Bankoutskottets utlåtande Nr 53.
1
Nr 53.
Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1930 kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning au fullmäktiges i riksgäldskontoret framställning
örn utförande au uissa förändringar au uärmeledningen
inom riksdagshuset m. m.
I en till bankoutskottet avlåten, den 12 december 1929 dagtecknad skrivelse
hava fullmäktige i riksgäldskontoret gjort framställning i syfte att utskottet
ville hos riksdagen utverka bemyndigande för fullmäktige att låta
utföra vissa föreslagna förändringar av värmeledningen och nya anordningar
för tillhandahållande av varmt vatten inom riksdagshuset samt att av anslaget
till riksdags- och revisionskostnader samt kostnader för riksdagens
hus använda för ändamålet erforderliga belopp.
Fullmäktige hava i sin skrivelse meddelat följande:
Sedan lång tid tillbaka hava klagomål framförts rörande det nuvarande Fullmäktige.
systemet för uppvärmning av åtskilliga lokaler i riksdagshuset, särskilt arbetsrummen
i utskottsvåningen och matsalen. Beträffande de förra hava
anmärkningarna i främsta rummet riktats mot placeringen av värmeelementen;
dessa äro nämligen anbragta vid rummens innerväggar och ej, såsom
i moderna värmeledningsanläggningar plägar vara fallet, vid fönstren.
Vad angår matsalen, som f. n. uppvärmes genom varmluft, har anmärkts,
att värmeelement ej funnes placerade i de djupa fönsternischerna mot Norrbro,
samt att dessa nischer till följd därav vore kalla och dragiga.
Vidare hava önskningar uttalats rörande bättre tillförsel av varmt vatten
till de i toalettrummen befintliga tvättställen och de inom riksdagshuset anordnade
duscharna; slutligen har även framhållits behovet av tillhandahållande
av uppvärmt skurvatten på därför lämpliga platser inom riksdagshuset.
Med anledning av sålunda framställda anmärkningar och önskemål hava
fullmäktige hänvänt sig till konstruktören av riksdagshusets värmeledning,
ingenjören W. Dahlgren, med anhållan örn utredning angående de åtgärder,
som eventuellt borde vidtagas för vinnande av förbättrade förhållanden,
och har Dahlgren med anledning härav till fullmäktige ingivit en den 11
oktober 1929 dagtecknad skrivelse (Bil. A), vari förslag framställes till avhjälpande
av de anmärkta bristerna. Förslaget går ut på, att den nuvarande
ånguppvärmningen skulle utbytas med uppvärmning medelst cirkulerande
varmvatten ävensom att värmeradiatorerna skulle flyttas från innerväggarna
till fönstren. Dessa förändrade anordningar skulle dock ej vidtagas inom
byggnadens alla delar utan endast i vissa av förslagsställaren angivna lokaler,
nämligen samtliga arbetsrum i utskottsvåningen, hörnrummen mot Norrbro
i huvudvåningen samt nordöstra hörnrummet i bottenvåningen. Inom
riksdagshusets matsal skulle den nuvarande uppvärmningen med varmluft
bibehållas men kompletteras genom inmontering av varmvattenelement i
Bihang till riksdagens protokoll H)30. H samt. 37 höft. (Nr 53.)
\
2
Bankoutskottets utlåtande Nr 53.
fönsternischerna. Vidare föreslår Dahlgren, att ledningar skulle anläggas
och övriga erforderliga anordningar vidtagas för att bereda varmvatten till
tvättställen inom åtskilliga av toalettrummen, till ett antal tappställen för
skurvatten m. nr. Sistnämnda nya anordningar äro i detalj angivna i förberörda
skrivelse jämte en därvid fogad bilaga.
Kostnaderna för den föreslagna förändringen av värmeledningen hava
av Dahlgren beräknats till omkring 26 400 kronor och för de nya anordningarna
för tillhandahållande av varmvatten till omkring 13 000 kronor.
I båda fallen tillkomma dock kostnaderna för håltagningar, efterlagning
och målning.
Över ovannämnda förslag hava fullmäktige infordrat yttrande fran bj ggnadsstvrelsen,
som i skrivelse av den 31 oktober 1929 (Bil. B) tillstyrkt
detsamma. Härjämte erinrar styrelsen, att en mera exakt kostnadsberäkning
för närvarande icke kunde verkställas, innan de olika konstruktionsdetal
jerna närmare bestämts.
Under ärendets behandling har vice värden för riksdagshuset, förste revisorn
E. Risling ansett sig böra göra vissa erinringar i anledning av det
av Dahlgren väckta förslaget. I en till fullmäktige ingiven promemoria
av den 12 november 1929 (Bil. C) anför Risling beträffande den del av
förslaget, som avser övergång till varmvattenuppvärmning och förflyttning
av värmeelementen, att de beräknade kostnaderna därför böra höjas till
40 000 kronor; i detta belopp äro dock medräknade utgifterna för håltagningar,
efterlagning och målning. Vad ater angar beredandet av val mvatten
till tappställen för skurvatten och till tvättställena anser Risling, att detta
önskemål kan realiseras på ett enklare och billigare sätt än vad i Dahlgrens
förslag förutsättes, nämligen genom installerande av fem nya varmvattencisterner
med anslutning till de nu befintliga ångvänneledningarna. Kostnaden
härför beräknar Risling uppgå till endast 2 625 kronor.
