Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

1

Nr 35.

Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1930 kl. 1 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning om ändring i
vissa delar av förordningen den 19 november 1914 (nr
383) angående stämpelavgiften.

I en den 14 mars 1930 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad
proposition, nr 258, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen
hilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen att antaga följande, vid propositionen fogade

Förslag

till

förordning om ändring i vissa delar av förordningen den
19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften.

Härigenom förordnas, att 1, 3, 7 och 8 §§ förordningen den 19 november
1914 angående stämpelavgiften skola i nedan angivna delar erhålla
följande ändrade lydelse:

1 %.

I fråga örn stämpel till expeditionerna hänföras statsmyndigheterna till
följande avdelningar:

Första avdelningen:

Underdomstolar i stad; gränsetullrätter; krigsrätter; Överståthållarämbetet
för uppbördsärenden; Överståthållarämbetet för polisärenden utom
i mål och ärenden angående tillämpning av lagen örn fattigvården och
lagen örn samhällets barnavård; magistrater och övriga till statsförvaltningen
hörande myndigheter i städer och köpingar;--— upptagna.

Tredje avdelningen:

Chefsämbeten och förvaltande myndigheter vid armén och marinen;
överståthållarämbetets kansli; Överståthållarämbetet för polisärenden i mål
och ärenden angående tillämpning av lagen örn fattigvården och lagen
om samhällets barnavård; Kungl. Maj:ts befallningshavande och till landsstaten
hörande tjänstemän; — — — lantmätare.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 7 sami. 26 höft. (Nr 35.)

1

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

Fjärde avdelningen:

Rikets hovrätter; — — — bank- och fondinspektionen; sparbanksinspektionen;
riksräkenskapsverket; —--stuteriöverstyrelsen.

3 $.

I avseende på expeditionernas förseende med stämpel gäller, med de bär
nedan i 7 § nämnda undantag och med iakttagande beträffande gravationsbevis
av vad i 4 § stadgas, denna tariff:

■

Bevis angående domstols beslut om
ersättning av allmänna medel
åt vittnen och upplysningsvis
hörda personer, åt den, som enligt
särskilda lagar förordnats
till rättegångsbiträde, åt personer,
till vilka jämlikt lagen
om handräckning åt utländsk
domstol eller lagen örn handräckning
vid svensk domstol åt
vissa internationella organ sådan
ersättning må utgå, eller
åt den, som enligt lagen örn
tolks anlitande vid domstol biträtt
såsom tolk utan att vara
till allmän tolk förordnad......

» att begärd expedition icke ut bekommits.

..............................

» örn mottagande av handlingar,
som utmätningsman är pliktig
att utan särskild begäran meddela
sökande.............................

» vederhäftighets-........................

» ; se även Intyg.

Kvittens.............................................

Körkort, innefattande tillstånd till
förande av automobil eller motorcykel
..................................

dock att körkort för krigs -

1

Avd.

2

Avd.

3

Avd.

4

Avd.

5

Avd

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

fritt

fritt

fritt

fritt

fri

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

3

makten tillhörande person, som
under militärtjänstgöring ut
bildats till förare, är från

stämpel...................................

Lag fartsbevis; se Bevis.

Tomträttsbok, utdrag av---inteckning
i tomträtt..............

Trafikkort, innefattande tillstånd att
tjänstgöra som förare av automobil
i yrkesmässig trafik
Tullförpassning; se Förpassning.

Underrättelse — — — — — — -

— vattenlagen.....................

» örn förhör, som avses i 5 kap.

sinnessjuklagen ....................

Utdrag av — — — patent- och re
gistreringsverket.

i

Avd.

2

Avd.

Kr. ö. Kr

Avd.

Kr. ö

4

Avd.

Kr. ö

5

Avd.

Kr.

fritt

fritt

10

fri

— fri

7 $.

Från — — — befriad.

Dessutom---inrättning angående tillämpning av lagen om sam hällets

barnavård;

domstol eller skiljedomstol, vilken det tillkommer att avgöra tvist mellan
stater, eller annat internationellt organ, som tillsatts för behandling av
sådan tvist, i mål och ärenden, som handläggas enligt lagen örn handräckning
vid svensk domstol åt vissa internationella organ;

fattigvårdssamhällen---sjukvårdsinrättningar, allmänna;

sjukvårdsläkare vid kommunalt eller enskilt sinnessjukhus i ärende
rörande sådant förhör, som avses i 5 kap. sinnessjuklagen;

skogsvårdsstyrelser; — — — överförmyndare.

Frihet--— yrkesinspektionen.

