Bankoutskottets memorial Nr 60.
1
Nr GÖ.
Ankom lill riksdagens kansli den 27 maj 1930 kl. 2.30 e. m.
Memorial, angående instruktionen för bankoutskottet.
Enligt § 10 av den för bankoutskottet gällande instruktionen åligger det
utskottet att före riksdagens slut, under fästat avseende å de angående
riksbanken och riksgäldskontoret vidtagna författningar, hos riksdagen föreslå
instruktionen för bankoutskottet vid den nästpåföljande riksdagen. Enligt
samina paragraf skall instruktionen, sedan den av riksdagen blivit
prövad och fastställd, tjäna till efterrättelse, intill dess riksdagen, efter utskottets
hörande, någon förändring därutinnan beslutar.
§ 7 av berörda instruktion är av följande lydelse:
»Sedan riksdagen, efter utskottets förslag, fastställt de ändringar, som
funnits nödiga uti det för riksbankens rörelse och förvaltning gällande reglemente,
äger utskottet att, efter omständigheterna, antingen särskilt, såsom
ändringar och tillägg i reglementet, till fullmäktiges efterrättelse meddela,
vad sålunda blivit antaget och beslutat, eller ock, med ledning av riksdagens
beslut och med bibehållande av de stadganden, vilka icke blivit upphävda
eller ändrade, i ett helt sammanfatta nytt reglemente, att efter riksdagens
slut vid riksbankens förvaltning tjäna till efterrättelse.
Med ledning av de utav riksdagen, efter vederbörande utskotts förslag,
fattade beslut, som hava avseende på riksgäldskontoret och böra i reglemente
för riksgäldskontoret införas, äger utskottet att till riksdagen avgiva
förslag till nytt reglemente att efter riksdagens slut vid riksgäldskontorets
förvaltning tjäna till efterrättelse.»
I ett denna dag avgivet memorial (nr 59) med förslag till nytt reglemente
för riksgäldskontoret har utskottet föreslagit en omläggning av reglementet
för riksgäldskontoret av innebörd, att detta reglemente hädanefter
skulle innehålla allenast sådana stadganden, som äro antingen grundläggande
för riksgäldskontorets styrelse och förvaltning eller ock eljest av sådan
natur, att de icke behöva underkastas täta ändringar. Åtskilliga i reglementet
nu förekommande stadganden, vilka icke hava grundläggande
betydelse för riksgäldskontorets organisation och styrelse och som tid efter
annan erfordra ändring, skulle utmönstras ur reglementet samt tillika med
vissa andra föreskrifter, som hava avseende å riksgäldskontorets verksamhet,
införas i en särskild, av fullmäktige i riksgäldskontoret utgiven
publikation. Genom denna omläggning skulle bland annat vinnas, att
Bihang till riksdagens protokoll 1930. S sami. Uh hält. (Nr 60.)
2
Bankoutskottets memorial Nr 60.
nytt reglemente för riksgäldskontoret för framtiden icke skulle behöva,
såsom nu sker, utfärdas årligen utan att reglementet skulle, i likhet med
bankoreglementet, bliva gällande tills vidare.
Vid bifall till vad sålunda föreslagits bör — på sätt i nyssnämnda memorial
antytts — sådan ändring vidtagas i § 7 av instruktionen för bankoutskottet,
att det skulle ankomma på utskottet att, liksom fallet nu är
beträffande bankoreglementet, efter omständigheterna antingen till fullmäktiges
efterrättelse meddela av riksdagen beslutade ändringar i eller tilllägg
till gällande reglemente eller ock i överensstämmelse med riksdagens
beslut utfärda helt nytt reglemente.
Då de sålunda föreslagna nya reglerna för promulgation av reglementet
torde böra vinna tillämpning redan från början, lärer den ifrågasatta ändringen
i utskottets instruktion böra omedelbart träda i kraft.
I här ej berörda delar synes gällande instruktion för bankoutskottet icke
påkalla ändring.
Åberopande det anförda får utskottet, under förutsättning att riksdagen
i huvudsak godkänner utskottets i memorial nr 59 framlagda förslag till
reglemente för riksgäldskontoret, hemställa,
att riksdagen må
I) besluta, med omedelbar tillämpning, att § 7 i den för
bankoutskottet gällande instruktionen skall erhålla följande
tindrade lydelse:
»§ 7.
