Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.
1
Nr 20.
Ankom till riksdagens kansli tisdagen den 29 april 1930 kl. 2 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående utövandet av statens tobaksmonopol jämte
i ämnet väckta motioner.
I en den 28 februari 1930 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad
proposition, nr 195, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma
dag, föreslagit riksdagen att
dels bemyndiga Kungl. Majit att å statens vägnar med Aktiebolaget
Svenska Tobaksmonopolet träffa avtal angående utövandet av statens
tobaksmonopol i huvudsaklig överensstämmelse med propositionen bifogat
förslag till sådant avtal;
dels bemyndiga Kungl. Majit att å statens vägnar med blivande preferensaktieägare
i Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet träffa avtal
angående preferensaktiekapitalet i bolaget i huvudsaklig överensstämmelse
med vid propositionen fogat förslag till sådant avtal;
dels medgiva, att Kungl. Majit må för staten utfästa garanti för ett
lån ur pensionsförsäkringsfonden åt Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet
å högst sexton miljoner kronor till kapital och ränta, beräknad
efter fem procent;
dels ock besluta, att fullmäktige i riksgäldskontoret skola i fall av
behov tillhandahålla medel för såväl infriande av nämnda garantiförbindelse
som ock inlösen helt eller delvis av preferensaktiekapitalet i
bolaget.
Ovannämnda förslag till avtal hava i det följande av utskottet återgivits
och därvid betecknats såsom Kungl. Maj:ts förslag.
Till utskottet hava jämväl överlämnats följande i anledning av propositionen
väckta motioner, nämligen:
Ilo) de likalydande motionerna nr 312 i första kammaren av herr
Reuterskiöld och nr 503 i andra kammaren av herr Olsson i Kullenbergstorp,
i vilka motioner hemställts, »att riksdagen måtte såsom villkor för
bifall till Kungl. Majits proposition nr 195 föreskriva, att i den årliga revisionen
av monopolbolaget skola deltaga sex revisorer, valda tre av vardera
kammaren på sätt kammaren bestämmer, med samma rätt och plikt
som övriga revisorer enligt bolagsordningen»;
Bihang lill riksdagens protokoll 1930. 7 sami. 13 hafi. (Nr 20.)
1
2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.
2:o) motionen nr 486 i andra kammaren av herr Vougt m. fl., i vilken
hemställts, »att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa
att, i samband med uppgörandet av nytt avtal mellan staten och Svenska
Tohaksmonopolet, måtte utfärdas föreskrifter örn den understöds- och
ersättningspolitik, som vid avskedanden från bolaget hör tillämpas, med
särskilt övervägande, huruvida och i vilken omfattning de arbetare, som
sedan ingången av år 1927 avskedats eller som komma att avskedas, böra
i anledning av sina mistade utkomstmöjligheter inom yrket beredas förmånligare
ersättning än som tidigare tilldelats vid avskedanden under
denna tid»;
3:o) motionen nr 498 i andra kammaren av herr Lithander, i Vilken
hemställts, att riksdagen vidö dels besluta att allenast i så måtto bifalla
Kungl. Majlis proposition nr 195, att utövandet av den staten uteslutande
tillkommande rättighet att i riket tillverka tobaksvaror upplåtes åt
Aktiebolaget Svenska Tohaksmonopolet under ett år, dels ock besluta
skrivelse till Kungl. Maj:t med anhållan örn förslag till 1931 års riksdag,
åsyftande sådan ändring i nu gällande ordning, som framginge av
motiveringen till motionen;
4:o) motionen nr 499 i andra kammaren av herr Lithander, i vilken
hemställts, »att riksdagen ville besluta
1) att
a) i förslag till avtal angående utövandet av statens tobaksmonopol
i § 11 ett hytt mom. 3 tillkommer så lydande:
Bolaget förbinder sig tillse, att avlönade uppdrag med undantag av revisorsuppdrag
inom Aktiebolaget Svenska Tohaksmonopolet icke tilldelas
riksdägens ledamöter;
h) i förslag till avtal angående utövandet av statens tobaksmonopol
i § 11 ett nytt morn. 4 tillkommer så lydande:
Därest ledamot av riksdagen utses till revisor inom Aktiebolaget
Svenska Tohaksmonopolet, skall ersättning för den tid revisionen pågår
utgå i likhet med vad som per dag utgår till statsrevisor;
2) att hos Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t icke må tilldela
ledamot av riksdagen annat avlönat uppdrag inom Aktiebolaget
Svenska Tohaksmonopolet än revisorsuppdrag»;
5:ö) motionen nr 500 i andrå kammaren av herr Lithander, i vilken
hemställts; »att riksdagen ville besluta;
a) att revision av Aktiebolaget Svenska Tobaksmonöpolet skall utses
enligt tn önopol kort trollutredningens förslag sid. 19 i Kungl.- Maj:ts proposition
nr 195;
b) att arvode till revisor inom Aktiebolaget Svenska Tohaksmonopolet
Bevillningsutskottets betänkande Nr 20. 3
skall för den tid revisionen pågår utgå i likhet med vad som utgår till
statsrevisor»;
6:o) motionen nr 501 i andra kammaren av herr Lithander, i vilken
hemställts, »att riksdagen ville vid eventuellt beslut örn bifall till Kungl.
Martts proposition nr 195 uttala, att konkurrens med detaljhandlarna ej
bör förekomma från Tobaksmonopolets sida»;
7:o) motionen nr 502 i andra kammaren av herr Lithander, i vilken
hemställts, »att riksdagen på grund av principiella skäl ville vid eventuellt
bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr 195 besluta, att rätten för
styrelseledamöter och suppleanter inom Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet
att fritt eller till nedsatt pris uttaga tobaksvaror skall upphöra»;
8:o)
motionen nr 505 i andra kammaren av herr Magnusson i Kalmar, i
vilken hemställts, »att riksdagen i anledning av Kungl. Majlis proposition
nr 195 måtte besluta:
att utom handelskamrarna i Stockholm, Göteborg och Malmö jämväl
Kommerskollegium, Sveriges Industriförbund, Kooperativa förbundet
och Sveriges Tobaksindustriarbetareförbund skola äga rätt föreslå personer
till innehav av preferensaktier;
att bestämmelse meddelas, vilka närmare angiva den utdelning å stamaktiekapitalet,
som må anses skälig, och att i det hänseendet nära anslutning
sker till vad som rörande preferensaktiekapitalet fastställts;
att en vinstregleringsfond inrättas, som möjliggör tillämpandet av en
lugn prispolitik och konstant utdelning å aktiekapital;
att bestämmelserna så utformas, att, örn så befinnes lämpligt, jourhavande
revisorn må kunna förordnas till revisionens ordförande; samt
att den i monopolets tjänst anställda personalen må på lämpligt sätt beredas
tillfälle framföra sina synpunkter rörande driftens ordnande»;
samt
9:o) motionen nr 507 i andra kammaren av herr Ljundgren, i vilken
hemställts, »att riksdagen måtte
1. besluta följande ändrade lydelse av nedan angivna paragrafer i
Kungl. Maj:ts i proposition nr 195 framlagda
Förslag till avtal angående utövandet af statens tobaksmonopol.
§ 10.
För åvägabringande av---diréktörsrådet.
Rådet består av ordföranden i bolagets styrelse, tillika ordförande i
rådet; en l&dufnot, Sorn styrelsen ifiötn Sig utser, tillika vice ordförande i
rådet, samt verkställande direktören i bolaget.
4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.
Därjämte deltager i rådets överläggningar men icke i dess beslut den
eller de, på vilkas handläggning ärendet ankommer. Rådet sammanträder
på kallelse av ordföranden eller verkställande direktören.
Kådet skall dels---ifrågasatta åtgärder.
Vid rådets sammanträden skall föras protokoll, varav avskrift omedelbart
efter justeringen tillställes samtliga styrelseledamöter och revisorer.
Bolaget förbinder sig att bereda revisionens ordförande och jourhavande
revisorn tillfälle att närvara vid alla sammanträden med styrelsen och
direktör srådet.
§ 13.
Bolaget må ej självt eller genom dotterföretag efter denna dag utan
Kungl. Maj:ts medgivande förvärva aktie eller annan delaktighet i annat
företag.
§ 15.
1. Bolaget må---medgivande.
2. Skulle den till utdelning tillgängliga årsvinsten ej förslå till fem
procents utdelning å bolagets preferensaktiekapital, skall staten vara
förpliktad att av de enligt § 5 influtna skattemedel tillgodoföra bolaget
så stort belopp, som erfordras för att utdelning å preferensaktierna av
fem procent må kunna ske.
II. besluta följande ändrade lydelse av nedan angivna paragrafer i
Förslag till ändringar i bolagsordningen för Aktiebolaget Svenska
Tobaksmonopolet:
§ 6.
Aktiebreven —--- tillstånd.
Preferensaktiekapitalet skall utgöra högst 17,000,000 kronor.
Alla---staten.
Preferensaktierna skola framför stamaktierna medföra företrädesrätt
till årlig utdelning av bolagets vinst med fem procent å preferensaktiebeloppet.
Därutöver skola preferensaktierna icke medföra någon rätt till
utdelning.
Upplöses bolaget, skola ägarna av preferensaktier hava företrädesrätt
framför stamaktiernas ägare till erhållande ur bolagets tillgångar av
aktiers nominella värde jämte fem procents ränta i den mån sådan ej
genom utdelning guldits.
§ 7.
5. Vid styrelsens sammanträden skall föras protokoll, varav avskrift
omedelbart efter justeringen tillställes samtliga revisorer.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 20. 5
§ 9.
2. Å ordinarie bolagsstämma---auktoriserad revisor.
Riksdagens kamrar äga årligen var för sig utse två revisorer och två
suppleanter för tiden från den ordinarie bolagsstämman under löpande
kalenderår till och med nästa ordinarie bolagsstämma.
lil. besluta följande ändrade lydelse av nedan angivna paragrafer i
Förslag till avtal angående preferensaktiekapitalet i Aktiebolaget
Svenska Tobaksmonopolet:
Sedan staten i avtal med Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet för
en tid av sex år från och med den 1 januari 1931 till och med den 31
december 1936 åt bolaget upplåtit rätt att utöva statens tobaksmonopol,
i vilket kontrakt bolaget utfäst sig att inlösa nuvarande preferensaktier
och inbjuda —--till teckning av nya preferensaktier i bolaget till ett
antal av 10,000 stycken, vardera lydande å 100 kronor, eller tillhopa
1,000,000 kronor;
har mellan staten, å ena, samt undertecknade---såsom preferens
aktieägare
i Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet, å andra sidan, träffats
följande avtal:
§ 2.
Preferensaktieägarna tillförsäkra staten rätt att; när helst Kungl.
Majit så påfordrar, till parikurs inlösa samtliga ifrågavarande preferensaktier
eller det antal därav, Kungl. Majit bestämmer, jämte kuponger,
som ej förfallit till betalning, med tillägg av fem procents ränta, i den
mån sådan ej genom utdelning guldits.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionärernas yrkanden,
får utskottet, i den mån redogörelse därför ej lämnas i det följande, hänvisa
till motionerna.
Genom proposition den 20 juli 1914, nr 254, föreläde Kungl. Majit 1914
års senare riksdag förslag örn införande av statsmonopol å tobakstillverkningen
i riket. Förslagets grundtanke var, att, sedan staten genom
monopollagstiftning drägt tobakstillverkningen i sina händer, utövandet
av den monopoliserade tobaksindustrien skulle upplåtas åt ett enskilt, av
staten kontrollerat bolag med staten som delägare, vilket bolag skulle hava
att till staten redovisa den skatt, som staten ville uttaga ur tohakskonsumtionen.
Förslaget vann i huvudsak riksdagens bifall. Den 15 decem
-
Ut8kottet.
Tobaksmonopolets
tillkomst
och
nuvarande
organisation.
6
Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.
Bqlagaordning.
ber 1914 utfärdade Kungl. Majit de av riksdagen antagna, för monopolet
grundläggande förordningarna angående statsmonopol å tobakstillverkningen
i riket (monopolförordningen; Sv. förf.-sami. nr 436) samt örn vad
iakttagas skall i avseende å införande av statsmonopol å tobakstillverkningen
i riket (ersättningsförordningen; Sv. förf.-saml. nr 437), av vilka
den förra förordningen trädde i kraft den 1 juni 1915 och den senare den
1 januari 1915 (Sv. förf.-saml. nr 438).
Det svenska tobaksmonopolet är ett partiellt monopol. Det avser enligt
monopolförordningens 1 § allenast tillverkningen av tobaksvaror, varemot
såväl odlingen av tobak som handeln med tobaksfabrikat äro fria (3 och
5 §§). Som konsekvens av tillverkningsmonopolet tillkommer importen
av råtobak med ett obetydligt undantag uteslutande monopolet (2 §). Importen
av färdiga tobaksvaror är däremot tillåten — förutom i mindre
kvantiteter för resande från utrikes ort — icke blott för monopolet utan
ock för envar tobakshandlare (22 §). Såtillvida är friheten för odlingen,
handeln och importen begränsad, att vissa av tillverkningsmonopolet föranledda
kontrollföreskrifter skola iakttagas. Beskattningen av tobaks
varor är anordnad såsom en kombinerad värde- och styckeskatt, så att i
varje tobaksvaras priskurantpris (utförsäljningspris) skatt skall ingå
dels med ett belopp, vilket motsvarar vissa procent av priskurantpriset,
dels ock med visst, i förhållande till varans myckenhet bestämt belopp
(18 §, 22 § 2 morn.). Slutligen innehållas i monopolförordningen åtskilliga
ansvarsbestämmelser m. m. (24—37 §§).
Det svenska tobaksmonopolet drives icke av staten själv utan av ett
enskilt bolag, åt vilket statens monopolrätt upplåtits. Utövandet av
tobaksmonopolet har under hela monopoltiden varit anförtrott åt Aktiebolaget
Svenska Tobaksmonogolet. Stiftelseurkund för detta bolag upprättades
den 15 december 1914. Konstituerande bolagsstämma hölls den
23 i samma månad, därvid bolagsordning antogs. Registrering beviljades
den 19 januari 1915. På extra bolagsstämma den 26 januari 1915 bemyndigades
bolagets styrelse att underteckna kontrakt med staten, varigenom
monopolrätten uppläts till bolaget. Kontraktet är dagtecknat den 12 februari
1915.
Detta kontrakt gällde till utgången av år 1924. Genom tilläggsavtal av
den 20 juni 1924 förlängdes kontraktets giltighet för fem år och genom
tilläggsavtal den 17 maj 1929 till utgången av år 1930. Enligt dessa båda
avtal liksom ock genom tilläggsavtal av den 3 november 1916 och den 31
mars 1926 hava vidtagits vissa ändringar i kontraktet av den 12 februari
1915.
Enligt för Tobaksmonopolet gällande bolagsordning skall bolagets aktiekapital
utgöra lägst 17,000,000 kronor och högst 51,000,000 kronor. Aktie
skall lyda å 100 kronor. Aktierna skola vara dels preferensaktier, dels stamaktier.
Preferensaktie kan ägas endast av svenska staten eller av
svensk undersåte och stamaktie endast av svenska staten eller av svensk
Bevillningsutskottets betänkande Nr 20. 7
undersåte, som därtill erhållit Kungl. Marits tillstånd. Kätt till teckning
av stamaktier, vare sig vid bolagets bildande eller vid ökning av aktiekapitalet,
tillkommer endast svenska staten.
Aktiekapitalet uppgår för närvarande till 46,000,000 kronor, därav stamaktiekapital,
som belt äges av staten, å 29,000,000 kronor och preferensaktiekapital
å 17,000,000 kronor. Av preferensaktiekapitalet äro 12,000,000
kronor placerade i pensionsförsäkringsfonden, medan allenast 5,000,000
kronor äro fördelade på enskilda händer.
Preferensaktierna skola framför stamaktierna medföra företrädesrätt
till årlig ackumulativ utdelning av 6 procent. Efter det preferensaktierna
erhållit 6 procent utdelning, skola å stamaktierna utdelas intill 6 procent.