Konungen — — — hamnar.

8 §.

Följande enskilda handlingar skola, även där de äro utfärdade av
offentlig myndighet, förses med stämpel på sätt här nedan stadgas.

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

Utskottet.

Propo sitionen.

Obligation, som utfärdas här i riket, skall av obligationsutgivaren före
utlämnandet förses med stämpel av 60 öre för belopp, ej överstigande 100
kronor, och därutöver 60 öre för varje påbörjat hundratal kronor;

dock att frihet från sådan stämpel äger rum för svenska statens, landstings,
kommuners, Sveriges allmänna hypoteksbanks, konungariket Sveriges
stadshypotekskassas, Svenska bostadskreditkassans och Svenska skeppshypotekskassans
obligationer, så ock för obligationer, utfärdade av svenskt
aktiebolag, som har till ändamål att idka belåning av fast egendom eller
tomträtt.

Sökes — — — konkurs.

Varda — — — beloppen.

Obligation — — — härtill.

Därest — — — riket.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1930; dock skall vad som
stadgas i 3 § under rubrikerna trafikkort och underrättelse samt i 7 $
örn sjukvårdsläkare gälla först från och med den 1 januari 1931.

Hörande det huvudsakliga innehållet i det föreliggande förslaget må
följande redogörelse lämnas.

För att expeditioner i mål och ärenden angående tillämpning av
lagen om fattigvården och lagen örn samhällets barnavård må komma
att beläggas med avgifter till samma belopp, vare sig dessa mål och
ärenden handläggas av Överståthållarämbetet för polisärenden eller av
länsstyrelserna, föreslås sådan ändring i 1 § stämpelförordningen, att
Överståthållarämbetet för polisärenden i fråga om stämpel till expeditioner
i dylika mål och ärenden hänföres till tredje avdelningen eller
den avdelning länsstyrelserna tillhöra.

Den genom beslut av 1929 års riksdag inrättade sparbanksinspektionen
föreslås att i fråga örn stämpel till expeditioner hänföras till samma avdelning
i 1 § stämpelförordningen som bank- och fondinspektionen eller
till fjärde avdelningen.

Genom proposition den 31 december 1929, nr 6, har Kungl. Majit föreslagit
riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till lag om
handräckning vid svensk domstol åt vissa internationella organ. Sedan
riksdagen bifallit nämnda proposition, föreslås nu införande av bestämmelser
i 3 och 7 §§ stämpelförordningen örn stämpelfrihet för bevis
angående domstols beslut örn ersättning av allmänna medel åt personer,
till vilka jämlikt den nya lagen sådan ersättning må utgå (3 §),
samt örn befrielse från stämpelavgift enligt 1 kap. stämpelförordningen
för domstol eller skiljedomstol, vilken det tillkommer att avgöra tvist
mellan stater, eller annat internationellt organ, som tillsatts för behand -

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35. 5

ling av sådan tvist, i mål och ärenden, som handläggas enligt nämnda
lag (7 §).

Rubriken i 3 § stämpelförordningen örn bevis, som meddelas borgenär
enligt 57 § utsökningslagen, föreslås att ersättas med en rubrik av följande
lydelse: »bevis örn mottagande av handlingar, som utmätningsman
är pliktig att utan särskild begäran meddela sökande», för vilken rubrik
liksom för den nuvarande stämpelfrihet skulle gälla.

Genom proposition den 14 februari 1930, nr 121, har Kungl. Majit begärt
riksdagens yttrande över bland annat ett inom kommunikationsdepartementet
iitarbetat förslag till motorfordonsförordning. Detta förslag
innehåller bland annat bestämmelser örn körkort, innefattande tillstånd
till förande av automobil eller motorcykel, samt örn trafikkort,
innefattande tillstånd att tjänstgöra som förare av automobil i yrkesmässig
trafik. Nu föreslås, dels att körkort, som för närvarande i stämpelavseende
hänföres till den i 3 § stämpelförordningen upptagna rubriken
»tillståndsbrev för utövande av näring eller yrke», skall upptagas
i samma paragraf såsom självständig rubrik med enahanda stämpelavgift
som för tillståndsbrev, men med tillägg att körkort för krigsmakten
tillhörande person, som under militärtjänstgöring utbildats till förare,
är från stämpel fritt, dels ock att i paragrafen skall upptagas en ny
rubrik så lydande: »trafikkort, innefattande tillstånd som förare av
automobil i yrkesmässig trafik» med samma stämpelavgift som för körkort.
Jämväl vid iakttagande av de erinringar mot omförmälda förslag
till motorfordonsförordning, som riksdagen vid behandlingen av andra
lagutskottets utlåtande nr 34 i anledning av propositionen nr 121 beslutat
framställa, komma bestämmelser örn såväl körkort som trafikkort
att ingå i den till utfärdande avsedda nya förordningen i detta ämne.

