Bevillningsutskottets betänkande Nr 39.
1
Nr 39.
Ankom till riksdagens kansli den 5 juni 1930 kl. 11 f. m.
Bevillningsutskottets betänkande, angående beräkning av bevillningarna
för budgetåret 1930/1931, ra. m.
Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed
förslag till beräkning av dé särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret
1930/1931 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande riksdag
fastställda grunder.
På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 januari 1930 (bilaga
till 1930 års statsverksproposition: inkomsterna), har chefen för finansdepartementet
nämnda dag underställt Kungl. Maj:ts prövning finansplan
och inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931 jämte därmed sammanhängande
frågor. Departementschefen har därvid anmält, bland
annat, riksräkenskapsverkets skrivelse den 9 december 1929 med inkomstberäkning
för nämnda budgetår (Inkomsterna: bilaga II).
I sitt anförande till förenämnda statsrådsprotokoll har departementschefen
till en början yttrat sig rörande statsregleringens förutsättningar
och därvid uttalat sig örn det ekonomiska läget under år 1929 samt rörande
konjunkturutsikterna för budgetåret 1930/1931. Vad de senare
beträffar syntes det departementschefen anledning icke föreligga att i
stort sett räkna med sämre konjunktur för hudgetåret 1930/1931 i dess
helhet än under år 1929. Under förutsättning av att ett svårartat allmänt
prisfall kunde undvikas, syntes nämligen för Sveriges del, på grund
av näringslivets allmänt sett sunda läge, den konjunkturavmattning, som
vore skönjbar, kunna enligt departementschefens uppfattning förväntas
bliva tämligen snart övergående.
Departementschefen har därefter övergått till att yttra sig örn finansplanen.
Därvid har departementschefen till en början lämnat en översikt av
kassafondens utveckling under den senast tilländalupna femårsperioden,
utvisande bland annat att kassafondens behållning vid utgången av budgetåret
1928/1929 utgjorde 60.5 miljoner kronor. Körande den inverkan,
som kassafonden kunde röna av utfallet av nu löpande statsreglering,
vore det enligt departementschefens mening uppenbarligen för tidigt att
fälla något säkert omdöme. Därest icke någon mera djupgående förBihang
till riksdagens protokoll 1930. 7 sami. 30 hafi. (Nr 39.)
1
2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 39.
ändring i konjunkturläget skulle inträda, syntes emellertid anledning
knappast föreligga att räkna med någon större förändring i vare sig ena
eller andra riktningen.
På budgetförslagets utgiftssida finnes uppfört ett belopp av 5 miljoner
kronor till avsättning till fonden för mötande av förluster å Aktiebolaget
Kreditkassan av år 1922. Med hänsyn till kassafondens ställning bar
departementschefen ansett det vara befogat, att för utgiftens bestridande
motsvarande belopp toges i anspråk från fonden.
Med avseende å budgetens utgiftssida har departementschefen bland
annat framhållit, att skattebudgetens totalbelopp, som i löpande riksstat
utgör 744.9 miljoner kronor, i riksstatsförslaget stigit till 759.2 miljoner
kronor.
Vad angår budgetens inkomstsida bar departementschefen erinrat, att
riksräkenskapsverket, med hänsyn till det tilländagångna årets gynnsamma
ekonomiska läge, beräknat en betydande ökning i inkomst- och
förmögenhetsskattens avkastning, att ämbetsverket i fråga örn utbytet
av övriga inkomsttitlar, vilka väsentligen vore beroende på förhållandena
under det kommande budgetåret, ansett sig berättigat att räkna
med i stort sett oförändrad inkomstnivå samt att, från denna utgångspunkt,
ämbetsverket beträffande dessa inkomsttitlar stannat vid en beräknad
avkastning, som ungefärligen svarade mot vad samma titlar beräknades
lämna enligt löpande riksstat. I stort sett har departementschefen
funnit sig kunna godtaga riksräkenskapsverkets beräkningar.
