Bankoutskottets utlåtande Nr 58.
1
:i ''
Nr 58.
Ankom till riksdagens kansli den 27 maj 1930 kl. 2.30 e. m.
Utlåtande, i anledning av vad riksdagens år 1929 församlade revisorer
i sin berättelse angående riksbanken anfört i fråga om riksbankens
bidrag till vissa pensionsanstalter.
I sin berättelse angående riksbanken berörde riksdagens år 1929 församlade
revisorer under § 23 frågan om riksbankens bidrag till vissa pensionsanstalter.
I denna fråga anförde revisorerna till en början följande:
»Riksbanken har under år 1928 liksom tidigare under en längre följd av år
till änke- och pupillkassan vid huvudkontoret, vilken kassa benämnes bankostatens
änke- och pupillkassa, samt till änke- och pupillkassan vid avdelningskontoren
och pappersbruket utbetalt bidrag med respektive 200 kronor och 18,000
kronor.
Årsbidraget till bankostatens änke- och pupillkassa har utgått alltsedan år
1748, då denna kassa inrättades.
. änke- och pupillkassan vid avdelningskontoren och pappersbruket anvisades
ursprungligen av 1850—1851 årens riksdag i och med denna kassas bildande
ett ärligt bidrag å 600 riksdaler banko, att utgå tillsvidare samt intill
kassan vunnit full stadga och säkerhet. Då kassans kapital med 1862 års utgång
ansats hava nått en sådan omfattning (58,000 kronor) att dess ränteavkastning
vore tunt tillräcklig för pensionernas bestridande, upphörde det årliga anslaget
nämnda ar.
Sedan det emellertid visat sig, att från och med år 1871 kassans inkomster
ej längre täckte utgifterna för pensioner, hemställde fullmäktige hos bankoutskottet
vid 1874 års riksdag om anvisande till kassan av ett årligt belopp
av 900 kronor I avvaktan på utredning örn möjligheten för en sammanslagning
av de bada kassorna samt en enhetlig reglering av pensionerna anvisades
dock ej något anslag till avdelningskontorens pensionskassa förrän vid 1877 års
riksdag. Frågan om kassornas sammanslagning hade dessförinnan strandat på
demgarnas i bankostatens pensionskassa obenägenhet att underkasta sig önskvärd
kontroll i fråga örn pensionsreglering.
För att uppbringa pensionerna från avdelningskontorens och pappersbrukets
änke- och pupillkassa i nivå med pensionerna från bankostatens kassa beviljades
den iorstnamnda kassan från och med år 1877 ett årligt anslag å 4,550 kronor.
Detta anslag utgick till år 1907, då anslagsbeloppet höjdes till 6,000 kronor.
-Nya försök att sammanslå de båda kassorna hade då gjorts men icke lett till
något resultat.
Med skrivelse till bankoutskottet vid 1913 års riksdag framlade fullmäktige
en utredning angående avdelningskontorens och pappersbrukets pensionskassas
likviditet. Denna utredning grundade sig på kassans tillgångar med utgången
av ar 1912, vilka tillgångar belöpte sig till i runt tal 422,000 kronor. Med en
Bihang till riksdagens protokoll 1930. S sami. käft. (Nr 58.) 1
2
Banlcoutslottets utlåtande Nr 58.
beräknad ränteavkastning å 4 procent skulle för att möta kassan då åvilande
pensionsförbindelser erfordras en kapital förstärkning å c:a 134,000 kronor samt
för att jämväl kunna möta ytterligare krav genom tillkomsten av nya delägare
och genom ifrågasatt höjning av delaktighetsbel öppet för verkställande styrelseledamot
vid avdelningskontor en kapitalförstärkning å 228,000 kronor. Den
kapitalbrist, som sålunda förelåg, skulle enligt beräkning kunna täckas genom
en förhöjning av det årliga anslaget från riksbanken med 12,000 kronor. Fullmäktige
hemställde fördenskull att kassan skulle fr. o. m. år 1913 tilldelas ett
till 18,000 kronor förhöjt årligt anslag. Denna framställning bifölls av riksdagen
och har nämnda årsanslag alltsedan år 1913 utgått till kassan.
Utöver nu nämnda direkta anslag hava de båda kassorna alltifrån deras stiftande
ägt av riksbankens medel uppbära de lönebesparingar, som uppkommit vid
ledigblivna tjänsters upprätthållande genom förordnande under vakanstiden.
Dessa vakansbesparingar hava såsom framgår av nedanstående tablåer under
årens lopp uppgått till ej oväsentliga belopp.
Härjämte bör framhållas, att till vederbörande pensionstagare utbetalas direkt
av riksbankens medel pensionstillägg och dyrtidstillägg jämlikt av riksdagen
fastställda grunder. Ifrågavarande förmåner belöpa sig år 1928 i vad det gäller
pensionstagare från bankostatens kassa till resp. 372 kronor 50 öre och 18,258
kronor samt i vad det gäller pensionstagare från avdelningskontorens och pappersbrukets
kassa till respektive 581 kronor 37 öre och 9,809 kronor.»
Revisorerna yttrade vidare, att de, med hänsyn till omfattningen av de statsmedel
som enligt vad ovan påvisats utgått för ifrågavarande pensionsverksamhet,
ansett sig böra närmare undersöka förenämnda kassors ekonomiska ställning. I
detta hänseende meddelade revisorerna följande tablåer, upptagande inkomster
och utgifter under femårsperioden 1924—28 samt tillgångar vid utgången av
varje år under samma period:
Bankostatens änke- och pupillkassa.
Inkomster: 1924 1925 1926 1927
Riksbankens anslag
V akans besparingar
Delägara vgifter
Intressemedel . .
Kapitalvinst
200: —
519: 73
15,306: 05
83,219: 72
530: —
200: —
3,286: 21
16,388: 53
86,686: 58
1.430: —
200: —
3,780: 65
17,166: 31
90,336:03
3,210: —
200: —
3,909: 66
16,232: 40
94,018: 95
2,910: —
1928
200: —
10,535: 38
15,957: 36
96,811: 94
8,340: —
Säger |
99,775: 50 |
107,991:32 |
114,692: 99 |
117,271: 01 |
131,844: 68 |
Utgifter: Pensioner..... Omkostnader .... |
41,155:43 |
39,936: 85 |
41,246: 94 |
41,717: 31 |
41,791: 26 |
Säger |
43,471: 78 |
42,023: 40 |
44,079: 14 |
44,056:41 |
44,143: 71 |
Inkomster utöver ut-gifter ...... |
56,303: 72 |
65,967: 92 |
70,613: 85 |
73,214: 60 |
87,700: 97 |
Tillgångar vid årets slut. . . 1,566,975:44 1,632,943:36 1,703,557:21 1,776,771:81 1,864,472:78 |
Delägarantal vid
årets slut ....
