Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

1

Nr 8 A.

Godkänd av första kammaren den 26 april 1929.
Godkänd av andra kammaren den 26 april 1929.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av dels vissa utav
Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under åttonde
huvudtiteln gjorda framställningar, dels ock åtskilliga
beträffande samma huvudtitel väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 8.)

Till Konungen.

Departementet.

l:o) I den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1929/1930 har Eders
Kungl. Maj:t i avseende å åttonde huvudtiteln (punkt 1 av det vid propositionen
fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden samma dag)
föreslagit riksdagen att till bestridande av kostnaderna inom ecklesiastikdepartementet
för ökad föredragning i regeringsrätten för budgetåret 1929/1930
anvisa ett extra anslag av 7,000 kronor.

Riksdagen har intet att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag och får
därför anmäla, att riksdagen till bestridande av kostnaderna inom ecklesiastikdepartementet
för ökad föredragning i regeringsrätten för budgetåret
1929/1930 anvisat ett extra anslag av 7,000 kronor.

Arkiv, bibliotek och museer.

2:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 2) föreslagit riksdagen att
dels med uteslutande ur staten för riksarkivet av en där upptagen
registratorstjänst i lönegraden B 21 — därstädes i stället uppföra ytterligare
en andre arkivarietjänst i samma lönegrad;

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 14 sand. Nr 8 A.

1

2

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels ock i riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppföra det ordinarie förslagsanslaget
till riksarkivet med oförändrat belopp 167,800 kronor.

Nu gällande stat för riksarkivet upptager i lönegraden B 21 fyra andre
arkivarier och en registrator. Registratorstjänsten inrättades från och med
år 1910 i avsikt att till en ordinarie tjänsteman sammanföra de förut mellan
ett flertal befattningshavare fördelade expeditionsgöromålen. Såsom skäl för
den nu föreslagna förändringen har åberopats, att nyssnämnda ordning icke
kunnat så, som avsett varit, förverkligas, i det att på grund av expeditionsgöromålens
starka ökning och andra förhållanden de uppgifter, som från
början knutits till registratorstjänsten, numera måst utskiftas på flera personer.
De expeditionsgöromål, som för närvarande vore uppdragna åt registratorn,
vore till sin art icke väsentligt olika de uppgifter, som åvilade
vissa andra tjänstemän inom arkivet. Vidare har framhållits, att tjänstgöringen
såsom registrator i riksarkivet i avseende å vetenskapliga förutsättningar
och utbildning vore av helt annorlunda krävande art än registratorstjänsten
hos flertalet andra statsmyndigheter, och riksarkivet hade också''måst
fordra enahanda vetenskapliga skolning hos registratorn som hos en andre
arkivarie. Den nu föreslagna åtgärden skulle möjliggöra ett mera rationellt
utnyttjande av arbetskrafterna.

Riksdagen har icke kunnat undgå att hysa vissa betänkligheter mot den
ifrågasatta förändringen med tanke på att densamma skulle kunna i framtiden
giva anledning till nya krav på inrättande av en särskild registratorstjänst.
De angivna skälen för ändringen synas emellertid i och för sig bärande,
varför riksdagen icke velat ställa sig avvisande mot förslaget. Därvid
förutsätter emellertid riksdagen, att registratorsgöromålen skola jämväl hädanefter
kunna fördelas på olika förefintliga arbetskrafter, så att icke anspråk
på inrättande av en särskild befattning för dessa göromåls skötande skola
behöva framkomma.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels — med uteslutande ur staten för riksarkivet av en där upptagen registratorstjänst
i lönegraden B 21 — därstädes i stället uppfört ytterligare
en andre arkivarietjänst i samma lönegrad;

dels och i riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppfört det ordinarie förslagsanslaget
till riksarkivet med oförändrat belopp 167,800 kronor.

3:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till uppehållande av
expedition i riksarkivets nya lokaler vid Östermalmsgatan i Stockholm anvisat
för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 4,000 kronor.

4:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 4) föreslagit riksdagen att
dels förklara, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, skall

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 3

från och med den 1 juli 1929 äga tillämpning å befattningshavare vid länsarkivet
i Östersund;

dels bestämma antalet ordinarie befattningar vid landsarkiven på följande

sätt:

Befattningar Lönegrad

4 landsarkivarier...........................B 26

1 länsarkivarie.............................B 22

1 andre arkivarie...........................B21

4 expeditionsvakter......................... B 5;

dels fastställa av departementschefen i statsrådsprotokollet förordat förslag
till ordinarie avlöningsstat för länsarkivet i Östersund;

dels förklara, att de av riksdagen i dess skrivelse den 22 februari 1921
nr 55 lämnade medgivanden i anledning av den då beslutade löneregleringen
för statsdepartement med flera verk må i tillämpliga delar gälla även beträffande
ifrågavarande länsarkiv;

dels ock under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande av det
ordinarie förslagsanslaget till landsarkiven och det ordinarie reservationsanslaget
till inköp av arkivalier och tryckta arbeten för landsarkiven —
uppföra

ej mindre under rubriken »Landsarkiven m. m.» ett ordinarie förslagsanslag
av 101,800 kronor

än även under rubriken »Inköp av arkivalier och tryckta arbeten för landsarkiven
m. m.» ett ordinarie reservationsanslag av 1,800 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen

dels förklarat, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
skall från och med den 1 juli 1929 äga tillämpning å befattningshavare vid
länsarkivet i Östersund;

dels bestämt antalet ordinarie befattningar vid landsarkiven på föl -

jande sätt:

Befattningar Lönegrad

4 landsarkivarier...........................B 26

1 länsarkivarie ............................ B 22

1 andre arkivarie ..........................B21

4 expeditionsvakter......................... B 5;

dels fastställt följande avlöningsstat för länsarkivet i Östersund:
Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag. . kronor 7,700: —

Vikariatsersättningar, förslagsanslag................ » 600: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. . . . » 5,500: —

Summa kronor 13,800: —

4

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels förklarat, att de av riksdagen i dess skrivelse den 22 februari 1921
nr 55 lämnade medgivanden i anledning av den då beslutade löneregleringen
för statsdepartement med flera verk må i tillämpliga delar gälla
även beträffande ifrågavarande länsarkiv;

dels under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande av det ordinarie
förslagsanslaget till landsarkiven och det ordinarie reservationsanslaget
till inköp av arkivalier och tryckta arbeten för landsarkiven — uppfört
ej mindre under rubriken »Landsarkiven m. m.» ett ordinarie förslagsanslag
av 101,800 kronor; än även under rubriken: »Inköp av arkivalier och tryckta
arbeten för landsarkiven m. m.» ett ordinarie reservationsanslag av 1,800 kronor.

5:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 5) föreslagit riksdagen att av det utav 1928
års riksdag för uppförande, i huvudsaklig överensstämmelse med företedda,
av byggnadsstyrelsen uppgjorda ritningar, av en nybyggnad inrymmande
lokaler dels för ett till Östersund förlagt länsarkiv för Jämtlands län, dels
ock för lantmäterikontoret i samma län beviljade anslaget av 325,000 kronor
för budgetåret 1929/1930 såsom extra reservationsanslag anvisa återstoden
18,500 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag, får
anmäla, att riksdagen av det utav 1928 års riksdag för uppförande, i huvudsaklig
överensstämmelse med företedda, av byggnadsstyrelsen uppgjorda
ritningar, av en nybyggnad inrymmande lokaler dels för ett till Östersund
förlagt länsarkiv för Jämtlands län, dels ock för lantmäterikontoret i samma
län beviljade anslaget av 325,000 kronor för budgetåret 1929/1930 såsom
extra reservationsanslag anvisat återstoden, 18,500 kronor.

6:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 6) föreslagit riksdagen att, med uteslutande
ur personalstaten för kungl. biblioteket av 4 expeditionsvakter med placering
i lönegraden B 5, där uppföra 1 maskinist med placering i lönegraden
B 7 och 3 expeditionsvakter med placering i lönegraden B 5.

Då kungl. bibliotekets personalförhållanden ännu icke varit föremål för
undersökning i samband med den pågående besparingsutredningen, har riksdagen
icke ansett lämpligt, att en ändring i bibliotekets stat av det slag,
varom här är fråga, nu företages.

Riksdagen får därför anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag
icke vunnit riksdagens bifall.

7:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 7) föreslagit riksdagen att

dels öka den i staten för kungl. biblioteket ingående anslagsposten:
Böcker, inköp och inbindning, nu 70,000 kronor, med 10,000 kronor till

80,000 kronor,

dels och för budgetåret 1929/1930 anvisa till bokinköp och bokbindning
för kungl. biblioteket ett extra reservationsanslag av 40,000 kronor samt till

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

o

täckande av kostnader för utvidgning av kungl. bibliotekets referensbibliotek
ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor.

I fråga om det extra reservationsanslaget till bokinköp och bokbindning
innebär Eders Kungl. Maj:ts förslag, att det nu för samma ändamål utgående
extra anslaget skulle för budgetåret 1929/1930 höjas från 20,000 kronor till

40,000 kronor för att bereda biblioteket möjlighet att gälda inneliggande
obetalda räkningar å särskilt bokinköp men även bindningskostnader. Enligt
vad riksbibliotekarien upplyst, återstå från budgetåret 1927/1928 dylika
oguldna räkningar å omkring 20,000 kronor, och riksbibliotekarien har beräknat,
att skuldsumman vid utgången av budgetåret 1928/1929 skall hava
vuxit till minst 50,000 kronor. Riksbibliotekarien har därför hemställt, att
utöver det vanliga extra anslaget å 20,000 kronor ett extra anslag av 50,000
kronor måtte beviljas för täckande av berörda brist. Denna hemställan har
departementschefen ansett sig icke kunna tillmötesgå i vidare mån än som
ovan nämnts.

Riksdagen har funnit tillräckliga skäl anförda för den föreslagna ökningen
av den ordinarie anslagsposten till böcker, inköp och inbindning och har
därför bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag i denna del.

Vad angår den omtalade bristen i utgiftsposten för bokinköp och bindning,
synes det riksdagen anmärkningsvärt, att biblioteket på detta sätt ansett
sig kunna överskrida ramen för de av riksdagen för ändamålet beviljade
anslagsmedlen, och vill uttala sin förväntan, att berörda utgifter för framtiden
hållas inom de genom riksdagens beslut utstakade gränserna. Med
hänsyn till föreliggande omständigheter har riksdagen emellertid ansett medel
böra ställas till förfogande för täckande av berörda brist i den utsträckning,
som av Eders Kungl. Maj:t föreslagits, alltså med ett belopp av 20,000 kronor,
men finner ej lämpligt, att sistnämnda belopp sammanföres med det extra
reservationsanslaget till bokinköp och bokbindning. Enligt riksdagens mening
bör det till bristens täckande avsedda beloppet uppföras såsom ett särskilt
extra anslag i riksstaten för budgetåret 1929/1930. Vid sådant förhållande
skulle det nu utgående extra reservationsanslaget å 20,000 kronor
till bokinköp och bokbindning vid kungl. biblioteket bibehållas oförändrat
för budgetåret 1929/1930.

Eders Kungl. Maj:ts förslag om ett extra reservationsanslag å 8,000 kronor
till täckande av vissa engångskostnader för utvidgning av kungl. bibliotekets
referensbibliotek har icke föranlett någon erinran från riksdagens sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen dels

ökat den i staten för kungl. biblioteket ingående anslagsposten: Böcker,
inköp och inbindning, nu 70,000 kronor, med 10,000 kronor till 80,000
kronor,

dels till bokinköp och bokbindning för kungl. biblioteket anvisat för budgetåret
1929/1930 ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor,

6

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels till täckande av brist i kungl. bibliotekets medel till bokinköp och
bokbindning anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 20,000
kronor,

dels ock till täckande av kostnader för utvidgning av kungl. bibliotekets
referensbibliotek anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag
av 8,000 kronor.

Med anledning härav har riksdagen ökat det ordinarie förslagsanslaget
till kungl. biblioteket, nu 248,200 kronor, med 10,000 kronor till 258,200
kronor.

8:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till ökning av kungl.
bibliotekets arbetskrafter för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag
av 11,000 kronor.

9:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 9) föreslagit riksdagen att till katalogiseringsarbeten
inom kungl. biblioteket, enligt av Kungl. Maj:t meddelade
bestämmelser, för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 29,000
kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag men vill
därjämte uttala önskvärdheten av att till det anslagsäskande, som kan för
frågavarande ändamål komma att göras hos nästkommande riksdag, må
fogas en överskådlig redogörelse för omfattningen av de hittills verkställda
katalogiseringsarbetena av olika slag ävensom en sådan plan för arbetenas
fortsatta bedrivande, att det må bliva möjligt att därav bedöma, för huru
lång tid framåt och i vilken utsträckning anslag för berörda ändamål
ytterligare kan vara erforderligt.

Under åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen till katalogiseringsarbeten
inom kungl. biblioteket, enligt av Eders Kungl. Maj:t
meddelade bestämmelser, för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag
av 29,000 kronor.

10:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 10) föreslagit riksdagen att

dels till slutförande av redigeringen av den för Sveriges offentliga bibliotek
gemensamma accessionskatalogens 43:e årgång, omfattande år 1928,
samt för påbörjande av redigeringen för accessionskatalogens 44:e årgång,
omfattande år 1929, för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag
av 5,000 kronor, att användas enligt av Eders Kungl. Maj:t meddelade
föreskrifter;

dels ock till redigering av ett tioårsregister till nämnda accessionskatalogs
31:a—40:e årgångar, omfattande åren 1916—1925, bevilja ett extra reservationsanslag
av 1,000 kronor.

Riksdagen har intet att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag och får förty
anmäla, att riksdagen

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

7

dels till slutförande av redigeringen av den för Sveriges offentliga bibliotek
gemensamma accessionskatalogens 43:e årgång, omfattande år 1928,
samt för påbörjande av redigeringen för accessionskatalogens 44:e årgång,
omfattande år 1929, för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag av

5,000 kronor att användas enligt av Eders Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter; dels

och till redigering av ett tioårsregister till nämnda accessionskatalogs
31:a—40:e årgångar, omfattande åren 1916/1925, beviljat för budgetåret
1929/1930 ett extra reservationsanslag av 1,000 kronor.

ll:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 11) föreslagit riksdagen att
dels höja den i den nuvarande ordinarie staten för stifts- och landsbiblioteket
i Linköping ingående anslagsposten arvode till amanuens, nu 3,060
kronor, med 240 kronor till 3,300 kronor,

dels ock höja det i riksstaten under stifts- och landsbiblioteket i Linköping
med rubrik Avlöningar uppförda ordinarie förslagsanslaget, nu 13,060 kronor,
med 240 kronor till 13,300 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen

dels höjt den i den nuvarande ordinarie staten för stifts- och landsbiblioteket
i Linköping ingående anslagsposten arvode till amanuens, nu 3,060
kronor, med 240 kronor till 3,300 kronor,

dels och höjt det i riksstaten under stifts- och landsbiblioteket i Linköping
med rubrik Avlöningar uppförda ordinarie förslagsanslaget, nu 13,060 kronor,
med 240 kronor till 13,300 kronor.

12:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret
1929/1930 anvisat

dels till förstärkning av det ordinarie reservationsanslaget till bokinköp,
inbindning och vissa expenser för stifts- och landsbiblioteket i Linköping
ett extra anslag av 2,000 kronor,

dels ock till vissa konserveringsarbeten vid samma bibliotek ett extra reservationsanslag
av 3,000 kronor.

13:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 13) föreslagit riksdagen att såsom
bidrag till uppehållande av pedagogiska bibliotekets verksamhet för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra anslag av 6,500 kronor att utgå under
de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Den° i statsrådsprotokollet intagna staten för biblioteket för budgetåret
1929/1930 slutar å en utgiftssumma av 9,800 kronor. Härav utgöra allenast
2,200 kronor kostnader för böcker och tidskrifter samt bokbindning; återstoden,
7,600 kronor, avser utgifter, som kunna betecknas såsom rena för -

8

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

valtningskostnader. Riksdagen har icke kunnat undgå att finna dessa senare
kostnader höga i förhållande till bibliotekets omfattning. Enligt riksdagens
mening borde en undersökning verkställas, om ej detta bibliotek lämpligen
kunde förenas med annat inom huvudstaden beläget större bibliotek, varigenom
bland annat den fördelen kunde vinnas, att administrationsutgifterna
för biblioteket skulle kunna nedbringas. Riksdagen har visserligen uppmärksammat,
att bibliotekets årsanslag från Stockholms stad utgör allenast
2,300 kronor, under det att staten under de senare åren bidragit med mer
än det dubbla beloppet årligen, men har likväl i överensstämmelse med
Eders Kungl. Maj:ts förslag ansett sig böra bevilja fortsatt anslag till bibliotekets
verksamhet med oförändrat belopp för budgetåret 1929/1930.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till Eders Kungl.
Maj:ts förslag, såsom bidrag till uppehållande av pedagogiska bibliotekets
verksamhet för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag av 6,500 kronor
att utgå under de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

14:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag till avlöning
åt en skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av S:te
Geneviévebiblioteket i Paris för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra
anslag av 1,500 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders
Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

15:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 15) föreslagit riksdagen att

dels — med uteslutande ur personalstaten för nationalmuseum av 1 förste
expeditionsvakt (tekniskt biträde vid handtecknings- och gravyravdelningen)
med placering i lönegraden B 7 — därstädes i stället uppföra 1 restaurator
med placering i lönegraden B 10,

dels ock uppföra det ordinarie förslagsanslaget till nationalmuseet med
oförändrat belopp, 154,200 kronor.

På enahanda skäl, som av riksdagen under punkten 6:o här ovan anförts
beträffande en ifrågasatt ändring i kungl. bibliotekets stat, har riksdagen
funnit sig icke kunna bifalla det av Eders Kungl. Maj:t nu framlagda förslaget.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels avslagit Eders Kungl. Maj:ts förslag om förändring av en förste expeditionsvaktstjänst
vid nationalmuseet till en restauratorstjänst,

dels ock i riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppfört det ordinarie förslagsanslaget
till nationalmuseet med oförändrat belopp, 154,200 kronor.

16:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 16) föreslagit riksdagen att till förstärkning
av arbetskrafterna vid nationalmuseet för budgetåret 1929/1930
anvisa ett extra anslag av 14,800 kronor.

9

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Ifrågavarande anslag utgår för innevarande budgetår med ett belopp av
12,800 kronor.

Det har visat sig nödvändigt att dela på den arbetsbörda, som faller på
föreståndaren för avdelningen för måleri och skulptur, och lägga handhavandet
av frågor rörande nutidskonst på den av intendenterna, som därtill ansetts
hava de bästa förutsättningarna. Denne intendent, som sålunda har
sig anförtrott värvet att svara för museets ställning till den moderna konsten,
kan enligt departementschefens mening numera icke rimligen samtidigt
leda och förestå den avdelning, för vilken han ursprungligen varit
avsedd och för vilken han formellt har att bära ansvaret, nämligen den
omfattande och av ständiga forskningsbesök frekventerade handteckningsoch
gravyravdelningen. Han har på grund härav befunnits vara i behov
av en mera effektiv hjälp än den, som kan lämnas endast av en tjänsteman
i amanuens ställning. Den tjänsteman, som sålunda kräves såsom biträde
åt intendenten, skulle hava att svara för den synnerligen omfattande samlingen
av äldre grafik och handteckningar, just den avdelning, som oupphörligt
är föremål för studier av konstforskare, arkitekter m. fl. Departementschefen
föreslår nu, att det extra anslaget å 12,800 kronor ökas med

2.000 kronor till 14,800 kronor, samt att Eders Kungl. Maj:t skulle äga bestämma,
att nämnda 2,000 kronor skulle utgå såsom lönetillägg åt den
amanuens vid museets handtecknings- och gravyrsamling, som förordnades
att förestå denna avdelnings samlingar av äldre handteckningar och gravyrer.

Riksdagen har intet att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag och får
därför anmäla, att riksdagen till förstärkning av arbetskrafterna vid nationalmuseet
för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag av 14,800
kronor.

17:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 17) föreslagit riksdagen att till
täckande av utgifter för nationalmuseets depositionsavdelnings konstbildande
verksamhet för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av

7.000 kronor att utgå enligt de närmare grunder, Eders Kungl. Maj:t kan
finna skäl föreskriva.

För nu löpande budgetår utgår för ifrågavarande ändamål ett anslag av

5.000 kronor. Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag om anslagets
ökande till 7,000 kronor men förutsätter därvid, att anslagsökningen
kommer till användning för de för verksamhetens syfte särskilt betydelsefulla
vandringsutställningarna.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till Eders Kungl.
Maj:ts förslag, till täckande av utgifter för nationalmuseets depositionsavdelnings
konstbildande verksamhet för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra
reservationsanslag av 7,000 kronor att utgå enligt de närmare grunder, Eders
Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva.

10

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

18:o) I enlighet med Eders Knngl. Maj:ts förslag (punkt 18) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till försäkring och transport
av konstföremål, som äro eller varda deponerade hos nationalmuseum,
för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag av 2,500 kronor.

19:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom extra reservationsanslag
för budgetåret 1929/1930 anvisat

dels till konservering av handtecknings- och gravyrsamlingar inom nationalmuseum
ett belopp av 5,000 kronor,

dels ock till anskaffande av portföljer för vissa äldre samlingar av handteckningar
och gravyrer samt till ombyggnad av äldre skåp och anskaffande
av nya sådana för dessa samlingar ett belopp av likaledes 5,000 kronor.

20:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 20) föreslagit riksdagen att till konserveringsarbeten
för statens tavelsamlingar å Drottningholms slott för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 12,000 kronor att
utgå efter de grunder, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till konserveringsarbeten för statens tavelsamlingar
å Drottningholms slott för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra
reservationsanslag av 12,000 kronor, att utgå efter de grunder, Eders Kungl.
Maj:t kan finna gott bestämma.

21:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 22) föreslagit riksdagen att till ändringsarbeten
i nationalmuseibyggnaden i huvudsaklig överensstämmelse med i
ärendet företedda ritningar och kostnadsförslag för budgetåret 1929/1930
anvisa ett extra reservationsanslag av 13,700 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj :ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till ändringsarbeten i nationalmuseibyggnaden i
huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet företedda ritningar och kostnadsförslag
för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag av

13,700 kronor.

22:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 23) föreslagit riksdagen att såsom bidrag
till bestridande av kostnaderna för tryckning av kataloger och vägledningar
över nationalmuseets samlingar för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra
reservationsanslag av 4,000 kronor.

Riksdagen, som uppmärksammat, att museet häftar i skuld för redan utgivna
kataloger med ett belopp av 5,600 kronor, samt att ytterligare omfattande
och kostbara katalogarbeten planerats, anser visserligen, att ifrågavarande
sida av museets verksamhet är av betydelse, men kan dock icke
underlåta att framhålla angelägenheten av att verksamheten hålles inom

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

11

3ådana gränser, att kostnaderna för densamma såsom regel kunna gäldas av
influtna medel vid försäljning av katalogverk m. m., så att icke krav på
särskilda statsanslag för ändamålet skola behöva framkomma. Under nu
föreliggande förhållanden har riksdagen emellertid icke velat motsätta sig
Eders Kungl. Maj:ts förslag utan får anmäla, att riksdagen till bestridande
av kostnaderna för tryckning av kataloger och vägledningar över nationalmuseets
samlingar för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag
av 4,000 kronor.

23:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 24) föreslagit riksdagen att

dels bestämma antalet ordinarie befattningshavare i livrustkammaren på

följande sätt:

Befattning. Lönegrad.

1 föreståndare...........................B27

1 tekniskt biträde (livrustmästare).............BIO

3 expeditionsvakter........................B 5

dels medgiva, att vad riksdagen 1926 beslutat beträffande tillämpning av
avlöningsreglementet för chefen för livrustkammaren skall i tillämpliga delar
även hava avseende å övriga ordinarie befattningshavare vid livrustkammaren,

dels godkänna följande stat för livrustkammaren att tillämpas från och
med budgetåret 1929/1930:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag
.....................kronor 24,000: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag........ » 13,800: —

Summa kronor 37,800: —

dels ock under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande av därstädes
under rubrik Livrustkammaren, avlöningar uppfört ordinarie förslagsanslag
å 11,000 kronor — under rubrik Livrustkammaren, avlöningar m. m.
uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 37,800 kronor.

I proposition till 1926 års riksdag föreslog Eders Kungl. Maj:t, att avlöningsreglementet
för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk,
tillhörande den civila statsförvaltningen, skulle från och med den 1 juli 1926
förklaras äga tillämpning å föreståndaren för livrustkammaren. Föreståndaren
hade hemställt, att kostnaden för den direkta vården av livrustkammarens
samlingar skulle upptagas på ordinarie stat. Statskontoret, som
yttrat sig i ärendet, hade emellertid avstyrkt detta förslag under framhållande,
att en samling av så relativt liten omfattning som livrustkammaren
knappast kunde komma att fortvara såsom fristående institution, utan

12

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

att det finge anses sannolikt, att densamma komme att förr eller senare,
när förhållandena så medgåve, sammanföras med någon annan liknande
samling, exempelvis med samlingarna i statens historiska museum. Med hänsyn
till ovissheten beträffande det framtida ordnandet av denna fråga borde
anslagen icke uppföras å ordinarie stat.

Departementschefen ansåg en reglering och ett ordnande av avlöningsoch
anslagsförhållandena vid livrustkammaren i hög grad önskliga, men
hade icke kunnat undgå att taga intryck av den utav statskontoret i frågan
hävdade uppfattningen. Han framhöll, att spörsmålet om livrustkammarens
ställning i en blivande museiorganisation vore en fråga av rätt komplicerad
beskaffenhet, och det syntes honom icke lämpligt att försvåra densammas
lösning genom fastknytande av de härför utgående anslagen till ordinarie
stat. I en punkt ansåg dock departementschefen icke ett föregripande av detta
spörsmål kunna tänkas, nämligen i avseende å föreståndarens ställning, och
han föreslog därför, att dennes befattning skulle uppföras å ordinarie stat
men övriga avlöningar och anslag tills vidare utgå å extra stat.

Eders Kungl. Maj ds i enlighet härmed framlagda förslag bifölls av riksdagen,
som under rubrik Livrustkammaren till avlöningar uppförde ett ordinarie
förslagsanslag av 11,000 kronor, varjämte för budgetåret 1926/1927 anvisades
till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare vid livrustkammaren
ett extra anslag av 23,900 kronor att utgå efter av Eders Kungl. Maj:t angivna
grunder. Riksdagen anförde därvid bland annat, att riksdagen delade
den av departementschefen hävdade uppfattningen i fråga om uppförande av
institutionens anslag å ordinarie stat. Jämväl under de härefter följande
budgetåren hava livrustkammarens avlöningsförhållanden varit ordnade på
enahanda sätt. I riksstaten för budgetåret 1928/1929 är sålunda det ordinarie
förslagsanslaget till livrustkammaren: avlöningar uppfört med oförändrat
belopp, 11,000 kronor, varjämte riksdagen för sagda budgetår anvisat
till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare vid livrustkammaren
ett extra anslag av 24,430 kronor att utgå efter av Eders Kungl. Maj:t
angivna grunder.

Sistnämnda anslag skall enligt Eders Kungl. Maj ds föreskrift användas till

följande ändamål.

Avlöning till ett tekniskt biträde (livrustmästare)........kronor 3,486: —

» » » kvinnligt tekniskt biträde (åldfru)...... » 3,000: —

» » 4 vaktmästare....................... * 9,924: —

> »en amanuens........................ * 6,048:

Ersättning till extra vakter och tillfällig arbetshjälp..... » 1,200: —

Till avlöningsförliöjningar........................ »

Eders Kungl. Maj ds nu föreliggande förslag innebär, att samtliga avlöningsmedel
till livrustkammaren skulle upptagas såsom ordinarie anslag. Vidare
skulle å ordinarie stat uppföras de befattningshavare, vilka — oavsett om

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

13

livrustkammaren sammanföres med annan statsinstitution eller ej — anses
erforderliga för samlingarnas behöriga vidmakthållande.

Riksdagen kan för sin del icke finna, att, sedan vid 1926 års riksdag frågan
om uppförande av livrustkammarens anslag å ordinarie stat var föremål
för prövning, någon omständighet inträffat, som kan giva säkrare hållpunkter
för bedömande av livrustkammarens definitiva ställning i museiorganisationen
och sålunda föranleda riksdagen att frångå sin då intagna
ståndpunkt. Då ett godkännande av Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag
otvivelaktigt skulle i viss mån kunna binda riksdagen vid dess slutliga ställningstagande
till sistberörda spörsmål, anser sig riksdagen icke kunna bifalla
förslaget. Vid sådant förhållande har riksdagen beslutat, att de till
livrustkammaren nu utgående avlöningsanslagen skola bibehållas oförändrade
för nästkommande budgetår, och får alltså anmäla, att riksdagen, med avslag
å Eders Kungl. Majts förslag,

dels uppfört det i riksstaten under rubriken: Livrustkammaren, avlöningar
upptagna ordinarie förslagsanslaget med oförändrad beteckning och
oförändrat belopp, 11,000 kronor,

dels och till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare vid livrustkammaren
anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 24,430
kronor att utgå efter de grunder, som Eders Kungl. Maj :t kan finna skäligt
föreskriva.

24:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till underhåll
och vård av livrustkammarens samlingar anvisat för budgetåret 1929/1930
ett extra reservationsanslag av 24,000 kronor att utgå efter grunder, som
Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.

25:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 27) föreslagit riksdagen höja den i
den nuvarande ordinarie staten för naturhistoriska riksmuseet ingående
anslagsposten: Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, nu 12,600
kronor, med 200 kronor till 12,800 kronor,

samt förty öka det i riksstaten under naturhistoriska riksmuseet med
rubrik: Avlöningar m. m. uppförda ordinarie förslagsanslaget, nu 229,450
kronor, med 200 kronor till 229,650 kronor.

Riksdagen har intet att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får därför anmäla, att riksdagen höjt den i den nuvarande ordinarie staten
för naturhistoriska riksmuseet ingående anslagsposten: Avlöningar till ickeordinarie
befattningshavare, nu 12,600 kronor, med 200 kronor till 12,800
kronor samt förty ökat det i riksstaten under naturhistoriska riksmuseet
med rubrik: Avlöningar m. m. uppförda ordinarie förslagsanslaget, nu
229,450 kronor, med 200 kronor till 229,650 kronor.

14

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

26:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arbetsbiträde
vid naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning för budgetåret
1929/1930 anvisat ett extra anslag av 2,400 kronor.

27:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arbetsbiträde vid
naturhistoriska riksmuseets etnografiska avdelning för budgetåret 1929/1930
anvisat ett extra anslag av 2,400 kronor.

28:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj ds förslag (punkt 30) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till vetenskapligt biträde
för bearbetning av vissa samlingar å naturhistoriska riksmuseets
evertebratavdelning för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag av

4,000 kronor.

29:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj ds förslag (punkt 31) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till särskilt arvode åt
en vaktmästare vid naturhistoriska riksmuseet, tillika trädgårdsskötare, för
budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag av 300 kronor.

30:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj ds förslag (punkt 32) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till inköp för
naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning av instrument och
museiskåp anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag
av 5,000 kronor.

31:o) Sedan 1927 års riksdag till förvärv och kemisk analys av mineral
från Långbans gruva i Värmland beviljat ett belopp av 6,000 kronor och
därav för vart och ett av budgetåren 1927/1929 anvisat såsom extra reservationsanslag
2,000 kronor, har nu Eders Kungl. Majd (punkt 33) föreslagit
riksdagen att av nämnda belopp å 6,000 kronor för budgetåret 1929/1930
såsom extra reservationsanslag anvisa 2,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det utav 1927 års riksdag till förvärv
och kemisk analys av mineral från Långbans gruva i Värmland beviljade
beloppet av 6,000 kronor för budgetåret 1929/1930 såsom extra reservationsanslag
anvisat 2,000 kronor.

32:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj ds förslag (punkt 34) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret 1929/
1930 anvisat

dels till ordnande och preparering av vissa samlingar inom naturhistoriska
riksmuseets botaniska avdelning ett extra anslag av 4,000 kronor,

dels oclc till anskaffande av nya herbarieskåp för samma avdelning ett
extra reservationsanslag av 3,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

15

33:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arbetsbiträde m. m.
vid naturhistoriska riksmuseets botaniska avdelning för budgetåret 1929/
1930 anvisat ett extra anslag av 3,000 kronor att utgå enligt de närmare
föreskrifter, Eders Kungl. Majd kan finna skäl meddela.

34:o) Sedan 1928 års riksdag till anskaffande av nya skåp m. m. för
naturhistoriska riksmuseets entomologiska avdelning beviljat ett belopp av

20.000 kronor samt därav anvisat för budgetåret 1928/1929 såsom extra
reservationsanslag 5,000 kronor, har nu Eders Kungl. Majd (punkt 36) föreslagit
riksdagen att av omförmälda belopp, 20,000 kronor, för budgetåret
1929/1930 anvisa såsom extra reservationsanslag 5,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det till anskaffande av nya skåp
m. m. för naturhistoriska riksmuseets entomologiska avdelning av 1928 års
riksdag beviljade beloppet av 20,000 kronor för budgetåret 1929/1930 anvisat
såsom extra reservationsanslag 5,000 kronor.

35:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj ds förslag (punkt 37) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till uppvärmning
m. m. av vissa av etnografiska avdelningen disponerade provisoriska lokaler
för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag av 3,810 kronor.

36:o) Eders Kungl. Majd har (punkt 38) föreslagit riksdagen att till naturhistoriska
riksmuseets paleozoologiska och paleobotaniska avdelningar för simning
av fossila växter och djur för anatomiska undersökningar för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra anslag av 4,500 kronor att utgå med den
fördelning, som av Eders Kungl. Majd bestämmes.

Sedan flera år tillbaka pågå inom båda dessa avdelningar undersökningar
av ifrågavarande material, och arbetet härmed har delvis vunnit understöd
genom anslag ur vetenskapsakademiens Hierta-Retziusfond. Möjligheten
att erhålla ytterligare understöd från denna står emellertid nu icke till
buds. För att kunna fortsätta och avsluta ifrågavarande arbeten erfordras för
det kommande budgetåret 4,500 kronor, så fördelade, att på paleozoologiska
avdelningen skulle komma 2,500 kronor och på paleobotaniska avdelningen

2.000 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag men
förutsätter därvid, att ytterligare anspråk på bidrag av statsmedel för nämnda
ändamål icke skola behöva framkomma. Riksdagen får alltså anmäla, att
riksdagen till naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska och paleobotaniska
avdelningar för slipning av fossila växter och djur för anatomiska undersökningar
för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag av 4,500 kronor
att utgå med den fördelning, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes.

37:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 39) föreslagit riksdagen att till ritnings-
och retuscheringsarbeten för naturhistoriska riksmuseets paleozoo -

10 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

logiska avdelning för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 1,500
kronor.

Riksdagen har funnit behovet av det begärda extra anslaget styrkt och får
därför anmäla, att riksdagen till ritnings- och retuscheringsarbeten för
naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning för budgetåret 1929/
1930 anvisat ett extra anslag av 1,500 kronor.

38:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 40) föreslagit riksdagen att såsom
bidrag till inlösen för naturhistoriska riksmuseets botaniska avdelning av
de av filosofie kandidaten Lars Romell efterlämnade mykologiska samlingarna
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 5,000 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får
alltså anmäla, att riksdagen såsom bidrag till inlösen för naturhistoriska riksmuseets
botaniska avdelning av de av filosofie kandidaten Lars Romell
efterlämnade mykologiska samlingarna för budgetåret 1929/1930 anvisat ett
extra anslag av 5,000 kronor.

39:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 41) föreslagit riksdagen att till förstärkande
av den i det ordinarie reservationsanslaget till samlingar m. m. vid naturhistoriska
riksmuseet ingående anslagsposten till ordnande, vård och förökande
av samlingarna samt till instrument, materiell och inventarier, skrivmaterialier
m. m. för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 10,000 kronor.

Riksdagen har funnit behovet av det föreslagna förstärkningsanslaget styrkt
och får därför anmäla, att riksdagen till förstärkande av den i det ordinarie
reservationsanslaget till samlingar m. m. vid naturhistoriska riksmuseet
ingående anslagsposten till ordnande, vård och förökande av samlingarna
samt till instrument, materiell och inventarier, skrivmaterialier m. m.
för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag av 10,000 kronor.

40:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 42) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till förstärkande av
såväl den i naturhistoriska riksmuseets reservationsanslag till samlingar m. m.
ingående anslagsposten till expenser för avdelningarna vid Frescati som den
i samma reservationsanslag ingående anslagsposten till expenser samt till
vård, underhåll och förkovran av etnografiska avdelningen för hudgetåret
1929/1930 anvisat ett extra anslag av 19,000 kronor att utgå med den fördelning,
som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes.

41 :o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 43) föreslagit riksdagen att till nordiska
museet för budgetåret 1929/1930 anvisa

dels ett extra anslag av 167,300 kronor att under villkor att en ledamot
i museets nämnd är av Eders Kungl. Maj:t förordnad ävensom på de övriga
villkor, Eders Kungl. Maj:t må föreskriva, utgå till avlönande av befattningshavare
vid museet i huvudsaklig enlighet med vad departementschefen i
statsrådsprotokollet anfört;

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

17

dels ock för beredande under tiden 1 juli 1929—30 juni 1930 av dyrtidstdlägg
åt den i en i statsrådsprotokollet (sid. 124) intagen tablå angivna
personal vid nordiska museet ett extra förslagsanslag av 33,000 kronor
att utgå under iakttagande i tillämpliga delar av de grunder, som kunna
varda bestämda beträffande dyrtidstillägg under motsvarande tid åt befattningshavare
i statens nyreglerade verk och enligt de närmare bestämmelser,
som må av Eders Kungl. Maj:t meddelas.

För nu löpande budgetår äro för nordiska museets räkning beviljade följande
anslag nämligen dels till nordiska museet ett extra anslag av 115,450
kronor, dels till tillfällig löneförbättring åt viss nordiska museets personal
ett extra anslag av 14,975 kronor, dels till tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare
in. fl. vid nordiska museet ett extra anslag av 3,600 kronor, dels
ock för beredande av dyrtidstillägg åt viss nordiska museets personal ett
extra anslag av 44,000 kronor eller således tillhopa ett belopp av 178,025
kronor.

I jämförelse härmed innebär Eders Kungl. Maj:ts förslag en ökning av
statsanslagen till museet med 22,275 kronor. Berörda förslag åsyftar genomförandet
av eu lönereglering för museets personal. Denna fråga har tidigare
vai it föremål för riksdagens prövning. Vid 1927 års riksdag framlade
nämligen Eders Kungl. Maj:t i nämnda syfte förslag om beviljande till nordiska
museet av ett extra anslag å 150,000 kronor, varjämte föreslogs anvisande
av ett extra förslagsanslag å 36,000 kronor till dyrtidstillägg åt museets
personal. Detta Eders Kungl. Maj:ts förslag grundade sig på eu av statskontoret
verkställd längre utredning rörande museets anslagsförhållanden, med
stöd av vilken statskontoret ifrågasatt, att statsbidrag måtte beviljas museet med
omkring 75 procent av slutsumman i ett av museet framlagt statförslag.
Departementschefen anslöt sig i stort sett till de av statskontoret verkställda
beräkningarna, varvid han emellertid framhöll, att man genom beslut i den
av statskontoret antydda riktningen ej finge anses hava bundit sig för att
statsbidrag under alla omständigheter borde utgå med 75 procent av avlöningarna.

Riksdagen ställde sig emellertid avvisande till Eders Kungl. Maj:ts förslag.
Anledningarna härtill voro flera. Dels hade statskontoret utgått från att i
anslaget till museet å 115,450 kronor dyrtidstillägg inginge med 21,000
kronor, under det att, enligt vad museets nämnd meddelat, så icke vore
förhållandet, i det att hela anslaget fullt toges i anspråk för bestridande av
de ordinarie avlöningarna till museets personal. Vidare fann riksdagen det
i statförslaget upptagna antalet befattningshavare synnerligen rikligt tillmätt
i förhållande till den personal, som vore anställd vid motsvarande statsmuseer.

Det nu föreliggande förslaget har föregåtts av ingående ekonomiska utredningar
av nordiska museets nämnd, statskontoret och 1926 års besparingssakkunniga.
Enligt det av nämnden nu framlagda statsförslaget (sid. 105 i

Bihang till rikadagens protokoll 1929. 14 sand. Nr 8 A. 2

18

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

statsrådsprotokollet) skulle i statsanslag till avlöningar erfordras 206,994
kronor, vartill skulle komma dyrtidstillägg beräknat såsom för nyreglerade
verk med 28,500 kronor eller tillhopa i runt tal 235,500 kronor. Statskontoret
har, under hänvisning till vad departementschefen uttalat i det till
1927 års riksdag framlagda förslaget, tillstyrkt beviljande av en klumpsumma
av 150,000 kronor, varjämte statskontoret beräknat det för dyrtidstillägg
erforderliga beloppet till 33,000 kronor. Enligt statskontoret mening
borde dessa båda belopp sammanföras i ett anslag å 183,000 kronor. Besparingssakkunniga
hava bland annat anfört följande. Nordiska museet utgjorde
en självständigt arbetande stiftelse, vars stadgar icke vore av Eders
Kungl. Maj:t fastställda. I stiftelsens styrelse inginge en av Eders Kungl. Maj:t
utsedd ledamot men i övrigt toge statliga organ i regel icke någon del i
museets förvaltning. Några bestämda regler för utmätande av det sedan
gammalt till museet utgående huvudanslaget torde icke kunna sägas hava
utbildat sig, utan anslagsbeloppet hade beräknats efter vad som med hänsyn
till museets allmänna ekonomiska läge vid olika tillfällen ansetts skäligt.
Ej heller hade — med visst undantag — särskilda föreskrifter ifråga om
anslagets användande meddelats. Vid beviljandet av de under de senare
åren utgående anslagen för vissa särskilda avlöningsändamål vid museet,
nämligen dyrtidstillägg, tillfällig löneförbättring och tillfälliga lönetillägg,
hade Eders Kungl. Maj:t och riksdagen utgått från bland annat den förutsättningen,
att avlöningarna till museets tjänstemän samt viss vaktmästar- och
eldarpersonal vid museet borde utgå enligt samma grunder, som gällde för
statens befattningshavare vid oreglerade verk. Beträffande beräkningen av
huvudanslaget hade dock med ovan antydda undantag någon specifikation
icke skett. När nu museinämnden ville såsom norm för statsunderstödets
bestämmande uppställa den regeln, att staten borde bidraga med samtliga
avlöningskostnader för de tjänstemän, som upptoges i det av nämnden framlagda
statförslaget, skulle, såvitt de sakkunniga kunnat finna, ett godtagande
härav innebära ett införande av en icke förut från statens sida
erkänd princip. Det förefölle de sakkunniga kunna ur praktiska och principiella
synpunkter mycket starkt ifrågasättas, huruvida staten nu borde
binda sig för att bestrida kostnaderna för en viss bestämd del av museets
organisation. Museet vore för sin ekonomi i betydande omfattning beroende
av resultatet av verksamheten å Skansen. I händelse av en gynnsam utveckling
i ekonomiskt hänseende av denna verksamhet skulle museet, om
statsverket bundit sig för att under alla förhållanden svara för museets löneutgifter,
onekligen kunna komma i en betydligt förmånligare ställning än
de statliga museerna. Sakkunniga hade för sin del kommit till den uppfattningen,
att tillräcklig anledning icke förelåge att nu övergiva det tidigare
tillämpade förfaringssättet att lämna museet understöd av statsmedel med
belopp, som på grund av museets ekonomiska ställning och andra på frågan
inverkande förhållanden kunde anses skäligt. Härvid ansåge de sakkunniga
sig böra tillstyrka, att museet med hänsyn till de ökade utgifter, som komme

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

19

att åsamkas museet till följd av den av nämnden i utsikt ställda löneregleringen
för museets befattningshavare, komme i åtnjutande av höjt statsbidrag.
I enlighet härmed hava de sakkunniga förordat, att till museet anvisades
ett enda anslag till belopp av 200,000 kronor.

Departementschefen finner det i anslutning till 1927 års riksdags ovan återgivna
uttalande i ämnet vara önskligt, att en fast norm kunde finnas för reglerandet
av den ställning i ekonomiskt hänseende, som museet bör intaga till
staten. Vid övervägande av detta spörsmål och särskilt i betraktande av
den ställning, som tillmätts nordiska museet i den museala riksorganisationen,
har departementschefen funnit skäl tala för att statens understöd
till museet i princip begränsas till att — i den mån så kan befinnas skäligt
vid jämförelse med motsvarande förhållanden vid de egentliga statsinstitutionerna
— omfatta avlöning, inklusive dyrtidstillägg, dels till de i museets
tjänst anställda tjänstemän, vilka tillhöra den grupp befattningshavare som
uppehålla museets verksamhet som museiinstitution och följaktligen utgöra
de vetenskapliga och administrativa krafter, som äro behövliga för den
museala verksamheten, dels till den vaktmästar- och eldarpersonal, som tjänstgör
i museibyggnaden.

I anslutning härtill skulle ett statsanslag till museet till siffran bestämmas
av Eders Kungl. Maj:t och riksdagen, sedan vederbörlig detaljprövning ägt rum
av museets förhandenvarande behov, och till nya tjänsters avlönande skulle
statsmedel icke kunna påräknas, förrän museiledningen härför framlagt sina
skäl och Eders Kungl. Maj:t och riksdagen efter prövning av dessa vederbörligen
fattat beslut.

Efter granskning av det av nämnden framlagda statförslaget förordar departementschefen,
att med statsmedel avlöningar bestridas till de i nedanstående
tablå upptagna tjänstemän vid museet.

Antal tjänstemän

Lönegrad

Avlöning,
beräknad efter
ortsgrupp G.

A 1

13,020

B 26

38,160

B 19

20,448

B 15

5,304

B 11

27,216

B 10

3,888

B 10

3,888

B 7

6,288

B 7

3,300

B 8

3,486

B 5

23,904

B 4

10,704

—

7,700

1 styresman och chef................

4 intendenter.....................

3 förste amanuenser...............

1 bokhållare......................

7 kvinnliga amanuenser..............

1 uppsyningsman (vice värd)..........

1 rustmästare.....................

2 kvinnliga amanuenser..............

1 vaktmästare (tekniskt biträde).......

1 maskinist och eldare..............

8 vaktmästare.....................

4 kvinnliga amanuenser..............

Till avlönande av extra arbetskrafter

Summa kronor

167,306

20

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Nämnda belopp, avrundat nedåt till 167,300 kronor, synes departementschefen
böra anvisas såsom bestämt anslag och ställas till museinämndens
förfogande att användas i huvudsaklig överensstämmelse med ovan angivna
tablå. Nämnden, som enligt museets grundstadgar äger att utnämna samtliga
i ovannämnda tablå angivna befattningshavare, skulle hava befogenhet att
vid ledighet eller vakans förordna om tjänsternas uppehållande och borde
därvid äga att för respektive befattning efter för handen varande förhållanden
och behov disponera den för befattningen i fråga beräknade lönen.
Frågor, som avsåge rubbning av antalet tjänster inom respektive grader och
inom den angivna slutsumman, borde underställas Eders Kungl. Maj:ts prövning
och avgörande. I avseende å uppflyttningar i löneklass borde nämnden äga
att i tillämpliga delar begagna sig av de grunder, som i detta hänseende
gällde för motsvarande befattningshavare vid nyreglerade verk. Skulle med
hänsyn till inträdande löneförhöjningar anslaget icke visa sig för ett kommande
år tillräckligt, förutsätter departementschefen, att nämnden i samband
med sina anslagsäskanden framlägger det förslag till förhöjning, som kunde
av förhållandena påkallas.

Till nu angivna belopp skulle komma dyrtidstillägg att utgå till de i ovanstående
tablå upptagna tjänstemännen i anslutning till grunderna för dyrtidstillägg
vid nyreglerade verk. Det erforderliga dyrtidstilläggsanslaget
uppskattar departementschefen till 33,000 kronor. Totalkostnaderna för budgetåret
1929/1930 skulle alltså bliva 200,300 kronor.

Riksdagen finner visserligen av den föreliggande utredningen och vad riksdagens
vederbörande utskott eljest från museets nämnd inhämtat vara ådagalagt,
att museet för att kunna genomföra en önskvärd lönereglering för museets
befattningshavare är i behov av ett något ökat statsanslag. Men riksdagen
måste dela de betänkligheter, som särskilt gjorts gällande av ovannämnda
besparingssakkunniga, mot att staten, såsom ju Eders Kungl. Maj:ts
förslag innebär, skulle i förhållande till en institution av nordiska museets
natur förplikta sig att ekonomiskt svara för en viss del av dess organisation.
Mot godtagandet av en sådan princip talar enligt riksdagens mening med
styrka vad de sakkunniga anfört i fråga om museets självständiga ställning
i förhållande till statsmakterna — på vilken punkt det nu föreliggande förslaget
icke innefattar någon ändring — och det organisatoriska och ekonomiska
samband, som förefinnes mellan museet och verksamheten å Skansen.
Riksdagen vill härmed icke antyda, att riksdagen skulle finna en omläggning
med avseende å museets ställning i dessa hänseenden önskvärd; fastmera
hyser riksdagen den uppfattningen, att museets nuvarande fria ställning erbjuder
åtskilliga fördelar med hänsyn till de syften, för vilka museet har
att verka. Men under sådana förhållanden synes det också riksdagen lämpligast,
att omfattningen av statens ekonomiska understöd åt museet, liksom
hittills, bestämmes efter en årligen återkommande prövning av vad som i
betraktande av museets allmänna ekonomiska läge och föreliggande behov

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

21

kan härutinnan anses skäligt och för staten med tanke på övriga anslagskrav
lämpligt eller möjligt att prestera. Det skulle måhända kunna invändas, att
ett godkännande av de principer, som av departementschefen förordats, skulle
för staten möjliggöra en verksammare kontroll över att icke museets personalutgifter
svällde ut över rimliga gränser, föranledande ökade anspråk på
statsunderstöd. Riksdagen kan för sin del icke finna, att möjligheterna till
eu dylik begränsning av anslagskraven i någon mån minskas, därest den hittills
iakttagna regeln om eu fri prövning av statsbidragets storlek fasthålles.
Snarare torde det vara så, att staten i senare fallet lättare kan hålla sina
utgifter för museet inom en skälig ram än i förra fallet, då staten uppenbarligen
får en mera bunden ställning. På nu anförda grunder måste riksdagen
ställa sig avvisande mot det av Eders Kungl. Maj:t framlagda förslaget.
Riksdagen anser i stället, att museet för här ifrågakomna ändamål
bör tilldelas en summa, avpassad efter vad som med hänsyn till föreliggande
omständigheter kan anses skäligt. Denna summa har riksdagen efter prövning
av museets behov funnit böra för budgetåret 1929/1930 bestämmas till

190,000 kronor, vari då inräknats vad som kan anses erforderligt för dyrtidstillägg
åt museets personal. Riksdagen förutsätter härvid, att bemälda
personal av museet avlönas efter samma grunder, som gälla för tjänstemän
vid motsvarande statliga institutioner. Riksdagens beslut innebär i förhållande
till nu utgående statsanslag en ökning med 11,975 kronor.

Liksom hittills torde böra föreskrivas, att en ledamot i museets nämnd
skall vara av Eders Kungl. Maj:t förordnad, samt att anslaget skall på de
villkor i övrigt, Eders Kungl. Maj:t må föreskriva, utgå till nämnden för
att enligt dess bestämmande användas till museets ändamål.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
till nordiska museet anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag
av 190,000 kronor att under villkor att en ledamot i museets nämnd är av
Eders Kungl. Maj:t förordnad ävensom på de övriga villkor, Eders Kungl.
Maj:t må föreskriva, utgå till nämnden för att enligt dess bestämmande
användas till museets ändamål.

42:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 44) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till kulturhistoriska museet
i Lund anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 30,000 kronor
att under de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva, utgå
till styrelsen för kulturhistoriska föreningen för södra Sverige för att användas
för museets förvaltningsomkostnader och i främsta rummet till avlöning
åt två vetenskapligt och fackmässigt utbildade biträden vid museet.

43:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 45) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till musikhistoriska
museet för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag av 4,000 kronor

22

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

att på de villkor och under de förbehåll, Eders Kungl. Maj;t kan finna skäl
föreskriva, utgå till museets ändamål.

44:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 46) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till svenska skolmuseet
anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 3,000 kronor
att på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma, utgå till
centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening för museets ändamål.

Kyrkliga ändamål.

45:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 47) föreslagit riksdagen att minska
det ordinarie förslagsanslaget till kleresistaten, nu 150,000 kronor, med 5,000
kronor till 145,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen minskat det ordinarie förslagsanslaget
till kleresistaten, nu 150,000 kronor, med 5,000 kronor till 145,000
kronor.

46:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 48) föreslagit riksdagen att höja det
ordinarie förslagsanslaget till ersättning för prästerskapets tionde, nu 4,536,700
kronor, med 23,300 kronor till 4,560,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till ersättning
för prästerskapets tionde, nu 4,536,700 kronor, med 23,300 kronor till

4,560,000 kronor.

47:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 49) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till avlöning åt
pastor vid svenska Olaus Petri-församlingen i Helsingfors anvisat för budgetåret
1929/1930 ett extra anslag av 6,000 kronor.

48:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 50) föreslagit riksdagen att till tre
stipendier för utbildande vid universitet av präster, förtrogna med finska
språket, bevilja ett extra anslag å 10,800 kronor samt därav för budgetåret
1929/1930 anvisa ett belopp av 3,600 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t
att meddela de närmare bestämmelser, som må erfordras rörande de sålunda
anvisade medlens användande.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till tre stipendier för utbildande vid
universitet av präster, förtrogna med finska språket, beviljat ett extra anslag
å 10,800 kronor samt därav för budgetåret 1929/1930 anvisat ett belopp av
3,600 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att meddela de närmare bestämmelser,
som må erfordras rörande de sålunda anvisade medlens användande.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

23

49:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till religiös och
social verksamhet bland svenskar i vissa utländska hamnstäder anvisat för
budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 45,500 kronor.

50:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 53) föreslagit riksdagen att till bestridande
i vissa fall med allmänna medel av kostnader, förenade med friköp
av lägenheter å kyrklig jord, anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag
å 10,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till bestridande i vissa fall med allmänna medel
av kostnader, förenade med friköp av lägenheter å kyrklig jord, anvisat för
budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av 10,000 kronor.

Akademier m. m.

51 :o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 55) föreslagit riksdagen att till utarbetande
av en katalog över svensk naturvetenskaplig litteratur m. m. för
budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor att utgå i enlig
het med de närmare föreskrifter, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl meddela.

Anslaget utgår för innevarande budgetår med ett belopp av 2,500 kronor.

Anslag begäres nu, förutom till ovannämnda katalog med samma belopp
som förut, jämväl till Concilium bibliographicum i Ziirich — som utgiver
eu handkatalog (index bibliographicus) över hela världens zoologiska, paleontologiska,
anatomiska och fysiologiska litteratur — med ett belopp, som
avses att årligen utgå och som av departementschefen uppskattas till 600
kronor. Det erforderliga totalbeloppet för nu ifrågakomna båda ändamål
beräknas till i runt tal 3,000 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen till utarbetande av en katalog över svensk
naturvetenskaplig litteratur m. m. för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra
anslag av 3,000 kronor att utgå i enlighet med de närmare föreskrifter,
Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl meddela.

52:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 56) föreslagit riksdagen att såsom
bidrag till underhåll av det vetenskapsakademien tillhöriga, i dess fastighet
i Djursholm förvarade och av styrelsen för makarna Mittag-Lefflers matematiska
stiftelse förvaltade matematiska biblioteket för budgetåret 1929/1930
anvisa ett extra anslag av 7,500 kronor att utgå enligt de grunder, som
Eders Kungl. Maj:t bestämmer.

Riksdagen anvisade för ett vart av budgetåren 1924/1928 såsom bidrag
till underhåll av ifrågavarande bibliotek ett extra anslag av 15,000 kronor
att utgå enligt de grunder, som Eders Kungl. Maj:t bestämde.

24

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

För budgetåret 1928/1929 nedsattes anslaget, sedan det visat sig, att stiftelsen
kunde räkna med en årsinkomst av behållningen i boet efter MittagLeffler
om cirka 25,000 kronor för samma budgetår, till 7,500 kronor, varvid
riksdagen framhöll, att av det beviljade anslaget ej måtte för ändamålet
av Eders Kungl. Maj:t ställas till förfogande högre belopp än vad som efter
prövning visade sig erforderligt för bibliotekets underhåll.

Sistnämnda belopp har sedermera disponerats på följande sätt:

till arvode åt en bibliotekarie
» oundgängliga bokinköp . .
» bokbindning..........

......kronor 2,000: —

...... » 4,000: —

...... » 1,500: —

Summa kronor 7,500: -—

Av den nu föreliggande utredningen framgår, att av utredningsmännen i
Mittag-Lefflers stärbhus till vetenskapsakademien numera överlämnats värdehandlingar
till ett belopp av omkring 500,000 kronor. Det av stiftelsens
styrelse framlagda statförslaget för budgetåret 1929/1930 upptager under inkomster
ett belopp av 33,000 kronor och under utgifter arvoden till föreståndare,
sekreterare, bibliotekarie och vaktmästare till belopp av 13,600
kronor, en post till bokinköp och bindning å 6,000 kronor, för bränsle m.
m. tillhopa 5,800 kronor samt för reparationer 15,100 kronor, eller summa
utgifter 40,500 kronor. Styrelsen har åberopat en utav vetenskapsakademiens
arkitekt A. Anderberg verkställd utredning, av vilken framginge, att
det årliga anslag, som under de senare åren anvisats för byggnadernas underhåll,
varit i hög grad otillräckligt. För upphjälpande av de brister, som
härigenom uppkommit, erfordrades under en tid av fem år ett årligt reparationsanslag
av 15,100 kronor för samtliga byggnader.

Departementschefen har anfört, att den ränteavkastning, som den matematiska
stiftelsen hade att påräkna, icke vore tillräcklig för dess behov, i vart
fall icke under den period av fem år, som beräknats för iståndsättande av de
stiftelsen tillhörande byggnaderna. Efter denna femårsperiod komme de årliga
underhållskostnaderna att sjunka från 15,100 kronor till 6,600 kronor
eller med 8,500 kronor. Med hänsyn till det matematiska institutets stora,
av riksdagen vid upprepade tillfällen behjärtade internationella betydelse
funne sig departementschefen böra tillstyrka ett anslag å 7,500 kronor för
budgetåret 1929/1930.

Då det numera visat sig, att ifrågavarande stiftelse kan förfoga över avsevärt
större ränteinkomster än tidigare beräknats, synes riksdagen skäl icke
längre föreligga för staten att genom särskilt anslag bidraga till underhållet
av ovannämnda bibliotek. Genom lämpliga inskränkningar i administrationskostnaderna,
vilka förefalla högt beräknade, torde det bliva möjligt
för stiftelsen att inom ramen av den disponibla ränteavkastningen bestrida
utgifterna för byggnadernas iståndsättande i erforderlig grad och likväl
hålla biblioteket vid makt. Riksdagen har därför icke ansett sig kunna

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

25

bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, utan får anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts
ovanberörda förslag ej vunnit riksdagens bifall.

53:o) I enlighet med Eders Kungl. Majrts förslag (punkt 57) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till bestridande av
kostnaderna för Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga
sammanslutningar för budgetåret 1929/1930 au visat ett extra reservationsanslag
av 4,100 kronor.

54:o) Sedan 1927 års riksdag till bestridande av kostnaderna för hållande
av den internationella unionens för geodesi och geofysik fjärde generalkonferens
i Stockholm år 1930 beviljat ett belopp av 50,000 kronor och därav
anvisat för vartdera av budgetåren 1927/1929 ett extra reservationsanslag
av 8,000 kronor, har nu Eders Kungl. Maj:t (punkt 58) föreslagit riksdagen
att av omförmälda belopp å 50,000 kronor för budgetåret 1929/1930 såsom
extra reservationsanslag anvisa 8,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det till bestridande av kostnaderna
för hållande av den internationella unionens för geodesi och geofysik fjärde
generalkonferens i Stockholm år 1930 beviljade beloppet, 50,000 kronor, för
budgetåret 1929/1930 såsom extra reservationsanslag anvisat ett belopp av

8,000 kronor.

55:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 59) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för bestridande av kostnaderna
för Sveriges anslutning till den baltisk-geodetiska kommissionen
under år 1929 och för vissa i samband därmed stående utgifter för budgetåret
1929/1930 anvisat ett extra anslag av 2,875 kronor.

56:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 60) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till ökade medel för
fornminnesvården, närmast i syfte att åstadkomma en inventering av landets
fornminnen, för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag
av 10,000 kronor att utgå efter de grunder, Eders Kungl. Maj:t kan finna
gott bestämma.

57:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 61) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till omedelbara iståndsättningsåtgärder
å vissa byggnadsminnesmärken för budgetåret 1929/1930
anvisat ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.

58:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 62) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret 1929/1930
såsom extra anslag anvisat:

26

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels till beredande av ökade medel till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare
vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien 44,250 kronor,

dels ock till tillfällig ökning av akademiens arbetskrafter 5,750 kronor.

59:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 63) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till vakthållning för
öppethållande av statens historiska museum för budgetåret 1929/1930 anvisat
ett extra anslag av 8,900 kronor.

60:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 64) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för en från statens
historiska museum ledd upplysnings- och propagandaverksamhet i enlighet
med de grunder, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmas, för budgetåret
1929/1930 anvisat ett extra anslag av 4,000 kronor.

61 :o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 65) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till inventering och
konservering av vissa samlingar inom statens historiska museum m. m. för
budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor
att utgå efter de närmare grunder, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmas.

62:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 66) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till vård och underhåll
av det under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens inseende ställda
antikvariskt-numismatiska biblioteket för budgetåret 1929/1930 anvisat ett
extra reservationsanslag av 5,000 kronor.

63:o) I enlighet med Eders Kungl. Majrts förslag (punkt 67) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till underhåll av det
under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens inseende ställda antikvariskt-topografiska
arkivet för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag
av 1,500 kronor.

64:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 68) föreslagit riksdagen att till täckande
av uppkomna brister i vissa till vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
utgående anslag för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 8,429
kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får
alltså anmäla, att riksdagen till täckande av uppkomna brister i vissa till
vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien utgående anslag för budgetåret
1929/1930 anvisat ett extra anslag av 8,429 kronor.

65:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 69) föreslagit riksdagen att för fortsatt
vetenskaplig grävningsundersökning av krigargravarna å den s. k. Korsbet -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

27

ningen utanför Visby för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag
av 5,300 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för fortsatt vetenskaplig grävningsundersökning
av krigargravarna å den s. k. Korsbetningen utanför Visbv
för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag av 5,300 kronor.

66:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till inköp av instrumentutrustning
för vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien för budgetåret
1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag av 1,600 kronor.

67:o) Sedan 1928 års riksdag till slutlig undersökning av den s. k. pålbyggnaden
vid Alvastra och till förfärdigande av en modell av densamma
beviljat ett belopp av 16,000 kronor samt därav anvisat för budgetåret 1928/
1929 såsom extra reservationsanslag 8,000 kronor, har nu Eders Kungl.
Maj:t (punkt 71) föreslagit riksdagen att av nämnda belopp å 16,000 kronor
för budgetåret 1928/1929 anvisa såsom extra reservationsanslag återstoden

8,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det till en slutlig undersökning
av den s. k. pålbyggnaden vid Alvastra och till förfärdigande av en modell
av densamma beviljade beloppet å 16,000 kronor för budgetåret 1929/1930
anvisat såsom extra reservationsanslag återstoden, 8,000 kronor.

68:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 72) föreslagit riksdagen att till konservering
av borgruinen Månstorps gavlar för budgetåret 1929/1930 anvisa
ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor att utgå i enlighet med de
närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl meddela.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen till konservering av borgruinen Månstorps
gavlar för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag av 15,000
kronor att utgå i enlighet med de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t
kan finna skäl meddela.

69:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 74) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1929/1930 anvisa

dels till komplettering av monterutrustningen för den ostasiatiska arkeologiska
samlingen ett extra reservationsanslag av 17,000 kronor,

dels ock till lokalhyra för denna samling ävensom för samlingens bearbetning,
vård och underhåll samt för expenser ett extra anslag av 40,000
kronor.

I samband med inrättande med ingången av budgetåret 1926/1927 av en
personlig professur i ostasiatisk arkeologi för professorn Johan Gunnar Andersson
anvisade riksdagen under riksstatens åttonde huvudtitel under vitter -

28

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

hets-, liistorie- och antikvitetsakademien för budgetåret 1926/1927 till inredningsarbeten,
såsom anskaffande av montrer m. in. ävensom till ett studiebibliotek
för den ostasiatiska arkeologiska samlingen ett extra reservationsanslag
av 25,000 kronor, samt till lokalhyra för denna samling ävensom
densammas bearbetning, vård och underhåll ett extra anslag av 33,000 kronor.
Härvid beräknades totalkostnaden för inredningsarbeten och för anskaffande
av ett studiebibliotek till 77,858 kronor 40 öre, vilken kostnad
ansågs böra fördelas på flera år. Anslaget till lokalhyra och driftkostnader
var så beräknat, att 15,000 kronor motsvarade den erforderliga årshyran
och 18,000 kronor de årliga driftkostnaderna. För budgetåret 1927/1928
anvisade riksdagen för berörda ändamål samma belopp som för budgetåret
1926/1927. För budgetåret 1928/1929 beviljades återstoden, 27,860 kronor,
av det för inredningsarbeten och för anskaffande av studiebibliotek beräknade
beloppet. Driftkostnadsanslaget höjdes till 36,000 kronor med hänsyn
till att hyran för lokalerna ökats till 18,000 kronor.

Nu beräknas, att ett belopp av 49,200 kronor är erforderligt för samlingarnas
fullständiga förseende med montrer. Professor Andersson har föreslagit,
att detta belopp fördelas på tre år med 17,000 kronor under vartdera
av de två första åren och med resterande 15,200 kronor under det
tredje året. För lokalhyra begäres samma belopp som för löpande budgetår,
18,000 kronor, varemot professor Andersson ansett expensanslaget
böra ökas till 25,080 kronor. Departementschefen har ansett vissa poster i
beräkningen av driftkostnaderna väl högt upptagna och i anledning härav
sänkt det för expenser begärda beloppet till 22,000 kronor.

Riksdagen kan för sin del icke finna tillräckliga skäl vara anförda för att
nu vidtaga en höjning av det för samlingens bearbetning, vård och underhåll
samt expenser beräknade beloppet, vilket år 1926 enligt Eders Kungl. Maj:ts
förslag och efter riksdagens prövning fastställdes till 18,000 kronor. Med
iakttagande av sparsamhet i fråga om utgifter för berörda ändamål torde
det vara möjligt att med sistnämnda belopp tillgodose de behov, för vilka
denna anslagspost är avsedd. Riksdagen anser alltså, att anslaget till lokalhyra
för samlingen ävensom för samlingens bearbetning, vård och underhåll
samt för expenser bör för budgetåret 1929/1930 bibehållas oförändrat
d. v. s. utgöra 36,000 kronor. Mot det till komplettering av monterutrustningen
begärda anslaget, 17,000 kronor, har riksdagen ingen erinran.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för budgetåret 1929/1930 anvisat

dels till komplettering av monterutrustningen för den ostasiatiska arkeologiska
samlingen ett extra reservationsanslag av 17,000 kronor;

dels oek till lokalhyra för denna samling ävensom för samlingens bearbetning,
vård och underhåll samt för expenser ett extra anslag av 36,000 kronor.

70:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 75) föreslagit riksdagen att till beredande
av förstärkning av vissa anslagsposter i det för akademien för de

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

29

fria konsterna uppförda ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriell
m. m. anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 16,000
kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till beredande av förstärkning av vissa anslagsposter
i det för akademien för de fria konsterna uppförda ordinarie reservationsanslaget
till undervisningsmateriell in. m. anvisat för budgetåret 1929/
1930 ett extra anslag av 16,000 kronor.

71:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 76) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag
till uppehållande av verksamheten vid den vid konsthögskolan anordnade
skolan för dekorativ konst för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag
av 20,600 kronor.

72:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 77) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till förstärkande av den
i det ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriell m. m. för
akademien för de fria konsterna ingående anslagsposten å 1,000 kronor till
skandinaviska konstnärsföreningen i Rom anvisat för budgetåret 1929/1930
ett extra anslag av 500 kronor.

73:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 78) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arvode åt extra
lärare i materiallära vid konsthögskolan anvisat för budgetåret 1929/1930 ett
extra anslag av 3,500 kronor.

74:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 79) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret
1929/1930 anvisat

dels till förstärkande av det för musikaliska akademien uppförda ordinarie
reservationsanslaget till materiell och expenser m. m. ett extra anslag av

16,500 kronor;

dels ock till bindning av böcker och musikalier i akademiens bibliotek ett
extra reservationsanslag av 3,500 kronor.

75:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 80) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till biträde åt
bibliotekarien hos musikaliska akademien vid vården av biblioteket för budgetåret
1929/1930 anvisat ett extra anslag av 1,500 kronor.

76:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 81) har riksdagen
i riksstaten för budgetåret 1929/1930 upptagit det ordinarie anslaget
till kungl. operan med oförändrat belopp, 150,000 kronor.

30

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

77:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 82) föreslagit riksdagen att till gäldande
av årspremier för brandförsäkring av viss staten tillhörig, huvudsakligen i
operabyggnaden och dramatiska teaterns byggnad förvarad lösegendom ävensom
av en av departementschefen i statsrådsprotokollet omnämnd förrådsbyggnad
och där förvarad lösegendom för budgetåret 1929/1930 anvisa
ett extra anslag av 13,534 kronor att utgå med den fördelning, som av
Eders Kungl. Maj:t bestämmes.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till gäldande av årspremier för brandförsäkring
av viss staten tillhörig, huvudsakligen i operabyggnaden och
dramatiska teaterns byggnad förvarad lösegendom ävensom av den av departementschefen
under punkt 82 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 4 januari 1929 omnämnda förrådsbyggnaden och där förvarad lösegendom
för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag av 13,534 kronor att
utgå med den fördelning, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes.

Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

78:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 83) föreslagit riksdagen att
ej mindre i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, avdelningen I. C.
Avlöningsstat för assistenter och amanuenser, uppföra

dels under kliniken för öron-, näs- och halssjukdomar till arvode åt en
amanuens, tillika underläkare, ett anslag av 1,800 kronor, att utgå under villkor
att ett lika stort belopp tilldelas honom från akademiska sjukhusets stat,
dels ock under akademiska sjukhusets röntgenavdelning till arvode åt en
amanuens, tillika underläkare, ett anslag av 1,800 kronor, likaledes att utgå
under villkor att ett lika stort belopp tilldelas honom från akademiska sjukhusets
stat,

än även för ändamålet höja det ordinarie anslaget till universitetet i Uppsala,
universitetsstaten, med ett belopp av 3,600 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen

I. i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, avdelningen I. C. Avlöningsstat
för assistenter och amanuenser, uppfört

dels under kliniken för öron-, näs- och halssjukdomar till arvode åt en
amanuens, tillika underläkare, ett anslag av 1,800 kronor, att utgå under
villkor att ett lika stort belopp tilldelas honom från akademiska sjukhusets stat,
dels ock under akademiska sjukhusets röntgenavdelning till arvode åt en
amanuens, tillika underläkare, ett anslag av 1,800 kronor, likaledes att utgå
under villkor att ett lika stort belopp tilldelas honom från akademiska sjukhusets
stat,

II. för ändamålet höjt det ordinarie anslaget till universitetet i Uppsala,
universitetsstaten, med ett belopp av 3,600 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

31

79:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 84) föreslagit riksdagen att
dels — med uteslutande av det i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala
under I. Avlöningsstat för professorer och lärare in. fl., E. Diverse arvoden
m. m. uppförda anslaget å 3,000 kronor till arvoden till bibliotekarier vid
seminarierna för klassiska, nordiska och romanska språk, tyska språket,
engelska språket, historia, statskunskap, filosofi, estetik och litteraturhistoria,
semitiska och slaviska språk, sanskrit och jämförande indo-europeisk språkforskning,
klassisk fornkunskap och antikens historia samt statistik — därstädes
uppföra

ej mindre under rubrik Arvoden till bibliotekarier vid humanistiska sektionens
förenade seminariebibliotek (omfattande seminarierna för klassiska,
nordiska och romanska språk, tyska språket, engelska språket, historia, filosofi,
estetik och litteraturhistoria, semitiska och slaviska språk samt sanskrit
och jämförande indo-europeisk språkforskning) ett belopp av 2,550 kronor,
än även under rubrik Arvoden till bibliotekarier vid seminarierna för statskunskap,
klassisk fornkunskap och antikens historia samt statistik ett belopp
av 585 kronor;

dels — med uteslutande av det i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala
under II. Anslag till materiel m. m. under rubrik De i gamla länslasarettsbyggnaden
inrymda seminarierna upptagna anslaget till uppvärmning å 336
kronor — därstädes under rubrik Humanistiska sektionens förenade seminariebibliotek
uppföra ett anslag å 5,635 kronor;

dels ock med anledning härav höja det ordinarie anslaget till universitetet
i Uppsala, universitetsstaten, med ett belopp av 5,434 kronor.

Riksdagen har icke något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får därför anmäla, att riksdagen

I. — med uteslutande av det i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala
under I. Avlöningsstat för professorer och lärare m. fl., E. Diverse arvoden
m. m. uppförda anslaget å 3,000 kronor till arvoden till bibliotekarier vid
seminarierna för klassiska, nordiska och romanska språk, tyska språket, engelska
språket, historia, statskunskap, filosofi, estetik och litteraturhistoria,
semitiska och slaviska språk, sanskrit och jämförande indo-europeisk språkforskning,
klassisk fornkunskap och antikens historia samt statistik — därstädes
uppfört

dels under rubrik Arvoden till bibliotekarier vid humanistiska sektionens
förenade seminariebibliotek (omfattande seminarierna för klassiska, nordiska
och romanska språk, tyska språket, engelska språket, historia, filosofi, estetik
och litteraturhistoria, semitiska och slaviska språk samt sanskrit och jämförande
indo-europeisk språkforskning) ett belopp av 2,550 kronor,

dels ock under rubrik Arvoden till bibliotekarier vid seminarierna för statskunskap,
klassisk fornkunskap och antikens historia samt statistik ett belopp
av 585 kronor,

II. — med uteslutande av det i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala

32

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

under II. Anslag till materiel m. m. under rubrik De i gamla länslasarettsbyggnaden
inrymda seminarierna upptagna anslaget till uppvärmning å 336
kronor — därstädes under rubrik Humanistiska sektionens förenade seminariebibliotek
uppfört ett anslag å 5,635 kronor,

III. med anledning härav böjt det ordinarie anslaget till universitetet i
Uppsala, universitetsstaten, med ett belopp av 5,434 kronor.

På grund av riksdagens under punkterna 78 och 79 anmälda beslut har
det ordinarie anslaget till universitetet i Uppsala, universitetsstaten, nu 1,355,020
kronor, ökats med 9,034 kronor till 1,364,054 kronor.

80:o) Eders Kungl. Maj:t bar (punkt 85) föreslagit riksdagen
dels att å personalstaten för universitetet i Uppsala under vetenskapliga
institutioner och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna,
efter tekniskt biträde vid patologiska institutionen, uppföra 1
tekniskt biträde vid fysiologiska institutionen med placering i lönegraden
B 7;

dels ock vid bifall härtill öka den under vetenskapliga institutioner och inrättningar,
tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna, uppförda anslagsposten:
Avlöningar till ordinarie tekniska biträden och till ordinarie vaktmästare
och med dem jämförliga befattningshavare, förslagsanslag, nu 82,340
kronor, med 2,900 kronor till 85,240 kronor

samt förty höja det under rubriken Avlöningar till vissa tjänstemän och
betjänte vid universitetets i Uppsala samlingar och inrättningar m. m. uppförda
ordinarie förslagsanslaget, nu 357,800 kronor, med 2,900 kronor till

360,700 kronor.

Riksdagen har icke något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får alltså anmäla,

dels att riksdagen å personalstaten för universitetet i Uppsala under vetenskapliga
institutioner och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska
fakulteterna, efter tekniskt biträde vid patologiska institutionen, uppfört 1
tekniskt biträde vid fysiologiska institutionen med placering i lönegraden B 7;

dels ock med anledning härav ökat den under vetenskapliga institutioner
och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna, uppförda
anslagsposten: Avlöningar till ordinarie tekniska biträden och till
ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare, förslagsanslag,
nu 82,340 kronor, med 2,900 kronor till 85,240 kronor,

samt förty höjt det under rubriken Avlöningar till vissa tjänstemän och
betjänte vid universitetets i Uppsala samlingar och inrättningar m. m. uppförda
ordinarie förslagsanslaget, nu 357,800 kronor, med 2,900 kronor till

360,700 kronor.

81:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 86) föreslagit riksdagen att för beredande
av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän
m. m. vid universitetet i Uppsala anvisa för budgetåret 1929/1930 ett

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

33

extra anslag av 46,280 kronor, att med särskilda belopp av Eders Kungl. Maj:t
användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna ändamål.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för beredande av avlöningsförmåner
för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän m. m. vid universitetet
i Uppsala anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 46,280
kronor, att med särskilda belopp av Eders Kungl. Maj:t användas för de av
departementschefen under punkt 86 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 4 januari 1929 omförmälda ändamål.

82:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 87) föreslagit riksdagen att till materiell
för vissa institutioner m. m. vid universitetet i Uppsala anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra reservationsanslag av 77,700 kronor, att av Eders
Kungl. Maj:t användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet
omförmälda ändamål.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till materiell för vissa institutioner
m. m. vid universitetet i Uppsala anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra
reservationsanslag av 77,700 kronor, att av Eders Kungl. Maj:t användas
för de av departementschefen under punkt 87 i statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden den 4 januari 1929 omförmälda ändamål.

83:o) Sedan 1927 års riksdag beviljat ett belopp av 1,222,500 kronor för
tillbyggnad av institutionen för allmän och analytisk kemi vid universitetet
i Uppsala i syfte att bereda lokaler för det fysikalisk-kemiska laboratoriet
samt för denna tillbyggnads inredande och förseende med behövlig utrustning
samt därav anvisat såsom extra reservationsanslag för budgetåret 1927/
1928 100,000 kronor och för budgetåret 1928/1929 680,000 kronor, har nu
Eders Kungl. Maj:t (punkt 88) föreslagit riksdagen att av förstnämnda belopp
anvisa för budgetåret 1929/1930 såsom extra reservationsanslag återstoden,

442,500 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det för tillbyggnad åv institutionen
för allmän och analytisk kemi vid universitetet i Uppsala m. m. av 1927
års riksdag beviljade beloppet å 1,222,500 kronor anvisat för budgetåret
1929/1930 såsom extra reservationsanslag återstoden, 442,500 kronor.

84:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 89) föreslagit riksdagen att till instrumentmakare
och maskinist vid fysikalisk-kemiska laboratoriet vid universitetet
i Uppsala för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av
5,634 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till instrumentmakare och maskinist vid fysikaliskkemiska
laboratoriet vid universitetet i Uppsala för budgetåret 1929/1930
anvisat ett extra anslag av 5,634 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 14 saml. Nr 8 A.

3

34

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

85:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 90) föreslagit riksdagen att
dels till uppförande och inredning i huvudsaklig överensstämmelse med i
ärendet företedda ritningar och kostnadsförslag av en byggnad för paleontologiska
institutionen vid universitetet i Uppsala m. m. bevilja ett anslag av

794,000 kronor samt därav för budgetåret 1929/1930 såsom extra reservationsanslag
anvisa ett belopp av 150,000 kronor,

dels ock medgiva, att blivande eventuella besparingar å byggnadsanslaget
må, i enlighet med de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna
skäl meddela, användas till komplettering av paleontologiska institutionens
vid universitetet i Uppsala materiell och instrumentala utrustning.

Ifrågavarande förslag innebär visserligen en avsevärd utgift för staten,
men riksdagen anser utredningen hava givit vid banden, att omedelbara
åtgärder äro nödvändiga för att bereda institutionen tillfredsställande arbetsförhållanden
och möjligheter att förvara det värdefulla samlingsmaterialet på
ett sådant sätt, att det utan svårighet kan tillgodogöras för undervisningen
och forskningen. De framlagda kostnadsberäkningarna för byggnadsföretaget,
slutande å ett belopp av 791,000 kronor, hava icke föranlett någon
erinran från riksdagens sida. Riksdagen har därför ansett sistnämnda belopp,
791,000 kronor, böra beviljas för ändamålet och därav för budgetåret
1929/1930 såsom extra reservationsanslag anvisas 150,000 kronor. Vad åter
beträffar förslaget, att blivande eventuella besparingar å byggnadsanslaget
må enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande användas till komplettering
av institutionens materiell och instrumentala utrustning, har riksdagen väl
funnit detsamma beaktansvärt, men synes något medgivande av sådan innebörd
dock icke redan nu böra lämnas. Riksdagen förutsätter, att detta spörsmål
blir föremål för slutligt övervägande, sedan byggnadsarbetet fortskridit
så långt, att det tillgängliga beloppet låter sig bedöma och behovet av ytterligare
materiell och instrumental utrustning närmare klarlagts. Riksdagen har
därför icke ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag i denna del.

Med anledning av vad departementschefen meddelat rörande andra från
universitetet ffomkomna anslagsäskanden för byggnadsarbeten anser sig riksdagen
böra framhålla önskvärdheten av att en plan över dylika framtida
arbeten uppgöres, så att det må bliva möjligt att bättre än nu är fallet
överblicka universitetets olika byggnadskrav samt bedöma om och i vilken
ordning de må böra tillgodoses.

Under åberopande av vad ovan anförts får riksdagen anmäla,
dels att riksdagen till uppförande och inredning i huvudsaklig överensstämmelse
med i ärendet företedda ritningar och kostnadsförslag av en byggnad
för paleontologiska institutionen vid universitetet i Uppsala m. in. beviljat ett
anslag av 791,000 kronor samt därav för budgetåret 1929/1930 såsom extra
reservationsanslag anvisat ett belopp av 150,000 kronor,

dels ock att Eders Kungl. Maj:ts förslag beträffande dispositionen av blivande
eventuella besparingar å byggnadsanslaget icke vunnit riksdagens bifall.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

35

86:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 91) föreslagit riksdagen att till bokinköp
och bokbindning för universitetsbiblioteket i Uppsala för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 94,500 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen till bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket
i Uppsala för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag
av 94,500 kronor.

87:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 92) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för beredande av ytterligare
medel till materiell m. m. för de av departementschefen under punkt
92 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1929 angivna
institutionerna vid universitetet i Uppsala för budgetåret 1929/1930
anvisat ett extra reservationsanslag av 25,000 kronor.

88:o) Eders Kungl. Maj.t bar (punkt 93) föreslagit riksdagen att

dels föreskriva, att vad i utgiftsstaten för universitetet i Lund under I
Avlöningsstater för professorer och lärare m. fl., A. Avlöningsstat för professorer
m. fl., Medicinska fakulteten finnes föreskrivet därom, att professorsbefattningen
i psykiatri skall vara förenad med överläkarbefattningen vid
Lunds hospital och asyl, skall från och med den 1 april 1930 upphöra
att gälla,

dels minska det under samma rubrik upptagna arvodet till en professor
i psykiatri, nu 3,000 kronor, med 750 kronor till 2,250 kronor med anmärkning,
att sagda arvode å 2,250 kronor skall avse tiden den 1 juli 1929_

den 31 mars 1930,

dels under samma rubrik uppföra till en professor i psykiatri från och
med den 1 april 1930 såsom lön 2,000 kronor samt såsom tjänstgöringspenningar
1,000 kronor eller sammanlagt 3,000 kronor,

dels ock för ändamålet höja det ordinarie anslaget till Lunds universitet,
universitetsstaten, nu 1,231,700 kronor, med 2,250 kronor till 1,233.050
kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj.ts förslag,
får anmäla, att riksdagen

dels föreskrivit, att vad i utgiftsstaten för universitetet i Lund under I
Avlöningsstater för professorer och lärare m. fl., A. Avlöningsstat för professorer
m. fl., Medicinska fakulteten finnes föreskrivet därom, att professorsbefattningen
i psykiatri skall vara förenad med överläkarbefattningen vid
Lunds hospital och asyl, skall från och med den 1 april 1930 upphöra
att gälla,

dels minskat det under samma rubrik upptagna arvodet till en professor
i psykiatri, nu 3,000 kronor, med 750 kronor till 2,250 kronor med anmärkning,
att sagda arvode å 2,250 kronor skall avse tiden den 1 juli
1929—den 31 mars 1930,

36

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels under samma rubrik uppfört till en professor i psykiatri från och
med den 1 april 1930 såsom lön 2,000 kronor samt såsom tjänstgöringspenningar
1,000 kronor eller sammanlagt 3,000 kronor,

dels och för ändamålet höjt det ordinarie anslaget till Lunds universitet,
universitetsstaten, nu 1,231,700 kronor, med 2,250 kronor till 1,233,950 kronor.

89:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 94) föreslagit riksdagen
dels att å personalstaten för universitetet i Lund under vetenskapliga institutioner
och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna,
efter tekniskt biträde vid histologiska institutionen, uppföra 1 tekniskt biträde
vid patologisk-anatomiska institutionen med placering i lönegraden B 7;

dels ock vid bifall härtill öka den under vetenskapliga institutioner och
inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna, uppförda
anslagsposten: Avlöningar till ordinarie tekniska biträden och till ordinarie
vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare, förslagsanslag, nu
58,400 kronor, med 2,800 kronor till 61,200 kronor

samt förty höja det under rubriken Avlöningar till vissa tjänstemän och
betjänte vid universitetets i Lund samlingar och inrättningar m. m. uppförda
ordinarie förslagsanslaget, nu 253,800 kronor, med 2,800 kronor till 256,600
kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen

dels å personalstaten för universitetet i Lund under vetenskapliga institutioner
och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna,
efter tekniskt biträde vid histologiska institutionen, uppfört 1 tekniskt
biträde vid patologisk-anatomiska institutionen med placering i lönegraden
B 7;

dels ock ökat den under vetenskapliga institutioner och inrättningar, tillhörande
medicinska och filosofiska fakulteterna, uppförda anslagsposten:
Avlöningar till ordinarie tekniska biträden och till ordinarie vaktmästare
och med dem jämförliga befattningshavare, förslagsanslag, nu 58,400 kronor,
med 2,800 kronor till 61,200 kronor

samt förty höjt det under rubriken Avlöningar till vissa tjänstemän och
betjänte vid universitetets i Lund samlingar och inrättningar m. m. uppförda
ordinarie förslagsanslaget, nu 253,800 kronor, med 2,800 kronor till 256,600
kronor.

90:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 95) föreslagit riksdagen att för beredande
av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser
och tjänstemän m. m. vid universitetet i Lund anvisa för budgetåret 1929/1930
ett extra anslag av 47,835 kronor att med särskilda belopp av Eders Kungl.
Maj:t användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna
ändamål.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

37

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för beredande av avlöningsförmåner
för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän m. m. vid
universitetet i Lund anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av
47,835 kronor att med särskilda belopp av Eders Kungl. Maj:t användas för
de av departementschefen under punkt 95 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 4 januari 1929 angivna ändamål.

91 :o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 96) har riksdagen,
i överensstämmelse med vad för innevarande budgetår ägt rum, till materiell
för vissa institutioner vid universitetet i Lund m. m. anvisat för budgetåret
1929/1930 ett extra reservationsanslag av 43,725 kronor att av Eders
Kungl. Maj:t användas för de av departementschefen under punkt 96 i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1929 omförmälda
ändamål.

92:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 97) föreslagit riksdagen att i enlighet
med de av 1925 års riksdag godtagna grunder såsom bidrag till täckande av
driftkostnaderna under år 1928 vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i
Lund anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 65,289 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen, i enlighet med de av 1925 års riksdag godtagna
grunderna, såsom bidrag till täckande av driftkostnaderna under år
1928 vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund anvisat för budgetåret
1929/1930 ett extra anslag av 65,289 kronor.

93:o) Sedan 1927 års riksdag såsom bidrag till täckande av kostnaderna
för uppförande vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund av nya
byggnader för den ortopediska kliniken och för öronkliniken m. m. i enlighet
med i ärendet företedda ritningar och kostnadsförslag anvisat ett anslag
av 1,476,432 kronor 50 öre samt därav såsom extra reservationsanslag anvisat
för budgetåret 1927/1928 ett belopp av 100,000 kronor och för budgetåret
1928/1929 ett belopp av 476,000 kronor, har nu Eders Kungl. Maj:t
(punkt 98) föreslagit riksdagen att av nämnda anslag å 1,476,432 kronor 50
öre anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 450,000
kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det såsom bidrag till täckande av
kostnaderna för uppförande vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund
av nya byggnader för den ortopediska kliniken och för öronkliniken m. in.
i enlighet med företedda ritningar och kostnadsförslag beviljade anslaget å
1,476,432 kronor 50 öre för budgetåret 1929/1930 anvisat såsom extra reservationsanslag
ett belopp av 450,000 kronor.

94:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 99) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1929/1930 anvisa

38

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels till materiellanskaffning för ett statistiskt laboratorium vid universitetet
i Lund ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor,

dels till avlönande av ett räknebiträde vid statistiska seminariet vid universitetet
i Lund ett extra anslag av 1,200 kronor,

dels ock till materiell för samma seminarium ett extra reservationsanslag
av 1,500 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen för budgetåret 1929/1930 anvisat

dels till materiellanskaffning för ett statistiskt laboratorium vid universitetet
i Lund ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor,

dels till avlönande av ett räknebiträde vid statistiska seminariet vid universitetet
i Lund ett extra anslag av 1,200 kronor,

dels ock till materiell för samma seminarium ett extra reservationsanslag
av 1,500 kronor.

95:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 100) har riksdagen, i
likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till instrumentell utrustning
för fysiska institutionen vid universitetet i Lund för budgetåret 1929/
1930 anvisat ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.

96:o) Sedan 1928 års riksdag till utförande i huvudsaklig överensstämmelse
med föreliggande, av byggnadsstyrelsen i skrivelse den 25 november
1926 förordade ritningar med av riksdagen angivna jämkningar av eu nybyggnad
för de geologisk-mineralogiska och geografiska institutionerna vid
universitetet i Lund samt till nämnda byggnads inredning och utrustning
beviljat ett belopp av 726,200 kronor samt därav för budgetåret 1928/1929
såsom extra reservationsanslag anvisat 250,000 kronor, har nu Eders Kungl.
Maj:t (punkt 101) föreslagit riksdagen att av omförmälda belopp, 726,200
kronor, för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av

375,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det till utförande av en nybyggnad
för de geologisk-mineralogiska och geografiska institutionerna vid universitetet
i Lund samt till nämnda byggnads inredning och utrustning av 1928
års riksdag beviljade anslaget å 726,200 kronor anvisat för budgetåret 1929/
1930 ett extra reservationsanslag av 375,000 kronor.

97:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 102) föreslagit riksdagen att till bokinköp
och bokbindning för universitetsbiblioteket i Lund för budgetåret 1929/1930
anvisa ett extra reservationsanslag av 80,000 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen till bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket
i Lund för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag
av 80,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

39

98:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 103) föreslagit riksdagen att till ny inredning
av vissa lokaler i universitetsbibliotekets i Lund byggnad anvisa
för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 17,763 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får
alltså anmäla, att riksdagen till ny inredning av vissa lokaler i universitetsbibliotekets
i Lund byggnad anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag
av 17,763 kronor.

99:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 104) föreslagit riksdagen att till vissa inredningsarbeten
i botaniska institutionen vid universitetet i Lund, till djupgrävning
av S:t Petri kyrkogård samt den del av den s. k. gamla epidemisjukhustomten,
vartill universitetet för botaniska trädgårdens räkning under
år 1928 förvärvat nyttjanderätt, samt till uppförande av stängsel kring vissa
delar av nämnda områden, allt i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet
företedda kostnadsförslag, arbetsbeskrivning och ritning, för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 18,115 kronor.

Departementschefen framhåller, att den i framställningen åsyftade inredningen
av en ny museisal med tillhörande arbetsrum å nedre vinden i
botaniska museet möjliggör att med relativt små kostnader tillgodose museets
förhandenvarande behov av ökat lokalutrymme. De ifrågasatta djupgrävningarna
och uppförandet av stängsel sammanhänga, enligt vad departementschefen
påpekar, med förvärvandet för universitetets botaniska trädgårds
räkning av värdefull och för utvidgningar väl behövlig jordareal. Av det
äskade beloppet avses 2,940 kronor till inredningsarbeten, 11,725 kronor till
stängselkostnader och 3,450 kronor till djupgrävningar.

Riksdagen har i och för sig intet att erinra mot att ifrågavarande arbeten
komma till utförande, men vad de beräknade utgifterna härför angår, måste
riksdagen finna stängselkostnaderna påfallande höga. Riksdagen har svårt att
tänka sig, att de områden, det här gäller, icke skola kunna i erforderliga
delar på ett tillfredsställande sätt inhägnas för en avsevärt mindre summa
än 11,725 kronor, och anser den frågan böra bliva föremål för förn3’at
övervägande av vederbörande myndigheter. Under sådana förhållanden torde
det vara lämpligt att låta med beviljandet av medel till stängsels uppförande
anstå. Däremot har riksdagen ansett, att anslag böra anvisas för de ovannämnda
inredningsarbetena med 2,940 kronor och för djupgrävningarna
med 3,450 kronor eller således med tillhopa 6,390 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till vissa inredningsarbeten i
botaniska institutionen vid universitetet i Lund samt till djupgrävning av
S:t Petri kyrkogård och den del av den s. k. gamla epidemisjukhustomten,
vartill universitetet för botaniska trädgårdens räkning under år 1928 förvärvat
nyttjanderätt, i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet företedda
kostnadsförslag, arbetsbeskrivning och ritning, för budgetåret 1929/1930 anvisat
ett extra reservationsanslag av 6,390 kronor.

40

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

100:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 106) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för beredande
av ytterligare medel till materiell m. m. för de av departementschefen under
punkt 106 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 4 januari 1929
angivna institutionerna vid universitetet i Lund för budgetåret 1929/1930
anvisat ett extra reservationsanslag av 63,000 kronor.

101 :o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 107) föreslagit riksdagen,

dels att å personalstaten för karolinska mediko-kirurgiska institutet under
vetenskapliga institutioner och inrättningar, efter preparator vid anatomiska
institutionen, uppföra 1 kanslibiträde vid biblioteket med placering i lönegraden
B 7;

dels ock vid bifall härtill öka det under Avlöningsstater för vissa tjänstemän
och betjänte vid karolinska mediko-kirurgiska institutet och dess institutioner,
vetenskapliga institutioner, uppförda ordinarie förslagsanslaget till Avlöningar
till dels ordinarie kvinnliga biträden, dels ock ordinarie vaktmästare och med
dem jämförliga befattningshavare, nu 51,500 kronor, med 3,100 kronor till
54,600 kronor,

samt förty höja det under rubriken Avlöningar till vissa tjänstemän och
betjänte vid institutet och dess institutioner uppförda ordinarie förslagsanslaget,
nu 88,000 kronor, med 3,100 kronor till 91,100 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen

dels å personal staten för karolinska mediko-kirurgiska institutet under
vetenskapliga institutioner och inrättningar efter preparator vid anatomiska
institutionen uppfört 1 kanslibiträde vid biblioteket med placering i lönegraden
B 7;

dels ock ökat det under Avlöningsstater för vissa tjänstemän och betjänte
vid karolinska mediko-kirurgiska institutet och dess institutioner, vetenskapliga
institutioner, uppförda ordinarie förslagsanslaget till Avlöningar
till dels ordinarie kvinnliga biträden, dels ock ordinarie vaktmästare och
med dem jämförliga befattningshavare, nu 51,500 kronor, med 3,100 kronor
till 54,600 kronor,

samt förty höjt det under rubriken Avlöningar till vissa tjänstemän
och betjänte vid institutet och dess institutioner uppförda ordinarie förslagsanslaget,
nu 88,000 kronor, med 3,100 kronor till 91,100 kronor.

102:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 108) föreslagit riksdagen att för beredande
av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser
och tjänstemän m. m. vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa
för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 98,513 kronor att med särskilda
belopp av Eders Kungl. Maj:t användas för de av departementschefen
i statsrådsprotokollet angivna ändamål.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

41

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för beredande av avlöningsförmåner
för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän m. m. vid
karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisat för budgetåret 1929/1930 ett
extra anslag av 98,513 kronor att med särskilda belopp av Eders Kungl.
Maj:t användas för de av departementschefen under punkt 108 i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 4 januari 1929 angivna ändamål.

103:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 109) föreslagit riksdagen att till

materiell m. m. för vissa institutioner vid karolinska mediko-kirurgiska institutet
anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av

58,100 kronor att av Eders Kungl. Maj:t användas för de av departementschefen
i statsrådsprotokollet omförmälda ändamål.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till materiell in. in. för vissa institutioner
vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisat för budgetåret
1929/1930 ett extra reservationsanslag av 58,100 kronor att av Eders Kungl.
Maj:t användas för de av departementschefen under punkt 109 i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 4 januari 1929 omförmälda ändamål.

104:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 110) föreslagit riksdagen att till

materiell för karolinska mediko-kirurgiska institutets dermato-syfilidologiska
klinik för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 500
kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till materiell för karolinska mediko-kirurgiska
institutets dermato-syfilidologiska klinik för budgetåret 1929/1930 anvisat
ett extra reservationsanslag av 500 kronor.

105:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 111) föreslagit riksdagen att till
materiell m. m. för undervisningen i allmän patologi vid karolinska medikokirurgiska
institutet för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag
av 1,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till materiell m. m. för undervisningen i allmän
patologi vid karolinska mediko-kirurgiska institutet för budgetåret 1929/
1930 anvisat ett extra reservationsanslag av 1,000 kronor.

106:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 112) föreslagit riksdagen att för
budgetåret 1929/1930 såsom extra reservationsanslag anvisa

dels till anskaffande av viss materiell m. m. för den kemiska institutionen
vid karolinska mediko-kirurgiska institutet ett belopp av 7,000 kronor,

dels ock till förstärkning av den i det ordinarie reservationsanslaget till
materiell m. in. för vissa institutioner och kliniker vid institutet ingående
anslagsposten å 3,000 kronor till materiell m. m. för kemiska institutionen
ett belopp av 2,500 kronor.

42

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen för budgetåret 1929/1930 såsom extra reservationsanslag
anvisat

dels till anskaffande av viss materiell m. m. för den kemiska institutionen
vid karolinska mediko-kirurgiska institutet ett belopp av 7,000 kronor,
dels ock till förstärkning av den i det ordinarie reservationsanslaget till
materiell m. m. för vissa institutioner och kliniker vid institutet ingående
anslagsposten å 3,000 kronor till materiell m. m. för kemiska institutionen
ett belopp av 2,500 kronor.

107:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 113) föreslagit riksdagen att såsom
bidrag till bekostande av förbättringsarbeten inom de i byggnaden för karolinska
institutets patologisk-anatomiska institution inrymda lokalerna för
Stockholms stads bårhus för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag
av 11,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen såsom bidrag till bekostande av förbättringsarbeten
inom de i byggnaden för karolinska institutets patologiskanatomiska
institution inrymda lokalerna för Stockholms stads bårhus för
budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag av 11,000 kronor.

108:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 114) föreslagit riksdagen att
dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagda
förslaget till omkostnadsstat för tandläkarinstitutet för budgetåret 1929/ 1930,
dels till omkostnader för tandläkarinstitutets verksamhet för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 126,100 kronor,
dels ock till extra lärarkrafter vid tandläkarinstitutet för budgetåret 1929/
1930 anvisa ett extra anslag av 15,500 kronor.

Riksdagen har icke något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag
och får därför anmäla, att riksdagen

dels godkänt följande förslag till omkostnadsstat för tandläkarinstitutet för

budgetåret 1929/1930:

1. Värme och lyshållning.....................kronor 30,000:

2. Tvätt och linne, renhållning samt vattenavgifter. . » 25,000: —

3. Tryckningskostnader, renskrivningskostnader samt

telefonavgifter........................... » 6,000:

4. Avlöning till tamburvakt, till en kassörska samt

till biträden på röntgenavdelningen........... » 8,700; —

5. Avlöning till en sköterska på protésavdelningen ... » 2,400: —

6. Biblioteket.............................. * 1,000:

7. Reparationer och oförutsedda utgifter.......... » 8,000: —

8. Underhåll av inventarier................... * 5,000:

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

43

9.

10.

Förbrukningsmateriel! för institutets praktiska verk -

samhet, förslagsanslag......................kronor 30,000: —

Undervisnings- och åskådningsmateriell........ * 10,000: —

Summa förslagsanslag kronor 126,100

Anm. Tandläkarinstitutets lärarråd äger att beträffande de i omkostnadsstaten under
1—3, 6—8 samt 10 upptagna anslagsposterna å en post göra minskning samt å en annan
ökning, endast nämnda anslagsposters sammanlagda summa icke överskrides.

dels till omkostnader för tandläkarinstitutets verksamhet för budgetåret
1929/1930 anvisat ett extra förslagsanslag av 126,100 kronor,
dels ock till extra lärarkrafter vid tandläkarinstitutet för budgetåret 1929/
1930 anvisat ett extra anslag av 15,500 kronor.

109:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 115) föreslagit riksdagen att för
budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 360,000 kronor till beredande
av ökade medel för upprätthållande under samma tid av serafimerlasarettets
verksamhet.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:t förslag,
får anmäla, att riksdagen för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag
av 360,000 kronor till beredande av ökade medel för upprätthållande under
samma tid av serafimerlasarettets verksamhet.

110:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 116) föreslagit riksdagen att till
uppehållande av verksamheten vid allmänna barnbördshuset under tiden 1
juli 1929—30 juni 1930 anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag
av 132,002 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen till uppehållande av verksamheten vid allmänna
barnbördshuset under tiden 1 juli 1929—30 juni 1930 anvisat för
budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 132,002 kronor.

lll:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 117) föreslagit riksdagen att till anordnande
vid epidemisjukhusen i Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och Lund
av klinisk undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater anvisa för
budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 10,900 kronor att användas enligt
av vederbörande departementschef till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 9 januari 1919 ävensom av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 4 januari 1929 (punkt 117) angivna
grunder samt av Eders Kungl. Maj:t i övrigt meddelade bestämmelser.

Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förevarande förslag, får anmäla, att riksdagen till anordnande vid epidemisjukhusen
i Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och Lund av klinisk
undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater anvisat för budgetåret
1929/1930 ett extra anslag av 10,900 kronor att användas enligt av veder -

44

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

börande departementschef till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 9 januari 1919 ävensom av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 4 januari 1929 (punkt 117) angivna grunder
samt av Eders Kungl. Maj:t i övrigt meddelade bestämmelser.

112:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 118) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret
1929/1930 anvisat såsom särskilda extra reservationsanslag, att utgå enligt
av Eders Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser:

dels såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar vid universiteten
i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet ett belopp
av 30,000 kronor,

dels ock såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar vid högskolorna
i Stockholm och Göteborg ett belopp av 6,000 kronor.

113:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 119) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arvode å
100 kronor åt biträdande läkare samt till kostnader för materiell m. m., 25
kronor, vid en var av två kurser i skyddskoppympning vid vartdera av
universiteten i Uppsala och Lund samt vid en var av fyra dylika kurser
vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisat för budgetåret 1929/1930
ett extra reservationsanslag av 1,000 kronor.

114:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 120) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till ersättning
för opposition å disputationsavhandling åt person, som icke tillhör vederbörande
universitets eller karolinska mediko-kirurgiska institutets lärarkår,
för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag av 1,500 kronor.

115:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 121) föreslagit riksdagen att som
bidrag till uppehållande av verksamheten vid Institut d’études scandinaves
vid Paris universitet för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av

2,000 kronor att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t må finna gott
bestämma.

Det äskade beloppet är detsamma, som för ändamålet utgår under nu
löpande budgetår. Departementschefen ifrågasätter emellertid en sådan modifikation
av de hittillvarande bestämmelserna för anslagets användning, att,
om något överskott å anslaget skulle uppkomma, sedan de ändamål blivit
tillgodosedda, för vilka anslaget ursprungligen är avsett — d. v. s. till anordnande
vid universitetet i Paris av föreläsningar av svenska vetenskapsmän
över Sverige och svensk kultur samt svenska förhållanden i övrigt, till
inköp av läroböcker, avsedda för den svenske lektorns vid universitetet i
Paris undervisning, samt till upplysningsverksamhet till tjänst för svenska

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

45

lärare och studenter — dylikt överskott skulle få användas till stipendier åt
franska studerande för resor till Sverige.

Riksdagen kan för sin del med hänsyn till det egentliga syftet med ifrågavarande
anslag icke finna en sådan modifikation av anslagsbestämmelserna
som den av departementschefen ifrågasatta lämplig utan anser, att dessa böra
bibehållas helt oförändrade. Då riksdagen i övrigt icke har något att erinra
mot Eders Kungl. Maj:ts förslag, får riksdagen anmäla, att riksdagen som
bidrag till uppehållande av verksamheten vid Institut d’études scandinaves
vid Paris universitet för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag av

2.000 kronor att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj.''t må finna gott
bestämma.

116:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 122) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till utgivande
i tryck av vederbörligen granskade anteckningar efter föreläsningar, hållna
inom juridiska fakulteterna vid rikets universitet, anvisat för budgetåret
1929/1930 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.

117:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 123) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret
1929/1930 anvisat såsom extra reservationsanslag

dels till resestipendier åt ordinarie lärare och vissa andra tjänstemän vid
rikets universitet och karolinska mediko-kirurgiska institutet ett belopp av

20.000 kronor,

dels och till resestipendier åt obefordrade vetenskapsidkare vid universiteten
i Uppsala och Lund ett belopp av 15,000 kronor.

118:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 124) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till forskarstipendier
för docenter vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska
mediko-kirurgiska institutet anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag
av 35,000 kronor att utgå i enlighet med de grunder, Eders
Kungl. Maj:t må äga att bestämma.

119:o) Sedan 1928 års riksdag under åttonde huvudtiteln, avdelning E.
Universiteten, den medicinska undervisningen m. m. under rubrik Gemensamma
universitetsändamål beviljat för uppehållande vid universitetet i
Dorpat i republiken Estland av en professur i svenska språket och litteraturen
under fem år, räknat från och med den 1 juli 1928, ett belopp av

37,500 kronor samt därav för budgetåret 1928/1929 anvisat ett extraanslag
av 7,500 kronor, har nu Eders Kungl. Maj:t (punkt 125) föreslagit riksdagen
att av det sålunda beviljade beloppet, 37,500 kronor, anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra anslag av 7,500 kronor att utgå i enlighet med de
närmare föreskrifter, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt meddela.

