,
skola så förvaras, att de
icke sammanblandas med andra penningar
eller värdehandlingar.
Penningmedel, som ej erfordras för
verkställande av nära förestående utbetalningar,
skola för stadens räkning insättas
hos bank eller å postgirokonto.
55 §.
Om drätselkammarens befattning
med kommunens drätsel samt om
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
109
(Kungl. Majlis förslag.)
revision oell meddelande av ansvarsfrihet
sägs i kup. 5; örn debitering
och uppbörd av kommunalskatt stadgas
i kap fl.
(Utskottets förslag.)
revision och meddelande av ansvarsfrihet
sägs i 5 kap:, örn debitering
och uppbörd av kommunalskatt stadgas
i 6 kap.
Köp. 5. Om stadens drätsel. 5 kap. Om stadens drätsel.
§ 1. 56 §.
Stadskommun skall årligen upprätta en utgifts- och inkomststat för det
nästföljande kalenderåret.
Å statens utgiftssida skola upptagas:
a) det löpande årets beräknade brist;
b) de belopp i kapital eller ränta, varmed stadens skulder under det nästföljande
året förfalla till betalning;
c) de anslag, som tidigare beslutats för nästföljande år, så ock de anslag,
som beslutas i samband med statens fastställande, däribland även ett anslag
för oförutsedda behov.
Statens inkomstsida skall upptaga:
a) det löpande årets beräknade behållning;
b) de inkomster, som i anledning av tidigare fattade beslut eller på annan
grund kunna påräknas under det nästföljande året, så ock det belopp, som
ytterligare skall anskaffas, ävensom sättet för dess anskaffande.
Stadskommun må i stället för det löpande årets beräknade brist eller behållning
upptaga det belopp, vartill nästföregående års brist eller behållning
enligt avslutade räkenskaper uppgått.
§ 3.
Förslag till utgifts- och inkomststat
skall före november månads utgång
uppgöras av magistraten eller stadsstyrelsen
efter hörande av drätselkammaren
eller särskild av stadsfullmäktige
eller allmän rådstuga därför tillsatt
beredning. För detta ändamål
skola de styrelser, nämnder eller personer,
vilka staden för särskilda förvaltningsbestyr
tillsatt, å tid, som utsättes
av magistraten eller stadsstyrelsen,
till drätselkammaren ingiva sina
specialförslag över utgifter och inkomster
för det nästföljande året.
Magistratens eller stadsstyrelsens
statförslag skall från och med dagen
57 §.
Förslag till utgifts- och inkomststat
skall före november månads utgång
uppgöras av magistraten efter hörande
av drätselkammaren eller särskild av
stadsfullmäktige eller allmän rådstuga
därför tillsatt beredning. För detta
ändamål skola de styrelser, nämnder
eller personer, vilka staden för särskilda
förvaltningsbestyr tillsatt, å tid,
som utsättes av magistraten, till drätselkammaren
ingiva sina specialförslag
över utgifter och inkomster för det
nästföljande året.
Magistratens statförslag skall från
och med dagen för tillkännagivandet
örn det ordinarie stadsfullmäktigsam
-
Ilo
Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 30.
(Kungl. Majlis förslag.)
(Utskottets förslag.)
för tillkännagivandet om det ordinarie
stadsfullmäktigsammanträde eller kungörandet
av den allmänna rådstuga,
som skall hållas före utgången av december
månad, vara offentligen tillgängligt
på lämpligt ställe, som utsättes
i tillkännagivandet eller kungörelsen.
manträde eller kungörandet av den
allmänna rådstuga, som skall hållas
före utgången av december månad,
vara offentligen tillgängligt på lämpligt
ställe, som utsättes i tillkännagivandet
eller kungörelsen.
På nämnda sammanträde eller rådstuga upptages statförslaget till granskning
och fastställelse. Därvid skola de anslag, som först då föreslås till
beviljande, samt därmed sammanhängande frågor särskilt bliva föremål för
överläggning och avgörande.
Den fastställda utgifts- och inkomst- Den fastställda utgifts- och inkomststaten
återställes därefter till magistra- staten återställes därefter till magiten
eller stadsstyrelsen. stråten.
§ 3- 58 §.
Av stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan skola årligen utses två eller
flera revisorer samt lika många suppleanter för granskning av det nästföljande
årets förvaltning.
Den, vilken såsom ledamot av drätselkammaren eller eljest är redovisningsskyldig
till staden, må icke väljas till revisor eller revisorssuppleant
för granskning av förvaltning, för vilken han har att redovisa, ej heller
deltaga i val av revisor eller revisorssuppleant för granskning av sådan förvaltning
eller i beslut med anledning av granskningen.
Iievisorerna äga att när som helst
inventera stadens kassor och övriga
tillgångar samt taga del av räkenskaper
och andra handlingar, som beröra förvaltningen.
§ K 59 §.
Det åligger drätselkammaren att i enlighet med givna föreskrifter föra
stadens räkenskaper och avsluta dem för kalenderår.
Räkenskaperna skola årligen före Räkenskaperna skola årligen före
den 1 april tillhandahållas magistra- den 1 april tillhandahållas magistraten
eller stadsstyrelsen, vilken oför- ten, vilken oförtövat, med föreläggande
tövat, med föreläggande av viss tid av viss tid för revisionsberättelsens
för revisionsberättelsens avgivande, avgivande, inför protokollet tillliandainför
protokollet tillhandahåller dem håller dem åt revisorerna,
åt revisorerna.
Av staden för särskilda förvaltningsbestyr tillsatta styrelser, nämnder eller
personer skola före den 1 mars varje år till drätselkammaren avlämna redo
-
Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 30.
lil
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
visning för de medel de under nästföregående kalenderår omhänderhaft för att
upptagas i stadens allmänna räkenskaper oell granskas tillika med dem.
§ 5-
Revisionsberättelsen avlämnas till
magistraten eller stadsstyrelsen, som
över framställda anmärkningar infordrar
vederbörandes förklaringar så
tidigt, att de jämte revisionsberättelsen
kunna framläggas till granskning
lios stadsfullmäktige eller å allmän
rådstuga vid det ordinarie sammanträde,
som hålles i maj månad.
60 §.
Revisionsberättelsen avlämnas till
magistraten, som över framställda anmärkningar
infordrar vederbörandes
förklaringar så tidigt, att de jämte
revisionsberättelsen kunna framläggas
till granskning och avgörande hos
stadsfullmäktige eller å allmän rådstuga
vid det ordinarie sammanträde,
som hålles före utgången av juni månad.
§ 6. 61 §.
På beslut av stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan ankommer, huruvida
framställd anmärkning skall förfalla och ansvarsfrihet för förvaltningen
meddelas eller laga åtgärd för bevarande av stadens rätt skall vidtagas.
Anställes ej talan å den förvaltning revisionsberättelsen avser inom ett år
från det berättelsen framlades å stadsfullmäktigsammanträde eller allmän
rådstuga, skall så anses, som örn ansvarsfrihet blivit beviljad. Utan hinder
av att ansvarsfrihet beviljats må talan föras på grund av brottslig handling,
där ej ansvarsfriheten uppenbarligen avsett även den handlingen.
Kap. 0. Om uttaxering och uppbörd. (i kap. Olli uttaxering oell uppbörd.
§ 1- 62 §.
För täckande av stads medelsbehov, i den mån det ej fylles genom
andra inkomster, skola i första hand anlitas progressivskattemedel och skogsaccismedel
enligt bestämmelserna i förordningen örn kommunal progressivskatt
och lagen örn skogsaccis. Yad därutöver erfordras skall fyllas genom
uttaxering av allmän kommunalskatt i förhållande till de skattekronor och
skatteören, som enligt bestämmelserna i kommunalskattelagen i senast fastställda
taxeringslängd påförts de till kommunen skattskyldiga.
§ 2. 63 §.
Mom. 1. Personliga tjänstbarhe- 1 mom. Personliga tjänstbarheter,
ter, vilka inom stad utgjorts efter vilka inom stad utgjorts efter förut anförut
antagna grunder, må fortfarande, tagna grunder, må fortfarande, till
till dess annorlunda förordnas, utgö- dess annorlunda förordnas, utgöras
ras efter samma grunder. efter samma grunder.
Mom. 2. Är i lag eller författning 2 mom. Är i lag eller författning
stadgat, att skatt till stad skall utgå stadgat, att skatt till stad skall utgå
112
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
CKungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
efter andra grunder än i § 1 angivas efter andra grunder jin i 62 § angivas
eller att vissa från skattskyldighet till eller att vissa från skattskyldighet till
staden eljest befriade medlemmar skola staden eljest befriade medlemmar skola
bidraga till fyllande av särskilda be- bidraga till fyllande av särskilda behov,
gäller till efterrättelse vad sålunda hov, gäller till efterrättelse vad sålunda
är förordnat. är förordnat.
Stadskommun äger ej besluta avvikelse Stadskommun äger ej i annan män
från de i lag eller författning föreskrivna än i 3 mom. medgives besluta avvikelse
grunderna föf kommunalskatts utgörande, från de i lag eller författning föreskrivna
grunderna för kommunalskatts
utgörande.
3 rn o m. Skulle i andra fall än dem,
som ovan i denna paragraf bestämmas,
hos stadsfullmäktige eller allmän rådstuga
väckas förslag, att vissa till staden
skattskyldiga böra, i fråga örn uttaxering
för visst ändamål, antingen helt
och hållet befrias från bidrag, eller
länna nedsättning däri, skall först avgöras,
huruvida ett sådant förslag, vilket.
dock icke må avse påläggande av
personlig eller efter matlag utgående
avgift, bör komma under närmare prövning.
Skall sådant förslag tagas under
vidare prövning, skall det, innan det
av stadsfullmäktige eller allmän rådstuga
företages till slutligt avgörande,
överlämnas till magistraten, som vidtager
den förberedande utredning frågan
kräver.
§ 3. 64 §.
De utskylder, som enligt stadens beslut i anledning av förslaget till utgifts-
och inkomststat skola under det nästföljande kalenderåret utgöras av
dem, vilka under det löpande året äro skattskyldiga till staden, anses för
det löpande årets utskylder.
§ 4. 65 §.
Magistraten eller stadsstyrelsen ålig- Magistraten åligger att på grund
ger att på grund av den fastställda av den fastställda utgifts- och inkomstutgifts-
och inkomststaten ävensom staten ävensom de beslut om uttaxede
beslut om uttaxering till församling ring till församling eller skoldistrikt,
eller skoldistrikt, som genom kyrko- som genom kyrkorådet, skolrådet eller
rådet, skolrådet eller särskild styrelse särskild styrelse delgivas drätselkam
-
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
113
(Kungl. Majlis förslag.)
(Utskottets förslag.)
delgivas drätselkammaren, oförtövat
låta upprätta debiterings- och uppbördslängd.
Debiterings- och uppbördslängden
upprättas i enlighet med de föreskrifter,
som meddelas av magistraten eller
stadsstyrelsen.
maren, oförtövat låta upprätta debiterings-
och uppbördslängd.
Debiterings- och uppbördslängden
upprättas i enlighet med de föreskrifter,
som meddelas av magistraten.
§ 5. 66 §.
Sedan debiterings- och uppbördslängden upprättats, skall denna under
fjorton dagar på rådhuset eller annat lämpligt ställe vara offentligen utlagd
för granskning. Kungörelse örn den tid, då längden kommer att sålunda
vara utlagd, samt örn plats för utläggandet skall offentligen anslås och införas
i den eller de tidningar, där tillkännagivande örn stadsfullmäktigsammanträde
eller allmän rådstuga skall ske.
Yill någon göra anmärkning mot
debiterings- och uppbördslängden,
Yill någon göra anmärkning mot
debiterings- och uppbördslängden, äger
han, därest han är medlem av stadskommunen
eller hans rätt eljest är
beroende av debiteringen, att före utgången
av nyss sagda tid ingiva skriftlig
anmälan därom till magistraten
äger han, därest han är medlem av
stadskommunen eller hans rätt eljest
är beroende av debiteringen, att före
utgången av nyss sagda tid ingiva
skriftlig anmälan därom till magistra
-
eller stadsstyrelsen.
Magistraten eller stadsstyrelsen skall
skyndsamt meddela beslut över de
framställda anmärkningarna, och skola
ändringar, som härav föranledas, införas
i längden. Denna anses härefter
fastställd.
ten.
Magistraten skall skyndsamt meddela
beslut över de framställda anmärkningarna,
och skola ändringar,
som härav föranledas, införas i längden.
Denna anses härefter fastställd.
§ 6. 67 §.
Sedan debiterings- och uppbördslängden fastställts, överlämnas den till
drätselkammaren.
Det åligger härefter drätselkammaren att utfärda debetsedlar och låta tillställa
de skattskyldiga desamma.
§ 7. 68 §.
Uppbörd verkställes, med iakttagande av därom i drätselkammarens reglemente
givna föreskrifter, av drätselkammaren å tid och i ordning, som bestämmas
av stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan.
§ 8. 69 §.
Har någon inom den i § 5 be- Har någon inom den i 66 § bestämda
tiden framställt anmärkning stämda tiden framställt anmärkning
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 5 sami. 20 käft. (Nr 30.) 109430 8
114
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr HO.
(Kungl. Maj:ts förslag.)
(Utskottets förslag.)
mot debiterings- och uppbördslängden
men anmärkningen ej godkänts, må
besvär däröver anföras i den ordning,
som stadgas i 76 §, och skall tiden
för talans fullföljande räknas från den
dag, då klaganden erhöll del av beslutet.
Ej må utom i nedan angivna
fall klagan över debiteringen föras
annorledes än nu sagts,
som i debiterings- och uppbördslängden
mot debiterings- och uppbördslängden
men anmärkningen ej godkänts, må
besvär däröver anföras i den ordning,
som stadgas i hafi. 7 § 3, och skall
tiden för talans fullföljande räknas
från den dag, då klaganden erhöll del
av beslutet. Ej må utom i nedan
angivna fall klagan över debiteringen
föras annorledes än nu sagts.
Förmenar någon, att utskyld
finnes upptagen, blivit genom fel vid debiteringen obehörigen eller med
oriktigt belopp honom påförd, äger han att däri söka rättelse genom besvär
hos länsstyrelsen i det län, inom vilket debiteringen skett. Besvären skola
ingivas till nämnda myndighet inom natt och år efter det utskylden blivit
klaganden avfordrad; dock må klaganden på eget äventyr med posten till
länsstyrelsen insända besvären så tidigt, att de inom sagda tid dit inkomma.
Drätselkammaren samt magistraten Drätselkammaren samt magistraten
eller stadsstyrelsen äga att hos läns- äga att hos länsstyrelsen göra fram
-
styrelsen göra framställning örn rättelse
av debiterings- och uppbördslängden
på den grund, att debitering underlåtits
eller skett till för lågt belopp. Dylik
framställning skall ingivas till länsstyrelsen
under kalenderåret näst efter
det, vars utskylder debiteringen avser.
Den som hos länsstyrelsen klagat över sin debitering är icke dess
mindre pliktig att vid uppbördsstämman gälda det honom påförda utskyldsbeloppet,
med honom förbehållen rätt att, därest hans besvär godkännas,
få det för mycket erlagda åter med ränta enligt vad särskilt är stadgat.
ställning örn rättelse av debiteringen
på den grund, att sådan underlåtits
eller skett till för lågt belopp. Dylik
framställning skall ingivas till länsstyrelsen
under kalenderåret näst efter
det, vars utskylder debiteringen avser.
§ 9-
Har efter debiterings- och uppbördslängdens
slutliga granskning sådan
taxering, som enligt lag bör ligga till
grund för skattskyldighet till staden,
blivit verkställd, ändrad eller undanröjd,
skall magistraten eller stadsstyrelsen
göra därav föranledd ändring i debiteringen,
utan hinder av att denna
enligt vad ovan sägs vunnit laga kraft,
och njuter skattskyldig ränta, enligt
vad särskilt är stadgat, å vad han äger
återbekomma såsom för mycket erlagt.
70 §.
Har efter debiterings- och uppbördslängdens
slutliga granskning sådan
taxering, som enligt lag bör ligga till
grund för skattskyldighet till staden,
blivit verkställd, ändrad eller undanröjd,
skall magistraten göra därav föranledd
ändring i debiteringen, utan
hinder av att denna enligt vad ovan
sägs vunnit laga kraft, och njuter
skattskyldig ränta, enligt vad särskilt
är stadgat, å vad han äger återbekomma
såsom för mycket erlagt.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
115
(Kungl. Maj:ts förslag.)
Förmenar någon, att vid åtgärd av
magistraten eller stadsstyrelsen, som nu
sagts, felaktighet förelupit, och varder
ej rättelse efter anmälan därom vidtagen
av magistraten eller stadsstyrelsen,
äger han att däröver anföra besvär
hos länsstyrelsen i den ordning,
som sägs i § 8 andra stycket, skolande
tiden för besvärs anförande räknas
från det han erhållit vetskap örn magistratens
eller stadsstyrelsens beslut
i anledning av anmälan.
(Utskottets förslag.)
Förmenar någon, att felaktighet förekommit
vid åtgärd av magistraten, som
nu sagts, och vidtages ej efter anmälan
rättelse av magistraten, äger han att
däröver anföra besvär hos länsstyrelsen
i den ordning, som sägs i 69 §
andra stycket, skolande tiden för besvärs
anförande räknas från det han
erhållit vetskap örn magistratens beslut
i anledning av anmälan.
§ io.
Efter uppbördsstämman upprättar
drätselkammaren dels avkortnings- och
avskrivning slängd, upptagande ej mindre
dem, för vilka staden eller församlingen
besluta t efterskänka påförda
utskylder eller för vilka eljest avkortniny
ägt rum, än även dem, för vilka
drätselkammaren verkställt avskrivning,
med angivande tillika av avkortningseller
avskrivningsorsaken, dels ock
restlängd å övriga skattskyldiga,
som ej vid uppbördsstämman behörigen
guldit sin skatt. Eestlängden
skall summerad jämte berättelse, huru
uppbörden utfallit, efter uppbördsstämmans
slut överlämnas till magistraten
eller stadsstyrelsen.
I stad, där magistraten eller ledamot av magistraten är överexekutor,
låter magistraten i vederbörlig ordning indriva och till drätselkammaren redovisa
de resterande utskylderna.
71 §.
Efter uppbördsstämman upprättar
drätselkammaren restlängd å de skattskyldiga,
som ej vid uppbördsstämman
behörigen guldit sin skatt och för
vilka ej avkortning eller avskrivning i
laga ordning ägt rum. Eestlängden
skall summerad jämte berättelse,
huru uppbörden utfallit, efter uppbördsstämma^
slut överlämnas till
magistraten.
I annan stad skall restlängden, åtföljd
av en uppgift rörande det belopp,
som influtit vid stämman, samt om
verkställd avkortning och avskrivning,
inom två månader efter uppbördsstämmans
slut av stadsstyrelsen eller magistraten
insändas till länsstyrelsen,
som om mottagandet utan avgift meddelar
drätselkammaren bevis och efter
I annan stad skall restlängden inom
två månader efter uppbördsstämmans
slut av magistraten insändas till länsstyrelsen,
som om mottagandet utan
avgift meddelar drätselkammaren bevis
och efter verkställande av erforderliga
anteckningar översänder restlängden
till utmätningsmannen i orten;
och åligger det denne att i vederbörlig
116
Konstitutionsxitskottets utlåtande Nr 30.
(Kungl. Maj:ts förslag.)
verkställande av vederbörliga anteckningar
översänder restlängden till utmätningsmannen
i orten; ock åligger
det denne att i vederbörlig ordning
indriva ock till drätselkammaren redovisa
de resterande utskylderna.
Restlängd upprättas enligt formulär,
som fastställes av Konungen, ock
i övrigt i enligket med de närmare
föreskrifter, som meddelas av magistraten
eller stadsstyrelsen.
Vid indrivandet av resterande utskylder
uttages därutöver en avgift,
beräknad efter tre öre å varje full
krona av slutsumman å de ut stey Ider,
som skolat erläggas vid uppbördsstämman,
då nämnda slutsumma ej överstiger
tjugufem kronor, dock ej mindre
än tjugufem öre, och efter sex öre å
berörda slutsumma, när denna överstiger
tjugufem kronor. Örn användningen
av dessa medel stadgas särskilt.
(Utskottets förslag.)
ordning indriva ock till drätselkammaren
redovisa de resterande utskylderna.
Restlängd upprättas enligt formulär,
som fastställes av Konungen, ock
i övrigt i enligket med de närmare
föreskrifter, som meddelas av magistraten.
Vid indrivandet av resterande utskylder
uttages därutöver en avgift
av tre öre å varje full krona av
det oguldna utskyldsbeloppet, dock ej
mindre än tjugufem öre. Örn användningen
av dessa medel stadgas särskilt.
72 §.
Skola efter det debiterings- och uppbördslängden
blivit fastställd utskylder
påföras skattskyldig, åligger det drätselkammaren
att uppföra dessa utskylder
i ett tillägg till debiterings- och uppbördslängden
samt att upprätta debetsedlar
och låta tillställa de skattskyldiga
desamma. Uppbörd av utskylderna förrättas
å tid, soto bestämmes av drätselkammaren,
ej tidigare än trettio dagar
efter det debetsedel kommit den skattskyldige
till handa. Beträffande utskylder,
som nu sagts, skall 71 § äga motsvarande
tillämpning.
73 §.
1 morn. Avkortning av kommunalutskylder
skall verkställas av drätselkammaren:
a)
då stadsfullmäktige, allmänna
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
117
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
rådstugan, kyrkostämman eller kyrkofullmäktige
i laga ordning beslutat efterskänka
påförda utskylder eller då, utan
att sådant beslut fattats, rätt att utfå
utskylder i följd av ackord i konkurs
eller i ackordsförhandling titan konkurs
icke längre föreligger, eller
b) då någon efter besvär över taxering
eller debitering vunnit nedsättning
i eller befrielse från honom påförda utskylder.
Sedan avkortning av kommunalutskylder
ägt rum, skola åtgärder för utskyldernas
indrivande icke vidare företagas.
2 mom. Avskrivning av kommunalutskylder
må beslutas av drätselkammaren:
a) då den skattskyldige saknar utmätningsbara
tillgångar till utskyldernas
gäldande och införsel i honom tillkommande
avlöning, pension eller livränta
icke kan äga rum,
b) då upplysning örn den skattskyldiges
vistelseort icke kunnat vinnas eller
den skattskyldige icke kunnat anträffas
å ort, där han enligt inhämtade upplysningar
antagits uppehålla sig, eller
c) då den skattskyldige vistas å utrikes
ort och utsikt att utfå utskylderna
på den grund ej förefinnes.
Utan hinder av att avskrivning av
kommunalutskylder ägt rum kvarstår
den skattskyldiges betalningsskyldighet.
I händelse framdeles anledning föreligger
till antagande, att de obetalade
utskylderna kunna uttagas,skola åtgärder
ånyo vidtagas för utskyldernas indrivande
och redovisning.
3 mom. Över utskylder, som avkortats
eller avskrivits före upprättande av
restlängd, skall drätselkammaren upprätta
särskild avkortnings- och avskrivningslängd
med angivande tillika av
avkortnings- eller avskrivnings or saken.
118
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
(Kungl. Maj:ts förslag.)
Kap. 7■ Om underställning oell
besvär.
§ 1-
För att vinna bindande . kraft sko
stugas beslut underställas Konungen
angå:
a) avkändande eller pantförskrivning
av sådan staden tillhörig fastighet,
som för något dess gemensamma
nytta avseende ändamål tillfallit staden
genom gåva eller testamente,
ävensom överenskommelse, som medför
ändring i någon stadens rättighet
till sådan fastighet; eller
b) upptagande av lån, därunder inbegripet
ingående av borgen; dock att
underställning icke erfordras, där ej
i följd av beslutet sammanlagda beloppet
av stadens utan underställning
skedda upplåning överstiger skillnaden
mellan, å ena sidan, ett belopp
motsvarande tio gånger antalet av de
skattekronor och skatteören, varefter
kommunalutskylder skolat utgöras för
sistförflutna året och, å andra sidan,
den summa, som för nämnda år beslutits
skola i staden anskaffas genom
uttaxering; skolande i sistnämnda
summa icke inräknas de belopp, som
avse folkskoleväsendet.
Konungens prövning och fastställelse
skola ock underställas av stadsfullmäktige
elle)'' allmänna rådstugan antagna
förslag till nya eller förhöjda avgifter
å den allmänna rörelsen.
Beslut eller förslag, som skall underställas
Konungens prövning, skall av
magistraten eller stadsstyrelsen, åtföljt
av dess utlåtande, insändas till länsstyrelsen,
vilken det åligger att överlämna
handlingarna, jämte eget yttrande,
till Konungen.
(Utskottets förslag.)
7 kap. Om underställning och
besvär.
74 §.
stadsfullmäktiges och allmän rådprövning
och fastställelse, då de
a) avhändande eller pantförskrivning
av sådan staden tillhörig fastighet,
som för något dess gemensamma
nytta avseende ändamål tillfallit staden
genom gåva eller testamente,
ävensom överenskommelse, som medför
ändring i någon stadens rättighet
till sådan fastighet;
b) upptagande av lån, därunder inbegripet
ingående av borgen; dock
att underställning icke erfordras, där
ej i följd av beslutet sammanlagda
beloppet av stadens utan underställning
skedda upplåning överstiger skillnaden
mellan, å ena sidan, ett belopp
motsvarande tio gånger antalet av de
skattekronor och skatteören, varefter
kommunalutskylder skolat utgöras för
sistförflutna året och, å andra sidan,
den summa, som för nämnda år beslutits
skola i staden anskaffas genom
uttaxering; skolande i sistnämnda
summa icke inräknas de belopp, som
avse folkskoleväsendet; eller
c) nya eller förhöjda avgifter å den
allmänna rörelsen för begagnande av
de platser, som anvisats åt densamma,
eller de inrättningar, som äro gjorda
till dess betjänande.
Beslut, som skall underställas
Konungens prövning, skall av magistraten,
åtföljt av dess utlåtande, insändas
till länsstyrelsen, vilken det
åligger att överlämna handlingarna,
jämte eget yttrande, till Konungen.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
119
(Kungl. Maj-.ts förslag.)
(Utskottets förslag.)
§ 2. 75 §.
Länsstyrelsens godkännande erfordras för att giva gällande kraft åt beslut,
vilka:
a) innefatta av staden upprättade allmänna planer för hushållningen med
stadens donationsjord;
b) avse arvode enligt kap. 2 § 20 b) avse arvode enligt 29 § 3 morn.,
morn. 3; eller där beslutet ej allenast innefattar för
nyande
av dylikt för nästföregående år
fattat lagligen gällande beslut; eller
c) avse utgifter, som erfordra uttaxering under längre tid än fem år.
Beslut, som skall underställas läns- Beslut, som skall underställas länsstyrelsens
prövning, bör genom magi- styrelsens prövning, bör genom magi
stråten eller stadsstyrelsen och åtföljt
av dess utlåtande insändas.
Samtliga av staden för ett och
samma kalenderår fattade, under b)
omförmälda beslut skola samtidigt och
senast under det år besluten avse
underställas länsstyrelsens prövning,
vid äventyr att beslut, såvida ej särskilda
omständigheter anses böra föranleda
undantag, icke vinner godkännande.
Till ledning vid prövningen
av dessa beslut skall tillgång beredas
länsstyrelsen till tablå över stadens
ekonomiska ställning det år besluten
avse.
stråten och åtföljt av dess utlåtande
insändas.
Samtliga av staden för ett och
samma kalenderår fattade, linder b)
omförmälda beslut, därå fastställelse
erfordras, skola samtidigt och senast
under det år besluten avse underställas
länsstyrelsens prövning, vid
äventyr att beslut, såvida ej särskilda
omständigheter anses böra föranleda
undantag, icke vinner godkännande.
Till ledning vid prövningen av dessa
beslut skall tillgång beredas länsstyrelsen
till tablå över stadens ekonomiska
ställning det år besluten avse.
Underställt beslut skall antingen oförändrat fastställas eller ogillas. Yägras
fastställelse, skall skäl därför uppgivas.
Över vägrad fastställelse må stadskommunen föra klagan hos Konungen.
§ 3. 76 §.
Medlem av stadskommun, som ej nöjes åt stadsfullmäktiges eller allmänna
rådstugans beslut, äger, där ej annat är särskilt föreskrivet, att söka rättelse
däri genom besvär, örn beslutet
icke tillkommit i laga ordning,
står i strid mot allmän lag eller författning eller annorledes överskrider
deras befogenhet, som fattat beslutet, eller
kränker hans enskilda rätt eller eljest vilar på orättvis grund.
