Jordbruksutskottets utlåtande Nr 65.

1

Nr 65.

Ankom till riksdagens kansli den 6 maj 1930 kl. 4. e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anordnande
av årliga s. k. representativa jordbruksråkningar
m. m. jämte två i ämnet väckta motioner.

(lia avd.)

I en till riksdagen den 31 december 1929 avlåten, till jordbruksutskottet
hänvisad proposition, nr 33, har Kungl. Majit under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag föreslagit
riksdagen att godkänna i statsrådsprotokollet angivna förslag rörande
anordnande årligen av representativa jordbruksräkningar för inhämtande av
statistiska uppgifter angående den odlade jordens användning samt kreatursantalet.

Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till berörda statsrådsprotokoll.

I detta sammanhang bar utskottet till behandling förehaft följande inom
andra kammaren före propositionens avlåtande väckta, till jordbruksutskottet
hänvisade motioner, nämligen

1) nr 120 av herr Wachtmeister, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta
örn föranstaltande av en räkning av modersuggorna inom riket två
gånger om året och härför anslå erforderliga medel,

2) samt nr 284 av herr Sköld m. fl., vari hemställts, att riksdagen ville
dels hos Kungl. Majit anhålla örn verkställande hösten 1930 av en svinräkning
i överensstämmelse med i denna motion angivna riktlinjer, dels ock
för detta ändamål anvisa ett extra förslagsanslag av kronor 30,000.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de gjorda framställningarna,
hänvisas till motionerna.

Över motionerna har utskottet i vederbörlig ordning införskaffat yttranden
från lantbruksstyrelsen och statistiska centralbyrån, vilka såsom bilaga fogats
vid detta utlåtande.

För närvarande är den officiella jordbruksstatistiken ordnad på följande sätt.

För jordbruksstatistiken grundläggande uppgifter, huvudsakligen angående
ägovidden och dess fördelning på olika ägoslag, åkerjordens användning
för olika växtslag samt antalet husdjur, insamlas genom allmänna, vart

Bihang till riksdagens protokoll 19SO. 10 sami. 33 käft. (Nr 65.) 1

Motioner.

Gällande
bestämmelser.

I

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 65.

Innebörden
av Kungl.
Maj:ts proposition
nr 33.

femte år företagna jordbruksräkningar, vilka äga rum i samband med de
allmänna fastighetstaxeringarna och grunda sig på vid sagda taxeringar avgivna
deklarationer.

Den årliga statistiken består dels av månatliga rapporter angående årsväxtens
ställning och skördeutsikterna, avgivna under var och en av månaderna
maj—september av hushållningssällskapens häradsombud, dels av
preliminära ävensom definitiva uppgifter örn skörden per hektar, avgivna de
förra under november månad av hushållningssällskapens häradsombud och
de senare av sällskapens sockenombud före utgången av februari månad.
Av de månatliga årsväxtrapporterna utarbetar och offentliggör statistiska centralbyrån
ett sammandrag, och med ledning av de avgivna uppgifterna örn
hektarskördens storlek verkställer samma ämbetsverk beräkningar av den
totala skördemängden.

För de år, då sådant anses erforderligt, avgivas av hushållningssällskapens
sockenombud under juni månad summariska uppgifter för varje socken angående
åkerjordens användning under det löpande året. Med ledning härav omräknar
statistiska centralbyrån uppgifterna om den för varje särskilt växtslag använda
arealen, innan desamma läggas till grund för årets skördeberäkningar.

Angående förändringarna i kreatursstammens storlek insamlas inga uppgifter
under åren mellan de allmänna jordbruksräkningarna.

Kungl. Maj:ts förevarande proposition grundar sig på ett av statistiska
centralbyrån och lantbruksstyrelsen framlagt förslag i ämnet. Enligt detta
skulle emellan de vart femte år i samband med de allmänna fastighetstaxeringarna
återkommande allmänna jordbruksräkningarna, omfattande hela
landet, anordnas årliga s. k. representativa räkningar.

De uppgifter, som vid undersökningarna skulle insamlas, vore dels angående
åkerjordens användning och dels angående kreatursantalet, vilka sistnämnda
uppgifter vore erforderliga, för att man skulle bliva i stånd att för
åren mellan de allmänna jordbruksräkningarna följa huvvuddragen av förändringarna
i kreaturstammens storlek.

Till förenkling av uppgiftsinsamlingen skulle undersökningen icke utsträckas
till de minsta brukningsdelarna, vilkas produktion endast utgjorde en ringa
del av landets totalproduktion. Med hänsyn härtill skulle uteslutas alla
brukningsdelar med högst 2 hektar åker. Vidare hava städerna ansetts böra
ställas helt utanför, varjämte ifrågasättes uteslutande även av vissa landsdelar,
därvid man i främsta rummet tänkt på Norrland och vissa delar av
inre Svealand, där jordbrukets produktion endast till en ringa del vore inriktad
på försäljning och förändringarna från år till år därför voro små.

Antalet av de brukningsdelar, vilkas produktion skulle göras till föremål för
de representativa undersökningarna, beräknas under normala år uppgå till omkring
250,000. Från 10 procent av dessa vore avsett att införskaffa uppgifter.