Giver bolagets rörelse utdelningsbar vinst utöver 6 procent å aktiekapitalet,
skall den överskjutande vinsten sålunda fördelas, att för varje ''/»
procent, som bärav tillfaller stamaktie, 1/s procent skall tillfalla preferensaktie,
intill dess varje preferensaktie erhållit tillhopa 7 procent, var
efter återstående vinst fördelas så, att för varje 9/io procent å stamaktie
Vio procent skall tillfalla preferensaktie.
Efter utgången av år 1924 må aktiekapitalet nedsättas genom preferensaktiernas
inlösen till nominella värdet med tillägg av den å aktierna belöpande
vinst för sista räkenskapsåret.
Upplöses bolaget, skall innehavare av preferensaktie hava företrädesrätt
framför stamaktiernas ägare till erhållande ur bolagets tillgångar av aktiens
nominella värde jämte 6 procent utdelning, i den mån sådan ej
guldits.
Tobaksmonopolets styrelse skall bestå av sex eller åtta ledamöter
med en suppleant för varje ledamot. Kungl. Majit utser halva antalet
styrelseledamöter jämte suppleanter, och av dessa ledamöter skall en tilllika
vara jourhavande direktör. Övriga styrelseledamöter jämte suppleanter
väljas av preferensaktieägarna å bolagsstämma. Bland sistnämnda
ledamöter skall styrelsen utse bolagets verkställande direktör. Avgående
styrelseledamot och suppleant kan återväljas. Ordförande vid styrelsesammanträde
skall alltid vara en av de utav Kungl. Maj:t utsedda styrelseledamöterna.
Styrelsen är beslutför, när minst två tredjedelar av styrelsens ledamöter,
däribland minst två av de av Kungl. Maj:t utsedda ledamöterna eller deras
suppleanter, äro närvarande.
För granskning av styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper
skola årligen utses fyra revisorer jämte lika många suppleanter. Kungl.
Maj:t utser två revisorer och två suppleanter, medan övriga revisorer och
suppleanter utses av preferensaktieägurna.
Vid bolagsstämma röstar envar röstberättigad för fulla antalet aktier,
som han äger eller för vilka han har att såsom ombud föra talan. Vid
de val, som å bolagsstämma verkställas, av halva antalet styrelseleda
-
Kontrakt med
staten.
Instruktioner.
8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.
möter och halva antalet revisorer utövas rösträtt endast för preferensaktieägarna.
Kontrakten mellan staten och monopolbolaget innehålla i huvudsak
följande. Staten upplåter till bolaget utövandet av monopolrättigheten
med allt vad därtill hörer samt överlåter tillika till bolaget den egendom,
som staten förvärvar enligt ersättningsförordningen. För vad staten sålunda
upplåter och överlåter har bolaget erlagt likvid med belopp, motsvarande
vad staten jämlikt ersättningsförordningen fått utbetala i inlösen,
ersättning och understöd m. m. För alla tobaksvaror, som av bolaget
försäljas eller eljest utlämnas, så ock för alla tobaksvaror, som av bolaget
eller tobakshandlare importeras, skall bolaget till staten erlägga skatt till
belopp, motsvarande de vid varje tid å tobaksvaror gällande skattesatser.
Skattebeloppen uträknas med ledning av bolagets böcker. Statsverket tillgodoföres
skatten sålunda, att bolaget den 10, 20 och näst sista dagen i varje
månad till statskontoret inlevererar ett belopp, motsvarande en tredjedel
av den skatt å tobaksvaror, som kan beräknas belöpa för samma månad.
I samband med den sista skatteleveransen i månaden sker slutlig avräkning
mellan staten och bolaget beträffande skatt för nästföregående
månads försäljning. För vinnande av största möjliga besparing i omkostnader
åligger det bolaget att å alla områden av sin verksamhet anordna
driften på det mest rationella och effektiva sätt ävensom att vid fastställande
av tobaksvaras priskurantpris iakttaga, att den belastning, som
avser att lämna vinst å rörelsen, kommer att vila i möjligaste mån jämnt å
alla varuslag. I fråga örn avsättning till fonder gäller, att till reservfonden
årligen skola avsättas 10 procent av årsvinsten, intill dess reservfonden
uppgår till 10 procent av aktiekapitalet, att till pensionsfond må genom
bolagsstämmans beslut avsättning äga rum av vinstmedel, som återstå,
sedan till aktieägarna utdelats 6 procent, samt att i övrigt må, sedan
utdelning verkställts å preferensaktierna med 7 procent och å stamaktierna
med 13 procent, avsättning äga rum till vinstregleringsfond och, efter
det vinstregleringsfonden uppgått till 5,000,000 kronor, jämväl till andra
fonder.
Den 26 februari 1915 utfärdade Kungl. Majit dels instruktion för de av
Kungl. Majit utsedda ledamöterna i styrelsen för Aktiebolaget Svenska
Tobaksmonopolet och dels instruktion för de av Kungl. Majit utsedda revisorerna
för granskning av Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolets styrelses
förvaltning och räkenskaper.
Enligt instruktionen för styrelseledamöterna åligger det dem att i möjligaste
mån verka för en ur olika synpunkter rationell skötsel av bolagets
angelägenheter, ävensom att tillse bland annat, att vid fastställandet av
tobaksvarornas priskurantpris sådana grunder tillämpas, att den konsumerande
allmänheten skyddas mot obehörig fördyring av varorna, att
tillverkningen bedrives så, att allmänhetens smak och vanor behörigen tillgodoses,
att endast med nödig varsamhet och med tagen hänsyn till åter
Bevillningsutskottets betänkande Nr 20. 9
försäljares berättigade intressen sådana ändringar i försäljningsförhållandena
vidtagas, som äro erforderliga för en rationell skötsel av bolagets
rörelse, att sådana rabattförmåner lämnas återförsäljare, att, i vad pä
bolaget beror samt med behörig hänsyn till rådande förhållanden inom tobakshandeln,
återförsäljare må äga möjlighet att förvärva skälig inkomst
av sin rörelse, samt att i förekommande fall gent emot de hos bolaget
anställda arbetarna och övrig personal förfares med den särskilda hänsyn,
som betingas av bolagets ställning såsom ensam arbetsgivare inom
tobaksindustrien.
Jourhavande direktören har enligt instruktionen att göra sig noggrant
underrättad örn bolagets förhållanden samt att med uppmärksamhet följa
bolagets verksamhet, i synnerhet i vad den kan hava inflytande på statens
trygghet för att skattebelopp vederbörligen debiteras och inbetalas. T
instruktionen meddelas vidare föreskrifter örn särskilda åligganden för
jourhavande direktören, åsyftande att bereda staten säkerhet för kontraktets
fullgörande, m. m.
Ledamot, som finner sig icke kunna biträda beslut, som fattas vid styrelsesammanträde,
bör låta till protokollet anteckna sin avvikande mening.
Enligt den för revisorerna utfärdade instruktionen skola dessa hava att
göra sig noggrant underrättade örn bolagets förhållanden samt med uppmärksamhet
följa bolagets verksamhet. Av Kungl. Majit utsedd revisor, som
i något hänseende finner sig icke kunna instämma i vad i revisionsberättelsen
yttras eller hemställes, bör tillkännagiva sin särskilda mening medelst
berättelsen vidfogad skrift. Inom en månad efter granskningens avslutande
skola de av Kungl. Majit utsedda revisorerna till chefen för finansdepartementet
ingiva berättelse örn granskningen med särskild anmälan,
huruvida enligt deras åsikt bolagets förbindelser mot staten blivit vederbörligen
uppfyllda, ävensom huruvida genom någon förvaltningsåtgärd
eller något beslut statens eller det allmännas intressen trätts för nära.
Finner dylik revisor under löpande förvaltningsår eljest anledning till anmärkning
förekomma eller åtgärd från statens sida vara erforderlig, skall
han likaledes därom ofördröjligen göra anmälan hos chefen för finansdepartementet.
De av Kungl. Majit utsedda revisorerna hava att i tur och
ordning efter den fördelning, varom de sinsemellan överenskomma, gemensamt
med jourhavande direktören i bolaget med ledning av bolagets
böcker till riktigheten bestyrka de uträkningar, som skola ligga till grund
för bolagets inlevereringar av skatt till staten.
Den för Tobaksmonopolet gällande bolagsordningen liksom ock gällande
mellan staten och Tobaksmonopolet slutna avtal äro avtryckta såsom bilagor
(1—6) till det vid förevarande proposition fogade statsrådsproto-''
koll. Instruktionerna för de av Kungl. Majit utsedda styrelseledamöterna
och revisorerna åter äro avtryckta såsom bilagor (2 och 3) vid
propositionen nr 192 till 1924 års riksdag.
10
Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.
Utredning i
fråga om
Tobaksmonopolet.
Översikt över
de särskilda
förslagen.
I skrivelse till Kungl. Maj :t den 23 maj 1922, nr 166, hemställde riksdagen,
att Kungl. Majit ville rörande statsrevisionens verksamhet och förutsättningarna
för densamma låta verkställa utredning i vissa angivna avseenden
ävensom för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen
kunde föranleda. Med denna hemställan åsyftades bland annat frågan
örn revision av vissa monopolistiska företag av statsfinansiell betydelse,
särskilt Aktiebolaget Vin- & Spritcentralen och Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet.
Frågan örn igångsättande av en utredning i sagda ämne upptogs i statsråd
den 12 november 1926 av chefen för finansdepartementet, som därvid
erhöll Kungl. Maj:ts bemyndigande att tillkalla högst fem utredningsmän
för att inom departementet biträda vid utredning av frågan örn
lämpligt ordnande av Aktiebolaget Vin- & Spritcentralens och Aktiebolaget
Svenska Tobaksmonopolets verksamhet, ävensom i samband därmed
stående spörsmål.
De jämlikt detta bemyndigande tillkallade utredningmännen, som bedrevo
arbetet under namnet monopolkontrollutredningen, avgåvo den 14
januari 1928 till chefen för finansdepartementet betänkande angående anordnandet
av den statliga kontrollen av Aktiebolaget Vin- & Spritcentralens
verksamhet och den 21 november 1928 betänkande i samma ämne beträffande
Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet. Betänkandena hava
befordrats till trycket i serien Statens offentliga utredningar (1928:4
och 27).
Sedan utlåtanden över dessa betänkanden avgivits —- vad betänkandet
angående Tobaksmonopolet beträffar av styrelsen för monopolbolaget,
statskontoret och fullmäktige för pensionsförsäkringfonden1 — anmäldes
betänkandena i statsråd den 12 januari 1929. Chefen för finansdepartementet
bemyndigades därvid att tillkalla en person att inom departementet
biträda vid fortsatt behandling av frågan örn anordnandet
av den statliga kontrollen av Spritcentralens och Tobaksmonopolets
verksamhet jämte därmed sammanhängande spörsmål. Jämlikt detta
bemyndigande tillkallades justitierådet A. Borgström.
I nära anslutning till den av föredragande departementschefen till
ovannämnda, vid propositionen fogade statsrådsprotokoll lämnade redogörelsen
för utredningsmännens betänkande angående anordnandet av
den statliga kontrollen av Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolets verksamhet
samt justiterådet Borgströms härom den 22 november 1929 avgivna
yttrande, må här lämnas en översikt över innehållet i samma betänkande
och yttrande ävensom angående departementschefens ställningstagande
till de särskilda frågorna.
1 Dessa utlåtanden äro bilagda det vid den föreliggande propositionen fogade statsrådsprotokollet
(bilaga 7).
Bevillningsutskottets betänkande Nr 20. 11
Utredningsmännens förslag beträffande monopol företagets organisation
såsom aktiebolag kan sammanfattas sålunda:
Under hänvisning till att man genom monopolföretagets organisation
såsom aktiebolag kunde utnyttja ett enskilt företags fria former
och enskilda delägares initiativkraft och förtrogenhet med affärslivet,
hava utredningsmännen föreslagit, att aktiebolagsformen skulle bibehållas.
Av praktiska skäl vore det lämpligt, att Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet
bibehölles såsom monopolets utövare. Såsom villkor därför
hava utredningsmännen förutsatt, dels att det enskilda vinstintresset i
bolaget begränsades utöver vad som för närvarande vore fallet, dels
även att sådana ändringar genomfördes i avseende å bolagets organisation,
att trygghet vunnes för att denna ur såväl statsfinansiella som affärsmässiga
synpunkter vore väl avpassad för sitt ändamål.
Beträffande Tobaksmonopolets aktiekapital hava utredningsmännen
föreslagit, att stamaktiekapitalet å 29,000,000 kronor skulle bibehållas till
oförändrat belopp i statens ägo. Efter erinran att av preferensaktiekapitalet
å 17,000,000 kronor ett belopp av 12,000,000 kronor ägdes av pensionsförsäkringsfonden,
medan återstående 5,000,000 kronor vore fördelade på
många olika innehavare, och då enligt utredningsmännens mening anledning
icke funnes att bibehålla pensionsförsäkringsfonden vid dess ställning
som preferensaktieägare, hava utredningsmännen föreslagit, att fondens
preferensaktier skulle inlösas. Samtidigt borde även övriga preferensaktier
inlösas. Genom inlösen av hela det nuvarande preferensaktiekapitalet
bereddes tillfälle att vid utgivande av nya preferensaktier träffa
sådan anordning, att garantier vunnes för ett lämpligt enskilt delägarskap
i bolaget. Även underlättades genom en sådan åtgärd genomförandet
av en begränsning av den preferensaktieägarna tillkommande vinsten.
Nya preferensaktier borde utgivas å 1,000,000 kronor eller, under
förutsättning av viss placering av preferensaktierna, 5,000,000 kronor.
Utdelningen å preferensaktierna skulle begränsas till fem procent och
garanteras av staten. De nya preferensaktierna skulle överlämnas åt enskilda
delägare med vissa kvalifikationer. Såsom en möjlighet att erhålla
preferensaktieägare med lämpliga kvalifikationer har av utredningsmännen
ifrågasatts, att ett antal svenska livförsäkringsbolag skulle
inbjudas att förvärva preferensaktierna. Genom avtal melian staten och
preferensaktieägarna skulle överenskommas bland annat följande. Statsverket
skulle tillförsäkras rätt att, när helst Kungl. Maj:t så påfordrade,
inlösa samtliga preferensaktier eller det mindre antal därav, Kungl.
Majit bestämde. Preferensaktieägarna skulle förbinda sig att icke överlåta
aktie till annan än statsverket eller den Kungl. Majit godkände såsom
innehavare. När preferensaktieägare överläte aktie till annan än
statsverket skulle han tillförbinda ny innehavare att underkasta sig de
förpliktelser, avtalet innehölle. I
I likhet med utredningsmännen har Borgström ansett praktiska skäl
tala för att det nuvarande monopolbolaget bibehölles såsom monopolets
utövare. Såsom villkor härför hade utredningsmännen bland annat förutsatt,
att sådana ändringar genomfördes i avseende å bolagets förvaltnings-
och kontrollorganisation, att trygghet vunnes för att denna ur
såväl statsfinansiella som affärsmässiga synpunkter vore väl avpassade
Monopolföretagets
organisation.
12 Bevillningsutskottets betänkande Nr 2Q.
för sitt ändamål. I detta hänseende vore emellertid, enligt vad Borgström
framhållit, särskilt att beakta, att man icke borde gå så långt, att därigenom
äventyrades de fördelar, man velat vinna genom att utnyttja ett
enskilt företags fria former och enskilda delägares initiativkraft. Lika
med utredningsmännen har Borgström ansett, att nuvarande preferensaktiekapitalet
borde inlösas och nya preferensaktier utsläppas till ett belopp
av 1,000,000 kronor. I fråga örn anskaffandet av de nya aktieägarna
syntes den av utredningsmännen antydda utvägen, aktiernas utbjudande
till livförsäkringsföretag, icke böra ifrågakomma, åtminstone icke i
första band. Härutinnan bär Borgström anslutit sig till ett inom monopolbolagets
styrelse reservationsvis framfört förslag, att preferensaktieägarna
skulle utses efter förslag av Stockholms handelskammare. Deras
antal syntes lämpligen böra bestämmas till minst 10, högst 20. Utseendet
syntes böra anförtros åt Kungl. Majit, som därvid icke syntes
böra vara ovillkorligen bunden inom det framlagda förslaget. Den gaj
ranterade utdelningen syntes med hänsyn till vad som anförts örn den
korta kapitalplaceringstiden böra något höjas till 51h eller 6 procent,
såvida det icke skulle befinnas lämpligt att upptaga den nu gällande
bestämmelsen örn rätt till utdelning å stamaktierna i Aktiebolaget Vin&
Spritcentralen.