Besvären skola, jämte det överklä- Besvären skola, jämte det överklagade
beslutet, ingivas till länsstyrelsen gade beslutet, ingivas till länsstyrelsen
inom tjugu dagar efter den dag, då inom tjugu dagar efter den dag, då
stadsfullmäktiges protokoll offentligen stadsfullmäktiges protokoll offentligen
120
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
(Kungl. Majus förslag.)
upplästes eller allmän rådstugas protokoll
justerades, dagen då det skedde
likväl oräknad. Det åligger klaganden
därjämte såväl att vid besvären foga
bevis örn dagen, då sådan uppläsning
eller justering ägde rum, som ock att
inom fjorton dagar efter det tiden för
besvärens inlämnande utgått till magistraten
eller stadsstyrelsen ingiva diariiutdrag
över att ban besvärat sig.
Försummar klaganden något av va
i verkställighet.
(Utskottets förslag.)
upplästes eller allmän rådstugas protokoll
justerades, dagen då det skedde
likväl oräknad. Det åligger klaganden
därjämte såväl att vid besvären foga
bevis örn dagen, då sådan uppläsning
eller justering ägde rum, som ock att
inom fjorton dagar efter det tiden för
besvärens inlämnande utgått till magistraten
ingiva diariiutdrag över att
han besvärat sig.
1 sålunda föreskrivits, må beslutet gå
§ 77 §.
Gå besvären ut därpå, att beslutet icke tillkommit i laga ordning eller
att det står i strid mot allmän lag eller författning eller annorledes överskrider
deras befogenhet, som fattat beslutet, äger länsstyrelsen, där besvären
finnas böra godkännas, att förbjuda beslutets verkställighet.
Grundas besvären därpå, att klagandens enskilda rätt blivit genom beslutet
kränkt, och bliva besvären godkända, gäller rättelsen till förmån för
den som klagat, men står beslutet i övrigt fast, utan så är, att det finnes
strida mot allmän lag eller författning eller eljest vila på orättvis grund, då
länsstyrelsen må förordna örn upphävande av beslutet i dess helhet.
§ 5. 78 §.
I länsstyrelsens utslag må, där icke för vissa frågor annorlunda är särskilt
stadgat, ändring sökas hos Konungen senast före klockan tolv å trettionde
dagen efter det klaganden erhöll del av beslutet, dagen då det skedde likväl
oräknad; dock äger menighet, som klagar, tillgodonjuta femton dagar
längre besvärstid än nu sagts.
§ 6. 79 §.
För besvärs anförande mot drätselkammares beslut i sådana mål och
ärenden, vilka drätselkammaren på grund av föreskrifter i särskilda författningar
har att handlägga, gäller vad i dessa författningar för varje fall finnes
stadgat. I övrigt gäller vad i drätselkammarens reglemente är bestämt.
Örn magistratens eller stadsstyrelsens Örn magistratens överinseende över
överinseende över drätselkammaren drätselkammaren sägs i 47 §.
sägs i kap. 4 § 4.
§ 7.
Finner länsstyrelsen vid prövning
av besvär eller framställning av drätselkammaren
eller magistraten eller
80 §.
Finner länsstyrelsen vid prövning
av besvär eller framställning av drätselkammaren
eller magistraten rörande
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
121
(Kungl. Maj:ts förslag.)
stadsstyrelsen rörande debitering av
kommunalskatt, att debitering obehörigen
verkställts eller underlåtits
eller ej skett till riktigt belopp, äger
länsstyrelsen, efter vederbörandes hörande,
föreskriva erforderlig rättelse
i debiteringen. Jämväl må, örn någon
av länsstyrelsen befrias från honom i
debiterings- och uppbördslängden påförd
kommunalskatt på den grund, att
annan person bort uppföras till utgörande
av densamma,länsstyrelsen, efter
vederbörandes hörande, överflytta debiteringen
på denne.
(Utskottets förslag.)
debitering av kommunalskatt, att debitering
obehörigen verkställts eller
underlåtits eller ej skett till riktigt
belopp, äger länsstyrelsen, efter vederbörandes
hörande, föreskriva erforderlig
rättelse i debiteringen. Jämväl
må, örn någon av länsstyrelsen befrias
från honom i debiterings- och
uppbördslängden påförd kommunalskatt
på den grund, att annan person
bort uppföras till utgörande av densamma,
länsstyrelsen, efter vederbörandes
hörande, överflytta debiteringen
på denne.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Strömberg, Thulin, O. W. Hansson, Hellberg, Sundberg,
Larsén, Granström, greve Lagerbjelke, K. A. S. Nylander, Gustafson i Kasenberg,
Jansson i Edsbäcken, Persson i Trången, Andersson i Igelboda, Laurén, Lindmark, Fast,
Källman, Wallerius och Weijne.
122
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr SO.
c) att riksdagen, med förklarande, att Kungl. Maj :ts förslag till
lag örn kommunala och kyrkliga val icke kunnat i oförändrat
skick antagas, måtte med anledning av detta förslag för sin del
antaga följande
(Kungl. Maj:ts förslag.)
(Utskottets förslag.)
Förslag
till
Förslag
till
Lag örn kommunala oell
kyrkliga val.
Kommunal vallag.
Härigenom förordnas som följer:
Kap. 1. Allmänna bestämmelser.
§ I
Kommunala
val, som avses i denna
lag, äro val av landstingsman, kommunalfullmäktige,
municipalfullmäktige
och stadsfullmäktige.
Med kyrkliga val avses i denna lag
val av kyrkofullmäktige.
1 kap. Allmänna bestämmelser.
1 §.
Val, som avses i denna lag, kallas
kommunalval och äro val av landstingsmän,
kommunalfullmäktige, municipalfullmäktige,
stadsfullmäktige
och kyrkofullmäktige.
§ 2.
2 §.
Örn valkretsar vid val av landstingsmän, kommunalfullmäktige, stadsfullmäktige
och kyrkofullmäktige är särskilt stadgat.
Kap. 2. Örn valdistrikt och
valförrättare.
§ 3.
M o m. 1. Vid val av landstingsmän
eller av kommunalfullmäktige eller
stadsfullmäktige skall varje kommun
eller del av kommun, som enligt lagen
örn val till riksdagen utgör valdistrikt
vid val till riksdagens andra kammare,
hilda ett valdistrikt.
M o m. 2. Vid val av municipalfullmäktige
skall varje municipalsamhälle
hilda ett valdistrikt. Dock skall, där
municipalsamhälle helt sammanfaller
med två eller flera valdistrikt vid val
till riksdagens andra kammare, varje
sådant distrikt utgöra ett valdistrikt
2 kap. Om valdistrikt och
valförrättare.
3 §.
1 m o m. Vid val av landstingsmän
eller av kommunalfullmäktige eller
stadsfullmäktige skall varje kommun
eller del av kommun, som enligt lagen
örn val till riksdagen utgör valdistrikt
vid val till riksdagens andra kammare,
hilda ett valdistrikt.
2 mom. Vid val av municipalfullmäktige
skall varje municipalsamhälle
bilda ett valdistrikt. Dock skall, där
municipalsamhälle helt sammanfaller
med två eller flera valdistrikt vid val
till riksdagens andra kammare, varje
sådant distrikt utgöra ett valdistrikt
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
123
(Kungl. Maj:ts förslag.)
jämväl vid val av municipalfullmäktige.
M o m. 3. Vid val av kyrkofullmäktige
skall varje församling eller, där
församling är för dylikt val delad i
valkretsar, varje sådan valkrets bilda
ett valdistrikt. Där på grund av bestämmelserna
i lagen örn val till riksdagen
delar av församlingen eller av
valkretsen ingå i olika valdistrikt vid
val till riksdagens andra kammare,
skall dock varje sådan del bilda eget
valdistrikt vid val av kyrkofullmäktige.
När skäl därtill äro, må länsstyrelsen
förordna, att delar av församling
eller valkrets, vilka enligt
dessa bestämmelser skulle var för sig
bilda eget valdistrikt vid val av kyrkofullmäktige,
dock skola vid sådant val
tillsammans utgöra ett valdistrikt.
M o m. 4. Beslut om distriktsindelning
enligt lagen örn val till riksdagen
skall, där det icke på anförda besvär
undanröjts, träda i tillämpning på
landet beträffande kommunala och
kyrkliga val, som förrättas enligt den
under nästföljande år upprättade röstlängden,
och i stad å tid, som angives
i beslutet.
§
Röstberättigad äger utöva
distrikt, där han är mantalsskriven.
(Utskottets förslag.)
jämväl vid val av municipalfullmäktige.
3 morn. Vid val av kyrkofullmäktige
skall varje församling eller, där
församling är för dylikt val delad i
valkretsar, varje sådan valkrets bilda
ett valdistrikt. Där på grund av bestämmelserna
i lagen om val till riksdagen
delar av församlingen eller av
valkretsen ingå i olika valdistrikt vid
val till riksdagens andra kammare,
skall dock varje sådan del bilda eget
valdistrikt vid val av kyrkofullmäktige.
När skäl därtill äro, må länsstyrelsen
förordna, att delar av församling
eller valkrets, vilka enligt
dessa bestämmelser skulle var för sig
bilda eget valdistrikt vid val av kyrkofullmäktige,
dock skola vid sådant val
tillsammans utgöra ett valdistrikt.
4 m o m. Beslut örn distriktsindelning
enligt lagen örn val till riksdagen
skall, där det icke på anförda besvär
undanröjts, träda i tillämpning på
landet beträffande kommunalval, som
förrättas enligt den under nästföljande
år upprättade röstlängden, och i stad
å tid, som angives i beslutet.
4 §■
rösträtt allenast vid valförrättning för det val -
§ ö.
M o m. 1. Kommunala val förrättas
för varje valdistrikt på landet inför
den valnämnd, som enligt lagen om val
till riksdagen har att förrätta val till
riksdagens andra kammare för distriktet,
samt i stad inför magistraten eller
sådana dess deputerade, som avses i
nämnda lag.
5 §.
Kommunalval förrättas för varje
valdistrikt på landet inför den valnämnd,
som enligt lagen örn val till
riksdagen har att förrätta val till riksdagens
andra kammare för distriktet,
samt i stad inför magistraten eller sådana
dess deputerade, som avses i
nämnda lag.
124
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr SO.
(Kungl. Maj:ts förslag.)
I municipalsamhälle, som ej helt
sammanfaller med ett eller flera valdistrikt
vid val till riksdagens andra
kammare, skola dock vid val av munieipalfullmäktige
municipalstämmans
ordförande och två av stämman utsedda
personer vara valförrättare. Ordet
föres av municipalstämmans ordförande.
M o m. 2. Kyrkliga val förrättas för
varje valdistrikt på landet inför den valnämnd,
som i mom. 1 första stycket
sägs. Där valdistrikt ej helt sammanfaller
med valdistrikt vid val till riksdagens
andra kammare, skall kyrkligt
val förrättas inför valnämnden i det
distrikt vid val till andra kammaren,
varav det kyrkliga valdistriktet utgör
del. Meddelar länsstyrelse beträffande
valdistrikt på landet förordnande, som
avses i §3 moni. 3, skall länsstyrelsen
tillika förordna, inför vilken valnämnd
val av kyrkofullmäktige i det sålunda
bildade distriktet skall förrättas. I
stad förrättas kyrkligt val inför magistraten
eller sådana dess deputerade,
som avses i lagen om val till riksdagen.
Där församling finner lämpligt, äger
den för varje valdistrikt vid val av
kyrkofullmäktige utse en inom förförsamlingen
röstberättigad person att
såsom ledamot i valnämnden eller i
magistraten eller såsom särskild deputerad
jämte magistratens deputerade
tjänstgöra vid kyrkliga val. Sådan
ledamot eller deputerad jämte en suppleant
utses varje år å ordinarie kyrkostämma
eller i församling, där kyrkofullmäktige
finnas, å ordinarie fullmäktigsammanträde
före utgången av
maj månad. Det åligger i förra
fallet kyrkostämmans och i senare
fallet kyrkofullmäktiges ordförande
(Utskottets förslag.)
I municipalsamhälle, som ej helt
sammanfaller med ett eller flera valdistrikt
vid val till riksdagens andra
kammare, skola dock vid val av municipalfullmäktige
municipalstämmans
ordförande och två av stämman utsedda
personer vara valförrättare. Ordet
föres av municipalstämmans ordförande.
Där valdistrikt vid val av kyrkofullmäktige
ej helt sammanfaller med valdistrikt
vid val till riksdagens andra
kammare, skall val av kyrkofullmäktige
förrättas inför valnämnden i det
distrikt vid val till andra kammaren,
varav det kyrkliga valdistriktet utgör
del. Meddelar länsstyrelse beträffande
valdistrikt på landet förordnande, som
avses i 3 § 3 morn., skall länsstyrelsen
tillika förordna, inför vilken valnämnd
val av kyrkofullmäktige i det sålunda
bildade distriktet skall förrättas.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
125
(Kungl. Maj:ts förslag.)
att ofördröjligen utan avgift låta tillställa
envar av de valda utdrag av
•protokollet, i vad det rör honom.
Ej må annan avsäga sig uppdrag,
som här avses, än
a) kvinna;
b) ämbets- eller tjänsteman, som av
sin befattning är hindrad att fullgöra
uppdraget;
c) den som uppnått sextio års ålder;
eller
d) den som eljest uppgiver hinder,
vilket godkännes av stämman eller fullmäktige.
Menar någon, att val av sådan ledamot
eller deputerad, sorn. ovan sägs,
eller av suppleant icke skett i laga ordning,
eller vill någon klaga däröver,
att av honom gjord avsägelse an sådant
uppdrag icke godkänts, äger lian
att hos domkapitlet anföra besvär före
klockan tolv å femtonde dagen, i förra
fallet frän den dag valet hölls och i
senare fallet från den dag, dä det beslut
meddelades, däri rättelse sökes.
Över domkapitlets utslag i sådant mål
må klagan ej föras.
Kap. 3. Om röstlängd.
§ 6.
Yarje år skall röstlängd för kommunala
och kyrkliga beslut och val upprättas,
på landet och i stad, där magistrat
ej finnes, av den tjänsteman, som
verkställer debitering av utskylder till
kronan, samt i annan stad av magistraten
eller, där särskilda tjänstemän
äro förordnade för nämnda debitering,
av dessa under magistratens inseende.
§ 7.
Röstlängd upprättas för varje kommun.
Äro i kommun flera valdistrikt
(Utskottets förslag.)
3 kaj}. Olli röstlängd.
6'' §.
Yarje år skall röstlängd för kommunalval
och kommunala beslut upprättas,
på landet och i stad, där magistrat
ej finnes, av den tjänsteman, som
verkställer debitering av utskylder till
kronan, samt i annan stad av magistraten
eller, där särskilda tjänstemän äro
förordnade för nämnda debitering, av
dessa under magistratens inseende.
7 §.
Röstlängd upprättas för varje kommun.
Äro i kommun flera valdistrikt
126
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
(Kungl. Maj.ts förslag.)
för kommunala val, skall längden uppläggas
i särskilda delar, en för varje
valdistrikt; dock skall, där sådant valdistrikt
omfattar två eller flera distrikt
för kyrkliga val eller delar av sådana
distrikt, särskild del uppläggas för
varje kyrkligt valdistrikt eller del därav.
Finnes inom kommun eller valdistrikt
municipalsamhälle, skall för
detta särskild underavdelning uppläggas.
Örn röstlängd vid ändring i b
stadgat.
(Utskottets förslag.)
vid val av landstingsman samt kommunalfullmäktige
eller stadsfullmäfc,
t ige, skall längden uppläggas i särskilda
delar, en för varje valdistrikt;
dock skall, där sådant valdistrikt omfattar
två eller flera församlingar eller
distrikt vid val av kyrkofullmäktige
eller delar av församlingar eller distrikt
vid val av kyrkofullmäktige, särskild
del uppläggas för varje församling
eller kyrkligt valdistrikt eller del
därav. Finnes inom kommun eller valdistrikt
municipalsamhälle, skall för
detta särskild del uppläggas,
ilina! indelning gäller vad särskilt är
§ 8- 8 §.
I röstlängden skola enligt mantalslängden för året upptagas alla inom valdistriktet
mantalsskrivna personer, vilka uppnått eller under kalenderåret uppnå
en ålder av tjugutre år, med angivande för var och en, huruvida han äger eller
saknar rösträtt i avseende å beslut å kommunalstämma eller allmän rådstuga
ävensom val av kommunal- eller stadsfullmäktige och landstingsman.
Envar sådan person, örn vilken upplysning ej vinnes, att han den 10 juni
brister i något av vad lag stadgar såsom villkor för rösträtt i ena eller andra
avseendet, antecknas i längden såsom röstberättigad; dock skall i fråga örn den.
som först under kalenderåret uppnått eller uppnår den för rösträtt i visst avseende
särskilt föreskrivna åldern, anmärkas, att han icke är i sådant avseende
röstberättigad förr än efter utgången av löpande kalenderår.
Där en vid kommunala beslut och val, som i första stycket sägs, röstberättigad
person antingen saknar rösträtt å kyrkostämma och vid val av kyrkofullmäktige
på den grund, att han är främmande religionsbekännare eller anmält
sig till utträde ur svenska kyrkan eller tillhör icke territoriell församling,
eller ock saknar rösträtt å municipalstämma och vid val av municipalf ull -mäktige av det skäl, att han häftar för honom påförda utskylder till municipalsamhället,
skall örn förhållandet göras anteckning i längden.
Närmare föreskrifter i avseende å röstlängdens upprättande, så ock örn
skyldighet för myndigheter att lämna erforderliga uppgifter till införande i
längden meddelas av Konungen.
§ 9. <) §.
Senast den 30 juni skall röstlängden vara upprättad och avsänd eller av -
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr SO.
12T
(Kungl. Maj:ts forsing.) (Utskottets förslag.)
lämnad på landet till valnämndens ordförande och i stad till magistraten, där
ej denna själv verkställt upprättandet.
Envar äger att under behörig tillsyn taga del av röstlängden ävensom göra
avskrift därav.
Vad i lagen örn val till riksdagen stadgas örn röstlängds framläggande till
granskning och örn kungörelse därom, örn underrättelse till person, som i
längden upptagits såsom icke röstberättigad, örn framställande av anmärkning
mot längden och örn underrättelse till den, mot vilkens rösträtt anmärkning
framställts, örn prövning av sådan anmärkning samt örn längdens justeringävensom
örn klagan över valnämndens eller magistratens beslut skall äga motsvarande
tillämpning beträffande röstlängd, som avses i detta kapitel.
§ 10.
M o m. 1. Har mot röstlängd, som
blivit i föreskriven ordning framlagd,
anmärkning ej förekommit, eller har
med anledning av framställd anmärkning
beslut givits och rättelse, där
sådan ifrågakommer. gjorts i röstlängden.
länder längden, i den mån ej enligt
moni. 2 rättelse skall verkställas, till
ovillkorlig efterrättelse, intill dess ny
röstlängd på föreskrivet sätt kommit
till stånd.
M o m. 2. Har på klagan, som förts
i samband med besvär över valförrättning
eller annan omröstning, röstlängden
i någon del förklarats felaktig,
skall, sedan beslutet vunnit laga kraft,
länsstyrelsen, ändå att felaktigheten ej
föranlett omröstningens upphävande,
låta i längden införa av förklaringen
föranledd rättelse.
Kap. 4. Om valdag.
§ U.
Mom. 1. Val av landstingsmän
skall förrättas tredje söndagen i september
månad eller i stad, där magistraten
så besluter, närmast därförut
infallande lördag.
Valet må dock utsättas till annan
dag under tiden från och med den 13
10 §.
Har mot röstlängd, som blivit i föreskriven
ordning framlagd, anmärkning
ej förekommit, eller har med anledningav
framställd anmärkning beslut givit»
och rättelse, där sådan ifrågakommer,
gjorts i röstlängden, länder längden, i
den mån ej enligt andra stycket rättelse
skall verkställas, till ovillkorlig
efterrättelse, intill dess ny röstlängd
på föreskrivet sätt kommit till stånd
Har
på klagan, som förts i samband
med besvär över valförrättning eller
annan omröstning, röstlängden i någon
del förklarats felaktig, skall, sedan beslutet
vunnit laga kraft, länsstyrelsen,
ändå att felaktigheten ej föranlett omröstningens
upphävande, låta i längden
införa av förklaringen föranledd
rättelse.
4 kap. Om valdag.
11 §.
Val av landstingsmän skall förrättas
tredje söndagen i september månad
eller i stad, där magistraten så besluter,
närmast därförut infallande lördag.
Valet må dock utsättas till annan
dag under tiden från och med den 13-
128
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr SO.
(Kungl. Maj:Is förslag.)
till och med den 30 september, därest
samma år, då valet skall äga rum, på
landet av kommunalstämman eller, där
kommunalfullmäktige finnas, av dem
å ordinarie sammankomst i mars månad
och i stad av stadsfullmäktige
eller, där sådana ej finnas, av allmänna
rådstugan å ordinarie sammankomst
i maj månad så beslutes med minst två
tredjedelar av de i omröstningen deltagandes
röster. Bestämmes annan valdag
än tredje söndagen i september,
skall underrättelse därom meddelas
länsstyrelsen före juli månads utgång
det år, då valet skall äga rum.
(Utskottets förslag.)
till och med den 30 september, därest
samma år, då valet skall äga rum, på
landet av kommunalstämman eller, där
kommunalfullmäktige finnas, av dem
å ordinarie sammankomst i mars elter
april månad och i stad av stadsfullmäktige
eller, där sådana ej finnas, av
allmänna rådstugan å ordinarie sammankomst
i maj månad så beslutes med
minst två tredjedelar av de i omröstningen
deltagandes röster. Bestämmes
annan valdag än tredje söndagen i september,
skall underrättelse därom meddelas
länsstyrelsen före juli månads utgång
det år, då valet skall äga rum.
12
§■
M o m. 2. Val av kommunalfullmäktige
skall förrättas under tiden från
och med den 13 september till och med
den 20 oktober. Valdag bestämmes,
med iakttagande av vad i § 12 sägs,
det år, då valet skall äga rum, av kommunalfullmäktige
eller, där sådana ej
finnas, av kommunalstämman. Beslut,
varigenom valet bestämmes till dagen
för landstingsmannaval i valdistriktet,
Val av kommunalfullmäktige skall
förrättas ä söndag under tiden från och
med den 13 september till och med den
20 oktober. Valdag bestämmes det år,
då valet skall äga rum, av kommunalfullmäktige
eller, där sådana ej finnas,
av kommunalstämman. Beslut, varigenom
valet bestämmes till dagen för
landstingsmannaval i valdistriktet,
skall fattas före den 15 juli.
skall fattas före den 15 juli.
I fråga örn val av municipalfullmäktige skall vad nu är sagt äga motsvarande
tillämpning, dock må val av municipalfullmäktige icke förrättas å samma
dag som landstingsmannaval för samhället. Där kommunalfullmäktigval i kommun,
varav samhället utgör del, icke förrättas å samma dag som landstingsmannaval,
må municipalstämman eller, där municipalfullmäktige finnas, dessa
besluta, att municipalfullmäktigvalet skall äga rum å samma dag som kommunalfullmäktigvalet.
13 §.
M o m. 3. Val av stadsfullmäktige Val av stadsfullmäktige skall förskall
förrättas under tiden från och rättas under tiden från och med den
med den 13 september till november 13 september till november månads utmånads
utgång. Magistraten utsätter gång. Valdag bestämmes av magistraför
staden eller, där staden är indelad ten. Val må dock ej förrättas å sami
valkretsar, för varje valkrets dag, då ma dag som landstingsmannaval för
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
129
(Kungl. Maj:ts förslag.)
valet skall förrättas. Val må dock ej
förrättas å samma dag som landstingsmannaval
för staden, därest icke stadsfullmäktige
eller, där sådana ej finnas,
allmänna rådstugan före den 15 juli
det år, då valet skall äga rum, sådant
besluter, i vilket fall magistraten har
att utsätta valet till den sålunda bestämda
dagen.
Mom. 4. Val av kyrkofullmäktige
för församling, som består av enbart
landsbygd eller av landsbygd och stad,
skall förrättas under tiden från och
med den 13 september till och med den
20 oktober och för annan församling
under tiden från och med den 13 september
till november månads utgång.
Dag för val av kyrkofullmäktige för
församling bestämmes, med iakttagande
av vad i § 12 sägs, det år, då valet
skall äga rum, av kyrkofullmäktige
eller, där sådana ej finnas, av kyrkostämman.
Skola kyrkofullmäktige väljas
både för kyrklig samfällighet, som
avses i kap. 1 § 1 i lagen örn församlingsstyrelse,
och för församling, vilken
helt eller delvis ingår i samfälligheten,
skall i församlingen eller församlingsdelen
val av fullmäktige för
samfälligheten äga rum å samma dag
som val av fullmäktige för församlingen.
I annat fall bestämmes dag för
val av fullmäktige för samfälligheten
av samfällighetens fullmäktige eller,
där sådana ej finnas, av samfällighetens
kyrkostämma. Skola kyrkofullmäktige
väljas både för församling och
för skoldistrikt, som utgör del av församlingen,
skall för skoldistriktet val
av fullmäktige äga rum å samma dag
som val av fullmäktige för församlingen.
Där val av kyrkofullmäktige
för församlingen skall förrättas å sam
Bihang
till riksdagens protokoll 1930. -5
(Utskottets förslag.)
staden, därest icke stadsfullmäktige
eller, där sådana ej finnas, allmänna
rådstugan före den 15 juli det år, då
valet skall äga rum, sådant besluter, i
vilket fall magistraten har att utsätta
valet till den sålunda bestämda dagen.
Beträffande Stockholms stad gäller
vad särskilt är stadgat.
14 §.
Val av kyrkofullmäktige för församling,
som består av enbart landsbygd
eller av landsbygd och stad, skall förrättas
å söndag under tiden från och
med den 13 september till och med den
20 oktober och för annan församling
under tiden från och med den 13 september
till november månads utgång.
Dag för val av kyrkofullmäktige för
församling bestämmes det år, då valet
skall äga rum, av kyrkofullmäktige
eller, där sådana ej finnas, av kyrkostämman.
Skola kyrkofullmäktige väljas
både för kyrklig samfällighet, som
avses i 1 § i lagen örn församlingsstyrelse,
och för församling, vilken
helt eller delvis ingår i samfälligheten,
skall i församlingen eller församlingsdelen
val av fullmäktige för samfälligheten
äga rum å samma dag som val
av fullmäktige för församlingen. I annat
fall bestämmes dag för val av fullmäktige
för samfälligheten av samfällighetens
fullmäktige eller, där sådana
ej finnas, av samfällighetens kyrkostämma.
Skola kyrkofullmäktige väljas
både för församling och för skoldistrikt,
som utgör del av församlingen,
skall för skoldistriktet val av fullmäktige
äga rum å samma dag som val av
fullmäktige för församlingen. Där val
av kyrkofullmäktige för församlingen
skall förrättas å samma dag som val
sami. 20 haft. (Nr 30.) 1094 so 9
130
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
(Kungl. Maj.ts förslag.)
ma dag som val av fullmäktige för
kyrklig samfällighet, i vilken församlingen
helt eller delvis ingår, skall
dock val av kyrkofullmäktige för skoldistriktet
äga rum å annan dag. Skall
val av kyrkofullmäktige för skoldistriktet
ej äga rum å samma dag som
val av fullmäktige för församlingen,
bestämmes dag för val av fullmäktige
för skoldistriktet av skoldistriktets
fullmäktige eller, där sådana ej finnas,
av skoldistriktets kyrkostämma.
Kyrkligt val må icke förrättas å
dag, då kommunalt val inom valdistriktet
äger rum.
M o m. 5. Beträffande Stockholms
stad gäller vad särskilt är stadgat om
tid för förrättande av val av stadsfullmäktige
och kyrkofullmäktige.
§ 12.
M o m. 1. I landskommun, vars invånarantal
överstiger 3,000, skall val
av kommunalfullmäktige bestämmas
att äga rum å två på varandra
följande dagar, av vilka den ena skall
vara en söndag.
I sådan kommun skall ock val av
landstingsmän äga runi, förutom
å den i §11 morn. 1 åsyftade
dagen, jämväl å dagen närmast efter
eller enligt valnämndens beprövande
närmast före sagda dag.
Är kommun delad i valdistrikt, skola
stadgandena i detta moment i stället
äga tillämpning å varje valdistrikt,
vars invånarantal överstiger 3,000.
M o m. 2. I församling på landet,
vars invånarantal överstiger 3,000,
skall val av kyrkofullmäktige
bestämmas att äga rum å två på var
-
fv tskottets förslag.)
av fullmäktige för kyrklig samfällighet,
i vilken församlingen helt eller
delvis ingår, skall dock val av kyrkofullmäktige
för skoldistriktet äga rum
å annan dag. Skall val av kyrkofullmäktige
för skoldistriktet ej äga rum
å samma dag som val av fullmäktige
för församlingen, bestämmes dag för
val av fullmäktige för skoldistriktet
av skoldistriktets fullmäktige eller, där
sådana ej finnas, av skoldistriktets
kyrkostämma.