Sedan tillfälle beretts Dahlgren att taga del av förenämnda promemoria,
har han i en den 22 november 1929 dagtecknad skrivelse (Bil. D) framlagt
ett nytt. i vissa avseenden förenklat förslag till beredande av varmvatten.
Kostnaden för de nya anordningarna skulle, örn detta förslag komme
till utförande, enligt Dahlgrens beräkning minskas från omkring 13 000
till 9 000 kronor.
Slutligen har Risling, i anledning av vad Dahlgren anfört i sist omformälda
handling, avgivit ett genmäle, daterat den 2 december 1929( Bil. E).
Med överlämnande av samtliga här ovan omförmälda handlingar hava fullmäktige
för egen del anfört följande:
De anmärkningar, som Iran skilda hall framställts mot det nuvarande
uppvärmningssystemet samt tillförseln av varmt vatten inom riksdagshuset,
synas vara fullt befogade, varför åtgärder för förbättring av berörda förhållanden
enligt fullmäktiges mening böra vidtagas. Fullmäktige tillstyrka
ingenjör Dahlgrens förslag till ändring av uppvärmningsanordningarna,
vilket förslag för en måttlig kostnad synes råda bot på de påtalade olägenheterna.
Vad beträffar förbättrat tillhandahållande av varmt vatten bör
enligt fullmäktiges mening endast ett fullt modernt och effektivt system
ifrågakomma. Ur denna synpunkt anse sig fullmäktige böra förorda ingenjör
Dahlgrens ursprungliga förslag, beräknat att draga en kostnad av omkring
13 000 kronor.
Såsom ovan meddelats, hava kostnaderna för de av fullmäktige nu för -
Bankoutskottets utlåtande ,Vr 53.
‘3
ordade arbetena av ingenjör Dahlgren beräknats till sammanlagt omkring
39 400 kronor, oberäknat utgifterna för murnings-, snickeri- och målningsarbeten.
Berörda kostnadsbelopp är emellertid endast ungefärligt och kan
ej mer exakt angivas, innan fullständig plan med detaljritningar för arbetets
utförande blivit uppgjord. Vad beträffar kostnaderna för murnings- m. fl.
arbeten äro dessa synnerligen svåra att beräkna; de hava emellertid av
riksdagshusets vice värd och övermaskinist ifråga örn värmeledningen uppskattats
lill omkring 50 procent av ovannämnda kostnadsbelopp 26 400
kronor, men torde beträffande varmvattensanordningarna komma att uppgå
till ett procentuellt högre belopp. Därest utskottet för sitt ställningstagande
till frågan skulle så finna önskvärt, äro fullmäktige givetvis beredda att gå
i författning örn utarbetande av detaljerade konstruktionsritningar och en
på dessa grundad, möjligast exakt kostnadsberäkning.
Med åberopande av det anförda hemställa fullmäktige, att bankoutskottet
ville hos riksdagen utverka bemyndigande för fullmäktige
dels att låta utföra i ingenjören W. Dahlgrens skrivelse av den 11 oktober
1929 föreslagna förändringar av värmeledningen och nya anordningar för
tillhandahållande av varmt vatten inom riksdagshuset;
dels ock att av anslaget till riksdags- och revisionskostnader saint kostnader
för riksdagens hus använda för ändamålet erforderliga belopp.
De i fullmäktiges skrivelse omförmälda bilagorna äro fogade vid detta
utlåtande.
Sedan utskottet under hand anhållit, att fullmäktige i riksgäldskontoret
måtte föranstalta om uppgörandet av fullständig arbets- och materialbeskrivning
jämte kostnadsberäkning över de förändringar av riksdagshusets
värmeledning och övriga arbeten, vilka äro omförmälda i ingenjören
W. Dahlgrens skrivelse av den 11 oktober 1929, bar Dahlgren, efter uppdrag
av fullmäktige, med skrivelse av den 22 mars 1930 till fullmäktige
insänt ett av honom utarbetat »Förslag till partiell varmvattenvärmeledning
inom riksdagshuset samt till utökad distribution av varmvatten och till
förbättrade sanitära anordningar». Detta förslag åtföljdes av 16 st. ritningar.
Fullmäktige hava med skrivelse den 27 mars 1930 till utskottet överlämnat
ifrågavarande handlingar under tillkännagivande, att fullmäktige icke
hade något att erinra mot att de nu ifrågasatta nya anordningar och förändringar,
vilka icke vore upptagna i Dahlgrens ursprungliga förslag av
den 11 oktober 1929, komme till utförande.
Av ingenjören W. Dahlgrens ovannämnda skrivelse av den 22 mars
1930, vilken är tryckt såsom bilaga F till detta utlåtande, framgår, att kostnaderna
för utförande av det nu föreliggande förslaget skulle komma att
uppgå till högst 60 000 kronor, varav skulle falla på förändringar av värmeledningen
29 000 kronor och på anordningar för varmvatten samt för modernisering
av tvättställ och urinoarer i vissa toalettrum 31 000 kronor. Härtill
skulle komma byggnadskostnader, såsom håltagningar för rör och efterlagningar,
sockelbräders borttagande och återställande, ävensom målning.
Kostnadsberäkning
m. ni.
4
Bankoutskottets utlåtande Nr 53.
Utskottet.