Beträffande organisationen av uppgiftsinsamlingen har viss frihet ansetts
böra inrymmas åt hushållningssällskapen att låta införskaffa uppgifterna an -

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 65.

3

tingen genom sina sockenavdelniugar eller genom vandringsrättare eller
andra underlydande organ.

Vidare hava ämbetsverken i fråga om de månatliga årsväxt- och skörderapporterna
framhållit, att i utav hushållningssällskapen avgivna yttranden i
ärendet påtalats, att beträffande vissa växtslag omdömen örn växtlighetens
ståndpunkt begärdes redan vid den tidpunkt, då i stora delar av landet uppgiftslämnarna
ännu icke kunnat bilda sig något stadgat omdöme därom.
Denna uppfattning biträddes av ämbetsverken, som härtill för sin del framhållit,
att det särskilt under år med försenad utveckling visat sig svårt att
för Norrland och stora delar av mellersta Sverige erhålla uppgifter beträffande
vårsäd och rotfrukter i den första årsväxtrapporten vid utgången av
maj, så att statistiska centralbyrån i sitt av trycket utgivna sammandrag
för åtskilliga län icke kunnat framlägga några medeltalssiffror. Att till uppgiftslämnare
för statistiken framställa frågor, som de även med god vilja
icke kunde tillfredsställande besvara, vore alltid agnat att hos dessa väcka
en irriterad stämning och misstroende till statistikens tillförlitlighet. Då
därjämte de i majrapporten erhållna omdömena beträffande nämnda växtslag
knappast kunde tillmätas något större värde, föresloge ämbetsverken,
att vårsäd och rotfrukter måtte helt uteslutas från den första årsväxtrapporten.
Däremot förefunnes enligt ämbetsverkens mening otvivelaktigt ett behov
att vid en så tidig tidpunkt som möjligt under vegetationsperioden erhålla
kännedom örn höstsädens och vallarnas utseende efter övervintringen,
varför det syntes lämpligt att, trots yrkanden i motsatt riktning i vissa av hushållningssällskapens
utlåtanden, bibehålla den första årsväxtrapporten men
att begränsa densamma till att avse endast höstsäd och hö från odlad jord.

Vidare föreslå ämbetsverken likaledes av närmare angivna skäl, att den
andra årsväxtrapporten måtte avgivas först den 15 juli, varvid även den
nuvarande rapporten för den 30 juli syntes bliva överflödig och därför torde
kunna indragas. Den tredje rapporten skulle under sådana förhållanden
komma att avgivas den 3i augusti. Vid denna tidpunkt vore höskörden
avslutad för hela landet, varför det enligt ämbetsverkens mening icke torde
möta några svårigheter för uppgiftslämnarna att beträffande hö från odlad
jord och naturlig äng lämna uppgifter angående skördemängden per hektar.
Dessa uppgifter syntes därför böra ersätta de dittillsvarande sifferomdömena.
Även höstsäden vore vid sistnämnda tidpunkt till största delen bärgad och,
även örn tröskningen ännu endast i mindre utsträckning hunnit verkställas,
torde likväl lantmännen hava förskaffat sig så pass säker kännedom om
skörderesultatet, att, vid sidan örn sifferomdömena, en ungefärlig uppgift
örn skörden per hektar av höstvete och höstråg borde kunna lämnas. På
grundval av de i nämnda rapport lämnade uppgifterna om skörden pr hektar
för höstsäd och hö skulle statistiska centralbyrån bliva i stånd att för
nämnda växtslag verkställa en första beräkning angående skördens kvantitet.
I årsväxtrapporten för den 30 september, som syntes ämbetsverken böra
bibehållas, kunde utan olägenhet uppgifterna angående höskörden uteslutas.

Slutligen hava ämbetsverken anfört, att det primärmaterial, varpå den officiella
skördestatistiken grundade sig, vore, förutom de nyss berörda årsväxt-
och skörderapporterna, dels dc preliminära uppgifterna om skörden per
hektar, som i mitten av november skulle avgivas av hushållningssällskapens
häradsombud, dels motsvarande definitiva uppgifter, avgivna före utgången av
januari av sällskapens sockenombud. Beträffande ifrågavarande uppgifter hava
ämbetsverken icke funnit sig föranlåtna att föreslå någon annan ändring än

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 65.

att tidpunkten för avgivande av de definitiva skördeuppgifterna flyttades till
den 15 januari, då tröskningarna torde hava fortskridit så långt, att jordbrukarna
ägde tillräckligt säker kännedom om skörden per hektar.

Departementschefen har anfört i huvudsak följande.

För bedömande av en mångfald förhållanden inom jordbruksnäringen
samt landets ekonomiska liv i övrigt torde betydelsen såväl för det allmänna
som den enskilde av en skördestatistik vara erkänd och av erfarenheten bekräftad.
För att denna statistik skall kunna på ett tillfredsställande sätt
fylla sin uppgift, är det givetvis i hög grad angeläget, att de uppgifter,
som av densamma meddelas, äro så tillförlitliga som möjligt. Det torde
emellertid icke kunna förnekas, att den svenska skördestatistiken för närvarande
icke kan anses helt fylla de anspråk, som i sådant avseende måste ställas.