Med hänsyn till den osäkerhet rörande den ekonomiska utvecklingen,
som framträtt vid årsskiftet, har departementschefen dock, i anslutning
till den konjunkturbedömning, varåt han enligt vad förut anförts givit
uttryck, ansett sig böra på några punkter jämka inkomstberäkningarna
nedåt. Men departementschefen har förmenat, att en möjligen inträffande
förskjutning ej borde föranleda mera avsevärd nedpressning av
de inkomsttitlar, som hänföra sig till det kommande budgetårets konjunktur
för näringslivet. Då kassafonden nått en sådan storlek som för
närvarande vore fallet, borde enligt departementschefens mening ett
måttligt underskott i statsregleringen, föranlett av en nu ej påräknelig
konjunkturförsämring, vara att föredraga framför en sådan beräkning,
att — för den händelse en konjunkturförsämring ej inträder — ett betydande
överskott å statsregleringen i dess helhet uppkommer och kassafonden
uppsamlar ett ej erforderligt tillskott.
Under förutsättning av oförändrade skatter och skattesatser skulle de
för nästkommande budgetår påräkneliga statsinkomsterna, andra än lånemedel,
enligt departementschefens beräkningar komma att uppgå till
omkring 765 miljoner kronor, vilket belopp med ungefär 6 miljoner kronor
överstiger förut angivna slutsumma för utgifterna under skattebudgeten.
Nämnda belopp, 6 miljoner kronor, skulle alltså stå till förfogande
för skattesänkning. Departementschefen har i sådant avseende
3
Bevillningsutskottets betänkande Nr 39.
föreslagit, att beloppet disponeras till nedsättning av inkomst- och förmögenhetsskatten.
Uti det i statsverkspropositionen intagna förslaget till riksstat äro he -
villningarna beräknade till följande belopp.
Kronor
Inkomst- och förmögenhetsskatt ........................................................ 155,000,000
Utjämningsskatt .................................................................................... 5,200,000
Utskiftningsskatt.........................................*......................................... 100,000
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter........ 500,000
Stämpelmedel ........................................................................................ 50,000,000
Automohilskattemedel.......................................................................... 47,000,000
Tullmedel................................................................................................ 145,000,000
Tobaksskatt ............................................................................................ 62,500,000
Brännvinstillverkningsskatt............................................................... 16,500,000
Rusdrycksförsäl jningsmedel:
Partihandelsbolag ............................................................................ 5,000,000
Detaljhandelsbolag ............................................................................ 23,000,000
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker .................... 40,000,000
Maltskatt ................................................................................................ 17,000,000
Postverket (överskott)........................................................................... 13,200,000
I statsverkspropositionen har Kungl. Majit föreslagit riksdagen besluta,
att inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1930 skall utgå med
140 procent av de i 18 § i förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
stadgade grundbelopp.
Beträffande vad departementschefen och riksräkenskapsverket anfört
i fråga örn beräkningen av bevillningarna får utskottet hänvisa till ovan
omförmälda statsrådsprotokoll (»Inkomsterna» sid. 16—23 och 25—26 samt
den därtill fogade bilagan II sid. 10—40 och 60—64).
l:o.
Inkomst- och förmögenhetsskatten.
Beträffande inkomst- och förmögenhetsskatten under nedan angivna
budgetår må följande sammanställning lämnas rörande det procenttal
av grundbeloppet, efter vilket skatten beräknats, den behållna inkomsten
av skatten, bortsett från den tidigare utgående s. k. B-skatten, samt den
behållna inkomst, som skulle hava tillförts statsverket, därest för de
särskilda budgetåren skatten utgått med samma procenttal som för närvarande
eller med 145 procent av grundbeloppet.
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 39.
P. M. från
finansdepartementet.
Utskottet.
Budgetår |
Procenttal av |
Behållen inkomst |
Behållen inkomst |
grundbeloppet |
kronor |
grundbeloppet |
|
1923/1924 ........................ |
175 |
135,718,956 |
kronor 112,443,155 |
1924/1925 ........................ |
175 |
138,514,666 |
114,759,401 |
1925/1926 ........................ |
........ 170 |
144,265,840 |
123,044,335 |
1926/1927 ........................ |
........ 160 |
143,870,552 |
130,375,494 |
1927/1928 ........................ |
........ 160 |
145,666,368 |
132,002,863 |
1928/1929 ........................ |
........ 150 |
145,268,335 |
140,416,373 |
1929/1930 ........................ |
........ 145 |
1146,000,000 |
Mlö.OOO.OOO |
Rörande utfallet av 1930 års taxeringar till inkomst- och förmögenhetsskatt
har utskottet från finansdepartementet mottagit följande, den 27
maj 1930 dagtecknade promemoria:
»Efterföljande beräkningar äro i huvudsak grundade på särskilt infordrade
uppgifter rörande utfallet av taxeringarna i de taxeringsdistrikt, där taxeringsarbetet
hunnit avslutas den 15 innevarande maj. För landsbygden
föreligger härvid ett relativt betydande material. Jämväl för städerna hava
uppgifter inkommit för ett avsevärt antal taxeringsdistrikt. För Stockholms
stad föreligga emellertid ännu ej några motsvarande sammanräkningar rörande
taxeringsresultaten. Ett antal i Stockholm taxerade bolag har dock
underkastats särskild undersökning.
