/
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80*
i
15
Nr 80.n
Ankom till riksdagens kansli den 16 maj 1980 kl.l 4 e. m.i
Utlåtande i anledning av väckta motioner om befrielse för kronotorpare
i de sex nordligaste länen från återbetalningsskyldigheten
för vissa statsbidrag.
I tva inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande
motioner, nämligen nr 169:i första kammaren av herr Rosén m. ''fl. och nr 358 i
andra kammaren av herr Lindberg m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte
besluta befria innehavare av odlingslägenheter och skogstorp å kronomark i
de sex nordligaste länen från betalningsskyldighet för tilläggsbidrag de erhållit
enligt Kungl. Maj:ts av 1918 års lagtima riksdag bifallna proposition nr
280.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd härför hänvisas till motionerna.
över förevarande motioner har utskottet i vederbörlig ordning inhämtat
yttranden från domänstyrelsen samt från länsstyrelserna i Västerbottens och
i Norrbottens län, vilka yttranden såsom bilagor fogats till detta''utlåtande
(Bil. 1—3).
Sedan riksdagen bifallit Kungl. Maj:ts av motionärerna åberopade proposition
den 5 april 1918 (nr 280) angående tilläggsbidrag till vissa innehavare
av odlingslägenheter och skogstorp å kronomark i de sex nordligaste länen har
Kungl. Maj :t i kungörelse den 20 juni 1918 (nr 448) meddelat bestämmelser
i ämnet av, bland annat, följande innehåll.
Innehavare av odlingslägenhet, som före den 2 juli 1918 upplåtits jämlikt
kungörelsen den 18 juni 1909 (nr 69) angående upplåtande av odlingslägenheter
å kronoparker och överloppsmarker i de sex nordligaste länen, skall äga
rätt att, där föreskrivna byggnadsarbeten icke blivit utförda före/deni 1 januari
1915, — utöver honom tillkommande odlingshjälp å 750 kronor — såsom
tilläggsbidrag erhålla ett belopp, .svarande mot tredjedelen av innehavarens
kostnad för föreskrivna byggnadsarbeten, vilka utförts under tiden från
och med ingången av år 1915 intill den 2 juli 1918, och mot hälften av sådan
kostnad för fullbordande efter sistnämnda tidpunkt av dylika byggnadsar
Bihang
till riksdagens protokoll 1980. 10 sami. 35 haft. (Nr 80.)
1
2
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.
Utskottet.
beten, med iakttagande att tilläggsbidrag för byggnadsarbeten, som utförts
före den 2 juli 1918, icke må överstiga 500 kronor och att tilläggsbidraget icke
må sammanlagt uppgå till högre belopp än 1,250 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit, i överensstämmelse med av riksdagen fattat
beslut, i kungörelse den 4 juni 1920 (nr 260) föreskrivit, bland annat, att innehavare
av odlingslägenhet, som upplåtits efter den 1 juli 1918 eller hädanefter
upplåtelse, skall äga rätt att — utöver honom tillkommande odlingshjälp
—- såsom tilläggsbidrag erhålla ett belopp, svarande mot hälften av innehavarens
kostnad för föreskrivna byggnadsarbeten, med iakttagande att sådant
tilläggsbidrag icke må överstiga 1,250 kronor.
På grund av nu angivna bestämmelser kan alltså odlingshjälp och tilläggsbidrag
utgå med tillhopa högst 2,000 kronor.
Innehavare av odlingslägenhet — antingen den upptagits före den 2 juli
1918 eller efter den 1 i samma månad — är vidare enligt gällande bestämmelser
skyldig att från och med sextonde besittningsåret för lägenheten å uppburen
odlingshjälp och tilläggsbidrag erlägga ränta med 3.6 procent.
Efter ikraftträdandet den 1 juli 1929 av kungl, kungörelsen den 14 juni 1929
(nr 170) angående upplåtande av kronotorp å vissa kronoparker m. m. må vidare
upplåtande av nya lägenheter enligt ovan angivna kungörelse den 18 juni 1909
(nr 69) icke äga rum. Enligt föreskrift i nyssberörda kungörelse den 14
juni 1929 äger kronotorpare åtnjuta byggnadsbidrag intill 2,000 kronor samt
1 undantagsfall, när synnerliga skäl äro därtill, högst 3,000 kronor. Å byggnadsbidrag
erlägges från och med sextonde året från första upplåtelsen arrendeavgift
med 3.6 procent.
Någon skyldighet för lägenhetsinnehavare att, såsom motionärerna synes
vilja göra gällande, återbära uppburna tilläggsbidrag finnes ej. Det åligger
endast lägenhetsinnehavare att från och med sextonde besittningsåret av lägenheten
å sådant bidrag erlägga ränta efter 3.6 procent. Därest lägenhetsinnehavare
erhållit största möjliga tilläggsbidrag, 1,250 kronor, är han alltså
skyldig att härför vidkännas en årlig ränteutgift av 45 kronor.