Den allvarligaste bristen i den nuvarande statistiken torde vara osäkerheten
i de arealuppgifter, på vilka skördeberäkningarna grunda sig. Statistiska
centralbyrån och lantbruksstyrelsen hava i sitt i det föregående återgivna
utlåtande påvisat det otillfredsställande i den nuvarande arealstatistiken
och för sin del uttryckligt påyrkat en omläggning av densamma, varvid de
föreslagit årliga räkningar av mindre omfattning. Uppgifter angående åkerjordens
användning skulle enligt ämbetsverkens förslag införskaffas från
omkring en tiondel av alla brukningsdelar med undantag för dels brukningsdelar
med högst 2 hektar åker samt städernas områden och dels, under
normala år, hela Norrland och inre Svealand. Härigenom skulle uppgifter
komma att årligen insamlas från omkring 25,000 brukningsdelar. Uppgifterna
skulle på frivillighetens väg införskaffas genom hushållningssällskapens
sockenombud eller andra dem underlydande organ, till vilka någon
ersättning ej vore avsedd att utgå. Genom på dylikt sätt anordnade räkningar
anse ämbetsverken det möjligt att med utgångspunkt från de vart
femte år anordnade allmänna jordbruksräkningarna nöjaktigt följa förändringarna
i växtodlingen och erhålla en någorlunda säker grundval för
skördeberäkningarna.

Genom de av ämbetsverken ifrågasatta förenklingarna i de årliga räkningarnas
omfattning synas mig de tidigare framförda betänkligheterna mot
deras genomförbarhet i det väsentliga vara undanröjda. Särskilt kommer
uteslutandet av de stora och glest bebyggda socknarna i norra Sverige att
innebära en stor lättnad. I de delar av landet, där räkningarna äro avsedda
att utföras, kommer det endast mera sällan i fråga, att antalet av
räkningarna berörda brukningsdelar inom en socken skulle uppgå till mera
än 50, och i det stora flertalet socknar kommer detta antal att understiga
15. Under sådana förhållanden synes någon ersättning till de lokala organen
för uppgiftsinsamlandet knappast behöva ifrågasättas, likasom man torde
kunna dela den av ämbetsverken uttalade förhoppningen, att uppgifter från
ett så begränsat antal uppgiftslämnare skola kunna erhållas utan stadgad
uppgiftsplikt.

Bearbetningen av det vid de årliga räkningarna insamlade materialet
skulle enligt ämbetsverkens förslag verkställas av statistiska centralbyrån
i anslutning till dess allmänna verksamhet. De ökade kostnader, som härigenom
skulle uppkomma för centralbyrån, hava beräknats till omkring
5,500 kronor för år. Sagda beräkning synes mig kunna godkännas, och
torde en förhöjning med motsvarande belopp böra ske av det å sjunde
huvudtiteln upptagna anslaget till avlöning åt icke-ordinarie befattningshavare
i statistiska centralbyrån. Framställning härom kommer att av che -

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 65.

5

fen för finansdepartementet göras i samband med framställning i statsverkspropositionen,
sjunde huvudtiteln, örn anslag för budgetåret 1930/1931 till
statistiska centralbyrån. I detta samband vill jag erinra att, på grund av
föreskrifterna i kungörelsen den 14 juni 1928 (nr 209) med vissa bestämmelser
rörande äldre reservationsanslag, efter utgången av innevarande budgetår
ovan omförmälda behållning å anslaget för anordnande av en allmän
jordbruksräkning ingår i kassafonden och sålunda icke längre står till förfogande.

I samband med nämnda representativa räkningar synes en annan viktiggren
av jordbrukets produktion böra göras till föremål för en förbättrad statistik.
Ej minst under nuvarande, för jordbruket bekymmersamma tider har
det visat sig vara en olägenhet, att någon årlig statistik icke finnes över
kreatursantalet. De sista uppgifterna härom äro från 1927, och angående
de sedan denna tidpunkt inträffade förändringarna, vilka särskilt i fråga om
svinstammen torde hava varit betydande, lämnar den officiella statistiken
ingen som helst upplysning. Det är angeläget, att denna lucka i statistiken
fylles. Statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen hava med hänsyn
härtill i sitt utlåtande föreslagit, att vid de ifrågasatta årliga räkningarna,
vid sidan av uppgifterna örn åkerjordens användning, uppgifter skulle införskaffas
även angående kreatursantalet, varigenom för åren mellan de allmänna
jordbruksräkningarna de inträffade förändringarna i kreatursstammens
storlek skulle kunna i sina huvuddrag följas. Även på denna punkt
ansluter jag mig till ämbetsverkens förslag. Vid beräkning av kostnaderna
för bearbetningen av materialet från ifrågavarande räkningar har vederbörlig
hänsyn tagits jämväl till sistberörda uppgifter.