179
181
181
182
180
Bankoutskottets utlåtande Nr 58.
8
Änke- och pupillkassan vid, avdelningskontoren och pappersbruket.
Inkomster: |
1924 |
1925 |
1926 |
1927 |
1928 |
|
Riksbankens anslag . |
18,000: — |
18,000: — |
18,000: — |
18,000: — |
18,000: |
__ |
Yakansbesparingar . |
2,380: 80 |
1,141:09 |
3,412: 29 |
4,589: 38 |
8,570: |
28 |
Delägaravgifter . . |
20,603: 10 |
20,389: 34 |
21,089: 87 |
20,529: 62 |
22,746: |
80 |
Från bankostatens |
||||||
änke- och pupill- |
||||||
kassa överförda |
||||||
avgifter..... |
476: |
83 |
||||
Intressemedel . . . . |
47,444: 47 |
50,108: 91 |
55,780: 29 |
59,034: 89 |
64,885: |
16 |
Kapitalvinst . . . . |
100: — |
— |
— |
— |
— |
Säger 88,528: 37 89,639: 34 98,282: 45 102,153: 89 114,679: 07
Utgifter: Pensioner..... Till bankostatens avgifter..... Omkostnader . . . |
17,440: — 2,561: 68 |
16,424: 02 388: — |
18,191:92 1,218:09 |
19,035: 74 706: 91 |
22,586: 57 2,460: 70 |
Säger |
20,001: 68 |
19,433: 77 |
21,825: 51 |
22,082: 35 |
25,047: 27 |
Inkomster utöver ut- |
|||||
gifter...... |
68,526: 69 |
70,205: 57 |
76,456: 94 |
80,071:51 |
89,631: 80 |
Tillgångar vid
årets slut 1,018.886: 43 1,089,092: — 1,165,548: 94 1,245,620: 48 1,335,252: 28
Delägarantal vid
årets slut .... 228 227 230 227 228
Under hänvisning till dessa tablåer anförde revisorerna slutligen följande:
»Såsom förestående sammanställningar giva vid handen, hava de båda kassornas
kapitaltillgångar numera uppbringats till sådan omfattning, att ränteavkastningen
a desamma endast till en mindre del tages i anspråk för kassorna
åvilande pensionsutbetalningar. Sålunda uppgingo ränteinkomsterna år 1928 för
bankostatens änke- och pupillkassa till c:a 96,800 kronor under det att pensionerna
endast omfattade ett sammanlagt belopp av c:a 41,800 kronor. Motsvarande
siffror för änke- och pupillkassan vid avdelningskontoren och Tumba pappersbruk
utgjorde c:a 64,900 kronor och 22,600 kronor. Hade de båda kassornas
ränteinkomster under år 1928 måst tagas i anspråk för bestridande av förutom
de egentliga pensionerna och kassans förvaltningskostnader jämväl pensionstilllägg
och dyrtidstillägg, vilka enligt vad ovan angivits utbetalats direkt av riksbankens
medel, skulle kassorna ändock nämnda år kunnat av ränteinkomsterna
avsätta ett överskott a respektive 34,000 kronor och 29,400 kronor. Fonderingen
år 1928 för de båda kassorna har nu omfattat medel å så betydande belopp som
respektive 87,700 kronor och 89,600 kronor.
Särskilt belysande för änke- och pupillkassans vid avdelningskontoren och
Tumba bruk nuvarande ekonomiska ställning är att nämnda kassa, vars tillgångar
vid 1928 års utgång utgjorde 1,335,000 kronor, år 1913, då förhöjning av
anslaget till densamma till nuvarande 18,000 kronor begärdes, ansågs böra upp
-
4
Bankoutskottets utlåtande Nr 58.
bringas till ett kapital å 650,000 kronor för att möta kassan såväl då, som framdeles
åvilande pensionsutbetalningar.
Då ovanberörda båda pensionskassor numera synas vara i den ekonomiska
belägenhet, att de med egna medel kunna bestrida icke blott dem nu åvilande
pensioner och förvaltningskostnader utan även de pensionsförhöjningar, som utgå
av statsmedel i form av pensionstillägg och dyrtidstillägg, bör enligt revisorernas
mening något understödjande från statens sida av ifrågavarande pensionering
icke vidare ifrågakomma.»
I ett den 16 januari 1930 avgivet yttrande över revisorernas ifrågavarande
uttalanden anförde fullmäktige i riksbanken, att fullmäktige ansett nödigt att,
innan fullmäktige inginge på en närmare prövning av förevarande spörsmål, en
fullständig utredning verkställdes rörande kassornas nuvarande ställning samt
deras förmåga att bära dem åliggande förbindelser; och komme fullmäktige att
senare under riksdagen, så snart igångsatt utredning slutförts, avgiva yttrande
i detta ärende. I anslutning härtill förklarade bankoutskottet i sitt den 7 februari
1930 avgivna utlåtande nr 4, angående verkställd granskning av riksbankens
styrelse och förvaltning, att utskottet hade för avsikt att, sedan fullmäktiges
yttrande inkommit, avgiva särskilt utlåtande i ärendet.
Sedan den igångsatta utredningen i förevarande ämne numera slutförts, hava
f ullmäktige med skrivelse den 15 maj 1930 överlämnat densamma till utskottet.
Utredningen, vilken verkställts av f. d. byråchefen i pensionsstyrelsen K. Dickman
och innefattas i en av Dickman den 25 april 1930 avgiven skrivelse till
fullmäktige, är såsom bilaga fogad vid detta utlåtande.
Angående utredningens resultat samt fullmäktiges ställning till de i densamma
avsedda spörsmålen hava fullmäktige i nyssnämnda skrivelse anfört huvudsakligen
följande.
Av utredningen framginge bland annat, att bankostatens änkekassa, till
vilken riksbankens bidrag utginge med relativt obetydligt belopp, väl vore
mindre beroende av dessa bidrag, medan däremot avdelningskontorens änkekassa,
även med bibehållande av de, i jämförelse med bankostatens kassa, avsevärt
lägre pensionsförmånerna, ännu under en följd av år vore i behov av de nu
utgående bidragen. Skulle desamma bortfalla, bleve det för den svagare kassan,
avdelningskontorens kassa, dels ogörligt att arbeta sig upp till en önskvärd
likställighet med bankostatens kassa, dels ock ofrånkomligt att mycket
avsevärt höja avgifterna. Därigenom skulle även vållas betydande olägenheter
för banken, när fråga uppkomma örn befordran eller förflyttning till eller från
huvudkontoret med därmed sammanhängande överflyttning av tjänsteman från
den ena till den andra kassan. Den strävan till åstadkommande av enhetlighet
i fråga örn avdelningskontorens och huvudkontorets befattningshavare, som
under senare år förefunnits, skulle genom bidragens bortfallande synnerligen
försvåras. .