Val av kyrkofullmäktige må icke
förrättas å dag. då val av landstingsmän,
kommunalfullmäktige, municipalf
ullmäktige ellet• stadsfullmäktige
inom valdistriktet äger rum.
Beträffande församling i Stockholm
gäller vad särskilt är stadgat.
15 §.
Val av landstingsmän må
äga rum, förutom å den i 11 § åsyftade
dagen, jämväl å dagen närmast efter
eller närmast före sagda dag. Beslut
härom fattas på landet av kommunalstämman
eller, där kommunalfullmäktige
finnas, av dem och i stad av magistraten.
16 §.
Val av kommunalfullmäktige,
m unicip alf ull mäktig e,
stadsfullmäktige eller kyrkofullmäktige
må bestämmas att
äga rum å två på varandra följande
dagar. I valdistrikt på landet skall endera
dagen vara en söndag. Beslut om
valets bestämmande till särskilda dagar
fattas beträffande val av kommunalfullmäktige
av kommunalfullmäktige
eller, där sådana ej finnas, av kommu
-
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr SO.
131
(Kungl. Maj.ts förslag.)
(Utskottets förslag.)
andra följande dagar, av vilka den ena
skall vara en söndag.
Är församling, som består av enbart
landsbygd eller av landsbygd och stad,
delad i valdistrikt, skola stadgandena
i detta moment äga tillämpning å varje
valdistrikt på landet, vars invånarantal
överstiger 3,000.
M o m. 3. I denna paragraf omförmäld
utsträckning av tiden för val skall
icke, i annat fall än i § 17 sägs, äga
runi vid val i köping, som bildar särskild
kommun eller särskild församling.
nalstämman, beträffande val av municipalfullmäktige
av municipalfullmäktige
eller, där sådana ej finnas, av
municipalstämman, beträffande val av
stadsfullmäktige av magistraten, samt
beträffande val av kyrkofullmäktige
av kyrkofullmäktige eller, där sådana
ej finnas, av kyrkostämman.
§ 13.
I fall, som avses i § 12, må valet
17 §.
Har val i valdistrikt på landet be -
endera förrättningsdagen äga rum å stämts att äga rum å särskilda dagar,
annan lokal än den sedvanliga, därest
valnämnden med hänsyn till samfärdsförhållandena
eller andra förhållanden
inom kommun, församling eller valdistrikt
prövar det erforderligt.
må valet endera förrättningsdagen äga
rum å annan lokal än den sedvanliga,
därest valnämnden med hänsyn till
samfärdsförhållandena eller andra förhållanden
inom valdistriktet prövar
det erforderligt.
Utsattes val att endera förrättningsdagen äga rum å annan lokal än den
sedvanliga, äger valnämnden jämväl, där förhållandena det påkalla, bestämma,
att valförrättningen den senare dagen icke skall företagas förrän å andra
dagen efter föregående förrättningsdag. dock att endera förrättningsdagen
alltid skall vara en söndag.
Vad i denna paragraf stadgas skall
icke äga tillämpning beträffande val i
köping, som bildar särskild kommun,
eller i municipalsamhälle, som helt
sammanfaller med ett eller flera valdistrikt
vid val till riksdagens andra
kammare.
§ 14.
Här synnerliga skäl därtill äro, må
beträffande kommun, församling eller
valdistrikt, som avses i § 12, val enligt
valnämndens bestämmande utsättas att
äga rum jämväl en påföljande tredje
förrättningsdag å annan tillgänglig
132
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
lokal än den, där förrättning under
första eller andra dagen skall hållas.
Utsättes valet sålunda jämväl till en
tredje förrättning sdag, äga föreskrifterna
i § 13 andra stycket motsvarande
tillämpning.
§ 15. 18 §.
Har val bestämts till samma dag som annat val inom valdistriktet, och utsättes
endera valet till särskilda dagar, skall, där valen skola förrättas inför
samma valförrättare, den sålunda utsträckta tiden tillämpas jämväl i fråga örn
det andra valet.
§ 16.
Väljare är oförhindrad att avgiva
sin röst vilken av de för valet utsatta
förrättningsdagarna han önskar å den
för denna dag bestämda lokalen.
§ 17.
Moni. 1. På valnämnden ankommer,
huruvida sådan utsträckning av
tiden för val, som omförmäles i § 12
mom. 1, skall äga rum vid val av
kommunalfullmäktige eller
landsting smän i köping, som
hildar särskild kommun, samt i arman
kommun på landet eller valdistrikt
därinom, som icke uppnått ett invånarantal
överstigande 3,000.
Finnes sådan utsträckning höra äga
rum, skall gälla vad i §§ 15 och 16
föreskrives samt för annan kommun
på landet än köping och för valdistrikt
inom sådan kommun jämväl vad i §§
13 och 14 stadgas.
V id val av municipalfullmäktige
äger, där municipalsamhället
helt sammanfaller med ett eller
flera valdistrikt vid val till riksdagens
andra kammare, valnämnden i varje
valdistrikt och i annat fall municipal
-
Väljare är oförhindrad att avgiva
sin röst vilken av de för valet utsatta
förrättningsdagarna han önskar å den
för denna dag bestämda lokalen.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
133
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
stämmans ordförande bestämma, att
den i §12 mom. 1 omför mälda utsträckningen
av tiden för val skall äga
rum, och gäller i sådant fall vad i §§
15 och 16 föreskrives.
M o m. 2. På valnämnden ankommer,
huruvida sådan utsträckning av
tiden för val, som omförmäles i § 12,
morn. 1, skall äga rum vid val av
kyrkofullmäktige i köping,
som bildar särskild församling, samt i
annan församling eller valdistrikt på
landet, som icke uppnått ett invånarantal
överstigande 3,000.
Finnes sådan utsträckning böra äga
rum, skall gälla vad i §§ 13—16 är
stadgat, dock skola i fråga örn köping,
som bildar särskild församling, och
valdistrikt därinom §§ 13 och 14 icke
äga tillämpning.
§ 18.
Val av stadsfullmäktige
eller av landstingsmän för
stad eller av kyrkofullmäktige
för församling eller valdistrikt i stad
må efter magistratens bestämmande
utsträckas att hållas två på varandra
följande dagar. Förordnas örn sådan
utsträckning, skall gälla vad i §§ 15
och 16 stadgas.
§ 19. 19 §.
Utsattes val av landstingsmän till särskilda dagar, skall underrättelse angående
vilka dagar valet skall hållas samt å vilken lokal förrättningen skall för
varje särskild förrättningsdag äga rum av valnämnden eller magistraten meddelas
länsstyrelsen före juli månads utgång det år, då valet skall ske.
Kap. .5. Om vals kungörande och 5 kap. Om vals kungörande och
förrättande. förrättande.
§ 20.
20 §.
M o m. 1. När val av landstings- 1 mom. När val av landstingsmän
skall äga rum låter länsstyrelsen män skall äga rum, låter länsstyrelsen
134
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
(Kungl. Maj:ts förslag.)
därom i god tid förut utgå kungörelse,
som uppläses i kyrkorna ock införes i
ortstidningar. I kungörelsen skall antalet
av dem som skola väljas inom
varje valkrets angivas samt, särskilt
för varje valdistrikt, dagen och tiderna
för valet ävensom valstället noggrant
utsättas.
M o m. 2. Örn val av kommunalfullmäktige,
municipal^ullmäktige eller
stadsfullmäktige skall i den beträffande
kommunalstämma eller allmän
rådstuga föreskrivna ordningen kungörelse
utfärdas: i stad av magistraten,
beträffande val av municipalfullmäktige
i municipalsamhälle, som ej helt
sammanfaller med ett eller flera valdistrikt
vid val till riksdagens andra
kammare, av municipalstämmans ordförande
samt i övriga fall av valnämndens
ordförande. I kungörelsen skall
antalet av dem som skola väljas angivas
samt, särskilt för varje valdistrikt,
dagen och tiderna för valet
ävensom valstället noggrant utsättas.
M o m. 3. Örn val av kyrkofullmäktige
skall i den för kyrkostämma
föreskrivna ordningen kungörelse utfärdas:
i stad av magistraten samt på
landet av valnämndens ordförande. I
kungörelsen skall antalet av dem som
skola väljas angivas samt, särskilt för
varje valdistrikt, dagen och tiderna
för valet ävensom valstället noggrant
utsättas.
M o m. 4. Har val utsatts till särskilda
dagar, skall i kungörelsen angående
valet tydligt angivas, vilka
dagar valet skall hållas samt å vilken
lokal förrättningen skall för varje särskild
förrättningsdag äga rum. I kungörelsen
skall ock meddelas vad i
§ 16 är sagt.
(Utskottets förslag.)
därom i god tid förut utgå kungörelse,
som uppläses i kyrkorna och införes i
ortstidningar. I kungörelsen skall antalet
av dem som skola väljas inom
varje valkrets angivas samt, särskilt
för varje valdistrikt, dagen och tiderna
för valet ävensom valstället noggrant
utsättas.
2 m o m. Örn val av kommunalfullmäktige,
municipalf ullmäktige eller
stadsfullmäktige skall i den beträffande
kommunalstämma eller allmän
rådstuga föreskrivna ordningen kungörelse
utfärdas: i stad av magistraten,
beträffande val av municipalfullmäktige
i municipalsamhälle, som ej helt
sammanfaller med ett eller flera valdistrikt
vid val till riksdagens andra
kammare, av municipalstämmans ordförande
samt i övriga fall av valnämndens
ordförande. I kungörelsen skall
antalet av dem som skola väljas angivas
samt, särskilt för varje valdistrikt,
dagen och tiderna för valet
ävensom valstället noggrant utsättas.
3 m o m. Örn val av kyrkofullmäktige
skall i den för kyrkostämma
föreskrivna ordningen kungörelse utfärdas:
i stad av magistraten samt på
landet av valnämndens ordförande. I
kungörelsen skall antalet av dem som
skola väljas angivas samt, särskilt för
varje valdistrikt, dagen och tiderna
för valet ävensom valstället noggrant
utsättas.
4 m o m. Har val utsatts till särskilda
dagar, skall i kungörelsen angående
valet tydligt angivas, vilka
dagar valet skall hållas samt å vilken
lokal förrättningen skall för varje särskild
förrättningsdag äga rum. I kungörelsen
skall ock meddelas vad i
18 § andra stycket är sagt.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
135
(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
M om. 5. I fråga om Stockholms 5 mom. I fråga om Stockholms
stad gäller vad särskilt är stadgat om stad gäller vad särskilt är stadgat om
kallelse till val av stadsfullmäktige kallelse till val av stadsfullmäktige
och kyrkofullmäktige. och kyrkofullmäktige.
§ 21. 21 §■
Val äger rum inför öppna dörrar. Ej ma därvid tal hallas eller tryckta
eller skrivna upprop till de väljande tillåtas inom vallokalen.
Det åligger de närvarande att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som
valförrättaren för ordningens upprätthållande och valförrättningens behöriga
fortgång finner skäl meddela. Uppstår oordning, som valförrättaren ej kan avstyra,
äger han att avbryta förrättningen.
I vallokal skall exemplar av denna lag finnas anslaget.
§ 22.
M om. 1. Val skall fortgå minst
två timmar före klockan tre eftermiddagen
samt å landet minst två timmar
efter klockan fem eftermiddagen och i
stad minst två timmar efter klockan
sju eftermiddagen. Där högmässogudstjänst
å valdagen hålles i den församling,
till vilken valdistriktet hör, skall
uppehåll göras för den tid gudstjänsten
pågår. Vad nu är stadgat gäller,
där val hålles å särskilda dagar, med
avseende å varje förrättningsdag.
Vallokal och valtider för varje valdistrikt
bestämmas i stad av magistraten
och på landet av valnämnden
eller i fall, som avses i §5 mom. 1
andra stycket, av municipalstämmans
ordförande. Om beslut beträffande
vallokal och valtider vid landstingsmannaval
skall underrättelse meddelas
länsstyrelsen före juli månads utgång
det år, då valet skall äga rum.
M o m. 2. Där kommunalt val förrättas
å samma dag och inför samma
valförrättare som annat sådant val
eller val av elektorer för utseende av
ledamöter av riksdagens första kam
-
22 §.
1 m o m. Val skall fortgå minst
två timmar före klockan tre eftermiddagen
samt å landet minst två timmar
efter klockan fem eftermiddagen och i
stad minst två timmar efter klockan
sju eftermiddagen. Där högmässogudstjänst
å valdagen hålles i den församling,
till vilken valdistriktet hör, skall
uppehåll göras för den tid gudstjänsten
pågår. Vad nu är stadgat gäller,
där val hålles å särskilda dagar, med
avseende å varje förrättningsdag.
Vallokal och valtider för varje valdistrikt
bestämmas i stad av magistraten
och på landet av valnämnden
eller i fall, som avses i 5 § andra
stycket, av municipalstämmans ordförande.
Örn beslut beträffande vallokal
och valtider vid landstingsmannaval
skall underrättelse meddelas länsstyrelsen
före juli månads utgång det
år, då valet skall äga rum.
2 m o m. Där kommunalval förrättas
å samma dag och inför samma
valförrättare som annat sådant val
eller val av elektorer för utseende av
ledamöter av riksdagens första kam
-
136
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
(Kungl. Maj.ts förslag.)
mare så och då två kyrkliga val samma
dag förrättas, skola valen förrättas i
samband, så att tillfälle beredes väljare,
som äger utöva rösträtt vid båda
valen, att samtidigt avgiva sina röster.
Örn sammanräkning av de vid de särskilda
valen avgivna rösterna skall
verkställas av olika myndigheter, skall
särskilt exemplar av röstlängden användas
vid vartdera valet.
(Utskottets förslag.)
mare, skola valen förrättas i samband,
så att tillfälle beredes väljare, som
äger utöva rösträtt vid båda valen, att
samtidigt avgiva sina röster. Örn sammanräkning
av de vid de särskilda
valen avgivna rösterna skall verkställas
av olika myndigheter, skall särskilt
exemplar av röstlängden användas vid
vartdera valet.
§ 23. 23 §.
Val är omedelbart och sker med slutna sedlar. Därvid skola begagnas valsedlar
av vitt papper utan kännetecken. Nederst å valsedels framsida må
vara såsom valbeteckning anbragt en av beteckningarna »landstingsmannaval»,
»kommunalfullmäktigval», »municipalfullmäktigval», »stadsfullmäktigval»,
»kyrkofullmäktigval för församlingen», »kyrkofullmäktigval för samfälligheten»
eller »kyrkofullmäktigval för skoldistriktet» eller annan beteckning i ord
för ifrågavarande val. Ovanför namnen skall å valsedel utsättas partibeteckning
(partinamn eller annan beteckning i ord för viss grupp av väljare eller för
viss meningsriktning). Ovanför partibeteckningen må förekomma en kartellbeteckning
(beteckning i ord för två eller flera vid valet samverkande partier)
och mellan partibeteckningen och namnen en fraktionsbeteckning (beteckning i
ord för viss grupp av väljare eller viss meningsriktning inom partiet).
Valsedel bör innehålla tydlig uppgift å den eller de utseddas namn, titel
eller yrke och hemvist, sa ock den beteckning i övrigt, som kan vara nödig för
att fullt otvetydigt utmärka, vem eller vilka åsyftas.
Är något namn å valsedel överstru- Är något namn å valsedel överstruket,
eller framgår med avseende å nå- ket, eller framgår med avseende å nå
-
got där förekommande namn ej fullt
otvetydigt, vem därmed åsyftas, eller
upptager valsedel namn å någon, som
ej är valbar, anses sådant namn såsom
obefintligt. Äro å valsedel eller särskild
del därav upptagna flera namn,
än enligt § 24 är medgivet, anses det
eller de sista, övertaliga namnen såsom
obefintliga.
got där förekommande namn ej fullt
otvetydigt, vem därmed åsyftas, eller
upptager valsedel namn å någon, som
ej är valbar, anses sådant namn såsom
obefintligt. Äro å valsedel eller särskild
del därav upptagna flera namn,
än enligt 24 § är medgivet, anses det
eller de sista, övertaliga namnen såsom
obefintliga.
§ 24.
24 §.
Valsedel skall upptaga namnen antingen i en följd, det ena under det andra,
eller ock på sätt formulär 1 vid denna lag utvisar.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
137
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
I förra fallet må namnen å valsedeln vara högst dubbelt så många som det
antal landstingsman eller fullmäktige valet avser, dock må, där endast en landstingsman
skall utses, valsedel innehålla tre namn. Namnen gälla själva landstingsmanna-
eller fullmäktigvalet, samt, i den mån de icke därvid tagas i
anspråk, val av suppleanter för landstingsman eller av efterträdare för fullmäktige.
I senare fallet må å sedelns vänstra sida upptagas högst två namn utöver
det antal landstingsman eller fullmäktige valet avser. Dessa namn skola uppföras
vart för sig i de särskilda rummen och gälla själva landstingsmanna- eller
fullmäktigvalet samt, i den mån namnen icke därvid tagas i anspråk, val av
suppleanter eller efterträdare. För suppleantvalet eller efterträdarvalet må dessutom
i motsvarande rum å sedelns högra sida uppföras högst två namn för vart
och ett av de för själva landstingsmanna- eller fullmäktigvalet upptagna namnen.
Upptager rum å sedelns högra sida två namn, skola de förekomma det
ena under det andra. För val av suppleant eller efterträdare särskilt upptaget
namn, som saknar motsvarande namn för själva landstingsmanna- eller fullmäktigvalet,
anses såsom obefintligt.
§ 25. 25 §.
Ogin är valsedel:
till vilken använts annat än vitt papper;
som uppenbarligen blivit med avsikt å vilken finnes något kännetecken,
å vilken finnes något kännetecken, som uppenbarligen blivit med avsikt
där anbragt; där anbragt;
vilken upptager valbeteckning å annat ställe än nederst å framsidan;
vilken saknar partibeteckning;
vilken upptager parti-, kartell- eller fraktionsbeteckning å annat ställe än
ovanför namnen;
vilken upptager flera än tre beteckningar ovanför namnen; eller
vilken icke upptager något giltigt namn.
Har vid val, vilket förrättats i samband med annat val, avgivits sedel, försedd
med valbeteckning för det senare valet, skall detta icke föranleda att
sedeln ogillas.
Finnas i ett valkuvert, som avlämnats vid val förrättat i samband med
annat val, två valsedlar, av vilka den ena är försedd med valbeteckning för det
förra valet och den andra för det senare valet, skall endast sedeln med valbeteckning
för det val, varvid valkuvertet avgivits, räknas.
Finnas i ett valkuvert två likalydande valsedlar, skall allenast en sedel
räknas.
Finnas i annat fall än nu sagts i ett valkuvert två valsedlar, eller finnas i
ett valkuvert flera än två valsedlar, äro de alla ogilla. Där i valkuvert finnes
jämte valsedel annat än sådan sedel, är valsedeln ogin.
138
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr SO.
(Kungl. Maj.ts förslag.)
§ 26.
Vid valförrättning skola kuvert av
ogenomskinligt papper, lika till storlek
ock beskaffenhet, tillhandahållas väljarna
för det ändamål, varom förmäles
i § 27. Till varje väljare utlämnas ett
valkuvert. Å valkuvert skall vara tydligt
anbragt valbeteckning för valet.
Innan valkuvert utlämnas, skall, där
förfarande, som avses i § 34 mom. 2,
ej kommer att äga rum, å kuvertet intryckas
en stämpel utvisande valdistriktet.
Blanketter till valsedlar skola
jämväl tillhandahållas i vallokalen.
Omedelbart före röstningens början
skall ordföranden visa de närvarande,
att valurnan är tom.
(Utskottets förslag.)
26 §.
Vid valförrättning skola kuvert av
ogenomskinligt papper, lika till storlek
och beskaffenhet, tillhandahållas väljarna
för det ändamål, varom förmäles
i 27 §. Till varje väljare utlämnas ett
valkuvert. Å valkuvert skall vara tydligt
anbragt valbeteckning för valet.
Innan valkuvert utlämnas, skall, där
förfarande, som avses i 34 § 2 morn.,
ej kommer att äga rum, å kuvertet intryckas
en stämpel utvisande valdistriktet.
Blanketter till valsedlar skola
jämväl tillhandahållas i vallokalen.
Omedelbart före röstningens början
skall ordföranden visa de närvarande,
att valurnan är tom.
§ 27. 27 §.
Väljarna äga avgiva sina röster i den tur de anmäla sig hos valförrättaren.
I vallokalen skola till lämpligt antal finnas avskilda platser, avsedda att
möjliggöra för envar att med valhemlighetens bevarande inlägga sin valsedel
i kuvertet. För sådant ändamål skola dessa platser vara inrättade med skärmar
eller dylikt, dock så anordnat, att för såväl valförrättaren som allmänheten är
synligt, när en plats är upptagen; och åligger det valförrättaren att vaka över
att väljares förehavande därstädes ej kan av någon iakttagas. Efter det väljaren
vid någon av omförmälda särskilda platser inlagt sin valsedel i kuvertet och
tillslutit detsamma, har han att utan dröjsmål personligen överlämna det till
ordföranden. Sedan denne förvissat sig, att den, som avlämnar valkuvertet, är
i röstlängden upptagen såsom röstberättigad, ävensom tillsett, att kuvertet är
försett med vederbörlig valbeteckning samt, där så är föreskrivet, behörigen
stämplat men eljest på utsidan omärkt, nedlägger ordföranden kuvertet i valurnan,
i sammanhang varmed i röstlängden vid väljarens namn göres anteckning,
att rösträtten utövats. Valkuvert, som saknar vederbörlig valbeteckning
eller stämpel, eller som är å utsidan märkt med annat kännetecken, skall ej
mottagas.
Väljare, som på grund av kroppsligt fel är oförmögen att i föreskriven ordning
avgiva sin röst, äger att till biträde vid röstningen anlita den han själv
därtill utser.
§ 28. 28 §.
Äro äkta makar båda röstberätti- Äro äkta makar båda röstberättigade,
må den ena av dem ingiva val- gade, må den ena av dem ingiva val
-
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
139
(Kungl. Maj.ts förslag.)
sedel genom andra maken. Vill väljare
begagna dylik rätt, skall valsedelsförsändelse
anordnas tidigast fjorton dadagar
före dagen för valets början.
Yalsedelsförsändelse skall anses vara
anordnad den dag, då det i § 29 omförmälda
vittnesintyget nnderskrives.
(Utskottets förslag.)
sedel genom andra maken. Vill väljare
begagna dylik rätt, skall valsedelsförsändelse
anordnas tidigast fjorton dadagar
före dagen för valets början.
Yalsedelsförsändelse skall anses vara
anordnad den dag, då det i 29 § omförmälda
vittnesintyget underskrives.
§ 29.
För valsedelsförsändelse, som avses
i § 28, skall användas ett innerkuvert
och ett ytterkuvert, vilka tillhandahållas
genom kommunens eller församlingens
försorg. Ej må för ändamålet
annat kuvert brukas. Örn beskaffenheten
av kuvert och örn väljarens rätt
att kostnadsfritt erhålla kuvert sägs
i § 60.
29 §.
För valsedelsförsändelse, som avses
i 28 §, skall användas ett innerkuvert
och ett ytterkuvert, vilka tillhandahållas
genom kommunens eller församlingens
försorg. Ej må för ändamålet
annat kuvert brukas. Örn beskaffenheten
av kuvert och örn väljarens rätt
att kostnadsfritt erhålla kuvert sägs
i 60 §.
Väljaren skall själv frivilligt inlägga sin valsedel i innerkuvertet och tillsluta
detta samt i närvaro av ett o jävigt vittne inlägga innerkuvertet i ytterkuvertet,
vilket omedelbart därpå tillslutes av väljaren. En å ytterkuvertet
anbragt förklaring att sålunda tillgått skall därefter av väljaren egenhändigt
undertecknas. Vid namnet tecknas uppgift å det valdistrikt väljaren vid tiden
för valet tillhör och hans hemvist inom valdistriktet.
Vittnet intygar å ytterkuvertet, med angivande av dag och ort för intygets
meddelande, att väljaren egenhändigt undertecknat nämnda förklaring.
§ 30.
Äkta make, som vill avgiva valsedel
för andra maken, avlämnar vid valförrättningen
till ordföranden valsedelsförsändelse,
varom sägs i §§ 28 och 29.
Finnes, att båda makarna äro röstberättigade,
att ytterkuvertet är sådant,
som avses i § 29, samt att därå äro
tecknade förklaring av väljaren och
vittnesintyg i behörigt skick, och förekommer
ej skälig anledning, att ytterkuvertet
blivit efter tillslutandet öppnat,
bryter ordföranden ytterkuvertet;
i annat fall skall det ej mottagas.
Sedan ordföranden därefter tillsett.
30 §.
Äkta make, som vill avgiva valsedel
för andra maken, avlämnar vid valförrättningen
till ordföranden valsedelsförsändelse,
varom sägs i 28 och 29 §§.
Finnes, att båda makarna äro röstberättigade,
att ytterkuvertet är sådant,
som avses i 29 §, samt att därå äro
tecknade förklaring av väljaren och
vittnesintyg i behörigt skick, och förekommer
ej skälig anledning, att ytterkuvertet
blivit efter tillslutandet öppnat,
bryter ordföranden ytterkuvertet;
i annat fall skall det ej mottagas.
Sedan ordföranden därefter tillsett,
140
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
(Kungl. Maj.ts förslag.)
att innerkuvertet är sådant, som avses
i § 29, samt att det är tillslutet och
utan annat märke än i § 60 omförmäld
ändamålsbeteckning, stämplas detsamma.
där så i § 26 är föreskrivet, och
nedlägges i valurnan, i sammanhang
varmed i röstlängden vid väljarens
namn göres anteckning, att rösträtten
utövats.
Är innerkuvertet ej sådant, som avses
i § 29, eller ej tillslutet eller finnes
å dess utsida annat märke än ändamålsbeteckningen,
skall det ej mottagas.
(Utskottets förslag.)
att innerkuvertet är sådant, som avses
i 29 §, samt att det är tillslutet och
utan annat märke än i 60 § omförmäld
ändamålsbeteckning, stämplas detsamma,
där så i 26 § är föreskrivet, och
nedlägges i valurnan, i sammanhang
varmed i röstlängden vid väljarens
namn göres anteckning, att rösträtten
utövats.
Är innerkuvertet ej sådant, som avses
i 29 §, eller ej tillslutet eller finnes
å dess utsida annat märke än ändamålsbeteckningen,
skall det ej mottagas.
§ 31.
Ej må någon i annan ordning än nu
är sagd utöva sin rösträtt; dock skall
örn rätt att i visst fall ingiva valsedel
till den myndighet, som Ilar att verkställa
sammanräkning av de vid valet
avgivna rösterna, gälla vad i kap. 6
stadgas.
§ 32.
31 §.
Ej må någon i annan ordning än nu
är sagd utöva sin rösträtt; dock skall
örn rätt att i visst fall ingiva valsedel
till den myndighet, som har att verkställa
sammanräkning av de vid valet
avgivna rösterna, gälla vad i 6 kap.
stadgas.
32 §.
M o m. 1. Då uppehåll i valförrättningen
sker, skall valurnan omsorgsfullt
förseglas under minst två närvarandes
sigill samt därefter sättas i säkert
förvar; och bör, innan förseglingen
vid förrättningens fortsättande borttages,
valförrättaren inför öppna dörrar
förvissa sig, att sigillen äro obrutna.
Då uppehåll i valförrättningen sker,
skall valurnan omsorgsfullt förseglas
under minst två närvarandes sigill
samt därefter sättas i säkert förvar;
och bör, innan förseglingen vid förrättningens
fortsättande borttages, valförrättaren
inför öppna dörrar förvissa
sig, att sigillen äro obrutna.
De väljare, som, då uppehåll för gudstjänst eller eljest göres i valförrättningen
eller då valförrättningen skall sluta, äro tillstädes i vallokalen eller, örn
utrymme där saknas, å anvisad plats därintill men ej då hunnit deltaga i valet,
äga rätt att i den tur de anmäla sig avlämna sina valsedlar.
§ 33.
M o m. 1. När alla, som vid det för
valförrättnings slut fastställda klockslaget
äga tillträde till valet, avlämnat
sina valsedlar, förklarar ordföranden
röstningen avslutad.
33 §.
1 m o ni. När alla, som vid det för
valförrättnings slut fastställda klockslaget
äga tillträde till valet, avlämnat
sina valsedlar, förklarar ordföranden
röstningen avslutad.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr SO.
141
(Kungl. Maj:ts förslag.)
M o m. 2. Omedelbart därefter upptagas
valkuverten ur valurnan oell
räknas oöppnade. I det protokoll, som
i överensstämmelse med särskilda av
Konungen fastställda formulär och i
formulären givna anvisningar skall
föras vid förrättningen, antecknas antalet
valkuvert. Jämväl räknas och
upptages i protokollet antalet av de
personer, som enligt anteckningarna i
röstlängden deltagit i valet. Därefter
tillkännagivas såväl antalet valkuvert
som antalet av nyssnämnda personer.