I avseende å monopolets organisation bar jämväl departementschefen
anslutit sig till den meningen, att tobaksmonopolets utövning bör i fortsättningen
bedrivas under aktiebolags form och alltjämt ombänderhavas
av Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet. Preferensaktiekapitalet har
departementschefen ansett böra nedsättas från 17,000,000 till 1,000,000
kronor med företrädesrätt till sex procent utdelning. Såsom utredningsmännen
tänkt sig, borde denna utdelning av staten säkerställas i form
av gottskrivning av tobaksskattemedel.
Vad beträffar det finansiella genomförandet av preferensaktiekapitalets
nedskrivning bar departementschefen utgått ifrån, att från pensionsförsäkringsfonden
—• som innebar preferensaktier till belopp av tolv miljoner
kronor —• skola tillhandahållas erforderliga medel emot en ränta
av fem procent. Departementschefen har vidare förutsatt, att — såsom
fullmäktige för pensionsförsäkringsfonden önskat — staten skulle ikläda
sig garanti för bolagets sålunda uppkommande skuld till kapital och
ränta.
Teckning av de nya preferensaktierna har departementschefen ansett
böra förbehållas ett begränsat antal medborgare, minst tjugu, högst fyrtio,
vilka utses av Kungl. Majit med ledning av förslag, som handelskamrarna
i Stockholm, Göteborg och Malmö borde beredas tillfälle att
avgiva.
Enligt utredningsmännens förslag skulle staten genom särskilt avtal
med preferensaktieägarna tillförsäkra sig rätt att, när staten påförd
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 20. 13
rar, inlösa preferensaktiekapitalet eller del därav. Enligt departementschefens
mening borde detta förbehåll, vars tillämpning endast i utomordentligt
fall kunde antagas inträda, påkalla ett beslut av riksdagen
av innebörd att nödiga medel hållas tillgängliga i händelse av avtalets
tillämpning på denna punkt. Ett bemyndigande åt riksgäldskontoret i
sådant avseende vore tillfyllest.
I detta sammanhang må erinras, att frågan örn de sammanslutningar,
vilka skola äga avgiva förslag å preferensaktieägare i monopolbolaget,
upptagits i motionen II: 505 av herr Magnusson i Kalmar, samt att herr
Ljunggren i motiveringen till motionen II: 507 förordat utredningsmännens
förslag att livförsäkringsbolagen skulle inbjudas att teckna preferensaktiekapitalet.
Utredningsmännen hava föreslagit att rättigheten att utöva statens
tobaksmonopol skulle upplåtas för sex år. Till detta förslag har Borgström
anslutit sig liksom även departementschefen.
Frågan örn oktrojtiden har jämväl upptagits i den i det föregående
omförmälda motionen II: 498 av herr Lithander, till vilken utskottet i
detta sammanhang får hänvisa.
Beträffande styrelsen och verkställande direktören innehåller utredningsmännens
förslag i huvudsak följande:
I fråga örn styrelsens sammansättning hava utredningsmännen icke
föreslagit annan ändring än att antalet styrelseledamöter skulle fastställas
till åtta, medan bolagsordningen för närvarande föreskreve »sex
eller åtta», och att antalet suppleanter skulle minskas från åtta till fyra,
varav två skulle utses av Kungl. Majit och två av preferensaktieägarna.
Mandattiden för såväl ledamöter som suppleanter har föreslagits begränsad
från tre till två år.
Enligt nuvarande bestämmelser skulle verkställande direktören utses
av styrelsen bland de av preferensaktieägarna valda styrelseledamöterna.
Utredningsmännen hava föreslagit den ändring, att styrelsen till verkställande
direktör skulle kunna utse person utom styrelsen. Instruktion
för verkställande direktören borde utfärdas. En dylik instruktion borde
dock icke utesluta ett bibehållande av så stor handlingsfrihet för verkställande
direktören, att den dagliga förvaltningens affärsmässighet icke
äventyrades.
Till styrelsesammanträde skulle kallas samtliga styrelseledamöter och
suppleanter. Beslut örn avtal, som innefattade åtagande för längre tid än
den, för vilken monopolrättigheten upplåtits åt bolaget, skulle med visst
undantag beträffande hyresavtal icke vara giltigt med mindre det biträddes
av minst tre av de utav Kungl. Majit utsedda styrelseledamöterna.
Till underlättande av en effektiv kontroll har föreslagits, att avskrift
av vid styrelsens sammanträden fört protokoll skulle tillställas
samtliga revisorer.
Bolagets räkenskaper och styrelsens förvaltningsberättelse skulle se -
Oktrojtiden.
Styrelsen och
verkställande
direktören.
Jourhavande
direktören.
14 Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.
nast den 1 mars tillhandahållas revisorerna. I vinst- och förlusträkningen
samt i balansräkningen borde olikartade poster av större betydelse icke
sammanföras utan redovisas var för sig.
Till vad utredningsmännen anfört beträffande styrelsen och verkställande
direktören har Borgström i huvudsak anslutit sig. Härutöver har
han i fråga örn denna del av bolagets organisation anfört:
»Bolagets styrelse har ifrågasatt lämpligheten av att suppleanterna i
styrelsen skulle regelbundet bevista styrelsens sammanträden. Emellertid
torde det vara av stor betydelse, att suppleanterna genom deltagande
i sammanträdena förvärva den kännedom örn företaget, som utgör en förutsättning
för att de skola kunna på ett tillfredsställande sätt fullgöra en
eventuell tjänstgöring såsom ledamöter. För övrigt torde, såsom utredningsmännen
erinrat, ett dylikt deltagande utgöra enda skälet för ett
bibehållande av suppleantarvodena.
Vidare har styrelsen förklarat sig anse den i kontraktsförslaget upptagna
bestämmelsen örn viss majoritet bland de kungavalda styrelseledamöterna
såsom förutsättning för beslut örn avtal, innefattande åtagande
för längre tid än den för vilken monopolrätten upplåtits, utan att medföra
några bestämda fördelar ägnad att förorsaka vissa angivna praktiska
olägenheter. Vad styrelsen härutinnan anfört har icke föranlett mig att
föreslå någon förändring i utredningsmännens förslag. Styrelsen synes
mig hava överskattat de praktiska olägenheterna, och bestämmelserna
torde äga ett visst värde såsom garanti mot allt för betydande inköp och
andra engagement vid slutet av kontraktstiden.»
Departementschefen har i likhet med. utredningsmännen ansett, att bolagets
styrelse borde ovillkorligt utgöras av åtta ledamöter, av vilka
Kungl. Majit utsåga fyra, däribland ordförande och vice ordförande, samt
att suppleanternas antal kunde begränsas till fyra, av vilka två utsåges
av Kungl. Majit. I fråga örn verkställande direktören har departementschefen
anslutit sig till utredningsmännens åsikt, att en friare anordning
vore önskvärd och att således denne utsåges av styrelsen — ej såsom
enligt nu gällande regel bland de å bolagsstämman valda styrelseledamöter
utan inom eller utom styrelsen. Departementschefen har jämväl biträtt
utredningsmännens ståndpunkt beträffande såväl suppleanternas
regelmässiga inkallande till styrelsesammanträde som även kvalificerad
anslutning till vissa beslut av de kungavalda styrelseledamöterna.
I motionen lii 499 har herr Lithander, på sätt ovan åter givits, föreslagit
vissa åtgärder i syfte att ledamöter av riksdagen icke skulle kunna
tilldelas andra avlönade uppdrag hos monopolbolaget än reviSorsuppdrag.
Utredningsmännen hava föreslagit att jourhavande direktören skulle
indragas. Detta förslag har biträtts av såväl Borgström som departementschefen.
Bevillningsutskottets betänkande AV 20.
15
I anslutning till vad som gäller beträffande Spritcentralen hava utredningsmännen
föreslagit inrättande av ett direktörsråd, varigenom den
år 1926 av Tobaksmonopolets styrelse anordnade inköpsnämnden med vissa
jämkningar i organisationen skulle avtalsfästas. Direktörsrådet borde bestå
av ordföranden i styrelsen, tillika ordförande i rådet, en annan ledamot,
som styrelsen utsåge inom sig, tillika vice ordförande i rådet, samt
verkställande direktören. Såsom föredragande i rådet borde fungera de
tjänstemän, på vilkas handläggning ärende ankomme. Avskrifter av direktörsrådets
protokoll skulle tillställas samtliga styrelseledamöter och
revisorer.
I likhet med utredningsmännen har Borgström, i viss motsättning
mot bolagets styrelse, ansett, att ett direktörsråd borde inrättas
med i huvudsak de arbetsuppgifter utredningsmännen angivit. Däremot
har han icke kunnat följa utredningsmännen beträffande direktörsrådets
sammansättning. Med hänsyn till de uppgifter, som skulle komma
att påvila direktörsrådet, syntes det ligga närmast till hands, att
verkställande direktören bleve den ledande mannen inom rådet. Vidare
syntes vad styrelsen anfört angående omfattningen av dessa uppgifter
föranleda därtill, att det icke borde ovillkorligen föreskrivas, att styrelsens
ordförande skulle vara ledamot av rådet. Däremot syntes det, särskilt
med hänsyn därtill att till verkställande direktör kunde komma att
utses person utom styrelsen, vara oundgängligen nödvändigt, att någon
bland styrelsens ledamöter, väl helst en av de av Kungl. Majit utsedda,
insattes i direktörsrådet. Med hänsyn till den arbetsbörda, som bomme
att åvila honom och syntes påfordra hans närvaro i bolagets lokaler i
allmänhet flera gånger i veckan, syntes arvodet för detta uppdrag icke
böra sättas lägre än till 6,000 kronor.
Direktörsrådet borde således bestå av verkställande direktören, en ledamot
av bolagets styrelse och ytterligare en person, vilka två sistnämnda
skulle utses av bolagets styrelse.
Vid bifall härtill erfordrades icke någon höjning av nu utgående arvodet
åt styrelsens ordförande och vice ordförande.
Då direktörsrådets protokoll väl borde anmälas vid följande styrelsesammanträde,
- syntes onödigt föreskriva, att de skulle tillställas styrelsens
ledamöter, och syntes det vara tillräckligt, att jourhavande revisorn erhold
ett exemplar för revisorernas gemensamma räkning.
Jämväl departementschefen har ansett förslaget om inrättande av en
beredning, kallad direktörsråd, för mera maktpåliggande ärendens handläggning
under tiden emellan styrelsens sammanträden ändamålsenligt.
I fråga om direktörsrådets sammansättning har departementschefen föreslagit
den jämkningen, att självskrivenhet för styrelsens ordförande
bortfaller, och att direktörsrådet skall utgöras av två av styrelsen inom
Direktörs
rådet.
Kevisionen.
16 Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.
sig utsedda ledamöter, av vilka åtminstone en kungavald, jämte verkställande
direktören. Det torde böra ankomma å styrelsen att utse ordförande
och vice ordförande i rådet, vilket sammanträder på kallelse
av ordföranden eller verkställande direktören.
I motionen 11:507 har herr Ljunggren upptagit utredningsmännens
förslag i fråga örn direktörsrådets sammansättning.
Beträffande revisionen hava utredningsmännen i huvudsak anfört
följande.
Vid uppgörande av förslag till ny organisation för revisionen hava
för utredningsmännen framstått såsom huvudsynpunkter, dels att i
revisionen ökat inflytande borde beredas det allmänna, dels att revisionen
borde erhålla en sådan organisation, att den kunde utöva en fortlöpande
och ingående granskning av förvaltningen. Revisorernas antal, som
nu är fyra, har föreslagits till fem. Av revisorerna skulle Kungl. Majit
såsom hittills utse två, å vilka skulle vila den fortlöpande kontrollen. Den
ene av dessa skulle förordnas till revisionens ordförande och den andre
till jourhavande revisor. Av de övriga revisorerna skulle två utses av
riksdagens kamrar, inom eller utom riksdagen, och en av bolagets enskilda
delägare, vilka för närvarande äga utse två revisorer. För varje
revisor skulle finnas en suppleant, utsedd på samma sätt som revisorn.
De av Kungl. Majit utsedda revisorerna skulle förordnas för två år i sänder,
under det att mandattiden för övriga revisorer har föreslagits till
ett år- ...... ... .
En av utredningsmännen har ansett sig av konstitutionella skäl icke
kunna biträda förslaget, att riksdagen skulle utse revisorer, och föreslagit,
att Kungl. Majit skulle utse fyra revisorer.
Sammanträden med samtliga revisorer skulle hållas minst en gång
varje kalenderkvartal, varvid protokoll skulle föras. För revisionens ordförande
och jourhavande revisorn borde instruktion utfärdas av Kungl.
Majit. Nämnda revisorer skulle äga närvara vid alla sammanträden med
styrelsen och direktörsrådet.
Utomstående skulle kunna hänvända sig till revisionen rörande förhållanden
i förvaltningen, som syntes påkalla uppmärksamhet.
Revisorerna skulle utse siffergranskare och även utfärda instruktion för
deras verksamhet.
Med avseende å revisionen har Borgström framhållit, att mot utredningsmännens
förslag att riksdagens kamrar skulle utse vardera en revisor
från skilda håll framställts erinringar av såväl konstitutionell som
principiell och praktisk innebörd. Borgström har väl ansett, att åt de,
konstitutionella betänkligheterna icke borde tillmätas allt för stor vikt,
men har av andra skäl icke kunnat förorda utredningsmännens förslag.
Borgström har för sin del föreslagit att, därest så hefunnes lämpligt, i
god tid före oktrojperiodens utgång anordnades en särskild undersökning
av bolaget och dess verksamhet, att Kungl. Majit skulle utse tre,
eventuellt fyra revisorer och lika antal suppleanter för dem, under det
att bolaget skulle utse endast en revisor jämte suppleant, att Kungl. Majit
Bevillningsutskottets betänkande Nr 20. 17
skulle utse en bland de kungavalda revisorerna att vara jourhavande revisor
och tillika revisionens ordförande, att denne skulle vara av handelskammare
auktoriserad revisor, att åt honom skulle anförtros att jämte
ytterligare en revisor, som revisorerna utsåge bland de kungavalda, bestyrka
de uträkningar, som ligga till grund för bolagets ^leverering av
skatt till staten, att instruktion för jourhavande revisorn utfärdades av
Kungl. Majit, att revisorerna skulle utse siffergranskare och utfärda instruktion
för dem samt att förslagen örn rätt för de kungavalda revisorerna
att närvara vid sammanträden med styrelse och råd och örn rätt
för utomstående att hos revisorerna göra anmälan örn förmenta missförhållanden
icke måtte vinna bifall.
Beträffande revisionen har departementschefen anfört följande:
»Under påverkan av riksdagens år 1922 gjorda uttalande örn revisionens
utbyggnad till en statlig granskning hava utredningsmännen sökt förverkliga
detta önskemål genom inrymmande åt riksdagens kamrar av befogenhet
att utse ledamöter av bolagets revision. Förslaget har mött skarp
kritik, ur såväl konstitutionella som praktiska synpunkter. Borgström,
som finner de förra mindre avgörande, tillmäter de senare desto större
vikt och avstyrker den föreslagna anordningen.
För min del har jag ej funnit konstitutionella hinder möta emot en bestämmelse,
som skulle åt riksdagen allenast inrymma en befogenhet men
ej ålägga en förpliktelse, och motsvarande precedensfall saknas ej. Men
jag kan ej underkänna den kritik, som i övrigt framkommit. Och jag är
desto mera beredd att frånträda utredningsmännens förslag i denna del, som
annan utväg synes stå till buds för ernående örn ej direkt så indirekt av
det riksdagens medinflytande vid granskningen, som åsyftats. Jag föreslår
alltså, att befogenhet skall inrymmas för bankofullmäktige och riksgäldsfullmäktige
att var för sig utse en revisor jämte suppleant. Skulle
icke denna befogenhet begagnas, torde i stället Kungl. Majit böra äga
meddela erforderliga förordnanden för revisionens komplettering.