I utredningen förutsattes, att dyrtidstillägg och pensionstillägg i enlighet
med eljest gällande bestämmelser för statliga änkekassor fortfarande skulle utgå
av riksbankens medel. Även fullmäktige ansåge, att de båda änkekassorna icke
borde intaga någon undantagsställning i detta avseende.
Fullmäktige hava för egen del, under åberopande av innehållet i Dickmans
utredning, förklarat, att fullmäktige ansåge någon förändring i understöden till
kassorna icke för närvarande böra komma i fråga.
Bankoutskottets utlåtande Nr 58.
5
Av den utredning, som på föranstaltande av fullmäktige i riksbanken verkställts
rörande ifrågavarande pensionskassors ställning, framgår beträffande
bankostatens änke- och pupillkassa -—- vilken omfattar befattningshavare vid
riksbankens huvudkontor •—- att de till denna kassa från riksbanken utgående
förmånerna i form av årligt anslag samt rätt att åtnjuta s. k. vakansbesparingar
skulle kunna indragas, utan att kassans förmåga att fullgöra sina förpliktelser
därigenom äventyrades. Vad angår änke- och pupillkassan vid riksbankens
avdelningskontor och pappersbruk, skulle däremot en indragning av
motsvarande förmåner icke kunna ske utan att en betydande brist i kassan
skulle uppstå. En viss minskning av det utgående årliga anslaget till sistnämnda
kassa skulle visserligen kunna äga rum, örn nu stadgade pensionsvillkor
för framtiden bibehölles oförändrade. Genom en sådan minskning skulle
emellertid omöjliggöras den höjning av från sistberörda kassa utgående pensionsförmåner,
som skulle erfordras för ernående av likställighet mellan delägarna
i riksbankens båda familjepensionskassor och som tidigare vid upprepade
tillfällen betecknats såsom eftersträvansvärd.
Enligt utskottets mening måste det ur flera synpunkter anses önskvärt, att
pensionsvillkoren för delägare i avdelningskontorens familjepensionskassa såvitt
möjligt bringas till överensstämmelse med vad som gäller för delägarna i
bankostatens kassa. Att avsevärda olikheter härutinnan förefinnas mellan de båda
pensionsanstalterna kan i och för sig ej anses tilltalande, och detta förhållande
måste dessutom vara ägnat att försvåra de omflyttningar av befattningshavare
mellan riksbankens huvudkontor och avdelningskontor, som för ett lämpligt
anordnande av arbetet inom riksbanken kunna vara påkallade. Såvitt av den
verkställda utredningen framgår, synes emellertid möjlighet föreligga att, därest
nu utgående bidrag av allmänna medel bibehållas, inom en nära framtid åstadkomma
sådan höjning av pensionsförmånerna från avdelningskontorens kassa,
som erfordras för likställighet med bankostatens kassa. Med hänsyn härtill
har utskottet •— som förutsätter att fullmäktige ägna frågan om förbättring
av pensionsvillkoren från avdelningskontorens pensionskassa samt örn storleken
av riksbankens bidrag till kassan sin uppmärksamhet — ansett sig icke böra
för närvarande tillstyrka någon ändring i nu gällande bestämmelser rörande
bidragen till denna kassa.
Med avseende å bankostatens änke- och pupillkassa skulle, såsom av det nyss
anförda framgår, kunna ifrågasättas en indragning av de från riksbanken utgående
bidragen. Då utskottet likväl ansett sig icke böra nu föreslå en dylik
åtgärd, har detta främst sin grund däri, att enligt utskottets mening en sammanslagning
av de båda pensionskassorna för huvudkontoret samt för avdelningskontoren
och pappersbruket såvitt möjligt bör komma till stånd samt att
frågan örn riksbankens bidrag till bankostatens kassa i avvaktan på undersökning
härutinnan icke lämpligen synes böra företagas till slutlig prövning. Utskottet
finner det vara varken ur riksbankens eller ur dess befattningshavares
synpunkt tillfredsställande, att vid detta verk — vars personal uppgår till ett
Utskottet.
6
Banko-utskottets utlåtande Nr 58.
antal av endast inemot 400 ordinarie befattningshavare — finnas två olika familjepensionskassor
med skilda bestämmelser angående pensionsvillkoren m. m.
På utskottets initiativ häva tidigare vid upprepade tillfällen ansträngningar
gjorts att åstadkomma en sammanslagning av de båda kassorna, men dessa försök
hava hittills strandat på motstånd från delägarna i bankostatens änke- och
pupillkassa. Enligt utskottets mening lärer det emellertid icke vara omöjligt att
anordna en sammanslagning av de båda kassorna på sådant sätt, att delägarnas
i bankostatens änke- och pupillkassa rätt ej trades för när, och det kan vid sådant
förhållande — ej minst i betraktande av att staten genom pensions- och dyrtidstillägg
bestrider en icke oväsentlig del av de till delägarnas efterlevande utgående
pensionsförmånerna -—■ näppeligen anses rimligt, att från bankostatens änke- och
pupillkassa lägges hinder i vägen för en sammanslagning, vilken såväl ur riksbankens
som, i varje fall örn frågan ses på längre sikt, även ur befattningshavarnas
synpunkt måste bliva till gagn. Utskottet vill med hänsyn till vad
nu anförts förutsätta, att frågan örn sammanslagning av de båda kassorna
genom fullmäktiges försorg ånyo upptages till övervägande samt att förslag till
lämpliga åtgärder härutinnan snarast möjligt uppgöres. På resultatet av undersökningen
härutinnan torde enligt utskottets mening frågan örn en ändring i
nu gällande regler beträffande riksbankens bidrag till bankostatens änke- och
pupillkassa i första hand få bliva beroende.
Vad slutligen angår den av revisorerna jämväl berörda frågan örn indragning
av de förmåner, som av riksbankens medel bestridas till kassornas pensionärer
i form av pensions- och dyrtidstillägg, lärer jämväl ett avgörande i detta
avseende kunna bliva beroende av resultatet av den nyss förutsatta undersökningen
örn sammanslagning av de båda kassorna. Utskottet vill ej heller beträffande
dessa tilläggsförmåner för närvarande ifrågasätta någon ändring i nuvarande
bestämmelser.