46

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det utav 1928 års riksdag för
uppehållande vid universitetet i Dorpat i republiken Estland av en professur
i svenska språket och litteraturen under fem år, räknat från och med den
1 juli 1928, beviljade beloppet av 37,500 kronor för budgetåret 1929/1930
såsom extra anslag anvisat ett belopp av 7,500 kronor att utgå i enlighet
med de närmare föreskrifter, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt meddela.

120:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 126) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till upprätthållande
av verksamheten vid rasbiologiska institutet för budgetåret 1929/1930
anvisat ett extra reservationsanslag av 65,000 kronor att disponeras enligt
av Eders Kungl. Maj:t fastställda grunder.

Tekniska högskolan m. m.

121:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 127) föreslagit riksdagen att

1. besluta, att vid tekniska högskolan skall — med indragning från och
med den 1 juli 1929 av den därstädes inrättade professuren i skeppsbyggnadslära
— från samma tidpunkt inrättas dels en professur i skeppsteori,
dels ock en professur i skeppsbyggnad med enahanda avlönings- och pensionsförmåner,
som äro förenade med övriga professorsbefattningar vid högskolan,
och med skyldighet för befattningarnas innehavare att vara underkastade
de för dessa förmåners åtnjutande fastställda villkoren och bestämmelserna; 2.

dels öka det i den nuvarande ordinarie staten för tekniska högskolan
upptagna förslagsanslaget till avlöningar till professorer, nu 409,000 kronor,
med 11,500 kronor till 420,500 kronor,

dels och vidtaga de ändringar i den i staten för tekniska högskolan
under rubrik Befattningshavare å ordinarie stat upptagna anmärkningen, att
professorsbefattningarna vid högskolan angivas till 37, att den under 20)
uppförda professuren i skeppsbyggnadslära uteslutes samt att i stället införas
dels en professur med ämnesområde: skeppsteori, dels ock en professur
med ämnesområde: skeppsbyggnad;

3. minska det i den nuvarande ordinarie staten för tekniska högskolan
upptagna anslaget till arvoden till speciallärare, nu 104,500 kronor, med

9,000 kronor till 95,500 kronor; samt

4. öka det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar vid tekniska högskolan
med 2,500 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en i ämnet
väckt motion (II: 31), däri hemställts, att riksdagen måtte besluta avslå vad
Eders Kungl. Maj:t under ovannämnda punkt hemställt rörande inrättandet
av ny professur vid tekniska högskolan.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

47

Vid tekniska högskolans fackavdelning för skeppsbyggnad äro för närvarande
knutna en professor i skeppsbyggnadslära samt två speciallärare, en
i hydromekanik och en i varvsanläggningar. Frågan om en omläggning av
ämnesområdena för dessa befattningar bar tidigare varit föremål för riksdagens
prövning. I enlighet med en från tekniska högskolan gjord framställning
föreslog nämligen Eders Kungl. Maj:t 1927 års riksdag, att professuren
i skeppsbyggnadskonst skulle förändras till en professur i skeppsteori. Förslaget
förutsatte, att i samband med denna ändring speciallärbefattningen i
hydromekanik skulle utbytas mot en speciallärarbefattning i skeppsbyggnadsteknik,
till vilken den konstruktiva delen av undervisningen skulle förläggas,
varjämte för speciallärarbefattningen i varvsanläggningar skulle införas
benämningen speciallärarbefattning i varvsteknik. Under ärendets utredning
hade krav framkommit på inrättande av två professurer i skeppsbyggnadsfackämnena
vid tekniska högskolan, men dessa krav ansåg sig departementschefen
icke för det dåvarande kunna stödja. Från vissa håll
hade gjorts gällande, att den nuvarande ämnesfördelningen inom fackavdelningen
borde bibehållas i huvudsak oförändrad.

Riksdagen ställde sig emellertid avvisande till detta Eders Kungl. Maj:ts
förslag samt hemställde i skrivelse den 11 maj 1927 (nr 188), att Eders
Kungl. Maj:t måtte låta verkställa ytterligare utredning angående ämnesområdet
för professuren i skeppsbyggnadslära samt för riksdagen framlägga
det förslag, vartill nämnda utredning kunde föranleda. I skrivelsen hänvisades
bland annat till de olika meningar, som från kompetent håll gjorts
gällande i denna fråga.

Det är resultatet av denna förnyade utredning, som nu föreligger. Av
statsrådsprotokollet framgår, att såväl marinöverdirektören och chefen för
mariningenjörkåren som styrelsen för svenska teknologföreningens avdelning
för skeppsbyggnadskonst, i samråd med vilka den nya utredningen skett,
samt även högskolans myndigheter enhälligt uttalat sig för behovet av två
professurer i skeppsbyggnadsfackämnena. Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär,
att de båda speciallärarbefattningarna i hydromekanik och i varvsanläggningar
skulle försvinna, att professuren i skeppsbyggnadslära skulle ändras
till en professur i skeppsteori, omfattande huvudsakligen de hållfasthetstekniska
och konstruktiva delarna av undervisningen, samt att en ny professur
skulle inrättas i skeppsbyggnad, vilken professur skulle på sin lott hava de
hydromekaniska och experimentella delarna av undervisningen. Genom indragningen
av de båda speciallärarbefattningarna skulle förslaget medföra
en årlig kostnadsökning för statsverket av allenast 2,500 kronor.

I motionen har framhållits, att lämpligheten att just nu inrätta den föreslagna
nya professuren kan starkt ifrågasättas. I sådant hänseende hänvisas
till att statsmakterna ännu icke tagit ställning till den ifrågasatta
omdaningen av den högre avdelningen vid Chalmers tekniska institut till
en teknisk högskola. I motionen påpekas, att departementschefen under

48

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

punkten 138 i statsrådsprotokollet säger sig icke för närvarande kunna tillstyrka
förslag härom till riksdagen, men att han jämväl uttalat, att frågan
om institutets förvandlande till en teknisk högskola sannolikt inom en icke
alltför avlägsen framtid torde böra upptagas till slutligt avgörande. Skulle
statsmakterna, fortsättes i motionen, besluta att förklara Chalmerska institutets
högre avdelning för högskola, torde frågan om en viss uppdelning
av de olika fackavdelningarna högskolorna emellan komma under omprövning.
Enligt motionen tala därvid skäl för att, om fackskola för skeppsbyggnad
befinnes behövlig vid endast endera av landets två tekniska högskolor,
denna förlägges till Göteborg.

I detta sammanhang'' får riksdagen jämväl omförmäla, hurusom frågan
om Chalmers tekniska instituts omdaning till en teknisk högskola upptagits
i två inom riksdagen väckta, likalydande motioner, (I: 78 och II: 143).
I dessa motioner har föreslagits, att riksdagen måtte besluta att uppföra
professorerna vid Chalmerska institutet i samma lönegrad som professorerna
vid tekniska högskolan. Till stöd för detta förslag har anförts
bland annat, att institutet redan nu fyllde de reella kraven på en teknisk
högskola, varför ur denna synpunkt intet hinder förelåge att nu genomföra
omorganisationen. Enligt motionärernas mening skulle en dylik ombildning
av institutet icke medföra andra anslagskrav än som betingades av likställigheten
i lönehänseende mellan tekniska högskolans och institutets professorer,
för vilket ändamål enligt motionärernas beräkningar erfordrades ytterligare
anslag under åttonde huvudtiteln å 12,480 kronor. Tvärtom kunde man
hava anledning förvänta, att genom en uppdelning av vissa fackavdelningar,
såsom för skeppsbyggnad och arkitektur, för att undvika dubblering vid de
båda läroanstalterna, en besparing i utgifterna för högre teknisk undervisning
i sin helhet skulle kunna ernås.

Då riksdagen haft att taga ståndpunkt till Eders Kungl. Maj:ts nu framlagda
förslag till en omläggning av undervisningen vid tekniska högskolans fackavdelning
för skeppsbyggnad, har riksdagen icke kunnat undgå att därvid
jämväl taga i betraktande de framkomna önskemålen om det Chalmerska
institutets ombildning till en teknisk högskola och det därmed nära sammanhängande
spörsmålet om denna läroanstalts och tekniska högskolans inbördes
förhållande. Riksdagen anser sig visserligen, i saknad av närmare
utredning i ämnet, icke kunna bedöma, huruvida kravet på en omorganisation
av institutet till en högskola kan vara befogat. Men klart är,
att, därest detta krav skulle befinnas välgrundat, spörsmålet om en fördelning
av den högre tekniska utbildningen mellan de två anstalterna,
tekniska högskolan och Chalmers tekniska institut, måste bringas till en
lösning i samband med en eventuell omorganisation av sistnämnda institut.
Sådana förhållandena nu äro ordnade, föreligger otvivelaktigt en dubbelorganisation,
i det att vardera läroanstalten i vissa fack, bland annat skeppsbyggeri,
meddelar en högre teknisk undervisning. Huruvida detta även

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

49

innebär en överorganisation är icke möjligt att nu avgöra, men riksdagen
håller för sannolikt, att en allsidig utredning av båda dessa frågor, Chalrnerska
instituts ombildning till en teknisk högskola samt detta instituts
och tekniska högskolans inbördes ställning, kan giva uppslag till eu mera
praktisk och samtidigt mindre kostsam organisation av den högre tekniska
undervisningen. Riksdagen har på dessa grunder ansett sig böra hos Eders
Kungl. Maj:t anhålla om vidtagande av en sådan utredning, såsom framgår
av punkten 131 här nedan.

Med den ståndpunkt, riksdagen sålunda intagit, har riksdagen icke ansett
sig kunna bifalla det av Eders Kungl. Maj:t framlagda förslaget om en ändrad
anordning av skeppsbyggeriundervisningen vid tekniska högskolan, enär ett
bifall till detta förslag givetvis skulle innebära ett föregripande av ovanberörda
utredning. I enlighet med denna riksdagens uppfattning skulle tills
vidare icke någon omläggning äga rum med avseende å undervisningen vid
tekniska högskolans fackavdelning för skeppsbyggnad och följaktligen ovan
omförmälda i den ordinarie staten för högskolan upptagna anslag till avlöningar
till professorer, nu 409,000 kronor, och till arvoden till speciallärare,
nu 104,500 kronor, för budgetåret 1929/1930 bibehållas oförändrade.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen,
med bifall till den i ämnet väckta motionen (II: 31), avslagit Eders
Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

122:6) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 128) föreslagit riksdagen att
dels å personalstaten för tekniska högskolan från och med budgetåret
1929/1930 uppföra ytterligare en laboratorievaktmästarbefattning med placering
för innehavaren av denna befattning i lönegraden B 7,

dels ock öka det i den nuvarande ordinarie staten för tekniska högskolan
uppförda förslagsanslaget: avlöningar till ordinarie vaktmästare m. fl., nu

70,000 kronor, med 3,300 kronor till 73,300 kronor,

samt förty höja det i riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget till
tekniska högskolan, avlöningar, med 3,300 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen

dels å personalstaten för tekniska högskolan från och med budgetåret
1929/1930 uppfört ytterligare en laboratorievaktmästarbefattning med placering
för innehavaren av denna befattning i lönegraden B 7,

dels ock ökat det i den nuvarande ordinarie staten för tekniska högskolan
uppförda förslagsanslaget: avlöningar till ordinarie vaktmästare m. fl., nu

70,000 kronor, med 3,300 kronor till 73,300 kronor,

samt förty höjt det i riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget till
tekniska högskolan, avlöningar, med 3,300 kronor.

På grund av detta beslut har det ordinarie förslagsanslaget till tekniska
högskolan, nu 701,300 kronor, ökats med 3,300 kronor till 704,600 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 14 samt. Nr 8 A.

4

50

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

123:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 129) föreslagit riksdagen att i riksstaten
till stipendier åt lärare vid tekniska högskolan för utrikes studieresor
uppföra ett ordinarie reservationsanslag å 7,000 kronor.

I det ordinarie reservationsanslaget till vissa omkostnader för upprätthållande
av tekniska högskolans verksamhet ingick till och med budgetåret
1923/1924 en post å 4,500 kronor till stipendier åt lärare vid högskolan för
utrikes studieresor. I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag avfördes
emellertid för budgetåret 1924/1925 nämnda post ur staten, då under sagda
budgetår några resestipendier ej ansågos böra utgå, och därefter har för
ändamålet intet anslag blivit beviljat.

Riksdagen anser skäligt, att ett ordinäre anslag för ifrågavarande ändamål
ånyo uppföres i riksstaten, men det synes riksdagen icke föreligga anledning
att nu upptaga berörda anslag till högre belopp än det, varmed detsamma
senast, d. v. s. för budgetåret 1923/1924, utgick eller 4,500 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen i riksstaten till stipendier åt lärare
vid tekniska högskolan för utrikes studieresor uppfört ett ordinarie reservationsanslag
å 4,500 kronor.

124:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 130) föreslagit riksdagen att till beredande
av ökade medel till samlingar och laborationer vid tekniska högskolan
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 40,000 kronor,
att av Eders Kungl. Maj:t fördelas på de olika avdelningarna vid högskolan,
på sätt Eders Kungl. Maj:t finner skäligt bestämma.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till beredande av ökade medel till samlingar och
laborationer vid tekniska högskolan för budgetåret 1929/1930 anvisat ett
extra anslag av 40,000 kronor, att av Eders Kungl. Maj:t fördelas på de
olika avdelningarna vid högskolan, på sätt Eders Kungl. Maj:t finner skäligt
bestämma.

125:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 131) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till beredande
av ökade medel för tekniska högskolan till uppvärmning, belysning
och diverse utgifter för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag av

25,000 kronor.

126:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 132) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till nyanskaffning
av apparater och instrument för de till vissa institutioner vid tekniska
högskolan hörande laboratorierna anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra
reservationsanslag av 20,000 kronor, att fördelas på sätt Eders Kungl. Maj:t
finner skäligt bestämma.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

51

127:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 133) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till komplettering
av tekniska högskolans bibliotek för budgetåret 1929/1930 anvisat ett
extra reservationsanslag av 10,000 kronor.

128:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 134) föreslagit riksdagen att till
fullbordande i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet företedda ritningar
av en biblioteksbyggnad för tekniska högskolan för eu beräknad kostnad,
inklusive inredning och möblering, av högst 513,000 kronor för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 263,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till fullbordande i huvudsaklig överensstämmelse med
i ärendet företedda ritningar av en biblioteksbyggnad för tekniska högskolan
för en beräknad kostnad, inklusive inredning och möblering, av högst

513,000 kronor för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag
av 263,000 kronor.

129:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 135) föreslagit riksdagen att till
bestridande av kostnaderna för överflyttning av tekniska högskolans bibliotek
till den nya biblioteksbyggnaden vid Valhallavägen för budgetåret 1929/1930
anvisa ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till bestridande av kostnaderna för överflyttning av
tekniska högskolans bibliotek till den nya biblioteksbyggnaden vid Valhallavägen
för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag av 5,000
kronor.

130:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 137) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till reparation
av tekniska högskolans modellsamling för budgetåret 1929/1930 anvisat ett
extra reservationsanslag av 2,000 kronor.

131:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 138) föreslagit riksdagen att i riksstaten
för budgetåret 1929/1930 uppföra det ordinarie förslagsanslaget till
avlöningar vid Chalmers tekniska institut med oförändrat belopp, 270,500
kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två likalydande
motioner (I: 78 och II: 143), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta
att uppföra professorerna vid Chalmerska institutet i samma lönegrad som
professorerna vid tekniska högskolan, medförande ett ytterligare anslag under
åttonde huvudtiteln å 12,480 kronor.

Av vad riksdagen ovan under punkt 121 anfört, framgår, att riksdagen
icke ansett sig kunna bifalla de väckta motionerna, men att riksdagen å

52

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

andra sidan finner önskvärt, att en allsidig utredning verkställes såväl rörande
frågan om Chalmers tekniska instituts omorganisation till en teknisk högskola
som ock rörande spörsmålet om tekniska högskolans och nämnda
instituts inbördes ställning. Det torde böra ankomma på Eders Kungl.
Maj:t att, på sätt Eders Kungl. Maj:t finner lämpligt, företaga denna utredning
samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen må
föranleda.

Vid nu anförda förhållanden har riksdagen intet att erinra mot Eders
Kungl. Maj:ts föreliggande förslag.

Under åberopande härav samt under hänvisning till vad riksdagen anfört
under ovannämnda punkt 121 får riksdagen

dels anmäla, att riksdagen med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag i
riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppfört det ordinarie förslagsanslaget
till avlöningar vid Chalmers tekniska institut med oförändrat belopp, 270,500
kronor,

dels ock, i anledning av ovanberörda motioner (I: 78 och II: 143), anhålla,
att Eders Kungl. Maj:t måtte verkställa utredning angående frågan om
Chalmers tekniska instituts omorganisation till en teknisk högskola samt
angående den nuvarande tekniska högskolans och nämnda instituts inbördes
ställning ävensom för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen
må föranleda.

132:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 139) föreslagit riksdagen att för
budgetåret 1929/1930 anvisa

dels till avlöningsförbättring m. m. åt innehavarna av de å övergångsstat
för Chalmers tekniska institut uppförda befattningarna ett extra anslag av
3,300 kronor,

dels till beredande av ökade medel till uppvärmning, belysning och diverse
utgifter vid Chalmers tekniska institut ett extra anslag av 14,000 kronor,

dels till beredande av ökade medel till bibliotek, samlingar och laboratorier
vid Chalmers tekniska institut ett extra anslag av 8,000 kronor,

dels ock till ritningar m. m. för en nybyggnad för byggnadsteknik vid
Chalmers tekniska institut ett extra reservationsanslag av 9,000 kronor.

Anslaget till avlöningsförbättring m. in. åt innehavarna av de å övergångsstat
för institutet uppförda befattningarna är föreslaget att utgå med samma
belopp, med vilket anslaget anvisats å riksstaten för innevarande budgetår.
Sammalunda är förhållandet med anslaget till beredande av ökade medel
till bibliotek, samlingar och laboratorier.

Till beredande av ökade medel till uppvärmning, belysning och diverse
utgifter utgår för budgetåret 1928/1929 ett extra anslag av 12,000 kronor.

Mot vad Eders Kungl. Maj:t i nu berörda avseenden föreslagit har riksdagen
icke något att erinra.

Vad åter angår det föreslagna anslaget till ritningar m. in. för en ny -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

53

byggnad för byggnadsteknik vid institutet, har riksdagen visserligen uppmärksammat,
att i avtalet mellan Göteborgs stad och Eders Kungl. Maj:t och
Kronan angående upplåtande av mark för institutets nya byggnader stadgats,
att byggnader för högre avdelningen vid institutet eller en densamma ersättande
högre teknisk läroanstalt skulle vara uppförda inom femton år, räknat från
och med den 1 januari 1920, vid äventyr att Kronan eljest finge till staden
utan ersättning återlämna den mark, som icke redan tagits i anspråk för
uppförda byggnader eller erfordrades för att dessa skulle kunna fylla sin
uppgift. Emellertid anser riksdagen icke lämpligt, att, innan resultatet av
den utredning rörande institutets omorganisation till en teknisk högskola
föreligger, varom riksdagen gjort hemställan under punkt 131 här ovan,
igångsätta förberedande åtgärder för institutets fortsatta utbyggande. Riksdagen
förutsätter att, därest till följd av nu berörda förhållanden ovan
angivna tidsgräns i avtalet mellan Göteborgs stad och Kronan skulle behöva
överskridas, staden icke skall befinnas ovillig att medgiva erforderlig förlängning
av respittiden. På grund av vad sålunda anförts har riksdagen
ansett något anslag till ritningar m. m. för omförmälda nybyggnad icke
böra beviljas för budgetåret 1929/1930.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen ej mindre för budgetåret 1929/
1930 anvisat

dels till avlöningsförbättring in. m. åt innehavarna av de å övergångsstat
för Chalmers tekniska institut uppförda befattningarna ett extra anslag av
3,300 kronor,

dels till beredande av ökade medel till uppvärmning, belysning och diverse
utgifter vid Chalmers tekniska institut ett extra anslag av 14,000 kronor,
dels ock till beredande av ökade medel till bibliotek, samlingar och laboratorier
vid Chalmers tekniska institut ett extra anslag av 8,000 kronor;

än även, avslagit Eders Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser anvisande
för budgetåret 1929/1930 av anslag till ritningar m. m. för en nybyggnad
för byggnadsteknik vid Chalmers tekniska institut.

Skolöverstyrelsen.

133:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 140) föreslagit riksdagen att — med
uteslutande ur staten för skolöverstyrelsen av den däri uppförda anslagsposten
Övergångsstat å 1,900 kronor — minska det ordinarie förslagsanslaget till
skolöverstyrelsen, nu 538,000 kronor, med 1,900 kronor till 536,100 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen — med uteslutande ur staten för
skolöverstyrelsen av den däri uppförda anslagsposten Övergångsstat å 1,900
kronor — minskat det ordinarie förslagsanslaget till skolöverstyrelsen, nu

538,000 kronor, med 1,900 kronor till 536,100 kronor.

54

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

134:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 141) föreslagit riksdagen att för
inspektion och sakkunniga biträden hos skolöverstyrelsen anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra anslag av 10,500 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen för inspektion och sakkunniga biträden hos skolöverstyrelsen
anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 10,500
kronor.

135:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 143) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för bestridande
av expeditionsvaktsgöromål hos skolöverstyrelsen anvisat för budgetåret
1929/1930 ett extra anslag av 1,800 kronor.

136:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 144) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till tryckning
av undervisningsstatistik anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag
av 8,000 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser,
Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl meddela.

De allmänna läroverken m. m.

137:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 145) föreslagit riksdagen att för upprättande
vid högre lärarinneseminariet av en ny ordinarie ämneslärarinnebefattning
samt för ombildning av en biträdande ämneslärarinnebefattning
vid seminariet till en övningsskollärarbefattning höja det ordinarie anslaget
till högre lärarinneseminariet, nu 138,285 kronor, med 3,800 kronor till
142,085 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förlag,
får anmäla, att riksdagen för upprättande vid högre lärarinneseminariet
av en ny ordinarie ämneslärarinnebefattning samt för ombildning av en biträdande
ämneslärarinnebefattning vid seminariet till en övningsskollärarbefattning
höjt det ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet, nu 138,285
kronor, med 3,800 kronor till 142,085 kronor.

138:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 146) föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att vaktmästaren samt eldaren vid högre lärarinneseminariet
må för tiden 1 juli 1929—30 juni 1930 komma i åtnjutande av tillfällig
löneförbättring till belopp av 400 kronor för vaktmästaren och 250 kronor
för eldaren;

dels och till diverse behov vid högre lärarinneseminariet anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra anslag av 56,760 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

55

dels medgivit, att vaktmästaren samt eldaren vid högre lärarinneseminariet
må för tiden 1 juli 1929—30 juni 1930 komma i åtnjutande av tillfällig
löneförbättring till belopp av 400 kronor för vaktmästaren och 250 kronor
för eldaren;

dels ock till diverse behov vid högre lärarinneseminariet anvisat för budgetåret
1929/1930 ett extra anslag av 56,760 kronor.

139:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 147) föreslagit riksdagen anvisa dels
till arvoden åt extra lärare, timlärare och vikarier vid högre lärarinneseminariet
ett extra anslag av 36,450 kronor, dels ock till täckande av brist i motsvarande
anslag för budgetåret 1927/1928 ett extra anslag av 480 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen för budgetåret 1929/1930 anvisat

dels till arvoden åt extra lärare, timlärare och vikarier vid högre lärarinneseminariet
ett extra anslag av 36,450 kronor;

dels ock till täckande av brist i motsvarande anslag för budgetåret 1927/
1928 ett extra anslag av 480 kronor.

140:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 148) föreslagit riksdagen att
ej mindre besluta,

dels att vid varje samläroverk skall i den ordning, Eders Kungl. Maj:t bestämmer,
förordnas en särskild sakkunnig med uppgift att tillhandagå rektor
vid uppsikten av de kvinnliga, respektive de manliga lärjungarna, dock att
vid statens förutvarande samskolor särskild sakkunnig icke skall förordnas,
förrän vederbörande första lärarinnebefattning blivit ledig;

dels att vid högre flickläroverk, där rektorsbefattningen bar manlig innehavare,
skall likaledes i den ordning, Eders Kungl. Maj:t bestämmer, förordnas
en särskild kvinnlig sakkunnig;

dels att första lärarinnebefattningen vid envar av statens förutvarande
samskolor skall vid nuvarande innehavarens avgång från tjänsten ombildas
till ämneslärarinnebefattning;

dels ock att särskild sakkunnig vid samläroverk och högre flickläroverk må
åtnjuta, utöver eljest utgående avlöningsförmåner, ett särskilt arvode av
500 kronor;

än även för inrättande av nya ordinarie ämneslärartjänster vid de allmänna
läroverken med den fördelning, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes,
samt för ombildning av vissa i statsrådsprotokollet omförmälda övningslärarbefattningar
vid samma läroverk m. m. höja det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken med 420,000 kronor.

Mot de föreslagna förändringarna med avseende å första lärarinneinstitutionen
har riksdagen icke funnit anledning till erinran i vidare mån än att
benämningen »sakkunnig» synes riksdagen näppeligen utgöra någon lämplig
beteckning å ifrågavarande funktionärer. Riksdagen anser visserligen, att

56

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

benämningen första lärarinna ej bör bibehållas, men Till ifrågasätta, huruvida
överhuvudtaget något namn, som särskilt markerar ifrågavarande uppdrag,
är erforderligt. Skulle så vara fallet, synes benämningen »tillsyningslärare»
respektive »tillsyningslärarinna» vara att föredraga, varvid man torde
kunna bortse från de fall, då, såsom överstyrelsen jämväl ifrågasatt, annan
än lärare vid läroverket skulle erhålla uppdraget. En sådan anordning torde
nämligen icke kunna tänkas ifrågakomma annat än rent undantagsvis och
endast på kortare tid. I anledning av vad departementschefen anfört beträffande
en ifrågasatt reglering av arvodena för berörda uppdrag, vill riksdagen
såsom sin mening framhålla, att en dylik reglering ej synes böra
åsyfta en höjning beträffande vissa typer av läroverk utan fasthellre avse
en jämkning nedåt av arvodena vid läroverk, där de med uppdraget förbundna
åliggandena kunna anses mindre krävande. Riksdagen är nämligen
av den uppfattningen, att de hittills utgående arvodesbeloppen å 500 kronor
måste anses väl högt tilltagna med hänsyn till den särskilda arbetsbörda,
som kan ifrågakomma för bemälda befattningshavare.

Vad som föreslagits beträffande ombildning av övningslärarbefattningarna
vid vissa under ombildning varande realskolor, föranleder ingen erinran från
riksdagens sida.

Däremot kan riksdagen icke finna den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna
anslagsökningen i dess helhet behövlig. Förefintliga och eventuellt blivande
besparingar å anslaget synas riksdagen kunna beräknas till så betydande
belopp, att en höjning av anslaget med 400,000 kronor förefaller riksdagen
fullt tillräcklig.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
ej mindre beslutat,

dels att vid varje samläroverk samt vid högre flickläroverk, där rektor är
man, skall i den ordning, Eders Kungl. Maj:t bestämmer, förordnas särskild
person med uppgift att tillhandagå rektor vid uppsikten över de manliga
respektive de kvinnliga lärjungarna, dock att vid statens förutvarande samskolor
sådant förordnande icke må meddelas, förrän vederbörande första
lärarinnebefattning blivit ledig,

dels att första lärarinnebefattningen vid envar av statens förutvarande
samskolor skall vid nuvarande innehavares avgång från tjänsten ombildas
till ämneslärarinnebefattning,

dels ock att den, som erhåller sådant förordnande, som ovan sägs, må
i ersättning för uppdraget åtnjuta, utöver eljest utgående avlöningsförmåner,
ett särskilt arvode av 500 kronor;

än även för inrättande av nya ordinarie ämneslärartjänster vid de allmänna
läroverken med den fördelning, som av Eders Kungl. Maj :t bestämmes,
samt för ombildning av vissa under punkt 148 i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1929 omförmälda övningslärarbefattningar
vid samma läroverk m. m. höjt det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken med 400,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

bl

141:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 149) föreslagit riksdagen att höja
den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående
posten: praktisk utbildning av blivande lärare vid de allmänna läroverken,
nu 75,800 kronor, med 300 kronor till 76,100 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen höjt den i det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken ingående posten: praktisk utbildning
av blivande lärare vid de allmänna läroverken, nu 75,800 kronor, med 300
kronor till 76,100 kronor.

142:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 150) föreslagit riksdagen att höja
den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående
posten: arvoden till biträden å rektorsexpeditionerna, nu 35,000 kronor,
med 3,700 kronor till 38,700 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen höjt den i det ordinarie reservationsanslaget till
de allmänna läroverken ingående posten: arvoden till biträden å rektorsexpeditionerna,
nu 35,000 kronor, med 3,700 kronor till 38,700 kronor.

143:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 151) föreslagit riksdagen att höja
den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående
posten: bibliotekarierna, nu 16,000 kronor, med 5,000 kronor till 21,000
kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två likalydande
motioner (I: 37 och II: 64), i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte
besluta att höja ifrågavarande anslagspost med 31,700 kronor till 47,700
kronor.

Den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna anslagsökningen å 5,000 kronor avser
beredande av medel till bibliotekariearvoden vid de förstatligade kommunala
mellanskolorna samt till förhöjda arvoden åt bibliotekarierna vid de realskolor,
som under budgetåret 1929/1930 stå under utvidgning till högre
allmänna läroverk till följd av statens övertagande av vederbörande kommunala
gymnasier. Enligt gällande bestämmelser tillkommer det skolöverstyrelsen
att besluta om anvisande av medel från ifrågavarande anslagspost.
För närvarande växla bibliotekariearvodenas belopp mellan i regel lägst
100 kronor och högst 400 kronor; vid två realskolor utgå allenast respektive
50 kronor och 25 kronor.

Departementschefen omnämner ett av skolöverstyrelsen framlagt förslag
om nyreglering av bibliotekariernas arvoden, enligt vilket, allt efter de olika
läroverkens storlek och deras egenskap av högre allmänt läroverk eller realskola,
arvodena skulle utgå med belopp, växlande mellan lägst 450 kronor
och högst 1,250 kronor. Kostnaderna för bibliotekariearvoden enligt detta
förslag har uppskattats till 74,100 kronor för budgetåret 1929/1930. Departementschefen
säger sig dela överstyrelsens mening angående önskvärd -

58

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

heten av en arvodesreglering för läroverksbibliotekarierna, även om man
härvidlag näppeligen borde sträcka sig så långt som överstyrelsen föreslagit.
Av statsfinansiella skäl har dock departementschefen ansett någon nyreglering
av arvodena icke nn böra komma till stånd.

I motionerna har till stöd för den däri gjorda hemställan anförts följande:

Genom läroverksreformen 1927 fingo läroverksbiblioteken en väsentligt
större betydelse än förut i undervisningen. Ett extra anslag av föregående
års riksdag om 50,000 kronor till bokinköp för de högre läroverkens lärjungebibliotek
och den i årets statsverksproposition föreslagna höjningen av
detta anslag till 75,000 kronor med den förändring i bestämmelserna för
anslagets fördelning, att detta nu får utgå till samtliga läroverk, är ett av
uttrycken för denna bibliotekens ökade betydelse. Ett annat är instruktionen
för läroverksbibliotekarierna i den nya läroverksstadgan. Därav framgår,
att bibliotekarierna ålagts ett väsentligt ökat arbete i jämförelse med
vad som förut krävts av dem.

Trots detta ökade arbete har ingen arvodesförhöjning föreslagits åt dessa
bibliotekarier. Detta förhållande är anmärkningsvärt även därför, att läroverksbibliotekariernas
ställning är avsevärt sämre ifråga om arvode än bibliotekariernas
vid övriga av staten underhållna läroanstalter. Vid folkskoleseminarierna
är arvodet respektive 900 kronor (vid dubbelseminarier) och
500 kronor (vid enkelseminarier), vid de av förra riksdagen beslutade kommunala
flickskolorna respektive 450 kronor (vid skolor med parallellavdelning)
och 350 kronor samt vid statens småskoleseminarier 200 kronor. Av
de i statsliggaren för 1928—1929 redovisade 75 bibliotekariearvodena ligga
43 eller mer än hälften under till och med arvodena för småskoleseminariernas
bibliotekarier. Ingen läroverksbibliotekarie kommer upp till det högre
arvodet för de kommunala flickskolorna och endast sex över arvodet för de
mindre kommunala flickskolorna.

Tydligt är, att de allmänna läroverkens bibliotekarier måste känna det
som en tryckande orättvisa att på det sättet vara ställda i en missgynnad
särklass, i synnerhet som en ny stadga pålagt dem ytterligare betungande
arbete, samtidigt som en ny grupp bibliotekarier med betydligt mindre arbetsbörda
än deras tillerkänts avsevärt högre arvode.

Statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet har visserligen sin uppmärksamhet
riktad på detta missförhållande, men förklarar, att anspråken
på statskassan för genomförandet av den nya läroverksreformen äro så stora,
att med beviljandet av det belopp skolöverstyrelsen begärt för detta ändamål,
74,100 kronor, måste anstå till ett annat år, varjämte han anser de
av skolöverstyrelsen begärda arvodena för de olika grupperna av bibliotekarier
för högt tilltagna. Under dessa förhållanden anse vi oss ej kunna
framlägga förslag om bifall till vad skolöverstyrelsen begärt. En slutlig
lönereglering lär ej böra genomföras utan föregående prövning av förslaget
av Kungl. Maj:t. Däremot synes det oss billigt, att läroverksbibliotekarierna
i väntan på detta förslag från Kungl. Maj:t, i likhet med vad för andra lärargrupper
föreslagits i årets statsverksproposition, få någon tillfällig löneförbättring.
Intet föregripande av den definitiva löneregleringen torde kunna
anses föreligga, om genomsnittet av det arvode, som skall utgå till läroverkslärarna
för nästa år, bestämmes till samma belopp som det, vilket ansetts
lämpligt för de större kommunala flickskolorna, eller 450 kronor. Ett så
tilltaget anslag skulle dock i sak betyda, att de flesta läroverksbiblioteka -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

59

rierna ej ens skulle komma upp till det belopp, som beslutats skola utgå
till bibliotekarierna vid de mindre kommunala flickskolorna. I skolöverstyrelsens
förslag har anslag beräknats till 106 läroverk. Enligt den av oss
föreslagna beräkningen skulle anslaget då behöva sättas till 47,700 kronor
i stället för av Kungl. Maj:t föreslagna 21,000 kronor.

Mot Eders Kungl. Maj:ts förslag om höjning av ifrågavarande anslagspost
med 5,000 kronor för beredande av medel till bibliotekariearvoden vid ovan
angivna förstatligade kommunala mellanskolor och vissa under ombildning
stadda realskolor har riksdagen intet att erinra.

Riksdagen delar departementschefens mening, att en reglering av arvodena
åt läroverksbibliotekarierna är önskvärd. Den ökade betydelse, som till
följd av 1927 års skolreform tillagts biblioteken såsom ett hjälpmedel i
undervisningsarbetet och vid lärjungarnas självstudier, har medfört, att de,
som hava sig bibliotekets vård anförtrodd, fått sin arbetsbörda ökad — ett
förhållande, som allt starkare kommer att göra sig gällande i och med omdaniugsarbetets
fortskridande. Under sådana förhållanden måste det framstå
såsom en rimlig fordran, att bibliotekarierna för sina insatser erhålla
skäligt vederlag, något som emellertid, särskilt vid jämförelse med motsvarande
befattningshavare vid andra läroanstalter, knappast kan anses i allmänhet
vara fallet för närvarande. Riksdagen förutsätter, att Eders Kungl. Maj:t,
som, enligt vad av det föregående framgår, har sin uppmärksamhet riktad på
denna fråga, icke skall underlåta att, så snart sig göra låter efter den ytterligare
utredning, frågan kan tarva, förelägga riksdagen förslag i ämnet. I
avbidan härå har riksdagen ansett skäl föreligga, att eu provisorisk förbättring
av bibliotekariearvodena vidtages, även om detta icke kan ske i den
omfattning, som i motionerna föreslagits. För möjliggörande av en sådan
provisorisk reglering synes den ifrågavarande anslagsposten böra ökas med
ytterligare 10,000 kronor, alltså till 51,000 kronor, att fördelas efter grunder,
som skolöverstyrelsen prövar lämpliga.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl.
Maj:ts förslag och ovanberörda motioner (I: 37 och II: 64), höjt den i
det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående
posten: bibliotekarierna, nu 16,000 kronor, med 15,000 kronor till 31,000
kronor.

144:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 152) föreslagit riksdagen att höja
det ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg åt lärarpersonalen vid de allmänna
läroverken, nu 1,182,000 kronor, med 38,000 kronor till 1,220,000
kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj ds förslag,
får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg
åt lärarpersonalen vid de allmänna läroverken, nu 1,182,000 kronor, med

38,000 kronor till 1,220,000 kronor.

60

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

145:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 153) föreslagit riksdagen att
dels medgiva, att extra ordinarie ämneslärare vid högre lärarinneseminariet,
allmänt läroverk eller statens folkskoleseminarium må för åtnjutande
av sådan arvodesförhöjning, som avses i mom. 1 av kungörelsen den 29
juni 1928 (nr 274) angående avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie
lärare vid högre lärarinneseminariet, allmänt läroverk eller statens folkskoleseminarium,
tillgodoräkna sig tjänstgöring vid de kommunala gymnasierna
eller gymnasielinjerna i Eksjö, Eskilstuna, Hudiksvall, Landskrona, Skövde,
Söderhamn, Södertälje, Uddevalla och Ystad;

dels ock till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna
läroverken anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av

598,500 kronor.

Det extra anslaget till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid
de allmänna läroverken utgör för budgetåret 1928/1929 640,000 kronor. Av
detta belopp är en summa av 77,500 kronor avsedd till bestridande av den
arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie lärare med minst 12 terminers
tjänstgöring, varom 1928 års riksdag fattat beslut. Återstoden, 562,500
kronor, är avsedd att tillgodose det normala anslagsbehovet.

Eders Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag grundar sig på en av skolöverstyrelsen
verkställd beräkning av anslagsbehovet.

De medel, som för budgetåret 1928/1929 stå till förfogande för anställande
av extra lärare vid de allmänna läroverken, motsvara kostnaden
för avlönande av 211 sådana lärare. I detta antal ingår en »reserv» av
6 lärare (jfr 1928 års åttonde huvudtitel sid. 351). Skolöverstyrelsen har
meddelat, att under läsåret 1928/1929 beräknas vara anställda 187 extra
lärare med full tjänstgöring samt därtill timlärare med en sammanlagd
tjänstgöring av 403,5 veckotimmar, motsvarande omkring 16 extra lärare,
varjämte för avlönande av vissa vid början av höstterminen 1928 för kortare
tid förordnade extra lärare tagits i anspråk ett belopp, motsvarande
något mer än 2 årsarvoden å 3,300 kronor. Då det sålunda kan antagas,
att de beviljade medlen komma att tagas i bruk för avlönande av inalles 205
extra lärare, skulle »reserven» av 6 extra lärararvoden komma att förbliva
outnyttjad.

För läsåret 1929/1930 har skolöverstyrelsen på grundval av de fastställda
omorganisationsplanerna för de olika läroverken beräknat det erforderliga antalet
extra lärare till 181, d. v. s. 6 mindre än antalet under läsåret 1928/1929,
vartill skulle komma timlärartimmar i samma utsträckning, som beviljats
för sistnämnda läsår. Då de vid de allmänna läroverken anställda extralärarna
för närvarande till allra största delen ägde full kompetens till ordinarie
tjänst, så att antalet lärare med lägre årsarvode (2,900 kronor) betydligt
understege det tidigare beräknade, syntes det överstyrelsen nödvändigt
att räkna med ett större antal årsarvoden ä 3,300 kronor än tidigare varit
fallet. Den kostnadsminskning, som kunde beräknas genom sänkningen av

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

61

antalet extra lärare, borde därför upptagas till (6 X 2,900=) 17,400 kronor.
Härutöver föreslår överstyrelsen en minskning av anslaget med 6,600 kronor,
motsvarande den ungefärliga kostnaden för ovannämnda under kortare tid av
höstterminen 1928 förordnade extra lärare. Någon minskning av reserven
anses däremot icke böra ifrågasättas. Sammanlagda anslagsminskningen skulle
alltså uppgå till 24,000 kronor, och det belopp,jsom skulle erfordras för att
tillgodose det normala anslagsbehovet, skulle utgöra 538,500 kronor.

Kostnaderna för ovan omförmälda arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie
lärare hava uppskattats till 55,000 kronor, varvid jämväl räknats med att
ur detta belopp också skulle bestridas de eventuella avlöningstillägg till förutvarande
extra ordinarie lektorer vid vissa kommunala gymnasier eller gymnasielinjer,
varom beslut fattats av 1928 års riksdag. Till sistnämnda belopp
skulle komma ytterligare 5,000 kronor under förutsättning av bifall till den
av Eders Kungl. Maj:t nu föreslagna utsträckningen av rätten till arvodesförhöjning,
varigenom hela anslagsbehovet skulle komma att uppgå till

598,500 kronor (= 538,500 kronor + 55,000 kronor + 5,000 kronor).

Med hänsyn till den av Eders Kungl. Maj:t ifrågasatta ändringen i bestämmelserna
om nyssnämnda arvodesförhöjning anser sig riksdagen böra
erinra om vad som vid 1928 års riksdag i nu berörda hänseende förekom.

Med anledning av ett uttalande av 1927 års riksdag att, med hänsyn till
vissa svårigheter, som under skolreformens övergångstid kunde uppstå för
de dåvarande extra lärarna vid de allmänna läroverken genom att ordinarieblivande
och därmed följande förbättrad löneställning kunde komma att
uppskjutas på ett sätt, som för den enskilde läraren kunde te sig såsom
betungande och obilligt, åtgärder borde vidtagas för att bereda sådana extra
lärare, som en avsevärdare tid komme att upprätthålla extra ordinarie lärarbefattning
vid de allmänna läroverken, särskild arvodesförhöjning, framlade
Eders Kungl. Maj:t förslag i sådant hänseende till 1928 års riksdag. Såsom villkor
för den föreslagna arvodesförhöj ningen hade bland annat av Eders Kungl.
Maj:t uppställts, att vederbörande extralärare skulle hava med nit och skicklighet
under minst tolv terminer bestritt full tjänstgöring vid sådan läroanstalt,
som omförmäldes i dåvarande § 179 punkt 8 av läroverksstadgan,
d. v. s., utom allmänt läroverk, även annan under skolöverstyrelsens inseende
ställd läroanstalt, folkskoleseminarium, tekniskt läroverk, sjökrigsskolan
och statsunderstödd folkhögskola. Riksdagen fann förslaget i denna del
innebära, att den rätt, varom fråga vore, skulle komma att utsträckas till
ett väsentligt större antal lärare än 1927 års riksdags ovannämnda uttalande
torde hava åsyftat. De lärare, för vilkas befordringsutsikter svårigheter
genom läroverksreformens genomförande eventuellt kunde tänkas uppkomma,
vore uteslutande de vid de allmänna läroverken anställda extralärarna, och
den ifrågasatta kompensationen vore givetvis avsedd att träffa sådan lärare,
som ett antal år tjänstgjort vid dessa läroverk. Att sådan tjänstgöring finge
hava fullgjorts även vid högre lärarinneseminariet och folkskoleseminarierna

62

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

funne riksdagen billigt med hänsyn till den i stort sett likartade tjänstgöring
ävensom de likartade anställnings- och avlöningsförhållanden, som rådde beträffande
den extraordinarie lärarpersonalen vid dessa tre kategorier av läroanstalter.
Men att med dessa likställa exempelvis de statsunderstödda folkhögskolorna
och att utsträcka denna tjänstgöring till att omfatta varje under
skolöverstyrelsens inseende ställd läroanstalt, d. v. s. praktiskt taget de flesta
privata skolor i landet, kunde enligt riksdagens mening icke hava åsyftats, och
riksdagen kunde i allt fall nu icke bifalla ett förslag i detta hänseende. I
överensstämmelse härmed beslöt 1928 års riksdag medgiva, att från och med
budgetåret 1928/1929 till och med budgetåret 1934/1935 sådan extra ordinarie
ämneslärare vid högre lärarinneseminariet, allmänt läroverk eller statens
folkskoleseminarium, vilken förvärvat behörighet för anställning såsom
ordinarie ämneslärare vid allmänt läroverk och med nit och skicklighet
under minst tolv terminer bestritt full tjänstgöring vid någon av nu nämnda
läroanstalter, linge åtnjuta arvode, manlig lärare med 3,800 kronor och
kvinnlig lärare med 3,400 kronor för år räknat.

I enlighet med detta riksdagens beslut har sedermera Eders Kungl. Maj:t
utfärdat kungörelse den 29 juni 1928 (nr 274). I denna kungörelse har
jämväl i överensstämmelse med av 1928 års riksdag i annat sammanhang
fattat beslut intagits följande bestämmelse:

De extra ordinarie lektorer vid de kommunala gymnasierna eller gymnasielinjerna
i Eksjö, Eskilstuna, Hudiksvall, Landskrona, Skövde, Södertälje,
Uddevalla och Ystad, vilka vid den tidpunkt, då dessa gymnasier
börjat eller börja att successivt övertagas av statsverket, i denna sin egenskap
tjänstgjort minst 8 terminer i en följd, må, så länge de såsom extra
ordinarie lektorer eller vikarier å lektor stjänster hava sin huvudsakliga
tjänstgöring förlagd till gymnasiet och till dess att gymnasiet i fråga är i
sin helhet förstatligat, åtnjuta de förmåner i fråga om beräkning av tjänstoch
lönetursår samt pensionsår m. m., som äro tillförsäkrade de extra ordinarie
lärarna vid de allmänna läroverken, samt, i den mån deras avlöning
övertages av statsverket, erhålla ett arvode, som med 1,000 kronor överstiger
det arvodesbelopp, som tillkommer extra lärare vid rikets allmänna
läroverk.

Vad först angår det normala anslagsbehovet för ifrågavarande ändamål,
synes det riksdagen, som om den kostnadsminskning, som uppkommer genom
att antalet erforderliga extra lärare för budgetåret 1929/1930 beräknats till
6 mindre än vad som krävts för nu löpande budgetår, bör kunna uppskattas
till 6x3,300 kronor, alltså till 19,800 kronor, i stället för, såsom
i Eders Kungl. Majrts förslag skett, till 6 X 2,900 kronor eller tillhopa 17,400
kronor. För sistnämnda beräkningsgrund, som utgår från det lägre årsarvodet,
hava nämligen enligt riksdagens mening icke tillräckligt vägande
skäl anförts. Vidare kan riksdagen icke genom den förebragta utredningen
finna behovet av den s. k. reservens bibehållande under budgetåret 1929/
1930 ådagalagt, vadan jämväl på denna punkt en kostnadsminskning av

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

63

6x3,300 kronor = 19,800 kronor kan beräknas uppkomma. Härtill skulle
ytterligare komma den föreslagna minskningen med 6,600 kronor, motsvarande
kostnaden för vissa under budgetåret 1928/1929 tillfälligt förordnade
extralärare. Sammanlagda kostnadsminskningen bör alltså enligt riksdagens
mening uppskattas till (19,800+19,800 + 6,600 =) 46,200 kronor. Det normala
anslagsbehovet för budgetåret 1929/1930 skulle i enlighet härmed utgöra
(562,500 — 46,200 =) 516,300 kronor. Ur redovisningssynpunkt synes det
riksdagen lämpligast, att detta belopp i riksstaten upptages såsom ett särskilt
extra anslag under benämning: »arvoden åt extra och vikarierande
ämneslärare vid de allmänna läroverken» och ej, såsom under budgetåret
1928/1929 varit fallet, sammanföres med det till arvodesförhöjningar erforderliga
beloppet.

Vad härefter beträffar det av Eders Kungl. Maj:t framlagda förslaget om
utvidgning av rätten till arvodesförhöjning, anser riksdagen visserligen, att
åtskilliga skäl kunna andragas till stöd för en utsträckning av denna rätt,
men för bedömande av denna fråga synes det vara nödvändigt att genom
en allsidig utredning få spörsmålet belyst i hela dess vidd och från olika
synpunkter. Med hänsyn härtill och jämväl med beaktande av den ståndpunkt,
riksdagen så sent som år 1928 intog i denna fråga, har riksdagen
funnit sig icke kunna bifalla den utvidgning, som av Eders Kungl. Maj:t
föreslagits. På grund härav erfordras för budgetåret 1929/1930 till arvodesförhöjningar
allenast ett belopp av 55,000 kronor.

I överensstämmelse med vad riksdagen ovan uttalat i fråga om det
normala årsanslaget, synes sistnämnda belopp böra i riksstaten upptagas
såsom ett särskilt extra anslag, lämpligen benämnt »beredande av arvodesförhöjning
åt vissa extra ordinarie ämneslärare vid högre lärarinneseminariet,
allmänna läroverk och statens folkskoleseminarier».

Under åberopande av vad ovan anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna
läroverken anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 516,300 kronor;

dels avslagit Eders Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser rätt för extra
ordinarie ämneslärare vid högre lärarinneseminariet, allmänt läroverk eller
statens folkskoleseminarium att för åtnjutande av arvodesförhöjning enligt
mom. 1 av kungörelsen den 29 juni 1928 (nr 274) tillgodoräkna sig tjänstgöring
vid vissa kommunala gymnasier eller gymnasielinjer;

dels ock till beredande av arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie ämneslärare
vid högre lärarinneseminariet, allmänna läroverk och statens folkskoleseminarier
anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 55,000 kronor.

146:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 154) föreslagit riksdagen att
ej mindre medgiva, att därest sådan innehavare av ordinarie lärarbefattning
i teckning, musik, gymnastik eller handarbete vid allmänt läroverk,
som erhållit dylik anställning före den 1 mars 1927, under tid från det att

64

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

läroverket börjat omorganiseras enligt 1927 års riksdags beslut intill dess
att vederbörande avgår från ifrågavarande befattning, kommer att erhålla
mindre omfattande tjänstgöring än som motsvarar medeltalet av det timtal,
som varit för hans tjänst gällande under läsåren 1923—1928, han skall
dels under varje läsår, sedan det på befattningen kommande antalet lärotimmar
fastställts, äga åtnjuta ett personligt lönetillägg, motsvarande två
tredjedelar av skillnaden mellan den avlöning, som han uppbär för sin faktiska
tjänstgöring under året, och den, som han skulle hava uppburit, om
för tjänsten varit bestämd en tjänstgöring av den omfattning, som närmast
skulle motsvara sagda medeltal, tillfällig löneförbättring däri inräknad, dels
och i fråga om pensionsunderlag och pensionsavgifter betraktas som om sistnämnda
tjänstgöring varit med tjänsten förenad,

än även för bestridande av berörda lönetillägg anvisa för budgetåret 1929/
1930 ett extra förslagsanslag av 3,000 kronor.

Riksdagen finner det vara skäligt, att ifrågavarande lärare för sina av ovanberörda
anledning minskade avlöningsförmåner beredes ersättning på sätt
och i den utsträckning, som Eders Kungl. Maj:t föreslagit. Då riksdagen alltså
finner sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, vill riksdagen emellertid såsom
önskvärt framhålla, att bemälda lärares arbetskraft kunde i motsvarande
grad tagas i anspråk för annan lämplig tjänstgöring vid läroverket.
Möjligheterna för en sådan anordning synas riksdagen böra bliva föremål
för uppmärksamhet.

Under åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen

ej mindre medgivit, att därest sådan innehavare av ordinarie lärarbefattning
i teckning, musik, gymnastik eller handarbete vid allmänt läroverk,
som erhållit dylik anställning före den 1 mars 1927, under tid från det att
läroverket börjat omorganiseras enligt 1927 års riksdags beslut intill dess
att vederbörande avgår från ifrågavarande befattning, kommer att erhålla
mindre omfattande tjänstgöring än som motsvarar medeltalet av det timtal,
som varit för hans tjänst gällande under läsåren 1923—1928, han skall
dels under varje läsår, sedan det på befattningen kommande antalet lärotimmar
fastställts, äga åtnjuta ett personligt lönetillägg, motsvarande två
tredjedelar av skillnaden mellan den avlöning, som han uppbär för sin
faktiska tjänstgöring under året, och den, som han skulle hava uppburit,
om för tjänsten varit bestämd en tjänstgöring av den omfattning, som
närmast skulle motsvara sagda medeltal, tillfällig löneförbättring däri inräknad,
dels ock i fråga om pensionsunderlag och pensionsavgifter betraktas
som om sistnämnda tjänstgöring varit med tjänsten förenad,

än även för bestridande av berörda lönetillägg anvisat för budgetåret 1929/
1930 ett extra förslagsanslag av 3,000 kronor.

147:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 155) föreslagit riksdagen att till extra
arvoden åt teckningslärare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra anslag av 97,400 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

65

Det för ifrågavarande ändamål för innevarande budgetår utgående anslaget
uppgår till 85,000 kronor. Den nu föreslagna anslagsökningen är huvudsakligen
föranledd av den inverkan, som det successiva förverkligandet av
den nya läroverksorganisationen kommer att under budgetåret 1929/1930
medföra på antalet teckningstimmar vid de allmänna läroverken. Berörda
anslagsökning har beräknats under förutsättning, att det ovan under punkt
140 omförmälda förslaget rörande ombildning av teckningslärarbefattningarna
vid vissa under utvidgning till högre allmänna läroverk stående realskolor
godtages.

Riksdagen, som tidigare bifallit sistnämnda förslag, har ej funnit något att
erinra mot Eders Kungl. Maj:ts nu föreliggande framställning och får därför
anmäla, att riksdagen till extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna
läroverken anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 97,400 kronor.

148:o) Eders Kungl. Maj:t bar (punkt 156) föreslagit riksdagen att till extra arvoden
åt gymnastiklärare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra anslag av 82,500 kronor.

Anslaget utgör för innevarande budgetår 77,000 kronor. Den ifrågasatta
höjningen av det extra anslaget till extra arvoden åt gymnastiklärare vid
de allmänna läroverken betingas uteslutande av den ökning i antalet gymnastikavdelningar,
som är en följd av den beslutade skolreformen. Höjningen
har beräknats under förutsättning, att det ovan under punkt 140
omförmälda förslaget rörande ombildning av gymnastiklärarbefattningarna
vid vissa under utvidgning till högre allmänna läroverk stående realskolor
godtages.

Riksdagen, som tidigare bifallit sistnämnda förslag, har icke något att
erinra mot Eders Kungl. Maj:ts nu föreliggande framställning och får därför
anmäla, att riksdagen till extra arvoden åt gymnastiklärare vid de allmänna
läroverken anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 82,500 kronor.

149:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 157) föreslagit riksdagen att till extra
arvoden åt musiklärare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra anslag av 29,700 kronor.

Ifrågavarande anslag utgår för budgetåret 1928/1929 med 14,100 kronor.

I statsrådsprotokollet redogöres för en av skolöverstyrelsen verkställd beräkning
av kostnaderna för genomförandet av de nya undervisningsplanerna
i musik. Överstyrelsen har kommit till det resultatet, att den totala kostnadsökningen
för undervisningen i sång skulle komma att under budgetåret
1929/1930 uppgå till något mer än 32,000 kronor och, efter det omorganisationen
av läroverken fullbordats, stiga till nära 84,000 kronor. Härvid bör
beaktas, att undervisningen i instrumentalmusik beräknats komma att, oberoende
av de nya planernas tillkomst, föranleda ytterligare ökade kostnader.

Överstyrelsen bar uttalat den uppfattningen, att det icke torde kunna ifrå Bihang

till riksdagens protokoll 1929. 14 samt. Nr 8 A. 5

66

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

gakomma att omedelbart vid de allmänna läroverken införa de nya kursoch
timplanerna i musik, utan att musikundervisningen vid dessa läroanstalter
bör utvecklas successivt och denna överstyrelsens mening biträdes av
departementschefen. Skolöverstyrelsen ifrågasätter, att denna successiva utveckling
skall ske i sådan takt, att de nya planerna må kunna helt tilllämpas
från och med läsåret 1934/1935, då flertalet läroverk erhållit den
beslutade nya organisationen. För genomförande härav föreslår överstyrelsen,
att under vart och ett av de sex närmaste läsåren medel skulle beredas till
50 nya veckotimmar i sång vid de s. k. äldre läroverken och till likaledes
50 sådana timmar vid de samrealskolor, som upprättas genom förstatligande
av kommunala mellanskolor, eller således under alla sex åren till sammanlagt
600 veckotimmar utöver det nuvarande antalet. Enligt departementschefens
mening hade det varit önskvärt, att den av överstyrelsen sålunda
framlagda planen kunde genomföras, men departementschefen förmenar,
att man icke nu bör binda sig för densamma, utan årligen i samband med
behandlingen av de anslagsäskanden, som skola föreläggas riksdagen, upptaga
till prövning, i vilken omfattning förhållandena medgiva en utvidgning
av musikundervisningen under det nästföljande budgetåret.

För budgetåret 1929/1930 har överstyrelsen föreslagit, att anslag skulle
beredas dels till ytterligare 50 veckotimmar i sång vid de äldre läroverken
och ytterligare 50 veckotimmar i sång vid förstatligade mellanskolor, dels
ock till ytterligare 20 veckotimmar i instrumentalmusik vid vartdera av de
båda slagen av läroanstalter. Den härav föranledda kostnadsökningen bär
beräknats till 16,450 kronor, på grund varav det extra anslaget till extra
arvoden åt musiklärare vid de allmänna läroverken borde bestämmas till
(14,100+16,450=) 30,550 kronor eller i runt tal 30,500 kronor. Anslagsbeloppet
har av departementschefen ansetts kunna minskas med i runt tal
850 kronor, motsvarande kostnaden för sex extra undervisningstimmar i
musik, som för närvarande uppehållas av musikläraren vid den under omorganisation
till högre allmänt läroverk varande realskolan i Eskilstuna
men som skulle bliva obehövliga i händelse av bifall till det av departementschefen
förut tillstyrkta, under punkt 140 här ovan av riksdagen bifallna
förslaget rörande ombildning av övningslärarbefattningarna vid vissa
under utvidgning till högre allmänt läroverk stående realskolor.

Riksdagen, som delar den av departementschefen under punkt 157 i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1929 uttalade uppfattningen,
att överstyrelsens plan för genomförande av en utsträckt musikundervisning
vid läroverken nu icke bör godtagas såsom bindande för det
framtida bedömandet av anslagsbehovet till ifrågavarande ändamål, utan
att detta behov bör fritt prövas efter föreliggande förhållanden, har icke
något att erinra mot vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit och får därför anmäla,
att riksdagen till extra arvoden åt musiklärare vid de allmänna läroverken
anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 29,700 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

67

150:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 158) föreslagit riksdagen att till extra
arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete vid de allmänna läroverken
anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 27,550 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt
handarbete vid de allmänna läroverken anvisat för budgetåret 1929/1930 ett
extra anslag av 27,550 kronor.

151:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 159) föreslagit riksdagen att

dels höja den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken
ingående posten: arvoden åt skolläkare, nu 33,750 kronor, med 3,575
kronor till 37,325 kronor,

dels till arvoden åt skolläkare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra förslagsanslag av 60,000 kronor.

Riksdagen, som ej har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag, får
anmäla, att riksdagen

dels höjt den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken
ingående posten: arvoden åt skolläkare, nu 33,750 kronor, med 3,575
kronor till 37,325 kronor,

dels ock. till arvoden åt skolläkare vid de allmänna läroverken anvisat för
budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av 60,000 kronor.

På grund av riksdagens under punkterna 140, 141, 142, 143 och 151 anmälda
beslut har det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken,
nu 7,030,650 kronor, ökats med 422,575 kronor till 7,453,225 kronor.

152:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 160) föreslagit riksdagen att för upprätthållande
under läsåret 1929/1930 vid ett högre läroverk i Göteborg av provårskurs
för blivande lärare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra anslag av 14,700 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för upprätthållande under läsåret
1929/1930 vid ett högre läroverk i Göteborg av provårskurs för blivande
lärare vid de allmänna läroverken anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra
anslag av 14,700 kronor.

153:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 161) föreslagit riksdagen att för anordnande
genom infödda lärare av undervisning i tyska och engelska vid de
allmänna läroverken m. fl. läroanstalter anvisa för budgetåret 1929/1930 ett
extra anslag av 7,000 kronor.

Mot Eders Kungl. Maj:ts förslag om anvisande av medel till anordnande
genom infödda lärare av undervisning i tyska och engelska har riksdagen
intet att erinra och får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till Eders
Kungl. Maj:ts förslag, för anordnande genom infödda lärare av undervisning
i tyska och engelska vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter anvisat
för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 7,000 kronor.

G8

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

154:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 162) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag till bestridande
av kostnaderna för en svensk studiekurs i k rankrike anvisat för
budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 3,000 kronor.

155:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 163) föreslagit riksdagen att såsom bidragtill
täckande av utgifter, som skola bestridas av ljus- och vedkassan vid allmänt
läroverk, anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av

3.45.000 kronor, därav högst 13,000 kronor må, efter Eders Kungl. Maj:ts beprövande,
användas såsom bidrag till nedbringande för samtliga lärjungar a\
avgifterna till nämnda kassa i sådana fall, då desamma kunna anses alltför
tyngande.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen såsom bidrag till täckande av utgifter, som
skola bestridas av ljus- och vedkassan vid allmänt läroverk, anvisat för budgetåret
1929/1930 ett extra förslagsanslag av 145,000 kronor, därav högst

13.000 kronor må, efter Eders Kungl. Maj:ts beprövande, användas såsom
bidrag till nedbringande för samtliga lärjungar av avgifterna till nämnda kassa
i sådana fall, då desamma kunna anses alltför tyngande.

156:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 164) föreslagit riksdagen att till bokinköp
och bokbindning för lärjungebiblioteken vid de allmänna läroverken
anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 75,000
kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och fåi
alltså anmäla, att riksdagen till bokinköp och bokbindning för lärjungebiblioteken
vid de allmänna läroverken anvisat förbudgetåret 1929/1930 ett extra
reservationsanslag av 75,000 kronor.

157:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 165) föreslagit riksdagen att för
budgetåret 1929/1930 anvisa

dels till resestipendier åt lärare i främmande levande språk vid de allmänna
läroverken ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor,

dels ock till resestipendier åt lärare vid de allmänna läroverken, särskilt
vid de läroverk, där provårskurs är anordnad, ett extra reservationsanslag
av 6,000 kronor.

Riksdagen har icke något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag
och får därför anmäla, att riksdagen för budgetåret 1929/1930 anvisat

dels till resestipendier åt lärare i främmande levande språk vid de allmänna
läroverken ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor,

dels ock till resestipendier åt lärare vid de allmänna läroverken, särskilt vid
de läroverk, där provårskurs är anordnad, ett extra reservationsanslag av
*6,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

69

158:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 166) föreslagit riksdagen att minska
det ordinarie förslagsanslaget till kommunala mellanskolor, nu 1,634,000
kronor, med 84,000 kronor till 1,550,000 kronor.

Riksdagen har intet att erinra mot den av Eders Kungl. Maj:t verkställda
beräkningen av anslagsbehovet för de kommunala mellanskolorna under
budgetåret 1929/1930 och får därför anmäla, att riksdagen, med bifall till
Eders Kungl. Maj:ts förslag, minskat det ordinarie förslagsanslaget till kommunala
mellanskolor, nu 1,634,000 kronor, med 84,000 kronor till 1,550,000
kronor.

159:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 167) föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1929—30
juni 1930 utgå till lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor med följande
belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

» ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt
» extra ordinarie ämneslärare, övningslärare och timlärare med belopp,
som Eders Kungl. Maj:t i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende
nu gällande grunder bestämmer;

dels ock för berörda ändamål anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra
förslagsanslag av 330,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen

dels medgivit, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1929—30
juni 1930 utgå till lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor med följande
belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

» ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt
» extra ordinarie ämneslärare, övningslärare och timlärare med belopp,
som Eders Kungl. Maj:t i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende
nu gällande grunder bestämmer;

dels ock för berörda ändamål anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra
förslagsanslag av 330,000 kronor.

160:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 168) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till resestipendier
åt lärare i främmande levande språk vid de kommunala mellanskolorna
anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 4,000 kronor
att utgå under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan
finna gott föreskriva.

161 :o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 169) bar riksdagen
i riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppfört det ordinarie förslagsanslaget
till statsbidrag till kommunala flickskolor med oförändrat belopp

50,000 kronor.

70

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

162:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 170) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,

dels medgivit, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1929—30
juni 1930 utgå till lärarpersonalen vid kommunala flickskolor med följande
belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor,

» ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor samt
» extra ordinarie ämneslärare och timlärare med belopp, som Eders
Kungl. Maj:t i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende nu gällande
grunder bestämmer;

dels oclc för ändamålet anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag
av 8,000 kronor.

163:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 171) föreslagit riksdagen att minska det
ordinarie reservationsanslaget till privatläroverk, nu 745,000 kronor, med

3,000 kronor till 742,000 kronor samt i riksstaten för budgetåret 1929/1930
uppföra de i nämnda anslag ingående anslagsposterna med följande belopp,
nämligen: enskilda mellanskolor 20,000 kronor, högre flickskolor 478,000
kronor, högre goss- och samskolor 230,500 kronor, enskilda lärarinneseminarier
13,500 kronor, att utgå såsom ett gemensamt reservationsanslag å
sammanlagt 742,000 kronor.

För budgetåret 1928/1929 äro de ovan nämnda fyra anslagsposterna uppförda
med respektive 20,000 kronor, 475,000 kronor, 232,500 kronor och

17,500 kronor.

Anslagsposten till enskilda mellanskolor föreslås oförändrad.

Den föreslagna ökningen av anslagsposten till högre flickläroverk med

3,000 kronor motiveras med behovet av ytterligare medel till understöd för
undervisning i huslig ekonomi. I avseende å denna anslagspost har skolöverstyrelsen
anfört bland annat, att omorganisationen av det högre skolväsendet
ej torde medföra någon avveckling av flickskolorna förrän från
och med läsåret 1931/1932, och att man alltså av denna anledning ej torde
böra räkna med någon minskning av statsunderstödet till dessa skolor.

I fråga om anslagsposten till högre goss- och samskolor beräknas för
Landskrona stads gymnasium ett med 2,400 kronor minskat understöd med
anledning av att detta gymnasium enligt 1927 års riksdags beslut från och
med den 1 juli 1929 kommer att successivt övertagas av staten. A andra
sidan beräknas för Stockholms samgymnasium ett ökat understöd av 400
kronor, varigenom minskningen av ifrågavarande anslagspost kommer att
uppgå till 2,000 kronor.

Beträffande slutligen anslagsposten till enskilda lärarinneseminarier föreslås
en minskning med 4,000 kronor, motsvarande det till Anna Sandströms
högre lärarinneseminarium nu utgående understödet. Nämnda seminarium
kommer nämligen vid slutet av läsåret 1929/1930 att upphöra med sin verk -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

71

samhet. Privata högre lärarinneseminariet åter, vilket jämväl är avsett att
nedläggas, men vars högre knrs av vissa organisatoriska skäl anses böra
vara i verksamhet även under läsåren 1929/1931, skulle fortfarande erhålla
stal sunderstöd och likaledes seminariet vid stiftelsen Kjellbergska flickskolan
i Göteborg.

I fråga om beräkningen av anslagsposten till enskilda mellanskolor har
riksdagen intet att erinra.

Vad däremot angår anslagsposten till högre flickskolor vill riksdagen framhålla,
att, då i fråga om denna post en höjning med 3,000 kronor ansetts
behövlig, man synes hava förbisett, att, sedan nu fyra statliga högre flickläroverk
skola träda i verksamhet vid början av höstterminen 1929, det torde,
i överensstämmelse med vad 1927 års riksdag uttalat i samband med sitt
beslut angående omorganisation av det högre skolväsendet, vara möjligt att
påbörja en avveckling av statsunderstöden till privata flickgymnasier på de
platser, där de högre flickläroverken komma till stånd. En sådan avveckling
bör givetvis ske med en viss försiktighet, så att icke de privata läroanstalterna
försättas i trångmål, men riksdagen anser sig dock kunna räkna med,
att de besparingar, som genom en minskning av statsunderstöden av berörda
anledning kunna göras under budgetåret 1929/1930, skola bliva så stora, att
en ökning av ifrågavarande anslagspost med allenast 1,500 kronor i stället
för föreslagna 3,000 kronor kan anses tillräcklig. Enligt riksdagens mening
bör alltså samma anslagspost för budgetåret 1929/1930 upptagas med ett
belopp av 476,500 kronor.

Anslagsposten till högre goss- och samskolor anser riksdagen böra minskas
med, utöver av Eders Kungl. Maj:t föreslagna 2,000 kronor, ytterligare de 400
kronor, som beräknats för höjning av understödet till Stockholms sam gymnasium,
enär riksdagen icke funnit tillräckliga skäl förebragta för en dylik höjning.
Sistnämnda anslagspost skulle alltså för budgetåret 1929/1930 komma
att utgöra 230,100 kronor.

Beräkningen av anslagsposten till enskilda lärarinneseminarier föranleder
ingen erinran från riksdagens sida.

I enlighet med vad riksdagen nu anfört, kommer det ordinarie reservationsanslaget
till privatläroverk att minskas med 4,900 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen minskat det ordinarie reservationsanslaget
till privatläroverk, nu 745,000 kronor, med 4,900 kronor till
740,100 kronor samt i riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppfört de i
nämnda anslag ingående anslagsposterna med följande belopp, nämligen:

enskilda mellanskolor..........................kronor 20,000: —

högre flickskolor............................. » 476,500: —

högre goss- och samskolor...................... > 230,100: —

enskilda lärarinneseminarier..................... » 13,500: —

att utgå såsom ett gemensamt reservationsanslag å sammanlagt 740,100 kronor.

72

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

164:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 172) föreslagit riksdagen att öka
det ordinarie förslagsanslaget till lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter, nu 500,000 kronor, med 30,000 kronor till

530.000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen ökat det ordinarie förslagsanslaget
till lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter, nu

500.000 kronor, med 30,000 kronor till 530,000 kronor.

165:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 173) föreslagit riksdagen att till
beredande under tiden 1 juli 1929—30 juni 1930 av tillfällig löneförbättring
åt lärare och lärarinnor vid enskilda mellanskolor, högre flickskolor, högre
goss- eller samskolor samt enskilda lärarinneseminarier för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 2,435,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till beredande under tiden 1 juli
1929—30 juni 1930 av tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid
enskilda mellanskolor, högre flickskolor, högre goss- eller samskolor samt
enskilda lärarinneseminarier för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra förslagsanslag
av 2,435,000 kronor.

166:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 174) föreslagit riksdagen att till
beredande av understöd enligt Eders Kungl. Maj:ts beprövande åt kommunalt
gymnasium, som är förenat med ett statens högre läroverk eller en statens
realskola, för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av
21,300 kronor att utgå på de villkor och under de närmare föreskrifter,
Eders Kungl. Maj:t må finna gott meddela.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till beredande av understöd enligt Eders Kungl.
Maj:ts beprövande åt kommunalt gymnasium, som är förenat med ett statens
högre läroverk eller en statens realskola, för budgetåret 1929/1930 anvisat
ett extra reservationsanslag av 21,300 kronor att utgå på de villkor och
under de närmare föreskrifter, Eders Kungl. Maj:t må finna gott meddela.

167:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 175) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd
åt utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål anvisat för budgetåret
1929/1930 ett extra anslag av 16,000 kronor att under de villkor, Eders
Kungl. Maj:t må finna lämpligt föreskriva, utgå till styrelsen för aktiebolaget
Ateneum för flickor i Stockholm och till Göteborgs allmänna folkskolestyrelse
med högst 8,000 kronor till vardera.

168:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 176) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till fackskolan
för huslig ekonomi i Uppsala anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra
anslag av 80,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

73

169:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 177) föreslagit riksdagen att till
understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i handarbete för
budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 22,700 kronor att utgå
under de villkor och bestämmelser och med den fördelning, som av Eders
Kungl. Maj:t föreskrivas.

Sedan åtskilliga år har statsunderstöd utgått till tre läroanstalter för utbildande
av lärarinnor i handarbete, nämligen högre handarbetslärarinneseminariet
vid Maria Nordenfelts kvinnliga yrkesskola i Göteborg, numera benämnt
Maria Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium i Göteborg,
Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium i Stockholm samt föreningen
Handarbetets vänners och Hulda Lundins högre slöjdseminarium i Stockholm.
På grund av en konstaterad överproduktion av handarbetslärarinnor
ifrågasatte 1927 års riksdag lämpligheten av att fortfarande med statsanslag
understödja samtliga ifrågavarande läroanstalter samt begärde en fullständig
utredning i ämnet till 1928 års riksdag. I det förslag, som Eders Kungl. Maj:t
i anledning härav föreläde sistlidne riksdag, förutsattes, att statsunderstödet
till ett av seminarierna skulle komma att indragas, men lämnades öppet,
vilket seminarium, som borde drabbas av indragningen; denna fråga borde
framdeles av Eders Kungl. Maj:t prövas, sedan vissa därmed sammanhörande
förhållanden gjorts till föremål för ytterligare undersökning och prövning. I
anslutning härtill äskades ett anslag av 22,700 kronor, vilket belopp understeg
det förut utgående med hälften, 4,400 kronor, av det lägsta av de hittillsvarande
statsunderstöden. Detta förslag godtogs av riksdagen.

I sitt sedermera till Eders Kungl. Maj:t avgivna förslag till fördelning av
det av 1928 års riksdag beviljade anslaget har skolöverstyrelsen förordat, att
avvecklingen skulle tillgå så, att den metodiska och pedagogiska avdelningen
av Handarbetets vänners och Hulda Lundins högre slöjdseminarium indroges,
under det att den konstnärliga avdelningen av detta seminarium,
vilken avdelning äges av föreningen Handarbetets vänner, skulle bibehållas.
\ idare skulle konstsömnadslinjen vid Andrea Eneroths seminarium indragas
och istället förläggas till berörda konstnärliga avdelning av det förstnämnda
seminariet. Ifrågavarande omorganisation krävde emellertid en viss tid
och syntes knappast kunna hinna fullständigt avslutas under loppet av ett
enda arbetsår. I överensstämmelse med denna plan föreslog överstyrelsen
en fördelning av anslaget för budgetåret 1928/1929, som upptog oförändrade
belopp för Maria Nordenfelts och Andrea Eneroths seminarier men för Handarbetets
vänners och Hulda Lundins seminarier ett till 4,400 kronor nedsatt
belopp. Eders Kungl. Maj:t fördelade anslaget, på sätt överstyrelsen
föreslagit, med 9,000 kronor till Maria Nordenfelts seminarium, med 9,300
kronor till Andrea Eneroths seminarium och med 4,400 kronor till Handarbetets
vänners och Hulda Lundins seminarium.

Numera har emellertid överstyrelsen, enligt vad av statsrådsprotokollet
inhämtas, meddelat, att omständigheter tillkommit, som syntes giva vid

74

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

handen, att överstyrelsens förut framlagda plan måhända ej läte sig realisera.
Överstyrelsen har därför såsom ett alternativ framlagt ett annat förslag,
vilket går ut på att Handarbetets vänners och Hulda Lundins seminarium
bibehålies oförändrat, under det att statsbidraget till Andrea Eneroths
seminarium successivt indrages.

Enligt vartdera av dessa alternativ skulle för budgetåret 1929/1930 erfordras
samma belopp, som beviljats för nu löpande budgetår, eller 22,700 kronor.

Departementschefen anser överstyrelsens första alternativ innefatta den
bästa formen för den nödvändiga indragningen. Emellertid kunde det ännu
icke slutgiltigt avgöras, huruvida detta alternativ läte sig genomföras, varför
frågan härom tillsvidare borde hållas öppen.

Riksdagen vill för sin del icke motsätta sig beviljandet av det äskade anslagsbeloppet
men vill samtidigt uttala den förväntan, att ett slutligt avgörande
i denna organisationsfråga skall kunna ske inom sådan tid, att hänsyn
därtill kan tagas vid bedömande av anslagsbehovet för ifrågavarande
ändamål vid nästkommande riksdag.

Under åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen till understöd
åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i handarbete för budgetåret
1929/1930 anvisat ett extra anslag av 22,700 kronor att utgå under de
villkor och bestämmelser och med den fördelning, som av Eders Kungl.
Maj:t föreskrivas.

170:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 178) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till resestipendier
åt lärare i främmande levande språk vid privatläroverk anvisat för budgetåret
1929/1930 ett extra reservationsanslag av 6,000 kronor att utgå under
de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Folkundervisningen.

171:o) Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t (punkt 179) ävensom i en
sedermera till riksdagen avlåten, den 15 februari 1929 dagtecknad proposition,
nr 121, föreslagit riksdagen angående vissa anslag till folkskoleseminarierna,
kommer riksdagen att framdeles anmäla sitt beslut.

172:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 180) föreslagit riksdagen att böja
det ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg åt lärare vid folkskoleseminarierna,
nu 175,000 kronor, med 5,000 kronor till 180,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget
till ålderstillägg åt lärare vid folkskoleseminarierna, nu 175,000 kronor, med

5,000 kronor till 180,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

75

173:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 181) föreslagit riksdagen att till
bestridande av hyresersättning till rektorerna vid folkskoleseminarierna i
Linköping, Skara, Kalmar, Lund, Karlstad och Umeå, utan rätt för sagda
rektorer att å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg, anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra anslag av 15,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till bestridande av hyresersättning
till rektorerna vid folkskoleseminarierna i Linköping, Skara, Kalmar, Lund,
Karlstad och Umeå, utan rätt för sagda rektorer att å hyresersättningen
åtnjuta dyrtidstillägg, anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av

15.000 kronor.

174:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 182) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för beredande
av hyresbidrag till lärare vid folkskoleseminarierna i Stockholm och Göteborg,
utan rätt för vederbörande lärare att å ifrågavarande hyresbidrag åtnjuta
dyrtidstillägg, anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av

14.000 kronor.

175:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 183) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag
till bestridande av kostnaderna för studiebesök vid folkskolor, vilka av lärare
vid folkskoleseminarierna företagas för att inhämta kännedom om folkskolor
av olika slag inom Sverige, för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag
av 4,000 kronor.

176:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 184) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,

dels för anordnande vid folkskoleseminariet i Stockholm av en utbildningskurs
för lärare vid hjälpklasser för psykiskt efterblivna barn anvisat för
budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor, att utgå
i enlighet med de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela;

dels och medgivit, att av de medel, som äro avsedda till arvode åt föreståndaren
för de vid folkskoleseminariet i Stockholm anordnade provårskurser,
må till rektor vid nämnda seminarium för ledning av ifrågavarande
utbildningskurs utbetalas ersättning med högst 300 kronor, att utgå enligt
de närmare grunder, Eders Kungl. Maj:t kan komma att bestämma.

177:o) Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t (punkt 185) föreslagit riksdagen
angående det ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminarier
kommer riksdagen att framdeles anmäla sitt beslut.

178:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 186) föreslagit riksdagen att för
uppehållande av verksamheten vid statens småskoleseminarium i Hagaström
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 27,000 kronor.

76

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla att riksdagen för uppehållande av verksamheten vid statens
småskoleseminarium i Hagaström för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra
reservationsanslag av 27,000 kronor.

179:o) Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t (sid. 471 i statsrådsprotokollet)
föreslagit riksdagen i fråga om dels det ordinarie förslagsanslaget till understöd
åt småskoleseminarier, dels ock det ordinarie reservationsanslaget till
stipendier åt elever vid småskoleseminarier, kommer riksdagen att framdeles
anmäla sitt beslut.

180:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj ds förslag (punkt 188) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till allmänna
fortbildningskurser för lärare vid egentliga folkskolor och småskolor för
budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag av 60,000 kronor
att utgå enligt Eders Kungl. Maj ds bestämmande och på de villkor, Eders
Kungl. Majd kan finna gott föreskriva.

181:o) Eders Kungl. Majd har (punkt 189) föreslagit riksdagen att till
resestipendier åt lärare vid de av departementschefen angivna, till folkundervisningen
hörande läroanstalter anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra
reservationsanslag av 25,000 kronor att utgå enligt de villkor och bestämmelser,
Eders Kungl. Majd kan finna gott föreskriva.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj ds förslag och får
alltså anmäla, att riksdagen till resestipendier åt lärare vid de av departementschefen
under punkt 189 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 4 januari 1929 angivna, till folkundervisningen hörande läroanstalter
anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 25,000
kronor att utgå enligt de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Majd
kan finna gott föreskriva.

182:o) Eders Kungl. Majd har (punkt 190) föreslagit riksdagen att

dels i riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppföra det ordinarie förslagsanslaget
till avlöning m. m. åt folkskolinspektörer med oförändrat belopp

345,000 kronor;

dels till till äggsersättning för expenser åt folkskolinspektörer för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra anslag av 10,400 kronor;

dels oclc besluta, att vikarie för folkskolinspektör, som åtnjuter semester,
skall för dylik tjänstgöring åtnjuta ersättning för expenser med ett belopp,
beräknat efter 200 kronor för år.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj ds förslag,
får anmäla, att riksdagen

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 77

dels i riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppfört det ordinarie förslagsanslaget
till avlöning m. m. åt folkskolinspektörer med oförändrat belopp

345,000 kronor;

dels till tilläggsersättning för expenser åt folkskolinspektörer för budgetåret
1929/1930 anvisat ett extra anslag av 10,400 kronor;

dels ock beslutat, att vikarie för folkskolinspektör, som åtnjuter semester,
skall för dylik tjänstgöring åtnjuta ersättning för expenser med ett belopp,
beräknat efter 200 kronor för år.

183:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 191) föreslagit riksdagen

dels besluta,

att till en var av sju gymnastikkonsulenter skall från och med den 1 juli
1929 utgå avlöning med 5,300 kronor, därav 3,500 kronor lön och 1,800
kronor tjänstgöringspenningar, vartill komma två ålderstillägg till lönen,
vartdera å 500 kronor, dock att för konsulent, som av Eders Kungl. Maj:t
tillsatts genom förordnande på viss tid, lönen skall minskas med 200 kronor;

att ortstillägg därjämte skall utgå enligt de grunder som äro föreskrivna
i fråga om folkskolinspektör;

att arvodet till vikarierande konsulent skall, där Eders Kungl. Maj:t ej i
särskilt fall annorlunda förordnar, utgå med 4,300 kronor för kalenderår
räknat;

att högsta pensionsunderlaget för konsulent skall utgöra 4,300 kronor;
samt

att för expenser skall till ordinarie och av Eders Kungl. Maj:t förordnad
konsulent ävensom till å ledig befattning vikarierande konsulent utgå dels ersättning
med 300 kronor för år, dels ock därutöver, så länge riksdagen för
ändamålet beviljar medel, tilläggsersättning med 200 kronor för år, dock
att konsulent, som åtnjuter tjänstledighet, skall av honom tillkommande ersättning
och tilläggsersättning för expenser till sin vikarie avstå 200 kronor,
för år räknat, såvida Eders Kungl. Maj:t icke i särskilt fall bestämmer, att
han skall avstå högre belopp;

att den, som förordnas till vikarie för gymnastikkonsulent under dennes
semester, skall äga åtnjuta ersättning för expenser med 200 kronor, för år
räknat, vilken ersättning skall utgå av nedannämnda förslagsanslag till avlöning
in. in. åt gymnastikkonsulenter;

dels föreskriva, att för åtnjutande av de föreslagna avlöningsförmånerna
skola i tillämpliga delar gälla enahanda villkor och bestämmelser, som i sådant
hänseende äro stadgade angående avlöningsförmåner åt folkskolinspektörer
m. m.;

dels ock i riksstaten uppföra

ej mindre till avlöning m. m. åt gymnastikkonsulenter ett ordinarie förslagsanslag
av 42,000 kronor,

än även till resekostnadsersättning åt gymnastikkonsulenter ett ordinarie
förslagsanslag av 40,000 kronor.

78

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft dels två likalydande
motioner (I: 138 och II: 227), i vilka motioner hemställts, att riksdagen
måtte avslå Eders Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till avlöning åt
gymnastikkonsulenter med 42,000 kronor ävensom resekostnadsersättning åt
samma konsulenter med 40,000 kronor, dels och en motion (II: 233), vari
hemställts, att riksdagen måtte avslå det av Eders Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen,
åttonde huvudtiteln, sid. 478—493, framförda förslaget om
anställande av gymnastikkonsulenter samt minska budgetens summa med
det belopp, som ett bifall till detta motionsyrkande kunde föranleda.

I anledning av i förevarande ämne väckta motioner uttalade visserligen
1928 års riksdag, att det måste anses som en betydelsefull angelägenhet att
snarast möjligt få till stånd eu organisation, som kunde möta, leda och
ordna de i stark utveckling stadda strävandena för en förbättrad fysisk
fostran åt ungdomen, samt anhöll i skrivelse till Eders Kungl. Maj;t, att Eders
Kungl. Maj:t måtte efter verkställd utredning till 1929 års riksdag framlägga
förslag angående inrättande av konsulentbefattningar för undervisningen i gymnastik
med lek och idrott vid folkskolorna in. fl. undervisningsanstalter.
Vid övervägande av det förslag härom, som Eders Kungl. Maj:t nu framlagt,
måste emellertid riksdagen finna det mycket tvivelaktigt, huruvida den sålunda
planerade organisationen kan vara ägnad att på ett verksamt sätt och
samtidigt utan onödiga kostnader för staten främja det av riksdagen avsedda
syftet. Riksdagen har icke kunnat undgå att finna, att i förslaget saknas
klara och bestämda riktlinjer för de tilltänkta konsulenternas uppgifter,
vilket förhållande ock försvårar ett bedömande av skäligheten av de för
konsulenterna ifrågasatta avlöningsförmånerna. Riksdagen vill också erinra
om att 1923 års riksdag, under påpekande att kostnaderna för gymnastikinspektionen
år för år vuxit samt utgjort år 1920 86,000 kronor och år 1921
icke mindre än 105,000 kronor, hos Eders Kungl. Maj:t påkallade utredning rörande
möjligheterna av ett nedbringande av dessa utgifter. Beaktar man
nu, att, om hänsyn tages jämväl till tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg,
den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna organisationen med sju konsulenter
kan beräknas draga en kostnad av inemot 100,000 kronor, och tillika tar
i betraktande, att denna organisation sannolikt endast är att anse såsom en
början till eu vidare utveckling av gymnastikkonsulentinstitutionen, så synes
det icke vara obefogat att göra gällande, att den förvaltningsapparat, som
skulle hava att verka för främjandet av ovanberörda syften, kommer att
bliva för staten alltför kostsam. Riksdagen behjärtar till fullo betydelsen av
en god omvårdnad om ungdomens fysiska fostran, men hyser den uppfattningen,
att detta ändamål bör kunna befrämjas med medel, som till sina
ekonomiska konsekvenser icke hava den innebörd som det nu föreliggande
förslaget. Riksdagen finner sig av nu angivna skäl nödsakad att ställa sig
avvisande mot Eders Kungl. Maj:ts förslag. Denna riksdagens hållning utesluter
dock icke att riksdagen anser fortsatta undersökningar böra ske rörande

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

79

möjligheterna av att på ett mera tillfredsställande sätt än för närvarande ordna
övervakandet av den fysiska fostran i nu ifrågavarande läroanstalter och
upplysningsarbetet på hithörande områden.

I samtliga de ovannämnda motionerna har yrkats avslag å Eders Kungl.
Maj:ts förslag om inrättande av gymnastikkonsulenter. Att döma av motiveringen
till motionerna I: 138 och II: 227 torde hava avsetts, att den hittillsvarande
fackliga inspektionen genom särskilda gymnastikinspektörer skulle
hädanefter helt avskaffas och inspektionen av gymnastikundervisningen överlämnas
åt folkskolinspektörerna. Av motionen II: 233 framgår icke fullt
tydligt, vilken ståndpunkt vederbörande motionär i detta hänseende intagit.

Riksdagen anser för sin del det icke kunna komma i fråga att nu utan
vidare avskaffa inspektionen genom särskilda gymnastikinspektörer. Dessa
torde, utom sin rent inspekterande verksamhet, hava i stor utsträckning
fullgjort just de konsulterande, rådgivande och instruerande uppgifter, som
enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag avsetts skola påläggas gymnastikkonsulenterna.
Då dessa senare uppgifter icke kunna under nuvarande förhållanden
tänkas överflyttade på folkskolinspektörerna, skulle ett avskaffande av
gymnastikinspektörerna otvivelaktigt lända till men för undervisningen i fysisk
fostran inom folkundervisningsväsendet, och något sådant kan riksdagen
för sin del icke medverka till. Riksdagen anser alltså, att den nuvarande
ordningen på detta område bör tills vidare bibehållas oförändrad, och har
därför upptagit det under de senare budgetåren utgående anslaget till gratifikationer
åt gymnastikinspektörerna å 20,000 kronor i riksstaten jämväl för
budgetåret 1929/1930.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels med bifall till tre inom riksdagen väckta motioner (I: 138, II: 227
och II: 233) avslagit Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag,

dels ock till gratifikationer åt de för gymnastikundervisningen vid folkoch
småskolor, fortsättningsskolor, högre folkskolor samt läroanstalter för
dövstumma och blinda anställda inspektörerna för budgetåret 1929/1930 anvisat
ett extra anslag av 20,000 kronor, att utgå enligt grunder, som av
Eders Kungl. Maj:t bestämmas.

184:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 192) föreslagit riksdagen att höja det
ordinarie förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid folkskolor, nu 48,500,000
kronor, med 1,000,000 kronor till 49,500,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till avlöning
åt lärare vid folkskolor, nu 48,500,000 kronor, med 1,000,000 kronor
till 49,500,000 kronor.

185:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 194) föreslagit riksdagen att i riksstaten
för budgetåret 1929/1930 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till

80

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste gränsorter med oförändrat
belopp, 466,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen i riksstaten för budgetåret 1929/1930 upptagit
det ordinarie förslagsanslaget till folkundervisningens befrämjande i rikets
nordligaste gränsorter med oförändrat belopp, 466,000 kronor.

186:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 195) föreslagit riksdagen att till
statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet i vissa av rikets nordligaste
gränsorter bevilja för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av

325.000 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl.
Maj:t kan finna gott meddela.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet
i vissa av rikets nordligaste gränsorter beviljat för budgetåret 1929/
1930 ett extra reservationsanslag av 325,000 kronor att utgå under de villkor
och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

187:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 196) föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att den till lappskolbordet i Arjeplog hörande marken måtte
få disponeras på sätt departementschefen i statsrådsprotokollet föreslagit,
samt härigenom inflytande medel tillgodoföras förslagsanslaget till lappmarks
ecklesiastikverk, folkbildningsändamål,

dels oclc i riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppföra det ordinarie förslagsanslaget
till lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål, med oförändrat
belopp, 200,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majrts förslag,
får anmäla, att riksdagen

dels medgivit, att den till lappskolbordet i Arjeplog hörande marken måtte
få disponeras på sätt departementschefen under punkt 196 i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1929 föreslagit, samt härigenom
inflytande medel tillgodoföras förslagsanslaget till lappmarks ecklesiastikverk,
folkbildningsändamål,

dels ock i riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppfört det ordinarie förslagsanslaget
till lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål, med oförändrat
belopp, 200,000 kronor.

188:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 197) föreslagit riksdagen att öka det
ordinarie förslagsanslaget till särskilt lönetillägg åt lärare i lappmarksförsamlingar
med icke finsktalande befolkning samt i Överkalix församling, nu

60.000 kronor, med 8,000 kronor till 68,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen ökat det ordinarie förslagsanslaget
till särskilt lönetillägg åt lärare i lappmarksförsamlingar med icke finsktalande
befolkning samt i Överkalix församling, nu 60,000 kronor, med

8.000 kronor till 68,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

81

189:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 198) föreslagit riksdagen att höja det
ordinarie förslagsanslaget till avlönande av föreståndarinna och biträdande
föreståndarinna för skolhem eller arbetsstuga inom Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, nu 20,000 kronor,
med 3,000 kronor till 23,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till avlönande
av föreståndarinna och biträdande föreståndarinna för skolhem eller
arbetsstuga inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej
rikets nordligaste gränsorter, nu 20,000 kronor, med 3,000 kronor till 23,000
kronor.

190:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 199) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag
till skolhemsbyggnader och deras inredning i skoldistrikt inom Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter,
anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 100,000
kronor, att utga enligt av Eders Kungl. Maj:t fastställda grunder.

191:o) Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t (punkt 200) föreslagit riksdagen
i fråga om det ordinarie anslaget till inackorderingsbidrag för vissa
skolpliktiga barn inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock
ej rikets nordligaste gränsorter, kommer riksdagen att framdeles anmäla
sitt beslut.

192:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 201) föreslagit riksdagen att till
bidrag för anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga barn anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra anslag av 60,000 kronor att utgå enligt de
närmare villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Anslaget utgår för löpande budgetår med 30,000 kronor. Departementschefen
har framhållit, att anordningen med skolskjutsar, såvitt nu kan bedömas,
hittills givit mycket goda resultat. Detta gällde icke blott de förbättringar
av skolorganisatorisk art, som kunnat genomföras, tack vare bidrag
från ifrågavarande anslag. Lika betydelsefullt hade anslaget visat sig vara
ur ekonomisk synpunkt. Genom de anvisade statsbidragen hade besparingar
kunnat göras i statens utgifter för skolväsendet, vartill vidare komrne de
besparingar, skoldistrikten gjort. Det hittillsvarande anslagsbeloppet hade
emellertid numera visat sig icke på långt när motsvara behovet. Det nu
föreslagna anslagsbeloppet motsvarade ungefärligen sammanlagda beloppet
av de statsbidrag, om vilka ansökningar gjorts av skoldistrikten för budgetåret
1928/1929.

Riksdagen har funnit starka skäl tala för den begärda anslagsökningen
och far alltså anmäla, att riksdagen till bidrag för anordnande av skol Bihang

till riksdagens protokoll 1929. 14 sand. Nr 8 A.

6

82

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

skjutsar för skolpliktiga barn anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra
anslag av 60,000 kronor att utgå enligt de närmare villkor och bestämmelser,
Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

193:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 202) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till avlönande
av lärare åt vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter intagna barn i skolåldern
anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av 32,000
kronor.

194:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 203) föreslagit riksdagen att höja
det ordinarie förslagsanslaget till anordnande av slöjd i folkskola, mindre
folkskola eller särskild slöjdskola, nu 3,060,000 kronor, med 120,000 kronor
till 3,180,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget
till anordnande av slöjd i folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola,
nu 3,060,000 kronor, med 120,000 kronor till 3,180,000 kronor.

195:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 204) föreslagit riksdagen att i riksstaten
för budgetåret 1929/1930 upptaga det ordinarie reservationsanslaget
till undervisningsmateriell m. m. för folkskolor utan angivet belopp.

Ifrågavarande anslag var i riksstaten för budgetåret 1924/1925 upptaget
med ett belopp av 5,000 kronor. På grund av förefintliga reservationer
har detsamma i riksstaterna för budgetåren 1925/1929 upptagits utan angivet
belopp. Enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning för budgetåret 1927/
1928 uppgick reservationen å anslaget vid utgången av sist sagda budgetår till
25,975 kronor 30 öre. På grund härav anses något anslag ej heller behövligt
för budgetåret 1929/1930.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen i riksstaten för budgetåret 1929/1930
upptagit det ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriell m. m.
för folkskolor utan angivet belopp.

196:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 205) föreslagit riksdagen att i riksstaten
för budgetåret 1929/1930 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till
understödjande av folkskolebarns ferie- och studieresor med oförändrat
belopp, 90,000 kronor, att utgå i huvudsaklig överensstämmelse med nu
gällande grunder med den jämkning, som i statsrådsprotokollet förordats.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen i riksstaten för budgetåret 1929/1930 upptagit
det ordinarie förslagsanslaget till understödjande av folkskolebarns
ferie- och studieresor med oförändrat belopp, 90,000 kronor, att utgå i
huvudsaklig överensstämmelse med nu gällande grunder med den jämkning,
som under punkt 205 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den
4 januari 1929 förordats.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

83

197:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 206) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra anslag av 15,800 kronor att utgå till upprätthållande
av svensk undervisning åt svenska barn: i Berlin med högst

2,700 kronor, i London med högst 6,000 kronor, i Hamburg med högst

2,700 kronor och i Paris med högst 4,400 kronor, samtliga beloppen enligt
de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa.

Riksdagen, som icke har något att erinra emot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extraanslag
av 15,800 kronor att utgå till upprätthållande av svensk undervisning åt
svenska barn: i Berlin med högst 2,700 kronor, i London med högst

6.000 kronor, i Hamburg med högst 2,700 kronor och i Paris med högst
4,400 kronor, samtliga beloppen enligt de bestämmelser, Eders Kungl.
Maj:t kan finna lämpligt fastställa.

198:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 207) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till utbildningskurser
för lärare vid fortsättningsskolor anvisat för budgetåret 1929/1930
ett extra reservationsanslag av 138,000 kronor att utgå enligt Eders Kungl.
Maj:ts bestämmande och på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott
föreskriva.

199:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 209) föreslagit riksdagen att höja
det ordinarie förslagsanslaget till anordnande av slöjd i högre folkskola, nu

70.000 kronor, med 10,000 kronor till 80,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till anordnande
av slöjd i högre folkskolor, nu 70,000 kronor, med 10,000 kronor till 80,000
kronor.

200:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 210) föreslagit riksdagen att höja
det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkhögskolor, nu 860,000
kronor, med 40,000 kronor till 900,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till understöd
åt folkhögskolor, nu 860,000 kronor, med 40,000 kronor till 900,000
kronor.

201:o) Eders Kungl Maj:t har (punkt 211) föreslagit riksdagen att till
ökat understöd åt folkhögskolor anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra
förslagsanslag av 78,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till ökat understöd åt folkhögskolor anvisat för
budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av 78,000 kronor.

84

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

202:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 212) föreslagit riksdagen att höja
det ordinarie förslagsanslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolor, nu

260.000 kronor, med 10,000 kronor till 270,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen
väckt motion (II: 125), vari hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret
1929/1930 höja det ordinarie förslagsanslaget till stipendier åt elever
vid folkhögskolor från av Eders Kungl. Maj:t föreslagna 270,000 kronor till

290.000 kronor, samt att riksdagen därvid måtte bestämma, att de elever, som
prövas vara i behov av stipendier, allt efter sina ekonomiska resurser skola fördelas
i tre behovsgrader, för vilka stipendierna beräknas högst till respektive
45, 25 och 15 kronor för läsmånad för var och en av grupperna.

Enligt nu gällande bestämmelser utgå ifrågavarande stipendier med ett
månatligt belopp av högst 30 kronor till obemedlad och högst 15 kronor
till mindre bemedlad elev. Dessa belopp hava utgått från och med budgetåret
1923/1924. Tidigare voro stipendiebeloppen högre, i det att de för åren
1919—1921 utgjorde respektive 35 och 20 kronor, för år 1922 respektive
45 och 25 kronor samt för förra halvåret 1923 respektive 35 och 20 kronor.

Den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna ökningen av anslaget åsyftar ingen
höjning av stipendiebeloppen utan beror allenast på anslagets överskridande
för budgetåret 1927/1928.

Till stöd för det i motionen framlagda förslaget har anförts följande:

I skrivelse till Kungl. Maj:t begärde 1927 års riksdag utredning, »huruvida
och i vilken utsträckning åtgärder kunde vidtagas till underlättande av
vistelsen vid folkhögskola eller därmed förenad lantmannaskola för utom
skolkommunen boende elever». I detta ärende avgåvo 1927 års skolsakkunniga
den 20 december 1927 utredning och förslag, vilket förslag skolöverstyrelsen
i skrivelse den 27 januari 1928 i huvudsak tillstyrkte. Enligt
förslaget skulle stipendieanslaget ökas med 20,000 kronor, varjämte behövande
elever skulle indelas i tre behovsgrader, för vilka högsta stipendiebeloppen
per läsmånad skulle beräknas till respektive 45, 25 och 15 kronor
i stället för, såsom nu är fallet, två behovsgrader med respektive 30 och
15 kronor såsom maximibelopp.

Förutom ovan nämnda utredning hade 1927 års riksdag också begärt
utredning angående vissa organisationsfrågor rörande folkhögskolan. 1927
års skolsakkunniga avgåvo utredning och förslag i detta ärende den 14 juni
1928, och skolöverstyrelsen avgav yttrande däröver den 25 oktober samma
år. Då ifrågavarande förslag i det stora hela icke innebar någon ändring
i de undervisningskurser, som nu pågå vid folkhögskolorna, men däremot
upptog vissa ut- och överbyggnader till desamma, beräknade skolöverstyrelsen,
att, om förslaget bleve antaget, endast ett extra stipendieanslag å 5,000
kronor skulle bli nödigt utöver vad som annars utgår. Det är sålunda
uppenbart, att endast den av skolöverstyrelsen föreslagna höjningen av
stipendieanslaget med 5,000 kronor har något inre sammanhang med genomförandet
av de av 1927 års skolsakkunniga föreslagna ändringarna i folkhögskolornas
organisation, medan den av de sakkunniga föreslagna ökningen
med 20,000 kronor har sin utgångspunkt i riksdagens begäran om utredning
angående åtgärder för underlättandet av vistelsen vid folkhögskolor för
vissa elever.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

85

I statsverkspropositionen (åttonde huvudtiteln, punkt 212) har emellertid
icke blott förslaget om 5,000 utan också om 20,000 kronors ökning av
stipendieanslaget undanskjutits under hänvisning till den ytterligare beredning,
som erfordras i fråga om förslaget angående folkhögskolornas organisation.
Då sålunda detta undanskjutande icke synes oss motiverat av
föreliggande förhållanden, och då den föreslagna ökningen av stipendieanslaget
i hög grad är av behovet påkallad, om vistelsen vid folkhögskola
skall i enlighet med riksdagens önskan underlättas för behövande elever,
anse vi, att de skolsakkunnigas av skolöverstyrelsen tillstyrkta förslag i
denna punkt bör kunna utan dröjsmål genomföras.

Att skolsakkunniga liksom skolöverstyrelsen ansett sig kunna stanna vid
ett så jämförelsevis blygsamt belopp för höjningen som 20,000 kronor innebär
givetvis, att höjningen av stipendiebeloppen endast skulle komma de
mest behövande till godo. Såsom överstyrelsen i sitt yttrande utrett kan
man därvid icke fästa nfigot avseende vid, huruvida en elev är bosatt utom
eller inom skolkommunen, då det ofta i vidsträckta kommuner händer, att
elever inom skolkommunen icke under skoltiden kunna bo i sina hem, medan
å andra sidan en och annan elev kan vara bosatt i en grannkommun
men ändock ha så kort väg till skolan, att han under skoltiden kan bo
hemma. Det som har ekonomisk betydelse och som i riksdagens skrivelse
torde åsyftas, är huruvida eleven under skoltiden kan bo hemma eller ej.
Därtill tages även under nuvarande förhållanden avseende, i det att de lokala
skolstyrelserna ha rätt, och i regel begagna denna rätt, att inom varje
behovsgrupp och med hänsyn tagen till bland annat detta förhållande jämka
på stipendiebeloppen. Samma frihet torde även för framtiden böra medgivas
respektive skolstyrelser, framdeles liksom för närvarande under överstyrelsens
kontroll.

I de motioner, som närmast föranledde 1927 års riksdagsskrivelser angående
folkhögskolan, har med styrka framhållits, att folkhögskolorna ha en
betydelsefull uppgift att fylla för särskilt landsbygdsungdomens utbildning
och uppfostran och att det därför är ett viktigt samhällsintresse att ytterligare
underlätta ungdomens vistelse vid dessa skolor. Riksdagen har genom
sin skrivelse givit sin anslutning till denna tankegång, och då efter vårt
förmenande i ifrågavarande avseende inga varken formella eller reella hinder
föreligga att förverkliga densamma, anse vi, att så bör ske utan ytterligare
uppskov.

Riksdagen finner de i motionen anförda skälen för en höjning av stipendiebeloppen
vägande. Det högsta belopp, varmed stipendium enligt det i
motionen framlagda förslaget skulle utgå, är detsamma som gällde för år
1922. De sedermera vidtagna reduktionerna av stipendiebeloppen föranleddes
av statsfinansiella förhållanden, vilka emellertid icke numera torde kunna
i samma grad som förut åberopas till stöd för att hålla stipendierna nere
vid de relativt låga belopp, som under de sista åren utgått. Riksdagen
vill erinra om, att det här gäller eu ungdom, som för att bliva i tillfälle
att åtnjuta en fortsatt undervisning ofta är helt beroende av den ekonomiska
hjälp, som genom stipendierna kan erhållas. Den föreslagna uppdelningen
i tre behovsgrader synes lämplig, då den möjliggör en bättre
anpassning av stipendiernas storlek efter elevernas skiftande ekonomiska
ställning. Härigenom kan den ock anses erbjuda större möjligheter till

86

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

ett ekonomiskt handhavande av stipendiemedlen från de utdelande myndigheternas
sida. Riksdagen, som anser fog föreligga för den av Eders
Kungl. Maj:t med hänsyn till anslagsbelastningen föreslagna höjningen av
anslagets belopp, finner sig på ovan anförda grunder böra bifalla den i
motionen gjorda hemställan.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels med bifall därutinnan till en inom riksdagen väckt motion (II: 125)
beslutat, att de elever vid folkhögskolorna, som prövas vara i behov av stipendier,
skola, allt efter sina ekonomiska förhållanden, fördelas i tre behovsgrader,
för vilka stipendierna skola beräknas till högst respektive 45 kronor,
25 kronor och 15 kronor för elev och läsmånad,

dels och i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag och med bifall i
övrigt till nämnda motion höjt det ordinarie förslagsanslaget till stipendier
åt elever vid folkhögskolor, nu 260,000 kronor, med 30,000 kronor till

290,000 kronor.

203:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 213) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till anordnande
av s. k. folkhögskolekurser i Härjedalen för budgetåret 1929/1930 anvisat
ett extra anslag av 3,500 kronor att utgå i enlighet med villkor, som Eders
Kungl. Maj:t äger fastställa.

204:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts »förslag (punkt 214) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd
åt den svenska folkhögskolan i Birkas inom republiken Estland för budgetåret
1929/1930 anvisat ett extra anslag av 5,000 kronor att utgå på de villkor,
Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.

205:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 215) föreslagit riksdagen att dels i
riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppföra det ordinarie förslagsanslaget till
befrämjande av dövstumundervisningen med oförändrat belopp 190,000 kronor,
dels och medgiva, att ur nämnda förslagsanslag må för budgetåret
1929/1930 utgå ej mindre för anskaffande av lämplig litteratur åt dövstumma,
under de villkor, Eders Kungl. Maj:t bestämmer, ett belopp av
högst 1,000 kronor än även för anordnande av en utbildningskurs förlärare
för hörselsvaga barn, likaledes under de villkor, Eders Kungl. Maj:t bestämmer,
ett belopp av högst 3,500 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen
väckt motion (II: 108), vari bland annat föreslagits, att riksdagen skulle
i skrivelse till Eders Kungl. Maj:t hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte
om möjligt för 1930 års riksdag framlägga förslag i frågan rörande statens
fullständiga övertagande av dövstumskoleundervisningen.

Vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit i fråga om det ordinarie förslagsan -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 87

slaget till befrämjande av dövstumundervisningen föranleder ingen erinran
från riksdagens sida.

Beträffande det i ovanberörda motion gjorda yrkandet anser riksdagen
angeläget, att den sedan länge aktuella frågan om statens övertagande
av dövstumundervisningsväsendet utan större tiasutdräkt bringas till ett
avgörande. Givetvis är det därvid ett viktigt önskemål, att en eventuell
reform på detta område må kunna genomföras utan alltför betungande
ekonomiska konsekvenser för staten. I avseende härå vill riksdagen, utan att
i övrigt taga ståndpunkt till frågan, på vad sätt en omläggning av den
hittillsvarande organisationen bör ske, framhålla, att riksdagen förutsätter,
att, därest staten skall befinnas villig påtaga sig hela kostnaden för dövstumundervisningen,
ett villkor härför måste vara, att landstingen och vederbörande
städer utan ersättning till staten med full äganderätt överlåta
sin för ifrågavarande undervisning använda egendom. Då emellertid av
departementschefens i ämnet gjorda uttalande framgår, att Eders Kungl. Maj:t
alltjämt har sin uppmärksamhet riktad på berörda organisationsfråga, ehuru
behovet av ytterligare undersökningar ansetts ännu omöjliggöra frågans
framläggande för riksdagen, finner riksdagen, som utgår från att ett förslag
i ärendet skall, sedan behövliga utredningar avslutats, så snart sig göra
låter underställas riksdagen, någon framställning från riksdagens sida härom
icke vara behövlig. Riksdagen har på grund härav ansett, att berörda
motion, såvitt nu är i fråga, icke bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels i riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppfört det ordinarie förslagsanslaget
till befrämjande av dövstumundervisningen med oförändrat belopp,

190,000 kronor,

dels ock medgivit, att ur nämnda förslagsanslag må för budgetåret 1929/
1930 utgå

ej mindre för anskaffande av lämplig litteratur åt dövstumma, under de
villkor, Eders Kungl. Maj:t bestämmer, ett belopp av högst 1,000 kronor

än även för anordnande av en utbildningskurs för lärare för hörselsvaga
barn, likaledes under de villkor, Eders Kungl. Maj:t bestämmer, ett belopp
av högst 3,500 kronor.

206:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 216) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd
för utgivande av Tidning för dövstumma anvisat för budgetåret 1929/1930
ett extra anslag av 1,000 kronor att utgå enligt de bestämmelser, Eders
Kungl. Maj:t kan finna skäl meddela.

207:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 217) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd
åt Tysta skolan å Lidingön anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra an -

88 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

slag av 20,000 kronor att utgå under de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan
finna gott föreskriva.

208:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 218) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd
åt Svenska föreningen för dövas väl anvisat för budgetåret 1929/1930 ett
extra anslag av 5,000 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser,
Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

209:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 219) föreslagit riksdagen att till
förstärkande av det ordinarie anslaget till institutet och förskolan för blinda
å Tomteboda för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 48,000
kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag, får anmäla, att riksdagen till förstärkande av det ordinarie anslaget
till institutet och förskolan för blinda å Tomteboda för budgetåret 1929/1930
anvisat ett extra anslag av 48,000 kronor.

210:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 220) föreslagit riksdagen, att till bestridande
av de på institutet och förskolan för blinda å Tomteboda belöpande
kostnaderna för anläggande av en för institutet och förskolan samt för statens
järnvägar gemensam täckt avloppsledning anvisa för budgetåret 1929/
1930 ett extra reservationsanslag av 27,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta, likalydande motioner (1:17 och II: 40), i vilka motioner hemställts,
att riksdagen måtte medgiva, att tillbyggnads- och förbättringsarbeten
utföras vid institutet och förskolan för blinda å Tomteboda enligt det i byggnadsstyrelsens
i ärendet till Eders Kungl. Maj:t den 5 juli 1928 avgivna
skrivelse som alternativ I betecknade förslaget för en beräknad kostnad av

466,500 kronor, och att riksdagen för ändamålet måtte, utöver det av Eders
Kungl. Maj:t för yttre avloppsledning begärda beloppet, anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra reservationsanslag av 266,500 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att direktionen över institutet i skrivelse
till Eders Kungl. Maj:t den 16 januari 1928 gjorde framställning om vidtagande
av åtgärder för åstadkommande av vissa förbättringar med avseende å anstaltens
lokaler m. m. Dessa förbättringar gällde dels omläggning av avloppsledningen
och införande av vattenklosetter, dels modernisering av värmesystemet,
dels ock slutligen utökande av utrymmet beträffande elevernas
sovrum, tvättrum och vissa arbetslokaler. I anledning härav uppdrogs åt
byggnadsstyrelsen att verkställa och till Eders Kungl. Maj:t inkomma med
utredning i ämnet.

Med skrivelse den 5 juli 1928 överlämnade byggnadsstyrelsen till Eders Kungl.
Maj:t en av arkitekten Theodor Kellgren verkställd, den 20 juni 1928 dag -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

89

tecknad utredning, innefattande två alternativa förslag, betecknade såsom respektive
alternativ I och II, med tillhörande kostnadsberäkningar. Det såsom
alternativ I betecknade förslaget beräknades draga en kostnad av 493,500
kronor och det såsom alternativ II betecknade en kostnad av 484,500 kronor.

Häröver hördes bland andra 1927 års besparingsnämnd, som på grundval
av byggnadsstyrelsens alternativ II uppgjort ett nytt, såsom alternativ III
betecknat förslag, vars genomförande beräknats skola draga eu kostnad av
417,200 kronor.

Riksdagens vederbörande utskott har genom besök vid institutet förvissat sig
om att visserligen åtskilliga missförhållanden vidlåda den nuvarande anläggningen,
varvid särskilt det trånga utrymmet i en del av sovsalarna och de otillfredsställande
ventilerings- och uppvärmningsanordningarna uppmärksammades.
Emellertid har riksdagen icke kunnat finna annat än att de påtalade olägenheterna,
på vilka direktionen riktat Eders Kungl. Maj:ts uppmärksamhet först i
början av år 1928, icke äro av den svåra beskaffenhet, att ett uppskov på ett
år med vidtagandet av åtgärder för en ändring av förhållandena skulle
kunna medföra några risker för elevernas eller personalens hälsa eller eljest
lända till men för verksamheten vid institutet. Ett dylikt anstånd synes riksdagen
behövligt för att ett närmare övervägande av om byggnad splanerna
må kunna ske. Det synes nämligen icke utan vidare vara klart, att ändringsarbetena
böra utföras vare sig enligt det alternativ I, för vars genomförande
motionärerna uttalat sig, eller det alternativ II, som sedermera
under benämning alternativ III omarbetats av 1927 års besparingsnämnd.
Kostnaderna för samtliga dessa förslag förefalla väl höga, och riksdagen vill
ifrågasätta, om ej genom lämpliga inskränkningar eller förändringar de nödiga
ombyggnadsarbetena kunde verkställas så, att statens utgifter för ändamålet
bleve mindre än enligt dessa förslag. I detta avseende vill riksdagen
särskilt framhålla, att det synes böra undersökas, om ej åtminstone en del
av den personal, som för närvarande har sina bostäder inom institutsbyggnaden,
kunde beredas bostäder på annat sätt, eventuellt genom uppförande
av särskilt bostadshus. Genom deras utflyttning från institutsbyggnaden
borde det vara möjligt att i varje fall i viss utsträckning vinna det ökade
utrymme, som nu anses erforderligt.

Riksdagen anser sig alltså icke kunna bifalla den i motionerna gjorda
hemställan. Då det emellertid synes riksdagen angeläget, att de anmärkta
missförhållandena med avseende å institutets lokaler bliva utan större tidsutdräkt
avhjälpta, har riksdagen ansett sig böra hos Eders Kungl. Maj:t anhålla,
att Eders Kungl. Maj:t må till 1930 års riksdag framlägga förslag angående
utförande av erforderliga ändringsarbeten vid institutet och förskolan.

Mot Eders Kungl. Maj:ts förslag om beviljande av ett belopp av 27,000
kronor för avloppsledningens anläggande har riksdagen icke funnit anledning
till erinran.

90

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen får alltså

dels anmäla, att riksdagen med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag till
bestridande av de på institutet och förskolan för blinda å Tomteboda belöpande
kostnaderna för anläggande av en för institutet och förskolan
samt för statens järnvägar gemensam täckt avloppsledning anvisat för
budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 27,000 kronor;

dels och i anledning av ovanberörda motioner (I: 17 och 11:40) anhålla,
att Eders Kungl. Maj:t måtte till 1930 års riksdag framlägga förslag angående
utförande av erforderliga ändringsarbeten vid institutet och förskolan
för blinda å Tomteboda.

211:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 221) föreslagit riksdagen att till förstärkande
av det ordinarie anslaget till förskolan för blinda i Växjö för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra anslag av 5,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till förstärkande av det ordinarie anslaget till
förskolan för blinda i Växjö för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra
anslag av 5,000 kronor.

212:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 222) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till förstärkande
av det ordinarie reservationsanslaget till materialier, expenser m. m. för
hantverksskolan i Kristinehamn för blinda för budgetåret 1929/1930 anvisat
ett extra anslag av 9,700 kronor.

2l3:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 223) föreslagit riksdagen att till uppehållande
vid hantverksskolan i Kristinehamn för blinda av ytterligare en korgmakeriavdelning
anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag
av 5,600 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till uppehållande vid hantverksskolan i
Kristinehamn för blinda av ytterligare en korgmakeriavdelning anvisat för
budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 5,600 kronor.

214:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 224) föreslagit riksdagen att till
beredande av fria frakter för arbetsmaterialier, som från hantverksskolans
i Kristinehamn för blinda materialdepa sändas blinda hantverkare, anvisa
för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till beredande av fria frakter för arbetsmaterialier,
som från hantverksskolans i Kristinehamn för blinda materialdepå
sändas blinda hantverkare, anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra
reservationsanslag av 5,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

91

215:o) Eders Kungl. Maj;t har (punkt 225) föreslagit riksdagen att
dels, med uteslutande ur staten för vårdanstalten i Lund för blinda med
komplicerat lyte av posten arvode åt den ämneslärarinna, som förordnas
såsom första lärarinna, 300 kronor, i samma stat uppföra ytterligare en slöjdlärarinna
med en avlöning av 2,400 kronor, därav 1,600 kronor lön och
800 kronor tjänstgöringspenningar, samt med de övriga förmåner, som tillkomma
ordinarie slöjdlärarinna vid anstalten,

dels ock i anledning härav höja det ordinarie anslaget till vårdanstalten,
nu 100,000 kronor, med 2,100 kronor till 102,100 kronor.

I och med den nu föreslagna ändringen kan det extra anslaget till lärarpersonal
vid vårdanstalten minskas med 1,800 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen

dels, med uteslutande ur staten för vårdanstalten i Lund för blinda med
komplicerat lyte av posten arvode åt den ämneslärarinna, som förordnas
såsom första lärarinna, 300 kronor, i samma stat uppfört ytterligare en
slöjdlärarinna med en avlöning av 2,400 kronor, därav 1,600 kronor lön och
800 kronor tjänstgöringspenningar, samt med de övriga förmåner, som tillkomma
ordinarie slöjdlärarinna vid anstalten,

dels ock i anledning härav höjt det ordinarie anslaget till vårdanstalten,
nu 100,000 kronor, med 2,100 kronor till 102,100 kronor.

216:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 226) föreslagit riksdagen att till avlöning
av extra ordinarie lärarpersonal och vaktmästare vid vårdanstalten i Lund
för blinda med komplicerat lyte för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra
anslag av 9,700 kronor.

Anslaget utgår för innevarande budgetår med 11,500 kronor.

Under hänvisning till nästföregående punkt i denna skrivelse får riksdagen
anmäla, att riksdagen till avlöning av extra ordinarie lärarpersonal
och vaktmästare vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte
för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag av 9,700 kronor.

217:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 227) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd
åt hantverksskolan i Uppsala för blinda kvinnor anvisat för budgetåret 1929/
1930 ett extra anslag av 25,000 kronor att utgå i enlighet med de närmare
bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva.

218:o) I enlighet med Eders Kungl. Majrts förslag (punkt 228) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd
åt blindlärarelever anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag
av 1,000 kronor.

92

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

219:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 229) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till tryckning
av blindskrifter anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag
av 7,000 kronor.

220:o) Eders Kungl. Maj:t liar (punkt 230) föreslagit riksdagen att till
understöd åt De blindas förening anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra
anslag av 100,000 kronor att utgå på de villkor och enligt de bestämmelser,
Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Riksdagen har intet att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag, som innebär,
att föreningen för budgetåret 1929/1930 skulle komma i åtnjutande av lika
stort statsanslag som för nu löpande budgetår.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till Eders Kungl.
Maj:ts förslag, till understöd åt De blindas förening anvisat för budgetåret
1929/1930 ett extra anslag av 100,000 kronor att utgå på de villkor och
enligt de bestämmelser, Eders Kungl. Maj.-t kan finna gott föreskriva.

Yrkesundervisningen.

221:o) Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t (punkt 231) ävensom i en till
riksdagen avlåten, den 15 februari 1929 dagtecknad proposition, nr 92,
föreslagit riksdagen i fråga om det ordinarie reservationsanslaget till tekniska
läroverk m. m. kommer riksdagen att framdeles anmäla sitt beslut.

222:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 232) föreslagit riksdagen att till
stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid de tekniska fackskolorna
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av

5,000 kronor att utgå enligt av Eders Kungl. Maj:t meddelade närmare
bestämmelser.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade
elever vid de tekniska fackskolorna för budgetåret 1929/1930 anvisat ett
extra reservationsanslag av 5,000 kronor att utgå enligt av Eders Kungl.
Maj:t meddelade närmare bestämmelser.

223:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 233) föreslagit riksdagen att till resestipendier
åt lärare i främmande levande språk vid de tekniska läroverken
och med dem jämförliga statsunderstödda läroanstalter anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra reservationsanslag av 1,500 kronor att utgå under
de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två inom riks -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

93

dagen väckta, likalydande motioner (1:39 och II: 119), i vilka motioner
hemställts, att riksdagen måtte till resestipendier åt lärare vid de tekniska
läroverken och med dem jämförliga statsunderstödda läroanstalter anvisa för
budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 3,000 kronor att utgå
under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Eders Kungl. Maj:ts förslag avser beviljandet av medel till samma belopp,
som utgår för innevarande budgetår, och med den begränsning till lärare i främmande
levande språk, som gällt från och med budgetåret 1925/1926. Motionärernas
förslag innebär, att denna begränsning skulle bortfalla, samtidigt
med att an slagsbeloppet skulle fördubblas. Riksdagen anser skäl föreligga
för att nämnda begränsning borttages, men kan däremot icke medgiva någon
ökning av anslagsbeloppet.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl.
Maj:ts förslag och ovan berörda motioner (I: 39 och II: 119), till resestipendier
åt lärare vid de tekniska läroverken och med dem jämförliga statsunderstödda
läroanstalter anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag
av 1,500 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser,
Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

224:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj ds förslag (punkt 234) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till beredande
av förhöjt understöd åt handelsgymnasierna i Stockholm, Göteborg, Malmö,
Hälsingborg, Örebro och Norrköping, utöver till dem redan anslagna belopp,
anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 135,000 kronor att
utgå under förutsättning att kommun, där handelsundervisningsanstalt åtnjuter
statsunderstöd, själv eller genom enskilda donatorer såväl tillhandahåller
erforderliga lokaler för undervisningen som ock årligen lämnar ett
kontant bidrag, motsvarande minst en tredjedel av statsunderstödet, samt
med den fördelning och under de villkor i övrigt, som Eders Kungl. Maj:t
kan finna skäligt bestämma.

225:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 235) föreslagit riksdagen att till resestipendier
åt lärare i främmande levande språk vid statsunderstödda handelsgymnasier
anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av

1,000 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t
kan finna gott föreskriva.

Mot Eders Kungl. Maj ds förslag har riksdagen intet att erinra och får
alltså anmäla, att riksdagen med bifall till Eders Kungl. Maj ds förslag till
resestipendier åt lärare i främmande levande språk vid statsunderstödda
handelsgymnasier anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag
av 1,000 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl.
Majd kan finna gott föreskriva.

94

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

226:6) Eders Kungl. Maj:t har i förslaget till riksstat för budgetåret 1929/
1930 med oförändrade belopp upptagit dels ordinarie förslagsanslaget till
understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning å 925,000 kronor,
dels och ordinarie reservationsanslaget till understöd åt enskilda anstalter
för yrkesundervisning å 675,000 kronor.

I en inom riksdagen väckt motion (II: 240) har hemställts,
dels att riksdagen måtte nedsätta det av Eders Kungl. Maj:t å sid. 586 av
åttonde huvudtiteln i årets statsverksproposition äskade ordinarie förslagsanslaget
för budgetåret 1929/1930 till understöd åt kommunala anstalter för
yrkesundervisning med 95,000 kronor från 925,000 kronor till 830,000 kronor,
dels att riksdagen måtte bevilja ett extra reservationsanslag av 75,000
kronor för samma budgetår till statsbidrag åt kommunala anstalter för yrkesundervisning
till inköp av undervisningsmateriell, under villkor att anslaget
icke får användas till inköp av sådan förbrukningsmateriell, som är att
hänföra till råvaror eller halvfabrikat, avsedda att användas till framställande
av alster, vilka sedan icke bliva statens eller kommunens egendom,

dels att riksdagen måtte nedsätta det sammastädes äskade ordinarie reservationsanslaget
för budgetåret 1929/1930 till understöd åt enskilda anstalter
för yrkesundervisning med 30,000 kronor från 675,000 kronor till 645,000
kronor, samt slutligen

att riksdagen måtte bevilja ett extra reservationsanslag av 30,000 kronor
för samma budgetår till statsbidrag åt enskilda anstalter för yrkesundervisning
för inköp av undervisningsmateriell under enahanda villkor, som nyss
föreslagits beträffande motsvarande extra reservationsanslag till kommunala
anstalter för yrkesundervisning.

Riksdagen finner det väl vara en ur budgetteknisk och redovisningssynpunkt
riktig princip, på vilken motionären bygger det väsentliga i sitt förslag,
nämligen att de till läraravlöningar å ena sidan och de till undervisningsmateriell
å andra sidan avsedda medlen i anslagshänseende åtskiljas.
En sådan uppdelning synes riksdagen bidraga till reda och överskådlighet i
riksstatens uppställning, samtidigt som den underlättar möjligheten att erhålla
kännedom om vad som för det ena eller det andra ändamålet åtgår.
Riksdagen kan dock icke förorda att, utan närmare utredning om vad som
för de olika ändamålen kan anses behövligt, ett särskiljande av beloppen
nu vidtages. I motionen har icke för de till undervisningsmateriell föreslagna
summorna förebragts någon närmare motivering, och riksdagen förfogar
icke över något material, som härutinnan kan giva ledning. Riksdagen
anser sig därför icke kunna bifalla det i motionen gjorda förslaget i
denna del men har ansett sig böra hos Eders Kungl. Maj:t anhålla, att Eders
Kungl. Maj:t måtte till nästa riksdag, efter den utredning, som kan anses
behövlig, förelägga riksdagen förslag om en uppdelning av vartdera av de
båda anslagen i särskilda anslag till läraravlöningar och till undervisningsmateriell.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

95

Vad så angår det i motionen ifrågasatta villkoret, att anslag till undervisningsmateriell
icke får användas till inköp av sådan förbrukningsmateriell,
som vore att hänföra till råvaror eller halvfabrikat, avsedda att användas
till framställande av alster, vilka sedan icke bleve statens eller kommunens
egendom, lärer, enligt vad riksdagens vederbörande utskott inhämtat,
den praxis, som följes vid utdelande av understöd till undervisningsmateriell
av nu berört slag, i stort sett stå i överensstämmelse med vad motionären
med det föreslagna villkoret torde hava åsyftat, nämligen att förhindra att
statsunderstödet användes till inköp av förbrukningsmateriell för yrkesmässig
produktion av till försäljning avsedda alster. Då det i varje fall
synes vara av vikt att erhålla betryggande säkerhet för att i detta avseende
missbruk icke förekomma, förefaller det riksdagen vara på sin plats, att ett
särskilt stadgande härom intages bland understödsvillkoren. Riksdagen tilltror
sig dock icke att utan närmare utredning bedöma, vilken avfattning
detta stadgande bör erhålla. Saken torde tarva övervägande av vederbörande
myndigheter, och riksdagen håller före, att utredning i detta hänseende
lämpligen kan ske i samband med den förut omhandlade frågan angående
anslagens uppdelning.

Beträffande frågan om det belopp, varmed förenämnda båda anslag böra
upptagas i riksstaten för budgetåret 1929/1930, har riksdagen med avseende
å anslaget till understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning uppmärksammat,
att för budgetåret 1927/1928, då anslagets belopp liksom nu
utgjorde 925,000 kronor, enligt budgetredovisningen uppstått en besparing
å anslaget av 118,441 kronor 20 öre, som tillförts kassafonden. Det vill
alltså förefalla, som om anslaget för närvarande vore väl högt beräknat.
Med hänsyn till det högst avsevärda överskott å anslaget, som uppkommit
under budgetåret 1927/1928, synes skäl föreligga att vidtaga en sänkning
av detsamma, och riksdagen har ansett, att anslagets belopp för nästkommande
budgetår bör bestämmas till 875,000 kronor eller 50,000 kronor
mindre än som av Eders Kungl. Maj:t föreslagits.

Under åberopande av vad ovan anförts får riksdagen

dels anmäla, att riksdagen

ej mindre minskat det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt kommunala
anstalter för yrkesundervisning, nu 925,000 kronor, med 50,000 kronor
till 875,000 kronor;

än även uppfört det ordinarie reservationsanslaget till understöd åt enskilda
anstalter för yrkesundervisning med oförändrat belopp, 675,000 kronor; dels

ock med anledning av ovanberörda motion (II: 240) anhålla, att
Eders Kungl. Maj:t måtte, efter erforderlig utredning, för 1930 års riksdag
framlägga förslag angående uppdelning av vartdera av ovannämnda
båda anslag i särskilda anslag till läraravlöningar och till undervisningsmateriell.

96

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

221:6) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 236) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd
åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid statsunderstödda skolor för
husmodersutbildning anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag
av 30,000 kronor att utgå enligt nu gällande grunder.

228:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 237) har
riksdagen

dels i riksstaten upptagit det ordinarie anslaget till tekniska skolan i Stockholm
med oförändrat belopp, 98,575 kronor;

dels ock, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till upprätthållande
av verksamheten vid tekniska skolan i Stockholm anvisat för
budgetåret 1929/1930 ett extra anlag av 33,000 kronor under villkor att
Stockholms stad för samma tid utöver förut anslagna medel, 7,500 kronor
för år, för berörda ändamål bidrager med samma belopp som statsanslaget
samt med beräknande, att 480 kronor tillskjutas av Sjöstedtska fonden.

229:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 238) föreslagit riksdagen att såsom
bidrag med 3/s av kostnaderna för uppehållande under tiden 1 juli
1929—30 juni 1930 av verksamheten vid bergsskolorna i Filipstad och
Falun, anordnade på sätt i yttrande till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 14 mars 1922 närmare angivits, för budgetåret 1929/1930 anvisa
ett extra anslag av 47,550 kronor att utgå under villkor att järnkontoret
ansvarar för den del av kostnaderna för skolornas uppehållande i den
uti nämnda yttrande angivna omfattning, som ej täckes genom anslag av
statsmedel, samt med rätt för Eders Kungl. Maj:t att meddela de närmare
föreskrifter i fråga om nämnda anslag, som av Eders Kungl. Maj:t prövas
erforderliga.

I samband med anmälan av sitt beslut rörande anslag för ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1928/1929 anhöll 1928 års riksdag, att Eders Kungl.
Maj.t måtte låta verkställa utredning, huruvida och under vilka förutsättningar
en sammanslagning av ifrågavarande bergsskolor kunde äga rum, samt för
riksdagen framlägga det förslag, vartill nämnda utredning kunde föranleda.
Med anledning härav uppdrog Eders Kungl. Maj:t genom beslut den 8 juni
1928 åt skolöverstyrelsen att i samråd med brukssocietetens fullmäktige i
järnkontoret verkställa och så snart ske kunde till Eders Kungl. Maj:t inkomma
med utredning angående eventuell sammanslagning av bergsskolorna
i Filipstad och Falun samt i samband därmed stående frågor. Av statsrådsprotokollet
framgår, att skolöverstyrelsen sedermera uttalat sig för att skolan
i Falun skulle nedläggas och att omorganisationen skulle verkställas redan
från och med läsåret 1929/1930. Överstyrelsen har tillika meddelat, att
överstyrelsen anmodat fullmäktige i järnkontoret att, så vitt ske kunde,
påskynda den igångsatta utredningen rörande en eventuell sammanslagning
av de båda skolorna, så att frågan härom kunde föreläggas 1929 års riks -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

97

dag. Fullmäktige i järnkontoret hava emellertid meddelat, att de icke ännu
tagit ställning till frågan, vilkendera skolan järnkontoret önskar bibehålla,
och att något avgörande i denna fråga icke torde vara att emotse förrän
tidigast under loppet av mars 1929.

Departementschefen har med anledning härav uttalat, att det med hänsyn
till frågans omfattning och vikt icke torde vara möjligt eller lämpligt att
söka framdriva ett definitivt avgörande, innan erforderliga utredningar
hunnit verkställas och frågan kunde på en gång i hela dess vidd föreläggas
riksdagen. Någon framställning i ämnet kunde på grund härav icke inom
den fastställda propositionstiden avlåtas till 1929 års riksdag.

Det för budgetåret 1929/1930 under förutsättning av oförändrad organisation
erforderliga extra anslaget har beräknats till 47,550 kronor, vilket
innebär en ökning av 510 kronor i förhållande till anslaget för nu löpande
budgetår. Ökningen betingas av att kostnaderna för ålderstillägg ökats med
850 kronor, varav staten skulle bidraga med Ve.

Fullmäktiges i järnkontoret förfarande, varigenom ett avgörande av frågan
om en sammanslagning av de båda skolorna vid innevarande riksdag förhindrats,
måste riksdagen beteckna såsom anmärkningsvärt. Skulle till äventyrs
förslag i detta ämne icke föreläggas 1930 års riksdag, lärer fortsatt
anslag för båda skolornas uppehållande näppeligen vara att påräkna.

Mot de gjorda beräkningarna av anslagsbehovet för budgetåret 1929/1930
har riksdagen icke funnit skäl till erinran.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen såsom bidrag med 3/s av kostnaderna
för uppehållande under tiden 1 juli 1929—30 juni 1930 av verksamheten
vid bergsskolorna i Filipstad och Falun, anordnade på sätt i yttrande
till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 14 mars 1922
närmare angivits, för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag av 47,550
kronor att utgå under villkor, att järnkontoret ansvarar för den del av
kostnaderna för skolornas uppehållande i den uti nämnda yttrande angivna
omfattning, som ej täckes genom anslag av statsmedel, samt med rätt för
Eders Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter i fråga om nämnda
anslag, som av Eders Kungl. Maj:t prövas erforderliga.

230:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 239) föreslagit riksdagen att till uppehållande
av verksamheten vid vävskolan i Borås anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra anslag av 12,350 kronor att utgå med de belopp, till
de ändamål och under de villkor, som i statsrådsprotokollet angivits.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag, får anmäla, att riksdagen till uppehållande av verksamheten vid
vävskolan i Borås anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av
12,350 kronor att utgå med de belopp, tilL de ändamål och under de
villkor, som under punkten 239 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 4 januari 1929 angivits.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 14 saml. Nr 8 A. 7

98

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

231 :o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 240) föreslagit riksdagen att dels för
beredande av dyrtidstillägg åt befattningshavare vid tekniska skolan i Stockholm,
, bergsskolorna i Filipstad och Falun samt vävskolan i Borås anvisa för
budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av 40,000 kronor, dels föreskriva,
att nämnda dyrtidstillägg skall utgå efter de grunder, som må komma att
gälla för dyrtidstillägg under budgetåret 1929/1930 åt befattningshavare i
statens icke nyreglerade verk; dock med iakttagande att dyrtidstillägg skall
beräknas, ej blott å de avlöningsförmåner, som äro för vederbörande befattningshavare
å stat uppförda, utan även å den förhöjning av avlöningen,
som i form av provisorisk lönereglering eller tillfällig löneförbättring må
tillkomma dem genom bidrag av stat, landsting, kommun eller från enskild
donation; samt under villkor, vad angår befattningshavare vid tekniska
skolan i Stockholm och vävskolan i Borås, att halva kostnaden för dyrtidstillägg
bestrides av vederbörande kommun eller landsting, samt, vad angår
bergsskolorna i Filipstad och Falun, att 2/s av kostnaden för dyrtidstillägg
bestridas av järnkontoret; dels ock bemyndiga Eders Kungl. Maj:t att meddela
de närmare föreskrifter, som må befinnas erforderliga för tillämpning
av de utav riksdagen fastställda grunderna för dyrtidstilläggens utgående.

Under erinran om sitt numera fattade beslut angående dyrtidstillägg åt
befattningshavare i statens tjänst för budgetåret 1929/1930 får riksdagen
anmäla, att riksdagen

dels för beredande av dyrtidstillägg åt befattningshavare vid tekniska skolan
i Stockholm, bergsskolorna i Filipstad och Falun samt vävskolan i Borås
anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av 40,000 kronor;

dels föreskrivit, att nämnda dyrtidstillägg skall utgå efter de grunder,
som må komma att gälla för dyrtidstillägg under budgetåret 1929/1930
åt befattningshavare i statens icke nyreglerade verk;

dock med iakttagande att dyrtidstillägg skall beräknas, ej blott å de avlöningsförmåner,
som äro för vederbörande befattningshavare å stat uppförda,
utan även å den förhöjning av avlöningen, som i form av provisorisk
lönereglering eller tillfällig löneförbättring må tillkomma dem genom
bidrag av stat, landsting, kommun eller från enskild donation; samt

under villkor, vad angår befattningshavare vid tekniska skolan i Stockholm
och vävskolan i Borås, att halva kostnaden för dyrtidstillägg bestrides
av vederbörande kommun eller landsting, samt, vad angår bergsskolorna
i Filipstad och Falun, att 2A av kostnaden för dyrtidstillägg bestridas av
järnkontoret;

dels och bemyndigat Eders Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter,
som må befinnas erforderliga för tillämpning av de utav riksdagen
fastställda grunderna för dyrtidstilläggens utgående.

232:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 241) föreslagit riksdagen att till
åtgärder för utbildning av lärare för yrkesundervisningen ävensom till åstad -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

99

kommande av undervisningsmedel vid anstalter för sådan undervisning anvisa
för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 25,000 kronor
att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Mai:t finner <rott
meddela.

År 1920 beviljade riksdagen första gången anslag till en yrkespedagogisk
centralanstalt. Anslaget uppfördes på extra stat i riksstaten för år
1921 med ett belopp av 80,000 kronor. Anslag för ändamålet har sedermera
varje år utgått och utgör för innevarande år 60,000 kronor, betecknat
såsom extra reservationsanslag. I samband med beviljandet av anslag för
ifrågavarande ändamål för budgetåret 1928/1929 uttalade sig riksdagen för
en indragning av ifrågavarande anstalt ävensom för att de funktioner, som
dittills utövats av anstalten, skulle övertagas av skolöverstyrelsens yrkesskolavdelning.
Från och med ingången av budgetåret 1929/1930 borde enligt
riksdagens mening den nya anordningen vara genomförd och något anslag
till yrkespedagogiska centralanstalten ej vidare förekomma.

Skolöverstyrelsen, som av Eders Kungl. Maj:t anmodats verkställa utredning
i ämnet, har med anledning därav inkommit med en framställning, utmynnande
i en hemställan om förslag till riksdagen att dels för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag å 51,000 kronor till lärarkurser
för lärare vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning samt
vid tekniska läroverk och handelsgymnasier ävensom till åstadkommande
av undervisningsmedel vid nämnda anstalter, att användas i huvudsaklig
överensstämmelse med av överstyrelsen avgivna beräkningar och enligt de
närmare bestämmelser Eders Kungl. Maj:t funne gott föreskriva, dels ock att
för budgetåret 1929/1930 bevilja ett tillfälligt anslag av 2,000 kronor att utbetalas
till nuvarande föreståndaren för yrkespedagogiska anstalten, lektor W.
Hallström, för den händelse han, vid anstaltens nedläggande, återginge till
sin lektorstjänst vid tekniska gymnasiet i Örebro.

Nämnda belopp å 51,000 kronor skulle enligt överstyrelsens förslag disponeras
på följande sätt:

till anordnande av lärarkurser....................kronor

» arvoden åt kursföreståndare................... »

» understöd åt deltagare....................... »

» reseersättning åt deltagare .................. >

» åstadkommande av undervisningsmedel och inköp av
samlingar........ s

* ersättning åt kursernas lokala ledning för annonser,
skrivmaterialier, skrivbiträde m. fl. expenser....... »

22,500: —
1,500: —
16,000: —
3,000: —

3,500: —

4,500: —

kronor 51,000: —

Departementschefen har icke ansett sig kunna godkänna detta överstyrelsens
förslag utan förklarar sig hava den uppfattningen, att skolöverstyrelsens
föreliggande förslag ej i tillbörlig grad beaktade den strävan att minska

100

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

statens utgifter för här berörda utbildningsverksamhet, som finge anses utgöra
det ledande motivet för riksdagens nyss återgivna uttalande. Härefter anför
departementschefen.

Överstyrelsen beräknar kostnaderna efter den yrkespedagogiska centralanstaltens
nedläggande till 51,000 kronor, eu summa, som med blott 9,000 kronor understiger
de nuvarande kostnaderna för anstalten. Besparingen motsvarar alltså
ej ens den utgiftsminskning, som skulle vinnas genom att arvodet till anstaltens
föreståndare försvinner. Granskar man närmare överstyrelsens kostnadsberäkning,
finner man, att överstyrelsen för lärarkursernas anordnande
upptagit 2,500 kronor mer än som för ändamålet är anslaget under nuvarande
förhållanden, att eu ny post, arvoden åt kursföreståndare, tillkommit,
utgörande 1,500 kronor, att posterna: understöd åt deltagare och reseersättning
åt deltagare äro desamma som nu eller tillhopa 19,000 kronor, att för
åstadkommande av undervisningsmedel och inköp av samlingar upptagits
endast 50 kronor mindre än för närvarande eller 3,500 kronor, samt att,
blott i vad det gäller kostnaderna för annonser, skrivmaterialier, skrivbiträde
m. fl. expenser, någon större besparing ansetts möjlig, i det att härför beräknats
4,500 kronor i stället för nu utgående 7,000 kronor, en kostnadsminskning
alltså av 2,500 kronor. Den enda förändring, överstyrelsen tänkt
sig, är alltså egentligen den, att någon särskild föreståndare för utbildningsverksamheten
icke längre skulle finnas. Vad åter riksdagen avsett, torde
hava varit något mera än detta, då riksdagen såsom sin uppfattning uttalar,
att »ifrågavarande anstalt synes kunna indragas och de funktioner, som nu
utövas av densamma, övertagas av skolöverstyrelsens yrkesskolavdelning»
samt »att, om en omfattande och större organisationsform var av nöden,
när det gällde att utöva ledning och övervakande på ett verksamhetsområde,
dit det statliga ingripandet då endast i ringa utsträckning nått, en
dylik organisationsform numera utan olägenhet torde kunna vidkännas minskning,
då det initiativtagande arbetet till stor del redan är fullgjort och man
har att med ledning av de utav erfarenheten givna riktlinjerna i lugnare
tempo fullfölja utvecklingsarbetet». Jag måste uppfatta dessa riksdagens
uttalanden så, att riksdagen åsyftat såväl en avsevärd minskning av de rent
administrativa utgifterna för berörda ändamål som ock en begränsning av
själva utbildningsverksamheten som sådan.