Aktiebolag |
Övriga |
|
Beskattningsbart belopp, miljoner kronor: |
276 |
689 |
Göteborg ............................................................................ |
88 |
194 |
Malmö ................................................................................ |
24 |
88 |
övriga städer med mer än 10,000 invånare ............ |
99 |
453 |
Städer med mindre än 10,000 invånare .................... |
17 |
181 |
Samtliga städer |
504 |
1,605 |
Landsbygd ........................................................................ |
70 |
694 |
Gemensamt taxeringsdistrikt ........................................ |
19 |
|
Hela riket |
574 |
2,318 |
Beräknad skatteprocent i medeltal................................ |
7.43 V. |
5.12 % |
Uträknad skatt miljoner kronor ................................ |
42.6 |
118.7 |
161.3
Härav beräknas inflyta 95.5 procent eller miljoner
kronor ................................................................................ 154.0
Förestående beräkningar äro verkställda under förutsättning att inkomstoch
förmögenhetsskatten skall utgå med 140 procent å skattens grundbelopp.»
Enligt de sammanställningar med approximativ beräkning rörande utfallet
av statsregleringen för budgetåret 1929/1930 riksräkenskapsverket
med skrivelse den 29 april 1930 överlämnat till finansdepartementet, kan
1 Beräknat belopp.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 39. 5
innevarande års budget beräknas lämna ett betydande överskott. Sålunda
skulle enligt riksräkenskapsverkets beräkning kassafonden genom
statsregleringen för budgetåret 1929/1930 tillföras ett nettobelopp av 14.5
miljoner kronor.
Det beräknade utfallet av nu löpande statsreglering samt kassafondens
förstärkta ställning ävensom den omständigheten, att för affärsverkens
vidkommande sänkningen av levnadskostnadsindex torde komma att
medföra utgiftsbesparingar, tala onekligen för vidtagande av vissa höjningar
i inkomstberäkningarna. Å andra sidan är det tydligt, att de
allmänna konjunkturerna för näringslivet sedan senaste årsskifte försämrats
samt att man beträffande konjunkturirtsikterna för nästkommande
statsregleringsperiod nu torde kunna förutse en ogynnsammare utveckling
än den, med vilken chefen för finansdepartementet vid statsregleringsförslagets
upprättande räknat. Ehuru den sålunda redan inträffade
och befarade ytterligare avmattningen i konjunkturerna i och för
sig måhända bort föranleda sänkningar i beräkningen av vissa inkomster,
har utskottet likväl med hänsyn främst till det avsevärda belopp,
som genom utfallet av den löpande riksstaten kommer att tillföras kassafonden,
ansett sig sakna anledning att föreslå mera avsevärda ändringar i
statsverkspropositionens inkomstberäkningar.
Av skäl, som utskottet nedan under punkterna 5, 7 och 8 närmare angivit,
har utskottet ansett, dels att den av Kungl. Majit i statsverkspropositionen
föreslagna beräkningen av tullmedlen bör sänkas med 3 miljoner
kronor, dels ock att de beräknade inkomsterna av stämpelmedlen och tobaksskatten
kunna höjas, stämpelmedlen med 2 miljoner kronor och tobaksskatten
med 0.5 miljon kronor. De sålunda föreslagna ändringarna föranleda
en nettoinkomstminskning av 0.5 miljon kronor. Enligt vad statsutskottet
rörande budgetställningen meddelat, kommer slutsumman av
sådana av riksdagen beslutade utgifter, vilka skola täckas av andra statsinkomster
än vissa med riksstatens utgiftsanslag sammanhängande inkomsttitlar,
statsverkets fond av rusdrycksmedel eller lånemedel, att med
omkring 3.2 miljoner kronor överstiga vad Kungl. Majit i statsverkspropositionen
föreslagit. Statsutskottet har vidare meddelat, att utskottet lärer
komma att i fråga örn statsverkets inkomster av statens affärsverksamhet,
statens aktier och titeln »diverse inkomster» föreslå sänkningar utöver
höjningar med omkring 1.3 miljoner kronor.