Över det sålunda föreliggande, i detalj utformade förslaget jämte därtill
hörande kostnadsberäkningar har utskottet genom fullmäktiges försorg
inhämtat yttrande från byggnadsstyrelsen, som i samband därmed anmodats
att så vitt möjligt förebringa en approximativ uppskattning av de kostnader
för byggnads- och målningsarbeten, som skulle föranledas av förslagets
genomförande.
Med anledning härav har byggnadsstyrelsen i skrivelse till fullmäktige
den 1 maj 1930, vilken skrivelse av fullmäktige överlämnats till utskottet,
anfört, att det nu föreliggande förslaget i huvudsak vore utarbetat efter de
riktlinjer, som angåves i ingenjören Dahlgrens förslag av den 11 oktober
1929, över vilket förslag styrelsen tidigare avgivit utlåtande. Emellertid
vore det senaste förslaget väsentligt mera omfattande än det tidigare. Sålunda
hade värmeledning utsträckts till flera rum, antalet till varmvattenledningar
anslutna tappställen hade betydligt ökats, och som en helt ny
post hade tillkommit utbyte av viss sanitetsarmatur i toaletterna. Mot det
sålunda föreliggande förslaget hade byggnadsstyrelsen icke något att för
sin del erinra.
Kostnaderna för det föreliggande förslagets genomförande hade av ingenjören
Dahlgren beräknats till sammanlagt 60 000 kronor, varav 29 000
kronor skulle belöpa på värmeledningen och 31 000 kronor på varmvattenberedningen
samt de sanitära installationerna. I dessa belopp inginge emellertid,
enligt vad ingenjören Dahlgren under hand meddelat, icke ersättning
för erforderliga ritningar samt kontroll av ledningsarbetena, vilka kostnader
ingenjören Dahlgren uppgivit till 5 000 kronor. Beträffande de sålunda
angivna kostnadsbeloppen hade byggnadsstyrelsen icke något att
erinra.
Kostnaderna för i samband med det nu föreliggande förslagets genomförande
erforderliga byggnads- och målningsarbeten beräknades av byggnadsstyrelsen
approximativt till 40 000 kronor, i vilket belopp jämväl inginge
kostnader för tillsyn och kontroll av dessa arbeten.
I likhet nied fullmäktige anser utskottet, att berättigade anmärkningar
kunna framställas mot uppvärmningen av åtskilliga lokaler i riksdagshuset.
Särskilt gäller detta arbetsrummen i utskottsvåningen, hörnrummen mot
Norrbro i huvudvåningen (klubbrummen) och nordöstra hörnrummet i bottenvåningen
(utskottslokal). Då värmeelementena i dessa rum liksom i allmänhet
inom riksdagshuset icke, såsom vid moderna värmeanläggningar
plägar vara fallet, äro placerade vid fönstren utan vid rummens innerväggar,
äro fönsternischerna i dessa rum kalla och dragiga. Samma är
förhållandet med matsalen, vilken uppvärmes med varmluft och sålunda
likaledes saknar värmeelement vid fönstren. Åtgärder hava därför synts
böra vidtagas för ernående av förbättrade förhållanden härutinnan. I
samband därmed har även fråga väckts om modernisering i viss utsträck
-
Bcmkoutskottets utlåtande Nr 53.
5
ning av värmeledningssystemet i riksdagshuset. Enligt det förslag, som i
nu angivna syften framlagts av fullmäktige och vilket, sådant del slutligt
utformats, innefattas i den av ingenjören W. Dahlgren den 22 mars 1930
dagtecknade utredningen i ämnet, skulle den nuvarande ånguppvärmningen
i ovanberörda lokaler med undantag av matsalen ävensom i två rum
i attikvåningen (första kammarens tillfälliga utskott) samt tre rum i jordvåningen
(övermaskinistens bostad) utbytas mot uppvärmning medelst cirkulerande
varmvatten och värmeelementen därstädes flyttas från innerväggarna
till fönstren. Vad matsalen beträffar, skulle den nuvarande uppvärmningen
med varmluft kompletteras genom inmontering av varmvattenelement
i fönsternischerna. Det har icke ansetts erforderligt att i detta
sammanhang införa varmvattensystem i andra lokaler än de nu nämnda.
Utskottet har emellertid förvissat sig om att, därest det framdeles skulle
befinnas vara lämpligt att utsträcka sagda system till andra delar av huset,
som nu uppvärmas med ånga, detta låter sig göra utan alltför vidlyftiga
anordningar. Huvudstammarna till det nya rörsystem, i vilket varmvattnet
skulle cirkulera och vilket enligt det nu föreliggande förslaget skulle inläggas
i riksdagshuset, äro nämligen så tilltagna, att desamma torde vara
tillräckliga även vid en fullt genomförd övergång till uppvärmning medelst
varmvatten.
De anordningar beträffande värmeledningen i riksdagshuset, för vilka
nu redogjorts, synas utskottet vara ägnade att åstadkomma en förbättrad
uppvärmning av de därav berörda lokalerna och därmed undanröja de
största olägenheterna av det nuvarande systemet. På grund härav finner
sig utskottet böra förorda, att ifrågavarande anordningar komma till utförande.
Det föreliggande förslaget innefattar även, att i samband med genomförandet
av nyss omförmälda ändringar i värmeledningen dels vissa åtgärder
skulle vidtagas för att bereda varmvatten till tvättställen inom åtskilliga
av toalettrummen och till ett antal tappställen för skurvatten, dels
ock nu förefintliga tvättställ och urinoarer i samtliga toalettrum skulle
utbytas mot modernare sådana. Då vad sålunda föreslagits synes utskottet
utgöra en behövlig förbättring av de sanitära anordningarna i riksdagshuset,
har utskottet icke heller funnit anledning till erinran mot fullmäktiges
förslag i denna del.