I anslutning till vad sålunda anförts har utskottet ansett sig allenast böra
vad i detta ärende förekommit för riksdagen
omförmäla.
Stockholm den 27 maj 1930.
På bankoutskottets vägnar:
C. E. SVENSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar C. E. Svensson, Gustafsson i Stensholm, Lindgren,
Ström i Lidköping*, Johansson i Friggeråker*, Abrahamsson, Bjurström* och Berling;
från andra kammaren: herrar Winkler*, Svensson i Betingetorp, Wikström, Lovén,
Ryberg, Höglund i Göteborg, Törnkvist i Bjuv och Wirsell*.
Ej närvarande vid utlåtandets justering.
. Bankoutskottets utlåtande Nr 58.
Bilaga.
Till
Herrar Fullmäktige i Sveriges Riksbank.
Riksdagens revisorer hava i sin berättelse till 1930 års lagtima riksdag angående
Riksbanken § 23, beträffande bankens bidrag till Bankostatens änkeoch
pupillkassa och Änke- och pupillkassan vid Riksbankens avdelningskontor
och pappersbruk, gjort följande uttalande:
»Då ovanberörda båda pensionskassor numera synas vara i den ekonomiska
belägenhet, att de med egna medel kunna bestrida icke blott dem nu åvilande
pensioner och förvaltningskostnader utan även de pensionsförhöjningar, som
utgå av statsmedel i form av pensionstillägg och dyrtidstillägg, bör enligt revisorernas
mening något understödjande från statens sida av ifrågavarande
pensionering icke vidare ifrågakomma.» •
Sedan jag med anledning härav av Herrar Fullmäktige erhållit uppdraget
att utreda de båda kassornas ställning vid 1930 års ingång på grundval av 4
procents räntefot, får jag efter fullbordad utredning vördsamt anföra följande.
Till grund för dödssannolikheten har jag lagt Ålderdomsförsäkringskommitténs
allmänna dödlighetstabeller för män och för kvinnor. Svenska personalpensionskassan
(S. P. P.) använder i sin grundtabell för beräkning av avgifter
för helkollektiv familjepension samma räntefot och dödlighet. Även
beträffande sannolikheten för en man av viss ålder att vara gift har jag anslutit
mig till antagandena i denna grundtabell. Äldersskillnaden mellan man
av viss ålder och hans hustru har jag med hänsyn till den genomsnittliga
åldersskillnaden inom båda kassorna antagit 1 år större än enligt samma tabell.
För beräkningen av framtida pensioner till ogifta döttrar över 50 år har jag
antagit sannolikheten för en ogift kvinna att inom ett år ingå giftermål vara
0,7 av motsvarande sannolikhet enligt Statistiska centralbyråns statistik över
ogifta kvinnor i hela riket år 1917. Härur har jag beräknat sannolikheten
för en ogift kvinna att fortfarande vara ogift vid 50 års ålder. Med hänsyn
därtill, att pension till ogifta systrar ej utgår med större belopp än till ensam
delägardotter, har kapitalvärdet av de pensioner, som eljest skolat utgå,
minskats med en tiondedel.
Änkepensionernas beräknade kapitalvärde har höjts med 2 % med hänsyn
till eventuella pensioner åt föräldralösa barn under 21 år.
För pupilltilläggens beräkning har hänsyn ej tagits till barnens dödlighet.
De bilagor, som utvisa kassornas beräknade ställning, hava uppställts under
förutsättning, att antalet befattningar med delaktighet i vardera kassan förblir
konstant.
A. Bankostatens änke- och pupillkassa.
Bil. 1 utvisar kassans beräknade ställning vid 1930 års ingång.
Rubriken I under passiva utvisar, att kapitalvärdet av de redan utgående
pensionerna och pupilltilläggen är 531,600 kronor.
8
BanTcoutslcottets utlåtande Nr 58.
För pensionerade delägare och sådana, som i förtid lämnat sin tjänst, har,
såsom under II. 1) a) angives, änke- och barnpensionernas kapitalvärde beräknats
till 114,600 kronor.
Med hänsyn till befordringar har särskilt för tjänstgörande delägare i lönegraderna
16—30 (änkepensionsbelopp lägst 960, högst 1,899 kronor) beräknats
de genomsnittliga änkepensionsbelopp, som svara mot olika åldrar, och
därefter en utjämning av dessa belopp ägt rum. Änkepensionsbeloppet har
sålunda antagits komma att stiga från 960 kronor för de lägsta åldrarna till
1,650 kronor för de högsta. Härur har kapitalvärdet av motsvarande änkeoch
barnpensioner beräknats till 644,800 kronor. För de lägre lönegraderna,
7—15, med änkepensionsbelopp från 606 till 909 kronor, har det genomsnittliga
änkepensionsbeloppet antagits till 660 kronor. Härur har kapitalvärdet
av motsvarande änke- och barnpensioner beräknats till 64.600 kronor.
För alla tjänstgörande delägare blir sålunda det sammanlagda kapitalvärdet
709,400 kronor.
För nu tjänstgörande delägare var den genomsnittliga inträdesåldern nära
32 år, vilken även antagits för de framdeles tillträdande delägarna. För denna
ålder är enligt de antagna försäkringstekniska grunderna det genomsnittliga
kapitalvärdet av en änkepension för delägare i högre lönegrad 3,964 kronor
och för delägare i lägre lönegrad 1,865 kronor. Med ledning härav har kapitalvärdet
av änke- och barnpensioner till de nuvarande delägarnas efterträdare beräknats
till sammanlagt 465,400 ^kronor.
De blivande pupilltilläggen till nuvarande barn under 18 år och framdeles
födda barn har beräknats till 45,900 kronor.
För ogifta döttrar till nu pensionerade änkor och till nuvarande delägare,
bär, såsom under rubriken IV. 1) a) angives, kapitalvärdet av deras eventuella
framtida pensioner från 50 års ålder beräknats till 100,200 kronor. Men
dessutom finnes säkerligen ett avsevärt antal föräldralösa ogifta döttrar mellan
21 och 50 år, örn vilka emellertid uppgifter saknas. Vid redogörelsen för utredningen
av Änke- och pupillkassan vid avdelningskontoren angivas närmare
de antaganden, på vilka beräkningen av kapitalvärdena av de motsvarande pensionerna
grundar sig. Enär antalet tjänstgörande delägare i Bankostatens kassa
är i det närmaste % av antalet i Avdelningskontorens kassa, antages för den
förra kassan, att antalet nu befintliga okända föräldralösa ogifta delägardöttrar
ävensom antalet framdeles årligen födda är % av motsvarande antal
i Avdelningskontorens kassa. Det blivande genomsnittliga pensionsbeloppet har
jag beräknat till 600 kronor. Det sammanlagda kapitalvärdet av eventuella
pensioner från 50 års ålder åt ogifta delägardöttrar har på så sätt uppskattats
till 222,200 kronor.