Motionärerna åsyfta endast de lägenhetsinnehavare, vilka erhållit tilläggsbidrag
»enligt Kungl. Majits av 1918 års lagtima riksdag bifallna proposition
nr 280», eller alltså innehavare av odlingslägenhet, som upplåtits före den
2 juli 1918. Det synes emellertid knappast föreligga tillräcklig anledning att
göra åtskillnad mellan dessa lägenhetsinnehavare och innehavare av senare
upplåten odlingslägenhet, särskilt om lägenheten upplåtits under den svåraste
dyrtiden eller åren 1918—1920. En eftergift i nu ifrågavarande avseende även
beträffande odlingslägenheter upplåtna under tiden 2 juli 1918—30 juni 1929
skulle för övrigt jämväl påkalla övervägande, huruvida ej motsvarande förmån
bör beredas innehavare av kronotorp, vilka upplåtits enligt bestämmelserna i
kungl, kungörelsen den 14 juni 1929 (nr 170). Vid angivet förhållande och i
saknad av erforderlig närmare utredning har utskottet ansett sig icke kunna
tillstyrka bifall till motionerna.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.
3
Utskottet hemställer därför,
att motionerna 1:169 och 11:358 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 16 maj 1930.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
Närvarande: se utlåtandet nr 79.
Reservation
av herr Gabrielsson, som ansett, att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:169
och 11:358.
4
.Jordbruksutskottets utlåtande Nr 8Ö.
Bilaga 1.
Till riksdagens jordbruksutskott.
Uti en i riksdagens första kammare väckt motion, nr 169, har herr Rosén med
flera hemställt, att riksdagen måtte besluta befria innehavare av odlingslägenhet
och skogstorp å kronomark i de sex nordliga länen från betalningsskyldighet
för tilläggsbidrag de erhållit enligt Kungl. Maj:ts av 1918 års lagtima
riksdag bifallna proposition nr 280. Inom riksdagens andra kammare har en
lika lydande motion, nr 358, väckts av herr Lindberg med flera.
Efter framställning härom från jordbruksutskottet har domänstyrelsen genom
nådig remiss den 7 innevarande februari anbefallts avgiva yttrande över
sagda motioner, och får styrelsen i anledning härav anföra följande.
Det i motionerna omnämnda tilläggsbidraget utgår av ett särskilt av riksdagen
årligen anvisat anslag, vilket under de senaste åren stigit till 220,000
kronor. Av detta anslag utbetalas emellertid förutom nyssnämnda tilläggsbidrag
jämväl den odlingshjälp, som jämlikt kungl, kungörelsen den 18 juni
1909 (nr 69) skall utgå till innehavare av sagda lägenheter. Denna odlingshjälp
utgör dock numera ett relativt litet belopp per år jämfört med de tilläggsbidrag,
som enligt gällande grunder tillerkännas nämnda lägenhetshavare.
Enligt de bestämmelser, som gälla för erhållande av berörda tilläggsbidrag,
föreligger ingen skyldighet för vederbörande lägenhetshavare att återbetala
själva bidraget. Han är endast skyldig att efter frihetsårens utgång erlägga
ränta därå med 3.6 % per år. Denna ränta utgår i form av arrende och tillföres
domänfonden.
För det fall att en lägenhetshavare av berörda kategori uppburit såväl odlingshjälp
som högsta medgivna tilläggsbidrag, plägar det årliga arrendebeloppet
för lägenheten efter frihetsårens utgång stiga till 78 kronor i runt tal.
Ett bifall till motionen innebär, att en dylik lägenhetshavare erhåller arrendet
sänkt med 45 kronor per år, vilket för en dylik kronans åbo helt visst skulle
vara av största betydelse och sätta honom i stånd att mera än hittills arbeta
på jordens uppodling.
Med anledning av vad som sålunda anförts och under ytterligare framhållande
av att ifrågavarande tilläggsbidrag icke utgått av domänfondens avkastning,
får styrelsen framhålla, att för styrelsens vidkommande intet är att
erinra mot åtgärder i motionens syfte.
Stockholm den 24 februari 1930.
G. KUYLENSTJERNA.
7. Hjelmström.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.
5
Bil. 2.
Till riksdagens jordbruksutskott.
Genom skrivelse den 7 sistlidne februari bar Kungl. Maj :t anbefallt länsstyrelsen
i Västerbottens län att avgiva och till utskottet överlämna yttrande
över inom riksdagen väckta motioner örn befrielse för kronotorpare med flera
i de sex nordigaste länen från återbetalningsskyldigheten för visst statsbidrag.
Med anledning bärav får Kungl. Maj:ts befallningsbavande framhålla att
samma skäl, nämligen de starkt stegrade prisen å såväl arbete som materialier,
som ligga till grund för de enligt Kungl. Maj:ts brev till Kungl. Majrts befallningsbavande
i Västerbottens län den 20 juni 1918 beviljade förhöjda bidragen
till dem, som vid awittringen ovan odlingsgränsen inom länets lappmark ålagts
utflyttnmgsskyldighet, även ligga till grund för det genom kungl, kungörelse
samma dag beviljade tilläggsbidraget till innehavare av odlingslägenheter och
skogstorp å kronomark i de sex nordligaste länen. Då i förstnämnda fall det
förhöjda bidraget får åtnjutas utan återbetalningsskyldighet på något sätt eller
till någon del, synes billigheten fordra, att detsamma även bör gälla för innehavare
av berörda lägenheter.