Sedan riksdagen, efter utskottets förslag, fastställt de ändringar,
som funnits nödiga uti det för riksbankens rörelse
och förvaltning gällande reglemente, äger utskottet att, efter
omständigheterna, antingen särskilt, såsom ändringar och
tillägg i reglementet, till fullmäktiges efterrättelse meddela,
vad sålunda blivit antaget och beslutat, eller ock, med ledning
av riksdagens beslut och med bibehållande av de stadgande^
vilka icke blivit upphävda eller ändrade, i ett helt
sammanfatta nytt reglemente, att efter riksdagens slut vid
riksbankens förvaltning tjäna till efterrättelse.
Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning
med avseende å reglemente för riksgäldskontoret.»;
II) besluta, att instruktionen för nästkommande riksdags
bankoutskott skall hava den lydelse, som framgår av härvid
fogad bilaga.
Stockholm den 27 maj 1930.
På bankoutskottets vägnar:
C. E. SVENSSON.
Bankoutskottets memorial Nr 60.
3
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar C. E. Svensson, Gustafsson i Stensholm, Petterstersson
i Olovstorp, Lindgren, Abrahamsson, Berling, Norman och Bodin;
från andra kammaren: herrar Svensson i Betingetorp, Wikström, Lovén, Ryberg,
Carlsson i Solberga, Höglund i Göteborg, Törnkvist i Bjuv och Svedman.
4
Bankoutskottets memorial Nr 60.
Bilaga.
Instruktion för nästa riksdags bankoutskott.
§ 1.
Utskottet äger att vid sitt första sammanträde emottaga följande berättelser,
nämligen:
l:o) av bankofullmäktige, om riksbankens tillstånd, rörelse oell förvaltning
i dess helhet;
2:o) av styrelserna över riksbankens avdelningskontor, örn dessa kontors
rörelse och förvaltning;
3:o) av riksgäldsfullmäktige, örn riksgäldskontorets ställning och förvaltning;
samt
4:o) av styrelsen över riksdagsbiblioteket, om bibliotekets tillstånd och
förvaltning;
åliggande utskottet att skyndsamligen meddela riksdagen vid dess början
de under l:o och 3:o nämnda berättelserna ävensom beträffande riksbanken
övriga upplysningar till befordrande av fullständig kännedom om bankens
ställning. Och bör utskottet, så snart riksdagsarbetet så långt fortskridit,
att sådant lämpligen ske kan, meddela yttrande och förslag örn användande
av den under föregående året upplupna bankovinsten.
§ 2.
Vid utskottets överläggningar rörande riksbanken, såväl angående ändring
i redan gjorda författningar som nya författningars föreslående, åligger det
utskottet att i det nogaste följa bankoinrättningens huvudgrunder, ursprungligen
intagna i rikets ständers beslut och förordning örn banken av den 22
september 1668 samt numera efter de förändringar, närvarande förhållanden
påkallat, bestämda genom dels den av Kungl. Majit och rikets ständer
år 1830 fastställda lagen angående myntbestämningen och dels de av riksdagen
antagna, av Kungl. Majit den 12 maj 1897 utfärdade lagarna, den ena
för Sveriges riksbank och den andra med vissa bestämmelser om riksbankens
sedelutgivningsrätt, så ock angående forum för riksbanken. Varande det utskottet
uttryckligen förbjudet att omedelbart till överläggning upptaga något,
som syftar till rubbning eller förändring i dessa bankens huvudgrunder.
§ 3.
Utskottets ledamöter ävensom utskottets kansli åligger att dolt och förtegat
hålla, vad som rörer enskilda personers förhållande till riksbanken
eller riksgäldskontoret eller vad som för övrigt i avseende å dessa verks förvaltning
enligt riksdagens beslut tyst vara bör.
Bankoutskottets memorial Nr 60.
5
§4.
Vid den utskottet åliggande undersökning och granskning av riksbankens
tillstånd och huru densamma styrd oell förvaltad blivit bör utskottet med
synnerlig uppmärksamhet följa de fullmäktiges åtgärder, som avse metalliska
kassans upprätthållande samt myntutväxlingens fortgång och bestånd.
Efter fulländandet av denna granskning ävensom av den utskottet åliggande
granskning av riksgäldskontorets ställning och förvaltning skall utskottet
berättelser däröver så tidigt till riksdagen avgiva, att riksdagen må
äga rådrum till anställande av nytt val utav fullmäktige i riksbanken och
i riksgäldskontoret; och skall utskottet i sammanhang därmed yttra sig,
huruvida utskottet anser fullmäktige böra för deras förvaltning tillerkännas
ansvarsfrihet, eller örn anmärkning förekommit av den beskaffenhet, ali
utskottet funnit åtal i anledning därav böra anställas.