Omkostnaderna under de 6 senaste åren voro i medeltal 2,390 kronor. Antagas
de för framtiden bliva 10 % högre, är deras kapitalvärde, såsom under
rubriken V angives, 67,000 kronor.
Under förutsättning, att Riksbankens anslag å 200 kronor allt framgent
skall utgå, är dess kapitalvärde 5,100 kronor, såsom angives vid rubriken I.
1) under aktiva.
Emedan vakansbesparingarna under de senaste 6 åren varierat högst betydligt
från kronor 519:73 år 1924 till 10,535:38 år 1928 har jag, under
förutsättning att de allt framgent skola utgå till kassan, ej ansett mig böra
räkna med deras medeltal utan i stället tagit medeltalet för de 3 av dessa år,
då de varit lägst, vilket medeltal är 2,529 kronor. Kapitalvärdet härav är
64,500 kronor.
Även av delägaravgifterna har jag tagit medeltalet för de 3 av de senaste
Bankoutskottets utlåtande Nr 58.
9
6 åren, då de varit lägst. Detta medeltal, 15,832 kronor, Ilar jag räknat med
för framtiden och beräknat kapitalvärdet till 403,700 kronor.
Vid detta års ingång voro kassans befintliga tillgångar utöver skulder omkring
1,939,600 kronor.
Såsom framgår av bil. 1, har jag under de givna förutsättningarna beräknat
aktivas överskott över passiva till 2,412,900 -— 2,156,100 = 256,800 kronor.
B. Änke- och pupillkassan vid Riksbankens avdelningskontor och pappersbruk.
Bil. 2 utvisar kassans beräknade ställning vid 1930 års ingång.
Bland passiva angives under rubriken I, att kapitalvärdet av de utgående
pensionerna beräknats till 322,300 kronor.
För pensionerade delägare och sådana, som i förtid lämnat sin tjänst, har
änke- och barnpensionernas kapitalvärde beräknats till 152,100 kronor.
För tjänstgörande delägare i lönegraderna 16—30 (utom vid Tumba pappersbruk)
ha de genomsnittliga änkepensionsbeloppen beräknats komma att
stiga från 816 kronor för de lägsta åldrarna till 1,500 kronor för de högsta.
Härur har kapitalvärdet av änke- och barnpensionerna beräknats till 753,600
kronor. För de lägre lönegraderna har den genomsnittliga änkepensionen antagits
till 440 kronor och motsvarande kapitalvärde av änke- och barnpensionerna
beräknats till 49,100 kronor. För befattningshavarne vid Tumba pappersbruk
har kapitalvärdet av änke- och barnpensioner beräknats till 17,000
kronor. Det sammanlagda kapitalvärdet av änke- och barnpensioner för nu
tjänstgörande delägare är sålunda 819,700 kronor.
För nu tjänstgörande delägare var den genomsnittliga inträdesåldern mellan
28 och 29 år. För framtida delägare har jag, särskilt med hänsyn till
den högre genomsnittliga inträdesåldern i Bankostatens kassa, ansett försiktigheten
bjuda att räkna med en något högre inträdesålder, 30 år. För denna
ålder är enligt de antagna försäkringstekniska grunderna det genomsnittliga
kapitalvärdet av en änkepension för delägare i högre lönegrad 3,304 kronor
och för delägare i lägre lönegrad 1,192 kronor. Med ledning härav har kapitalvärdet
av änke- och barnpensioner till de nuvarande delägarnas efterträdare
beräknats till 479,200 kronor.
De blivande pupilltilläggen till nuvarande barn under 18 år och framdeles
födda barn har beräknats till sammanlagt 41,400 kronor.
För ogifta döttrar till nu pensionerade änkor och till nuvarande delägare
har, såsom under rubriken IV. 1) a) angives, kapitalvärdet av deras eventuella
framtida pensioner från 50 års ålder beräknats till 153,200 kronor.
Enär uppgifter saknas om föräldralösa ogifta döttrar mellan 21 och 50 års
ålder, vållas härav en särskild osäkerhet i beräkningarna. Jag har gissningsvis
antagit dem vara en på vart och ett av dessa åldersår, således inalles 29,
och beräknat det på envar belöpande eventuella pensionsbeloppet från 50 år i
medeltal utgöra 530 kronor. Kapitalvärdet av dessa pensioner har på så sätt
uppskattats till 99,300 kronor, såsom angives vid IV. 1) b). De framdeles
födda döttrarnas antal har jag antagit till 6 örn året och beräknat kapitalvärdet
av deras eventuella pensioner från 50 år till 42,100 kronor.
Omkostnaderna under de 6 senaste åren voro i medeltal 2,508 kronor. Antagas
de för framtiden bliva 10 % högre, är deras kapitalvärde, såsom under
rubriken V angives, 70,300 kronor.
Under förutsättning, att Riksbankens anslag å 18,000 kronor allt framgent
skall utgå, är dess kapitalvärde 459,000, såsom angives vid rubriken I. 1)
under aktiva.
10
Bankoutskottets utlåtande Nr 58.
För vakansbesparingar har, under förutsättning att även de allt framgent
skola utgå, räknats med ett årligt belopp av 2,046 kronor,! och dettas kapitalvärde
är 52,200 kronor.
För delägareavgifterna har räknats med ett framtida årligt belopp av 20,432
kronor, och dettas kapitalvärde är 521,000 kronor.
Vid innevarande års ingång voro kassans befintliga tillgångar 1,411,600
kronor.
Såsom framgår av bil. 2, har jag under de givna förutsättningarna beräknat
aktivas överskott över passiva till 2,443,600 — 2,179,600 = 264,000 kronor.