Kungl. Maj:ts befallningshavande vill därför för sin del tillstyrka, att innehavarne
av nu ifrågavarande lägenheter och skogstorp befrias från den dem
åliggande skyldigheten att vidkännas förhöjning i den årliga arrendeavgiften.
Umeå i landskansliet den 7 mars 1930.
NILS G. RINGSTRAND.
Gustaf Hultman.
Bil. 3.
Till riksdagens jordbruksutskott.
Genom kungl, jordbruksdepartementets skrivelse den 7 februari 1930 har
länsstyrelsen anbefallts att till jordbruksutskottet avgiva yttrande i anledning
av en inom riksdagen väckt motion örn befrielse för kronotorpare med flera i de
sex nordligaste länen från »återbetalningsskyldighet» för tilläggsbidrag jämlikt
nådiga kungörelsen den 20 juni 1918 (nr 448), till åtlydnad varav länsstyrelsen
får anföra följande.
Enligt åberopade nådiga kungörelse skulle innehavare av odlingslägenhet,
som före viss dag upplåtits jämlikt nådiga kungörelsen den 18 juni 1909 angående
upplåtande av odlingslägenheter å kronoparker och överloppsmarker i
de sex nordligaste länen äga rätt att, där föreskrivna byggnadsarbeten icke
6
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.
blivit utförda före den 1 januari 1915, — utöver honom tillkommande odlingshjälp
— såsom tilläggsbidrag erhålla ett belopp, svarande mot viss del av innehavarens
kostnad för föreskrivna byggnadsarbetens utförande, med iakttagande
av att tilläggsbidraget icke finge överstiga vissa i den nådiga kungörelsen angivna
maximibelopp. iVidare stadgades att lägenhetsinnehavare, som uppbure
tilläggsbidrag, skulle vara skyldig vidkännas den höjning i den årliga avgiften,
som motsvarade ränta efter 3.6 för hundra å sagda bidrag. _
Vederbörande lägenhetsinnehavares, av motionärerna synbarligen delade uppfattning,
att höjningen i den årliga avgälden för lägenheter, vilkas innehavare
uppburit tilläggsbidrag av ovan angivet slag, skulle utgöra en återbetalning
av det erhållna bidraget kan, så vitt länsstyrelsen förstår, icke vara riktig, utan
denna höjning är, såsom av den nådiga kungörelsen kan utläsas, avsedd att utgöra
en förräntning av det för lägenhetens förbättring i avseende på byggnader
och odling nedlagda kapitalet. Även örn sålunda motionen utgår från andra
förutsättningar än dem, som i verkligheten föreligga, torde det kunna sägas, att
här avsedda lägenhetsinnehavare dragas med för deras ekonomiska förhållanden
rätt kännbara svårigheter att förränta berörda tilläggsbidrag, svårigheter,
som de dela med kanske de flesta av dem, som under kristiden nedlade kapital i
fastigheter och särskilt i jordbruksfastigheter. Trots dessa svårigheter måste
tvekan råda, huruvida såsom motionärerna hemställt svårigheterna böra undanröjas
genom ändring i hithörande bestämmelser, detta med hänsyn till de konsekvenser
en sådan ändring skulle kunna föra med sig. Närmast till hands ligger
att uppdraga en jämförelse mellan de lägenhetsinnehavare, örn vilka här är
fråga, och dem, som komma att erhålla upplåtelse av kronotorp enligt bestämmelserna
i nådiga kungörelsen den 14 juni 1929. Lägenhetsinnehavare enligt
tidigare bestämmelser erhöllo ett ordinarie odlingsbidrag av 750 kronor jämte
nu ifrågavarande tilläggsbidrag, maximerat till 1,250 kronor, alltså tillsammans
2,000 kronor högst eller samma bidrag som normalt utgår till innehavare
av lägenheter enligt ovanberörda nådiga kungörelse av år 1929. För båda
kategorierna gäller den bestämmelsen, att erhållna bidrag skola förräntas efter
3.6 för hundra och säkerligen kan man förutsätta, att en eftergift i förräntningsskyldigheten
för den förra kategorien skulle av den senare tagas till intäkt
för krav på lindring även i dess villkor.
För övrigt lärer alla de olika företagare, som under kristiden understöddes
med exempelvis lån ur statens utlåningsfonder, ur principiell synpunkt kunna
framställa lika berättigade krav att vid förräntning av de erhållna lånen erhålla
lättnader av liknande art, som skulle ifrågakomma beträffande här avsedda
lägenhetsinnehavare.
Luleå i landskontoret den 26 februari 1930.
A. B. GÄRDE.
H. Glimstedt.
Stockholm 1930. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
301522