Beträffande jordbruksstatistiken i övrigt i de delar, varom nu är fråga,
synas mig statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen hava anfört fullgoda
skäl för ett bibehållande i huvudsak av den nu tillämpade metoden
med rapporter angående årsväxt och skörd, avgivna av praktiskt verksamma
jordbrukare. Att helt eller delvis överflytta denna uppgift på hushållningssällskapens
sekreterare och jordbrukskonsulenter torde icke vara lämpligt
redan av det skälet, att det skulle alltför mycket inkräkta på dessa tjänstemäns
tid. Däremot synes mig det framställda förslaget att låta ifrågavarande
rapporter granskas av sällskapens sekreterare mycket lämpligt.
Likaså finner jag de av ämbetsverken föreslagna förenklingarna och jämkningarna
i årsväxtrapporterna och de definitiva skördeuppgifterna motiverade,
varför jag på dessa punkter ansluter mig till deras förslag, till vilket det i
fråga om närmare detaljer torde vara tillräckligt att hänvisa. Till denna
fråga skall jag tillåta mig återkomma, sedan riksdagens beslut i ärendet
angående de representativa räkningarna föreligger.

I motionen II: 284 framhålles, hurusom inom jordbrukets område växlingarna
mellan hög- och lågkonjunktur beträffande ingen annan produkt framträda
så klart och regelbundet som i fråga örn fläsk samt att det därför är
en angelägenhet av vikt, att jordbrukets idkare beredas möjlighet att bättre
än vad nu är möjligt årligen följa svinstockens utveckling. I sådant syfte
föreslås i motionen anvisande för budgetåret 1930/1931 av ett särskilt anslag
å 30,000 kronor för anordnande nästinstundande höst av en allmän svinräkning
i landet. Därvid ifrågasattes emellertid, att Norrland undantages
vid räkningen nied hänsyn till att i denna del av landet någon mera betydande
fläskproduktion för avsalu ännu icke torde förekomma. Beträffande

Motionerna.

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 65.

formen för räkningen hava motionärerna icke yttrat sig i annan mån än att
det synts dem icke uteslutet, att uppgifternas insamlande kunde liksom i
Danmark uppdragas åt vederbörande kommunala myndigheter. Under alla
förhållanden förutsättes i motionen, att uppgiftsinsamlingen bör ske utan
kostnad för statsverket. Uppgifterna borde enligt motionärernas mening
vara insamlade så tidigt, att de kunna insändas till statistiska centralbyrån
senast den 15 september, och förutsätta motionärerna, att preliminära uppgifter
kunna offentliggöras senast den 1 november och definitiva uppgifter
senast den 15 december.

Motionen 11:120, vilken bygger på samma utgångspunkter som i motion
11:284, avser, att riksdagen nu skulle fatta beslut örn anordnande av räkning
av modersuggorna inom riket två gånger örn året samt anvisa bärför
erforderliga medel. Motionären förutsätter, att uppgifterna skulle direkt
infordras från hushållningssällskapens sockennämnder.

Utskottet. Det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget ifråga örn anordnande årligen av
representativa jordbruksräkningar synes utskottet kunna hava sin betydelse
för bedömande av de förändringar, som i förevarande avseende inträffa mellan
de vart femte år återkommande allmänna jordbruksräkningarna. Utskottet, som
därför anser sig böra biträda förslaget, har emellertid beträffande de erfor
derliga uppgifternas insamlande, vilket enligt förslaget skulle ske kostnads
fritt genom hushållningssällskapen, icke kunnat undgå hysa en viss tvek
samhet, huruvida man i längden kan förutsätta, att hushållningssällskapen
skola med den utveckling, vari sällskapens egentliga verksamhet alltjämt är
stadd, utan ersättning påtaga sig uppgifter av ifrågavarande slag.

Vidkommande härefter motionerna, vilka väckts före avlämnandet av
Kungl. Maj:ts förevarande proposition, avser motionen 11:120 åstadkommande
av två årligen företagna räkningar av modersuggorna i landet, under
det att motionen 11:284 närmast inriktar sig på erhållande instundande
höst av en exakt och detaljerad kännedom om svinstammens absoluta storlek
och sammansättning.

Beträffande motionen 11:120 har lantbruksstyrelsen ansett sig böra ifrågasätta,
örn betydelsen av så täta svinräkningar som två gånger örn året kunde
vara så stor, att den motsvarade därmed förenade kostnader. Styrelsen har
för övrigt uttalat, att det icke syntes uteslutet, att nödig överblick över
situationen skulle kunna vinnas genom något slag av representativ räkning
av modersuggorna eller helst svinantalet och därpå grundad uppskattning
av svinstammens växlingar. Då genomförandet på sätt utskottet ovan tillstyrkt
av årliga representativa jordbruksräkningar uppenbarligen just är ägnat
göra det möjligt att för åren mellan de allmänna jordbruksräkningarna åtminstone
i huvuddrag följa de inträffade förändringarna jämväl i fråga om
svinstammen, torde härigenom det i motionen 11:120 avsedda syftet få anses
i huvudsak tillgodosett.

Beträffande det i motionen II: 284 framställda förslaget örn en allmän svin -

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 65.

7

räkning hösten 1930 har lantbruksstyrelsen vitsordat betydelsen av de synpunkter
motionärerna framfört. I fråga om svinstocken vore växlingarna
mycket snabbare och större än i fråga örn andra djurslag, och på intet område
syntes styrelsen bristen på ofta upprepade husdjursräkningar visa sig
mera kännbar än beträffande svinen. Då ingen räkning skett sedan sommaren
1927, har lantbruksstyrelsen ansett sig böra förorda, att den föreslagna
räkningen komme till stånd. Statistiska centralbyrån har uttalat, att det
icke vore möjligt att med den representativa metoden vinna en mera exakt
och detaljerad kännedom örn svinstammens absoluta storlek och sammansättning
vid en viss tidpunkt. Med hänsyn härtill och på grund av de
stora förändringar, som i detta avseende inträffat sedan den sista räkningen
1927, har centralbyrån funnit det fullt motiverat, att en allmän svinräkning
anordnas innevarande år.