I det mig tilldelade uppdraget ingår även att beräkna kostnaden för höjning
av Avdelningskontorens kassas förbindelser i nivå med Bankostatens,
nämligen höjning av änke- och barnpensionerna med 150 kronor och pensionerna
till ogifta döttrar med 75 kronor samt pupilltilläggen med 100 kronor. Bil. 3
utvisar, att kostnaden härför beräknats till 281,100 kronor för pensionerna
samt 33,800 kronor för pupilltilläggen eller tillsammans 314,900 kronor. Örn
emellertid, i analogi med reglementet för Bankostatens änke- och pupillkassa
§ 7, förut utgående pensioner samt änke- och barnpensioner efter delägare, som
förut lämnat sin tjänst, d. v. s. pensioner under rubrikerna I. 1) och 3) samt
II. 1) a) i Avdelningskontorens kassa, ej skola höjas, minskas kostnaden för
höjning av änke- och barnpensionerna med 85,800 kronor till 195,300 kronor,
i vilket fall den sammanlagda kostnaden för höjning av pensioner och pupilltillägg
således skulle reduceras till 229,100 kronor.
Såsom framgår av bil. 1 och 2, hava de uppställts under förutsättning att
Riksbankens årliga anslag och vakansbesparingarna allt framgent skola utgå
till kassorna. Då kapitalvärdena av dessa bidrag angivas i bilagorna, är det lätt
att se, huru mycket deras bortfallande skulle betyda för kassornas ekonomi.
Den uppnådda medelräntefoten har under de senaste 6 åren varit nedanstående.
Bankostatens Avdelningskontorens
kassa kassa
% %
1924 .................. 5.56 4.94
1925 ................... 5.57 4.87
1926 ................... 5.57 5.07
1927 ................... 5.55 5.02
1928 ................... 5.46 5.16
1929 ................... 5.37 4.94
Den till grund för beräkningarna lagda räntefoten, 4 %, kan sålunda sägas
vara bestämd så, att en avsevärd överränta (vilken dock f. n. tyckes stadd
i något nedåtgående) säkerligen är att förvänta, åtminstone under den närmaste
tiden, och i högre grad i Bankostatens kassa än i avdelningskontorens.
De övriga försäkringstekniska grunderna, såsom dödssannolikhet, giftermålsfrekvens
och åldersskillnad mellan makar samt även en del andra antaganden,
vilka i det föregående omnämnts, har jag däremot i allmänhet sökt välja så,
att de rätt nära komma att ansluta sig till de sannolika framtida förhållandena
inom kassorna. I detta avseende vill jag emellertid erinra därom, att vid
en kollektiv försäkring, särskilt en sådan, där avgifterna äro oberoende av
Bankoutskottets utlåtande Nr 58.
11
åldern vid inträde eller befordran, det ligger i sakens natur, att avvikelsen
från beräkningarna kan bliva betydande i ena eller andra riktningen, till
vinst eller förlust, i synnerhet då, såsom här, delägarantalet är så litet, att
tillfälligheter kunna medföra rätt stora avvikelser. Såsom exempel på förekommande
oregelbundenhet kan påpekas, att kapitalvärdet av utgående pensioner
till ogifta döttrar över 50 år i förhållande till kapitalvärdet av utgående
änkepensioner utgör i Bankostatens kassa 23 % och i Avdelningskontorens
5.8 %, medan det beräknade kapitalvärdet av blivande pensioner till ogifta
döttrar efter uppnådda 50 år i förhållande till kapitalvärdet av blivande änkeoch
barnpensioner utgör i förstnämnda kassa omkring 17 % och i sistnämnda
kassa 20 %.
Särskilt med hänsyn till denna påpekade osäkerhet, som måste vidlåda beräkningarna,
kan det ifrågasättas, om man ej bör söka tillse, att det förefinnes
ett beräknat överskott, som kan anses innesluta en avsevärd säkerhetsfond.
Dessutom har, såsom inledningsvis omnämnts, sammanställningarna gjorts
under den förutsättning, att delägarantalet förblir konstant. Skulle detta ökas
genom nya ordinarie befattningars tillkomst, medför detta en förlust av den
orsak, att delägaravgifterna i och för sig äro alldeles otillräckliga att täcka
pensionsförmånerna. Men i detta avseende förefinnes dock möjlighet att, örn
det skulle visa sig nödvändigt, kompensera eller minska förlusten genom att
höja avgifterna för nytillträdande delägare.
Bilagorna 1, 2 och 3 hava uppställts å ena sidan under förutsättning, att
icke blott dyrtidstillägg och pensionstillägg fortfarande skola utgå utan kostnad
för kassorna i enlighet med de allmänna grunder, som gälla för pensionsberättigade
änkor och barn samt övriga anhöriga efter befattningshavare i
statens tjänst, utan även att Riksbankens direkta anslag och vakansbesparingarna
allt framgent skola oavkortade utgå till kassorna, å andra sidan under
förutsättning, att (örn inga nya ordinarie befattningar tillkomma) delägareavgifterna
till kassan ej skola höjas utan utgå enligt reglementenas hittills
gällande bestämmelser.
Jag övergår nu till frågan om den inverkan, ändringar i dessa förutsättningar
kulina få på kassornas ekonomi.
Pensionstilläggen, som år 1929 för pensionärer i Bankostatens kassa uppgingo
till sammanlagt 355 kronor och i Avdelningskontorens till 690 kronor,
äro av mera underordnad ekonomisk betydelse. Under förutsättning, att de
årliga beloppen förbli desamma som år 1929, äro deras resp. kapitalvärden
9,100 kronor och 17,600 kronor.
Dyrtidstilläggen år 1929 voro för Bankostatens kassa 19,156 kronor och
för Avdelningskontorens 10,991 kronor. Ehuru de sålunda äro av stor ekonomisk
betydelse, har jag icke medhunnit att göra några detaljerade beräkningar
över deras svårbedömliga framtida storlek. De komma emellertid säkerligen,
åtminstone för Avdelningskontorens kassa, att betydligt ökas. Jag har
utfört beräkningen under förutsättning, att de i Bankostatens kassa komma
att förbli desamma som för år 1929 och att i Avdelningskontorens kassa d.yrtidstilläggens
kapitalvärde står i samma förhållanden till summan av kapitalvärdena
av utgående och blivande pensioner och pupilltillägg som i Bankostatens
kassa. Örn cj dyrtidsindex väsentligt nedgår, bliva de på så sätt beräknade
kapitalvärdena antagligen för låga. Kapitalvärdet av dyrtidstilläggen
skulle under de gjorda antagandena bliva för Bankostatens kassa 488,500
kronor och för Avdelningskontorens 493,800 kronor. Tillsammans med kapitalvärdet
av pensionstilläggen bli således kapitalvärdena för de båda kassorna
resp. 497,600 kronor och 511,400 kronor.
12
Banlcoutskottets utlåtande Nr 58.