Bevillningsutskottet har sålunda haft att anvisa täckning för en sammanlagd
brist av 5 miljoner kronor. Detta belopp torde böra täckas
på det sätt, att det procenttal av inkomst- och förmögenhetsskattens
grundbelopp, efter vilket skatten beräknas, bestämmes till 145 eller enahanda
procenttal, som för närvarande gäller, i stället för av Kungl. Majit
föreslagna 140. Härigenom torde denna skatt för nästkommande budgetår
kunna antagas tillföra statsverket 160 miljoner kronor eller 5 miljoner
kronor mera än vad Kungl. Majit beräknat.
6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 39.
I anslutning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A) att riksdagen måtte, med avslag å Kungl.
Majits i statsverkspropositionen framlagda förslag
angående skatteprocenten, besluta, att inkomst- och
förmögenhetsskatt för år 1930 skall utgå med 145
procent av de i 18 § i förordningen örn statlig inkomst-
och förmögenhetsskatt stadgade grundbelopp;
B) att inkomst- och förmögenhetsskatten måtte för
budgetåret 1930/1931 beräknas till... kronor 160,000,000.
2:o.
Utjämningsskatten.
Kungl. Majits förslag angående beräkning av utjämningsskatten har
ej givit utskottet anledning till erinran. Utskottet hemställer därför,
att utjämningsskatten måtte för budgetåret 1930/1931
beräknas till ...................... kronor 5,200,000.
3:o.
Utskiftningsskatten.
Utskottet, som saknat anledning att frångå den av Kungl. Majit föreslagna
beräkningen, får hemställa,
att utskiftningsskatten måtte för budgetåret 1930/1931
beräknas till ........................ kronor 100,000.
4:o.
Bevillningsavgifterna för särskilda förmåner och rättigheter.
I likhet med vad Kungl. Majit föreslagit får utskottet hemställa,
att bevillningsavgifterna för särskilda förmåner
och rättigheter måtte för budgetåret 1930/1931 beräknas
till .............................. kronor 500,000.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 39.
7
5:o.
Stämpelmedlen.
Denna inkomsttitel bär, såsom ovan omförmälts, i statsverkspropositionen
beräknats till 50 miljoner kronor.
Under de elva månader av budgetåret 1929/1930, för vilka uppgifter nu
föreligga eller för tiden 1 juli 1929—31 maj 1930, har den behållna inkomsten
å denna titel utgjort omkring 50.7 miljoner kronor. För hela budgetåret
torde den behållna inkomsten kunna beräknas till omkring 56
miljoner kronor.
Med ledning av nu anförda siffror torde det, även med behörig hänsyn
tagen till de av 1929 års riksdag beslutade lättnaderna med avseende å
stämpelbeskattningen, kunna antagas, att under nästkommande budgetår
kommer att å denna inkomsttitel inflyta ett något högre belopp än vad
Kungl. Majit i statsverkspropositionen beräknat. Utskottet har sålunda
ansett sig kunna förorda en med 2 miljoner kronor höjd beräkning.
Utskottet får alltså hemställa,
att stämpelmedlen måtte för budgetåret 1930/1931
beräknas till ...................... kronor 52,000,000.
6:o.
Automobilskattemedlen.
I likhet med vad Kungl. Majit föreslagit får utskottet hemställa,
att automobilskattemedlen måtte för budgetåret
1930/1931 beräknas till ............ kronor 47,000,000.
7:o.
Tullmedlen.
I statsverkspropositionen har, såsom ovan nämnts, förevarande inkomsttitel
beräknats till 145 miljoner kronor.
Enligt den av riksräkenskapsverket verkställda, till finansdepartementet
den 29 april 1930 överlämnade beräkningen över utfallet av skattebudgetens
inkomsttitlar under budgetåret 1929/1930 skulle den behållna
inkomsten av tullmedlen för nämnda budgetår komma att uppgå till
8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 39.
155 miljoner kronor. För tiden 1 juli 1929—30 april 1930 eller tio månader
har, enligt vad utskottet inhämtat, den behållna inkomsten av tullmedlen
utgjort 130.4 miljoner kronor.