Ehuru utskottet sålunda ansett sig böra biträda det föreliggande förslaget,
har utskottet emellertid icke kunnat undgå att finna kostnaderna
för förslagets genomförande höga. Dessa kostnader hava beräknats lil!
sammanlagt 105 000 kronor. Häri ingår emellertid ett belopp av 40 000
kronor, utgörande den uppskattade kostnaden för de byggnads- och målningsarbeten,
som skulle erfordras i anledning av de ifrågasatta åtgärderna.
Då emellertid sistnämnda kostnad endast kunnat approximativt beräknas
och sannolikt upptagits med en viss säkerhetsmarginal, håller utskottet
6
Bankoutskottets utlåtande Nr 53.
icke för uteslutet, att den verkliga kostnaden kommer att understiga det
beräknade beloppet. I varje fall förutsätter utskottet, att fullmäktige vid
förslagets genomförande tillse, att största möjliga sparsamhet iakttages,
varigenom kostnaderna så vitt möjligt begränsas.
På sätt fullmäktige föreslagit torde fullmäktige böra bemyndigas att för
täckande av ifrågavarande utgifter taga i anspråk erforderligt belopp av
förslagsanslaget till riksdags- och revisionskostnader samt kostnader för
riksdagens hus.
Åberopande det anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret
förevarande framställning, må bemyndiga fullmäktige
1 :o) att låta utföra i ingenjören W. Dahlgrens ovanberörda
förslag av den 22 mars 1930 omförmälda förändringar
beträffande värmeledning, beredning av varmvatten samt
sanitära anordningar inom riksdagshuset; och
2:o) att av förslagsanslaget till riksdags- och revisionskostnader
samt kostnader för riksdagens hus för ändamålet använda
erforderligt belopp.
Stockholm den 23 maj 1930.
På bankoutskottets vägnar:
C. E. SVENSSON.
Vict förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar C. E. Svensson, Gustafsson i Stensholm, Pettersson
i Olovstorp*, Lindgren, Ström i Lidköping, Johansson i Friggeråker, Abrahamsson
och Berling*;
från andra kammaren: herrar Winkler, Borggren*, Svensson i Betingetorp,
Wikström, Lovén, Ryberg, Carlsson i Solberga och Paulsen.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Bankoutskottets utlåtande Nr 53.
7
Bil. A.
Förslag till förändring av värmeledningen i riksdagshuset.
På anmodan av vice värden för riksdagshuset, revisor E. Risling, har ja-,
tagit kännedom om vissa klagomål, som förekommit beträffande utskottsrummens
uppvärmning, och har sedan blivit tillkallad av herrar riksgäldsfullmäktige
professor G. Kobb och riksdagsman A, Anderson i Råstock i
samma ärende.
Klagomålen hava särskilt gällt, att de riksdagsmän eller sekreterare, som
under de långa utskottssammanträdena fått sin plats vid fönstren, funnit
det dragit och kallt, under det att de, som suttit i närheten av rummets vid
innerväggen placerade värmare, blivit utsatta för en obehaglig värmestrålning.
. , ........
Vidare har anmärkts, att då riksdagsmännen uti matsalen med förkärlek
tagit sin plats i de djupa fönsternischerna, de funnit det dragigt och
kallt, oaktat rummet i övrigt haft tillräcklig värme.
Slutligen har anmärkts, att tillförseln av servisvarmvatten till tvättställ
och för skurvatten samt till de på senare tid anordnade duschaina varit
otillräcklig. .......
Riksdagshuset är nu 25 år gammalt, och det är därför icke att förundra,
att dess värmeledning, som av mig planerades för omkring 30 år sedan,
icke kan vara i allo efter nutidens fordringar. Det är särskilt tvenne principer,
som numera kunna anses helt fastslagna, vilka icke lia fått sin tilllämpning
inom riksdagshuset. Den ena är att varmvattenuppvärmningen
visat sig behagligare än ånguppvärmningen, och den andra är, att man numera
vill ha värmekällan placerad under fönstren och ej såsom i riksdagshuset
vid innerväggarna. o ...
För mycket stora partier av byggnaden är dock ångvärmeledningen icke
olämplig. Särskilt för plenisalarna, som vännas och ventileras med varmluft,
är ångan det fördelaktigaste uppvärmningsmedlet. Likaså för ventilationssystemet
i dess helhet, som berör byggnadens alla delar. De stora
samtalsrummen, »sammanbindningsbanan», vännas också fullt riktigt med
varmluft. I sådana monumentala lokaler kan man av estetiska skäl knappast
anordna de nu så omtyckta fönsteruppvärmningarna. Det kan nämnas,
att i det nybyggda Stadshuset alla praktrummen äro värmda med
äng-varmluft. Riksdagshusets stora matsal är även värmd med varmluft
oell må fortfarande vara det med den förbättring, som här nedan föreslås
för att borttaga kylan från fönstren. Man kan ej heller säga, att det är
någon olägenhet alt värma det stora trapphuset, korridorerna och toaletterna
m. m. nied ånga.