Vad angår organisationen av revisionen ansluter jag mig i huvudsak
till utredningsmännen. Sålunda anser jag — i motsats mot Borgström —
att en särskild, väl kvalificerad ordförande bör finnas. Det är ingalunda
visst, att den auktoriserade revisorn, vilken i egenskap av jourhavande
skall sammanhålla den tekniska revisionen, därjämte besitter den auktoritet
och förfarenhet i affärsförhållanden, som erfordras för ordförandeskapet
i revisionen av detta vittomfattande och i särskilda avseenden
grannlaga företag. Lämpligt torde vara, att till jourhavande revisor skall
kunna utses ej blott av handelskammare auktoriserad revisor utan även
den, som i annan, av Kungl. Majit godkänd ordning auktoriserats.
I två avseenden anser jag, att framkomna erinringar böra föranleda
jämkning i utredningsmännens förslag. Befogenhet för revisionens ordförande
och för jourhavande revisorn att närvara vid styrelsens och dillihang
lill riksdagens protokoll 19110. 7 sami. 15 hafi. (Nr 20.) 2
Arvoden till
styrelseledamöter
och
suppleanter.
18 Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.
rektorsrådets sammanträden har ej upptagits. Icke heller torde revisionens
ifrågasatta ställning såsom mottagare av allmänhetens klagomål
höra vidhållas.»
Med avseende å revisionen hava yrkanden framställts i de likalydande
motionerna 1:312 av herr Reuterskiöld och II: 503 av herr Olsson i Kullenbergstorp
ävensom i motionerna II: 500 av herr Lithander, II: 505 av
herr Magnusson i Kalmar samt 11:507 av herr Ljunggren; och får utskottet
härutinnan hänvisa till det föregående.
Utredningsmännen hava föreslagit vissa jämkningar beträffande arvodena
till styrelseledamöter och revisorer. Arvodena till revisionens ordförande
och jourhavande revisorn kunde ej sättas till lägre belopp än
12,000 kronor för vardera. Varken styrelseledamöter eller revisorer och
alltså icke heller deras suppleanter borde åtnjuta förmånen av fria eller
förbilligade tobaksvaror.
I denna fråga, såvitt densamma rör styrelseledamöter och deras suppleanter,
bär Borgström anfört följande:
»För närvarande åtnjuter varje styrelseledamot och suppleant fria tobaksvaror
till belopp av 250 kronor per år, räknat efter varornas försälj
ningspris, samt är därutöver berättigad att till obegränsat belopp inköpa
tobaksvaror med viss rabatt. Utredningsmännen föreslå nu, att berörda
förmåner såsom utgörande en olämplig arvodesförmån icke skola
bibehållas.
Vad först angår bestämmelsen örn fria tobaksvaror torde denna, såsom
styrelsen erinrat, hava föranletts därav, att styrelsens ledamöter ansetts
hava skyldighet att med uppmärksamhet följa de tillverkade varornas
kvalitet, och föreskriften örn beloppets fixerande till 250 kronor torde närmast
hava tillkommit såsom normerande i inskränkande riktning.
Beträffande rätten att mot rabatt inköpa tobaksvaror torde det inom
affärsföretag av beskaffenhet motsvarande Tobaksmonopolet vara en allmänt
gällande regel, att styrelseledamöter och anställda äga att till affärens
självkostnadspris inköpa tillverkade eller eljest saluhållna varor, och
tillräcklig anledning synes mig icke föreligga att beträffande Tobaksmonopolet
avvika från denna plägsed. Enligt vad jag inhämtat har rabatten
numera nedsatts till 20 °/o från 30, därmed säkerhet synes hava uppnåtts
för att priset å försålda varor icke understiger monopolets självkostnadspris.
I denna del kan jag således icke följa utredningsmännen, därvid jag
emellertid förutsätter att noggrann kontroll utövas mot missbruk, en kontroll
som underlättas därav att all utlämning av fria tobaksvaror eller
varor till nedsatt pris sker genom en enda av monopolets försäljningsbutiker.
»
I fråga om förmånen av fria eller förbilligade tobaksvaror har Borgström
ansett jourhavande revisorn böra likställas med styrelsens ledamöter.
Beträffande övriga revisorer har det synts Borgström vara tillräckligt
att tillerkänna dem rätt att uttaga fria tobaksvaror för nu bestämt
belopp.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 20. 19
I fråga om de arvoden, som borde tillkomma styrelse och revision, har
departementschefen funnit ett närmare uttalande härom i förevarande
ordning ej påkallas. Avsevärda ändringar i nuvarande grunder syntes
ej erfordras i vidare mån än som betingades av direktörsrådets inrättande
samt anordningen inom revisionen av särskild ordförande och jourhavande
revisor.
Frågan örn rätt för vissa personer inom bolaget till fria eller förbilligade
tobaksvaror har berörts i motionen II: 502 av herr Lithander ävensom
i motiveringen till motionen II: 507 av herr Ljunggren; och får utskottet
härutinnan hänvisa till motionerna.
Härjämte må erinras örn de av herr Lithander i motionerna II: 499
och 500 framställda yrkandena.
Utredningsmännen hava ansett principiellt riktigt, att Tobaksmono- Dotterföretag,
polets rörelse skulle utövas i egen drift. I den mån dotterbolag bibehölles,
skulle det allmännas inflytande i deras styrelse förstärkas därigenom,
att minst två av ledamöterna i varje dotterbolags styrelse skulle
utses bland de av Kungl. Maj:t tillsatta ledamöterna i moderbolagets
styrelse.
Även Borgström har förklarat sig vara av den meningen, att dotterbolaget
Aktiebolaget Havannamagasinet icke borde fortsätta sin rörelse
på samma sätt som hittills. Inom monopolbolaget hade ock åtgärder
vidtagits för avveckling av Havannamagasinets detalj försäljning. Däremot
syntes praktiska skäl tala för att Havannamagasinet finge fortfarande
existera som ett formellt fristående organ för handha vande av
den av detta bolag bedrivna engrosverksamheten.
Lika med utredningsmännen har departementschefen funnit, att planmässighet
och reda skulle befrämjas genom rörelsens bedrivande helt i
egen drift. Dotterföretaget Aktiebolaget Havannamagasinet borde därför
så snart ske kan avvecklas. Då därefter något dotterföretag ej vidare
förefunnes, kunde de av utredningsmännen föreslagna bestämmelserna
till reglering av dotterföretags förvaltning uteslutas ur avtalet.
I detta sammanhang må erinras, att i motionen 11:507 av herr Ljunggren
väckts förslag örn intagande arv en sådan bestämmelse i kontraktet
med monopolbolaget, att bolaget ej skulle genom dotterföretag äga
rätt att utan Kungl. Maj:ts medgivande förvärva aktie eller annan delaktighet
i annat företag.
Med avseende å riktlinjerna för förvaltningen hava utredningsmän- Riktlinjer för
nen erinrat, att enligt av riksdagen lämnade direktiv borde monopolbo- forvaltnmgen
-
20
Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.
Fondbildning.
Enskilda framställningar.
lagets prispolitik åsyfta uppnåendet av så stor vinst, att den medgåve
en utdelning av sju procent å preferensaktierna och däremot enligt bolagsordningen
svarande tretton procent å stamaktierna. Såsom förut
nämnts, hava utredningsmännen föreslagit, att utdelningen å preferensaktierna
skulle fastställas till fem procent. Efter fondavsättning, i den
män sådan finge förekomma, skulle återstående vinst utdelas å stamaktierna.
För att monopolbolaget skulle erhålla en norm för sin prispolitik,
erfordrades därför, att riksdagen uttalade sig beträffande storleken
av den utdelning, som bolaget borde lämna å stamaktierna. Till
ökad säkerhet för att sålunda angiven utdelning skulle kunna lämnas,
borde bolaget kunna disponera en vinstregleringsfond, vars storlek har
föreslagits till 2,000,000 kronor. Utredningsmännen hava vidare föreslagit
vissa riktlinjer för monopolbolagets förvaltning i olika avseenden,
såsom beträffande driftens koncentration, inköpsförfarandet m. m.
Vad utredningsmännen anfört beträffande riktlinjerna för förvaltningen
har, bortsett från visst detaljspörsmål, icke föranlett något uttalande
av vare sig Borgström eller departementschefen.
I motionen II: 505 av herr Magnusson i Kalmar har framställts förslag,
berörande de under såväl nu förevarande som efterföljande punkt behandlade
spörsmål. Härjämte må erinras om det av herr Lithander i motionen
II: 501 framställda yrkandet.
Utredningsmännen hava föreslagit, att avskrivningsprocenten beträffande
inventarier förhöjdes från 10 till 15 procent, att förbudet mot avskrivning
å monopolrätten, vilken närmast utgjorde en goodwillpost, icke
bibehölles samt att några bestämmelser angående avsättning till fonder
icke infördes. I anledning av framställning från tobaksimportförsäljareföreningen
har emellertid utredningsmännen förordat, att monopolbolaget
skulle avsätta en fond, vars avkastning skulle användas till understöd
åt handelsresande och platsförsäljare i tobaksbranschen, vilka innehade
anställning såsom resande eller platsförsäljare redan vid monopolets
införande men nödgats eller nödgades lämna sin anställning på grund
av befattningens indragning.
Departementschefen har i samband med behandlingen av frågan örn
fondbildningen yttrat sig jämväl angående vissa framställningar för tillgodoseende
av önskemål hos skilda inom tobakshanteringen verksamma
intressegrupper och i dessa ämnen anfört följande:
»Jag delar utredningsmännens åsikt, att föreskrifter örn fondering ej i
avtalet erfordras, enär avsevärt inflytande härutinnan kan av Kungl.
Majit utövas å bolagsstämma. Endast i fråga örn den av utredningsmännen
förordade fonden för beredande av ersättning åt handelsresande och
platsförsäljare inom engrosimporten av tobaksvaror skulle ett formligt
Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.
21
beslut av riksdagen böra påkallas, därest ett ställningstagande till ersättningsfrågan
i förevarande ordning syntes betingat. Emellertid förhåller
det sig sålunda, att från tobaksengrosimportörerna förnyats de framställningar,
som av utredningsmännen omförmälts, varförutom detalj -tobakshandlandena framfört krav å utredning av detaljhandelns läge i
förhållande till statsmonopolet och därav föranlett uppgivet trångmål.
Den enskilda handelns önskemål äga ej, såsom dess utövare förmena, det
samband med monopolorganisationen, att desammas behandling bör sammanföras
med avtal örn monopolet. Men det synes mig påkallat, att en
allsidig utredning angående de ständigt framförda anspråken från de
enskilda tobakshandlarna kommer till stånd under medverkan av representanter
för såväl bolaget som handlandena. Därest av dylik utredning
framkommer ett resultat, som erfordrar ekonomisk uppoffring från bolaget,
kommer frågan givetvis att underställas riksdagens prövning i
särskild ordning. Utredningen torde böra omfatta jämväl förutnämnda
försäljare inom engrosimporten, och alltså lärer ej heller i fråga örn deras
anspråk ett avgörande nu böra företagas.
Vad angår de önskemål, som framställts för tillgodoseende av anställningshavare
hos Tobaksmonopolet, lärer övervägandet ankomma på Tobaksmonopolets
ledning.»
Det med propositionen framlagda förslaget till nytt avtal med Aktiebolaget
Svenska Tobaksmonopolet innebär flera vittgående ändringar i
gällande avtalsbestämmelser, särskilt i fråga örn föreskrifterna rörande
företagets förvaltning och revision. Då dessa föreskrifter synas ägnade
att i flera hänseenden åstadkomma klarare riktlinjer för bolagets förvaltning
på samma gång som genom desamma en förstärkning av det allmännas
kontroll bör kunna vinnas, har utskottet i princip anslutit sig
till vad i propositionen föreslagits. Med den ståndpunkt utskottet sålun
da intagit, har utskottet i allmänhet saknat anledning att ingå på de olika
detaljföreskrifterna, i vidare mån än detta betingats av från utskottets
sida föreslagna ändringar eller av i motionerna framställda yrkanden.
Såväl departementschefen som samtliga de personer, vilka deltagit
i utredningsarbetet, hava uttalat sig för att tobaksmonopolet jämväl
i fortsättningen skall utövas av ett aktiebolag samt alltjämt handhavas
av Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet. Utredningsmännen
hava emellertid icke ingått på någon närmare utredning rörande den
lämpligaste formen för organisationen av statens verksamhet å ifrågavarande
område. I motionen II: 505 har herr Magnusson i Kalmar uttalat
önskvärdheten av, att detta principspörsmål blir föremål för omprövning,
innan den sexårsperiod gått till ända, under vilken den föreslagna ordningen
är avsedd att äga bestånd. Enligt sistnämnda motionärs mening
borde det nämligen vara särskilt angeläget, att denna fråga upptages till
Utskottets
yttrande.
Monopolets
organisation.
Oktrojtiden.
22 Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.
behandling i sammanhang med spörsmålet örn en omdaning av den statliga
affärsverksamhetens grunder och former, till vilken bidrag lämnats
och ytterligare väntas lämnade genom socialiseringsnämnden. Ehuru utskottet
icke ansett det kunna ifrågakomma att vid den nu föreslagna upplåtelsen
av monopolrättigheten frångå aktiebolagsformen, har utskottet
likväl funnit den av herr Magnusson i Kalmar framförda synpunkten förtjäna
att uppmärksammas, ej minst med hänsyn därtill att, sedan det privatekonomiska
intresset inom bolaget praktiskt taget kommit att avkopplas,
de tidigare åberopade skälen för monopolets handhavande av ett aktiebolag
icke längre skulle komma att äga samma giltighet som tillförne.
Såsom en förutsättning att uppgiva aktiebolagsformen hör dock gälla, att
en annan organisationsform står att vinna, som, utan att knyta verksamheten
i de på vissa punkter mindre väl avpassade band aktiebolagslagen
pålägger, åt företaget skapar möjlighet att utnyttja smidiga och för dettas
egenart lämpade former samtidigt som det affärsmässiga inslaget i
företagets skötsel bibeliålles oförminskat.
I fråga örn preferensaktiekapitalet förordar utskottet, att detsamma nedsättes
från 17 miljoner kronor till 1 miljon kronor ävensom att preferensaktierna
förbehållas särskilda av Kungl. Majit såsom aktieägare godkända
personer. Utskottet har sålunda icke ansett lämpligt, att svenska livförsäkringsbolag
inträda såsom aktieägare. Vad angår rätten att framställa
förslag å personer lämpade till aktieägare har i motionerna II: 505
och II: 507 erinringar gjorts mot att denna förslagsrätt skulle förbehållas
handelskamrarna i rikets tre största städer. Så hemställes i motionen
II: 505 att, förutom nämnda handelskammare, kommerskollegium,
Sveriges industriförbund, kooperativa förbundet och Sveriges tobaksindustriarbetareförbund
skola äga rätt att föreslå personer till innehav av
preferensaktier.
För vinnande av det med anordningen avsedda syftet eller att till aktieägare
erhålla väl kvalificerade personer, som kunna ställa erfarenhet
och insikt på affärslivets område till förfogande i och för utseende av
representanter i tohaksmonopolets styrelse, torde det knappast vara erforderligt
att förslagsrätten på förhand uteslutande tillerkännes vissa institutioner
eller sammanslutningar. Enligt utskottets mening bör Kungl.
Maj :t vara oförhindrad att utan särskilda direktiv rörande inhämtande av
förslag utse aktieägare.
Enligt propositionen har utdelningen å preferensaktierna föreslagits till
6 procent, vilken skulle garanteras av staten. Då hinder säkerligen
icke torde möta för aktiernas placering hos lämpliga personer även med
en något lägre utdelning, har utskottet föreslagit, att denna begränsas till
5 procent.
I motionen 11:498 har herr Lithander hemställt örn utredning rörande
frågan örn rätt även för annan än Aktiebolaget Svenska Tohaksmonopo
-
23
Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.
let att i riket tillverka tobaksvaror samt att, i avvaktan på denna utredning,
monopolrättigheten skulle upplåtas allenast för ett år. Då utskottet
icke kunnat ansluta sig till yrkandet om en utredning, som synes
åsyfta ett uppgivande av statens monopolrättighet, samt den i propositionen
föreslagna förlängningen av avtalstiden från fem till sex år innebär
vissa fördelar, har utskottet biträtt propositionen i nu förevarande
hänseende.