Där särskilda val förrättas å samma
dag inför samma valförrättare, skall
dessutom anteckning örn detta förhållande
göras i protokollet för vartdera
valet.
M o m. 3. Sedan dessa åtgärder vidtagits,
inläggas valkuverten, där förfarande
enligt § 34 icke kommer att
äga rum, i ett eller flera hållfasta omslag,
som omsorgsfullt förseglas under
minst två närvarandes sigill och förses
med påskrift angivande valet. De sålunda
åsätta sigillen skola därefter avtryckas
å protokollet. Därjämte skall i
protokollet antecknas antalet omslag,
vari valkuverten inlagts. Omslagen
jämte protokollet skola därefter läggas
i säkert förvar. Efter det valprotokollet
upplästs och dess riktighet bekräftats
av ordföranden och två av de närvarande,
avslutas förrättningen.
Mom. 4. Då val förrättas å särskilda
dagar, skall vad i mom. 1—3 är
föreskrivet äga motsvarande tillämpning
beträffande varje förrättningsdag.
Å annan förrättningsdag än den sista
skola, även örn förfarande enligt § 34
kommer att äga rum, vidtagas de i
mom. 3 omförmälda åtgärder, därvid
omslagen jämväl skola förses med påskrift
angivande förrättningsdagen.
(Utskottets förslag.)
2 mom. Omedelbart därefter upptagas
valkuverten ur valurnan och
räknas oöppnade. I det protokoll, som
i överensstämmelse med särskilda av
Konungen fastställda formulär och i
formulären givna anvisningar skall
föras vid förrättningen, antecknas antalet
valkuvert. Jämväl räknas och
upptages i protokollet antalet av de
personer, som enligt anteckningarna i
röstlängden deltagit i valet. Därefter
tillkännagivas såväl antalet valkuvert
som antalet av nyssnämnda personer.
Där särskilda val förrättas å samma
dag inför samma valförrättare, skall
dessutom anteckning örn detta förhållande
göras i protokollet för vartdera
valet.
3 mom. Sedan dessa åtgärder vidtagits.
inläggas valkuverten, där förfarande
enligt 34 § icke kommer att
äga rum, i ett eller flera hållfasta omslag,
som omsorgsfullt förseglas under
minst två närvarandes sigill och förses
med påskrift angivande valet. De sålunda
åsätta sigillen skola därefter avtryckas
å protokollet. Därjämte skall i
protokollet antecknas antalet omslag,
vari valkuverten inlagts. Omslagen
jämte protokollet skola därefter läggas
i säkert förvar. Efter det valprotokollet
upplästs och dess riktighet bekräftats
av ordföranden och två av de närvarande,
avslutas förrättningen.
4 mom. Då val förrättas å särskilda
dagar, skall vad i 1—3 mom. är
föreskrivet äga motsvarande tillämpning
beträffande varje förrättningsdag.
Å annan förrättningsdag än den sista
skola, även örn förfarande enligt 34 §
kommer att äga rum, vidtagas de i
3 mom. omförmälda åtgärder, därvid
omslagen jämväl skola förses med påskrift
angivande förrättningsdagen.
142
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
(Kungl. Majlis förslag.) (Utskottets förslag.)
§ 34.
34 §.
M o m. 1. Där magistrat jämlikt § 42
har att verkställa sammanräkning av
de avgivna rösterna samt fråga ej är
örn val av landstingsman för valkrets
omfattande två eller flera städer, må
sammanräkningen verkställas omedelbart
efter vidtagande av de i § 33
mom. 2 omförmälda åtgärderna. Härvid
skall i tillämpliga delar gälla vad i
kap. 7 stadgas.
M o m. 2. Vid val av landstingsman,
för vilket sammanräkning ej omedelbart
verkställes jämlikt mom. 1, så
ock vid val av kommunalfullmäktige
och municipalfullmäktige ävensom av
kyrkofullmäktige för församling, som
består av enbart landsbygd eller av
landsbygd och stad, skola följande åtgärder
vidtagas.
a) Sedan i § 33 morn. 2 föreskrivna
åtgärder vidtagits, öppnas valkuverten
och uttages innehållet. Innan så sker,
skall, där valet förrättats å särskilda
dagar, ordföranden hava- inför öppna
dörrar förvissat sig, att de sigill, som
åsatts de i § 33 mom. 3 omförmälda
omslagen, överensstämma med de å
protokollet avtryckta och äro obrutna,
ävensom uttagit valkuverten ur omslagen,
i samband varmed kuverten
skola hava räknats.
b) Befinnes därvid ett valkuvert ve
annat än en valsedel skall, efter de
1 m o m. Där magistrat jämlikt 42 §
har att verkställa sammanräkning av
de avgivna rösterna samt fråga ej är
örn val av landstingsman för valkrets
omfattande två eller flera städer, må
sammanräkningen verkställas omedelbart
efter vidtagande av de i 33 §
2 moni. omförmälda åtgärderna. Härvid
skall i tillämpliga delar gälla vad
i 7 kap. stadgas.
2 m o m. Vid val av landstingsman,
för vilket sammanräkning ej omedelbart
verkställes jämlikt 1 morn., så
ock vid val av kommunalfullmäktige
och municipalfullmäktige ävensom av
kyrkofullmäktige för församling, som
består av enbart landsbygd eller av
landsbygd och stad, skola följande åtgärder
vidtagas.
a) Sedan i 33 § 2 mom. föreskrivna
åtgärder vidtagits, öppnas valkuverten
och uttages innehållet. Innan så sker,
skall, där valet förrättats å särskilda
dagar, ordföranden hava inför öppna
dörrar förvissat sig, att de sigill, som
åsatts de i 33 § 3 mom. omförmälda
omslagen, överensstämma med de å
protokollet avtryckta och äro obrutna,
ävensom uttagit valkuverten ur omslagen,
i samband varmed kuverten
skola hava räknats,
ra tomt eller dess innehåll utgöras av
att i senare fallet innehållet åter
-
inlagts, valkuvertet inläggas i ett annat kuvert, som tillslutes. Antalet sålunda
tillslutna kuvert räknas, varefter kuverten inläggas i ett eller flera omslag. Å
varje omslag antecknas, att detsamma innehåller dylika kuvert ävensom dessas
antal.
c) Förekommer anledning antaga, att valsedel, som utgjort ett valkuverts
enda innehåll, är ogin, lägges sedeln åsido. Antalet sålunda åsidolagda valsedlar
räknas, varefter sedlarna inläggas i ett eller flera omslag. Å varje omslag
antecknas, att detsamma innehåller dylika valsedlar, ävensom dessas antal.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
143
(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
d) De valsedlar, vilka icke enligt bestämmelserna under b) och c) återinlagts
i sina valkuvert eller lagts åsido, ordnas i grupper sålunda, att sedlar, vilka
äro likalydande med avseende å väljarbeteckning (kartell-, parti- och fraktionsbeteckning),
sammanföras i en grupp. Antalet valsedlar i varje grupp räknas,
varefter sedlarna i varje grupp för sig inläggas i ett eller flera omslag. Å
varje omslag antecknas de inneliggande valsedlarnas väljarbeteckning samt
antal.
e) De omslag, varom i detta mom.
förmäles, skola, utöver ovan föreskrivna
anteckningar, förses med anteckning,
utvisande valdistriktet, där förrättningen
äger rum. Omslagen skola
vara av hållfast beskaffenhet samt omsorgsfullt
förseglas under minst två
närvarandes sigill, vilka sigill avtryckas
å protokollet.
f) I protokollet skall, utöver vad i
mom. 2 sagts, ytterligare antecknas:
•iW>
e) De omslag, varom i detta moment
förmäles, skola, utöver ovan föreskrivna
anteckningar, förses med anteckning,
utvisande valdistriktet, där förrättningen
äger rum. Omslagen skola
vara av hållfast beskaffenhet samt omsorgsfullt
förseglas under minst två
närvarandes sigill, vilka sigill avtryckas
å protokollet.
f) I protokollet skall, utöver vad i
33 § 2 main. sagts, ytterligare antecknas
:
1) antalet valkuvert, vilka enligt bestämmelserna i b) inneslutits i andra
kuvert, jämte antalet omslag, vari dessa kuvert inlagts;
2) antalet valsedlar, vilka enligt bestämmelserna i c) lagts åsido, jämte
antalet omslag, vari dessa sedlar inlagts;
3) antalet valsedlar i varje sådan grupp, som omförmäles i d), samt
gruppens väljarbeteckning jämte antalet omslag, vari gruppens sedlar inlagts;
g) Förrättningen bör utan avbrott
bringas till slut. Därest särskilda skäl
föranleda avbrott, må förrättningen
icke avbrytas i annan ordning än att,
sedan de i § 33 mom. 2 föreskrivna åtgärderna
vidtagits, verkställandet av
de i a)—f) här ovan föreskrivna åtgärderna
i sin helhet uppskjutes, dock
icke längre än till påföljande dag. Innan
förrättningen sålunda avbrytes,
skall tid för densammas fortsättande
tillkännagivas; och skola valkuverten
inläggas i omslag, vilka förseglas under
minst två närvarandes sigill. Dessa
omslag jämte andra till valet hörande
handlingar skola därefter läggas i säkert
förvar; och förrättningen må ej
ånyo företagas, innan valförrättaren
g) Förrättningen bör utan avbrott
bringas till slut. Därest särskilda skäl
föranleda avbrott, må förrättningen
icke avbrytas i annan ordning än att,
sedan de i 33 § 2 morn. föreskrivna åtgärderna
vidtagits, verkställandet av
de i a)—f) här ovan föreskrivna åtgärderna
i sin helhet uppskjutes, dock
icke längre än till påföljande dag. Innan
förrättningen sålunda avbrytes,
skall tid för densammas fortsättande
tillkännagivas; och skola valkuverten
inläggas i omslag, vilka förseglas under
minst två närvarandes sigill. Dessa
omslag jämte andra till valet hörande
handlingar skola därefter läggas i säkert
förvar; och förrättningen må ej
ånyo företagas, innan valförrättaren
144
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
inför öppna dörrar förvissat sig, att de inför öppna dörrar förvissat sig, att de
åsätta sigillen äro obrutna. åsätta sigillen äro obrutna.
h) Sedan de i a)—f) här ovan föreskrivna åtgärderna vidtagits samt valprotokollet
upplästs och dess riktighet bekräftats av ordföranden och två av de
närvarande, avslutas valförrättningen. Skall röstsammanräkningen verkställas
av annan än valförrättaren, åligger det denne att ofördröjligen till den
myndighet, som har att verkställa sammanräkningen, insända dels de förseglade
omslag, som avses i detta moment, dels valprotokollet eller, där
val förrättats å särskilda dagar, samtliga protokoll för valet, dels ock röstlängden.
Sker insändandet med posten, skall försändelsen assureras. Då sådant
insändande ej skall äga rum, skola omslagen jämte protokollet läggas i säkert
förvar.
M o m. 3. Vid val av stadsfullmäk- 3 mom. Vid val av stadsfullmäktige
samt av kyrkofullmäktige för fige samt av kyrkofullmäktige för
stadsförsamling äger magistraten besluta,
att de i morn. 2 omförmälda åtgärderna
skola vidtagas.
stadsförsamling äger magistraten besluta,
att de i 2 mom. omförmälda åtgärderna
skola vidtagas.
Kap. 6. Om rätt för väljare att i vissa G kap. Om rätt för väljare att i vissa
fall ingiva valsedel till de n myndighet, fall ingiva valsedel till den myndighet,
som har att verkställa röstsamman- som har att verkställa röstsammanräkning.
räkning.
§ 35. 35 §.
Väljare, som tillhör någon av nedanstående yrkes- eller tjänstegrupper, må
i den ordning i detta kapitel föreskrives avgiva valsedel genom försändelse
omedelbart till den myndighet, som har att verkställa sammanräkning av de
vid valet avgivna rösterna. Denna rätt må dock ej utövas i annat fall än då,
enligt vad vid tiden för försändelsens anordnande kan tagas för visst, hinder
för väljarens personliga inställelse vid valförrättningen möter på grund därav,
att yrkets eller tjänstens utövning betingar hans vistande utom valdistriktet
vid den tidpunkt, då röstningen äger rum.
Hindret skall styrkas på sätt i § 39 Hindret skall styrkas på sätt i 39 §
stadgas. stadgas.
Den rätt nu är sagd tillkommer:
a) den som utövar militärtjänst;
b) den som utövar sjömansyrket eller såsom deltagare för egen eller annans
räkning i fiske i öppen sjö eller i annan egenskap tillhör besättning eller annan
personal å fartyg;
c) den som tillhör personalen vid svensk beskickning eller svenskt konsulat;
d) den som tillhör personalen vid statens järnvägar eller vid enskilt järnvägsföretag
eller vid postverket, tullverket eller lots- eller fyrväsendet.
Rätt att avgiva valsedel genom försändelse, som nu nämnts, tillkommer
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
145
(Kungl. Martts förslag.) (Utskottets förslag.)
jämväl äkta make till den som tillhör personalen vid svensk beskickning eller
svenskt konsulat, där vid tiden för försändelsens anordnande kan tagas för visst,
att hinder för väljarens personliga inställelse vid valförrättningen möter på
grund därav, att väljaren är bosatt å makens tjänsteort.
§ 36.
Yalsedelsförsändelse må ej anordnas
tidigare än trettio dagar före den dag,
då valet skall börja, och ej heller senare
än dagen för röstningens avslutande.
Yalsedelsförsändelse skall anses
vara anordnad den dag, då det i
§ 39 omförmälda vittnesintyget underskrives.
36 §.
Yalsedelsförsändelse må ej anordnas
tidigare än trettio dagar före den dag,
då valet skall börja, och ej heller senare
än dagen för röstningens avslutande.
Yalsedelsförsändelse skall anses
vara anordnad den dag, då det i
39 § omförmälda vittnesintyget underskrives.
Yalsedelsförsändelse skall hava inkommit till myndighet, som har att verkställa
röstsammanräkningen, före sammanräkningens början och ej senare än
dagen efter den, då röstningen avslutades.
§ 37. 37 §.
M o m. 1. Vid anordnande av val- 1 m o m. Vid anordnande av valsedelsförsändelse
skall väljaren anlita sedelsförsändelse skall väljaren anlita
ojävigt vittne. ojävigt vittne.
Vistas väljaren inom riket, skall såsom vittne anlitas på landet ordförande
eller ledamot i valnämnd eller i kommunalnämnd samt i stad tjänsteman, som
förordnas av magistraten.
Vistas väljaren utom riket, skall såsom vittne anlitas svensk konsul eller
oek, där väljaren tillhör besättning eller annan personal å svenskt fartyg, dettas
befälhavare eller, i händelse av förfall för denne, hans närmaste man.
De personer, som nämnts i detta moment, äro pliktiga att, när de därom
anmodas, tillhandagå väljaren såsom nu är sagt.
I fråga örn viss grupp av väljare äger Konungen förordna, vilka personer
ytterligare må anlitas såsom vittne.
M o m. 2. Är väljaren ej personligen
känd för vittnet, åligger det honom att
styrka sin identitet antingen genom intygande
av trovärdig person eller ock
medelst prästbevis, debetsedel, arbetseller
sjöfartsbok eller annan tillfyllestgörande
handling.
2 m o m. Är väljaren ej personligen
känd för vittnet, åligger det honom att
styrka sin identitet antingen genom intygande
av trovärdig person eller ock
medelst prästbevis, debetsedel, arbetseller
sjöfartsbok eller annan tillfyllestgörande
handling.
§ 38.
För yalsedelsförsändelse skall an- För
vändas ett innerkuvert med vidhäng- vändas
Bihang tili riksdagens protokoll 1930. 5 sami.
38 §.
valsedelsförsändelse skall anett
innerkuvert med vidhäng20
haft (Nr 30.) kim so 10
146
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
(Kungl. Maj:ts förslag.)
ande blankett och ett ytterkuvert, vilka
tillhandahållas utom riket genom statsverkets
och inom riket genom kommunens
eller församlingens försorg. Ej
må för ändamålet annat kuvert brukas.
Örn beskaffenheten av kuvert och örn
väljarens rätt att kostnadsfritt erhålla
kuvert sägs i § 60.
(Utskottets förslag.)
ande blankett och ett ytterkuvert, vilka
tillhandahållas utom riket genom statsverkets
och inom riket genom kommunens
eller församlingens försorg. Ej
må för ändamålet annat kuvert brukas.
Om beskaffenheten av kuvert och om
väljarens rätt att kostnadsfritt erhålla
kuvert sägs i 60 §.
§ 39. 39 §.
Väljaren skall i enrum inlägga sin valsedel i innerkuvertet och tillsluta detta.
Därefter skall i vittnets närvaro å den innerkuvertet vidhängande blanketten
tecknas noggrann upplysning angående de av väljarens yrke eller tjänst förorsakade
omständigheter, som hindra hans personliga närvaro vid valförrättningen,
ävensom förklaring, att han frivilligt och i enrum inlagt sin valsedel i
kuvertet och själv tillslutit detta. Vad sålunda tecknats å blanketten skall
egenhändigt underskrivas av väljaren. Tillika skola å blanketten angivas yrke
eller tjänsteställning, valdistrikt, som väljaren vid tiden för valet tillhör, och
hans hemvist inom valdistriktet, så ock de omständigheter i övrigt, angående
vilka Konungen föreskriver, att uppgift härvid skall meddelas.
Vittnet skall å blanketten vitsorda de omständigheter, vilka av väljaren angivits
såsom förfallogrund, och intyga, att väljaren egenhändigt skrivit sitt
namn å blanketten, såsom ovan sagts, samt att han omedelbart dessförinnan
befunnit sig i enrum, ävensom angiva dag och ort för intygets meddelande.
Innerkuvertet med vidhängande '' Innerkuvertet med vidhängande
blankett skall av väljaren i vittnets blankett skall av väljaren i vittnets
närvaro inläggas i ytterkuvertet. Detta
tillslutes och adresseras till den myndighet,
som har att verkställa sammanräkning
av de vid valet avgivna rösterna.
En å ytterkuvertet anbragt uppgift,
att det innehåller väljarens valsedel,
skall dessförinnan egenhändigt
underskrivas av väljaren. Tillika angles
det valdistrikt väljaren tillhör
och hans hemvist inom distriktet. Därefter
skall försändelsen av väljaren
personligen överlämnas till nyssnämnda
myndighet eller genom posten eller
annorledes tillställas samma myndighet.
överlämnas försändelsen åt posten,
skall den rekommenderas. Vittne, som
enligt § 37 har skyldighet att på sätt
av
närvaro inläggas i ytterkuvertet. Detta
tillslutes och adresseras till den myndighet,
som har att verkställa sammanräkning
av de vid valet avgivna rösterna,
En å ytterkuvertet anbragt uppgift,
att det innehåller väljarens valsedel,
skall dessförinnan egenhändigt
underskrivas av väljaren. Tillika angles
det valdistrikt väljaren tillhör
och hans hemvist inom distriktet. Därefter
skall försändelsen av väljaren
personligen överlämnas till nyssnämnda
myndighet eller genom posten eller
annorledes tillställas samma myndighet.
överlämnas försändelsen åt posten,
skall den rekommenderas. Vittne, som
enligt 37 § har skyldighet att på sätt
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr SO.
147
(Kungl. Maj:ts förslag.)
där sägs tillhandagå väljare, åligger
ock att, då särskild anhållan därom
f ramställes, ombesörja försändelsens
postbefordran mot gottgörelse för postavgifter.
(Utskottets förslag.)
där sägs tillhandagå väljare, åligger
ock att, då särskild anhållan därom
framställes, ombesörja försändelsens
postbefordran mot gottgörelse för postavgifter.
§ 40. 40 §.
Då valsedelsförsändelse ankommit till myndighet, som har att verkställa
röstsammanräkningen, skall anteckning därom, med uppgift å dagen för ankomsten,
ske i bok, som upplagts för ändamålet. Försändelserna förvaras
under lås.
§ *1.
Närmare föreskrifter för tillämpning
av stadgandena i §§ 37 och 39
meddelas av Konungen.
Kap. 7. Om rösternas sammanräknande
och valets avslutande.
§ 42.
Sammanräkning av de vid kommunala
och kyrkliga val avgivna rösterna
verkställes
vid val av landsting smån
för valkrets, som består av enbart
landsbygd eller av landsbygd
och stad, av länsstyrelsen,
för stad, som bildar egen valkrets,
av magistraten; och
för annan stadsvalkrets av magistraten
i den folkrikaste staden;
vid val av kommunalfullmäktige och
municipal?ullmäktige av länsstyrelsen;
vid val av stadsfullmäktige av magistraten;
samt
vid val av kyrkofullmäktige
för församling, som består av enbart
landsbygd eller av landsbygd
och stad, av länsstyrelsen;
och
för stadsförsamling av magistraten.
41 §.
Närmare föreskrifter för tillämpning
av stadgandena i 37 och 39 §§
meddelas av Konungen.
7 kap. Om rösternas sammanräknande
och valets avslutande.
42 §.
Sammanräkning av de vid kommunalval
avgivna rösterna verkställes
vid val av landstingsman
för valkrets, som består av enbart
landsbygd eller av landsbygd
och stad, av länsstyrelsen;
för stad, som bildar egen valkrets,
av magistraten; och
för annan stadsvalkrets av magistraten
i den folkrikaste staden;
vid val av kommunalfullmäktige och
municipal?ullmäktige av länsstyrelsen;
vid val av stadsfullmäktige av magistraten;
samt
vid val av kyrkofullmäktige
för församling, som består av enbart
landsbygd eller av landsbygd
och stad, av länsstyrelsen;
och
för stadsförsamling av magistraten.
148
K onstit ullön av t skottets utlåtande Nr SO.
(Kungl. Majus förslag.)
(Utskottets förslag.)
§ 43.
43 §.
Sammanräkning: verkställes viel offentlig förrättning, som skall påbörjas vid
val av stadsfullmäktige ävensom av kyrkofullmäktige för stadsförsamling inom
sju dagar, vid val av landstingsman i stadsvalkrets inom fyra dagar från valförrättningarnas
avslutande och i annat fall så snart omständigheterna medgiva
det.
Där sammanräkningen verkställes av länsstyrelsen, skall örn förrättningen
utfärdas särskild kungörelse med uppgift i förekommande fall å den ordningsföljd,
vari sammanräkningen, därest hinder icke möter, kommer att företagas
för olika val; sådan särskild kungörelse skall senast sex dagar före förrättningens
början införas i en eller flera av ortens mest spridda tidningar.
Där sammanräkningen verkställes av magistrat och ej äger rum omedelbart
efter röstningens avslutande, skall tid och ställe för sammanräkningen sist dagen
därförut kungöras i en eller flera av ortens mest spridda tidningar.
Det åligger den myndighet, som har Det åligger den myndighet, som har
att verkställa sammanräkningen, att i
god tid före förrättningen tillse, att
valprotokoll, röstlängd oell omslag, som
avses i §33 morn. 3 eller § 34 moni. 2,
inkommit från samtliga de valdistrikt,
vilkas röster skola sammanräknas,
samt att, där så ej skett, från försumlig
valförrättare infordra vad som
felas. Myndigheten verkställer även
förberedande granskning av nämnda
handlingar och inskaffar, där dessa
härvid befinnas icke vara i behörigt
skick, på lämpligt sätt de upplysningar
rörande anledningen härtill, vilka prövas
erforderliga.
att verkställa sammanräkningen, att i
god tid före förrättningen tillse, att
valprotokoll, röstlängd och omslag, som
avses i 33 § 3 morn. eller 34 § 2 moni.,
inkommit från samtliga de valdistrikt,
vilkas röster skola sammanräknas,
samt att, där så ej skett, från försumlig
valförrättare infordra vad sorn
felas. Myndigheten verkställer även
förberedande granskning av nämnda
handlingar och inskaffar, där dessa
härvid befinnas icke vara i behörigt
skick, på lämpligt sätt de upplysningar
rörande anledningen härtill, vilka prövas
erforderliga.
I? 44.
M o m. 1. Å utsatt tid och ställe
verkställes sammanräkningen inför
öppna dörrar. Valprotokollen uppläsas
och granskas, och sigillen å omslagen
jämföras med de sigill, som äro avtryckta
å protokollen. Förekommer
därvid ej skälig anledning, att omslag
blivit efter tillslutningen öppnat, brytes
förseglingen. I annat fall lämnas
44 §.
1 m o m. Å utsatt tid och ställe
verkställes sammanräkningen inför
öppna dörrar. Valprotokollen uppläsas
och granskas, och sigillen å omslagen
jämföras med de sigill, som äro avtryckta
å protokollen. Förekommer
därvid ej skälig anledning, att omslag
blivit efter tillslutningen öppnat, brytes
förseglingen. I annat fall lämnas
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
149
(Kungl. Maj.ts förslag.)
omslaget orubbat, och de däri inneslutna
valsedlarna inverka ej på valet.
M o m. 2. Hava valsedelsförsändelser
ankommit, räknas desamma och
antalet jämföres med den över sådana
försändelser förda boken. Därefter
brytas försändelsernas ytterkuvert. Har
försändelse ankommit senare än i § 36
är sagt eller är ytterkuvertet ej sådant
eller ej försell med sådan påskrift,
som föreskrives i §§ 28 och 39, eller
förekommer skälig anledning, att ytterkuvert
efter tillslutandet blivit öppnat,
lämnas kuvertet obrutet och är däri
innesluten valsedel utan verkan på
valet. Sedan övriga ytterkuvert brutits,
granskas innerkuverten med vidfästade
blanketter. Finnas därvid flera
kuvert härröra från samma väljare,
äro de alla ogilla och läggas orubbade
åsido.
(Utskottets förslag.)
omslaget orubbat, och de däri inneslutna
valsedlarna inverka ej på valet.
2 m o m. Hava valsedelsförsändelser
ankommit, räknas desamma och
antalet jämföres med den över sådana
försändelser förda boken. Därefter
brytas försändelsernas ytterkuvert. Har
försändelse ankommit senare än i 36 §
är sagt eller är ytterkuvertet ej sådant
eller ej försel t med sådan påskrift,
som föreskrives i 38 och 39 §§, eller
förekommer skälig anledning, att ytterkuvert
efter tillslutandet blivit öppnat,
lämnas kuvertet obrutet och är däri
innesluten valsedel utan verkan på
valet. Sedan övriga ytterkuvert brutits,
granskas innerkuverten med vidfästade
blanketter. Finnas därvid flera
kuvert härröra från samma väljare,
äro de alla ogilla och läggas orubbade
åsido.
I övrigt skall tillses: I övrigt skall tillses:
att den som avgivit valsedelsförsändelsen är i röstlängden upptagen såsom
röstberättigad och icke har inför valför:
att lian jämlikt § 35 är behörig att
avgiva valsedelsförsändelse,
att valsedelsförsändelsen anordnats
inom tid, som stadgas i § 36, och i enlighet
med föreskrifterna i §§ 37—39,
samt
att innerkuvertet är utan annat
märke än ändamålsbeteckningen.
Brister något i nu nämnda hänseenden,
lägges innerkuvertet orubbat åsido
såsom ogillt. T annat fall avskiljes
blanketten, i sammanhang varmed i
röstlängden vid väljarens namn antecknas,
att rösträtten utövats. Därefter
blandas de godkända innerkuverten
med varandra.
M o m. 3. Sedan de i mom. 1 och 2
föreskrivna åtgärderna vidtagits, uttagas
valsedlarna ur dc godkända inncr
-
rättare utövat sin rösträtt,
att han jämlikt 35 § är behörig att
avgiva valsedelsförsändelse,
att valsedelsförsändelsen anordnats
inom tid, som stadgas i 36 §, och i enlighet
med föreskrifterna i 37—39 §§,
samt
att innerkuvertet är utan annat
märke än ändamålsbeteckningen.
Brister något i nu nämnda hänseenden,
lägges innerkuvertet orubbat åsido
såsom ogillt. T annat fall avskiljes
blanketten, i sammanhang varmed i
röstlängden vid väljarens namn antecknas,
att rösträtten utövats. Därefter
blandas de godkända innerkuverten
med varandra.
3 m o m. Sedan de i 1 och 2 moni.
föreskrivna åtgärderna vidtagits, uttagas
valsedlarna ur dc godkända inner
-
150
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
(Kungl. Maj:ts förslag.)
kuverten och ur de inför valförrättarna
avgivna valkuverten. De sålunda
uttagna valsedlarna jämte, där förfarande
som avses i § 34 mom. 2 ägt
rum, de från valförrättarna insända
valsedlarna granskas, varefter myndigheten
prövar valsedlarnas giltighet
och meddelar de beslut, som föranledas
av valsedlarna och protokollen, med
hänsyn jämväl till enligt vad ovan är
sagt inhämtade upplysningar.