Även om ett undantag från eljest gällande bestämmelser för dyrtidstillägg
och pensionstillägg skulle göras för Riksbankens änkekassor genom att kassorna
själva skulle bestrida dem, torde detta i varje fall icke kunna ifrågasättas,
med mindre än att även och i första rummet Riksbankens bidrag och vakans -besparingarna indragas. Då värdet av dessa poster i Bankostatens kassa uppskattats
till 69,600 kronor och i Avdelningskontorens kassa till 511,200 kronor,
skulle den sammanlagda belastningen bliva för Bankostatens kassa 567,200
kronor och för Avdelningskontorens 1,022,600 kronor. Härigenom skulle i Bankostatens
kassa uppkomma en beräknad brist på 310,400 kronor och i Avdelningskontorens
å 758,600 kronor.
Med hänsyn till dessa beräknade kostnader, vilka möjligen komme att betydligt
överskridas, torde en närmare utredning av den höjning av avgifterna, som
skulle krävas för genomförandet, icke vara erforderlig. Jag antager därför i
det följande, att dyrtidstilläggen och pensionstilläggen fortfarande komma att
bestridas av Riksbanken.
Jag övergår sålunda nu till frågan om möjligheten att indraga Riksbankens
direkta anslag och vakansbesparingarna.
I Bankostatens kassa uppgår det beräknade kapitalvärdet av dessa båda anslag
endast till 69,600 kronor. Om de indrogos, skulle likväl ett överskott å
187,200 kronor förefinnas, vilket säkerligen är fullt tillräckligt för eventuellt
behov av säkerhetsfond.
Beträffande Avdelningskontorens kassa vill jag först erinra därom, att kostnaden
för höjning av pensioner och pupilltillägg till samma belopp som enligt
reglementet för Bankostatens kassa beräknats till 229,100 kronor och kassans
överskott enligt nu gällande bestämmelser till 264,000 kronor. Örn Riksbankens
anslag och vakansbesparingarna allt framgent kunde beräknas utgå, synes
det icke omöjligt att under den närmaste tiden åstadkomma en sådan höjning.
Men genom indragning av dessa anslag med ett beräknat kapitalvärde å sammanlagt
511,200 kronor skulle givetvis en sådan likställighet kassorna emellan
omöjliggöras.
Örn reglementet för Avdelningskontorens kassa bibehölles oförändrat, men de
båda anslagen indroges, skulle en beräknad brist å 511,200 — 264,000 = 247,200
kronor uppstå.
Örn anslagen indroges, bleve det väl därför nödvändigt att höja delägaravgifterna.
Härigenom komme icke blott pensionerna och pupilltilläggen att förbli
lägre utan även avgifterna att bliva högre än i Bankostatens kassa.
Då en eventuell höjning av avgifterna givetvis i första rummet kan ifrågasättas
för nytillträdande delägare, har jag först sökt göra en uppskattning av
kassans aktiva och passiva efter de båda anslagens indragning endast med hänsyn
till nuvarande pensionärer och delägare och med bibehållande av nuvarande
reglementsbestämmelser för dessa. Bil. 4 utvisar resultatet. Posterna III. 2),
IV. 2) och V, vilka höra till de mindre betydande, hava emellertid endast grovt
uppskattats. Aktiva har beräknats till 1,679,700 kronor och passiva till 1,635,200
kronor. Örn anslagen indroges och man tänkte sig, att inga nya delägare tillkomme,
skulle alltså det uppskattade överskottet vara endast 44,500 kronor,
vilket knappast torde kunna anses tillräckligt såsom säkerhetsfond. Försäkringsfonden
kan anses vara skillnaden mellan passiva och kapitalvärdet av
delägareavgifterna, således 1,367,100 kronor. Örn man i överensstämmelse med
218 § i lagen om försäkringsrörelse fordrar, att säkerhetsfonden icke bör vara
mindre än 5 % av försäkringsfonden, skulle den behöva sättas till minst 68,400
kronor. I varje fall torde det uppskattade överskottet vara så litet, att det
icke till någon del kan komma nytillträdande delägare till godo. Om anslagen
Bankoutslcottets utlåtande Nr 58.
13
indroges för dessa delägare, måste deras avgifter på den grund höjas till att
motsvara fulla värdet av pensionsförmånerna, och detta skulle enligt en approximativ
beräkning kräva, att avgifterna ungefär fördubblades. Skulle åter, trots
det förhållandet att aktiva och passiva för nuvarande pensionärer och delägare
väga ungefär jämnt, bristen bestridas genom en lika stor procentisk förhöjning
av avgifterna för såväl nuvarande som blivande delägare, torde denna förhöjning
kunna inskränkas till omkring hälften av de enligt nuvarande reglemente
bestämda avgifterna. Innan någon höjning av avgifterna eventuellt beslutes,
kräves emellertid en noggrannare utredning än som på frågans nuvarande
stadium varit lämpligt att göra. Det är ju möjligt, att frågan kunde lösas så,
att vissa höjda maximiavgifter bestämdes, vilka emellertid eventuellt kunde
minskas för några år i sänder med på förhand bestämda belopp, vilka då bleve
att betrakta som ett slags vinstutdelning, så länge kassans ekonomi medgåve
densamma.
Örn man emellertid å ena sidan skulle anse olämpligt att höja avgifterna,
men å andra sidan icke skulle vilja höja pensionsförmånerna, såvida detta skulle
erfordra anslagens alltjämt oförändrade utgående, finnes ju den möjligheten
att gå en viss medelväg genom att bibehålla reglementsbestämmelserna oförändrade,
men inskränka anslagen till vad som för ändamålet erfordras. Enligt
bil. 2 är försäkringsfonden, eller skillnaden mellan passiva och kapitalvärdet
av delägaravgifterna, 1,658,600 kronor. Nöjer man sig med en säkerhetsfond
å 5 % därav, d. v. s. 82,900 kronor, skulle skillnaden mellan det beräknade överskottet,
264,000 kronor, och denna säkerhetsfond vara 181,100 kronor, med vilket
belopp kapitalvärdet av Riksbankens direkta anslag och vakansbesparingarna,
511,200 kronor, alltså skulle kunna minskas, d. v. s. till 330,100
kronor, vilket motsvaras av ett ständigt årligt anslag å 13,000 kronor, vilket
sålunda skulle ersätta såväl det direkta anslaget å 18,000 kronor som
vakansbesparingarna. Det torde dock, särskilt ur säkerhetssynpunkt, vara
lämpligare att låta de båda anslagen utgå enligt nuvarande bestämmelser, i
vilket fall de kunde upphöra tidigare, då de visade sig ej längre vara erforderliga.