Enligt propositionen förutsättes, att suppleanterna i styrelsen skola re- Styrelsen,
gelmässigt bevista styrelsens sammanträden. Genom en dylik anordning
skulle antalet i styrelsesammanträdena deltagande personer avsevärt utökas
samt särskilda kostnader förorsakas, i de fall suppleant vore bosatt
utom sammanträdesorten. Såsom huvudskäl för suppleanternas deltagande
i styrelsens sammanträden har anförts, att dessa därigenom skulle
tillföras ökad kompetens för tjänstgöring såsom ledamöter. Då antalet
styrelsedamöter utgör icke mindre än åtta, torde i allt fall önskvärd kontinuitet
i fråga örn styrelsens verksamhet kunna upprätthållas. Med hänsyn
härtill och då en sådan detalj som sättet för styrelsens kallande icke
torde behöva inrymmas i bolagsordningen, har utskottet föreslagit, att
den i § 7 intagna bestämmelsen härom må utgå.
I motionen II: 499 har herr Lithander föreslagit vissa åtgärder i syfte
att ledamöter av riksdagens kamrar icke skulle kunna tilldelas annat
avlönat uppdrag hos monopolbolaget än revisorsuppdrag. Något bärande
skäl för detta yrkande, som synes åsyfta förbud för riksdagsman
att tillhöra bolagets styrelse, har icke anförts, och utskottet har icke kunnat
biträda detta förslag.
Vad det föreslagna direktör srådet angår, synas dess arbetsuppgifter Direktörslämpligen
böra i avtalet angivas helt allmänt. Direktörsrådet skall så- r&det
lunda, i den mån så befinnes erforderligt, bereda frågor, som skola
avgöras av styrelsen, varjämte rådet har att behandla andra spörsmål
av större betydelse för bolagets verksamhet. Då ansvaret för
bolagets ledning och förvaltning torde så långt möjligt böra odelat vila
å styrelsen, har utskottet ansett det böra överlämnas åt denna att närmare
bestämma vilka frågor, som skola handläggas av direktörsrådet.
Även örn det torde kunna antagas, att de två av styrelsen valda ledamöterna
i direktörsrådet i regel komma att utses inom styrelsen, har utskottet
likväl ansett den ansvariga styrelsen böra tillerkännas en
friare prövningsrätt i fråga örn direktörsrådets sammansättning än enligt
propositionen samt förty lämnat möjlighet öppen för styrelsen
att utse en ledamot utom densamma. Utskottet förutsätter jämväl,
att styrelsen må vid behov utse ersättare för ledamot i direktörsrådet.
Uttrycklig bestämmelse härom har dock icke ansetts erforderlig. Med
sin nu angivna ståndpunkt har utskottet icke kunnat biträda det av herr
24
Revisionen.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.
Ljunggren i motionen II: 507 framställda yrkandet, att styrelsens ordförande
skulle vara självskriven ledamot och ordförande i direktörsrådet.
I likhet med saväl utredningsmännen som föredragande departementschefen
Ilar utskottet ansett riksdagen böra tillerkännas medinflytande i
fråga örn granskningen av monopolföretaget. Säkerligen skulle detta
syftemål till stor del förfelas, därest icke riksdagen tillerkändes en mera
direkt medverkan i fråga örn revisorernas utseende än enligt propositionen.
Å andra sidan har det synts utskottet som örn, utan att riksdagens inflytande
å valet därigenom förminskades, en lämpligare lösning skulle kunna
vinnas än den, att kamrarna själva i enlighet med i motionerna 1:312,
II: 500, II: 503 och II: 507 framställda förslag skulle utse revisorer. Utskottet
har sålunda föreslagit, att valrätten skall tillkomma de valmän,
som enligt § 71 riksdagsordningen årligen skola utses av kamrarna för
val av fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret. Härigenom hålles
möjligheten öppen att, pa sätt utskottet föreslagit, bestämma antalet riksdagsval
revisorer till tre. Då det får anses självfallet att, därest riksdagen
bifaller utskottets förslag, nämnda valmän även utan uttryckligt
åläggande skola komma att utse revisorer, har den enligt § 9 bolagsordningen
Kungl. Maj:t medgivna rätten att i visst fall meddela erforderliga
förordnanden rörande revisorer ansetts obehövlig.
För utövande av den fortlöpande kontrollen skall enligt propositionen
Kungl. Maj:t äga utse förutom jourhavande revisorn en person att fungera
såsom revisionens ordförande. Då de dagliga arbetsuppgifter, som
komme att åvila dessa båda revisorer, säkerligen skulle på ett tillfredsställande
sätt kunna utföras av en för uppdraget väl kvalificerad jourhavande
revisor, har utskottet föreslagit, att Kungl. Maj :t skall äga utse endast
en revisor, varigenom sammanlagda antalet revisorer icke komme att
överstiga det i propositionen föreslagna. Därjämte har utskottet funnit
sig böra föreslå, att revisionen skall äga inom sig utse ordförande
ävensom vice ordförande. Då det kan förutsättas, att till ordföranden kommer
att utgå, utöver revisorsarvodet, endast ett måttligt tilltaget tilläggsarvode,
skulle den föreslagna anordningen komma att medföra en icke
obetydlig minskning i de av utredningsmännen beräknade kostnaderna för
revisionen.
En ändring av redaktionell art har föreslagits i § 9 bolagsordningen,
i vad angår kompetensvillkor för jourhavande revisor, varjämte föreskrivits,
att revisionen första gången skall sammanträda på kallelse av chefen
för finansdepartementet.
Då utskottet delar den under den förberedande behandlingen uttalade
uppfattningen, att utredningsmännens förslag om befogenhet för vissa
revisorer att närvara vid styrelsens och direktörsrådets sammanträden är
ägnat att medföra ett försvagande av såväl ledningens ansvar som kontrollens
självständighet, har utskottet icke kunnat biträda det i motionen
Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.
25
II: 507 av herr Ljunggren väckta förslaget i detta ämne. Däremot har utskottet,
i likhet med vad i samma motion föreslagits, ansett riktigt, att
samtliga revisorer tillställas avskrift av de vid styrelsens och direktörsrådets
sammanträden förda protokoll.
I motionerna 11:499 och 11:500 har herr Lithander föreslagit, att ersättning
till revisor hos monopolholaget skall utgå i form av dagarvode
med samma belopp, som tillkommer statsrevisor. Då ifrågavarande revisionsarbete
torde komma att bedrivas under helt andra former än statsrevisionens,
har utskottet ansett det för statsrevisorerna föreskrivna arvodessystemet
mindre lämpligt beträffande monopolbolagets revisorer.
Vad åter angår den av samma motionär i motionen 11:502 gjorda hemställan,
har utskottet i likhet med motionären icke funnit rätten för ledamöter
och suppleanter i styrelsen eller revisionen till fria eller förbilligade
tobaksvaror höra bibehållas. Bolagets styrelse har erinrat, att
nämnda förmån föranletts därav, att styrelsen ansetts hava skyldighet
att med uppmärksamhet följa de tillverkade varornas kvalitet. Detta
syfte torde emellertid kunna tillgodoses på ett lämpligare sätt, exempelvis
genom att bolaget i begränsad omfattning tillhandahåller ledamöterna
prover av bolagets olika varor.
I motionen II: 507 har herr Ljunggren föreslagit ett tillägg till § 13 i
avtalet med bolaget av innebörd, att bolaget ej må genom dotterbolag utan
Kungl. Maj:ts medgivande förvärva aktie eller annan delaktighet i annat
företag. Då jämlikt § 16 i sistberörda avtal monopolbolagets enda återstående
dotterbolag Aktiebolaget Havannamagasinet skall så snart ske
kan avvecklas, har utskottet saknat anledning att biträda herr Ljunggrens
yrkande örn ändring i § 13.
Enligt gällande ordning inflyta statsverkets inkomster av tobakshanteringen
i väsentligen två olika former, nämligen såsom utdelning å de
staten tillhöriga samtliga stamaktierna i bolaget och såsom tobaksskatt.
Vid flera tillfällen hava emellertid statsmakterna givit uttryck åt den
uppfattningen, att statens vinst ur tobakshanteringen huvudsaligen bör
uttagas i form av skatt, medan utdelningen bör begränsas. Sålunda
skulle det enligt punkt 5 i tilläggskontrakt den 20 juni 1924 till avtalet
mellan svenska staten och monopolholaget åligga bolaget att vid fastställandet
av tobaksvaras priskurantpris så avväga den del av belastningen
å varan, som avser att lämna vinst å rörelsen, att vinsten därvid icke beräknas
högre, än som är erforderligt för beredande åt bolaget av skälig
inkomst å rörelsen. Enligt uttalande av 1924 års riksdag skulle 7 procent
utdelning å preferensaktiekapitalet kunna betraktas såsom skälig
utdelning. Från och med år 1927 har utdelningen utgjort å preferensaktierna
7 procent och å stamaktierna 13 procent.
Arvoden.
Dotterföretag.
Riktlinjer för
förvaltningen,
fondbildning
m. m.
26 Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.
Vid framläggande av proposition nr 36 till 1926 års riksdag med förslag
till förordning örn vissa ändringar i förordningen angående statsmonopol
å tobakstillverkningen i riket uttalade dåvarande chefen för finansdepartementet
att, då det med hänsyn till omfattningen av bolagets
verksamhet kunde erbjuda svårighet att verkställa affärsberäkningarna
så, att bolaget för varje år erhölle just den vinst, som förutsattes i femte
punkten, han ansåge bolaget böra erhålla möjlighet till ytterligare fondbildning.
I sistnämnda proposition, vilken vann riksdagens bifall, föreslogs
därför den ändring i kontraktet att, sedan utdelning verkställts å
preferensaktierna med 7 procent och å stamaktierna med 13 procent, avsättning
finge äga rum till vinstregleringsfond samt, efter det vinstregleringsfonden
uppginge till 5 miljoner kronor, jämväl till andra, ej särskilt
angivna fonder. Av styrelsens förvaltningsberättelse rörande bolagets
verksamhet år 1929 framgår, att, för den händelse styrelsens förslag
till vinstens fördelning godkännes av bolagsstämman innevarande
år, vinstregleringsfonden skulle uppgå till 5 miljoner kronor och dispositionsfonden
till något mer än 10.6 miljoner kronor.
I föreliggande förslag till avtal angående utövande av statens tobaksmonopol
hava gällande principer i fråga örn bolagets vinstpolitik bibehållits.
Sålunda föreskrives i § 4 i nämnda förslag, att bolaget vid försäljning
av tobaksvaror skall tillämpa sådana prissättningsgrunder, att,
under beaktande av önskvärdheten att undvika allt för ofta återkommande
ändringar i prissättningen, bolaget icke beredes större inkomst av rörelsen,
än att bolaget efter avskrivning och avsättning till fonder, i den
mån sådan avsättning må förekomma, med säkerhet må kunna lämna
vederbörlig utdelning å aktiekapitalet, och att vid prissättningen tillse,
att den konsumerande allmänheten skyddas mot obehörig fördyring av
varorna. Emellertid kommer enligt förslaget utdelningen å stamaktierna
icke längre att stå i visst förhållande till utdelningen å preferensaktierna,
utan sedan å de sistnämnda utbetalats 5 procent utdelning och
avsättning till fonder ägt rum kan återstående vinst disponeras för utdelning
å stamaktierna.
Den under senare år tillämpade principen, att statens vinst ur
tobakshanteringen utöver skälig avkastning å statens i företaget
nedlagda kapital skall uttagas genom tobaksskatten, bör även för
framtiden upprätthållas i full utsträckning. Därest utdelningen å
stamaktierna komme att växla i storlek efter resultatet av bolagets
verksamhet, ligger det antagandet nära till hands, att bolagets prispolitik
skulle komma att i viss mån påverkas av budgetens behov och bolagets
vinster sålunda utnyttjas i budgetreglerande syfte. Såsom herr Magnusson
i Kalmar i motionen II: 505 framhållit måste det anses mindre
lämpligt att på ett dylikt sätt utöva en av riksdagen icke beslutad beskattning
samtidigt som en sådan inverkan å prispolitiken skulle kunna
för monopolbolaget medföra svårigheter. Möjligheten att inverka å stor
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 20. 27
leken av utdelningen å stamaktierna genom prissättning å bolagets varor
bör därför icke längre bålla» öppen. Den ordning, som enligt vad
ovan nämnts tillämpats alltsedan år 1927 och vilken innebär, att statens
utdelning å stamaktierna fixerats, torde följaktligen böra bibehållas samt
säkerställas genom föreskrift i bolagsordningen. Enligt utskottets mening
bör utdelning å stamaktierna utgå efter samma procenttal som å
preferensaktierna eller med 5 procent. Utskottet har därför föreslagit
den ändringen i § 6 bolagsordningen, att bolagets aktier skola medföra
rätt till utdelning med högst 5 procent. Härigenom har givetvis icke avsetts
att minska vare sig storleken av den utdelning, som enligt statsverkspropositionen
beräknats komma att tillgodoföras statsverket under
nästkommande budgetår, eller den sammanlagda årliga inkomst, som
statsverket vid ett bibehållande av utdelningen vid 13 procent skulle kommit
att uttaga ur tobakshanteringen. Utskottet förutsätter därför, att
minskningen av utdelningen kompenseras till erforderligt belopp skattevägen.
Det torde knappast bliva möjligt för bolaget att, under beaktande av
kravet att undvika allt för ofta återkommande ändringar i prissättningen,
föra en sådan prispolitik, att just den för en dylik förräntning av
aktiekapitalet erforderliga årsvinsten skulle erhållas. För att bereda bolaget
möjlighet att föra en mera obunden prispolitik samt för att den
sålunda bestämda avkastningen å statsverkets i företaget nedlagda kapital
med säkerhet skall kunna utgå torde bolaget böra förfoga över en
vinst- och prisregleringsfond. Till denna fond böra de vinstmedel
överföras, som återstå sedan utdelning å aktier ägt rum samt erforderlig
avsättning till andra fonder samt eventuell avskrivning å monopolrätten
skett. Storleken av en dylik fond bör emellertid begränsas och har det
synts utskottet, som örn det högsta belopp, vartill densamma skall få
uppgå, bör sättas till 10 miljoner kronor.
Med den sålunda föreslagna anordningen är det angeläget tillse, att
icke bos bolaget, som under de senaste åren fonderat mycket avsevärda
belopp, medel komma att kvarhållas, som icke äro direkt behövliga
för rörelsen. Genom att bolaget under år 1931 torde komma att till statsverket
utbetala utöver utdelning med 13 procent en tillfällig utdelning
med ett belopp av 4,350,000 kronor samt bolaget, sedan av preferensaktiekapitalet
16 miljoner kronor inlösts, kan använda tillgängliga överskottsmedel
till amortering av för nämnda inlösning upplånade medel, synes
det möjligt att undgå nyss nämnda konsekvens.
Genom föreliggande avtalsförslag kommer det förutvarande hindret
för bolaget att verkställa avskrivning å den till 38 miljoner kronor bokförda
monopolrätten att undanröjas. De betydande fonderingar, över
vilka bolaget för närvarande förfogar jämväl i form av s. k. dolda reserver,
lämna bolaget möjlighet att på en gång å monopolrätten avskriva
ett betydande belopp. Vid bedömandet av frågan, med vilken hastig
-
28 Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.
het monopolrätten hör avskrivas genom disposition av bolagets årsvinster,
torde Kungl. Majit säkerligen komma att taga hänsyn till den omständigheten,
att bolaget skall äga avsätta betydande belopp till vinst- och prisregleringsfonden.
Vid behandlingen av den föreliggande propositionen ävensom av Kungl.
Majlis proposition nr 196 till innevarande års riksdag med förslag till
förordning örn vissa ändringar i förordningen den 14 juni 1917 angående
försäljning av rusdrycker, m. m. har utskottet inhämtat yttrande från
fullmäktige i riksbanken dels huruvida icke det skulle för det allmänna
innebära ekonomisk fördel, att de medel, som Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet
och Aktiebolaget Vin- och Spritcentralen finna sig böra för
rörelsen hålla tillgängliga å bankräkning, i största möjliga utsträckning
placerades å giroräkning i riksbanken utan räntegottgörelse dels ock, huruvida
det skulle för statsverket medföra fördelar, därest bolagens inköp
av utländska valutor förmedlades genom riksbanken. Fullmäktiges
i anledning härav avgivna yttrande har i avtryck fogats vid detta betänkande
såsom bilaga.