(Utskottets förslag.)
kuverten och ur de inför valförrättarna
avgivna valkuverten. De sålunda
uttagna valsedlarna jämte, där förfarande
som avses i 34 § 2 moni. ägt
rum, de från valförrättarna insända
valsedlarna granskas, varefter myndigheten
prövar valsedlarnas giltighet
och meddelar de beslut, som föranledas
av valsedlarna och protokollen, med
hänsyn jämväl till enligt vad ovan är
sagt inhämtade upplysningar.
§ 45. 45 §.
För rösternas sammanräknande ordnas valsedlarna efter välj arbeteckning
(kartell-, parti- och fraktionsbeteckning) sålunda, att valsedlar med samma
första beteckning sammanföras i särskilda grupper, här nedan benämnda Agrupper.
Förekomma inom A-grupp valsedlar med en andra beteckning, ordnas
A-gruppens sedlar efter sådan beteckning i särskilda grupper, här nedan benämnda
B-grupper. Till A-gruppen hörande sedlar med endast en beteckning
bilda en särskild B-grupp.
Förekomma inom B-grupp valsedlar med en tredje beteckning, ordnas
B-gruppens sedlar efter sådan beteckning i särskilda grupper, här nedan benämnda
C-grupper. Till B-gruppen hörande sedlar med endast två beteckningar
bilda en särskild C-grupp.
§ 46.
Mom. 1. a) För varje C-grupp bestämmes
i erforderlig utsträckning genom
särskilda sammanräkningar ordning
mellan de namn å C-gruppens valsedlar,
vilka ej avse allenast val av
suppleant eller efterträdare. Vid varje
sammanräkning gäller valsedel allenast
för ett namn.
46 §.
1 m o m. a) För varje C-grupp bestämmes
i erforderlig utsträckning genom
särskilda sammanräkningar ordning
mellan de namn å C-gruppens valsedlar,
vilka ej avse allenast val av
suppleant eller efterträdare. Vid varje
sammanräkning gäller valsedel allenast
för ett namn.
b) Vid första sammanräkningen gäller valsedel för det namn, som står först
å sedeln. C-gruppens valsedlar ordnas i namngrupper så, att sedlar med samma
första namn bilda en namngrupp.
Valsedlarna inom varje namngrupp räknas, och deras antal utgör namngruppens
rösttal. Samma tal är också jämförelsetal för det namn, som står först
på namngruppens valsedlar.
Det namn, vars jämförelsetal är störst, erhåller första platsen i ordningen.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
151
(Kungl. Mårts förslag.) (Utskottets förslag.)
c) Vid varje följande sammanräkning gäller valsedel för det namn, vilket,
bortsett från namn, som redan erhållit plats i ordningen, står främst å sedeln.
Den eller de namngrupper, vilkas valsedlar vid närmast föregående sammanräkning
gällde för det namn, som erhöll plats i ordningen, upplösas, och
nämnda valsedlar ordnas i nya namngrupper så, att sedlar, som vid den pågående
sammanräkningen gälla för ett och samma namn, bilda en namngrupp;
däremot bibehållas övriga befintliga namngrupper oförändrade. Valsedlarna
inom varje nybildad namngrupp räknas, och deras antal utgör namngruppens
rösttal. _ ''
För de namn, för vilka finnas gällande valsedlar, beräknas rösttal och jämförelsetal.
Rösttalet för ett namn är lika med rösttalet eller sammanlagda rösttalet för
den eller de namngrupper, vilkas valsedlar gälla för namnet. Jämförelsetalet
för ett namn är lika med dess rösttal, där icke namngrupp av valsedlar, som
gälla för namnet, deltagit i besättandet av förut utdelad plats. Ilar sa skett,
erhålles namnets jämförelsetal genom att dela dess rösttal med namngruppens
platstal, ökat med 1, eller örn flera namngrupper av valsedlar, som gälla för
namnet, deltagit i besättandet av förut utdelad plats, med dessa namngruppers
sammanlagda platstal, ökat med 1. Platstalet för en namngrupp motsvarar den
del, namngruppen tagit i besättandet av plats eller platser, som förut utdelats,
och beräknas sålunda, att namngruppens rösttal delas med största jämförelsetalet
vid sammanräkningen närmast före namngruppens bildande. Bråktal, som
uppkommer vid delning, beräknas i decimaler, tva till antalet; höjning av deD
sista decimalsiffran må ej äga rum.
Det namn, vars jämförelsetal är störst, erhåller plats i ordningen.
M o m. 2. För varje B-grupp be- 2 mo m. För varje B-grupp bestämmes
i erforderlig utsträckning ge- stämmes i erforderlig utsträckning genom
särskilda sammanräkningar ordning
mellan de namn å B-gruppens
valsedlar, vilka ej avse allenast val av
suppleant eller efterträdare. Därvid
anses namnen å varje C-grupps valsedlar
förekomma i den jämlikt mom. 1
bestämda ordningen och tillämpas i
övrigt de i nämnda moment angivna
grunderna.
M o m. 3. För varje A-grupp bestämmes
i erforderlig utsträckning genom
särskilda sammanräkningar ordning
mellan de namn å A-gruppens
valsedlar, vilka ej avse allenast val av
suppleant eller efterträdare. Därvid
anses namnen å varje B-grupps val
-
nom särskilda sammanräkningar ordning
mellan de namn å B-gruppens
valsedlar, vilka ej avse allenast val av
suppleant eller efterträdare. Därvid
anses namnen å varje Cgrupps valsedlar
förekomma i den jämlikt 1 mom.
bestämda ordningen och tillämpas i
övrigt de i nämnda moment angivna
grunderna.
3 m o ni. För varje A-grupp bestämmes
i erforderlig utsträckning genom
särskilda sammanräkningar ordning
mellan de namn å A-gruppens
valsedlar, vilka ej avse allenast val av
suppleant eller efterträdare. Därvid
anses namnen å varje B-grupps val
-
152
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
(Kungl. Maj.ts förslag.)
(Utskottets förslag.)
sedlar förekomma i den jämlikt morn. 2 sedlar förekomma i den jämlikt 2 mom.
bestämda ordningen och tillämpas i bestämda ordningen och tillämpas i
övrigt de i morn. 1 angivna grunderna, övrigt de i 1 mom. angivna grunderna.
M o m. 4. Skola genom valet två 4 m o m. Skola genom valet tvä
eller flera platser besättas, fördelas de eller flera platser besättas, fördelas de
mellan de olika A-grupperna sålunda, mellan de olika A-grupperna sålunda,
att platserna, en efter annan, tilldelas att platserna, en efter annan, tilldelas
den A-grupp, som för varje gång upp- den A-grupp, som för varje gång uppvisar
det största av nedan angivna järn- visar det största av nedan angivna jämförelsetal.
Plats, som blivit en A-grupp förelsetal. Plats, som blivit en A-grupp
tilldelad, besattes genast så, att A- tilldelad, besättes genast så, att Agruppens
första plats tillerkännes den, gruppens första plats tillerkännes den,
vilkens namn är det första i ordningen vilkens namn är det första i ordningen
inom A-gruppen, A-gruppens andra
plats den, som bär andra namnet i ordningen,
A-gruppens tredje plats elen,
som bär tredje namnet i ordningen, och
så vidare efter samma grund, ändå att
den, som är berättigad till platsen, redan
fått sig tillerkänd plats från en
eller flera andra A-grupper.
inom A-gruppen, A-gruppens andra
plats den, som bär andra namnet i ordningen,
A-gruppens tredje plats den,
som bär tredje namnet i ordningen, och
så vidare efter samma grund, ändå att
den, som är berättigad till platsen, redan
fått sig tillerkänd plats från en
eller flera andra A-grupper.
Jämförelsetalet är lika med A-gruppens rösttal, så länge A-gruppen ännu
icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas jämförelsetalet för varje
gång så, att A-gruppens rösttal delas med det tal, som motsvarar antalet av
A-gruppen tilldelade platser, ökat med 1. Har samma person erhållit platser
från två A-grupper, skall dock, vid beräkning av det antal platser, som utdelats,
vardera platsen anses blott såsom en halv plats; har någon erhållit platser från
tre A-grupper, anses varje sådan plats såsom en tredjedels plats; och så vidare
efter samma grund.
Har en A-grupp redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som motsvarar
de å A-gruppens valsedlar upptagna namn, vilka ej avse allenast val av
suppleant eller efterträdare, skall den uteslutas från vidare jämförelse.
M o m. 5. Skall blott en plats be- .5 m o m. Skall blott en plats besättas,
tillfaller platsen den, vilkens sättas, tillfaller platsen den, vilkens
namn står främst i ordningen inom den
A-grupp, som, enligt vad i mom. 4
sägs. har största jämförelsetalet.
M o m. 6. Mellan lika rösttal eller
namn står främst i ordningen inom den
A-grupp, som, enligt vad i 4 morn.
sägs, har största jämförelsetalet.
6’ m o m. Mellan lika rösttal eller
jämförelsetal skall, där så erfordras, jämförelsetal skall, där så erfordras,
skiljas genom lottning. skiljas genom lottning.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
153
(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
§ 47. 47 §.
Sedan val av landstingsman avslutats, skola suppleanter utses sålunda, att
för varje landstingsman inom den A-grupp, för vilken lian blivit vald, företagas
så många, dock minst två, nya sammanräkningar, som A-gruppen erhållit
platser. Har landstingsman fått sig tillerkänd plats från flera A-grupper, anses
han vald för den A-grupp, från vilken plats först tilldelades honom.
Vid varje sammanräkning tages hänsyn blott till de valsedlar, vilka upptaga
landstingsmannens namn och på grund därav gällde för detta namn vid den
sammanräkning, då namnet tilldelades plats i ordningen inom A-gruppen. Varje
valsedel gäller såsom hel röst. Med iakttagande av att namn å någon, som blivit
genom valet utsedd till landstingsman eller till suppleant för den landstingsman
sammanräkningen avser, anses såsom obefintligt, skall röstvärdet tillgodoräknas
det namn, som står främst av de för den ifrågavarande landstingsmannen
särskilt upptagna suppleantnamnen eller, örn sådant namn ej finnes, det
namn för själva landstingsmannavalet, som står främst å sedeln, eller, örn ej
heller sådant namn finnes, det namn som står främst bland samtliga suppleantnamnen
å valsedeln. Den som erhållit högsta rösttalet är vald till suppleant
för den landstingsman sammanräkningen avser. Mellan lika rösttal skall
skiljas genom lottning.
De för varje särskild landstingsman valda suppleanterna intaga plats i den
ordning, i vilken de blivit utsedda.
£ 48. 48 §.
Hava vid valet landstingsman eller fullmäktige icke blivit till föreskrivet
antal utsedda, anställes ofördröjligen nytt val för utseende av det felande antalet
och, vid val av landstingsman, jämväl av suppleanter. Äro landstingsmän men
ej suppleanter valda till erforderligt antal, skall vid valet bero.
£ 40.
M o m. 1. Vid rösternas sammanräknande
användas blanketter och
föres protokoll i överensstämmelse med
formulär, som fastställts av Konungen,
oell i formulären givna anvisningar.
il/ o m. 2. Kan förrättningen icke på
en dag bringas till slut eller finnes
eljest nödigt att uppskjuta eller avbryta
densamma, skola alla valsedlar
inläggas i omslag, vilka förseglas under
minst två närvarandes sigill. Dessa
omslag jämte andra till valet hörande
handlingar skola därefter läggas i
49 §.
1 lii o m. Vid rösternas sammanräknande
användas blanketter och
föres protokoll i överensstämmelse med
formulär, som fastställts av Konungen,
och i formulären givna anvisningar.
2 ?n o lii. Kan förrättningen icke på
en dag bringas till slut eller finnes
eljest nödigt att uppskjuta eller avbryta
densamma, skola alla valsedlar
inläggas i omslag, vilka förseglas under
minst två närvarandes sigill. Dessa
omslag jämte andra till valet hörande
handlingar skola därefter läggas i
154
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
(Kungl. Maj.ts förslag.)
säkert förvar; och förrättningen må ej
ånyo företagas, innan den myndighet,
som har att verkställa sammanräkningen,
inför öppna dörrar förvissat
sig, att de åsätta sigillen äro obrutna.
M o m. 3. Samtliga valsedlar vid
varje val inläggas, de godkända och
de underkända särskilt, i omslag, vilka,
innan förrättningen avslutas, förses
med minst två närvarandes sigill. De
sålunda inlagda valsedlarna skola förvaras,
vid val av landstingsman till
dess valet vunnit laga kraft eller, i
händelse av besvär, dessa blivit avgjorda,
samt vid annat val intill utgången
av den tid, för vilken valet
gäller.
(Utskottets förslag.)
säkert förvar; och förrättningen må ej
ånyo företagas, innan den myndighet,
som har att verkställa sammanräkningen,
inför öppna dörrar förvissat
sig, att de åsätta sigillen äro obrutna.
3 m o m. Samtliga valsedlar vid
varje val inläggas, de godkända och
de underkända särskilt, i omslag, vilka,
innan förrättningen avslutas, förses
med minst två närvarandes sigill. De
sålunda inlagda valsedlarna skola förvaras,
vid val av landstingsmän till
dess valet vunnit laga kraft eller, i
händelse av besvär, dessa blivit avgjorda,
samt vid annat val intill utgången
av den tid, för vilken valet
gäller.
§ 50. 50 §.
Valets utgång kungöres omedelbart genom uppläsning av det vid förrättningen
förda protokollet. Med protokollets uppläsning är valet avslutat, varefter
inkomna röstlängder återställas till vederbörande.
§ 51. 51 §.
Efter röstsammanräkning för val av landstingsmän åligger det länsstyrelsen
eller magistrat, som verkställt sammanräkning, att översända avskrift av
protokollet över förrättningen till landstingets expedition samt att utan avgift
skyndsamt låta tillställa var och en landstingsman och suppleant ett utdrag
av detsamma i vad det rör honom, gällande detta protokollsutdrag såsom fullmakt
för den valde. Magistraten skall ock inom tre dagar efter röstsammanräkningen
till länsstyrelsen insända utdrag av protokollet över förrättningen,
upptagande de personers namn och boningsort, som blivit utsedda till landstingsmän
och suppleanter, med angivande tillika av den ordning, i vilken de
för varje särskild landstingsman valda suppleanterna blivit utsedda.
Länsstyrelsen låter i länskungörelserna meddela underrättelse örn samtliga
valens utgång.
§ 52.
M o m. 1. Avgår landstingsman under
den för honom bestämda tjänstgöringstiden,
inkallas enligt vad särskilt
är stadgat till ordinarie landstingsman
den suppleant, som enligt
den mellan suppleanterna bestämda
ordningen bör i stället inträda.
52 §.
1 m o m. Avgår landstingsman under
den för honom bestämda tjänstgöringstiden,
inkallas enligt vad särskilt
är stadgat till ordinarie landstingsman
den suppleant, som enligt
den mellan suppleanterna bestämda
ordningen bör i stället inträda.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
155
(Kungl. Maj:ts förslag.)
(Utskottets förslag.)
M o m. 2. Avgår fullmäktig före deli 2 m o m. Avgår fullmäktig före deli
bestämda tjänstgöringstidens utgång, bestämda tjänstgöringstidens utgång,
skall ny sammanräkning företagas, skall på fullmäktiges anmälan ny
Sammanräkningen verkställes vid of- sammanräkning företagas. Sammanfentlig
förrättning, som skall påbörjas räkningen verkställes vid offentlig forså
snart omständigheterna medgiva rättning, som skall påbörjas så snart
det. omständigheterna medgiva det.
Den nya sammanräkningen äger rum inom den A-grupp, för vilken den avgångne
blivit vald. Blev den avgångne vald för flera A-grupper, skall sammanräkningen
ske inom den A-grupp, från vilken plats först tilldelades
honom. Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar,
vilka upptaga den avgångnes namn och på grund därav gällde för detta namn
vid den sammanräkning, då namnet tilldelades plats i ordningen inom A-gruppen.
Yarje valsedel gäller såsom hel röst.
Röstvärdet skall, med iakttagande att namn å någon, som blivit genom
valet utsedd till fullmäktig, anses såsom obefintligt, tillgodoräknas det namn,
som står främst bland de för den avgångne fullmäktigen särskilt upptagna
efterträdarnamnen eller, örn sådant namn ej finnes, det namn för själva fullmäktigvalet,
som står främst å sedeln, eller, örn ej heller sådant namn finnes,
det namn, som står främst bland samtliga efterträdarenamnen å sedeln. Den
som erhållit högsta rösttalet inträder såsom fullmäktig i den avgångnes ställe.
Mellan lika rösttal skiljer lotten.
Efter sammanräkningens avslutande skola valsedlarna åter inläggas under
försegling.
§ 53.
Avgår jämväl enligt § 52 utsedd
landstingsman eller fullmäktig före utgången
av den tid, för vilken han blivit
utsedd, förfares på enahanda sätt, som
i nämnda paragraf är sagt; och skall
vid ny sammanräkning för utseende av
fullmäktig hänsyn såsom förut tagas
blott till de valsedlar, vilka upptaga
den först avgångnes namn och på
grund därav gällde för detta namn vid
den sammanräkning, då namnet tilldelades
plats ordningen inom Agruppen.
53 §.
Avgår jämväl enligt 52 § utsedd
landstingsman eller fullmäktig före utgången
av den tid, för vilken han blivit
utsedd, förfares på enahanda sätt, som
i nämnda paragraf är sagt; och skall
vid ny sammanräkning för utseende av
fullmäktig hänsyn såsom förut tagas
blott till de valsedlar, vilka upptaga
den först avgångnes namn och på
grund därav gällde för detta namn vid
den sammanräkning, då namnet tilldelades
plats i ordningen inom Agruppen.
§ 54.
54 §.
Vid sammanräkning, som avses i
§ 52 mom. 2 eller § 53, föres protokoll
i överensstämmelse med formulär, som
Vid sammanräkning, som avses i
52 § 2 mom. eller 53 §, föres protokoll
i överensstämmelse med formulär, som
156
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
(Kungl. Maj.ts förslag.)
fastställts av Konungen, och i forarn
laren givna anvisningar. Protokollet
skall upptaga de föreliggande omständigheterna
samt vem på grund därav
skall inträda i den avgångnes ställe.
Åtalets utgång kungöres omedelbart genom
uppläsning av nämnda protokoll.
Med protokollets uppläsning är förrättningen
avslutad.
(Utskottets förslag.)
fastställts av Konungen, och i formulären
givna anvisningar. Protokollet
skall upptaga de föreliggande omständigheterna
samt vem på grund därav
skall inträda i den avgångnes ställe.
Valets utgång kungöres omedelbart genom
uppläsning av nämnda protokoll.
Med protokollets uppläsning är förrättningen
avslutad.
§ 55.
Finnes icke någon, som enligt de *
§ 52 eller 53 givna bestämmelserna kail
inträda i stället för avgången landstingsman
eller fullmäktig, skall platsen
stå obesatt intill utgången av den
lid, för vilken den avgångne varit
vald.
§ 56.
55 §.
Finnes icke någon, som enligt de i
52 eller 53 § givna bestämmelserna kan
inträda i stället för avgången landstingsman
eller fullmäktig, skall platsen
stå obesatt intill utgången av den
tid, för vilken den avgångne varit
vald.
56 §.
Är någon missnöjd med val, må lian däröver anföra besvär hos Konungen;
och skall han, vid förlust av talan, sist inom trettio dagar efter den dag, då
valet avslutats, ingiva sina till Konungen ställda besvär till länsstyrelsen, som
genom kungörelse, vilken införes i en eller flera av ortens mest spridda tidningar,
utsätter viss kort tid, inom vilken förklaring över besvären må avlämnas
till länsstyrelsen, varjämte länsstyrelsen, örn sammanräkningen verkställts
av magistrat, från denna infordrar de avgivna valsedlarna samt övriga
handlingar rörande valet. Sedan den för förklarings avgivande bestämda tiden
tilländagått, har länsstyrelsen att ofördröjligen insända besvären jämte de förklaringar,
som inkommit, ävensom protokoll över valet, valsedlarna och övriga
handlingar rörande valet till vederbörande statsdepartement för att i regeringsrätten
skyndsamt föredragas och avgöras.
Skiljes den valde från uppdraget, skall länsstyrelsen ofördröjligen underrättas
därom. Länsstyrelsen, som där fråga är örn val av landstingsman låter
sådan underrättelse införas i länskungörelserna, vidtager, örn icke i följd av
besvären över valet annan person förklarats vara vald, för inkallande till ordinarie
landstingsman av närmast i ordningen varande suppleant eller för förnyad
sammanräkning den åtgärd, som av beslutet över besvären må föranledas. Har
hela valet upphävts, förordnar länsstyrelsen om ofördröjligt företagande av
nytt val för den tid, som avsetts med det upphävda valet, eller för den återstående
delen därav, samt om tid och ställe för valet.
Vid nytt val gäller i övrigt vad örn allmänt val är föreskrivet.
A7ad i denna paragraf är stadgat skall äga motsvarande tillämpning i fråga
om förrättning för ny röstsammanräkning.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr SO.
157
(Kungl. Mårts förslag.) (Utskottets förslag.)
Kaj). 8. Särskilda bestämmelser. 8 kaj). Särskilda bestämmelser.
§ 57. 57 §.
T ärenden rörande val är det envar tillåtet att, under iakttagande av behörig
tid och ordning, på eget äventyr till myndighet insända handlingar i betalt
brev med posten.
Örn valsedelsförsändelse gäller vad i Örn valsedelsförsändelse gäller vad i
§ 39 är stadgat. 39 § är stadgat.
§ 58. 58 §.
Infaller å söndag eller annan allmän helgdag tid, då åtgärd för talans fullföljande
eller bevarande sist bör företagas, må åtgärden vidtagas å nästa söc
-
kendag.
§ 59.
Valnämnden eller magistraten åligger
ombesörja, att de anordningar, som
avses i § 27, ordentligen verkställas.
Kostnaden för kungörande, som åligger
valnämndens ordförande eller magistrat,
samt utgifter för stämplar, valkuvert
och de i §§ 33 och 34 omförmälda
omslagen skola gäldas vid val
av kyrkofullmäktige av församlingen
och i övriga fall av kommunen, vilken
jämväl har att tillhandahålla lämpliga
vallokaler och bestrida kostnaden för
de anordningar, som avses i § 27.
§ 90.
M örn. 1. Innerkuvert och ytterkuvert
till valsedelsförsändelse skola
vara av ogenomskinligt papper och försedda
med ändamålsbeteckning samt,
vad vart och ett val angår, lika till
storlek och beskaffenhet.
Formulär till innerkuvert och ytterkuvert
samt till blankett, som skall
vidhänga innerkuvert, ävensom till
ändamålsbeteckning, förklaring, uppgift
och vittnesintyg fastställas av
Konungen.
M o m. 2. Väljare äger att av person,
59 §.
Valnämnden eller magistraten åligger
ombesörja, att de anordningar, som
avses i 27 §, ordentligen verkställas.
Kostnaden för kungörande, som åligger
valnämndens ordförande eller magistrat,
samt utgifter för stämplar, valkuvert
och de i 33 och 34 §§ omförmälda
omslagen skola gäldas vid val
av kyrkofullmäktige av församlingen
och i övriga fall av kommunen, vilken
jämväl har att tillhandahålla lämpliga
vallokaler och bestrida kostnaden för
de anordningar, som avses i 27 §.
00 §.
1 m o m. Innerkuvert och ytterit
overt till valsedelsförsändelse skola
vara av ogenomskinligt papper och försedda
med ändamålsbeteckning samt,
vad vart och ett val angår, lika till
storlek och beskaffenhet.
Formulär till innerkuvert och ytterkuvert
samt till blankett, som skall
vidhänga innerkuvert, ävensom till
ändamålsbeteckning, förklaring, uppgift
och vittnesintyg fastställas av
Konungen.
2 m om. Väljare äger att av person,
158
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
(Kungl. Maj:ts förslag.)
vilken jämlikt § 37 må anlitas såsom
vittne vid anordnande av valsedelsförsändelse,
på begäran utan avgift erhålla
kuvert till sådant försändelse.
Mom. 3. För valdistrikt på landet
har ordföranden i valnämnden och för
stad magistraten ej mindre att i god
tid före varje val på lämpligt sätt
lämna väljarna underrättelse om de
personers namn och adresser, vilka
inom valdistriktet eller staden må enligt
§ 37 anlitas såsom vittnen vid anordnande
av valförsändelser och av
vilka väljarna äga erhålla kuvert till
sådan försändelse, än även att tillse,
att erforderliga kuvert i god tid före
valet finnas tillgängliga hos nämnda
personer. Kommun eller församling
äger att från länsstyrelsen på rekvisition
mot ersättning bekomma dylika
kuvert.
Kuvert till valsedelsförsändelse, som
avses i kap. 6, skola i god tid före
valet vara tillgängliga jämväl hos de
personer, vilka vid sådan försändelses
anordnande må anlitas såsom vittne av
väljare utom riket. Dessa kuvert tillhandahållas
på statsverkets bekostnad.
§ 61.
I fråga örn val av municipalfullmäktige
skall vad i §§ 59 och 60 är
stadgat örn kommun äga motsvarande
tillämpning å municipalsamhället, och
skola de i dessa paragrafer givna bestämmelserna
örn ordförande i valnämnd,
såvitt angår municipalsamhälle,
som ej helt sammanfaller med
ett eller flera valdistrikt vid val till
riksdagens andra kammare, äga motsvarande
tillämpning å municipalstämmans
ordförande.
(Utskottets förslag.)
vilken jämlikt 37 § må anlitas såsom
vittne vid anordnande av valsedelsförsändelse,
på begäran utan avgift erhålla
kuvert till sådan försändelse.
3 m o m. För valdistrikt på landet
har ordföranden i valnämnden och för
stad magistraten ej mindre att i god
tid före varje val på lämpligt sätt
lämna väljarna underrättelse om de
personers namn och adresser, vilka
inom valdistriktet eller staden må enligt
37 § anlitas såsom vittnen vid anordnande
av valsedelsförsändelser och
av vilka väljarna äga erhålla kuvert
till sådan försändelse, än även att
tillse, att erforderliga kuvert i god tid
före valet finnas tillgängliga hos
nämnda personer. Kommun eller församling
äger att från länsstyrelsen på
rekvisition mot ersättning bekomma
dylika kuvert.
Kuvert till valsedelsförsändelse, som
avses i 6 kap., skola i god tid före
valet vara tillgängliga jämväl hos de
personer, vilka vid sådan försändelses
anordnande må anlitas såsom vittne av
väljare utom riket. Dessa kuvert tillhandahållas
på statsverkets bekostnad.
61 §.
I fråga om val av municipalfullmäktige
skall vad i 59 och 60 §§ är
stadgat om kommun äga motsvarande
tillämpning å municipalsamhället, och
skola de i dessa paragrafer givna bestämmelserna
om ordförande i valnämnd,
såvitt angår municipalsamhälle,
som ej helt sammanfaller med
ett eller flera valdistrikt vid val till
riksdagens andra kammare, äga motsvarande
tillämpning å municipalstämmans
ordförande.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
159
(Kungl. Maj:ts förslag.)
(Utskottets förslag.)
62 §.
De i denna lag givna bestämmelser -
§ 62.
De i denna lag givna bestämmelserna
örn församling skola, i den mån ej
annat är föreskrivet, i tillämpliga
delar gälla jämväl beträffande kyrklig
samfällighet eller skoldistrikt, som avses
i kap. 1 § 1 i lagen om församlingsstyrelse.
Erfordras särskilda föreskrifter örn tillämpning av denna lag med avseende
å kyrklig samfällighet eller skoldistrikt, som i första stycket sägs, meddelas
sådana föreskrifter av Konungen.
na om församling skola, i den mån ej
annat är föreskrivet, i tillämpliga
delar gälla jämväl beträffande kyrklig
samfällighet eller skoldistrikt, som avses
i 1 § i lagen om f örsamlingsstyrelse.
§ 63.
Yad i denna lag stadgas i avseende å magistrat skall i
ej finnes, gälla örn den för staden tillsatta styrelsen.
63 §.
stad, där magistrat
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, Strömberg, David Bergström, Thulin,
Stendahl, G. W. Hansson, Hellberg, Sundberg, Larsén, greve Lagerbjelke, Gustafson i
Kasenberg, Jansson i Edsbäcken, Persson i Trången, Andersson i Igelboda, Lindmark, Fast,
Alströmer, Källman och Skoglund.
160
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
(Kungl. Majlis förslag.)
Formulär~JL.
(Utskottets förslag.)
Formulär 1.
Formulär till valsedel, som avses i §24 Formulär till valsedel, som avses i 24 §
sista stycket i lagen om kommunala sista stycket 1 kommunala vallagen•
och kyrkliga val.
Plats för kartellbeteckning. Plats för partibeteckning. Plats för fraktionsbeteckning. |
|
............._................................................. |
|
. |
|
Plats för valbeteckning. |
Valsedelns storlek och antal rum å sedeln må lämpas efter behovet.
