Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.
1
Nr 10.
Ankom till riksdagens kansli den 4 mars 1930 kl. 1 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion örn
frihet från stämpelavgift vid lagfart å fång enligt ensittarlagen.
(lia avd.)
I en inom andra kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion,
nr 229, har herr Törnkvist i Karlskrona hemställt, »att riksdagen
måtte vidtaga sådan förändring i eller göra sådant tillägg till stämpelförordningen,
att ensittarfång förklaras fria från stämpelavgift».
Enligt rubriken »Köp av fast egendom» under 8 § i förordningen angående
stämpelavgiften den 19 november 1914 (stämpelförordningen) skall
avhandling örn sådant köp, då den för lagfart företes, förses med stämpel,
som, utom i vissa särskilt angivna fall, skall utgöra 1 krona för varje
fulla 100 kronor av egendomens värde. Med avhandling förstås i denna
paragraf, enligt stadgande i sista stycket av paragrafen, varje skriftligen
avfattad handling, evad den har formen av ett mellan två eller flera personer
slutet avtal eller icke, vilken i det avseende, varom i varje fall är
fråga, medför upplåtelse av rättighet eller åtagande av förpliktelse.
Det i motionen framställda yrkandet avser införande i stämpelförordningen
av ett uttryckligt stadgande därom, att stämpelavgift icke skall
utgå vid företeende för lagfart av handling å fång enligt lagen den 18 juni
1925 örn rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt
upplåtet område (ensittarlagen).
Till stöd för sitt yrkande har motionären i huvudsak anfört följande.
Det syntes råda oklarhet hos domstolarna, huruvida stämpelavgift skall
utgå eller ej vid företeende för lagfart av handling å fång enligt ensittarlagen.
Vissa domstolar stämpelbelade dylik handling, andra däremot icke.
Ett önskemål vore att få en enhetlig praxis å området. Blott med anlitande
av rättsväsendet vore detta kanske icke möjligt utan en tidsödande omgång
med fullföljd till högre instanser. Riksdagen kunde emellertid snabbt rätta
till saken. Stämpelfrihet borde stadgas.
På hemställan av 1929 års bevillningsutskott (betänkande nr 28) har riksdagen
i skrivelse till Kungl. Majit den 5 juni samma år, nr 314, anhållit,
Bihang till riksdagens protokoll WHO. 7 sami. !) höft. (Nr 10 — 11.) 1
Utskottet.
Gällande bestämmelser.
Motionen.
Utskottets
yttrande.
2
Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.
att Kungl. Majit ville verkställa en allmän revision av stämpellagstiftningen,
i vad densamma avsåge avgifter, som utginge enligt 8 § stämpelförordningen.
Utskottet förutsätter, att en utredning i sådant syfte kommer
att av Kungl. Majit igångsättas inom en nära framtid. Till följd härav
och då, enligt vad utskottet inhämtat, talan jämlikt 20 § stämpelförordningen
örn återfående av erlagd stämpelavgift för sådan handling, som i
motionen avses, blivit i visst fall anhängiggjord i vederbörande hovrätt,
har utskottet, utan att nu taga ställning till frågan, huruvida ensittarfång
för närvarande äro underkastade stämpelplikt, ansett sig böra avstyrka bifall
till motionärens förslag.
Utskottet hemställer alltså,
att motionen lii 229 av herr Törnkvist i Karlskrona,
örn frihet från stämpelavgift vid lagfart å fång enligt
ensittarlagen, icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 4 mars 1930.
På bevillningsutskottets vägnar:
JOH. NILSSON.
Närvarande: herrar Johan Nilsson i Kristianstad, Bärg, Bergman, Örne, Boman, K. Oscar
Ericson i Oberga. Leander, Björnsson, Johansson i Arkösund, Bengtsson i Kullen,
Hamrin, Olsson i Golvvasta, Björklund, Nilsson i Hörby, Wahlmark, Forssberg,
Olsson i Gävle, Lithander, Johansson i Krogstorp och Werner.