I betraktande av i ärendet anförda omständigheter torde det vara av icke
ringa betydelse att snarast möjligt erhålla en ingående kännedom örn svinstammen
i landet till ledning för bedömande av hur svinproduktionen lämpligast
bör inriktas för ernående av bästa ekonomiska resultat. Då enligt
statistiska centralbyråns uttalande ett tillförlitligt resultat icke torde kunna
nås annat än genom en allmän svinräkning, finner sig utskottet böra tillstyrka,
att medel beredas för sådant ändamål. Med avseende å räkningens omfattning
hava motionärerna ansett en sådan speciell svinräkning som den föreslagna
kunna begränsas till de mera fläskproducerande delarna av landet
och i anslutning härtill ifrågasatt, att Norrland skulle uteslutas från räkningen.
Lantbruksstyrelsen bar ansett skäl åtminstone kunna anföras för
att Kopparbergs län i detta avseende likställes med Norrland. Statistiska centralbyrån
har ansett, att, då enligt senaste räkning svinstammen i Norrland
utgjorde mindre än fem procent av hela landets, denna landsdel utan olägenhet
torde kunna uteslutas och att av samma skäl kunde ifrågasättas om
icke vissa angränsande delar av det inre Svealand kunde undantagas från
räkningen. För egen del vill utskottet framhålla, att det särskilt för bedömande
av exportöverskottet icke kan vara utan betydelse att äga kännedom
om svinstammen jämväl i de mindre fläskproducerande delarna av landet.
Men hänsyn emellertid till de uppgifter härom, som erhållits vid 1927
års allmänna jordbruksräkuing, och då, på grund av att sviuproduktionen i
dessa landsdelar så gott som uteslutande bedrives för tillgodoseende av det
egna hushållsbehovet, svinstammen torde vara i det närmaste konstant, synes
utskottet något hinder icke böra föreligga för en viss begränsning i fråga
om räkningens omfattning. Härutinnan torde emellertid liksom beträffande
omfattningen av de av utskottet ovan tillstyrkta representativa jordbruksräkningar
böra överlämnas åt Kungl. Majit att närmare besluta. Vidkommande
sättet för materialinsamlingen har statistiska centralbyrån, under
erinran att vid de åren 1916, 1917 och 1918 anordnade busdjursräkningarna
materialinsamlingen verkställdes av vederbörande magistrat, stadsstyreise,
landsfiskal eller polisuppsyningsman, framhållit, att det syntes böra göras

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 65.

till föremål för övervägande, huruvida vid den föreslagna räkningen uppgiftsinsamlingen
lämpligen borde verkställas av nämnda myndigheter, av
hushållningssällskapens sockenavdelningar*eller, såsom i motionen ifrågasatts,
av kommunalnämnderna. Jämväl denna fråga synes utskottet vara ett
spörsmål, som lämpligast bör överlåtas åt Kungl. Maj:t att efter närmare
prövning och bedömande avgöra. I övrigt vill utskottet i fråga örn uppgiftsinsamlingen
hänvisa till vad utskottet ovan anfört beträffande insamlandet
av materialet till de tillstyrkta representativa jordbruksräkningarna. Såsom
i motionen förutsatts, synes bearbetningen endast böra omfatta uppdelning
av svinbeståndet i fargaltar, modersuggor, gödsvin över tre månader och
grisar under tre månader samt efter större, mera enhetliga produktionsområden.
Utskottet anser sig slutligen böra framhålla den synnerliga angelägenheten
av att räkningens resultat snabbast möjligt bringas till allmänhetens
kännedom.

Rörande det i motionen beräknade anslagsbeloppet, vilket betecknats såsom
förslagsanslag, har statistiska centralbyrån anfört, att därest uppgiftsinsamlandet
komme att ske utan särskilda kostnader för statsverket detta belopp
icke torde behöva överskridas, utan fastmer uttalat, att örn ett anslag å
30,000 kronor beviljades för anordnande instundande höst av en allmän
svinräkning detsamma torde räcka även för bestridande av eventuella räkningar
av modersuggor under budgetåret 1930/1931. Utskottet, som icke
har någon erinran att göra mot det föreslagna beloppet, anser emellertid, att
vid angivet förhållande anledning saknas att, såsom i motionen föreslagits,
giva anslaget natur av förslagsanslag.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

1) att riksdagen må

a) bifalla Kungl. Maj:ts förevarande proposition;

b) med anledning av motionen II: 284 för anordnande
hösten 1930 av en allmän svinräkning i enlighet med ovan
angivna grunder anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra
anslag av 30,000 kronor;

2) att motionen II: 120'', i den mån den icke kan anses
besvarad genom vad utskottet här ovan anfört och hemställt,
icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 6 maj 1930.