Genom proposition den 21 februari 1930, nr 108, angående vissa åtgärder
till det svenska jordbrukets stödjande föreslog Kungl. Majit, bland
annat, att riksdagen måtte dels bemyndiga Kungl. Majit att förordna
örn inmalnings- och inblandningstvång beträffande vete, dels ock besluta
höjning av nu gällande tullsatser å vissa slag av malen och omalen
spannmål, däribland råg, vete och korn, samt införande av tull å havre.
Till det vid nämnda proposition fogade statsrådsprotokollet har chefen
för jordbruksdepartementet rörande omförmälda förslags inverkan å tullinkomsterna
anfört följande!
»Beträffande frågan i vad mån ett genomförande av de föreslagna tullförhöjningarna
må inverka på de för nästkommande budgetår beräknade
tullmedlen skulle självfallet, för den händelse importen komme att fortgå
i oförändrad omfattning, en ej oväsentlig ökning av dessa medel bliva
följden. Å andra sidan skulle emellertid de särskilda bestämmelser i
fråga örn inmalning och inblandning, som av mig föreslagits, medföra
en betydande minskning av importen. Vid sådant förhållande och då
någon tillförlitlig beräkning av de olika faktorernas verkningar ej låter
sig utföra, har vid uppgörande av förslaget till riksstat förslaget örn
tullförhöjning ej ansetts böra inverka på beräkningen av denna inkomsttitel
och har chefen för finansdepartementet meddelat, att han ej funnit
anledning frångå denna ståndpunkt.»
Vid behandlingen av särskilda utskottets utlåtande nr 2 i anledning
av nämnda proposition har riksdagen bland annat beslutat dels anhålla,
det Kungl. Majit täcktes från tidpunkt under innevarande år, som Kungl.
Majit bestämmer, utfärda förordning angående inmalnings- och inblandningstvång
i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer, som finnas
angivna i ett i nämnda utlåtande intaget förslag till förordning angående
användande av svenskt vete och svensk råg vid framställning av mjöl,
dels ock avslå Kungl. Majits ovannämnda förslag örn höjd tull å vissa
slag av spannmål och införande av tull å havre.
Det inmalnings- och inblandningstvång i fråga örn ej blott vete
utan även råg, varom bestämmelser sålunda torde komma att utfärdas,
utan att i samband därmed några ändringar i tulltaxan vidtagas beträffande
spannmål, synes komma att medföra en minskad inkomst av spannmålstullarna.
Huru stor denna minskning kan bliva är svårt
att för närvarande bedöma. Storleken av årets svenska spannmålsskörd
torde här öva inflytande och denna är ju alltjämt beroende av en mängd
faktorer, örn vilka man nu icke äger närmare kännedom.
Med hänsyn emellertid till den påräkneliga inkomstminskningen å
spannmålstullarna och den allmänna konjunkturavmattning, som enligt
9
Bevillningsutskottets betänkande Nr 39.
vad utskottet ovan framhållit kan befaras komma att inträda, har utskottet
stannat vid att förorda, att beräkningen av tullmedlen sänkes från
av Kungl. Majit föreslagna 145 miljoner kronor till 142 miljoner kronor.
Utskottet hemställer sålunda,
att tullmedlen måtte för budgetåret 1930/1931 beräknas
till ...................... kronor 142,000,000.
8:o.
Tobaksskatten.
Tobaksskatten har, såsom ovan anförts, i statsverkspropositionen upptagits
till 62.5 miljoner kronor.
Enligt den förut omförmälda, av riksräkenskapsverket den 29 april 1930
till finansdepartementet överlämnade beräkningen över utfallet av skattebudgetens
inkomsttitlar under budgetåret 1929/1930 skulle den behållna
inkomsten av tobaksskatten för nämnda budgetår komma att uppgå till
68.7 miljoner kronor.. Härav utgöra emellertid omkring 5.4 miljoner kronor
en engångsintäkt, föranledd av ändring i avseende å tiden för skattens
inleverering till statsverket. Med frånräknande härav skulle tobaksskatten
för nu löpande budgetår komma att uppgå till omkring 63.3
miljoner kronor. Med hänsyn härtill har utskottet ansett tobaksskatten
kunna för kommande budgetår upptagas till 63 miljoner kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att tobaksskatten måtte för budgetåret 1930/1931 beräknas
till ........................ kronor 63,000,000.
9:o.
Brännvinstillverkningsskatten.