Stockholm den 25 april 1930.
KARL DICKMAN.
14
Bankoutskottets utlåtande Nr 58.
Bil. 1.
Bankostatens änke- och pupillkassa.
Ställningen vid 1930 års ingång.
Kronor |
Kronor |
Kronor |
|
Passiva |
|||
Kapitalvärdet av |
|||
I. Utgående pensioner till |
|||
1) änkor.................. |
427,600 |
||
2) barn under 18 år............ |
5,700 |
||
(pnpilltillägg) |
|||
3) ogifta döttrar över 50 år......... |
98,300 |
531,600 |
|
II. Blivande änke- och barnpensioner efter |
|||
1) nuvarande delägare |
|||
a) ur tjänst............... |
114,600 |
||
b) i tjänst............... |
709,400 |
824,000 |
|
2) framtida delägare............ |
465,400 |
1,289,400 |
|
III. Blivande pupilltillägg till |
|||
1) nuvarande barn, vilkas fader lever .... |
9,500 |
||
2) framdeles födda barn........... |
36,400 |
45,900 |
|
IV. Blivande pensioner till vid 50 år ogifta döttrar |
|||
1) nuvarande under 50 år |
|||
a) kända................ |
100,200 |
||
b) okända................ |
86,300 |
186,500 |
|
2) framdeles födda............. |
35,700 |
222,200 |
|
V. Omkostnaderna............... |
67,000 |
||
Summa |
2,156,100 |
||
Aktiva |
|||
I. Kapitalvärdet av |
|||
1) Riksbankens anslag........... |
5,100 |
||
2) vakansbesparing............. |
64,500 |
||
3) delägaravgifter.............. |
403,700 |
473,300 |
|
II. Tillgångar utöver skulder vid 1930 års ingång |
1,939,600 |
||
Summa |
2,412,900 |
||
Aktivas överskott över passiva |
256,800 |
Bankoutskottets utlåtande Är 58.
15
Bil. 2.
Änke- och pupillkassan vid Riksbankens avdelningskontor och pappersbruk.
Ställningen vid 1930 års ingång.
Kronor |
Kronor |
Kronor |
|
Passiva |
|||
Kapitalvärdet av |
|||
I. Utgående pensioner till |
|||
1) änkor.................. |
295,700 |
||
2) barn under 18 år............ |
9,400 |
||
(pupilltillägg) |
|||
3) ogifta döttrar över 50 år......... |
17,200 |
322,300 |
|
II. Blivande änke- och barnpensioner efter |
|||
1) nuvarande delägare |
|||
a) ur tjänst............... |
152,100 |
||
b) i tjänst................ |
819,700 |
971,800 |
|
2) framtida delägare............ |
479,200 |
1,451,000 |
|
III. Blivande pupilltillägg till |
|||
1) nuvarande barn, vilkas fader lever .... |
8,600 |
||
2) framdeles födda barn........... |
32,800 |
41,400 |
|
IV. Blivande pensioner till vid 50 år ogifta döttrar |
|||
1) nuvarande under 50 år |
|||
a) kända................ |
153,200 |
||
b) okända..............• . |
99,300 |
252,500 |
|
2) framdeles födda............ |
42,100 |
294,600 |
|
V. Omkostnaderna............... |
70,300 |
||
Summa |
2,179,600 |
||
Aktiva |
|||
I. Kapitalvärdet av |
|||
1) Riksbankens anslag........... |
459,000 |
||
2) vakansbesparing............. |
52,200 |
||
3) delägaravgifter ............. |
521,000 |
1,032,200 |
|
II. Tillgångar vid 1930 års ingång....... |
1.411,600 |
||
Summa |
2,443,600 |
||
Aktivas överskott över passiva |
264,000 |
16
Bankoutskottets utlåtande Nr 58.
Sil. 3.
Avdelningskontorens kassa.
Kapitalvärdet av höjning av änke- och barnpensioner med 150 kronor och
pensioner till äldre ogifta döttrar med 75 kronor.
Kronor |
Kronor |
Kronor |
|
I. Utgående pensioner till |
|||
1) änkor.................. |
58,100 |
||
3) ogifta döttrar..........• ... |
6,300 |
64,400 |
|
II. Blivande änke- och barnpensioner efter |
|||
1) nuvarande delägare |
|||
a) nr tjänst............... |
21,400 |
||
b) i tjänst...............• |
101,300 |
122,700 |
|
2) framtida delägare............ |
54,800 |
177,500 |
|
IY. Blivande pensioner till vid 50 år ogifta döttrar |
|||
1) nuvarande under 50 år |
|||
a) kända............. |
19,200 |
||
b) okända .............. |
14,000 |
33,200 |
|
2) framdeles födda........... |
6,000 |
39.200 |
|
Summa |
281,100 |
||
Avgår eventuellt för I. 1) och 3) samt II. 1) a) |
85,800 |
||
195.300 |
Kapitalvärdet av pupilltilläggens höjning från 150 till 250 kronor.
Kronor |
Kronor |
|
I. 2) Utgående pupilltillägg......... |
6.200 |
|
III. Blivande pupilltillägg till |
||
i 1) nuvarande barn, vilkas fader lever ... |
5,700 |
|
2) framdeles födda barn ...... |
21,900 |
27.600 |
Summa |
33,800 |
Bankoutskottets utlåtande Nr 58.
17
Bil. 4.
Avdelningskontorens kassa.
Nuvarande pensionärer och delägare.
Kronor |
Kronor |
|
Passiva. |
||
Kapitalvärdet av |
||
I. Utgående pensioner................... |
322,300 |
|
II. Blivande änke- och barnpensioner ............ |
971,800 |
|
lil. Blivande pupilltillägg till |
||
1) nuvarande barn, vilkas fader lever......... |
8,600 |
|
2) framdeles födda barn................. |
15,000 |
23,600 |
IV. Blivande pensioner till vid 50 år ogifta döttrar |
||
1) nuvarande under 50 år........... |
252,500 |
|
2) framdeles födda............. |
25,000 |
277,500 |
V. Omkostnaderna............. |
40,000 |
|
Summa |
1,635,200 |
|
Aktiva. |
||
I. Kapitalvärdet av delägaravgifter ............. |
268,100 |
|
II. Tillgångar vid 1930 års ingång............. |
1,411,600 |
|
Summa |
1,679,700 |
|
Aktivas överskott över passiva |
44,500 |
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 8 sami. 42 käft. (Nr 58.)
2