På jordbruksutskottets vägnar:

G. J. JOHANSSON.

Närvarande: se utlåtande nr G4.

Stockholm 1930, Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.

301474

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 65.

9

Bilaga..

Till riksdagens jordbruksutskott.

Efter framställning av Eder har kungl, lantbruksstyrelsen anbefallts att
avgiva yttrande över de till Eder hänvisade, inom andra kammaren väckta
motionerna nr 284 av herrar P. E. Sköld m. fl. angående verkställande hösten
1930 av en svinräkning och nr 120 av herr A. Wachtmeister örn räkning
av modersuggorna i riket.

Med anledning härav får lantbruksstyrelsen anföra följande.

Den av herrar Sköld m. fl. väckta motionen avser beviljande av ett förslagsanslag
örn 30,000 kronor för verkställande hösten 1930 av en extra
svinräkning. Motionärerna åberopa den noggrannhet, varmed växlingarna
i svinstocken följas inom vissa andra länder, såsom Tyskland och Danmark,
i syfte att kunna underlätta bedömandet av prisutvecklingen och,
i mån så sker, kunna påverka densamma.

Betydelsen av de synpunkter, motionärerna här framfört, anser sig lantbruksstyrelsen
böra vitsorda. Ifråga örn svinstocken äro växlingarna mycket
snabbare och större än ifråga örn andra djurslag, och på intet område
synes bristen på ofta upprepade husdjursräkningar visa sig mera kännbar
än i fråga örn svinen. Då nu ingen räkning skett sedan sommaren 1927,
finner lantbruksstyrelsen sig böra tillstyrka bifall till det här framförda
förslaget.

Beräkningen av det härför erforderliga anslagsbeloppet torde närmast
ankomma på annan myndighet än lantbruksstyrelsen. Med hänsyn till frågans
inverkan på anslagsbehovet anser styrelsen sig dock böra framhålla,
att styrelsen i likhet med motionärerna anser en sådan speciell svinräkning
som den nu föreslagna kunna begränsas till de mera fläskproducerande
delarna av landet. Motionärerna ifrågasätta, att Norrland skulle
uteslutas från räkningen. Enligt lantbruksstyrelsen förmenande kan det
ifrågasättas, örn icke ytterligare en del provinser, som så gott som enbart
producera fläsk för eget behov, skulle kunna undandragas från räkningen.
Skäl synas åtminstone kunna anföras för att Kopparbergs län i detta hänseende
likställes med Norrland.

Det i motionen nr 120 framförda förslaget örn anordnande av räkning
av modersuggorna i riket två gånger årligen samt örn anvisande av härför
erforderliga medel syftar i samma riktning som förslaget örn förnyad
allmän svinräkning. Avsikten är emellertid, att räkning av modersuggor
skulle regelbundet verkställas två gånger årligen.

Lantbruksstyrelsen medgiver gärna, att kännedom örn växlingarna i antalet
modersuggor utgör en i viss mån värdefull upplysning för bedömandet
av svinstockens växlingar. Att en räkning av hela svinantalet dock
medför betydligt större säkerhet vid bedömandet av svinstockens läge, synes
styrelsen dock otvetydigt. Skillnaden i kostnad för de båda slagen av
räkning torde icke bliva så betydande.

Motionären ifrågasätter en enkel form av räkning genom inhämtande
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 10 sami. 23 höft. (Nr 65.)

2

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 65.

av uppgifter från hushållningssällskapens sockenavdelningar och förutsätter,
att kostnaden härför skulle bliva »helt enkelt en bagatell». Lantbruksstyrelsen
anser sig emellertid för sin del icke våga förutsätta, att en
något så när tillförlitlig djurräkning kan ordnas så enkelt. Jämväl en
räkning av modersuggorna kommer därför enligt lantbruksstyrelsens förmenande
att medföra icke obetydliga kostnader, och skillnaden i kostnadshänseende
häremellan och den ovan föreslagna svinräkningen torde kanske
i realiteten icke bliva stor.

Lantbruksstyrelsen anser sig också böra ifrågasätta, örn betydelsen av
så täta svinräkningar som två gånger örn året är så stor, att den motsvarar
de därmed förenade kostnaderna. Det synes icke heller uteslutet,
att nödig överblick av situationen skulle kunna vinnas genom något slag
av representativ räkning av modersuggorna eller helst svinantalet och
därpå grundad uppskattning av svinstockens växlingar.

En sådan representativ räkning skulle måhända ganska lätt kunna
ordnas — och detta kanske inom de i förevarande avseende viktigaste delarna
av landet — genom andelssvinslakteriernas förmedling av uppgifter
från till dem anslutna leverantörer eller genom hushållningssällskapen,
genom räkning av .svinbesättningarna hos till sällskapen anslutna
medlemmar. Därest denna räkning skedde medelst utsändande av brevkort
med betalt svar till en var svinägare och dessa brevkort vore numrerade
så, att deltagandet i räkningen noga kunde bedömas från den ena
räkningen till den andra, och örn vidare mindre noggranna uppgiftslämnare
uteslötos, synes det som örn fullt jämförbara uppgifter skulle kunna
åstadkommas.