I statsverkspropositionen har brännvinstillverkningsskatten upptagits
till 16,500,000 kronor. Enligt nyssnämnda av riksräkenskapsverket
verkställda beräkning över utfallet av skattebo dgetens inkomsttitlar
under budgetåret 1929/1930 skulle den behållna inkomsten å denna
skattetitel komma att för nämnda budgetår uppgå till 19.6 miljoner
kronor.
Enligt vad kontrollstyrelsen anfört i en med skrivelse den 14 november
1929 till riksräkenskapsverket överlämnad promemoria har på
Hihang litt riksdagens protokoll 1930. 7 sami. 30 haft. (Nr 39.)
2
10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 39.
grund av oförutsedda förskjutningar i brännvinsleveranserna under såväl
nästföregående som innevarande tillverkningsår statsverket under
budgetåret 1929/1930 tillgodoförts skattebelopp, som eljest bort inflyta
under budgetåren 1928/1929 eller 1930/1931. Ehuru den behållna inkom
sten av brännvinstillverkningsskatten under nästkommande budgetår
näppeligen torde komma att uppgå till lika högt belopp som under det nu
löpande, har utskottet likväl, med ledning av en utav kontrollstyrelsen
lämnad uppgift, ansett det kunna antagas, att den behållna inkomsten
av brännvinstillverkningsskatten kommer att för budgetåret 1930/1931
uppgå till 17 miljoner kronor.
Utskottet hemställer därför,
att brännvinstillverkningsskatten måtte för budgetåret
1930/1931 beräknas till ........ kronor 17,000,000.
10:o.
Rusdryeksförsäljningsmedlen.
Mot den av Kungl. Majit föreslagna beräkningen av rusdrycksförsäljningsmedlen
har utskottet ej funnit anledning till erinran. Utskottet hemställer
därför,
att rusdryeksförsäljningsmedlen måtte för budgetåret
1930/1931 beräknas sålunda:
Rusdrycksförsäljningsmedel
Partihandelsbolag ............ kronor 5,000,000
Detaljhandelsbolag ............ » 23,000,000.
lim.
Omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker.
I en den 31 januari 1930 dagtecknad proposition, nr 63, har Kungl.
Majit framlagt förslag örn fortsatt tillämpning intill utgången av juni
månad år 1931 av förordningen den 8 juni 1923 (nr 155) angående omsättnings-
och utskänkningsskatt a spritdrycker med däri genom förordningarna
den 20 juni 1924 (nr 228) och den 22 mars 1929 (nr 42) gjorda ändringar.
På hemställan av bevillningsutskottet (betänkande nr 25) har
denna proposition av riksdagen numera bifallits.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 39.
11
I likhet med vad Kungl. Majit föreslagit får utskottet hemställa,
att omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker
måtte för budgetåret 1930/1931 beräknas
till ................................ kronor 40,000,000.
12 :o.
Maltskatten.
1 statsverkspropositionen har maltskatten upptagits till 17,000,000 kronor.
Enligt numera verkställd beräkning lärer maltskatten komma att för
innevarande budgetår inbringa omkring 17.4 miljoner kronor. Med hänsyn
såväl härtill som till den tendens till ökning i inkomsten av maltskatten,
som på senare tiden framträtt, torde denna skatt för nästkommande
budgetår kunna beräknas till 17.5 miljoner kronor.
Utskottet får därför hemställa,
att maltskatten måtte för budgetåret 1930/1931 beräknas
till ........................ kronor 17,500,000.
13:o.
Postverket (överskott).
1 överensstämmelse med vad Kungl. Majit föreslagit får utskottet hemställa,
att överskott å postverket måtte för budgetåret
1930/1931 beräknas till ............ kronor 13,200,000.
Stockholm den 5 juni 1930.
På bevillningsutskottets vägnar:
JOH. NILSSON.
12
Bevillningsutskottets betänkande Nr 39.
Närvarande: herrar Johan Nilsson i Kristianstad,.Örne, Boman, Leander, Björnsson, Bengtsson
i Kullen, Hamrin, Lövgren i Nyborg, Olsson i Golvvasta, Nylander i Stockholm,
Björklund, Nilsson i Hörby, Forssberg, Östergren, Thorén, Andersson i Katrineholm,
Werner och Larson i Tönnersa.
Reservation
vid punkten 1):
av herrar Boman, Bengtsson i Kullen, Nylander och Forssberg.
80 1935. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1930.