Bevillningsutskottets betänkande Nr 1.
1
Nr 1.
Ankom till riksdagens kansli den 4 iebruari 1930 kl. 1 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts •proposition
angående godkännande av ett mellan Sverige och
Tyska Riket slutet tilläggsavtal nr 2 till handels- och sjöfartstraktaten
den 14 maj 1926.
Genom en den 9 januari 1930 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad
proposition, nr 16, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen
bilagda utdrag av statsrådsprotokollen över handels- och utrikesdepartementsärenden
för den 26 november 1929 och över handelsärenden
för den 9 januari 1930 samt med överlämnande av ett den 30 november
1929 mellan Sverige och Tyska Riket slutet tilläggsavtal nr 2 till handelsoch
sjöfartstraktaten den 14 maj 1926, jämte därtill hörande slutprotokoll,
äskat riksdagens godkännande av berörda avtal och protokoll.
v
Det med propositionen överlämnade tilläggsavtalet med tillhörande slutprotokoll
är av följande lydelse:
Bihang till riksdagens protokoll 1930.
7 sami.
1 håfl.
(Nr 1.)
I
2
Bevillningsutskottets betänkande Nr 1.
Tilläggsavtal nr 2 till handels- och
sjöfartstraktaten mellan Sverige och
Tyska Riket den 11 maj 1926.
Mellan Sverige och Tyska Riket
har överenskommelse träffats örn
nedanstående tilläggsbestämmelser
till handels- och sjöfartstraktaten
den 14 maj 1926 och tilläggsavtalet
den 11 december 1928:
Zweites Zusatzabkommen zu dem
Handels- und Scliiffahrtsvertrag vom
14. Mai 1926 zwischen dem Deutschen
Reich und dem Königreich Schweden.
Zwischen dem Deutschen Reich und
dem Königreich Schweden sind die
nachstehenden Zusatzvereinbarungen
zu dem Handels- und Schiffahrtsvertrag
vom 14. Mai 1926 und dem
Zusatzabkommen vom 11. Dezernber
1928 getroffen worden:
Artikel 1.
Artikel 1.
I tariff A »Införseltullar i Tyskland»
införas följande ändringar:
Der Tarif A »Zölle bei der Einfuhr
nach Deutschland» wird, wie
folgt, |
geändert: |
||||
Nr i tyska |
Varans benämning |
Tullsats |
Nr. des |
Benennung des Gegenstandes |
Zollsatz |
1. Nr 1, 2, 3 och 4 utgå. |
1. Die Nr. 1, 2, 3 und 4 werden gestrichen. |
2. Följande nr »ur 27» tillfogas:
ur 27 | Timotejhö ....................| fritt
3. Nr 103 erhåller följande lydelse:
103 Nötkreatur, levande .
Anmärkning. Tull satsen för
nötkreatur till slakt utgör under
år 1930 för ett antal av
högst 5,000 st. och från och
med år 1931 för ett årligt
antal av högst 6,000 st. 16
Rink. för 100 kg levande vikt.
Skulle kontingenten på 6,000
st. enligt den tyska tullförvaltningens
förteckningar utnyttjas
till minst 90 % under något
av åren 1931 till och med
1933, så ökas det årliga antalet
från och med det därpå
följande året till 7,000 st. Fördelningen
av kontingenterna
för 100
kg
levande
vikt
24.50
2. Die folgende Nr. »aus 27» wird neu
eingefiigt:
aus 271 Timotheheu | frei
3. Die Nr. 103 erhält folgende Fassung:
fur 1 dz
Lebendgewicht
24.50
103 Rindvieh, lebend
Anmerkung. Der Zollsatz je
dz Lebendgewicht beträgt flir
Rindvieh zu Schlachtzwecken
im Jahre 1930 flir eine Gesamtraenge
bis zu 5,000 Stuck,
vom Jahre 1931 ab fur eine
Gesamtmenge bis zu 6,000
Stuck jährlich 16 RM. Sollte
das Kontingent von 6,000 Stuck
nach den Anschreibungen der
deutschen Zollverwaltung in
einem der Jahre 1931 bis einschliesslich
1933 zu 90 v. H.
oder mehr ausgenutzt werden,
so erhöht sidi die jährliche
Kontingentsmenge von dem
Bevillningsutskottets betänkande Nr 1.