Därest förslaget örn svinräkning hösten 1930 vinner riksdagens gillande,
synes det icke vara nödvändigt att nu taga ställning till frågan, huru svinräkning
framdeles må böra ordnas. Lantbruksstyrelsen anser sig därför
med anledning av det i motionen nr 120 framförda förslaget böra ifrågasätta,
att kungl, statistiska centralbyrån beredes tillfälle att undersöka
möjligheten av frågans ordnande genom något slag av representativ räkning
och därpå grundad uppskattning av svinstocken.

Stockholm den 10 mars 1930.

ERIK INSULANDER.

GEORG von ZWEIGBERGK.

Till riksdagens jordbruksutskott.

Genom beslut den 7 sistlidne februari har Kungl. Majit anbefallt statistiska
centralbyrån avgiva yttrande över inom riksdagen väckta, till utskottet
hänvisade motionerna II: 120, örn räkning av modersuggorna i riket,
och II: 284, angående verkställande hösten 1930 av en svinräkning, och
får ämbetsverket med anledning härav anföra följande.

Statistiska centralbyrån delar fullständigt den i sistnämnda motion
framlagda uppfattningen örn behovet av årliga uppgifter angående svinstammens
förändringar. För att detta behov skulle i någon mån kunna

11

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 65.

tillgodoses, lia statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen i gemensam
skrivelse till Konungen den 23 februari 1929 föreslagit, att vid sidan aide
vart femte år anordnade, allmänna räkningarna, varje år skulle anordnas
en representativ jordbruksräkning, vid vilken från omkring 10 procent
av alla brukningsdelar uppgifter skulle införskaffas angående åkerjordens
användning oell kreaturens antal, däribland även angående antalet
svin av olika slag. Med ledning av de sålunda erhållna uppgifterna skulle
det därefter vara möjligt att beräkna svinantalet i hela landet samt eiliålla
kännedom örn de under det sista året inträffade förändringarna i
svinstammens storlek och sammansättning. Uppgifterna till de representativa
räkningarna skulle enligt ämbetsverkens förslag insamlas genom
hushållningssällskapens medverkan, varvid viss frihet borde inrymmas at
dessa att låta införskaffa materialet antingen genom sina sockenavdelningar
eller genom vandringsrättare eller andra underlydande organ.
Uppgifter skulle årligen på detta sätt insamlas från omkring 25,000 brukningsdelar.
Det av de två ämbetsverken framlagda förslaget har av
Kungl. Majit i proposition nr 33 framlagts inför innevarande års riksdag.
De med materialets bearbetning förbundna kostnaderna lia beräknats till
omkring 5,500 kronor, och en förhöjning med motsvarande belopp har i
statsverkspropositionen föreslagits av det å sjunde huvudtiteln upptagna
anslaget till avlöning åt icke ordinarie befattningshavare i statistiska centralbyrån.
. .

Därest de ifrågasatta representativa rakningarna komma till utförande,
torde det bliva möjligt att för åren mellan de allmänna jordbruksrakningarna
i huvuddrag följa de inträffade förändringarna i svinstammens
storlek. Däremot är det icke möjligt att med en dylik metod vinna en
mera exakt och detaljerad kännedom örn svinstammens absoluta storlek
och sammansättning vid en viss tidpunkt. En sådan kännedom kan ej vinnas
annat än genom en allmän räkning. Med hänsyn härtill och pa
grund av de stora förändringar, som i detta avseende torde ha inträffat
sedan den sista räkningen år 1927, finner centralbyrån det fullt motiverat,
att en allmän svinräkning anordnas innevarande år.

Vad beträffar tidpunkten för den ifrågasatta räkningens utförande synes
det lämpligt, att den fastställes till samma tidpunkt som den senaste
jordbruksräkningen, eller den 15 september. Då enligt senaste räkning
svinstammen i Norrland utgjorde mindre än 5 procent av hela landets,
synes utan olägenhet denna landsdel kunna uteslutas. Det kan även alsamina
skäl ifrågasättas, om icke vissa angränsande delar av det inre
Svealand kunde undantagas från räkningen. — Vid de särskilt anord
nade husdjursräkningarna åren 1916, 1917 och 1918 verkställdes, materialinsamlingen
av vederbörande magistrat, statsstyrelse, landsfiskal eliel
polisuppsyningsman, vilka det ålåg att, under jämförelse med mantalslängderna,
tillse, att uppgifter inkommit från samtliga uppgiftsskyldiga
samt, där lämnad uppgift innehöll uppenbara fel eller oegentligheter,
söka åstadkomma rättelse. Det synes böra göras till föremål for
övervägande, huruvida vid den nu föreslagna räkningen uppgiftsinsamlandet
lämpligen bör verkställas av nu nämnda myndigheter, av hushållningssällskapens
sockenavdelningar, eller, såsom i motionen ifrågasatts,
av kommunalnämnderna.