De lokaler, där varmvattnet och fönstervärme skulle vara önskvärda, äro
alla arbetsrummen ruut örn på byggnadens fyra fasader. Detta önskemål
kan utan större tekniska svårigheter uppfyllas i den måll nian vill bekosta
sådan ändring, vare sig på en gång eller successivt. Att en ändring förr
eller senare måste tvinga sig fram är påtagligt.
8
Bankoutskottets utlåtande Nr 53.
Föreliggande förslag gäller nu närmast utskottsvåningen samt hörnrummen
mot Norrbro uti huvudvåningen ävensom nordöstra hörnrummet uti
bottenvåningen.
Anordningen skulle bliva följande. Ångpannorna bliva oförändrade men
i pannavdelningen uppsättas tvenne ång-vattenvärmare med elektriska
pumpar. Ångan värmer vatten, som genom ett stigrör i närheten av ångpanneskorstenen
pressas upp till ett rörsystem, vilket förlägges på det fria
vindsutrymme, som löper runt hela huset. Från detta rörsystem neddragas
8 stycken stammar (markerade I—VIII på bilagda tryckta planritningar* avriksdagshuset).
Dessa stammar neddragas så långt man vill gå med den
nya värmeledningen; alltså stam I till huvudvåningen, stam IV till bottenvåningen
och de övriga blott till utskottsvåningens golv.
Från varje stam dragas, såsom antydes uti utskottsvåningens plan, horisontala
ledningar. Dessa, som äro helt klena, förläggas bakom panelens
sockelbräda, vilken lösbrytes och sedan åter fastsättes något framskjuten
fran väggen. Som ju vattnet skall cirkulera, är det överallt två ledningar,
som löpa parallellt invid varandra. Det cirkulerande vattnet får alltså genom
en andra ledning strömma upp på vinden igen och sedan komma ned
till värmeapparaterna och pumparna i pannrummet.
Ledningarna i rummen bliva osynliga och den lilla framflyttningen av
sockeln högst 2,5 centimeter kommer icke att märkas. De 8 nämnda stammarna
placeras i sådana runi, där de bliva minst märkbara; örn man så
vill kan man hugga in dem uti väggen.
Värmarna bliva de nu moderna, tunna radiatorerna av plåt, vilka hängas
uti bröstvärnens ramstycken och lämna golvet fritt.
Ängvattenvärmare, stigarerören, rörnätet pa vinden och de 8 stammarna
tågås så grova, att värmeledningen kan utsträckas så långt man framdeles
kan önska. Det är dock att observera, att åtskilliga lokaler vid tidigare
omändringar (senast 1926) fått fönsterkaminer för ånga, och att ändra
dessa torde väl i varje fall ej komma ifråga. Dessa ångradiatorer äro å
planritningarna* av jordvåningen och bottenvåningen markerade med rött.
Den något ovanliga värmefördelningen från vinden är föreslagen dels på
grund av den fria passagen för rörledningarna utan genombrytningar av
muiai, dels emedan det är närmaste vägen till den våning, som det nu särskilt
gäller. Samma anordning har jag utfört uti Kungshuset på Riddarholmen,
vilket i alla tre våningarna uppvärmes med huvudledningarna förlagda
på vinden.
Matsalen kan även få sina fönstervärmare från den nu beskrivna centrala
varmvatten-värmeapparaten. Dess tilledningsrör tagas dock underifrån den
kortaste vägen, ej från huvudrören på vinden.
För att under alla förhållanden få servisvarmvatten till alla ställen, där
det behöves, borttagas de nu på flera ställen befintliga små ång-vattenvärmarna,
ävensom tre gas-värmeapparater och ersättas nied en större varmvattencistern
av koppar, vilken placeras i pannavdelningen. Från denna
dragas kopparrörledningar till alla förbrukningsställen. Ledningarna göras
dubbla, och en liten elektrisk pump åstadkommer cirkulation av vattnet,
så att detta alltid hålles hett uti rören. Bristen på skurvatten har varit
ytterst kännbar. Varmvattentillförseln i våningarna diar varit så otillräcklig,
att varmvatten måst hämtas ända nedifrån köket!
* Här ej återgivna.
Bankoutskottets utlåtande Nr 53.
9
Dessa anordningar, i den utsträckning man vill utföra deni, skulle utgöra
väsentliga förbättringar.
Jag tillåter mig framhålla, att det alldeles icke är av behovet påkallat
att ombygga hela värmeledningen, vilket skulle medföra mycket betydande
kostnader utan att fördelar därvid skulle vinnas i motsvarande grad. Ingenting
tyder på att ångledningarna skulle vara upprostade. Isärtagna ångledningar
hava enligt övermaskinist Teorell visat sig felfria. Kondensvattenledningarna
äro av koppar och kunna därför ej hava tagit någon
skada. Som redan är nämnt är ångan fördelaktigare än varmvatten för
att uppvärma ventilationsluft, så att ångpannorna hava alltjämt sitt fulla
berättigande. Och ångpannorna äro enligt övermaskinistens utsago i gott
stånd. Omtubning kan ju komma ifråga efter ett antal år, men detta
tillhör vanligt underhåll.
Själva ventilationssystemet torde ej kunna förbättras. Att det stundom
klagas på detsamma är oundvikligt. Människor hava så olikartade fordringar.
att det är omöjligt tillfredsställa alla subjektiva önskningar. Den
ene vill ha varmt, den andre svalare, den ene vill framför allt ha frisk
luft, alltså luftombvte, den andre är känslig för den allra minsta luftrörelse.