3
Nr i tyska |
Varans benämning |
Tullsats |
förbehålles åt svenska rege-ringen, som skall meddela tyska |
||
Rätten attförtullanötkreatur |
||
4. Nr 104 erhåller följande lydelse: |
||
104 |
Får, levande ................ |
22.50 |
5. Nr 106 utgår.
Nr. des |
Benennung des Gegenstandes |
Zollsatz |
darauf folgenden Jahre ab auf Die Befugnis zur Abfertigung |
4. Die Nr. 104 erhält folgende Fassung:
104 |Schafe, lebend...............| 22.5 0
5. Die Nr. 106 wird gestrichen.
6. Hittillsvarande nr »ur 108» utgår 6. Die bisherige Nr. »aus 108» wird
och i stället införes följande nya gestrichen und dafur folgende neue
nr »ur 108»: Nr. »aus 108» eingefugt:
ur 108
Huvuden och fötter av
svin, tungor, hjärtslag,
njurar, mellangärden,
mjältar, lungor, luftstrupar
av kreatur (med
undantag av fjäderfä),
färska (icke frusna) ...
18
ausl08
Köpfe und Spitzbeine
von Schweinen, Zungen,
Herz, N iere, Zwerchfell,
Milz,Lungen,Luftröhren
von Vieh (ausgenommen
Federvieh),
frisch (nicht gefroren)
18
ur 108
Levrar av kreatur (med
undantag av fjäderfä),
färska (icke frusna) ...
Anmärkning. Huvuden och
fötter av svin, tungor, levrar,
hjärtslag, njurar, mellangärden,
mjältar, lungor, luftstrupar
av kreatur (med
undantag av fjäderfä) skola,
örn de heströtts med salt
eller begjutits mod saltvatten
uteslutande till bevarande
under transporten, fördragsmässigt
tullbehandlas icke
såsom enkelt tillredda utan
såsom färska.
16
aus108
Lebern von Vieh (ausgenommen
Federvieh),
frisch (nicht gefroren)
Anmerkung. Köpfe und Spitzbeine
von Schweinen, Zungen,
Lebern, Herz, Niere,
Zwerchfell, Milz, Lungen,
Luftröhren von Viell <ausgenommen
Federvieh), alle
eliese lediglich zurErhaltung
während der Versendung
durell Restreuen mit Salz
oder durch Regiessen mit
Salzwasser eingcsalzen, werden
vertragsmässig nicht als
oinfach zubereitet, sondern
als frisell vcrzollt.
16
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 1.
Nr |
Tullsats |
|
i tyska |
Varans benämning |
för 100 kg |
Nr. des
deutschen
Zolltarifs
-
Benennung des Gegenstandes
Zollsatz
flir 1 dz
RM
7. Följande nr »ur 123» tillfogas: 7. Die folgende Nr. »aus 123» wird nea
eingefugt:
ur 1231 Hummer.......................|brutto200 aus 1231 Hummern | rh 200
8. Anmärkningen till nr 135 erhåller
följande lydelse:
Anmärkning till nr 135. Medgiver
Tyskland tredje land
fördragstullsatser för någon
särskild sort hård ost, skall
den lägsta av dessa tnllsatser
tillämpas på svensk hård ost.
Artikel 2.
I artikel 23, andra stycket, första
punkten, av traktaten den 14 maj
1926 ersättas orden »och förbliver
från nämnda dag gällande under
en tid av tre år» med orden »och
förbliver gällande till och med den
31 december 1932».
Artikel 3.
Detta tilläggsavtal, som är avfattat
i två exemplar på svenska och tyska
språken, skall, å båda sidor efter
de lagstiftande församlingarnas godkännande,
ratificeras. Ratifikationshandlingarna
skola snarast möjligt
utväxlas i Stockholm. Tilläggsavtalet
träder i kraft den dag, då ratifikationshandlingarna
utväxlas, och
kan endast uppsägas tillsammans
med handels- och sjöfartstraktaten
den 14 maj 1926 samt det första tillläggsavtalet
den 11 december 1928.
8. Die »Anmerkung zu Nr. 135» erhält
folgende Fassung:
Anmerkung zu Nr 135. Falls
Deutschland dritten Ländern
flir irgendeine besondere Sorte
von Hartkäse vertragsmässige
Zollsätze zugestehen sollte, so
wird auf schwedischen Hartkäse
der niedrigste dieser
Zollsätze angewendet werden.
Artikel 2.