Sedan utskottet granskat riksdagsbibliotekets tillstånd och förvaltning,
skall utskottet till riksdagen överlämna den från bibliotekets styrelse mottagna
berättelse samt därvid avgiva det yttrande, vartill den verkställda
granskningen kan finnas föranleda.
§ 5.
Rörande sådana administrativa, ekonomiska eller räkenskapsärenden, som
endast avse tillämpning av redan utav rikets ständer eller riksdagen angående
riksbanken eller riksgäldskontoret givna stadganden, äger utskottet att med
riksdagens rätt besluta och förordna; börande dock vid avgörandet av dylika
mål minst tre fjärdedelar av utskottets samtliga ledamöter vara närvarande.
Framställningar, som av riksbankens eller riksgäldskontorets gäldenärer
eller eljest kunna bliva hos utskottet gjorda i fråga om eftergift å deras skulder
till riksbanken eller riksgäldskontoret, skola, därest eftergift anses böra
få äga rum, av utskottet till riksdagens slutliga prövning och avgörande
anmälas.
Så skall ock, i allt vad som avser upp- eller utlåning genom riksbanken
eller riksgäldskontoret, eller de utstakade allmänna grunderna för dessa
verks förvaltning och styrelse, eller nya anslags beviljande eller balanserade
fordringars avskrivning i räkenskaperna, intet förordnande av utskottet
meddelas utan riksdagens föregående bifall; vadan utskottet åligger att, i
avseende på de förändringar, som i dessa ämnen kunna prövas nödiga, ingå
med utlåtande och förslag till riksdagen, iakttagande därvid uti dess tillstyrkanden
beträffande riksbanken den överensstämmelse nied huvudgrunderna
för bankoinrättningen, vilken uti § 2 här ovan finnes föreskriven.
§ 6.
Utan riksdagens vetskap och .samtycke må icke någon ny stat eller lön
vid riksbanken eller riksgäldskontoret fastställas. Med tillsättning av tjänstemän
eller betjänte vid dessa verk äger utskottet ej heller ali sig befatta,
fi
Bankoutskottets memorial Nr 60.
utan bör sådant besörjas av fullmäktige, under vederbörligt ansvar inför
utskottet, som uppå inkommande besvär äger pröva, huruvida någon i
dess tillständiga befordran kunde vara för när skett, samt den, som lidande
befinnes, till rättelse förhjälpa.
§ 7.
Sedan riksdagen, efter utskottets förslag, fastställt de ändringar, som funnits
nödiga uti det för riksbankens rörelse och förvaltning gällande reglemente,
äger utskottet att, efter omständigheterna, antingen särskilt, såsom
ändringar och tillägg i reglementet, till fullmäktiges efterrättelse meddela,
vad sålunda blivit antaget och beslutat, eller ock, med ledning av riksdagens
beslut och med bibehållande av de stadganden, vilka icke blivit upphävda
eller ändrade, i ett helt sammanfatta nytt reglemente, att efter riksdagens
slut vid riksbankens förvaltning tjäna till efterrättelse.
Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning med avseende
å reglemente för riksgäldskontoret.
§ 8.
Jämlikt bestämmelserna i avlöningsreglementet för befattningshavare vid
riksdagens verk åligger det utskottet att utfärda instruktion dels för de i
34 § berörda reglemente omnämnda delegerade för riksdagens verk, dels
ock för den i 35 § samma reglemente omförmälda lönenämnd, skolande
utskottet jämväl utse medlemmar i nämnden och suppleanter för dessa
ävensom meddela bestämmelser rörande ersättning till nämndens medlemmar
samt gäldande av kostnader för dess verksamhet.
§ 9-
Utskottet åligger att före riksdagens slut, under fästat avseende å de angående
riksbanken och riksgäldskontoret vidtagna författningar, hos riksdagen
föreslå instruktionen för bankoutskottet vid den nästpåföljande riksdagen,
vilken instruktion, sedan den av riksdagen blivit prövad och fastställd,
kommer att tjäna till efterrättelse, intill dess riksdagen, efter utskottets
hörande, någon förändring därutinnan beslutar.
CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 1930