I nämnda yttrande hava fullmäktige beträffande frågan örn överflyttning
av monopolbolagens banktillgodohavanden till riksbanken anfört att,
för den händelse en överflyttning av monopolbolagens banktillgodohavanden
från affärsbanker föranledde dessa att taga kredit i riksbanken i
anspråk med motsvarande belopp, skulle i regel vinst uppstå för det allmänna,
men att, därest affärsbankerna i stället skulle finna lämpligt att
minska sin kreditgivning till allmänheten och öka sin kredit i riksbanken
med ett belopp, som endast motsvarade en del av de överflyttade medlen,
den situation naturligtvis skulle kunna inträda, att riksbankens ökade
ränteinkomst på grund av överflyttningen icke uppginge till det räntebelopp,
som monopolbolagen skulle kunna gå förlustiga. Såsom en sammanfattning
hava fullmäktige uttalat, att det förefölle sannolikt, att en
överflyttning i största möjliga utsträckning av monopolföretagens banktillgodohavanden
till riksbanken skulle komma att tillföra det allmänna
något ökad inkomst ävensom att de merkostnader bolagen skulle åsamkas,
därest bolagens inköp av utländsk valuta förmedlades genom riksbanken,
torde komma att uppvägas av ökad inkomst för riksbanken.
Av vad fullmäktige sålunda anfört synes framgå, att det för närvarande
knappast låter sig med säkerhet bedöma, huruvida det allmänna skulle
komma att beredas större ekonomisk fördel genom att den sålunda ifrågasatta
anordningen genomfördes. Med hänsyn härtill har utskottet icke
ansett bindande direktiv för närvarande böra meddelas monopolbolaget
att för penningplaceringar och valutainköp använda riksbanken, utan
torde det jämväl i fortsättningen böra ankomma på bolagets ledning
att med iakttagande av affärsmässiga principer fatta beslut i
sådana frågor. Emellertid har utskottet ansett detta viktiga spörs
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.
29
mål förtjänt av statsmakternas uppmärksamhet. Därest den av utskottet
ovan vidrörda frågan rörande den lämpligaste organisationsformen för
utövandet av statens tobaksmonopol kommer att i ett större sammanhang
bli föremål för utredning, synes lämpligen i samband härmed nu förevarande
spörsmål böra undersökas.
Inom utskottet bar ifrågasatts, huruvida icke i avtalet med monopolbolaget
borde införas en föreskrift, att bolaget vid inköp, tillverkning
och försäljning av tobaksvaror skulle bedriva verksamheten på sådant
sätt, att behörig hänsyn toges till folkhälsans krav, så att minsta möjliga
skada åstadkommes. Ehuru utskottet funnit nämnda synpunkt
förtjäna beaktande, synes likväl, innan vidgad erfarenhet vunnits
rörande på vad sätt och i vilken omfattning monopolbolaget äger
möjlighet att förverkliga ett dylikt syfte, införandet i avtalet av en sådan
föreskrift vara ägnat att skapa en viss oklarhet i fråga örn riktlinjerna
för rörelsens bedrivande utan att någon egentlig fördel vunnes.
Det torde emellertid kunna förväntas, att bolaget, även utan uttrycklig
föreskrift i avtalet, kommer att ägna detta viktiga spörsmål uppmärksamhet
samt i möjligaste mån vidtaga lämpliga åtgärder för tillgodose
ende av sagda önskemål.
I motionen II: 505 har herr Magnusson i Kalmar förordat, att den i
monopolbolagets tjänst anställda personalen må på lämpligt sätt beredas
tillfälle framföra sina synpunkter rörande driftens ordnande. Då bolaget
säkerligen icke torde underlåta att begagna sig av personalens erfarenhet,
i den mån härigenom fördelar kunna vinnas ur synpunkten av
driftens ändamålsenliga utövande, har utskottet icke ansett någon åtgärd
böra vidtagas i anledning av sistnämnda förslag.
I motionen II: 501 har herr Lithander hemställt, att riksdagen måtte
uttala, att konkurrens med detaljhandlarna ej bör förekomma från monopolbolagets
sida. Då bolaget uppenbarligen för bedrivande av sin verksamhet
på ett ändamålsenligt och affärsmässigt sätt kan hava behov
av åtminstone några egna försäljningslokaler, har utskottet icke kunnat
biträda sistberörda förslag.
De av utskottet föreslagna ändringarna i § 3 och § 15 mom. 1 i avtals- övriga frågor,
förslaget med monopolbolaget äro huvudsakligen av redaktionell natur.
Motionen II: 486 av herr Vougt m. fl. åsyftar skrivelse till Kungl. Majit
med hemställan, att föreskrifter måtte utfärdas rörande den understödsoch
ersättningspolitik, som bör tillämpas gent emot arbetare, som sedan
ingången av år 1927 avskedats eller kunde komma att avskedas från anställning
hos monopolbolaget.
Sist omförmälda spörsmål förelåg till behandling jämväl vid 3929 års
riksdag i anledning av en av herr Lovén väckt motion. I betänkande
Hemställan.
30 Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.
nr 23 anförde bevillningsutskottet, att av ett utav styrelsen för monopolbolaget
avgivet utlåtande framginge, att den i sistnämnda motion väckta
frågan jämväl behandlats i ett av monopolbolagets styrelse till Kungl.
Maj:t avgivet utlåtande över en av svenska tobaksindustriarbetareförbundet
gjord framställning. Enligt vad bevillningsutskottet inhämtat vore
detta ärende föremål för utredning inom finansdepartementet. Med hänsyn
härtill och med beaktande av vad monopolbolaget i frågan anfört,
bade bevillningsutskottet ansett motionen icke böra föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Vid framläggande av förevarande proposition anförde departementschefen
i denna fråga, att vad anginge de önskemål, som framställts för
tillgodoseende av anställningskavare hos Tobaksmonopolet, borde övervägandet
ankomma på Tobaksmonopolets ledning.
Till den sålunda av departementschefen uttalade uppfattningen har
utskottet ansett sig kunna lämna sin anslutning. Utskottet förutsätter
emellertid, att Kungl. Majit jämväl i fortsättningen kommer att med
uppmärksamhet följa denna fråga. I den mån ytterligare utredning av
spörsmålet befinnes påkallad, torde denna lämpligen kunna företagas i
sammanhang med den av departementschefen omnämnda utredning, som
är avsedd att äga rum beträffande de anspråk, som framställts av de
enskilda tobakshandlarna.
Under åberopande av vad ovan anförts får utskottet hemställa,
A) att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl.
Maj :ts förevarande proposition, nr 195, icke kunnat,
såvitt angår med propositionen framlagda förslag
till avtal, av riksdagen i oförändrat skick bifallas,
1) bemyndiga Kungl. Majit att å statens vägnar med
Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet träffa avtal
angående utövandet av statens tobaksmonopol i huvudsaklig
överensstämmelse med nedan införda, såsom
utskottets förslag betecknade
Kungl. Majlis förslag: Utskottets förslag:
Förslag
till
avtal angående utövandet av statens tobaksmonopol.
Emellan staten samt Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet, här nedan
benämnt bolaget, är följande avtal träffat:
Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.
31
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
§ 1.
Med föranledande av 1 § i förordningen den 15 december 1914 (nr 436)
angående statsmonopol å tobakstillverkningen i riket upplåter Kungl. Majit
å statens vägnar härmed för en tid av sex år från och med den 1
januari 1931 till och med den 31 december 1936 åt bolaget utövandet av
staten uteslutande tillkommande rättighet att i riket tillverka tobaksvaror
med de rättigheter och skyldigheter, som därmed följa, och med iakttagande
av de undantag och begränsningar, som i nyssnämnda förordning stadgas.
För upplåtelsen skola i övrigt följande villkor gälla.
§ 2.
Bolaget utfäster sig att, så snart ske kan, genomföra de ändringar i sin
bolagsordning, som härvid fogad bilaga utvisar.
§ 3.
Bolaget må icke idka annan rörelse
än sådan, som avser tobak
och tobaksvaror eller annan verksamhet,
som äger samband med
sagda rörelse.
Bolagets rörelse skall utövas i eg
§ 3.
Bolaget må icke idka annan rörelse
än sådan, som avser tobak och
tobaksvaror, eller annan verksamhet
än den, som äger samband med
sagda rörelse,
drift.
§ 4.
Det åligger bolaget:
att under den tid, avtalet gäller, utöva statens tobaksmonopol på sätt
förutsättes i förordningen angående statsmonopol å tobakstillverkningen i
riket och därvid noggrant uppfylla de förpliktelser, som enligt nämnda förordning
åligga monopolets utövare,
att vid inköp, tillverkning och försäljning av tobaksvaror bedriva verksamheten
på sådant sätt, att garanti vinnes för varor av god och jämn
beskaffenhet, att behörig hänsyn tages till den konsumerande allmänhetens
smak och vanor, och att den belastning, som avser att lämna vinst å rörelsen,
kommer att vila i möjligaste mån jämnt å alla varuslag,
att vid försäljning av tobaksvaror tillämpa sådana prissättningsgrunder,
att, under beaktande av önskvärdheten att undvika allt för ofta återkommande
ändringar i prissättningen, bolaget icke beredes större inkomst av
rörelsen, än att bolaget efter avskrivning och avsättning till fonder, i
den mån sådan avsättning må förekomma, med säkerhet må kunna lämna
vederbörlig utdelning å aktiekapitalet, och att vid prissättningen tillse,
att den konsumerande allmänheten skyddas mot obehörig fördyring av varorna,
32
Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
samt att, för vinnande av största möjliga besparing av omkostnader, å
alla områden av sin verksamhet handhava rörelsen och anordna driften på
det mest rationella och effektiva sätt.
§ 5.
För alla de tobaksvaror, vare sig inom riket tillverkade eller importerade,
vilka av bolaget försäljas eller eljest utlämnas, ävensom för alla tobaksvaror,
som enligt 22 § i förordningen angående statsmonopol å tobakstillverkningen
i riket importeras för försäljning, skall bolaget till staten erlägga
skatt till belopp, motsvarande de vid varje tid å tobaksvaror gällande
skattesatser.
Bolaget skall den 10, 20 och näst sista dagen i varje månad till statskontoret
inleverera ett belopp, motsvarande en tredjedel av den skatt å
tobaksvaror, som kan beräknas belöpa för samma månad.
I samband med den skatteleverans,
som verkställes näst sista dagen
i månaden, skall slutlig avräkning
äga rum mellan staten och bolaget
beträffande de skattebelopp,
som belöpa å de tobaksvaror, vilka
bolaget under nästföregående månad
levererat, eller för vilka bolaget
under nästföregående månad
uppburit den i 22 § i nyssnämnda
förordning stadgade licensavgift.
Skattebeloppen uträknas med ledning
av bolagets böcker, och slutavräkningen
för varje månad skall
vara åtföljd av å nämnda böcker
grundad uträkning av skattebeloppen,
vilken skall vara å bolagets
vägnar avgiven av verkställande
direktören samt till riktigheten
styrkt av revisionens ordförande
och jourhavande revisorn.
I samband med den skatteleverans,
som verkställes näst sista dagen
i månaden, skall slutlig avräkning
äga rum mellan staten och bolaget
beträffande de skattebelopp,
som belöpa å de tobaksvaror, vilka
bolaget under nästföregående månad
levererat, eller för vilka bolaget
under nästföregående månad
uppburit den i 22 § i nyssnämnda
förordning stadgade licensavgift.
Skattebeloppen uträknas med ledning
av bolagets böcker, och slutavräkningen
för varje månad skall
vara åtföljd av å nämnda böcker
grundad uträkning av skattebeloppen,
vilken skall vara å bolagets
vägnar avgiven av verkställande
direktören samt till riktigheten
styrkt av jourhavande revisorn.
Vid skatteleveransen näst sista dagen i månaden göres avdrag för det
belopp, som, enligt vad därom är särskilt stadgat, skall tillgodoföras bolaget
för inköp under nästföregående månad av inom riket odlad tobak. Detta
belopp skall beräknas efter den vikt, som angives å de av kontrollstyrelsens
ombud till riktigheten bestyrkta vågsedlar rörande till bolaget levererad
myckenhet av varan.
33
Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
§ 6.
Det åligger bolaget att enligt de närmare bestämmelser, som därom äro
eller varda utfärdade, inlösa tobak, tobaksvaror, specialmaskiner och
specialverktyg för tillverkning av tobaksvaror ävensom cigarrettpapper och
cigarretthylsor, vilka förklarats förbrutna eller eljest skolat enligt tullstadgan
genom tullanstalts försorg försäljas å offentlig auktion.
§ 7.
Bolaget förbinder sig att noggrant uppfylla de förpliktelser, som åligga
monopolets utövare enligt bestämmelser, som äro eller må varda meddelade
angående behandlingen av till riket inkommande tobak och tobaksvaror,
samt i övrigt handhava befattningen därmed på ett för det allmänna tillfredsställande
sätt.
§ 8.
Bolaget förbinder sig att lämna staten kontant gottgörelse för de understödsbelopp,
som kunna komma att utgå på grund av bestämmelserna
i kungörelsen den 7 juli 1921 (nr 409) angående understöd i vissa fall åt
genom tobaksmonopolets införande nödlidande personer eller enligt däremot
svarande stadganden.
§ 9.
Bolaget förbinder sig att, så snart ske kan, nedsätta sitt aktiekapital
genom inlösen av samtliga preferensaktier ävensom att inbjuda de intressenter,
som av Kungl. Majit anvisas, till teckning av nya preferensaktier
i bolaget till ett belopp av 1,000,000 kronor.
Staten skall hava rätt att, därest den så påfordrar och erbjuder lika förmånliga
villkor, som vid upplåning hos annan kunna erhållas, lämna
bolaget lån för inlösen av preferensaktier ävensom övrig kredit intill det
belopp, av vilket bolaget har mera stadigvarande behov.
§ 10.
För åvägabringande av planmässigt
samarbete mellan bolagets olika
verksamhetsgrenar skall finnas
en beredning, direktör srådet. Rådet
består av två ledamöter, som
styrelsen inom sig utser, därav
minst en bland de av Kungl. Maj:t
förordnade ledamöterna, samt verk
-
§ 10.
För beredande av frågor, som
skola avgöras av styrelsen, ävensom
för behandling av andra spörsmål
av större betydelse för bolagets
verksamhet skall finnas ett direktörsråd.
Rådet består förutom
av verkställande direktören av två
personer, som styrelsen utser, där
-
Bihang till riksdagens protokoll 1930 7 sami. 15 höft. (Nr 20.)
3
34
Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.
Kungl. Maj:ts förslag:
ställande direktören i bolaget. Därjämte
deltager i rådets överläggningar
men icke i dess beslut den
eller de avdelningschefer, på vilkas
handläggning ärendet ankommer.
Styrelsen utser ordförande och vice
ordförande i rådet, vilket sammanträder
på kallelse av ordföranden
eller verkställande direktören.
Rådet skall dels söka åstadkomma
nödig enhetlighet rörande inköp,
prissättning och saluförande
av viktigare varuslag, dels ock avhandla
frågor rörande tjänstemäns
och arbetarepersonals avlöningar
och arbetsvillkor samt i övrigt alla
spörsmål av större betydelse för
bolagets handhavande av dess
verksamhet. Åtgärd i strid mot något
av rådet gjort uttalande må
icke vidtagas av verkställande direktören
eller annan, med mindre
styrelsen godkänner den ifrågasatta
åtgärden.
Vid rådets sammanträden skall
föras protokoll, varav avskrift
omedelbart efter justeringen tillställes
samtliga styrelseledamöter
ävensom revisionens ordförande
och jourhavande revisorn.
§ 11.
1. Bolaget åtager sig att med
belopp, som fastställas av Kungl.
Majit, gälda ersättningar till de av
Kungl. Majit utsedda styrelseledamöterna,
styrelsesuppleanterna och
revisorerna samt till de av fullmäktige
i riksbanken och fullmäktige
i riksgäldskontoret utsedda revisorerna.
Utskottets förslag:
av minst en bland de av Kungl.
Maj:t förordnade styrelseledamöterna.