För att svinräkningen skall bliva till full nytta, är det givetvis i hög
grad angeläget, att resultatet av densamma blir känt så snart som möjligt
efter den 15 september. Det synes icke heller centralbyrån omöjligt, att

12 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 65.

de i motionen angivna tiderna skola kunna hållas, men dock endast under
den uttryckliga förutsättningen, att materialet kommer centralbyrån tillhanda
på den utsatta tiden, så att sammanräkningen omedelbart kan taga
sin början i full omfattning. Vid dylika undersökningar brukar emellertid
en del av materialet så gott som alltid inkomma åtskilligt försenat eller
i ofullständigt skick, och en avsevärd tid brukar åtgå för dess komplettering
och färdigställande för den statistiska bearbetningen. Med hänsyn
härtill nödgas centralbyrån reservera sig mot möjligheten att under
alla förhållanden meddela resultaten inom den angivna tiden, då uppgifterna
eljest kunna bliva vilseledande och snarare lända till skada än
nytta.

Vad beträffar kostnaderna för räkningens genomförande, är centralbyrån
för närvarande icke i tillfälle att framlägga någon detaljerad beräkning.
Deras storlek är bl. a. beroende av örn särskild lokal måste förhyras
för arbetspersonalen eller ej. Det i motionen beräknade beloppet
torde likväl, därest uppgiftsinsamlandet kommer att ske utan särskilda
kostnader för statskassan, icke behöva överskridas. För den händelse anslag
för ändamålet beviljas, är centralbyrån beredd att till Kungl. Majit
inkomma med detaljerad plan för räkningen, innefattande även en kostnadsberäkning.

Erfarenheten har visat, att svinstammen under påverkan av förskjutningar
i prisläget kan på kort tid undergå betydliga förändringar och
att därför uppgifter örn dess storlek under vissa förutsättningar ganska
snart förlora sitt värde för svinuppfödarna. För en fullständig kännedom
örn utsikterna på fläskmarknaden kräves därför egentligen med
korta mellanrum en fortlöpande statistik över svinantalet. För tillgodoseende
av detta behov bar i motion II: 120 föreslagits, att en räkning
av antalet modersuggor måtte verkställas inom riket två gånger örn året.
En räkning, som endast omfattar modersuggorna, kan visserligen icke
helt ersätta en allmän svinräkning, men då modersuggornas antal är ett
gott indicium på påläggets omfattning inom den närmaste framtiden,
skulle onekligen härigenom för fläskuppfödarna en nyttig kännedom erhållas
örn utsikterna för fläskproduktionen. Kegelbundna räkningar av
modersuggorna på sätt som i motionen föreslagits, skulle därför bliva ett
gott komplement till de av statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen
föreslagna, årliga representativa räkningarna. Då de senare räkningarna
skulle äga rum den 15 juli, synes det lämpligt att, därest två
räkningar av modersuggor anses erforderliga örn året, dessa anordnas
den ena på våren oell den andra på hösten.

I den ifrågavarande motionen synes vara avsett, att räkningarna av
modersuggorna skulle vara allmänna, d. v. s. omfatta alla modersuggor. Det
kan dock ifrågasättas, örn icke syftet med räkningarna skulle kunna nås,
även om räkningarnas omfattning begränsades till de svinuppfödare, som
i någon större omfattning driva fläskproduktion till avsalu och särskilt
för export. Härigenom skulle uppgiftsinsamlingen avsevärt förenklas,
vilket är särskilt angeläget vid dylika, ofta återkommande räkningar, så
ra ycke t mera som do, för att kunna bliva till full nytta, måste verkställas
pa kort tid. Huvudparten av de senast avsedda svinuppfödarna torde
vara anslutna till andelsslakterier eller svinavelsföreningar. Örn från
dessa uppgifter införskaffades två gånger örn året angående antalet modersuggor,
skulle det för svinuppfödarna bliva möjligt att följa växlingarna
i djurantalet och därigenom bilda sig en uppfattning örn de sannolika
förändringarna i fläskproduktionens omfattning under den närmaste

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 65.

13

framtiden. Då i detta fall svinuppfödarna äro så direkt intresserade av
resultaten, synes det centralbyrån ligga nära till hands, att deras organisationer
även lämna sitt biträde vid räkningarnas genomförande. Redan
nu lämnas av svinavelsföreningarna för varje år uppgifter till lantbruksstyrelsen
angående antalet anslutna medlemmar samt dessa tillhöriga
avelsdjur. Liknande uppgifter torde även för bär ifrågavarande
ändamål utan större besvär kunna insamlas av nyssnämnda föreningar
och av andelsslakterierna samt av dem insändas till statistiska centralbyrån
för vidare sammanställning. Härigenom skulle kostnaderna för
räkningarna komma att inskränkas till ett relativt obetydligt belopp. Den
här föreslagna insamlingsmetoden synes centralbyrån både lämpligare och
enklare än den i motionen antydda, med anlitande av hushållningssällskapens
sockenavdelningar.

Därest ett anslag å 30,000 kronor av riksdagen beviljas för anordnande
innevarande höst av en allmän svinräkning, torde detsamma räcka även
för bestridande av de på nästkommande budgetår belöpande kostnaderna
för räkningarna av modersuggor. Sedan härefter erfarenhet vunnits
beträffande det därmed förenade arbetets omfattning, blir centralbyrån
lättare i tillfälle att för kommande budgetår ingiva en kostnadsberäkning
för detta speciella ändamål.

Stockholm den 8 mars 1930.

RICKARD SANDLER.

ERNST HÖIJER.

Bihang till riksdagens protokoll 19:10. 10 sami. 23 haft. (Nr 6i.)

3