Vänstra sidan är avsedd för landstingsmanna- eller fullmäktignamn och suppleant-
eller efterträdarnamn; högra sidan är avsedd för särskilda suppleant- eller
efterträdarnamn.
Såsom valbeteckning må nederst å valsedelns framsida vara anbragt en av beteckningarna
»Landstingsmanna val», »Kommunal fullmäktig val», »Municipalfullmäktigval»,
»Stadsfullmäktigval», »Kyrkofullmäktigval för församlingen», »Kyrkofullmäktigval
för samfälligheten» eller »Kyrkofullmäktigval för skoldistriktet» eller
annan beteckning i ord för ifrågavarande val.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
16 L
d) att riksdagen, med förklarande, att Kungl. Maj:ts förslag
till lag om proportionellt valsätt vid val inom landsting, å kom
munalstämma
m. m. icke kunnat i oförändrat skick antagas, måtte
med anledning av detta förslag samt motionen II: 414 för sin del
antaga följande.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
Förslag
tili
Lag om proportionellt valsätt vid val inom landsting, å kommunalstämma
m. lii.
Härigenom förordnas som följer:
§ 1. 1 §■
Skall enligt gällande föreskrifter annat val inom landsting än riksdagsmannaval
eller ock val å kommunalstämma, mnnicipalstämma, allmän rådstuga
eller kyrkostämma eller inom kommunalfullmäktige, municipalfullmäktige,
stadsfullmäktige eller kyrkofullmäktige vara proportionellt, skola därvid
de i denna lag givna bestämmelserna lända till efterrättelse.
§2. 2 §.
Vid valet utses av och bland de i valet deltagande erforderligt antal personer
att vid valförrättningen biträda ordföranden.
Där ordföranden med avseende å befarad tidsutdräkt eller av annan anledning
finner det nödigt, äger han att, sedan valsedlarna avlämnats och innan
sammankomsten upplöses, utsätta annan dag för valförrättningens fortsättande
och avslutande. Då så sker, skola av och bland de i valet deltagande
utses minst två personer att såsom vittnen närvara vid den fortsatta valförrättningen,
och skall valurnan, i vilken de avlämnade valsedlarna förvaras, omsorgsfullt
förseglas under minst två närvarandes sigill samt därefter sättas
i säkert förvar. Innan förseglingen vid förrättningens fortsättande borttages,
skall ordföranden i vittnenas närvaro förvissa sig, att sigillen äro obrutna.
Särskild kungörelse örn dag för valförrättningens fortsättande erfordras ej.
§3. 3 §.
Val skall förrättas med valsedlar, å vilka före namnen utsatts partibeteckning
(partinamn eller annan beteckning i ord för viss grupp av de väljande
eller för viss meningsriktning), men vilka i övrigt äro omärkta.
Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det andra.
Valsedlarna skola för att bliva gäl- Valsedlarne skola för att bliva gällande
vara enkla, slutna och fria från lande vara enkla och slutna. Sedel må
öv er strykning ar. Sedel må ej upptaga ej upptaga flere men väl färre namn
flera, men väl färre namn än det antal än det antal personer valet avser,
personer valet avser. Där något namn Är något namn å valsedel överstruBihang
till riksdagens protokoll 1930. 5 sami. 20 haft. (Nr 30.) nm 30 11
162
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
å sedeln är tvetydigt, gäller den dock ket, eller framgår med avseende å något
för övriga namn. där förekommande namn ej fullt otve
tydigt,
vem därmed åsyftas, eller upptager
valsedel namn å någon, som ej
är valbar, anses sådant namn såsom
obefintligt. Äro å valsedel upptagna
flere namn än vad ovan är medgivet,
anses det eliel• de sista, övertaliga namnen
som obefintliga.
§ 4. 4 §.
De avgivna valsedlarna skola ordnas i grupper, så att sedlar med samma
partibeteckning bilda en grupp.
Inom varje grupp skall, till den utsträckning, som erfordras för utseende
av det antal personer valet avser, bestämmas ordning mellan namnen å gruppens
valsedlar. Härvid iakttages:
a) Upptaga valsedlar till antal av mera än hälften av hela antalet valsedlar
inom gruppen (gruppens rösttal) samma första namn, blir detta namn det första
i ordningen; upptaga valsedlar, som hava samma första namn och utgöra mera
än två tredjedelar av gruppens rösttal, jämväl samma andra namn, blir detta
namn det andra i ordningen; upptaga valsedlar, som hava samma första och
samma andra namn samt utgöra mera än tre fjärdedelar av gruppens rösttal,
jämväl samma tredje namn, blir detta namn det tredje i ordningen; och så vidare
efter samma grunder.
b) I den mån ordningen inom gruppen icke kan enligt nyss angivna grunder
bestämmas, skola särskilda sammanräkningar av namnens rösttal verkställas.
Vid varje sådan sammanräkning gäller valsedel såsom hel röst, där
icke något av sedelns namn erhållit rum i ordningen. Annan valsedel gäller
såsom halv röst, där ett av sedelns namn erhållit rum i ordningen; såsom
tredjedels röst, där två av namnen uppförts i ordningen; såsom fjärdedels
röst, där tre av namnen uppförts i ordningen; och så vidare efter samma
grund. För varje gång kommer det namn närmast i ordningen, som erhållit
högsta rösttalet.
Till protokollet antecknas för varje grupp dess rösttal samt, där de under
a) angivna grunderna tillämpats, antalet av de valsedlar, som upptaga samma
första namn eller samma första och andra namn, och så vidare, men eljest,
för varje särskild sammanräkning, röstvärdet för de olika valsedlarna och det
rösttal, som uträknats för varje namn.
§ 5. 5 §.
M o m. 1. Skola två eller flera plåt- 1 m o m. Skola två eller flera platser
besättas, fördelas de mellan de olika ser besättas, fördelas de mellan de olika
valsedelsgrupperna sålunda, att platser- valsedelsgrupperna sålunda, att platserna,
en efter annan, tilldelas den grupp, na, en efter annan, tilldelas den grupp,
vilken för varje gång uppvisar det vilken för varje gång uppvisar det
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr SO.
163
(Kungl. Maj:ts förslag.)
största av nedan angivna jämförelsetal.
Plats, som blivit en grupp tilldelad,
besattes genast så, att gruppens första
plats tillerkännes den, vars namn är
det första i ordningen inom gruppen,
gruppens andra plats den, som bär
andra namnet i ordningen, gruppens
tredje plats den, som bär tredje namnet
i ordningen, och så vidare efter samma
grund, ändå att den, som är berättigad
till platsen, redan fått sig tillerkänd
plats från en eller flera andra grupper.
(Utskottets förslag.)
största av nedan angivna jämförelsetal.
Plats, som blivit en grupp tilldelad,
besattes genast så, att gruppens första
plats tillerkännes den, vars namn är
det första i ordningen inom gruppen,
gruppens andra plats den, som bär
andra namnet i ordningen, gruppens
tredje plats den, som bär tredje namnet
i ordningen, och så vidare efter samma
grund, ändå att den, som är berättigad
till platsen, redan fått sig tillerkänd
plats från en eller flera andra grupper.
Jämförelsetalet är lika med gruppens rösttal, så länge gruppen ännu icke
fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas jämförelsetalet för varje gång
så, att gruppens rösttal delas med det tal, som motsvarar antalet av gruppen
tilldelade platser, ökat med 1. Har samma person erhållit platser från två grupper,
skall dock vid beräkning av det antal platser, som utdelats, vardera platsen
anses blott såsom en halv plats; har någon erhållit platser från tre grupper,
anses varje sådan plats såsom en tredjedels plats; och så vidare efter samma
grund.
Har en grupp redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som motsvarar
antalet namn å gruppens valsedlar, är den utesluten från vidare jämförelse.
Mom. 2. Skall blott en plats be- 2 m o m. Skall blott en plats besättas,
tillfaller platsen den, vars namn sättas, tillfaller platsen den, vars namn
står främst i ordningen inom den står främst i ordningen inom den
grupp, som har största rösttalet.
grupp, som har största rösttalet.
§6. 6 §.
Mellan lika rösttal eller jämförelsetal skall, där så erfordras, skiljas genom
lottning.
§7. 7 §.
Vid val av suppleanter skall vad här ovan är stadgat i fråga örn val av
ledamöter äga motsvarande tillämpning.
§8. 8 §.
Den ordning, vari suppleanter böra inkallas till tjänstgöring i stället för
ledamot, skall bestämmas enligt följande regler:
a) Suppleant, utsedd från grupp med samma partibeteckning som den
grupp, från vilken ledamoten blivit vald, har företräde framför övriga suppleanter,
och av dessa har den företräde, som utsetts från grupp med högre
rösttal.
b) Av suppleanter från samma b) Av suppleanter från samma
grupp har den företräde, vars namn grupp har den företräde, vars namn
blivit tidigare uppfört i den jämlikt blivit tidigare uppfört i den jämlikt
§ A bestämda ordningen inom gruppen. 4 § bestämda ordningen inom gruppen.
Den ledamot eller suppleant, som fått sig tillerkänd plats från två eller flera
grupper, anses vald för den grupp, från vilken plats först tilldelats honom.
164
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
e) att riksdagen, med förklarande, att Kungl. Maj:ts förslag
till lag om ändring i vissa delar av förordningen den 23 mai
1862 örn kommunalstyrelse i Stockholm icke kunnat i oför
ändrat
skick antagas, måtte med anledning av detta förslag
samt motionerna I: 288 och II: 446 för sin del antaga följande
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
Förslag
till
Lag om ändring i vissa delar av förordningen den 23 maj 1862 (nr 33)
om kommunalstyrelse i Stockholm.
Härigenom förordnas, att § 5 mom. 3—5, § 6 mom. 2 andra och fjärde
styckena, § 8 mom. 3 samt §§ 10—14 i förordningen den 23 maj 1862 örn
kommunalstyrelse i Stockholm skola upphöra att gälla ävensom att § 5
mom. 2, § 8 mom. 2 och § 45 i samma förordning skola, § 45 i nedan angivna
del, erhålla följande ändrade lydelse:
§ 5.
Mom. 2. Örn upprättande av röst- Mom. 2. Örn upprättande av röst
längd
och örn röstlängdens bindande längd och örn röstlängdens bindande
verkan stadgas i lagen om kommunala verkan stadgas i kommunala vallagen,
och kyrkliga val.
§ B.
Morn. 2. Örn valdistrikt samt örn Morn. 2. Örn valdistrikt samt örn
vals förrättande och avslutande så vals förrättande och avslutande så
ock örn förfarandet, när stadsfull- ock örn förfarandet, när stadsfullmäktig
avgår före den bestämda tjänst- mäktig avgår före den bestämda tjänstgöringstidens
utgång, stadgas i lagen göringstidens utgång, stadgas i komom
kommunal och kyrkliga val. munala vallagen.
§ 45.
Sedan i — — —• kronan verkställa.
Vid indrivandet av utskylder, vilka De utskylder till staden, vilka icke
icke blivit inom föreskriven tid erlagda blivit inom föreskriven tid erlagda, låter
uttages därutöver en avgift, beräknad vederbörande uppbördsman i laga ordefter
tre öre å varje full krona av slut- ning uttaga. Vid indrivandet av sådana
summan å de utskylder, som skolat er- medel må därutöver hos den restskyldige
läggas vid uppbördsstämman, då nämnda såsom ersättning för utsökningskostslutsumma
ej överstiger tjugufem kronor, vadén uttagas tre öre å varje krona av
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
165
(Kungl. Maj:ts förslag.)
dock ej mindre än tjugufem öre, och
efter sex öre å berörda slutsumma, när
denna överstiger tjugufem kronor. Verkställes
indrivningen gemensamt beträffande
u t sky Ider, som här avses, och utskylder
till församling, skall vad nu
stadgats äga tillämpning å de sammanlagda
utskylderna. Bernia ersättning
skall, då indrivningen sker i Stockholm,
ingå till stadskassan men eljest tillfalla
den, som verkställer indrivningen.
(Utskottets förslag.)
de resterande utskyldernas belopp, dock
ej mindre än tjugufem öre, vilken ersättning,
då indrivningen sker i Stockholm,
skall ingå till stadskassan, men
eljest tillfalla den, som verkställer indrivningen.
166
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
f) att riksdagen, med förklarande, att Kungl. Maj:ts förslag
till lag om ändrad lydelse av 5, 7—15, 32 samt 58 §§ i lagen
den 20 juni 1924 (nr 349) örn landsting icke kunnat i oförändrat
skick antagas, måtte med anledning av detta förslag för sin
del antaga följande
(Kungl. Maj:ts förslag.) '' (Utskottets förslag.)
Förslag
till
Lag om ändrad lydelse av 5, 7—15, 32 samt 58 §§ i lagen den 20 juni
1924 (nr 349) om landsting.
Härigenom förordnas, att 5, 7—15, 32 samt 58 §§ i lagen den 20 juni
1924 örn landsting skola, 5 och 58 §§ i nedan angivna delar, erhålla följande
ändrade lydelse:
5 §.
Kätt att--— års ålder.
Örn upprättande av röstlängd och Örn upprättande av röstlängd och
örn röstlängdens bindande verkan stad- örn röstlängdens bindande verkan stadgas
i lagen om kommunala och kyrkliga gas i kommunala vallagen.
val.
7 §•
Landstingsmän jämte suppleanter väljas med de undantag, som i 13 §
andra stycket och 14 § tredje stycket omförmälas, för fyra år, räknat från
och med den 1 januari året efter det, då valet skett.
Landstingsman och suppleant, som utsetts vid val jämlikt nyss åberopade
bestämmelser i 13 och 14 §§, skola tjänstgöra från och med den 1 januari
året efter det, då valet skett, och till utgången av tjänstgöringstiden för
övriga landstingsmän och suppleanter.
Körande upphörande i vissa fall tidigare än ovan sägs av uppdrag att
vara landstingsman eller suppleant stadgas i 13 § tredje stycket och 14 §
fjärde stycket.
8§-
1 mom. För val av landstingsmän indelas landstingsområdet i valkretsar.
För varje valkrets utses, oavsett dess folkmängd, en landstingsman och därutöver
efter folkmängden en landstingsman för varje fullt tal av 5,000.
2 mom. Vid landstingsområdes indelning i valkretsar skall med undantag,
varom nedan i denna paragraf och i 9 § förmäles, iakttagas, att för
varje valkrets komma att utses minst 5, högst 9 landstingsmän.
Stad, vars folkmängd utgör minst 15,000, bildar en valkrets.
Stad med mindre folkmängd än 15,000 förenas med annan stad eller andra
städer eller med angränsande landsbygd till en valkrets. I valkrets, som
utgöres endast av städer, skall folkmängden uppgå till minst 15,000. Delar
av samma stad må icke ingå i olika valkretsar.
Valkrets bestående av stad och landsbygd bör icke utan synnerliga skäl
bildas.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
167
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
Yid valkretsindelningen iakttages i övrigt, att området för annan valkrets
än den, i vilken två eller flera städer ingå, skall kunna omslutas med en
sammanhängande gränslinje, samt att delningen i vad angår landsbygden
verkställes, där så lämpligen kan ske, efter domsaga, tingslag eller härad,
men eljest efter kommuner. Med tingslag förstås sådan del av domsaga,
som utgör egen domkrets.
9 §.
Där med iakttagande av de i 8 § 2 mom. givna bestämmelser bildande
av valkrets på sätt i nämnda moment stadgas medför synnerlig olägenhet,
må område med mindre invånarantal, än i samma moment sägs, utgöra valkrets.
Sådan valkrets skall dock, örn landsbygd däri ingår, hava en folkmängd
av minst 10,000 samt i vad angår landsbygden utgöras av domsaga
eller av ett eller flera tingslag eller härad.
10 §.
Därest det antal landstingsmän, som med tillämpning av de i 8 och 9 §§
meddelade föreskrifter bör utses inom ett landstingsområde, icke uppgår
till tjugu, skall såsom grund för rättigheten att efter folkmängden välja
landstingsmän bestämmas lägre tal än det uti 8 § 1 mom. angivna, på det
att landstingsmännens antal för hela landstingsområdet må uppgå till minst
tjugu; och skall, med tillämpning av häremot svarande reduktion av folkmängdssiffrorna,
i övrigt gälla vad i 8 § 2 mom. och 9 § är stadgat.
11 §''
Indelningen i valkretsar jämte det antal landstingsmän, som skall för
varje valkrets utses, fastställes efter de i 8—10 §§ angivna grunder av
landstinget. Förslag till omförmälda indelning skall till landstinget avgivas
av länsstyrelsen, sedan landstingsområdets kommuner beretts tillfälle att
yttra sig.
För landsting, som enligt 2 § första stycket nybildats, skall efter förslag
av länsstyrelsen indelning, varom i denna paragraf förmäles, fastställas av
det äldre landstinget vid dess sista lagtima möte.
12 §.
Varda de förhållanden, vilka legat till grund för den fastställda indelningen,
så ändrade, att jämkning däri till följd av stadgandena i 8 10 §§
påkallas, eller finnes eljest sådan jämkning nödig, äger landstinget, på länsstyrelsens
förslag eller efter inhämtande av dess yttrande, verkställa jämkningen
; och skall, där ej sådant fall är för handén, som i 13 § första stycket
och 14 § andra stycket avses, jämkningen ske året innan val av landstingsmän
nästa gång äger rum.
13 §.
Örn genom stads inträde i landsting eller genom ändring i den territoriella
indelningen landstingsområde utvidgas, äger nästa lagtima landsting,
168
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
på länsstyrelsens förslag eller efter inhämtande av dess yttrande, verkställa
den jämkning i valkretsindelningen, som därav må föranledas.
Örn folkmängden i det område, varmed landstingsområdet utvidgats, uppgår
minst till tal, som enligt 8 eller 10 § berättigar till att utse en landstingsman,
eller örn det antal landstingsmän, som efter sådan jämkning, som
i nästföregående stycke sägs, skall utses för den eller de av jämkningen
berörda valkretsar, är högre än det antal landstingsmän, som före jämkningen
utsetts för den eller de äldre valkretsar, jämkningen omfattat, skall
å den för landstingsmannaval stadgade tid året efter det jämkningen verkställts
val företagas inom den eller de valkretsar, som må hava vid jämkningen
nybildats av det överförda området eller del därav eller ock eljest
berörts av jämkningen, ändå att val av landstingsmän därstädes eljest icke
det året skulle äga rum.
Därest val på grund av bestämmelserna i nästföregående stycke företages,
äga de landstingsmän och suppleanter, som före jämkningen utsetts för den
eller de äldre valkretsar, jämkningen omfattat, icke med sina befattningar
fortfara längre än till början av tjänstgöringstiden för de vid berörda val
utsedda landstingsmän och suppleanter.
I fall, som i första stycket avses, skall det förslag till jämkning i valkretsindelning,
som av länsstyrelsen avgives, tillika innehålla uppgift å de
val, som med anledning av jämkningen skola enligt andra stycket företagas,
ävensom å de landstingsmän och suppleanter, för vilka enligt tredje stycket
tjänstgöringstiden inskränkes.
14 §''
Utträder stad ur landsting eller upphör på grund av ändring i den territoriella
indelningen område, som bildar egen valkrets, att deltaga i visst
landsting, äga de för staden eller valkretsen utsedda landstingsmän och
suppleanter icke fortfara med sina befattningar.
Örn genom ändring i den territoriella indelningen område, som utgör del
av en eller flera valkretsar, upphör att deltaga i visst landsting, äger nästa
lagtima landsting, på länsstyrelsens förslag eller efter inhämtande av dess
yttrande, verkställa den jämkning i valkretsindelningen, som därav må föranledas.
Örn folkmängden i område, som upphört att deltaga i visst landsting,
uppgår minst till tal, som enligt 8 eller 10 § berättigar till att utse en
landstingsman, eller örn det antal landstingsman, som efter sådan jämkning,
som i nästföregående stycke sägs, skall utses för den eller de av jämkningen
berörda valkretsar, är lägre än det antal landstingsmän, som före jämkningen
utsetts för den eller de äldre valkretsar, jämkningen omfattat, skall å den
för landstingsmannaval stadgade tid året efter det jämkningen verkställts
■val företagas inom den eller de valkretsar, som berörts av jämkningen, ändå
att val av landstingsmän därstädes eljest icke det året skulle äga rum.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
169
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
Därest val på grund av bestämmelserna i nästföregående stycke företages,
äga de landstingsmän och suppleanter, som före jämkningen utsetts för den
eller de äldre valkretsar, jämkningen omfattat, icke med sina befattningar
fortfara längre än till början av tjänstgöringstiden för de vid berörda val
utsedda landstingsmän och suppleanter.
I fall, som i andra stycket avses, skall det förslag till jämkning i valkretsindelning,
som av länsstyrelsen avgives, tillika innehålla uppgift å de
val, som med anledning av jämkningen skola enligt tredje stycket företagas,
ävensom å de landstingsmän och suppleanter, för vilka enligt fjärde stycket
tjänstgöringstiden inskränkes.
15 §.
Örn valdistrikt och valdag samt vals kungörande, förrättande och avslutande
stadgas i lagen örn kommunala och kyrkliga val.
32 §.
Val av ledamöter och suppleanter i landstingets förvaltningsutskott samt
av personer för beredning, varom förmäles i 31 och 42 §§, så ock av revisorer
och revisorssuppleanter, som avses i 53 §, skall, där två eller flera
personer skola utses, vara proportionellt, därest det begäres av minst så
många väljande, som motsvara det tal, vilket erhålles, örn samtliga väljandes
antal delas med siffran för det antal personer valet avser, ökad med 1. Örn
förfarandet vid sådant proportionellt val är särskilt stadgat.
58 §.
Medlem av —--hållas tillgängliga.
Över landstingets beslut, som i 11-—14 §§ avses, må ej klagas.
170
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
g) att riksdagen, med förklarande, att Kungl. Maj:ts förslag
till lag om ändrad lydelse av vissa paragrafer i lagen den 13
juni 1919 (nr 293) örn ordning och villkor för ändring i kommunal
och ecklesiastik indelning icke kunnat i oförändrat skick antagas,
måtte med anledning av detta förslag för sin del antaga följande
(Kungl. Marits förslag.) (Utskottets förslag.)
Förslag
till
Lag om ändrad lydelse av vissa paragrafer i lagen den 13 juni 1919
(nr 293) om ordning oell villkor för ändring i kommunal
och ecklesiastik indelning.
Härigenom förordnas, att 18, 19, 22, 38, 40, 42, 43 och 45 §§ i lagen den
13 juni 1919 örn ordning och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik
indelning skola, 18 § i nedan angivna del, erhålla följande ändrade lydelse:
18 §.
Är nybildad---ävensom kommunalnämnd.
Är nybildad kommun stad, som i Är nybildad kommun stad, som i
kap. 4 § 1 mom. 2 lagen örn kommunal- 44 § 2 mom. lagen örn kommunalstyrelse
i stad avses, skall Konungens styrelse i stad avses, skall Konungens
befallningshavande inom samma tid befallningshavande inom samma tid
förordna kommunalborgmästare, vilken förordna kommunalborgmästare, vilken
har att ofördröjligen hålla allmän råd- har att ofördröjligen hålla allmän rådstuga
för val av kommunalrådmän. stuga för val av kommunalrådmän.
Skall i---av indelningsändringen.
19
I landskommun eller köping, som
ändras eller nybildas, må med uppgörande
av utgifts- och inkomstförslag
för första året efter indelningsändringens
ikraftträdande anstå utöver den i
kap. 5 § 2 lagen örn kommunalstyrelse
på landet stadgade tid, dock att utgiftsoch
inkomststatens bestämmande skall
ske inom november månads utgång.
22
Konungen må efter därom gjord
framställning bestämma beloppet av
den upplåning, som av nybildad kom
-
§.
I landskommun eller köping, som
ändras eller nybildas, må med uppgörande
av utgifts- och inkomstförslag
för första året efter indelningsändringens
ikraftträdande anstå utöver den i
62 § lagen örn kommunalstyrelse
på landet stadgade tid, dock att utgiftsoch
inkomststatens bestämmande skall
ske inom november månads utgång.
§•
Konungen må efter därom gjord
framställning bestämma beloppet av
den upplåning, som av nybildad kom
-
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
171
(Kungl. Maj: Is förslag.)
mun må beslutas utan underställning,
intill dess de i kap. 7 § 1 lagen örn
kommunalstyrelse på landet och kap.
7 § 1 lagen om kommunalstyrelse i stad
i sådant hänseende meddelade bestämmelser
kunna tillämpas.
(Utskottets förslag.)
mun må beslutas utan underställning,
intill dess de i 79 § lagen örn kommunalstyrelse
på landet och 74 § lagen
örn kommunalstyrelse i stad i sådant
hänseende meddelade bestämmelser
kunna tillämpas.
38 §.
Vid ändring i församlingsindelning äge stadgandena i 13 och 14 §§ motsvarande
tillämpning i fråga örn utövandet av församlings beslutanderätt.
40 §.
Skall ny församling bildas, åligge Skall ny församling bildas, åligge
det domkapitlet att så fort ske kan det domkapitlet att så fort ske kan
under året innan indelningsändringen under året innan indelningsändringen
träder i kraft och sist före den 1 okto- träder i kraft och sist före den 1 oktober
förordna präst att föra ordet i för- ber förordna präst att föra ordet i församlingens
kyrkostämma och hos dess samlingens kyrkoråd ävensom att hakla
kyrkofullmäktige samt i dess kyrko- kyrkostämma eller sammanträde med
och skolråd. kyrkofullmäktige för val av ordförande
och vice ordförande samt kyrkoråd och
skolråd.
I nybildad församling må under året innan indelningsändringen träder i
kraft fullmäktige och befattningshavare i församlingen utses oberoende av
eljest gällande bestämmelser örn tid för dylikt val; och skall i fråga örn beräknandet
av deras tjänstgöringstid så anses, som örn denna börjat först med ingången
av nästföljande året.
Fullmäktige skola omedelbart efter valet övertaga handhavandet av dem
tillkommande uppgifter; och skola jämväl befattningshavare, som utses före
den nya församlingsindelningens ikraftträdande, genast träda i utövning av
sina befattningar med befogenhet att vidtaga sådana åtgärder, som erfordras i
anledning av indelningsändringen.
42 §.
Stadgandet i 22 § skall hava mot- Stadgandet i 22 § skall hava motsvarande
tillämpning i fråga örn för- svarande tillämpning i fråga om församling,
intill dess den i kap. 6 § 1 samling, intill dess den i 66 §
lagen om församlingsstyrelse medde- lagen örn församlingsstyrelse meddelade
bestämmelsen om lån, som må be- lade bestämmelsen om lån, som må beslutas
utan underställning, kan till- slutas utan underställning, kan tilllämpas.
lämpas.
172
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
43 §.
Stadgandet i 23 § åge motsvarande tillämpning angående beslut i försam -ling.
45 §.
Vad i denna lag är stadgat angående församling galle i tillämpliga delar
skoldistrikt, vars angelägenheter handläggas å kyrkostämma eller av kyrkofullmäktige,
ända att dess område icke sammanfaller med församlingens
område.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
173
k) att riksdagen, med förklarande, att Kungl. Maj:ts förslagtill
lag om införande av lagen örn kommunalstyrelse på landet
m. m. icke kunnat i oförändrat skick antagas, måtte med anledning
av detta förslag för sin del antaga följande
(Kungl. Marits förslag.)
Förslag
tili
Lag om införande av lagen om
kommunalstyrelse på landet
lii. m.
(Utskottets förslag.)
Förslag
till
Lag örn införande av lagarna örn
kommunalstyrelse på landet
och i stad m. m.
Härigenom förordnas som följer:
§1. 1 §■
Från ock med den 1 januari 1931 skola, med iakttagande av vad i denna
lag stadgas, följande nu antagna lagar lända till efterrättelse:
lagen örn kommunalstyrelse på landet;
lagen örn kommunalstyrelse i stad;
lagen om kommunala och kyrkliga val kommunala vallagen i vad den avser
i vad den avser andra val än val av andra val än val av kyrkofullmäktige;
kyrkofullmäktige;
lagen örn proportionellt valsätt vid val inom landsting, å kommunalstämma
m. m. i vad den avser andra val än val å kyrkostämma ock inom
kyrkofullmäktige;
lagen örn ändring i vissa delar av förordningen den 23 maj 1862 (nr 33)
örn kommunalstyrelse i Stockkolms
lagen örn ändrad lydelse av 5, 7—15, 32 samt 58 §§ i lagen den 20 juni
1924 (nr 349) örn landsting;
lagen örn ändrad lydelse av vissa paragrafer i lagen den 13 juni 1919 (nr
293) örn ordning ock villkor för ändring i kommunal ock ecklesiastik indelning,
i vad den avser ändring i 18, 19 ock 22 §§ i sistnämnda lag.
§3. 2 §.