Därjämte deltager i rådets
överläggningar men icke i dess beslut
den eller de avdelningschefer,
på vilkas handläggning ärendet
ankommer. Styrelsen utser ordförande
och vice ordförande i rådet,
vilket sammanträder på kallelse av
ordföranden eller verkställande direktören.
1 en av styrelsen utfärdad instruktion
bestämmes närmare området
för rådets verksamhet. Åtgärd
i strid mot något av rådet
gjort uttalande må icke vidtagas
av verkställande direktören eller
annan, med mindre styrelsen godkänner
den ifrågasatta åtgärden.
Vid rådets sammanträden skall
föras protokoll, varav avskrift
omedelbart efter justeringen tillställes
samtliga styrelseledamöter
och revisorer.
§ 11.
1. Bolaget åtager sig att med
belopp, som fastställas av Kungl.
Majit, gälda ersättningar till de av
Kungl. Majit utsedda styrelseledamöterna
och styrelsesuppleanterna,
till jourhavande revisorn samt till
de av valmännen för val av fullmäktige
i riksbanken och fullmäktige
i riksgäldskontoret utsedda revisorerna.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.
35
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
2. Bolaget må ej för å bolagsstämma utsedd styrelseledamot och suppleant
bestämma högre ersättning än av Kungl. Majit fastställts för av
Kungl. Majit utsedd styrelseledamot och suppleant.
§ 12.
Bolaget skall till revisorernas disposition ställa erforderliga penningmedel
att av dem användas för anordnande av sifferrevision och övrig
kontroll, som de pröva nödig.
§ 13.
Bolaget må ej efter denna dag utan Kungl. Majits medgivande förvärva
aktie eller andel i annat företag.
§ 14.
Bolaget må ej efter denna dag sluta avtal, som innefattar åtagande för
längre tid än den, för vilken monopolrättigheten upplåtits åt bolaget, utan
så är, att minst tre av de utav Kungl. Majit utsedda ledamöterna i bolagets
styrelse biträda beslut därom; dock må utan hinder härav hyres
-
avtal slutas till fardag, som infaller
§ 15.
1. Bolaget må årligen avskriva
å byggnaders anskaffningsvärde
högst två procent och å inventariers
anskaffningsvärde högst femton
procent, med iakttagande av
att, sedan anskaffningsvärdet till
fullo avskrivits, vidare avskrivning
ej må äga rum. För ytterligare
avskrivningar, som ej enligt
lag skola ske, fordras Kungl.
Majits medgivande.
2. Skulle den till utdelning tillgängliga
årsvinsten ej förslå till
sex procent utdelning å bolagets
preferensaktiekapital, skall staten
vara förpliktad att av de enligt § 5
influtna skattemedel tillgodoföra
bolaget så stort belopp, som erfordras
för att utdelning å preferensaktierna
av sex procent må kunna
ske.
näst efter utgången av nämnda tid.
§ 15.
1. Bolaget må årligen avskriva
å byggnaders anskaffningsvärde
högst två procent och å inventariers
anskaffningsvärde högst femton
procent. För ytterligare avskrivningar,
som ej enligt lag skola
ske, fordras Kungl. Majits medgivande.
2. Skulle den till utdelning tillgängliga
årsvinsten ej förslå till
fem procent utdelning å bolagets
preferensaktiekapital, skall staten
vara förpliktad att av de enligt § 5
influtna skattemedel tillgodoföra
bolaget så stort belopp, som erfordras
för att utdelning å preferensaktierna
av fem procent må kulina
ske.
36
Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
% 16.
Bolaget förbinder sig att, så snart ske kan, avveckla Aktiebolaget Ravannamagasinet.
§ 17.
Därest annan än bolaget erhåller rättighet att utöva statens tobaksmonopol
för tid efter den, under vilken detta avtal är gällande, skall den
nye innehavaren berättigas och förpliktas att övertaga bolagets för rörelsens
bedrivande erforderliga tillgångar, såsom varulager, fastigheter, inventarier,
förbrukningsartiklar, recepter m. m., ävensom förpliktas
att, i den mån sådant lämpligen kan ske, bibehålla hos bolaget anställd
personal. Vid överlåtelse, som nu sagts, skall värdering av tillgångar,
som ifrågakomma till övertagande, i den mån överenskommelse ej kan
träffas, hänskjutas till avgörande enligt lagen örn skiljemän.
§ 18.
De rättigheter, som på grund av detta avtal tillkomma bolaget, må
icke utan statens samtycke å annan överlåtas.
§ 19.
Skulle tvist uppstå mellan staten och bolaget rörande rätta tolkningen av
detta avtal, skall dylik tvist avgöras enligt lagen om skiljemän.
§ 20.
Detta avtal skall, där ej annat i avtalet sägs, äga tillämpning från och
med den 1 januari 1931.
§ 21.
Av detta avtal äro två exemplar upprättade och mellan parterna utväxlade.
37
Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.
Kungl. Majlis förslag: Utskottets förslag:
Bilaga.
Förslag
till
ändringar i bolagsordningen för Aktiebolaget
Svenska Tobaksmonopolet.
§
Aktiebreven — — — tillstånd.
Preferensaktiekapitalet skall utgöra
Alla — — — staten.
Preferensaktierna skola framför
stamaktierna medföra företrädesrätt
till årlig utdelning av bolagets
vinst med sex procent å preferensaktiebeloppet.
Därutöver skola preferensaktierna
icke medföra någon
rätt till utdelning.
Upplöses bolaget, skola ägarna
av preferensaktier hava företrädesrätt
framför stamaktiernas ägare
till erhållande ur bolagets tillgångar
av akties nominella värde jämte
sex procent ränta, i den mån sådan
ej genom utdelning guldits.
6.
högst 17,000,000 kronor.
Bolagets aktier skola medföra
rätt till årlig vinstutdelning med
högst fem procent å aktiebeloppet
och skall företrädesrätt tillkomma
preferensaktierna framför stamaktierna
till vinstutdelning med ett
belopp, motsvarande fem procent å
preferensaktiebeloppet.
Upplöses bolaget, skola ägarna
av preferensaktier hava företrädesrätt
framför stamaktiernas ägare
till erhållande ur bolagets tillgångar
av akties nominella värde jämte
fem procent ränta, i den mån sådan
ej genom utdelning guldits.
§ 7.
1. Bolagets styrelse består av åtta ledamöter med fyra suppleanter för dem.
2. Kungl. Majit utser fyra ledamöter i styrelsen, därav en såsom ordförande
och en såsom vice ordförande, samt två suppleanter, övriga styrelseledamöter
och suppleanter utses å ordinarie bolagsstämma.
Såväl ledamöter som suppleanter utses för två år i sänder, så att två
ledamöter och en suppleant bland de av Kungl. Majit utsedda och likaledes
två ledamöter och en suppleant bland de å bolagsstämma utsedda avgå
varje år; och skola i följd härav, när styrelseledamöter och suppleanter
utses år 1931, av Kungl. Majit två ledamöter och en suppleant samt å
bolagsstämma likaledes två ledamöter och en suppleant utses för blott ett
år. Därest styrelseledamot eller suppleant avgår före utgången av den tid,
för vilken han blivit utsedd, skall i hans ställe annan utses för den återstående
tiden.
Styrelsen utser verkställande direktör för bolaget.
38
Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.
Kungl. Maj:ts förslag:
3. Styrelsen sammanträder på
kallelse av ordföranden i regel
minst en gång i månaden och eljest
så ofta ärendenas behandling det
fordrar. Sammanträde skall ock utlysas,
när minst två styrelseledamöter
det påkalla. Kallelse till
sammanträde jämte föredragningslista
skall i god tid tillställas samtliga
ledamöter och suppleanter.
Utskottets förslag:
3. Styrelsen sammanträder på
kallelse av ordföranden i regel
minst en gång i månaden och eljest
så ofta ärendenas behandling
det fordrar. Sammanträde skall ock
utlysas, när minst två styrelseledamöter
det påkalla.
4. Därest såväl ordföranden som vice ordföranden äro förhindrade att
närvara vid styrelsesammanträde, skall ordet föras av annan bland de utav
Kungl. Majit utsedda styrelseledamöterna.
Styrelsen är beslutför, när fyra av styrelsens ledamöter, däribland minst
två av de utav Kungl. Majit utsedda, finnas tillstädes. Frågor av större
betydelse skola, därest minst två ledamöter så påfordra, behandlas vid två
styrelsesammanträden.
Vid lika röstetal äger ordföranden utslagsröst.
Beslut örn avtal, som innefattar åtagande för längre tid än den, för vilken
monopolrättigheten upplåtits åt bolaget, är ej giltigt, med mindre det
biträdes av minst tre av de utav Kungl. Majit utsedda ledamöterna; dock
må utan hinder härav hyresavtal slutas till fardag, som infaller näst efter
utgången av nämnda tid.
5. Vid styrelsens sammanträden
skall föras protokoll, varav avskrift
omedelbart efter justeringen
tillställes revisionens ordförande
och jourhavande revisorn.
5. Vid styrelsens sammanträden
skall föras protokoll, varav avskrift
omedelbart efter justeringen
tillställes samtliga revisorer.
§ 9.
1. För granskning av styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper
skall finnas en revision, bestående av fem revisorer jämte lika många
suppleanter.
2. Å ordinarie bolagsstämma utses årligen en revisor och en suppleant
för tiden till och med nästa ordinarie bolagsstämma.
Kungl. Majit äger utse två revisorer
och två suppleanter för tiden
från en ordinarie bolagsstämma
till och med den ordinarie bolagsstämman
två år därefter. Av dessa
revisorer förordnar Kungl. Maj:t
den ene att vara revisionens ordförande
och den andre att vara jourhavande
revisor; och må till jourhavande
revisor endast förordnas
av handelskammare eller i annan,
av Kungl. Maj:t godkänd ordning
auktoriserad revisor.
Kungl. Majit äger utse en revisor
och en suppleant för tiden från
en ordinarie bolagsstämma till och
med den ordinarie bolagsstämman
två år därefter. Av Kungl. Maj:t
förordnad revisor skall vara jourhavande
revisor; och må härtill endast
förordnas av handelskammare
auktoriserad revisor eller person,
som äger med sådan revisor jämförliga
kvalifikationer.
39
Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.
Kungl. Maj:ts förslag:
Fullmäktige i riksbanken och
fullmäktige i riksgäldskontoret äga
årligen var för sig utse en revisor
och en suppleant för tiden från den
ordinarie bolagsstämman under löpande
kalenderår till och med nästa
ordinarie bolagsstämma. Begagnas
icke denna befogenhet, äger i
stället Kungl. Maj:t meddela erforderliga
förordnanden.
Utskottets förslag:
Av riksdagen utsedda valmän
för val av fullmäktige i riksbanken
och fullmäktige i riksgäldskontoret
äga årligen välja tre revisorer och
tre suppleanter för tiden från den
ordinarie bolagsstämman under löpande
kalenderår till och med nästa
ordinarie bolagsstämma.
3. Revisionen sammanträder på
kallelse av ordföranden minst en
gång varje kalenderkvartal och eljest,
då ordföranden eller minst två
revisorer anse det erforderligt.
4. Vid revisionens sammanträden
§ 10.
Ersättningar till de av Kungl.
Majit utsedda styrelseledamöterna,
styrelsesuppleanterna och revisorerna
samt de av fullmäktige i
riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret
utsedda revisorerna
bestämmas av Kungl. Majit.
3. Revisionen utser inom sig
ordförande och vice ordförande.
Revisionen sammanträder på
kallelse första gången av chefen
för finansdepartementet och därefter
av ordföranden minst en gång
varje kalenderkvartal och eljest,
då ordföranden eller minst två revisorer
anse det erforderligt.
skall föras protokoll.
§ 10.
Ersättningar till de av Kungl.
Majit utsedda styrelseledamöterna
och styrelsesuppleanterna, jourhavande
revisorn samt de av valmännen
för val av fullmäktige i riksbanken
och fullmäktige i riksgäldskontoret
utsédda revisorerna
bestämmas av Kungl. Majit.
§ 12.
Ordinarie — — — utgång.
Å denna •— — — lyftas,
4io) val av styrelseledamöter och suppleanter,
5:o) val av en revisor och en suppleant,
6:o) bestämmande av ersättningar åt de styrelseledamöter och styrelsesuppleanter
samt den revisor, som utses å bolagsstämma.
2) bemyndiga Kungl. Majit att å statens vägnar med
blivande preferensaktieägare i Aktiebolaget Svenska
Tobaksmonopolet träffa avtal angående preferensaktiekapitalet
i bolaget i huvudsaklig överensstämmelse
med nedan införda, såsom utskottets förslag betecknade
40
Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
Förslag
till
avtal angående preferensaktiekapitalet i Aktiebolaget Svenska
T obaksmonopolet.
Sedan staten i avtal nied Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet för
en tid av sex år från och med den 1 januari 1931 till och med den 31 december
1936 åt bolaget upplåtit rätt att utöva statens tobaksmonopol, i
vilket avtal bolaget utfäst sig att inlösa nuvarande preferensaktier ävensom
att inbjuda de intressenter, som av Kungl. Majit anvisas, till teckning
av nya preferensaktier i bolaget till ett antal av 10,000 stycken, vardera
lydande å 100 kronor, eller tillhopa 1,000,000 kronor,
har mellan staten, å ena, samt undertecknade................................, å andra
sidan, beträffande ifrågavarande aktier träffats följande avtal:
§ 1.
I fråga örn den rätt, som, utöver vad bolagsordningen innehåller, tillkommer
preferensaktierna, gäller vad i avtalet den ................................................
mellan staten och bolaget stadgas.
§ 2.
Preferensaktieägarna tillförsäkra
staten rätt att, när helst Kungl.
Majit så påfordrar, till parikurs
inlösa samtliga preferensaktier eller
det antal därav, Kungl. Majit
bestämmer, jämte kuponger, som
ej förfallit till betalning, med tilllägg
av sex procent ränta, i den
mån sådan ej genom utdelning guldits.
§ 2.
Preferensaktieägarna tillförsäkra
staten rätt att, när helst Kungl.
Majit så påfordrar, till parikurs
inlösa samtliga preferensaktier eller
det antal därav, Kungl. Majit
bestämmer, jämte kuponger, som
ej förfallit till betalning, med tilllägg
av fem procent ränta, i den
mån sådan ej genom utdelning guldits.
§ 3.
Preferensaktieägama förbinda sig att icke överlåta aktierna till annan
än staten eller den Kungl. Majit godkänner såsom innehavare av aktierna.
Vid överlåtelse av aktie till annan än staten skall preferensaktieägare
tillförbinda ny innehavare att underkasta sig de förpliktelser, detta avtal
innehåller.
§ 4.
Till säkerhet för statens rättigheter enligt detta avtal pantsätta
preferensaktieägarna ifrågavarande aktier, vilka för detta ändamål, in
blanco transporterade, överlämnas till Sveriges riksbank under förbud
Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.
41
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag.
för banken att annat än med. Kungl. Majits medgivande och på villkor,
som Kungl. Majit må bestämma, utlämna aktierna. Och tillförsäkra preferensaktieägarna
staten rätt att, örn preferensaktieägarna brista i fullgörandet
av åtagna förpliktelser enligt detta avtal, utan iakttagande av
i lag stadgade föreskrifter, på sätt staten finner lämpligt realisera panten
samt därur göra sig betald för sina ersättningsanspråk.
Utan hinder av vad nu sagts må preferensaktieägare i riksbanken eller
— utan att aktierna uttagas från riksbanken — i annan bank, vars reglemente
blivit av Kungl. Majit fastställt, ställa aktierna såsom pant med
förmånsrätt framför statens ersättningsanspråk för ett fordringsbelopp
av högst aktiernas parivärde jämte ränta, motsvarande den å aktierna
belöpande utdelningen. Sådan pantsättning må dock ske allenast på
villkor, att panten ej må realiseras utan att Kungl. Majit på förhand underrättats
och erhållit tillfälle att bevaka statens rätt.
§ 5.
Örn preferensaktieägarnas förpliktelser enligt detta avtal skall anteckning
göras å aktiebreven.
§ 6.
Av detta avtal äro två exemplar upprättade, av vilka staten tagit ett
och N. N. för preferensaktieägarnas räkning ett.