I 7 § stämpelförordningen föreslås införande av en bestämmelse om
befrielse för sjukvårdsläkare vid kommunalt eller enskilt sinnessjukhus
från stämpelavgift enligt 1 kap. stämpelförordningen i ärende rörande
sådant förhör, som avses i 5 kap. sinnessjuklagen. Härjämte föreslås
införande i 3 § stämpelförordningen av en bestämmelse, att underrättelse
om dylikt förhör är fri från stämpel.

Slutligen föreslås stämpelfrihet för landstings och kommuners obligationer
ävensom för obligationer, utfärdade av svenskt aktiebolag,
som bär till ändamål att idka belåning av fast egendom eller tomträtt
(8 §).

På sätt framgår av ovannämnda statsrådsprotokoll har förslaget örn
stämpelfrihet för nyss omförmälda slag av obligationer föranletts av
särskilda framställningar av Svenska stadsförbundets finansråd, Svenska
landstingsförbundets styrelse samt vissa inteekningskreditaktiebolag.

För närvarande gäller enligt 8 § stämpelförordningen, att obligation,
som utfärdas här i riket, skall av obligationsutgivaren före utlämnandet

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 35

förses med stämpel av 60 öre för belopp, ej överstigande 100 kronor, oell
därntöver 60 öre för varje påbörjat hundratal kronor. Dock äger frihet
från sådan stämpel rum för svenska statens, Sveriges allmänna hypoteksbanks
och konungariket Sveriges stadshypotekskassas samt, enligt
beslut vid 1929 års riksdag, för Svenska bostadskreditkassans och Svenska
skeppshypotekskassans obligationer.

I fråga örn den nu föreslagna utvidgningen av stämpelfriheten beträffande
obligationer har föredragande departementschefen — efter att
hava redogjort för över framställningarna avgivna utlåtanden, samtliga
i tillstyrkande riktning —- för egen del anfört följande:

»Såsom statskontoret framhållit hava landsting och kommuner under
de senaste åren helastats med åtskilliga nya uppgifter, som komplettera
den statliga verksamheten. De medel, som erfordras för dessa uppgifters
lösande, äro landstingen och kommunerna i betydande utsträckning
hänvisade att anskaffa genom upptagande av lån. Vid angivna förhållanden
lärer med fog kunna göras gällande, att staten bör befria dessa
låntagare från den extra belastning, obligationsstämpeln innebär. Då
härtill kommer, att den statsfinansiella betydelsen av ifrågavarande
stämpelavgift är förhållandevis ringa — enligt från generalpoststyrelsen
införskaffad uppgift har under de senast förflutna fem åren i stämpelavgift
för av kommuner utgivna obligationer influtit i medeltal omkring
80,000 kronor under det att landstingen alls icke erlagt någon obligationsstämpel
— hava nu ifrågavarande framställningar synts mig böra
vinna bifall. Det skulle emellertid kunna ifrågasättas, örn ej den slutliga
omprövningen av förevarande spörsmål borde få något anstå. I anledning
av föregående års riksdags skrivelse nr 314 har jag nämligen
för avsikt att hemställa örn bemyndigande att utse en eller flera sakkunniga
att inom departementet biträda med utredning örn en mera allmän
revision av stämpellagstiftningen, särskilt i vad densamma avser avgifter,
som utgå enligt 8 § stämpelförordningen. Det kunde då synas lämpligt, att
förevarande fråga först i detta sammanhang företoges till avgörande.
Då emellertid andra ändringar i stämpelförordningen nu böra vidtagas
och ett bifall till framställningarna knappast lärer kunna anses innebära
ett föregripande av den kommande utredningen, har jag ansett frågan
nu böra föreläggas riksdagen. Jag föreslår alltså, att bland de obligationer,
för vilka stämpelfrihet äger rum, upptagas även landstings och
kommuners obligationer.