Genom de nya lagarna uppkävas följande förordningar, stadga ock lagar:
förordningen den 21 mars 1862 (nr 13) örn kommunalstyrelse på landet;
förordningen den 21 mars 1862 (nr 14) örn kommunalstyrelse i stad;
stadgan den 13 juni 1913 (nr 79) örn proportionellt valsätt vid vissa val
inom landsting ock stadsfullmäktige m. m. i vad den avser andra val än
val å kyrkostämma;
lagen den 30 juni 1920 (nr 392) örn rätt för vissa väljare att utan inställelse
inför valförrättare avgiva valsedel vid vissa kommunala val samt örn
bekandling av valsedelsförsändelse;
174
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
lagen den 20 maj 1921 (nr 252) med vissa föreskrifter i fråga örn val av
kommunal-, municipal- oell stadsfullmäktige samt av landstingsman;
tillika med alla de särskilda stadganden, vilka innefatta ändring av vad
sålunda upphävda författningar innehålla eller tillägg därtill;
så ock vad i övrigt tinnes i lag eller särskild författning stridande mot
de nya lagarnas bestämmelser.
§ 3.
de allmänna
Beträffande de allmänna val av
landstingsmän, k o m m u n al f lil 1 m ;ik fige,
municipalfullmäktige och stadsfullmäktige,
som skola förrättas under år 1930,
skola de nya bestämmelserna äga tillämpning.
5 &
Beträffande de allmänna val av
landstingsmän, kommunalfullmäktige,
municipalfullmäktige och stadsfullmäktige,
som skola förrättas under år 1930,
skola de nya bestämmelserna äga tilltillämpning,
dock skall i avseende å
dessa val i stället för föreskrifterna i
15—17 §§ i kommunala vallagen gälla
vad i lagen den 20 maj 1921 med vissa
föreskrifter i fråga om val av kommunal-,
municipal- och stadsfullmäktige
samt av landstingsmän stadgas örn vals
utsättande till olika dagar och örn vals
förrättande å olika lokaler.
Revisorer för granskning av kommuns förvaltning under år 1931 samt
suppleanter för dem skola med tillämpning av de nya bestämmelserna utses
under år 1930.
§ *■
I fråga örn offentliggörande, underställning
och godkännande av beslut,
som fattats före den 1 januari 1931,
samt angående sökande av ändring i
sådant beslut så ock i fråga örn debitering,
uppbörd och indrivning av
kommunalskatt för tidigare år än 1931
samt besvär i anledning därav skola,
där ej annat följer av vad i §3 stadgas,
förut gällande föreskrifter tillämpas.
De nya bestämmelserna äga tillämpning i avseende å val å kommunalstämma,
municipalstämma eller allmän rådstuga eller inom kommunalfullmäktige,
municipalfullmäktige eller stadsfullmäktige för tid, som helt och
hållet infaller efter den 31 december 1930, men föranleda ej rubbning i beståndet
av sådana val, som företagits före samma dag.
4 f
I fråga örn offentliggörande, underställning
och godkännande av beslut,
som fattats före den 1 januari 1931,
samt angående sökande av ändring i
sådant beslut så ock i fråga örn debitering,
uppbörd och indrivning av
kommunalskatt för tidigare år än 1931
samt besvär i anledning därav skola,
där ej annat följer av vad i 3 § stadgas,
förut gällande föreskrifter tillämpas.
§5. 5 §.
Där i lag eller särskild författning förekommer hänvisning till föreskrift,,
som ersatts genom bestämmelse i de nya lagarna, skall denna i stället tilllämpas.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
175
i) att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,
att Kungl. Majit snarast möjligt måtte föranstalta örn en allmän
revision av gällande förordning örn kommunalstyrelse i Stockholm
i överensstämmelse med de riktlinjer, som ovan angivits,
samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill revisionsarbetet
giver anledning;
j) att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att
Kungl. Majit måtte låta verkställa skyndsam utredning angående
ändringar i bestämmelserna örn tiden för landstingsmannaval
i överensstämmelse med de riktlinjer, som ovan angivits, samt
för riksdagen framlägga de förslag, som utredningen kan
föranleda;
k) att riksdagen med anledning av motionen I: 268 ville i
skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit måtte
snarast möjligt för riksdagen framlägga förslag till införande
av bestämmelser i kommunallagarna, att den som häftar för
honom påförda utskylder till kommun eller stad, vilka förfallit
till betalning under de tre sistförflutna kalenderåren, skall
vara utesluten från valbarhet vid val till kommunala förtroendeuppdrag;
l)
att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Majit anhålla,
att Kungl. Majit måtte låta verkställa utredning angående lämpligheten
av att sammanföra bestämmelserna rörande politiska
och kommunala val i en gemensam vallag samt för riksdagen
framlägga de förslag, som utredningen kan föranleda;
m) att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Majit anhålla,
att Kungl. Majit måtte låta verkställa utredning angående
ändring av bestämmelserna örn skadeståndsansvar för kommunala
förtroendemän i överensstämmelse med de riktlinjer,
som ovan angivits, samt för riksdagen framlägga de förslag, som
utredningen kan föranleda;
n) att de i ämnet väckta motionerna, i den mån de icke
kunna anses besvarade genom vad utskottet här ovan hemställt,
icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 22 maj 1930.
På konstitutionsutskottets vägnar:
C. A. REUTERSKIÖLD.
N ärvarande vid behandlingen av betänkandet i de delar, där ej särskild närvaroförteckning
är införd: Herrar Reuterskiöld, Sävström, David Bergström, Thulin, Stendahl, O. W.
Hansson, Heiner g, Sundberg, Larsén, greve Lagerbielke, Kropp, Jansson i Edsbäcken, Persson
i Trången, Laurén, Karlsson i Vadstena, Fast, Alströmer, Kullman, Wallerius och
Skoglund.
176
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
Reservationer:
A) Vid utskottets särskilda principbeslut:
1) I avseende å punkten om särskild vallag:
av herrar Sävström, Smidberg, Jansson i Edsbäcken, Hallén, Fast, Alströmer
och Laurén, som yrkat avslag å utskottets skrivelseförslag.
2) I avseende å punkten örn paragrafföljden:
av herrar Thulin, Hellberg, Jansson i Edsbäcken, Sandegård och Lindmark,
som inom utskottet yrkat bifall till Kungl. Maj:ts förslag örn lagarnas uppställning
i särskilda kapitel med självständig paragrafföljd.
3) I avseende å punkten örn kommuns uppgifter:
a) av herrar Thulin, G. W. Hansson, Fredrik Ström, Wagnsson, Hallén,
Andersson i Igelboda, Karlsson i Vadstena och Fast, vilka ansett att utskottets
utlåtande under rubriken »Kommuns uppgifter» bort hava följande lydelse
:
»Enligt 1 § av gällande förordning — — — enligt gällande författningar
tillkommer annan». Såsom skäl för sin hemställan anföra motionärerna:
»Uttrycket ''vårda sina gemensamma ordnings- och hushållsangelägenheter’
har genom den rättspraxis som tillämpats, varit synnerligen hinderlig folden
kommunala verksamheten. Uttrycket ''gemensamma angelägenheter’
har så tolkats, att ändamålsenliga och välmotiverade åtgärder ej kunnat vidtagas,
emedan dessa åtgärder endast tillgodosett ändamål med mera begränsat
tillämplighetsområde och ej ansetts vara till gagn för flertalet av kommunens
medlemmar. Sålunda har kommun ej ansetts lia rätt att lämna
bidrag till elektrifiering, anläggande av avloppsledningar m. m., då dessa
åtgärder ej varit till gagn för kommunen i dess helhet. Detta har medfört,
antingen att kommunen på en gång måst utföra dessa anläggningar för hela
kommunen, varigenom det blivit en kommunens gemensamma angelägenhet
i stället för att successivt utföra dessa anläggningar, vilket för kommunen
varit mera ekonomiskt fördelaktigt, eller ha i kommuner med sammanträngd
befolkning dessa måst uppdelas i municipalsamhälle^ vilket ur såväl förvaltnings-
som skatteutjämningssynpunkter varit mindre tillfredsställande.
Vi anse därför, att uttrycket ''medlemmars gemensamma’ bör utgå och ersättas
av sådana bestämmelser, vilka giva större utrymme åt kommunernas
verksamhet.
Aven i annat hänseende anse vi, att ändring av denna paragraf bör företagas.
Genom en rad lagar och förordningar ha kommunerna tilldelats uppgifter,
vilka enligt gängse språkbruk knappast kunna inrymmas i begreppet
''ordnings- och hushållsangelägenheter’, utan fastmera äro att hänföra under
begreppet välfärdsanordningar, varför vi anse att detta bör komma till uttryck
i lagtexten.»
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
lil
Enligt utskottets mening lia motionärerna anfört bärande skäl för sitt
yrkande. Lagen bör så avfattas, att den ej hindrar vidtagande av sådana
åtgärder, som äro ändamålsenliga och ägnade att gagna kommunens sunda
utveckling. Den av motionärerna föreslagna lydelsen av lagtexten, anger
endast de uppgifter, som nu åvila kommunerna att fullgöra, samtidigt som
den innebär sådan begränsning av kommunernas verksamhet, som hindrar
dennas utsträckande till obehöriga områden.
Aven örn behovet av utvidgning av kommunernas kompetensområde är
mera trängande i landskommuner än i städer, anse vi skäl föreligga att giva
lagen samma avfattning för såväl land som stad.
På grund av vad ovan anförts, hemställes, att riksdagen måtte antaga
följande lydelse av
l:o) 3 § i lag örn kommunalstyrelse på landet:
3 §.
Kommun äger att själv, efter vad i denna lag närmare bestämmes, vårda
sina välfärds-, ordnings- och hushållningsangelägenheter, såvitt icke handhavandet
därav enligt gällande författningar tillkommer annan.
Annan vården---särskilt stadgat.
2:o) 3 § i lag örn kommunalstyrelse i stad:
3 §.
Stadskommun äger att själv, efter vad i denna lag närmare bestämmes,
vårda sina välfärds-, ordnings- och hushållningsangelägenheter, såvitt icke
handliavandet därav enligt gällande författningar tillkommer annan.
Angående vården--— särskilt stadgat.
b) av herr Forssell, som yrkat bifall till Kungl. Maj:ts förslag.
4) I avseende å punkten örn kommunala nämnder:
av herr Reuterskiöld, som ansett, att utskottets yttrande bort hava följande
lydelse:
»Utskottet finner den i dessa motioner berörda frågan vara förtjänt
av det största beaktande, även örn något avgörande därav ännu icke kan
äga rum, då härför fordras en utredning, vilken icke för’ det närvarande
föreligger. Frågan sammanhänger för övrigt nära med frågan örn centralisering
av en kommuns medelsförvaltning, nämligen i den mån en
dylik centralisering även skall omfatta nämnder och styrelser, vilkas organisation
och uppgifter regleras genom specialförfattningar. Under sådana
förhållanden synes det utskottet önskvärt, att detta spörsmål i hela sin
vidd göres till föremål för en utredning genom Kungl. Maj:t. Denna utredning
bör först och främst taga sikte på behovet att i en särskild kommunal
lag sammanföra alla organisatoriska bestämmelser örn självförvaltande
nämnder och styrelser, eller med andra ord att ur de författningar, som
reglera fattigvård, hälsovård, sjukvård, barnavård, folkpensionering, polisväsen
m. m., utbryta föreskrifterna örn de kommunala organ, som vid denna
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 5 sami. 20 haft. (Nr 30). lern 30 12
178
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
förvaltning skola medverka. Då kommunallag stiftas i annan ordning än
de författningar, som materiellt reglera sagda förhållanden, och då det måste
anses i hög önskvärt, att all kommunal organisation ordnas genom kommunallag
vare sig allmän eller speciell, kan man i längden icke stanna vid
det ofta felaktiga antagandet att dylika styrelser och nämnder, som icke av
de allmänna kommunallagarna ordnats, ändock skulle uppbyggas på samma
grund och samma principer, som de i samma kommunallagar direkt eller
indirekt reglerade styrelser och nämnder. An mindre kan, utan en sådan
ändring, kommunernas medelsförvaltning ordnas fullt enhetligt med hänsyn
ej blott till de anslags användning, som kommunen beviljar för de nu fristående
styrelsernas och nämndernas i lag eller författning föreskrivna verksamhet,
utan därjämte till förvaltningen av de övriga medel, som kunna stå
till deras disposition.
Utskottet förordar därför att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit ville
anhålla om verkställande av utredning rörande möjligheten och lämpligheten av
sammanförande i en särskild lag av kommunallags natur av alla bestämmelser
örn sådana kommunala styrelsers och nämnders organisation, vilka för närvarande
återfinnas allenast i de specialförfattningar, som materiellt reglera den
förvaltning, vilken åt samma organ anförtrotts, samt fm• riksdagen framlägga
de förslag, vartill utredningen må föranleda.»
5) I avseende å punkten örn rösträtts- och valbarhetsvillkor:
a) av herrar Reuterskiöld och Persson i Trången, vilka yrkat bifall till
motionen I: 269 av herr J. A. Larsson m. fl. och II: 431 av herr Olsson i
Kullenbergstorp m. fl.
b) av herrar Sävström, Strömberg, Thidin, G. W. Hansson, Wagnsson, Karlsson
i Vadstena, Fast och Källman, vilka ansett att utskottets utlåtande bort
hava följande avfattning:
Beträffande villkoren för rättighet--— ändringar beträffande röst
rättsåldern.
Motionärernas hemställan örn sänkning av den kommunala rösträttsåldern
till fyllda 21 år, finner sig utskottet böra tillstyrka. Några bärande skäl,
för att rösträttsåldern ej skall sammanfalla med myndighetsåldern ha ej
anförts. Det må för övrigt erinras örn, att före den senaste rösträttsreformens
genomförande åldersgränsen var bestämd till 21 år; i flera stater
med allmän rösträtt är likaledes åldersgränsen fastställd till 21 år. Då valperioderna
för kommunernas kyrko- och kommunalfullmäktige äro sammanfallande
och utgöra fyra år, kommer, även örn rösträttsåldern sänkes till 21
år, genomsnittsåldern för nytillträdande väljare vid utövande av rösträtt vid
kommunala val att bliva över 23 år.
Angående det kommunala utskyldsstrecket--— utskyldsstrecket så
som
rösträttsvilkor.
På grund av vad sålunda anförts, hemställes, att riksdagen ville antaga
följande lydelse av
l:o) 11 § i lag örn kommunalstyrelse på landet:
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
179
11 §•
Rättighet att deltaga i kommunalstämmas överläggningar och beslut tillkommer,
utom i fall, varom sägs i 13 §, envar inom kommunen mantalsskriven
man eller kvinna, som är svensk undersåte samt senast under nästföregående
år uppnått tjuguett års ålder. Varje röstberättigad äger en röst.
Sådan rättighet---andra stycket.
2:o) 11 § i lag om kommunalstyrelse i stad:
11 §•
Rösträtt vid val av stadsfullmäktige tillkommer envar inom staden mantalsskriven
man eller kvinna, som är svensk undersåte samt senast under
nästföregående kalenderår uppnått tjuguett års ålder. Varje röstberättigad
äger en röst.
Sådan rösträtt —--andra makan.
3:o) § 5 i förslag till lag örn ändring i vissa delar av förordningen den
23 maj 1862 (nr 33) örn kommunalstyrelse i Stockholm:
§ 5- _
Mom. 1. För val av---uppgjort förslag.
Mom. 2. Före den 30 juni---uppnå en ålder av tjugoett år. Envar
sådan person--— såsom röstberättigad; dock att ifråga örn den,
som först under kalenderåret uppnått eller uppnår en ålder av tjuguett år,
anmärkes, att rösträtt ej tillkommer honom förrän efter utgången av löpande
kalenderår.
Närmare föreskrifter —--av konungen.
c) av herrar Sandberg, greve Lagerbjelke, Nylander, Gustafson i Kasenberg,
Lindmark, Alströmer och Skoglund, som ansett att utskottet bort i anledning
av herr Magnussons i Tumhult m. fl. motion II: 174 tillstyrka utskottets
förslag med de ändringar att
11 § d) i lagen örn kommunalstyrelse på landet erhåller följande lydelse:
»i avseende å påförda utskylder till kommunen, vilka förfallit till betalning
under de fyra sistförfluten kalenderåren, häftar för utskylder för flera
än ett av dessa år»;
11 § d) i lagen om kommunalstyrelse i stad erhåller följande lydelse:
»i avseende å påförda utskylder till staden, vilka förfallit till betalning
under de fyra sistförfluten kalenderåren, häftar för utskylder för flera än
ett av dessa år»; samt
§ 7 d) i kommunalstyrelseförordningen för Stockholm erhåller följande
lydelse:
»i avseende å påförda utskylder till staden, vilka förfallit till betalning
under de fyra sistförfluten kalenderåren, häftar för utskylder för flera än ett
av dessa år».
d) i avseende å motionen 1:268:
av herrar Strömberg, G. W. Hansson, Larsén, Wagnsson, Hallén, Andersson
i Igelboda, Fast och Källman, vilka ansett att utskottets utlåtande bort hava
följande lydelse:
180
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
Beträffande den i motion I: 268 väckta frågan örn införandet av skattestrecket
såsom valbarhetsvillkor, kan utskottet icke tillstyrka detta förslag.
Den fordran, som här uppställes på de kommunala förtroendemännen, upprätthålles
såsom regel inom kommunerna. Att på detta område lagstifta för
undantagsfallen, har utskottet icke funnit påkallat. Utskottet är övertygat
därom, att utvecklingen skall gå i den riktningen, att så väl de valda förtroendemännen
söm de politiska partierna skola bemöda sig örn, att ytterligare
nedbringa antalet av här påtalade undantagsfall utom lagstiftningens
ingripande, varför utskottet avstyrker ifrågavarande motion.
På grund av vad sålunda anförts hemställes, att förevarande motion
I: 268 av herr Frändén m. fl. icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.
6) i avseende å punkten örn utsträckt användning av den proportionella
valmetoden vid val inom kommunens beslutande organ
a) av herrar Sävström, G. W. Hansson, Larsén, Borg, Andersson i Igelboda
och Karlsson i Vadstena, vilka ansett att utskottets utlåtande bort hava
följande lydelse:
»1928 års riksdag anhöll, — — — — — skyndsammast framlägga förslag
i ärendet.»
De skäl, som av departementschefen anförts mot en utvidgning av den
proportionella valmetoden inom kommunens beslutande organ, finner utskottet
ej bärande. Några risker kunna ej uppkomma därav att hela antalet
ledamöter i nämnder eller styrelser utses samtidigt. Då i regel en del av
de avgående ledamöterna återväljas, bevaras kontinuiteten, även örn hela
antalet ledamöter väljes på en gång. Då emellertid en utsträckning av valmetoden
måste medföra justeringar i fråga örn vissa valbarhetsgrunder, anser
sig utskottet icke kunna nu förorda ändring i lagtexten utan hemställer
örn skrivelse till Kungl. Maj:t med begäran örn utredning och framläggande
av förslag till riksdagen.
På grund av vad sålunda anförts hemställes, att riksdagen ville besluta
att i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn utredning på vad sätt den
proportionella valmetoden må komma till användning, utöver vad som redan
är stadgat eller nu föreslås av Kungl. Majit, vid på landsting eller annan
kommunal beslutande församling ankommande val, samt för riksdagen skyndsammast
framlägga förslag i ärendet;
b) av herr Stendahl, som ansett att utskottet bort tillstyrka motionen
I: 281 av herr Stendahl.
7) i avseende å punkten örn kvalificerad majoritet vid vissa kommunala
beslut
av herrar Thulin, G. W. Hansson, Larsén, Kropp, Borg, Andersson i Igelboda,
Karlsson i Vadstena och Källman, vilka ansett, att utskottets motivering
bort hava följande lydelse:
I gällande bestämmelser----upptagande och förnyande av lån.
Konstihitionsutskottets utlåtande Nr 30.
181
Till stöd för sitt yrkande ha motionärerna anfört:
23 § 2 mom. I detta moment finnas upptagna föreskrifterna örn kvalificerad
majoritet vid fattande av beslut å kommunalstämma i vissa ärenden.
Bestämmelserna härom tillkommo huvudsakligen i samband med
1907 års rösträttsform och torde ha förestavats av farhågor, att den utvidgning
av den kommunala rösträtten, som ingick som ett led i rösträttsreformen,
kunde leda till äventyrligheter i den kommunala självstyrelsen, särskilt
i fråga örn ekonomiska angelägenheter.
Före rösträttsreformen krävdes kvalificerad majoritet endast i fråga örn
inrättande och upphävande av kommunalfullmäktiginstitutionen samt i fråga
örn upptagande av lån på längre återbetalningstid än två år. Detta område
utvidgades nu i samband med rösträttsreformen, så att två tredjedels majoritet
skulle krävas i frågor örn avhändande och inköp av fast egendom, beviljande
av anslag till nya ändamål och behov, beviljande av anslag, vartill
medel skola anskaffas genom upplåning, upptagande eller förnyande av lån
eller förlängning av tiden för erhållet låns återbetalande eller ingående av
borgen. Slutligen bibehölls kravet på kvalificerad majoritet i fråga örn införande
och upphävande av kommunalfullmäktiginstitutionen.
Sedermera hava — i samband med den år 1918 beslutade utsträckningen
av den kommunala rösträtten — fallen, där kvalificerad majoritet erfordras,
ytterligare utvidgats, nämligen att avse dels beviljande av anslag i mera
skattetyngda kommuner för ändamål eller behov, som ej är nytt, men vartill
anslag under det löpande året ej utgått, dels höjandet av visst under
det löpande året utgående anslag i mera skattetyngda kommuner, dels ock
slutligen efterskänkande av oguldna kommunalutskylder.
I den nu föreliggande propositionen hava icke upptagits förslag örn några
sakliga ändringar i gällande bestämmelser örn kvalificerad majoritet.
Punkt a: avhändande eller inköp av fastighet. Kvalificerad majo
ritet
i fråga örn avhändande av fastighet krävdes redan före 1907 års rösträttsreform
enligt landstingsförordningen och överflyttades därifrån till kommunalförordningarna.
Föreskriften örn två tredjedels majoritet vid inköp
av fast egendom har stundom berett en minoritet i kommunalstämma eller
fullmäktige möjlighet att omintetgöra sådana förvärv av fastighet, som varit
ur kommunens synpunkt synnerligen behövliga — särskilt då det gällt förvärv
av mark för bostadsändamål eller för hindrande av markspekulationer.
Denna bestämmelse är även hinderlig vid förvärv av fast egendom för tillgodoseende
av kommunen författningsenligt åliggande skyldigheter. Då
bärande skäl för bibehållande av bestämmelsen örn kvalificerad majoritet
vid inköp av fastighet ej torde föreligga, få vi yrka på densammas undanröjande.
Den gör det möjligt för en tredjedel av de beslutande att kanske
rent provokatoriskt hindra detta genom att motsätta sig förvärv av byggnadstomt
eller förhindra majoriteten att välja en tomt med för en kommunal
anstalt lämpligt läge.
Punkt b: beviljande av anslag till nya ändamål eller behov.
Tillämpningen av förevarande bestämmelse om två tredjedels majoritet har,
182
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
som bekant, vållat avsevärda praktiska olägenheter. Det har ofta berett
stora svårigheter att avgöra, huruvida i ett givet fall ett »nytt ändamål eller
behov» förelegat. Departementschefen har ju också vitsordat svårigheten
att på ett fullt klarläggande sätt precisera uttrycket i fråga. Bestämmelsen
torde lika litet som motsvarande föreskrift i fråga om köp och försäljning
av fast egendom vara behövlig. Den misstänksamhet mot den kommunala
demokratien, som röjes i stadgandet, har för visso inte funnit något stöd
i den erfarenhet, som vunnits örn vår kommunala självstyrelse under de
bortåt 20 år, som nu fortin ti t efter den första rösträttsreformen. Det synes
oss därför, att denna bestämmelse bör utmönstras ur vår kommunallagstiftning.
Punkt c: beviljande av anslag till ändamål eller behov, som
icke är nytt, men för vilket under året näst före det, som anslaget avser,
anslag ej utgått, i kommun, där högsta uttaxeringen av allmän kommunalskatt
överstiger nio kronor för skattekrona.
Denna bestämmelse, som i allmänhet saknar praktisk betydelse, kan likväl
i vissa fall vara hinderlig för lämnande av anslag till ett, enligt majoritetens
mening, behövligt ändamål, och bör därför, utan våda för att den kommunala
försiktigheten äventyras, kunna uteslutas.
Punkterna e och f: beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas
genom upplåning, samt upptagande av lån m. m. Det torde
erinras örn, att yrkande örn ändring i förevarande punkter tidigare varit
under riksdagens prövning, nämligen i anledning av motioner vid 1919,1920
och 1926 årens riksdagar. I motionerna yrkades upphävande av två tredjedels
majoritet, bland annat i fråga om upptagande av lån för bostadsändamål.
Dessa yrkanden, som tidigare avvisats av riksdagen, synas oss i förevarande
sammanhang böra vinna beaktande. Därjämte bör fordran på kvalificerad
majoritet ävenledes falla i fråga örn beslut örn upptagande av lån,
m. m., där beslutet avser fullgörande av en kommunen enligt gällande författning
åliggande förpliktelse. Det är ju nämligen uppenbart oegentligt,
att staten å ena sidan skall ålägga kommunerna vissa ekonomiska förpliktelser,
t. ex. i avseende å fattigvårdsväsen, skolväsende m. m., men å andra
sidan för att, som det sagts, skapa »garantier mot en äventyrlig kommunal
finanspolitik» (Konstitutionsutskottets utlåtande 1926, nr 9) lämna en minoritet
på något mer än en tredjedel av de i beslutet deltagande möjlighet
att förhindra ett beslut örn fullgörande av dessa förpliktelser. Styrelsen
för landskommunernas förbund har också i annat sammanhang, nämligen i
fråga örn fastighetsinköp, påpekat det oegentliga i en dylik ordning (propositionen
sid. 138).
Ti få således yrka, att i förevarande hänseende det undantag stadgas från
föreskriften örn kvalificerad majoritet, att såväl för beslut örn beviljande av
anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning, som för beslut örn
upptagande och förnyande av lån allenast enkel majoritet erfordras, där fråga
är örn fullgörande av kommunen jämlikt lag eller författning åliggande förpliktelse
eller örn användande av medel för bostadsändamål.»
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
183
De skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, finner utskottet
bärande oell tillstyrker därför motionerna I: 287—288 av herr Möller m. fl.
och II: 445—446 av herr Hansson i Stockholm m. fl. örn borttagande av bestämmelsen
örn kvalificerad majoritet i de av motionärerna avgivna fallen.
1 detta sammanhang bör jämväl behandlas motionen I: 278 vari av herr
Stendahl föreslagits, »att riksdagen i samband med prövningen av ovan
nämnda proposition måtte i skrivelse till Kungl. Majit hemställa, att Kungl.
Majit ville låta verkställa en ingående undersökning och bearbetning av den
praxis, som avser tillämpningen av kommunallagarnas bestämmelser örn
kvalificerad majoritet för beviljande av anslag till nytt ändamål eller behov,
samt därefter för riksdagen framlägga det förslag, vartill en dylik utredning
må föranleda.»
Då utskottet föreslagit borttagandet av kvalificerad majoritet, vid beviljandet
av medel för nya anslag och behov, finner sig utskottet sakna anledning
tillstyrka ifrågavarande motion.
På grund av vad sålunda anförts, hemställes, att riksdagen ville antaga
följande lydelse av
Ilo) 23 § i lag örn kommunalstyrelse på landet:
23 §.
2 mom. För beslut---beslutet avser.
a) avhändande av fastighet eller därifrån härflytande rättighet, där ej avhändandet
avser genomförande av fastställd stadsplan eller tomtindelning;
b) höjande av visst under året näst före det som höjningen avser, utgående
anslag, då höjningen skulle utgöra:
1) mera än tjugufem procent av förutvarande anslaget i kommun, där
högsta uttaxeringen av allmän kommunalskatt överstiger nio kronor för skattekrona
;
2) mera än femton procent av förutvarande anslaget i kommun, där
högsta uttaxeringen av allmän kommunalskatt överstiger tolv kronor för
skattekrona;
3) mera än tio procent av förutvarande anslaget i kommun, där högsta
uttaxeringen av allmän kommunalskatt överstiger femton kronor för skattekrona
;
c) beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning;
d) upptagande eller förnyande av lån, därunder inbegripet ingående av
borgen mot förlängning av tiden för erhållet lans aterbetalande, eller
e) efterskänkande av oguldna kommunalskylder, där ej fråga är örn antagande
av ackord;
f) särskilt anordnande av förvaltningen, varom i 60 § 2 mom. sägs.