Ventilationsluften insläppes som bekant nedtill under stolsitsarna, och den
skämda luften avgår vid taket. Men systemet är konstruerat dubbelt, därför
att somliga sakkunniga vid tiden för riksdagshusets byggande ansågo
— liksom än i dag — att luften bör föras i den motsatta riktningen. Luften
kan alltså också införas under kupolen och i stället utsugas under stolsitsarna.
Båda systemen användes växelvis den första tiden, men nästan
från början stadgades allmänna omdömet till förmån för den sedan alltjämt
praktiserade uppåtgående luftströmningen.
Det förslag, som här framställes, är därför ej att betrakta som eif provisorium
eller som en nödfallsåtgärd för att nödtorftigt upphjälpa värmeledningen.
Det avser att få värmeledningen fullgod och fullt modern i
alla de lokaler, där man anser att en ändring är behövlig. Men förslaget
ger möjlighet att införa förbättringarna successivt, örn man ej vill taga alla
arbetslokalerna på en gång. Då våningarna tid efter annan repareras, kan
detta vara ett tillfälle att den nya värmeledningen utvidgas till sådana rum.
Då man ej vet, vilka nya uppfinningar, som kunna komma att se dagen,
kan man ju ej förutsäga, huru länge en på detta sätt ändrad värmeledning
kan bliva beståndande och motsvara tidens krav. Men tager man en så
ringa tidrymd som tio å femton år. så kan man väl med ganska stor säkerhet
antaga, att vad man nu åtgör ännu efter en sådan period skall stå sig
såsom fullt acceptabelt.
Jag torde slutligen böra tillägga, att för den händelse det Östbergska förslaget
till ombyggnad av riksdagshuset skulle komma att antagas, så följa
därmed stora förändringar av värmeledningen i källarvåningen. Ventilationsvarmkamrarna
med deras fläktar måste helt förändras och värme måste
anordnas i de nya sänkta entréerna. Men dessa lindringar beröra ej på
minsta sätt det föreliggande förslaget. Det är ju fullständigt skilda partier
av byggnaden som ändringarna gälla, och de bliva helt och hållet oberoende
av varandra.
För utförande av konstruktionsritningar till det nya systemet äro täta
besök uti riksdagshusets lokaler nödvändiga. Det vore därför önskvärt, alt
sådant arbete kunde undangöras under innevarande höst. Utförandet skulle
påbörjas efter riksdagens sini.
10
Bankoutskottets utlåtande Nr 53.
Kostnadsberäkningar.
Varmvattenvärmeledning utförd enligt föregående program
och i nämnd omfattning torde gå till omkring kronor 25 000: —
Varmvattenradiatorer uti matsalens fönsternischer med
tillhörande ledningar .............................. * 1 400:
Varmvattenberedning för toaletter, duschar och för skurvatten
med följande tappställen:
Jordvåningen: 1 st. för tvättställ, 1 st. för skurvatten.
Bottenvåningen: inkoppling till befintliga varmvattenledningar
för 5 st. tvättställ, 1 st. skurvatten, 3 st.
till rakstugan, 2 duschar.
Huvudvåningen: inkoppling till befintliga varmvattenledningar
för 8 st. tvättställ, 2 st. skurvatten, 3 st. för
tvättställ (i toalett för klubbrum).
Utskottsvåningen: 2 st. för tvättställ i toalett för statsutskottet,
1 st. för skurvatten, 3 st. för tvättställ i
toalett mot Norrbro, 1 st. för skurvatten i toalett
mot Norrbro, 1 st. för skurvatten i toalett invid Första
kammarens läktare.
Attikvåningen: 1 st. för skurvatten;
alltsammans med tillhörande varmvattencistern och omkring
650 meter kopparrörsledningar, onder......... » 13 000: —
Till dessa kostnader komma ytterligare kostnader för håltagningar för
rören och efterlagningar, socklarnas lösbrytande för rören och deras återinsättande
samt målning.
Stockholm den 11 oktober 1929.
Wilheim Dahlgren
Bil. B.
Avskrift
KUNGL. BYGGNADSSTYRELSEN.
Till Herrar fullmäktige i riksgäldskontoret.
Med återställande av ett av Eder med skrivelse den 14 innevarande oktober
till kungl, byggnadsstyrelsen för yttrande överlämnat, av ingenjören
W. Dahlgren upprättat förslag till förändring av värmeledningen och anordningarna
för beredning av varmvatten inom riksdagshuset får byggnadsstyrelsen
meddela följande.
De olägenheter, som särskilt vad beträffar utskottsrummen och matsalen
vidlåda det befintliga uppvärmningssystemet med vid innerväggarna placerade
ångvärmare, komma att i möjligaste mån avhjälpas genom den
föreslagna varmvattenvärmeledningen med fönsterradiatorer. Mot de i förslaget
angivna riktlinjerna för det nya uppvärmningssystemets utformning
har byggnadsstyrelsen icke något att erinra. Även de föreslagna anordningarna
för beredande av varmvatten synas styrelsen ändamålsenliga.
Bankoutskottets utlåtande Nr 53.
11
Beträffande de uppgivna, ungefärliga kostnaderna för förslagets genomförande
har byggnadsstyrelsen icke något att erinra. En mera exakt kostnadsberäkning
kan för närvarande icke verkställas innan de olika konstruktionsdetaljerna
närmare bestämts. Stockholm den 31 oktober 1929.
0. Hökerberg.
Carl Bergsten.
I Sten Zethelius.