In Artikel 23 Absatz 2 Satz 1 des
Yertrages vom 14. Mai 1926 werden
die Worte »und bleibt von diesem
Tage an drei Jahre in Geltung» ersetzt
durch die Worte »und bleibt
bis zum 31. Dezember 1932 in
Geltung».
Artikel 3.
Dieses Zusatzabkommen, das in
doppelter Urschrift in deutscher und
in schwedischer Sprache ausgefertigt
ist, soll, beiderseits nach Zustimmung
der gesetzgebenden Körperschaften,
ratifiziert werden. Die Ratifikationsurkunden
sollen so bäld als möglich
in Stockholm ausgetauscht werden.
Das Zusatzabkommen tritt arn Tage
des Austauschs der Ratifikationsurkunden
in Kraft und kann nur
gemeinsam mit dem Handels- und
Schiffahrtsvertrag vom 14. Mai 1926
Bevillningsutskottets betänkande Nr 1.
5
Till bekräftelse härav hava de
fullmäktige, efter ömsesidigt företeende
av sina i god och behörig
form befunna fullmakter, undertecknat
detta tilläggsavtal.
Berlin den 30 november 1929.
E. af Wirsén
Sveriges Minister i Berlin.
und dem ersten Zusatzabkommen vom
11. Dezember 1928 gekundigt werden.
Zu Urkund dessen haben dieBevollmächtigten
nach gegenseitiger Mitteilung
ihrer in guter und gehöriger
Form befundenen Vollmachten dieses
Zusatzabkommen unterzeichnet.
Berlin, arn 30. November 1929.
Dr. Carl von Schubert
Staatssekretär des Auswärtigen Amts.
Max Waldeck
Geheimer Regierungsrat,
M inisterialrat im Reichswirtschaftsministeriuin
6
Bevillningsutskottets betänkande Nr 1.
Slutprotokoll.
Vid undertecknandet denna dag
av andra tilläggsavtalet till svensktyska
handels- och sjöfartstraktaten
den 14 maj 1926 hava undertecknade
fullmäktige förklarat, att överenskommelse
råder om följande punkter:
1.
Till artikel 1, punkt 2:
Såsom timotejhö skall anses
endast sådant hö, som uppenbarligen
övervägande, d. v. s. till
mer än hälften, består av timotej
(Phleum pratense).
2. Till artikel 1, punkt 3:
Införseln av levande nötkreatur
till slakt får av hänsyn till
veterinärpolisväsendet endast äga
rum över tysk sjögränstullplats
för omedelbar nedslaktning i sjögränsslakthus.
3. Till artikel 2:
Den av Tyskland verkställda
uppsägningen av den svensktyska
handels- och sjöfartstraktaten
den 14 maj 1926 skall upphöra
att verka, om det denna dag
undertecknade tilläggsavtalet blir
å båda sidor ratificerat, och ratifikationshandlingarna
utväxlas
före den 15 februari 1930.
Till bekräftelse härav hava de fullmäktige
undertecknat detta protokoll
i Berlin den 30 november 1929.
E. af Wirsén
Sveriges Minister i Berlin.
Schlussprotokoll.
Bei der heute erfolgten Unterzeichnung
des zweiten Zusatzabkommens
zum deutsch-schwedischen
Handels- und Schiffahrtsvertrag vom
14. Mai 1926 haben die unterzeiehneten
Bevollmächtigten erklärt, dass
Einverständnis fiber folgende Punkte
besteht:
1. Zu Artikel 1 Ziffer 2:
Als Timotheheu ist nur solches
Heu anzusehen, das offensichtlich
tiberwiegend, d. h. zu mehr als
der Hälfte, aus Timothe (Phleum
pratense) besteht.
2. Zu Artikel 1 Ziffer 3:
Die Einfuhr von lebendem Rindvieh
zu Schlachtzwecken darf
aus veterinärpolizeilichen Gränden
nur fiber eine deutsche Seegrenzzollstelle
zur sofortigen
Abschlachtung in einem Seegrenzschlachthaus
erfolgen.
3. Zu Artikel 2:
Die von Deutschland ausgesprochene
Kfindigung des deutschschwedischen
Handels- und Schiffahrtsvertrags
vom 14. Mai 1926
wird gegenstandslos, wenn das
heute unterzeichnete Zusatzabkommen
beiderseits ratifiziert
wird und die Ratifikationsurkunden
vor dem 15. Februar
1930 ausgetauscht werden.