Avser beslut, som i punkterna c) och d) sägs, beviljande av anslag eller
upptagande eller förnyande av lån för fullgörande av någon kommunen jämlikt
lag eller särskild författning åvilande uppgift eller för förvärv av mark
eller byggande av bostäder eller lämnande av lån för sadant ändamål, skall
i fråga örn det beslut vad i detta moment stadgas ej gälla.
184
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
Med allmän kommunalskatt förstås i b) sådan skatt, evad den beslutits
av kommunalstämma, kommunalfullmäktige, kyrkostämma eller kyrkofullmäktige.
2:o) 27 § i lag örn kommunalstyrelse i stad:
27 §.
Mom. 2. För beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen deltagandes
röster, då beslutet avser:
a) avhändande av fastighet eller därifrån härflytande rättighet, där ej avhändandet
avser genomförande av fastställd stadsplan eller tomtindelning;
b) höjande av visst under året näst före det, som höjningen avser, utgående
anslag, då höjningen skulle utgöra:
1) mera än tjugufem procent av förutvarande anslaget i stad, där högsta
uttaxeringen av allmän kommunalskatt överstiger tio kronor för skattekrona;
2) mera än femton procent av förutvarande anslaget i stad, där högsta
uttaxeringen av allmän kommunalskatt överstiger tretton kronor för skattekrona;
3)
mera än tio procent av förutvarande anslaget i stad, där högsta uttaxeringen
av allmän kommunalskatt överstiger sexton kronor för skattekrona;
c)
beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning;
d) upptagande eller förnyande av lån, därunder inbegripet ingående av
borgen, eller förlängning av tiden för erhållet låns återbetalande; eller
e) efterskänkande av oguldna kommunalutskylder, där ej fråga är örn antagande
av ackord;
f) särskilt anordnande av förvaltningen, varom i 60 § 2 mom. sägs.
Avser beslut, som i punkterna c) och d) sägs, beviljande av anslag eller
upptagande eller förnyande av lån för fullgörande av någon kommunen jämlikt
lag eller särskild författning åvilande uppgift eller för förvärv av mark
eller byggande av bostäder eller lämnande av lån för sådant ändamål, skall
i fråga örn det beslut vad i detta moment stadgas ej gälla.
Med allmän kommunalskatt förstås i b) sådan skatt, evad den beslutits
av stadsfullmäktige, allmän rådstuga, kyrkostämma eller kyrkofullmäktige.
8) I avseende å punkten örn valkretsindelning vid fullmäktigval:
av herr Stendahl, som ansett, att utskottet bort tillstyrka motionen I: 279
av herr Stendahl.
9) I avseende å punkten örn inkomst- och utgiftsstat:
a) av herr Thulin, som anfört:
En av de viktigaste delarna i de föreliggande kommunallagarna är femte
kapitlet örn kommunens drätsel. Där avhandlas frågorna örn kommunens
inkomst- och utgiftsstat och örn det sätt, varpå denna skall bringas till
stånd. Där behandlas också, huruledes räkenskaper skola föras och huru
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
185
de för granskning skola tillhandahållas, samt sättet för åvägabringandet av
revision och beviljande av ansvarsfrihet. I anslutning till väckta motioner
har utskottet skärpt revisionsförfarandet och föreslagit särskilda bestämmelser
örn förvaltandet av kommunens medel. Utskottets ståndpunkt härutinnan
torde vara föranledd av den alltmera utbredda uppfattningen örn nödvändigheten
av att strängare ingripa i fråga om kommunernas medelsförvaltning.
Det har ansetts såsom självklart, att allt bör göras för att såvitt möjligt
försvåra försnillningar av kommunala medel.
Det har synts mig lika viktigt att bestämmelserna örn kommunens drätsel
erhålla en sådan utformning att all möjlig sparsamhet med kommunens medel
inskärpes. Det är enligt min mening icke blott erforderligt, att en inkomst-
och utgiftsstat för kommunen upprättas, utan, örn denna stat skall
få den normerande betydelse, som därmed avses, är det minst lika viktigt,
att den noggrant iakttages och efterföljes. Den kommunala inkomst- och
utgiftsstaten beslutes av kommunalstämma och kommunalfullmäktige; dess
tillämpning åligger kommunalnämnden samt de andra nämnder, styrelser
och personer, som blivit tillsatta för särskilda förvaltningsbestyr. I den
mån dessa nämnder, styrelser eller personer icke iakttaga den uppgjorda
staten utan än på den ena än på den andra punkten överskrida beviljade
anslag trädes stämmans, resp. fullmäktiges befogenhet för nära och staten råkar
i oordning. Detta torde hava varit och är allt fortfarande en icke ovanlig
företeelse i den kommunala förvaltningen. Frånvaron av normerande bestämmelser
mot dylika överskridanden uppmuntrar till överskridanden och
man tar risken av en revisionsanmärkning, som man vet i 99 fall av 100
icke leder till något resultat. Det kan vid första påseende synas naturligt,
att, örn de anslagna medlen i en viss stat icke räcka till för sitt ändamål,
man använder ytterligare icke anvisade medel för ändamålet; man kan ju
stödja sig på den argumenteringen, att anslaget var dåligt beräknat eller att
oförutsedda omständigheter inträffat, varom man intet visste då anslaget
beslöts. Örn man emellertid tränger in i ofta. föreliggande förhållanden vid
anslagsöverskridanden skall man finna, att erforderlig sparsamhet icke iakttagits
och nödigt övervägande ej ägt rum vid planerandet av den nämnden,
styrelsen eller beredningen anförtrodda uppgiften. Man tänker, att ett
överskridande av några hundra kronor här och några tusen kronor där inte
betyder så mycket, då nu en utgift av viss bestämd omfattning i alla fall
skall äga rum. Man glömmer emellertid, att överskridandena, örn än små
i sig själva, tillsammans bliva stora belopp, som bringa oordning i den
kommunala staten och påverka kommande års stater. Om det kunde göras
en undersökning örn den inverkan, som anslagsöverskridandena haft på
kommunernas ekonomi, skulle det visa sig, att dessa tillfogat kommunerna
mångdubbelt större förluster än alla förskingringar av kommunala medel
under motsvarande tidsperiod.
Jag har därför inom utskottet företrätt den uppfattningen, att tiden vore
mogen för att i kommunallagen införa vissa grundläggande bestämmelser
beträffande inkomst- och utgiftsstaten. Jag har sålunda föreslagit en be
-
186
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
stämmelse av innehåll, att de i staten anvisade medel icke må, utan kommunalstämmans
och kommunalfullmäktiges samtycke, annorlunda användas
än fastställt blivit. Denna föreskrift har jag ansett böra kompletteras av
en annan av det innehåll, att örn anslag till bestämt belopp, som för särskilt
förvaltningsbestyr blivit anvisat, skulle visa sig icke vara tillräckligt,
det skulle åligga den styrelse, nämnd eller person, som för sagda bestyr
blivit tillsatt, att därom ofördröjligen göra anmälan hos kommunalstämman
eller kommunalfullmäktige.
Mot dessa föreslagna bestämmelser hava under behandlingen i utskottet
framförts invändningar av olika slag. Det har sålunda anmärkts, att det
icke kan vara lämpligt att på sådant sätt regelbinda det kommunala livet,
utan det vore riktigare, att kommunerna hade frihet att själva utbilda en
praxis. Häremot må framhållas, att, då man redan regelbundit det kommunala
livet i så många hänseenden som skett i kommunallagarna, det icke
kan anses oriktigt och olämpligt, att grundläggande regler införas i en för
de skattdragande så vital fråga som utgifternas hållande inom den bestämda
staten.
Det har också anmärkts mot de föreslagna bestämmelserna, att de äro
onödiga därför, att det redan är en fastrotad kommunal praxis, att anslagen
icke böra överskridas och att örn överskridande sker detta allenast äger rum
av nödtvång; det har jämväl sagts, att det skulle innebära en onödig omgång
att hos kommunalfullmäktige eller stämma göra framställning örn ett anslag
måste överskridas med något ringa belopp. Det har ansetts, att en tillräcklig
trygghet mot anslagsöverskridanden förefinnes i revisorernas anmärkningsrätt.
Häremot må framhållas, att örn det är en befästad kommunal praxis, att
anslagsöverskridanden icke må förekomma, det är sunt och riktigt, att denna
praxis vid revisionen av lagarna inskrives. Man kan näppeligen försvara
frånvaron av bestämmelser på förevarande område med hänvisning till den
nu gällande riktiga praxis, på samma gång som man ställer sig avvisande
till dylika bestämmelser på den grund, att dessa bestämmelser skulle komma
att verka hinderliga vid anslagsöverskridanden, där sådana överskridanden
anses erforderliga. Man kan icke heller lita till att de kommunala revisorerna
regelmässigt skola ingripa vid anslagsöverskridanden. Den kommunala revisionen
är nämligen i det stora flertalet kommuner, trots alla ansträngningar
som gjorts för att göra denna revision mera verksam, ännu alltför ofullkomlig;
några kvalifikationsbestämmelser för revisorerna hava ju icke ansetts
kunna uppställas, och frånvaron av en instruktion för revisionen och av
bestämmelser örn vad som kräves i fråga örn den kommunala utgiftsstatens
hållande inom den fastställda ramen försvårar för revisorerna att framställa
anmärkningar och lägger hinder i vägen för att åt dessa anmärkningar gives
den tyngd, de förtjäna. Det torde också ytterst sällan inträffa, att anslagsöverskridanden
bliva föremål för någon allvarlig åtgärd från kommunalfullmäktiges,
resp. kommunalstämmas sida i det fall, att revisorerna anmärkt
på anslagsöverskridandet. Det konstateras allenast, att ett anslagsöver
-
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
187
skridande skett, ock därmed anses allan rättfärdighet fylld. Medlen hava
förbrukats, och någon rättelse vinnes icke. Denna praxis uppmuntrar till
nya anslagsöverskridanden.
Enligt min mening får man icke enbart av det skälet, att det kan vara
bekvämt för en kommunalnämnd eller förvaltning att hava möjlighet till
anslagsöverskridanden med någon mindre summa, förbise det utomordentligt
viktiga däri, att det principiellt fastslås, att anslagsöverskridanden icke må
ske utan den anslagsbeviljande korporationens medgivande. En sådan bestämmelse
skulle efter mitt förmenande föranleda, att de förvaltande kommunala
myndigheterna i det stora flertalet fall grundligare än vad nu plägar
inträffa behandlade utgivandet av medel inom sin förvaltningsgren. Bestämmelsens
förekomst skulle därigenom verka till besparingar, där sådana
kunde ske.
Såsom framgår av vad förut anförts, har jag ansett, att anmälningsskyldighet
för en kommunal förvaltning skulle föreligga, allenast där det är fråga
örn överskridande av anslag till bestämt belopp. Jag förutsätter därvid, att
man i den kommunala inkomst- och utgiftsstaten använder sig av två former
av anslag, nämligen anslag till bestämt belopp och förslagsanlag. Dessa
senare anslag torde bliva nödvändiga i åtskilliga fall, där det gäller förvaltningar,
för vilka utgifterna för året icke kunna fixeras, såsom t. ex. anslag
till fattigvårdsbidrag, till barnavårdsbidrag och dylikt. Denna uppdelning av
anslagen förutsätter införande i förordningen av en skillnad mellan förslagsanslag
och anslag till bestämt belopp. Häremot har utskottet anfört, att
det ej synts utskottet möjligt, att i lag reglera detta förhållande. ETppenbarligen
har utskottet härutinnan saknat varje verkligt argument. Utskottet
brister i bevisningen, att det ifrågasatta förfarandet icke skulle vara möjligt
att i lag reglera. Ett sakligt övervägande ger vid handen, att stadga skulle
vinnas genom en dylik uppdelning av anslagen, och någon svårighet för
kommunalmännen att skilja mellan bestämda anslag och förslagsanslag behöver
man ej befara.
I bestämmelserna om budgetens uppgörande hava åtskilliga förenklingarföretagits
i jämförelse med de nu gällande örn den kommunala utgifts- och inkomststatens
innehåll. På en punkt synas mig dessa förenklingar hava medfört en
direkt otydlighet. I gällande kommunalstyrelseförordning är i 62 § bestämt, att i
utgiftsförslaget skall upptagas ett förslagsbelopp i penningar att kunna för
oförutsedda behov av kommunalnämnden användas. Bestämmelsen att detta
anslag för oförutsedda behov skall kunna av kommunalnämnden användas
har ändrats av den sakkunnige därhän, att orden »av kommunalnämnden»
uteslutits. På denna linje går nu det kungl, förslaget. Därmed lämnas
emellertid helt och hållet obestämt, vilken myndighet det är, som skall
kunna disponera över ifrågavarande anslag. Enligt min mening bör rätten
att disponera över anslaget för oförutsedda behov allenast tillkomma kommunalfullmäktige
eller kommunalstämma; för kommunalnämnden och de särskilda
styrelser, nämnder eller personer, som blivit för särskilda förvalt -ningsbestyr tillsatta, finnas i regel mindre särskilda anslag under den för
188
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
varje sådan nämnd eller förvaltning anvisade utgiftstiteln. Jag anser därför,
att det bör tydligt utsägas, att anslaget för oförutsedda behov skall
disponeras av kommunen. Sker ej detta, kan frånvaron av en normerande
bestämmelse giva upphov till strider örn vem som äger dispositionsrätten
till anslaget. Egendomligt nog har utskottet icke velat vara med örn ett
förtydligande i lagtexten. Allenast i motiveringen har utskottet givit uttryck
åt den uppfattningen, att anslaget till oförutsedda behov skall disponeras
av stämman resp. fullmäktige. Denna utskottets åtgärd bidrager icke att
skapa den tydlighet på förevarande område, som var huvudsyftet med revisionen.
I samband med ovan angivna tillägg till bestämmelserna örn behandlingen
av den kommunala inkomst- och utgiftsstaten bör enligt min mening
tydligare bestämmelser meddelas i fråga örn beviljande av anslag under
löpande budgetår. I förslagets kap. 2 § 13 mom. 3 finnes en bestämmelse, att beslut
örn beviljande av anslaget tillika skall innefatta,huruvida anslaget skall utgå
av tillgängliga medel eller erforderliga belopp skall uttaxeras eller upplånas.
Ifrågavarande bestämmelse synes mig rätteligen höra under bestämmelserna
örn kommunens drätsel i det femte kapitlet. Bestämmelsen är emellertid
otydlig och torde många gånger föranleda att felaktiga beslut komma
att fattas. Styrelsen för svenska statsförbundet har sålunda funnit uttrycket
»tillgängliga medel» ej klart, och länsstyrelsen i Västernorrlands län
och vissa kommunalfullmäktige hava hemställt örn ett förtydligande av detta
uttryck. Departementschefen har anfört, att det icke skulle vara möjligt att
precisera innebörden av berörda uttryck. Han framhåller emellertid, att
det bör fasthållas, att beslut örn anslag alltid måste noggrant angiva, huru
anslaget skall bestridas. Enligt utslag av regeringsrätten kan anslag för en
obestämd följd av år icke anvisas att utgå av tillgängliga medel. Örn det
förhåller sig så som departementschefen framhållit, nämligen att det måste
noggrant angivas, huru anslaget skall bestridas, synes det vara uppenbart,
att i samband med den nu skeende revisionen detta tydligt utsäges.
Jag har för min del föreslagit, att till den ifrågavarande bestämmelsen,
som rätteligen hör hemma under bestämmelserna örn kommunens drätsel,
skall fogas en föreskrift av innehåll, att där kommunalstämma, eller kommunalfullmäktige
i annan ordning än i 62 § är sagt besluta öka redan anvisat
anslag, eller anvisa anslag till nytt ändamål eller behov, skall beslutet, där
det ej avser att anslaget skall bestridas med nästkommande års inkomster
eller uttaxeras eller upplånas, tillika innehålla, huruvida det skall utgå av
anslaget för oförutsedda behov eller av andra tillgängliga, icke särskilt disponerade
medel.
Enär förslag av ovan angivet innehåll icke motionsvis blivit framförda,
saknar jag möjlighet att inom riksdagen yrka bifall till bestämmelser enligt
vad förut blivit nämnt. Jag är därför hänvisad till att allenast genom ett
särskilt yttrande anmäla min avvikande mening.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
189
b) av herr Stendahl, som anfört:
Det torde, såväl beträffande upprättande av inkomst- och utgiftsstat för
kommun som ock beträffande verkan av den fastställda staten i avseende å
anslagens användande inom olika kommuner, råda skiftande praxis. Särskilt
beträffande dispositionen över anslagen för oförutsedda behov råder åtskillig
osäkerhet. Enligt nu gällande stadgande i § 62 i kommunalstyrelseförordningen
på landet skall detta anslag ställas till kommunalnämndens förfogande för
att kunna användas för oförutsedda behov.
I Kungl. Maj:ts förslag till lag örn kommunalstyrelse på landet har dock
upptagits den ändringen, att det förslagsbelopp i penningar, som nu skall
upptagas i staten för att kunna »för oförutsedda behov» av kommunalnämnden
användas, i stället skall upptagas utan angivande av vem som skall
disponera detsamma. Detta förslag ansluter sig till det av landshövding
Hammarskjöld utarbetade förslaget. Landshövding Hammarskjöld Ilar därvid
anfört, att det lika litet som i stad bör vara omöjligt att meddela särskilda
föreskrifter örn disponerande av anslaget eller delar därav.
Utskottet kan icke finna annat än att ändringen betyder, att ifrågavarande
anslag, som skall vara skäligt och bör stå i rimligt procentuellt förhållande
till statbeloppet, icke såsom hittills skall disponeras av kommunalnämnden
utan av stämman resp. fullmäktige. Med lagändringen torde hava avsetts,
att stämma eller fullmäktige, sedan i staten »för oförutsedda behov» upptaget
anslag förbrukats, icke böra votera anslag »att upptagas i nästa års
stat».
I styrelsers och nämnders specialstater upptagna belopp skola angivas
dels såsom »bestämda anslag», vilka icke få överskridas, dels såsom »förslagsanslag»,
vilka i trängande fall kunna överskridas.
Ovan berörda anslag till oförutsedda utgifter hindra emellertid icke
stämma eller fullmäktige att ställa vissa belopp till styrelsers eller nämnders
förfogande »för oförutsedda utgifter». Dessa anslag få dock icke användas
för ändamål, som behandlats eller bort behandlas av stämma eller fullmäktige,
utan endast disponeras för att täcka synnerligen nödvändiga, oförutsedda
utgifter, vilka på grund av bristande tidsfrist icke kunnat eller på grund
av beloppens obetydlighet icke növändigt böra behandlas av stämma eller
fullmäktige. Skulle nämnd eller styrelse under löpande budgetår hava
behov av nytt anslag eller tilläggsanslag för redan tidigare beviljat ändamål,
måste sådant begäras hos stämma eller fullmäktige.
10) I avseende å punkten örn kommunal fondbildning av herrar Thulin,
G. W. Hansson, Wennerström, Larsén, Borg, Andersson i Igelboda och Karlsson
i Vadstena, vilka ansett, att utskottets utlåtande under rubriken »Kommunal
fondbildning» bort hava följande lydelse:
»I Kungl. Majis förslag---tillkallats särskilda sakkunniga.»
Som av departementschefens yttrande framgår, har utredning örn kommunernas
rätt till fondbildning av den särskilt tillkallade sakkunnige avslutats
under år 1919. Då denna fråga icke torde kunna lösas utan ytterligare
190
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
utredning, och då det är av största betydelse för kommunerna, att en ändamålsenlig
lagstiftning på området snarast kommer till stånd, föreslår utskottet
skyndsam utredning genom Kungl. Maj:ts försorg.
På grund av vad sålunda anförts, hemställes, att riksdagen ville i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla örn skyndsam utredning av frågan örn kommunal
fondbildning samt framläggande för riksdagen av förslag till lagstiftning
i ämnet;
11) i avseende å punkten örn tiden för Tcommunalstämmosammantrciden av
herrar Sävström, Thulin, G. W. Hansson, Hellberg, Thorén, Wagnsson, Kropp,
Karlsson i Vadstena och Fast, som hemställt,
att utskottet måtte tillstyrka motion nr 453 i andra kammaren, vari yrkats,
att: Där inget annat beslut fattats, skall kommunalstämma hållas å
sön- eller helgdag, som kommunalstämmans ordförande bestämmer.
12) I avseende å punkten om ändrad beteckning å köpings kommunala
organ:
av herr Sandegård, som ansett, att utskottet bort tillstyrka i motion
I: 252 av herr Norling m. fl. gjord hemställan örn intagande i lag örn
kommunalstyrelse på landet av bestämmelser, enligt vilka de olika kommunalinstitutionerna
i samtliga köpingar må benämnas köpingsstämma, köpingsfullmäktige
och köpingsnämnd.
13) I avseende å punkten örn magistratens befattning med stadskommunens
förvaltning
av herrar Sävström, Thulin, G. W. Hansson, Sandegård, Larsén, Andersson
i Igelboda, Fast och Källman, vilka ansett, att utskottets yttrande bort
hava följande lydelse:
I motion I: 288 av herr Möller m. fl.---örn utredning av angiven art.
Vid skilda tillfällen ha krav på en omorganisation av städernas förvaltning
framställts. 1928 års kommunalförvaltningssakkunniga hava även framlagt
ett förslag till frågans lösning, men torde detta förslag icke utan ytterligare
utredning eller överarbetning kunna läggas till grund för lagstiftning
i ämnet. Magistratens befattning med den kommunala förvaltningen är numera
av väsentligt mindre betydelse än tidigare och torde i allmänhet inskränka
sig till att vara av mera formell karaktär. Frågan örn att giva åt
städernas förvaltning en central förvaltningsmyndighet av rent kommunal
karaktär borde med det snaraste vinna lösning. Utskottet anser detta spörsmål
vara av den betydelse, att en utredning bör genom Kungl. Maj:ts försorg
åvägabringas och hemställer därför, att riksdagen ville i skrivelse till
Kungl. Maj:t anhålla örn skyndsamt framläggande av förslag till sådan
revision av lagen om kommunalstyrelse i stad, att magistratens befattning
med kommunens förvaltning upphör.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
191
B) Vid lagtexterna.
1) Yid 2 § i lagen om kommunalstyrelse på landet och 2 § i lagen örn
kommunalstyrelse i stad:
av herr Reuterskiöld, som yrkat, att paragrafen skulle utgå såsom dels överflödig,
sedan uttrycket »medlemmar» i § 3 borttagits och da uttrycket »medlem
av kommun» i § 81 skäligen kan ersättas nied »en var» eller »den»,
dels felaktig, då medlemskapet av kommun är grund för men ej följd av
taxering till allmän kommunalskatt.
2) Vid 23 § i lagen örn kommunalstyrelse på landet och 27 § i lagen
örn kommunalstyrelse i stad:
av herr Stendahl, som hemställt, »att, därest fakultativa proportionella val
föreskrivas till någon nämnd, styrelse eller dylikt, skall hela antalet ledamöter
utses samtidigt, samt att användningen av den proportionella valmetoden
vid val inom landsting, stads- och kommunalfullmäktige måtte utsträckas,
så att dylikt val förrättas proportionellt, därest sådant äskas av
minst så många väljande som motsvara det tal, vilket erhålles örn samtliga
väljandes antal delas med det antal personer valet avser, ökat med 1».
3) Vid 58 § i lagen örn kommunalstyrelse på landet och 54 § i lagen örn
kommunalstyrelse i stad:
a) av herr Stendahl, som yrkat, att enahanda bestämmelser som i 58 § i
förslag till lag örn kommunalstyrelse på landet och 54 § i förslag till lag
örn kommunalstyrelse i stad föreslagits med avseende a kommunalnämnds
och drätselkammarens handhavande av allmänna medel skola gälla jämväl
för nämnder och tjänstemän i övrigt, vilka hava hand örn kommunala medel;
b) av herr David Rengström, som i sak anslutit sig till det av herr Stendahl
här ovan under 3 a) framställda yrkandet.
4) Vid 15 § lagen örn kommunalstyrelse i stad:
av herr Stendahl, som hemställt, att riksdagen ville ur kommunallagarna
utesluta den paragraf, som föreskriver valkretsindelning, d. v. s. 6 § 2 kap.
i lag örn kommunalstyrelse i stad (15 § i utskottets förslag) och § 5 mom. 1
i förordningen örn kommunalstyrelse i Stockholm.
192
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
REGISTER.
Sid.
Särskilda lagar för land och stad .. 6
Särskild vallag .............................. 7
.Reservationer ................................. 176
Skrivelse......................................... 175
Paragrafföljden .............................. 8
Reservationer ................................. 176
Kommunens uppgifter..................... 9
LL 3 § LS B § ........................ 53, 88
Reservationer......................... 176, 177
Kommunala nämnder..................... 10
LL 7 § LS 7 § ........................ 54, 89
Reservationer ................................. 177
Rösträtt och valbarhetsvillkor ...... 10
LL 11, 15 och 32 §§ LS 11 och
13 §§................. 55, 57, 67, 90, 91
Skrivelse... ...................................... 175
Reservationer ........................ 178—180
Kvinnas rätt till avsägelse av kommunala
förtroendeuppdrag ......... 14
LL 15 § LS 13 §..................... 57, 91
Tillsättande av tjänstemän............ 15
LL 23, 41 och 54 §§ LS 27 och
43 §§.. ............... 61, 70, 74, 97, 105
Frågan örn utsträckt användning
av den proportionella valmetoden 15
LL 23 § LS 27 §..................... 61, 97
Reservationer ................................. ISO
Kvalificerad majoritet vid vissa kommunala
beslut ......................... 17
LL 23 § 2 mom. LS 27 § 2 mom. 62, 98
Reservationer ................................. 180
Ersättning för kommunala förtroendeuppdrag
.............................. 18
LL 25 § LS 29 §..................... 63, 99
Sid.
Valkretsindelning vid fullmäktigval 19
LL 34 § LS 15 §..................... 67, 92
Reservationer ................................. 184
Böter för utevaro från sammanträde 19
LL 39 § LS 22 §..................... 69, 95
yttranderätt inom kommunal- och
stadsfullmäktige för andra än medlemmar
...................................... 21
LL 40 § LS 22 §..................... 69, 95
Suppleanter för kommunal- och
stadsfullmäktige ....................... 21
Inkomst- och utgiftsstat................. 22
LL 61 § LS 56 §................... 75, 109
Reservationer ................................. 184
Kommunala medels insättande i
bank............................................. 23
LL 58 § LS 54 §..................... 75, 108
Revision ......................................... 24
LL 63 § LS 58 §.................... 76, 110
Uppbördsprovision.......................... 26
LL 76 § LS 71 §..................... 80, 115
Avkortning ................................... 27
LL 78 § LS 73 §..................... 81, 116
Kommunal fondbildning ............... 28
Reservationer ............................... 189
Underställning av kommunala beslut 29
LL 79 och 80 §§ LS 74 och 75
§§......................... 83, 84, 118, 119
Besvär över kommunala beslut..... 29
LL 81—85 §§ LS 76—80 §§... 84—86,
119, 120
Kommuns skyldighet att införa fullmäktige
....................................... 30
LL 8 § LS 8 § ....................... 54, 89
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
Tiden för kommunalstämmosam
m
an träden ................................
LL 17 §..........................................
Reservationer .................................
Kungörelse om kommunalstämma...
LL 19 § .........................................
Omröstning å kommunalstämma ...
LL 23 §.......................................
Offentlighet vid kommunalstämma
LL 29 §........................................
Kungörelse av kommunalfullmäktig
sammanträde
...........................
LL 38 § ..........................................
Kommunernas förvaltning ............
LL 44 §..........................................
Rätt för suppleanter i kommunalnämnd
att närvara vid nämndens
sammanträden ...........................
LL 52 §..........................................
Tillkännagivande av justering av
kommunalnämnds beslut ............
LL 55 § ..........................................
Antagande av biträden hos kommunalnämnd
.............................
LL 56 §.........................................
193
Sid.
Ansvar för ledamöter i kommunalnämnd.
........................................ 38
LL 59 §.......................................... 75
Ändrad beteckning å köpings kommunala
-organ............................. 43
L 8 kap....................................... 86
Reservationer ................................ 190
Magistratens befattning med stads
kommunens
förvaltning............... 43
Reservationer ............................... 190
Uteslutande av vissa personer från
behörighet att vara stadsfullmäktige
........................................... 44
LS 13 § .......................................... 91
Skattedifferentiering...................... 45
LS 63 § 3 mom............................ 112
Lagen örn proportionellt valsätt ... 47
Revision av förordningen örn kommunalstyrelse
i Stockholm ......... 49
Skrivelse......................................... 175
Valdag vid val av landstingsman... 49
Kommunala vallagen 11 § ............ 127
Skrivelse.......................................... 175
Reservationer vid lagtexterna......... 191
Sid.
31
58
190
32
59
32
61
33
66
33
68
34
71
36
73
37
74
37
74
Bihang titt riksdagens protokoll 1030. 5 sami. 20 haft. (Nr 30.)
1094 30 13