Bestyrkes å tjänstens vägnar:
Eric Öhlin.
Notarie i riksgäldskontoret.
Bil. C.
Avskrift.
P. M.
Med anledning av ingenjören W. Dahlgrens förslag till förändrat uppvärmningssystem
i riksdagshuset får undertecknad anföra följande:
Förslaget innefattar två helt skilda arbeten,
dels utökning av uppvärmningsanordningarna i utskottsvåningen samt
vissa rum i huvud- och bottenvåningarna,
dels införandet av central varmvattenberedning med tillhörande rörsystem
för toaletter, duschar och skurvatten.
Förslaget om rumsuppvärmningens modernisering genom övergång delvis
till varmvattensystem och med placering av värmeelementen under fönstren
torde innebära det billigaste och effektivaste sättet att avhjälpa det gamla
uppvärmningssystemets brister. Kostnaderna, som beräknats till 26 400 kr.,
höra dock, efter medräkning av utgifter för håltagning, efterlagning, socklars
flyttning m. m., höjas med c:a 50 % eller till kronor 40 000:—.
Ingenjör Dahlgrens förslag örn central varmvattenberedning av bruksvatten
till toaletter och tappställen för skurvatten motsvarar pä grund av
sin omfattning endast delvis ett föreliggande behov.
Brist föreligger i viss mån på tappningsställen för skurvatten, i det att
för närvarande endast tre sådana platser finnas inom huset. Denna brist
ävensom eventuella önskemål som varmvatten till flera tvättställ kan fyllas
på ett vida billigare sätt än ingenjör Dahlgren föreslagit genom uppsättande
av varmvattencisterner med anknytning till ångvärmerören på de ställen,
där varmvatten erfordras. På tre platser finnas redan avsättningen å ångrören
för dylik anknytning till vattenvärmare, varigenom kostnader för
håltagning m. m. bortfalla så gott som helt och hållet.
Kostnaderna för cistern örn 100 liter jämte rörförhindelse och kranar
kunna härigenom för varje särskild plats begränsas till kronor 525: —
och behovet av varmvatten skulle bliva ganska viii tillgodosett, örn cisterner
insättas på ytterligare 5 ställen i huset.
12
Bankoutskottets utlåtande Nr 53.
Totalkostnaden för utökad varmvattenberedning uppgår enligt detta förslag
till kronor 2 625:—.
Någon anledning att för närvarande förändra varmvattenuppvärmningen
till duscharna — nu genom gasapparater — föreligger icke.
Stockholm den 12 november 1929.
Eskil Risling.
Bestyrkes å tjänstens vägnar:
Eric Öhlin.
Notarie i riksgäldskontoret.
Bil. D.
Avskrift.
Hrr Riksgcildsfullnuiktige,
Stockholm.
Sedan till mig remitterats en P. M. av riksdagshusets vice värd, herr
revisor Eskil Risling, daterad den 12 dennes, får jag härmed yttra följande.
Revisor Rislings förslag till byggnadens förseende med varmvatten är,
att förutom de tre varmvattencisterner som finnas i toaletterna jämte tvenne
gasapparater, skulle inmonteras 5 st. nya dylika varmvattencisterner. Härmed
skulle 8 toaletter få varmvatten och 9 tappställen för skurvatten erhållas.
Därjämte skulle gasuppvärmning ske i rakstugan och för duschania.
Kostnaden härför upptages till kronor 2 625:—, vilket synes rimligt. Kostnad
för ett obetydligt antal håltagningar skulle tillkomma.
Det måste dock anses tämligen primitivt att skaffa varmt vatten på
detta sätt från 10 olika värmekällor och att inne i toalettrummen montera
upp varmvattencistemer med ventiler och ledningar, något som aldrig sker
i en modern byggnad. En annan olägenhet är också, att varmvattenberedningen
är helt bunden vid värmeledningen. Under de tre månader, som
ingen värmeledning behöves, kan ej heller något varmvatten erhållas. Riksdagshuset
har ju full användning även under sommarmånaderna, och då
lärer skurvatten alltemellan behövas.
Enligt mitt förslag av den 11 oktober med central varmvattenberedning
bortfalla alla apparater uti toalettrummen, och varmvatten kan erhållas
även under sommaren, örn en panna uppeldas. Men detta förslag ställde sig
ju mycket dyrt på grund av de långa ledningar, som skulle framföra vattnet
till husets skilda delar. Jag har dock sökt att modifiera kostnaden på följande
sätt.
Man torde kunna avstå från dubbla ledningar och cirkulationspump.
Vattnet svalnar då givetvis, när ingen tappning sker, men aldrig lägre än
rumstemperatur. Det är ju ingen oangenäm temperatur för handtvätt. Vill
nian nödvändigt lia varmt vatten, får man vänta tills det vatten, som står
i rören, runnit av, vilket kan taga längre eller kortare stund beroende på
frekvensen av tappningar. För skurvatten spelar det alls ingen roll, örn det
först kommande vattnet är svalare, ty sedan kommer så hett vatten, att
blandningen fås av tillräcklig temperatur.
Vidare uteslutes en lång ledning till toaletten i första kammarens läktare,
vilken ej är med i revisor Rislings förslag.
Bankoutskottets utlåtande Nr 53.
13
Vidare antagas gasapparaterna uti rakstugan och för duscharna fortfarande
bliva kvar såsom i revisor Rislings förslag.