Zu Urkund dessen haben die Bevollmächtigten
dieses Protokoll zu
Berlin arn 30. November 1929 unterzeichnet.
Dr. Carl von Schubert
Staatssekretär des Auswärtigen Amts.
Max Waldeck
Geheimer Regierungsrat,
Ministerialrat im Reiehswirtschaltsministerium.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 1. ;7
Handels- och sjöfartstraktaten mellan Sverige och Tyska Riket den 14 maj
1926 blev från tysk sida den 26 juni 1929 uppsagd att träda ur kraft den
15 februari 1930. Anledningen härtill var, att man i Tyskland ämnade
företaga en allmän revision av tullsatserna för jordbruksprodukter och därför
önskade bliva befriad från de bestämmelser i traktaten, varigenom handlingsfriheten
i detta avseende var bunden. Efter det traktaten uppsagts bar
en sådan revision genomförts. Härigenom torde, sedan nämnda bestämmelser
i traktaten bortfallit, tullförhöjningar komma att inträda för spannmål,
levande nötkreatur, får och svin samt kött och fläsk. Beträffande tullen för
smör, vilken icke bundits genom traktaten, har tyska riksdagen jämväl beslutat
en betydande förhöjning.
Föreliggande tilläggsavtal lämnar den gällande handels- och sjöfartstraktaten
väsentligen oförändrad i alla punkter, vilka icke beröra jordbruksalster.
Endast i en mindre betydande punkt, nämligen rörande tullen för
hummer, bar ändring vidtagits i gällande avtal till förmån för ett annat
svenskt intresse än jordbrukets.
Redan mot gällande traktat torde ur jordbrukets synpunkt erinringar
kunna framställas. I det av 1926 års bevillningsutskott avgivna betänkande
nr 45 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 223 angående
godkännande av nämnda handels- och sjöfartstraktat uttalade också utskottet,
att genom traktaten de svenska önskemålen framför allt i vad dessa avsåge
tillgodoseende av jordbrukets och järnhanteringens intressen i flera delar
icke vunnit önskvärt beaktande. De nya riktlinjerna för den tyska tull''
politiken å jordbrukets område, vilka föranlett Tyskland att uppsäga traktaten,
synas, trots de i tilläggsavtalet från tysk sida lämnade medgivandena, komma
att i stort sett ytterligare försämra exportmöjligheterna för den inhemska
jordbruksnäringen.
Utskottet har icke på’ grundval av de sakliga uppgifter, som lämnats i
propositionen eller eljest stått till utskottets förfogande, kunnat bilda sig
en fullt tillförlitlig uppfattning örn arten och omfattningen av de svårigheter,
traktatens försättande ur kraft skulle medföra för Sverige. Emellertid
torde ett traktatlöst tillstånd kunna tänkas föranleda allvarliga olägenheter
för flera svenska intressen, icke minst jordbrukets. Med hänsyn härtill
har utskottet icke ansett sig böra avstyrka bifall till den föreliggande
propositionen.
Utskottet hemställer således,
att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande proposition nr 16, meddela det av Kungl.
Maj:t äskade godkännandet av det med propositionen
överlämnade, mellan Sverige och Tyska Riket den 30
Utskottet.
8
Bevillningsutskottets betänkande Nr 1.
november 1929 avslutade tilläggsavtal nr 2 till handelsoch
sjöfartstraktaten dea 14 maj 1926 jämte därtill hörande
slutprotokoll.
Stockholm den 4 februari 1930,
På bevillningsutskottets vägnar:
JOH. NILSSON.
Härvarande: herrar Johan Nilsson i Kristianstad, Bärg, Bergman, Örne, Leander, Jönsson i
Slätåker, Björnsson, Månsson i Furuvik, Johansson i Arkösund, Bengtsson i
Kullen, Hamrin, Lövgren i Nyborg, Olsson i Golwasta, Nylander i Stockholm,
Björklund, Wahlmark, Forssberg, Andersson i Boda, Lithander och Svedberg.