3) medgiva, att Kungl. Majit må för staten utfästa
garanti för ett lån ur pensionsförsäkringsfonden åt
Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet å högst sexton
miljoner kronor till kapital och ränta, beräknad efter
fem procent;
4) besluta, att fullmäktige i riksgäldskontoret skola
i fall av behov tillhandahålla medel för såväl infriande
av nämnda garantiförbindelse som ock inlösen
helt eller delvis av preferensaktiekapitalet i bolaget;
B) att de i anledning av förevarande proposition nr
195 väckta motionerna Ii 312 samt lii 486, 498, 499, 500,
501, 502, 503, 505 och 507, i den mån de ej kunna anses
besvarade genom vad utskottet under A) hemställt
samt ovan anfört, icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 28 april 1930.
På bevillningsutskottets vägnar:
JOH. NILSSON.
42
Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.
Närvarande: herrar Johan Nilsson i Kristianstad, Bärg, Bergman, Boman, K. Oscar Ericson
i Oberga, Johansson i Arkösund, Bengtsson i Kullen, Lövgren i Nyborg,
Björklund, Wahlmark, Johansson i Östersund, Åström, Forssberg, östergren,
Olsson i Gävle, Lithander, Johansson i Krogstorp, Ljunggren, Heiding och
Svedberg.
Reservationer:
av herr Bärg;
beträffande oktrojtiden:
av herr Lithander, som anfört:
»I motiveringen till den av mig väckta motionen II: 498 har jag anfört:
’I Kungl. Maj:ts proposition nr 195 § 3 hemställes, att för en tid av
6 år från och med den 1 januari 1931 rättigheten att i riket tillverka tobaksvaror
uteslutande skall tillkomma Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet.
Det torde emellertid kunna ifrågasättas, örn icke den svenska
allmänheten skulle lia gagn utav att en viss tävlan finge göra sig gällande
beträffande tillverkning av tobaksvaror. Detta bör kunna ske
under fullt tillgodoseende av kontroll från statens sida, även örn tillverkning
icke ensamt förbehålles nuvarande monopol. Den skatt, som riksdagen
bestämmer skall träffa tobakstillverkning, kan fullt betryggande
uttagas med användandet av s. k. ’banderol’. Detta tillvägagångssätt var
starkt ifrågasatt vid tobaksmonopolets tillkomst, är praktiskt genomförbart
och har många fördelar. Den inkomst, som riksdagen överhuvudtaget
önskar att staten skall erhålla av tobaksnäringen, kan utgå även örn
flera få tävla örn att kvalitativt åstadkomma bästa möjliga och att allmänheten
därvidlag får fälla utslag. Tävlan på alla områden har alltid
visat sig vara till allmänhetens nytta, men vid frånvaron därav och när
rörelse drives Under monopolform blir det alltid förr eller senare allmänheten,
som blir den lidande partén.’
I anslutning härtill hemställer jag,
att riksdagen ville, med bifall till motionen II: 498,
besluta att allenast i så måtto bifalla Kungl. Maj:ts
proposition nr 195, att ovanberörda rättighet skall tillkomma
Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet under
ett år, och att riksdagen måtte besluta skrivelse
till Kungl. Maj :t örn förslag till 1931 års riksdag,
åsyftande sådan ändring i nu gällande ordning, som
framgår av ovanstående motivering.»
Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.
43
beträffande styrelsen:
av herr Lithander, som med instämmande av herrar Bergman, Johansson
i Östersund och Ljunggren anfört:
»I motionen II: 499 hemställes örn bifall till nedanstående yrkande,
enär det ur principiella synpunkter torde vara önskvärt, att andra avlönade
uppdrag inom Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet icke må
tilldelas riksdagens ledamöter än revisorsuppdrag.
Det torde i varje fall utanför riksdagen vara en ganska allmän mening,
att dylika avlönade uppdrag icke böra tilldelas riksdagens ledamöter,
vilka hava att i utskott och riksdag opartiskt taga ställning till frågor,
som beröra statens monopol.
I överensstämmelse med yrkande i motionen 11:499 hemställes,
att riksdagen ville besluta,
1) att i förslag till avtal angående utövandet av
statens tobaksmonopol i § 11 ett nytt mom. 3 tillkommer
så lydande:
Bolaget förbinder sig tillse, att avlönade uppdrag
med undantag av revisorsuppdrag inom Aktiebolaget
Svenska Tobaksmonopolet icke tilldelas riksdagens
ledamöter;
2) att hos Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t
icke må tilldela ledamot av riksdagen annat avlönat
uppdrag inom Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet
än revisorsuppdrag.»
beträffande direktör srådet:
av herrar Bergman, Johansson i Östersund och Ljunggren, vilka dels
ansett, att utskottets yttrande i denna del bort hava följande avfattning:
»Vad
det föreslagna — — — (= utskottet, sid. 23)---handläggas av
direktörsrådet. Utskottet, som anser, att till ordförande i styrelsen bör utses
person, som kan antagas med sakkunnigt intresse komma att aktivt deltaga
i ärendenas handläggning, har med hänsyn därtill i likhet med utredningsmännen
ansett det vara i sin ordning, att styrelsens ordförande
tillika är ordförande i nämnda råd, och bär förty funnit sig böra tillstyrka
bifall till det i detta avseende av herr Ljunggren i motionen II: 507 framställa
yrkandet»;
dels ock hemställt, att § 10 första stycket i utskottets förslag till avtal
angående utövandet av statens tobaksmonopol måtte erhålla följande
lydelse:
44
Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.
§ 10.
För beredande av frågor---ett direktörsråd. Rådet består av sty
relsens
ordförande, tillika ordförande i rådet, en av styrelsen inom sig
utsedd ledamot, tillika vice ordförande i rådet, samt verkställande direktören.
Därjämte deltager---ärendet ankommer. Rådet samman
träder
på kallelse av ordföranden eller verkställande direktören.
beträffande revisionen:
av herrar Bergman, K. Oscar Ericson i Oberga, Bengtsson i Kullen,
Johansson i Östersund, Lithander, Ljunggren, Heiding och Svedberg,
vilka dels ansett, att utskottets yttrande i denna del bort bava följande
avfattning:
»I likhet med såväl utredningsmännen som föredragande departementschefen
bar utskottet ansett riksdagen böra tillerkännas medin flyta nde
i fråga örn granskningen av monopolföretaget. Säkerligen skulle detta
syftemål till stor del förfelas, därest icke riksdagen tillerkändes en mera
direkt medverkan i fråga örn revisorernas utseende. Bland annat på
grund av det ansvar riksdagen måste anses ha iklätt sig i och med monopolföretagens
bildande bar det synts utskottet lämpligast, att kamrarna
själva i enlighet med i motionerna I: 312, II: 500, II: 503 och II: 507 framställda
förslag utse revisorer, varvid antalet riksdagsvalda revisorer torde
böra bestämmas till fyra, två från vardera kammaren. Då det får anses uteslutet,
att, därest riksdagen bifaller utskottets förslag, riksdagens kamrar
skola underlåta att utse revisorer, har den enligt § 9 bolagsordningen
(Kungl. Maj :ts förslag) Kungl. Maj:t medgivna rätten att i visst fall
meddela erforderliga förordnanden rörande revisorer ansetts obehövlig,
För utövande av---(= utskottet, sid. 24)--— för revisionen.
En ändring---(= utskottet, sid. 24)---finansdepartementet.
Då utskottet — — — (= utskottet, sid. 24 och 25)--— förda proto
koll.
»
dels ock hemställt,
a) att § 11 i utskottets förslag till avtal angående utövandet
av statens tobaksmonopol måtte erhålla följande
lydelse:
§ 11.
1. Bolaget åtager sig att med belopp, som fastställas
av Kungl. Majit, gälda ersättningar till de av Kungl.
Majit utsedda styrelseledamöterna, styrelsesuppleanterna
och jourhavande revisorn samt till de av riksdagens
kamrar utsedda revisorerna.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.
45
2.-Bolaget må — — — (r= utskottets förslag) —
-- och suppleant;
b) att §§ 9 och 10 i utskottets förslag till ändringar i
bolagsordningen för Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet
måtte erhålla följande lydelse:
§ 9.
1. För granskning av styrelsens förvaltning och
bolagets räkenskaper skall finnas en revision, bestående
av sex revisorer jämte lika många suppleanter.
2. Å ordinarie bolagsstämma---(= utskottets
förslag) — — — kvalifikationer.
Riksdagens kamrar äga årligen var för sig utse två
revisorer och två suppleanter för tiden från den ordinarie
bolagsstämman under löpande kalenderår till
och med nästa ordinarie bolagsstämma.
3. Revisionen utser---(= utskottets förslag)
---erforderligt.
4. Vid--— (= utskottets förslag)---proto
koll.
§ 10.
Ersättningar---(= utskottets förslag)---
jourhavande revisorn samt de av riksdagens kamrar
utsedda revisorerna bestämmas av Kungl. Maj:t.
beträffande riktlinjer för förvaltningen:
av herrar Bergman, ''K-. Oscar Ericson i Oberga, Bengtsson i Kullen,
Johansson i Östersund, Lithander och Ljunggren, vilka
dels ansett, att det i utskottets yttrande å sid. 29 intagna stycke, som
börjar med orden »Inom utskottet har» och slutar med orden »tillgodoseende
av sagda önskemål», bort hava följande ändrade lydelse:
»Inom utskottet Ilar — — — (= utskottet, sid. 29) — — — skada
åstadkommes. Särskilt torde i detta avseende böra beaktas att även
nikotinsvaga varor tillhandahållas samt att den uppväxande ungdomen
icke genom åtgärder, som bero på monopolet, uppmuntras till tobaksbruk.
Det torde kunna förväntas, att bolaget, förutom vad i avtalet härom
stadgas, även i övrigt kommer att ägna detta viktiga spörsmål uppmärksamhet
samt i möjligaste män vidtaga lämpliga åtgärder för tillgodoseende
av sagda önskemål.»
46 Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.
dels ock hemställt,
att § 4 i förslaget till avtal med Aktiebolaget Svenska
Tobaksmonopolet angående ntövandet av statens
tobaksmonopol måtte erhålla följande lydelse:
§ 4.
Det åligger bolaget:
att under den---(= utskottets förslag)---
utövare,
att vid inköp, tillverkning och försäljning av tobaksvaror
bedriva verksamheten på sådant sätt, att
garanti vinnes för varor av god och jämn beskaffenhet
och att därvid behörig hänsyn tages jämväl till folkhälsans
krav,
att vid försäljning---(= utskottets förslag)
---av varorna,
samt att, för---(= utskottets förslag)---
effektiva sätt.
beträffande motiveringen:
av herrar Bergman, Boman, Bengtsson i Kullen, Johansson i Östersund,
Aström, Lithander, Johansson i Krogstorp och Ljunggren, vilka
ansett, att den del av utskottets yttrande rörande »Riktlinjer för förvaltningen,
fondbildning m. m.», som börjar med orden »Av vad fullmäktige»
och slutar med orden »böra undersökas» (sid. 28 och 29), bort
hava följande lydelse:
»Vad fullmäktige i nämnda yttrande anfört synes giva vid handen,
att övervägande fördelar skulle stå att ernå för det allmänna genom
att monopolbolaget använder riksbanken såsom huvudbankförbindelse.
Utskottet förutsätter därför, att i den mån icke lokala eller därmed jämförliga
skäl betinga ett bibehållande av bolagets räkningar hos affärsbanker
monopolbolaget skall komma att hålla tillgängliga medel å räkning
i riksbanken samt verkställa inköp av utländska valutor genom
riksbanken.»; samt
av herr Lithander mot vissa delar av motiveringen.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.
47
Sveriges Riksbank.
Bilaga.
Till riksdagens bevillningsutskott.
I skrivelse den 1 innevarande april har bevillningsutskottet hemställt,
att fullmäktige i riksbanken ville avgiva yttrande beträffande följande
spörsmål, nämligen
dels huruvida icke det skulle för det allmänna innebära ekonomisk
fördel, att de medel, som Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet och
Aktiebolaget Vin- och Spritcentralen finna sig böra för rörelsen hålla
tillgängliga å bankräkning, i största möjliga utsträckning placerades å
giroräkning i riksbanken utan räntegottgörelse,
dels ock huruvida det skulle för statsverket medföra fördelar, därest
bolagens inköp av utländska valutor förmedlades genom riksbanken.
Med anledning härav få fullmäktige anföra följande.
Enligt vad fullmäktige inhämtat, innestå ovannämnda monopolbolags
inhemska banktillgodohavanden, vilka i regel uppgå till betydande belopp,
hos affärsbanker, som ständigt eller mycket ofta äro engagerade i
riksbanken för rediskonterade växlar eller upptagna lån. Örn ifrågavarande
banktillgodohavanden skulle överflyttas till riksbanken, torde följden
därav sannolikt bliva, att de av överflyttningen berörda affärsbankerna
antingen inskränkte sin kreditgivning till allmänheten eller begagnade
sig av ökad kredit i riksbanken eller ock genom anlitande av
båda dessa utvägar åstadkomme den utjämning, som föranleddes av
minskningen i rörelsemedel.
Enär den av riksbanken vid affärsbankernas rediskontering och upplåning
tillämpade räntesatsen i allmänhet torde vara något högre än den
genomsnittliga räntesatsen för monopolbolagens banktillgodohavanden i
svenska kronor, skulle i regel vinst uppstå för det allmänna, för den händelse
en överflyttning av banktillgodohavandena till riksbanken föranledde
ifrågavarande affärsbanker att taga kredit i riksbanken i anspråk
med motsvarande belopp. Därest affärsbankerna i stället skulle finna
lämpligt att minska sin kreditgivning till allmänheten och öka sin kredit
i riksbanken med ett belopp, som endast motsvarade en del av de över-,
flyttade medlen, skulle naturligtvis den situation kunna inträda, att
riksbankens ökade ränteinkomst på grund av överflyttningen icke uppginge
till det räntebelopp, som monopolbolagen skulle gå förlustiga.
Överhuvud förefaller det dock fullmäktige sannolikt, att en överflyttning
i största möjliga utsträckning av monopolbolagens banktillgodohavanden
till riksbanken skulle komma att tillföra det allmänna något
ökad inkomst.
Monopolbolagen underhålla för närvarande räkning med svenska banker
å följande orter, där riksbanken icke har kontor:
Arvika,
Charlottenberg,
Eslöv,
Hudiksvall,
48 Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.
Karlshamn,
Landskrona,
Södertälje,
Åhus och
Ödåkra.
Även om det i princip anses, att bolagen böra hava sina bankmedel
placerade i riksbanken, synes enligt fullmäktiges mening hinder icke
böra möta mot ett bibehållande av räkningar bos affärsbanker å platser,
där det på grund av lokala skäl kan vara lämpligt att hava dylik
bankförbindelse.
Båda monopolbolagen inköpa utländska valutor i stor omfattning från
vissa affärsbanker, vilka således erhålla vinsten å denna rörelse. Örn inköpen
i. stället verkställdes bos riksbanken, som utan svårighet torde
kunna tillhandahålla bolagen dylika valutor, skulle vinsten gå till det
allmänna.
Vid större köp lära monopolbolagen i regel hava lyckats förvärva
utländsk valuta till något lägre kurs än den av riksbanken noterade. Då
riksbankens försäljning av utländska valutor till monopolbolagen liksom
till andra kunder enligt fullmäktiges mening bör ske till den officiella
kursen, är det således möjligt, att ifrågavarande bolag genom att hänvisas
till riksbanken för täckande av sitt valutabehov komme att få vidkännas
något större kostnader än eljest skulle bliva fallet. Bolagens merkostnad
torde uppvägas av ökad inkomst för riksbanken.
De framställda frågorna hava icke givit fullmäktige anledning ingå
på ett bedömande av den ifrågasatta överflyttningen ur mera allmänna
och principiella synpunkter. Fullmäktige vilja dock icke underlåta att
framhålla, att överflyttningen icke får anses medföra en minskning av
bolagsledningarnas ansvar för och bestämmanderätt i övrigt beträffande
bolagets penning- och kreditdispositioner. Det förhållandet, att bolagen
icke längre skulle åtnjuta ränta å banktillgodohavanden, bör exempelvis
icke föranleda en mera vidsträckt kreditgivning från bolagens sida än
som betingas av affärsmässiga hänsyn.
Stockholm den 10 april 1930.
Å fullmäktiges vägnar:
IVAR ROOTH.
Carl Törnebladh.
B0153S. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1930.