Slutligen vill jag föreslå en »Parca» varmvattencistern av järn i stället för
en kopparcistern, vilken ställer sig betydligt billigare med samma effektivitet
och lika varaktighet.
Genom dessa reduceringar nedgår den förut beräknade kostnaden (kronor
13 000) till kronor 9 000. Härtill kommer kostnaden för håltagningar och
efterlagningar. Anläggningen blir av samma omfång som enligt revisor
Risling nämligen 8 toaletter för varmvatten och 9 tappställen för skurvatten.
Som ett tredje alternativ kunde man tänka sig att i alla de nämnda
toaletterna installera gasautomater. Kostnaden härför torde bli något emellan
de ovannämnda. Men det synes föga tilltalande att genomdraga byggnaden
nied gasrör.
Revisor Rislings P. M. återgår härjämte.
Stockholm den 22 november 1929.
Wilhelm Dahlgren.
Bestyrkes å tjänstens vägnar;
Eric Öhlin.
Notarie i riksgäldskontoret.
Avskrift.
P. M.
Bil. E.
Efter att hava tagit del av ingenjör Dahlgrens skrivelse av den 22 november
1929 med förbilligat förslag till varmvattenberedning i riksdagshuset
får jag vördsamt framhålla,
alt någon olägenhet av varmvattencisterners insättande i toalettrummen
icke kan tänkas, även om detta system i moderna byggnader, d. v. s. nybyggen,
icke kan tävla med det system, som ingenjör Dahlgren förordar,
men att i föreliggande fall den fördelen med cisternsystemet förtjänar omnämnas,
att cisternernas värmeförluster komma toalettrummen och därmed
fastigheten till godo;
att eldning i pannrummen fortgår hela året, med undantag av 3 å 4
dagar i jidi månad och att följaktligen varmvatten utan större svårighet
och kostnad kan åstadkommas även under sommarmånaderna, med anlitande
av ångcentralen som värmekälla;
att kostnadsfrågan torde vara den avgörande vid bedömandet av de olika
förslagen.
Stockholm den 2 december 1929.
Eskil Risling.
Bestyrkes å tjänstens vägnar:
Eric Öhlin.
Notarie i riksgäldskontoret.
14
Bankoutskottets utlåtande Nr 53.
Bil. F.
Hrr Fullmäktige i Riksgäldskontoret,
Stockholm.
Har härmed äran att enligt uppdrag överlämna ett fullt utarbetat förslag5"
till förändring av värmeledningen m. m. uti riksdagshuset, innefattat i 16 st.
ritningar jämte materialförteckning, så att arbetet kan utbjudas på entreprenad.
Värmeledningen är utarbetad i nära överensstämmelse med mitt den
11 oktober 1929 skisserade förslag. Fem rum hava tillkommit, nämligen
första kammarens tvenne tillfälliga utskotts rum samt övermaskinistens
tre rum.
Ber få erinra, att såsom förut uppgivits ångvattenvärmare, pumpar och
rörnät äro beräknade för framtida utvidgning i den mån sådan kan befinnas
önskvärd.
Varmvattenberedningen och dess rörnät är även utarbetat efter det nyssnämnda
förslaget, dock ha enligt vicevärdens, hr revisor E. Rislings bestämmelser,
tillkommit åtskilligt flera tappställen, såsom framgår av nedanstående
sammandrag.
En stor ny post har tillkommit enligt vicevärdens bestämmelse, nämligen
för en välbehövlig genomgående modernisering av toaletters tvättställ och
urinoarer.
De sanitära anordningarna äro nu i sammandrag följande:
Jordvåningen:
4 st. tappställen i tvättställ.
2 » » över avloppstratt.
3 » nya tvättställ.
2 » urinoarer.
Bottenvåningen:
13 st. tappställen i tvättställ.
6 » » över avloppstratt.
6 » nya tvättställ.
2 » » marmoruppsatser med vardera 2 st. tvättställ.
3 » » avloppstrattar.
3 » » urinoarer.
Huvudvåningen:
19 st. tappställen i tvättställ.
5 » » över avloppstratt.
2 » nya tvättställ.
1 » » marmoruppsats med 1 tvättställ (Mj).
1 » » » » 2 » (M2).
3 » » » »3 » (Mä).
2 » » » » 1 (M4).
4 » » avloppstrattar.
8 » » urinoarer.
Förslaget ej tryckt.
Bankoutskottets utlåtande Nr 53.
15
Entre solvåningen:
2 st. tappställen i tvättställ.
2 » » över avloppstratt.
Övre vån. (utskottsvåningen):
9 st. tappställen i tvättställ.
5 » » över avloppstratt.
5 » nya tvättställ.
1 » » marmorbord med 3 tvättställ (M5) •
3 » » avloppstrattar.
6 » » urinoarer.
Attik- och vindsvåningen:
4 st. tappställen i tvättställ.
3 » » över avloppstratt.
1 » nytt tvättställ.
2 » nya avloppstrattar.
2 » » urinoarer.
Kostnaden för det nu föreliggande förslaget torde vid entreprenad icke
överstiga följande summor:
Värmeledningen ............................... Kronor 29 000:
Varmvatten och nya sanitära anordningar..... » 31 000: ■
Kronor 60 000: —
Härtill kommer som förut byggnadskostnader: håltagningar för rör och
efterlagningar, sockelbräders borttagande och återställande samt målning.
Stockholm den 22 mars 1930.
Wilhelm Dahlgren.