Reservationer:
1) av herrar Bergman och Hamrin, vilka anfört:
»Såsom framgår av propositionen, har från tysk »ida dea mellan vårt
land och Tyska Riket sedan år 1926 gällande handels- och sjöfartatraktaten
uppsagts att träda ur kraft den 15 februari 1930. Av statsrådsprotokollet
inhämtas vidare, ari de håda regeringarna enats att upptaga förhandlingar
i syfte att söka uppnå en överenskommelse, som lämnade den
gäUande traktaten väsentligen oförändrad i alla punkter, vilka icke berörde
jordbrukets område, För den händelse förhandlingarna komme
att leda till en sådan överenskommelse, skulle densamma med hänsyn härtill
erhålla formen av ett tilläggsavtal till 1926 års handels- och sjöfartstraktat.
Uppsägningen av denna skulle anses såsom återkallad, därest
tilläggsavtalet trädde i kraft före den 15 februari 1930.
Redan inför denna uppläggning av ärendet från svensk sida synes man
kunna sätta ett frågetecken. Av statistiken inhämtas, att beträffande
varuutbytet med Tyskland sedan lång tid tillbaka vår import betydligt
överstigit exporten. Sålunda har under åren 1925—1928 samt för den tid
av 1929, för vilken siffrorna äro kända, varuutbytet med Tyskland varit
följande:
Bevillningsutskottets betänkande Nr 1. 9
Värdet av Sveriges varuutbyte med Tyskland:
• |
1 n 1 ö |
r 8 e 1 |
U t f |
ö r s e 1 |
Milj. kr. |
Procenttal av |
Milj. kr. |
Procenttal av |
|
totalinförseln |
totalutlörseln |
|||
1925 ...................... |
.................. 377.73 |
26.ii |
206.25 |
15.17 |
1926 ...................... |
................... 459.6 6 |
30.8 5 |
189.13 |
13.32 |
1927 ...................... |
.................. 484.98 |
30.61 |
270.91 |
16.76 |
1928 ...................... |
.................. 530.51 |
31.06 |
198.46 |
12.60 |
Värdet av Sveriges in- och utförsel till Tyskland av levande djur, matvaror
av djur (med undantag av fisk och konserver) ävensom spannmål samt
produkter därav uppgick nedannämnda år till följande belopp i tusental
kronor: |
||
Införsel |
Utförsel |
|
1925 .......... |
.......... 23,361 |
19,608 |
1926 .......... |
.......... 19,912 |
28,231 |
1927 .......... |
.......... 29,739 |
33,926 |
1928 .......... |
.......... 42,423 |
29,561 |
1929 .......... |
.......... 36,000 (preliminärt) 41,499 (preliminärt) |
Härav framgår att medan vi såsom förhandlande part, då det gällde
varuutbytet i dess helhet, måste anses intaga en synnerligen stark ställning,
blev däremot förhållandet ett annat, då fråga uppstod örn förhandlingar
rörande enbart produkter, som avse jordbruket. Att på sätt som
skedde föreslå eller medgiva förhandlingarnas begränsning till enbart
sistnämnda område, innebar otvivelaktig ett försvagande av Sveriges
ställning i försvaret för det mest utsatta näringsområdet. Någon tillfredsställande
förklaring varför så skedde har icke lämnats utskottet.
I årets trontal har regeringen hebådat, att den hade för avsikt att förelägga
riksdagen vissa förslag syftande till hjälp och stöd åt jordbruket
och dess utövare. Någon annan kännedom örn innehållet eller detaljerna
i dessa förslag, än vad genom trontalet meddelats, har ej lämnats riksdagen
eller utskottet. Det måste emellertid anses uppenbart, att de sålunda
väntade förslagen hava ett ofrånkomligt sammanhang med nu ifrågavarande
tilläggsavtal. Detta är så mycket mera obestridligt som förslagen
uppgivas vara avsedda att å ena sidan befordra våra exportmöjligheter
av jordbruksprodukter och å andra sidan hindra importen av sådana.
Under dessa förhållanden synes det hava bort vara Kungl. Majit
angeläget att så förbereda detta ärende, att riksdagen, innan den nödgats
fatta beslut rörande traktatavtalet, vunnit fullständig kännedom örn den
av regeringen planerade stödaktionens innehåll. Bristen härutinnan måste
vara ägnad att framkalla de starkaste betänkligheter mot att, på sätt som
sker genom en anslutning till utskottets hemställan, nu biträda propositionen.
Bihang till riksdagens protokoll 19:10. 7 sami. 1 haft. (Nr 1.)
2
10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 1.