Beträffande härefter spörsmålet örn stämpelfrihet för inteckningsbolagens
obligationer har jag ställt mig tveksam. Stämpelfrihet för
dessa obligationer komme att undantaga dylik kapitalanskaffning från
en kapitalomsättningsskatt, som fortfarande träffar upplåningen i obligationsform
i allmänhet. Emellertid må det ej förbises, att dessa bolag
otvivelaktigt hava en plats att fylla vid sidan av såväl konungariket
Sveriges stadshypotekskassa som den år 1929 inrättade Svenska bostads -

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

7

kreditkassan, vilka båda äro försedda nied statlig grundfond och vilka enligt
vad förut nämnts åtnjuta frihet från obligationsstämpel. Härvidlag
är bland annat att märka, att åtminstone de större av bolagen, i
olikhet mot kassorna, lämna byggnadskreditiv. Det har av de hörda
myndigheterna vitsordats, att bolagen på ett förtjänstfullt sätt fyllt sina
uppgifter. Mot bolagens befriande från stämpeln synas ur statsfinansieli
synpunkt betänkligheter icke möta. Det belopp, bolagen under de senaste
fem åren i medeltal för år erlagt i stämpel för obligationer, uppgår nämligen
enligt generalpoststyrelsens uppgift till allenast omkring 37,000 kronor.
Jag har alltså stannat vid den meningen, att ifrågavarande bolags
lånerörelse skäligen borde komma i åtnjutande av samma stämpelfrihet,
som tillkommer de nyssnämnda halvstatliga inrättningarna. På grund
härav och då den av mig nyss omförmälda utredningen ej heller beträffande
denna frågas avgörande lärer böra föranleda uppskov, får jag tillstyrka,
att ändring i stämpelförordningen vidtages i den av mig angivna
riktningen. I 8 § stämpelförordningen torde således böra införas bestämmelse
örn stämpelfrihet för obligationer, utfärdade av svenskt aktiebolag,
som har till ändamål att idka belåning av fast egendom eller tomträtt.
En dylik bestämmelse — vilken i viss mån anknyter till det uttryckssätt,
som användes i 1 § lagen den 22 juni 1911 örn vissa aktiebolag,
som driva lånerörelse, sådant detta lagrum skall lyda från och
med den 1 juli 1930 (jämför proposition nr 7 till 1930 års riksdag och
riksdagens skrivelse nr 46) — skulle väl efter ordalagen bliva tillämplig,
förutom å sökandebolagen och med dem likartade bolag, jämväl å
bankaktiebolag. Då bankaktiebolag emellertid på grund av stadgandet
i 51 § lagen den 22 juni 1911 örn bankrörelse är förhindrat att utfärda
obligationer, kommer bestämmelsen i verkligheten icke att medföra
någon förmån för bankaktiebolagen. Det må här anmärkas, att nyssnämnda
paragraf i hanklagen icke är tillämplig å Stockholms intecknings
garanti aktiebolag [se 260 § 7) samma lag].»

På av föredragande departementschefen anförda skäl har utskottet
ansett sig böra förorda införandet av stämpelfrihet för obligationer, som
utfärdas av landsting och kommuner. Med hänsyn till den uppgift, som
inteckningskreditaktiebolagen hava att fylla, samt med fästat avseende
därå, att ifrågavarande ur statsfinansieli synpunkt föga betydande stämpelavgift
torde medföra avsevärda olägenheter för företagens verksamhet,
har utskottet, i likhet med departementschefen, funnit dessa företag
skäligen böra komma i åtnjutande av stämpelfrihet för av företagen
utfärdade obligationer och sålunda härutinnan likställas med konungariket
Sveriges stadshypotekskassa och Svenska bostadskreditkassan.

Då utskottet i berörda hänseenden biträtt Kungl. Maj:ts förslag, har
utskottet emellertid ansett angeläget framhålla, att enligt utskottets upp -

Utskottets

yttrande.

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

fattning den utvidgade stämpelfriheten icke kan tagas till intäkt för
ytterligare eftergifter med avseende å stämpelplikten för obligationer.

Av Kungl. Majit i övrigt föreslagna ändringar i stämpelförordningen
har utskottet jämväl funnit sig böra tillstyrka.

Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående ändringarnas ikraftträdande
har utskottet icke haft något att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande proposition nr 258, antaga ovan införda,
vid propositionen fogade förslag till förordning örn
ändring i vissa delar av förordningen den 19 november
1914 (nr 383) angående stämpelavgiften.

Stockholm den 23 maj 1930.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: herrar Johan Nilsson i Kristianstad, Bärg*, Bergman*, Boman, K. Oscar Ericson
i Oberga, Leander, Månsson i Furuvik*, Bengtsson i Kullen, Lövgren i Nyborg*,
Nylander i Stockholm, Björklund*, Nilsson i Hörby, Wahlmark* Åström, Forssberg*,
Emil Johansson, Olsson i Gävle*, Heiding, Larson i Tönnersa och Ander.

* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

*01818. Slockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1930.