Beträffande slutligen tilläggsavtalets sakliga innehåll, förklarar visserligen
departementschefen, att de svenska eftergifterna i stort sett uppvägas
av de vunna fördelarna för vår export och att det föreslagna tillläggsavtalet
därför icke kan sägas förminska värdet av 1926 års traktat.
Redan utsko Usina joriteten synes dock hysa en annan uppfattning, då den
gör gällande, att exportmöjligheterna för jordbruksnäringen komme att i
stort sett försämras, trots de från tysk sida lämnade medgivandena.
Denna mening torde även, såvitt framgår av vissa yttranden över förslaget,
som avgivits av över detsamma hörda myndigheter, delas av dessa.
De kompensationer, vilka lämnas Sverige, kunna icke anses vara jämförliga
med de fördelar, som motparten erhåller.
Sistnämnda åsikt rörande tilläggsavtalets innebörd och sannolika verkningar
synes oss bättre grundad än det ovan återgivna omdömet därom i
propositionen. Det sålunda inträffade förhållandet måste anses så mycket
mera beklagligt, när man erinrar sig, hurusom bevillningsutskottet år
1926 fann sig böra uttala örn den nu uppsagda traktaten, att i densamma
de svenska önskemålen, framför allt i vad dessa avsåge tillgodoseendet
av bland annat jordbrukets intressen, i flera delar icke vunnit önskvärt
beaktande. Det kan enligt vår mening icke bestridas, att detta i än högre
grad gäller det nu förevarande avtalet.
Utskottets skäl för att icke avstyrka propositionen är, att ett traktatlöst
tillstånd torde kunna tänkas föranleda allvarliga olägenheter för flera
svenska intressen.
Örn man betraktar detta skäl i belysningen av, att utskottet samtidigt
förklarar sig icke hava kunnat, på grundval av de sakliga uppgifter, som
stått utskottet till buds, bilda sig en fullt tillförlitlig uppfattning örn de
sålunda befarade svårigheterna, synas motiven för utskottets ståndpunkt
få betecknas såsom föga övertygande. Med hänsyn till förhållandet mellan
de båda parternas export- och importsiffror, enkannerligen utvecklingen
av dessa från och med år 1925, synes nämligen ett traktatlöst tillstånd
också inrymma möjligheter, som kunna utnyttjas för de svenska
intressenas tillgodoseende.
Med hänsyn till vad sålunda förekommit och efter övervägande av skälen
för och emot ett godkännande av Kungl. Maj:ts förevarande proposition,
hava vi funnit de sistnämnda skälen starkare och nödgas alltså avstyrka
godkännandet av densamma»; samt
2) av herrar Olsson i Golvvasta, Andersson i Boda och Svedberg, vilka
anfört:
»Redan den numera uppsagda handels- och sjöfartstraktaten av den 14 maj
1926 mellan Sverige och Tyska Riket var för det svenska jordbruket oförmånlig,
varför tvekan kunde råda, huruvida den bort antagas. Det nu
föreliggande tilläggsavtalet försämrar i viktiga avseenden ställningen ytter
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 1. 11
ligare vartill kommer, att en i prohibitiv riktning verkande höjning av den
tyska smörtullen vidtagits. Det mindre tillfredsställande resultatet torde
förklaras därav, att förhandlingarna i enlighet med från tysk sida uttalad
önskan i huvudsak endast omfattat jordbruksprodukter. Vi anse emellertid,
att det från svensk sida bort påyrkas förhandlingar örn det år 1926
slutna avtalet i dess helhet.
Som en av de största nackdelarna i tilläggsavtalet torde böra räknas, att
bindningen av vissa tullsatser skall upphöra. I samband härmed må erinras,
att Tyska Riket ej heller bundit sig till visst maximibelopp för sina
utförselbevis å spannmål, vari ligger en fara, att svensk spannmålsodling
åtminstone till viss del kan komma att ekonomiskt omöjliggöras. Havredumpingen
har redan givit ett exempel, som är ägnat att ingiva farhågor
för framtiden. Då därtill kommer den snävt tilltagna kontingenteringen
av slaktdjur samt risken för höjning av tullsatserna för levande svin och
fläsk, varigenom exporten därav ytterligare skulle försvåras, kunna vi icke
förorda, att tilläggsavtalet i nu föreliggande skick av riksdagen godkännes.
På anförda grunder ha vi ansett, att utskottet bort hemställa,
att riksdagen måtte avslå Kungl. Majlis proposition
nr 16.»