För egen del hyser jag den meningen, att den nuvarande yrkespedagogiska
centralanstalten kan indragas och en beskärning av kostnaderna för
ifrågavarande verksamhet ske, utan att yrkesundervisningen härå blir nämnvärt
lidande. En dylik kostnadsminskning torde kunna vinnas, dels genom
att ledamöterna å skolöverstyrelsens yrkesskolavdelning såsom en del av sina
ämbetsåligganden övertaga uppgiften att anordna och leda kurserna samt
måhända även i viss utsträckning undervisningen vid desamma. Jag vill i
detta sammanhang nämna, att, enligt vad jag bär mig bekant, flera av
denna avdelnings tjänstemän hittills vid åtskilliga tillfällen fungerat såsom
föreläsare vid anstaltens kurser och härför uppburit särskild ersättning. Dels
bör också en minskning av kostnaderna komma till stånd genom någon
inskränkning av kursernas antal och omfattning. På detta sätt torde utgifterna
för arvoden åt kursföreståndare kunna uteslutas eller väsentligt nedsättas
och ersättningen till föreläsare nedbringas. Tänkbart är även, att särskilt
dessa sistberörda kostnader skulle kunna betydligt inskränkas genom
att utbildningen i stället för att helt ordnas såsom kursundervisning åtmin -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

101

stone till en del gåves formen av konferenser mellan lärarna under ledning
av yrkesskolavdelningens ledamöter. Huvudposten av kostnaderna kommer
vid en dylik omläggning att belöpa på understöd och reseersättning åt deltagare,
vilka kostnader emellertid jämväl torde kunna minskas genom att
kurserna eller konferenserna i större utsträckning anordnas på lämpliga platser
utom huvudstaden.

Att mera detaljerat angiva en plan för den fortsatta utbildningsverksamheten
eller att framlägga en detaljerad kostnadsberäkning för densamma
låter sig i sakens nuvarande läge icke göra. Det är överhuvud svårt att
för åtgärder på detta område planera långt i förväg, då de blivande anordningarna
i fråga om kursernas eller konferensens beskaffenhet och längd,
platsen för deras hållande m. m. måste anpassas efter omständigheterna vid
den tid, det gäller. Jag anser emellertid, att för ändamålet bör för budgetåret
1929/1930 anslås en totalsumma av 25,000 kronor. Rörande användningen
av detta belopp, som synes böra erhålla karaktären av ett extra reservationsanslag,
torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela närmare
bestämmelser, sedan förslag därtill inhämtats från skolöverstyrelsen. Ur
samma anslag torde jämväl få utbetalas den ersättning för flyttningskostnader,
som efter närmare prövning av Kungl. Maj:t kan befinnas böra tillerkännas
yrkespedagogiska centralanstaltens nuvarande chef lektorn W. Hallström. För
sistnämnda ändamål torde dock icke böra beräknas mer än högst 2,000 kronor.

Riksdagen, som ansluter sig till den ståndpunkt, departementschefen i
denna fråga intagit, har förty icke något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag och får därför anmäla, att riksdagen till åtgärder för utbildning av
lärare för yrkesundervisningen ävensom till åstadkommande av undervisningsmedel
vid anstalter för sådan undervisning anvisat för budgetåret 1929/1930
ett extra reservationsanslag av 25,000 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser,
Eders Kungl. Maj:t finner gott meddela.

Folkbildningsåtgärder i övrigt.

233:o) Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t (punkt 242) ävensom i en
till riksdagen avlåten, den 15 februari 1929 dagtecknad proposition, nr 141,
föreslagit riksdagen i fråga om understöd åt folkbibliotek, kommer riksdagen
att framdeles anmäla sitt beslut.

234:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 245) föreslagit riksdagen att såsom
bidrag till arbetarnas bildningsförbund för bestridande av dess organisationsoch
administrationskostnader anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag
av 26,000 kronor att utgå i den mån, förbundet visar sig för ändamålet för
samma tid disponera från annat håll bekomna medel till minst lika stort
belopp som statsbidraget, och i övrigt enligt de bestämmelser, Eders Kungl.
Maj:t kan finna gott föreskriva.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta, likalydande motioner (I: 81 och II: 65), i vilka motioner

102

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret 1929/1930 till arbetarnas
bildningsförbunds organisations- och administrationskostnader bevilja ett
anslag av 30,000 kronor att utgå efter samma grunder som hittills varit
gällande.

Det av Eders Kungl. Maj:t äskade beloppet är detsamma, som för ifrågavarande
ändamål utgår under innevarande budgetår. Motionärernas förslag
står i överensstämmelse med en av skolöverstyrelsen i ämnet gjord hemställan.

Riksdagen finner vägande skäl vara anförda till stöd för en höjning av
förevarande anslag till det av motionärerna föreslagna beloppet och får
därför anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till ovanberörda motioner (I: 81 och II: 65), såsom bidrag
till arbetarnas bildningsförbund för bestridande av dess organisations- och
administrationskostnader anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag
av 30,000 kronor att utgå i den mån, förbundet visar sig för ändamålet för
samma tid disponera från annat håll bekomna medel till minst lika stort
belopp som statsbidraget, och i övrigt enligt de bestämmelser, Eders Kungl.
Maj:t kan finna gott föreskriva.

235:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 248) föreslagit riksdagen att såsom
bidrag till bestridande av kostnaderna för de föreläsningskurser, som äro avsedda
att sommaren 1929 eller senare i Stockholm anordnas för allmänheten,
anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 8,000
kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
för de föreläsningskurser, som äro avsedda att sommaren 1929 eller senare
i Stockholm anordnas för allmänheten, anvisat för budgetåret 1929/1930 ett
extra reservationsanslag av 8,000 kronor.

236:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkterna 249—251) föreslagit riksdagen att

dels till undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens främjande
anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 176,000 kronor att
utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel under de villkor, som av Eders
Kungl. Maj:t prövas lämpliga samt till de av departementschefen i statsrådsprotokollet
omförmälda ändamål med högst de av departementschefen angivna
belopp;

dels medgiva, att möjligen uppkommande besparingar på de till anordnande
av en social fortbildningskurs för lärare m. fl. samt av eu allmän utbildningskurs
i alkoholfrågan för studie- och ungdomsledare m. fl. avsedda
belopp av sagda medel må, enligt Eders Kungl. Maj ds bestämmande, användas
till utarbetande, utgivning och spridning av materiell för nykterhetsundervisningen,

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

103

dels till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande,
bedriven i enlighet med de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna
lämpligt fastställa, anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag
av 140,000 kronor att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel,
dels och till främjande av nykterhet på andra sätt än här förut angivits
samt till motarbetande av dryckenskapens följder anvisa för budgetåret 1929/
1930 ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor att utgå av statsverkets
fond av rusdrycksmedel.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta, likalydande motioner (I: 42 och II: 59), i vilka motioner hemställts,
att riksdagen måtte för budgetåret 1929/1930 anvisa

dels till undervisnings- och upplysningsverksamheten för nykterhetens
främjande ett extra anslag av 178,000 kronor, att under de villkor, som av
Eders Kungl. Maj:t prövas lämpliga, utgå till de ändamål och med högst de
belopp, som finnas angivna under nr 1—19 i den här nedan återgivna
förteckningen;

dels till föreläsnings- och instruktionsverksamhet, bedriven i enlighet med
de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa, ett extra
reservationsanslag av 170,000 kronor (nr 20 i nämnda förteckning);

dels till främjande i övrigt av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens
följder, att ställas till Eders Kungl. Maj.ts förfogande, ett extra reservationsanslag
av 10,000 kronor (nr 21 i förteckningen);

dels ock till inköp för utdelning bland rikets lärare av handledning för
lärare vid nykterhetsundervisningen ett extra reservationsanslag av 18,000
kronor (nr 22 i förteckningen),

ävensom medgiva, att möjligen uppkommande besparingar på de till anordnande
av en social fortbildningskurs för lärare m. fl. samt av en allmän
utbildningskurs i alkoholfrågan för studie- och ungdomsledare m. fl. avsedda
medel må enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande användas till utarbetande,
utgivning och spridning av materiell för nykterhetsundervisningen.

Anslagets ändamål Kronor

1) Anordnande under år 1930 av en social fortbildningskurs för

lärare in. fl....................................... 40,000

2) Anordnande under år 1930 av en allmän utbildningskurs i alkoholfrågan
för studie- och ungdomsledare m. fl............. 16,000

3) Understöd för utgivande av en tidskrift för undervisnings- och

upplysningsverksamheten för nykterhetens främjande (»Tirfing,
tidskrift för nykterhetsfrågans studium»)................. 5,000

4) Främjande av centralförbundets för nykterhetsundervisning verksamhet
.......................................... 20,000

5) Underhåll och skötsel av centralförbundets för nykterhetsundervisning
bibliotek................................... 1,000

6) Främjande av Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamlings
upplysningsbyrås verksamhet.....................’. 12,000

104 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Kronor

7) Främjande av Svenska sällskapets för nykterhet och folkuppfostran
verksamhet................................. 5,000

8) Främjande av Sveriges Storloges av I. O. G. T. studie- och ungdomsverksamhet
................................... 29,000

9) Främjande av Sveriges blåbandsförenings studie- och ungdomsverksamhet
....................................... 8,000

10) Främjande av nationaltemplarordens studie- och ungdomsverksamhet
.......................................... 10,000

11) Främjande av nykterhetsorden Verdandis studie- och ungdomsverksamhet
....................................... 4,000

12) Främjande av Sveriges studerande ungdoms helnykterhetsförbunds
verksamhet.................................. 6,000

13) Främjande av nykterhetsföreningen Vita bandets studie-och ungdomsverksamhet
................................... 4,000

14) Främjande av Sveriges lärares nykterhetsförbunds verksamhet . 5,500

15) Främjande av järnvägsmännens helnykterhetsförbunds verksamhet
............................................. 1,000

16) Främjande av Sveriges polismäns helnykterhetsförbunds verksamhet
.......................................... 1,000

17) Främjande av Motorförarnas helnykterhetsförbunds verksamhet 5,000

18) Bidrag till uppehållande av internationella byråns i Lausanne

för alkoholismens bekämpande (Bureau international contre l’alcoolisme)
verksamhet.................................. 2,500

19) Arvode åt den hos skolöverstyrelsen anställde konsulenten för

nykterhetsundervisning och nykterhetsupplysning........... 3,000

20) Föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande
m. m., reservationsanslag........................170,000

21) Främjandet av nykterhet på andra än ovan anförda sätt och

motarbetande av dryckenskapens följder, reservationsanslag .... 10,000

22) Inköp för utdelning bland rikets lärare av handledning för lärare

vid nykterhetsundervisningen, reservationsanslag............ 18,000

Innebörden av Eders Kungl. Maj:ts förslag samt fördelningen av anslagsmedlen
mellan de olika ändamålen framgår av följande av departementschefen
i statsrådsprotokollet införda sammanställning:

Tablå I.

För

För 1929/1930

Anslagets ändamål

1928/1929

beviljat

anslag

Kronor

av vederbö-rande orga-nisation
begärt
anslag

Kronor

av skolöver-styrelsen
tillstyrkt
anslag

Kronor

av departe-ments-chefen
tillstyrkt
anslag

Kronor

1) Anordnande av en social fortbildningskurs
för lärare m. fl..................

9 32,000

40,500

40,000

40,000

2) Anordnande av en allmän utbildningskurs
för studie- och ungdomsledare m. fl.2) . . .

16,000

16,000

16,000

16,000

'') Avser anordnande av en hygienisk fortbildningskurs.

2) I "fråga om denna post föreslås, att rubriken ändras till: Anordnande av en allmän
utbildningskurs i alkoholfrågan för studie- och ungdomsledare m. fl.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

105

För

För 1929/1930

Anslagets ändamål

1928/1929

beviljat

anslag

Kronor

av vederbö-rande orga-nisation
begärt
anslag

Kronor

av skolöver-styrelsen
tillstyrkt
anslag

Kronor

av departe-ments-chefen
tillstyrkt
anslag

Kronor

3) Understöd för utgivande av en tidskrift för
undervisnings- och upplysningsverksamhe-ten för nykterhetens främjande (»Tirfing,
tidskrift för nykterhetsfrågans studium»). .

3,500

5,000

5,000

5,000

4) Främjande av centralförbundets för nykter-hetsundervisning verksamhet.........

20,000

20,000

20,000

20,000

5) Underhåll och skötsel av centralförbundets
för nykterhetsundervisning bibliotek ....

1,000

1,000

1,000

1,000

G) Främjande av Sveriges nykterhetssällskaps
representantförsamlings upplysningsbyrås
verksamhet....................

12,000

12,000

12,000

12,000

7) Främjande av svenska sällskapets för nyk-terhet och folkuppfostran, det år 1837 stif-tade svenska nykterhetssällskapets, verk-samhet l).....................

5,000

5,000

5,000

5,000

8) Främjande av Sveriges storloges av I. 0.
G. T. studie- och ungdomsverksamhet . . .

29,000

35,000

29,000

29,000

9) Främjande av Sveriges blåbandsförenings
studie- och ungdomsverksamhet.......

8,000

12,000

8,000

8,000

10) Främjande av nationaltemplarordens studie-och ungdomsverksamhet............

10,000

10,000

10,000

10,000

11) Främjande av nykterhetsorden Verdandis
studie- och ungdomsverksamhet.......

4,000

4,000

4,000

4,000

12) Främjande av Sveriges studerande ungdoms
helnykterhetsförbunds verksamhet.....

6,000

6,000

6,000

6,000

13) Främjande av nykterhetsföreningen Vita
bandets studie- och ungdomsverksamhet. .

4,000

5,000

4,000

4,000

14) Främjande av Sveriges lärares nykterhets-förbunds verksamhet.............

5,500

5,500

5,500

5,500

15) Främjande av järnvägsmännens helnykter-hetsförbunds verksamhet...........

1,000

1,000

1,000

1,000

16) Främjande av Sveriges polismäns helnykter-hetsförbunds verksamhet...........

1,000

1,000

1,000

1,000

17) Bidrag till uppehållande av internationella
byråns i Lausanne för alkoholismens bekäm-pande (Bureau international contre l’alcoo-lisme) verksamhet...............

2,500

2,500

2,500

2,500

18) Arvode åt den hos skolöverstyrelsen an-ställde konsulenten för nykterhetsundervis-ning och nykterhetsupplysning........

3,000

3,000

3,000

19) Motorförarnas helnykterhetsförbund ....

3,000

5,000

5,000

3,000

20) Föreläsnings-och instruktionsverksamhet för
nykterhetens främjande m. m., reservaiiläns-anslag .......................

120,000

180,000

150,000

140,000

21) Främjande av nykterhet på andra än ovan
anförda sätt och motarbetande av drycken-skapens följder, reservationsanslag......

5,000

10,000

*

5,000

0 I fråga om denna post föreslås, att rubriken ändras till: Främjande av svenska
sällskapets för nykterhet och folkuppfostran verksamhet.

106

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Med hänsyn till den stora betydelsen av ett vederhäftigt och objektivt
upplysningsarbete på ifrågavarande område och då motionärerna i övrigt
för sina olika förslag synas hava anfört bärande skäl, anser sig riksdagen
böra bifalla dessa förslag på samtliga punkter. Riksdagen vill dock i avseende
å anslaget till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens
främjande framhålla angelägenheten av att åtgärder vidtagas i syfte
att om möjligt nedbringa kostnaderna för föreläsararvodena.

I enlighet härmed skulle anslag för budgetåret 1929/1930 komma att utgå
för nedan angivna ändamål med följande belopp:

Tablå II.

Kronor

1) Anordnande under år 1930 av en social fortbildningskurs för

lärare m. fl....................................... 40,000

2) Anordnande under år 1930 av en allmän utbildningskurs i alkoholfrågan
för studie- och ungdomsledare m. fl........... 16,000

3) Understöd för utgivande av en tidskrift för undervisnings- och

upplysningsverksamheten för nykterhetens främjande (»Tirfing,
tidskrift för nykterhetsfrågans studium»)................ 5,000

4) Främjande av centralförbundets för nykterhetsundervisning verksamhet
......................................... 20,000

5) Underhåll och skötsel av centralförbundets för nykterhetsundervisning
bibliotek.................................. 1,000

6) Främjande av Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamlings
upplysningsbyrås verksamhet..................... 12,000

7) Främjande av Svenska sällskapets för nykterhet och folkuppfostran
verksamhet................................ 5,000

8) Främjande av Sveriges Storloges av I. O. G. T. studie- och

ungdomsverksamhet................................ 29,000

9) Främjande av Sveriges blåbandsförenings studie- och ungdomsverksamhet
...................................... 8,000

10) Främjande av nationaltemplarordens studie- och ungdomsverksamhet
......................................... 10,000

11) Främjande av nykterhetsorden Verdandis studie- och ungdomsverksamhet
..................................... 4,000

12) Främjande av Sveriges studerande ungdoms helnykterhetsförbunds
verksamhet . . /.............................. 6,000

13) Främjande av nykterhetsföreningen Vita bandets studie- och

ungdomsverksamhet................................ 4,000

14) Främjande av Sveriges lärares nykterhetsförbunds verksamhet 5,500

15) Främjande av järnvägsmännens helnykterhetsförbunds verksamhet
......................................... 1,000

16) Främjande av Sveriges polismäns helnykterhetsförbunds verksamhet
......................................... 1,000

17) Främjande av Motorförarnas helnykterhetsförbunds verksamhet 5,000

18) Bidrag till uppehållande av internationella byråns i Lausanne

för alkoholismens bekämpande (Bureau International contre l’alcoolisme)
verksamhet............................... 2,500

19) Arvode åt den hos skolöverstyrelsen anställde konsulenten för

nykterhetsundervisning och nykterhetsupplysning.......... 3,000

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 107

. . Kronor

20) Föreläsnings- oeh instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande
in. m., reservationsanslag........................ 170,000

21) Främjande av nykterhet på andra än ovan anförda sätt och

motarbetande av dryckenskapens följder, reservationsanslag. . . 10,000

22) Inköp för utdelning bland rikets lärare av handledning för lärare
vid nykterhetsundervisningen, reservationsanslag........ 18,000

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl.
Maj:ts förslag och med bifall till ovanberörda motioner (I: 42 och II: 59)

dels till undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens främjande
anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 178,000 kronor,
att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel under de villkor, som av
Eders Kungl. Maj:t prövas lämpliga samt till de i förestående Tablå II under
punkterna 1—19 angivna ändamål med högst de i samma tablå under
nämnda punkter angivna belopp;

dels medgivit, att möjligen uppkommande besparingar på de till anordnande
av en social fortbildningskurs för lärare m. fl. samt av en allmän
utbildningskurs i alkoholfrågan för studie- och ungdomsledare m. fl. avsedda
belopp av sagda medel må, enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande, användas
till utarbetande, utgivning och spridning av materiell för nykterhetsundervisningen
;

dels till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande,
bedriven i enlighet med de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna
lämpligt fastställa, anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag
av 170,000 kronor, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel;

dels till främjande av nykterhet på andra sätt än här förut angivits samt
till motarbetande av dryckenskapens följder anvisat för budgetåret 1929/1930
ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor, att utgå av statsverkets fond
av rusdrycksmedel,

dels ock till inköp för utdelning bland rikets lärare av handledning för
lärare vid nykterhetsundervisningen anvisat för budgetåret 1929/1930 ett
extra reservationsanslag av 18,000 kronor, att utgå av statsverkets fond av
rusdrycksmedel.

237:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj ds förslag (punkt 252) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd
åt föreningar, som anordna god orkestermusik för allmänheten, samt till
inspektion av ifrågavarande föreningars och orkestrars verksamhet anvisat
för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag å 57,000 kronor.

238:o) Eders Kungl. Maj:t liar (punkt 253) föreslagit riksdagen att till
folkliga musikskolan i Arvika för eu minst 20 veckor lång kurs under verksamhetsåret
1929/1930 bevilja för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av

5,000 kronor, att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott
föreskriva.

108

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen
yäckt motion (I: 43), vari hemställts, att riksdagen måtte till folkliga
musikskolan i Arvika för en minst 20 veckor lång kurs under verksamhetsåret
1929/1930 bevilja för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 7,000
kronor, att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär ingen ändring av det till skolan för
innevarande budgetår utgående understödet. Det i motionen gjorda yrkandet
står i överensstämmelse med en av skolöverstyrelsen gjord hemställan.

Då av utredningen i ärendet framgår, att skolan har att kämpa med
mycket stora ekonomiska svårigheter, och då tillika vitsordats, att skolan
på ett tillfredsställande sätt fyller ett mera konstant utbildningsbehov, anser
riksdagen skäl föreligga för en ökning av skolans anslag men kan dock icke
medgiva större ökning av anslagsbeloppet än till 6,000 kronor.

Riksdagen får därför anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl.
Maj:ts förslag ävensom ovanberörda motion (1:43), till folkliga musikskolan
i Arvika för en minst 20 veckor lång kurs under verksamhetsåret 1929/1930
beviljat för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 6,000 kronor, att utgå
på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

239:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 254) föreslagit riksdagen att

dels — med uteslutande ur riksstaten av det under åttonde huvudtiteln
under rubrik: Statens biografbyrå upptagna ordinarie reservationsanslaget
till statens biografbyrå å 75,300 kronor, att direkt utgå av avgifter för
granskning av biografbilder — därstädes under samma rubrik uppföra ett
ordinarie förslagsanslag å 75,300 kronor;

dels ock till befrämjande av vissa i samband med biografväsendet stående
ändamål för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag å

50,000 kronor,

att utgå med den fördelning och under de närmare villkor, som av Eders
Kungl. Maj:t bestämmas.

Utom det ordinarie reservationsanslag å 75,300 kronor, vars uteslutande
ur riksstaten Eders Kungl. Maj:t nu föreslår, utgår för budgetåret 1928/1929
ett extra reservationsanslag å 10,000 kronor till bestridande av kostnaderna
för dyrtidstillägg åt befattningshavare vid biografbyrån. Beträffande reservationer
å förstnämnda anslag har riksdagen medgivit, att dylika finge i den
omfattning, Eders Kungl. Maj:t prövade lämpligt, användas till befrämjande
av sådana i samband med kinematografien stående ändamål, som Eders
Kungl. Maj:t funne vara förtjänta av understöd. Understöd av detta slag
har under år 1928 utdelats med tillhopa 47,500 kronor.

Den nu föreslagna omläggningen av sättet för upptagandet i riksstaten
av anslagen till biografbyrån ansluter sig till den av chefen för finansdepartementet
utvecklade planen för upplösande av det beträffande vissa medel,
däribland biografmedlen, nu rådande sambandet mellan vederbörande in -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

109

komst- och utgiftstitlar. De till bestridande av dyrtidstillägg erforderliga
medlen hava avsetts skola framdeles utgå från åttonde huvudtitelns allmänna
anslag till dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.

Departementschefen framhåller, att det torde vara av vikt, att icke avbräck
vållas i den understödsverksamhet, som med anlitande av biografbyråns
överskottsmedel hittills bedrivits för vissa i samband med kinematografien
stående ändamål, och att därför ett särskilt anslag bör för ändamålet
uppföras i riksstaten. Med hänsyn till den starka utvecklingen på
området anser departementschefen berörda anslag icke böra bestämmas till
ett lägre belopp än 50,000 kronor. Det skulle ankomma på Eders Kungl.
Maj:t att besluta såväl angående anslagets fördelning som angående de
närmare villkoren för understödens utgående.

I enlighet med vad riksdagen anfört i sin skrivelse nr 7 A, punkten 4, rörande
avveckling i viss utsträckning av förefintliga specialbudgeter bär riksdagen
tagit under övervägande, huruvida jämväl i nu förevarande fall en
dylik avveckling bör äga rum. Därvid har riksdagen kommit till den uppfattningen,
att ett upphörande av det hittillsvarande sambandet mellan inkomsterna
av granskningsavgifterna och utgifterna för den statliga filmverksamheten
lämpligen bör ske. Riksdagen har alltså intet att erinra mot den
under förevarande punkt föreslagna omläggningen av anslagen till biografbyrån
och anser jämväl, att ett särskilt anslag å 50,000 kronor till befrämjande
av vissa i samband med kinematografien stående ändamål bör uppföras
i riksstaten. Emellertid vill riksdagen framhålla, att, då sålunda enligt
riksdagens mening det direkta sambandet mellan granskningsavgifterna och
statens utgifter för filmverksamheten hädanefter bör upphöra, det synes
föreligga skäl att undersöka, huruvida ej dessa avgifter, vilka fastställts med
utgångspunkt från hittillsvarande budgetära anordning, böra underkastas
revision. Riksdagen saknar givetvis möjlighet att nu bedöma, om en nedsättning
av avgifterna kan vara befogad, men förutsätter, att berörda fråga
ägnas uppmärksamhet från Eders Kungl. Maj:ts sida.

Under åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels — med uteslutande ur riksstaten av det under åttonde huvudtiteln
under rubrik: Statens biografbyrå upptagna ordinarie reservationsanslaget
till statens biografbyrå å 75,300 kronor, att direkt utgå av avgifter för
granskning av biografbilder — därstädes under samma rubrik uppfört ett
ordinarie förslagsanslag å 75,300 kronor;

dels ock till befrämjande av vissa i samband med biografväsendet stående
ändamål för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag å

50,000 kronor, att utgå med den fördelning och under de närmare villkor,
som av Eders Kungl. Maj:t bestämmas.

240:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 255) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret
1929/1930 anvisat

no

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels till ersättning åt postverket för dess bestyr med statens räntefria
studielån ett extra förslagsanslag av 1,850 kronor;

dels ock till bestridande av kostnaderna för den nämnd, som under år
1930 må komma att handlägga ärenden rörande omförmälda lån, ett extra
anslag av 5,000 kronor.

Åtgärder för fysisk utbildning.

241:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 257) föreslagit riksdagen att till extra
personal vid gymnastiska centralinstitutet m. m. anvisa för budgetåret 1929/
1930 ett extra anslag av 6,810 kronor, att utgå med den fördelning, som
av Eders Kungl. Maj:t bestämmes.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till extra personal vid gymnastiska centralinstitutet
m. m. anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 6,810
kronor, att utgå med den fördelning, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes.

242:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 258) föreslagit riksdagen att till
täckande av brist i gymnastiska centralinstitutets ordinarie reservationsanslag
till materiell m. m. vid utgången av budgetåret 1927/1928 anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra anslag av 1,376 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till täckande av brist i gymnastiska centralinstitutets
ordinarie reservationsanslag till materiell m. in. vid utgången av
budgetåret 1927/1928 anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av
1,376 kronor.

243:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 259) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understödjande
av idrotten anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av

120,000 kronor, därav till svenska gymnastikförbundet 55,000 kronor, att
utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

244:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 260) föreslagit riksdagen att till understödjande
av skididrotten bland ungdomen anvisa för budgetåret 1929/1930
ett extra reservationsanslag av 30,000 kronor, att utgå på de villkor, Eders
Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta, likalydande motioner (I: 24 och II: 28), i vilka motioner hemställts,
att riksdagen ville till understödjande av skididrotten bland ungdomen
anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 40,000
kronor, att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

111

För ifrågavarande ändamål utgår jämväl för innevarande budgetår ett
extra anslag av 30,000 kronor. Motionärernas förslag, som överensstämmer
med en av skolöverstyrelsen i ämnet gjord hemställan, avser en utvidgning
av statens understödjande verksamhet för nämnda ändamål bland annat i
syfte att skidanskaffningen med bidrag av statsmedel skulle utsträckas jämväl
till allmänna läroverk och kommunala mellanskolor, vartill beräknats
ett belopp av 4,500 kronor.

Med hänsyn till skididrottens stora betydelse såsom ett medel att befrämja
skolungdomens fysiska hälsa anser riksdagen önskvärt, att statens understödjande
verksamhet för nämnda syfte kunde utsträckas jämväl till de allmänna
läroverken och de kommunala mellauskolorna. Då emellertid Eders
Kungl. Maj:t, som haft denna fråga under övervägande, ansett sig förhindrad
att förelägga riksdagen förslag härom, finner sig riksdagen icke kunna
bifalla motionerna i vidare mån, än att medel ställas till förfogande för
skidanskaffning jämväl till de allmänna läroverkens och kommunala mellanskolornas
elever, vilket sistberörda ändamål riksdagen anser i särskilt hög
grad behjärtansvärt. Härför skulle erfordras ett belopp av 4,500 kronor utöver
av Eders Kungl. Maj:t äskade 30,000 kronor. Riksdagen har därför
ansett, att ifrågavarande anslag för budgetåret 1929/1930 bör bestämmas till

34,500 kronor.

Under åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen, i anledning
av Eders Kungl. Maj:ts förslag samt ovanberörda motioner (1: 24 och II: 28),
till understödjande av skididrotten bland ungdomen anvisat för budgetåret
1929/1930 ett extra reservationsanslag av 34,500 kronor, att utgå på de
villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma.

245:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj ds förslag (punkt 261) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd
åt s. k. friluftsläger för skolbarn anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra
reservationsanslag av 10,000 kronor, att utgå på de villkor, Eders Kungl.
Majd kan finna skäl bestämma.

Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. m.

246:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj ds förslag (punkt 262) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till svenska
fornskriftsällskapet för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag
av 2,000 kronor under villkor, att sällskapet kostnadsfritt för statens
räkning avlämnar 150 exemplar av sina under år 1929 utgivna arbeten.

247:o) I enlighet med Eders Kungl. Majds förslag (punkt 263) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd

112

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

åt samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia
för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag av 1,000 kronor.

248:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 264) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understödjande
av svenska vitterhetssamfundets verksamhet under år 1929 anvisat för
budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor, att utgå
på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

249:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 265) har riksdagen
av det av 1928 års riksdag till understöd under tiden den 1 juli 1928
—den 30 juni 1931 åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt förtjänst
beviljade anslaget av 60,000 kronor, att efter grunder och på villkor,
som av Eders Kungl. Maj:t bestämdes, efter sakkunnigas hörande av Eders
Kungl. Maj:t fördelas mellan därav förtjänta vitterhetsidkare, för budgetåret
1929/1930 såsom extra anslag anvisat 20,000 kronor.

250:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 267) föreslagit riksdagen att

dels av det år 1919 såsom understöd åt docenten Östergren för fullföljande
och avslutande under åren 1920—1929 av hans arbete »Nusvensk ordbok»
beviljade beloppet av 56,000 kronor för budgetåret 1929/1930 såsom extra
anslag anvisa återstoden 3,000 kronor;

dels såsom understöd åt docenten Östergren för fortsatt utgivande av
berörda arbete anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 7,000
kronor;

dels ock för bestridande av kostnader för teknisk hjälp vid ordbokens
utgivning samt för böcker och materiell anvisa för samma budgetar ett extra
reservationsanslag av 4,000 kronor, att utgå på de villkor, Eders Kungl.
Maj:t kan finna gott bestämma.

Då riksdagen år 1919 anslog medel till ifrågavarande ordboksarbete, beräknades,
att arbetet skulle kunna avslutas under den tidsperiod, åren 1920—
1929, för vilken anslag beviljades. På sätt av den nu föreliggande utredningen
framgår, har så emellertid icke blivit fallet. Ännu är utgivningsarbetet
icke ens till hälften fullbordat. Då det nu ifrågasättes, att riksdagen jämväl
i fortsättningen skulle anslå medel för ändamålet och dessutom i ökad omfattning,
vill riksdagen visserligen hava uttalat, att arbetets från sakkunnigt
håll vitsordade höga kvalitet och stora betydelse såväl för språkforskningen
som för undervisningen och den allmänna upplysningsverksamheten synas
göra det önskvärt, att arbetet bringas till fullbordan. Riksdagen har dock
icke ansett sig böra ytterligare lämna sin medverkan härtill, förrän en plan
framlägges för arbetets fortsatta bedrivande, som gör det tydligt, att arbetets
utgivande kan inom rimlig tid avslutas. Riksdagen kan därför icke
bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, sådant det här föreligger. Mot an -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

113

visande av återstoden, 3,000 kronor, av det år 1919 beviljade beloppet har
riksdagen emellertid intet att erinra, och då Östergren under de senaste
åren erhållit en ersättning av 6,000 kronor för år, synes det riksdagen skäligt
att, utöver nämnda 3,000 kronor, ytterligare 3,000 kronor anslås för
budgetåret 1929/1930, på det att Östergren jämväl för sistnämnda år må
erhålla en till 6,000 kronor uppgående gottgörelse.

Under åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag i denna del, av det år
1919 såsom understöd åt docenten Östergren för fullföljande och avslutande
under åren 1920—1929 av hans arbete »Nusvensk ordbok» beviljade beloppet
av 56,000 kronor för budgetåret 1929/1930 såsom extra anslag anvisat återstoden,
3,000 kronor,

dels såsom understöd åt docenten Östergren för fortsatt utgivande av berörda
arbete anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 3,000 kronor,

dels ock avslagit Eders Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser anvisande
för budgetåret 1929/1930 av anslag för bestridande av kostnader för teknisk
hjälp vid ordbokens utgivning m. m.

251:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 268) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret
1929/1930 anvisat ett extra anslag av 6,350 kronor att på de villkor, Eders
Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma, användas till understöd för utgivande
under år 1929 av tidskriften »Svenska landsmål och svenskt folkliv».

252:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 269) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd
för utgivande av ordbok över Gotlands folkmål för budgetåret 1929/
1930 anvisat ett extra anslag av 3,000 kronor att utgå på de villkor,
Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

253:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 270) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till undersökningar
rörande lapskt folkliv och lapskt språk för budgetåret 1929/1930
anvisat:

dels till Norrlands kulturhistoriska museum i Härnösand ett extra anslag
av 4,000 kronor,

dels ock till Norrbottens läns hembygdsförening ett extra anslag av likaledes
4,000 kronor,

med rätt för Eders Kungl. Maj it att beträffande ifrågavarande bägge anslag
meddela de närmare bestämmelser, som kunna befinnas nödvändiga.

254:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 271) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till utredigering
och tryckning av framlidne revisionssekreteraren Nils Anderssons efterläm Bihang

till riksdagens protokoll 1929. 14 samt Nr 8 A.

8

114

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

nade samlingar av äldre svensk folkmusik anvisat för budgetåret 1929/1930
ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor, att utgå på de villkor, som
av Eders Kungl. Maj:t bestämmas.

255:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 272) föreslagit riksdagen att till
främjande av föreningen Pietas’ verksamhet under år 1929 anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra anslag av 2,500 kronor under villkor att föreningen
till statens historiska museum med äganderätt överlämnar genom
föreningens försorg utförda fotografier, register och beskrivningar över behandlade
föremål.

Mot Eders Kungl. Majrts förslag har riksdagen intet att erinra.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till Eders Kungl.
Maj:ts förslag, till främjande av föreningen Pietas’ verksamhet under år 1929
anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 2,500 kronor under
villkor att föreningen till statens historiska museum med äganderätt överlämnar
genom föreningens försorg utförda fotografier, register och beskrivningar
över behandlade föremål.

256:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 273) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag
till fortsatt utgivande under år 1929 genom riksantikvarien S. Curman och
professorn J. Roosval av verket »Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium»,
anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av

10,000 kronor att utgå på de närmare villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna
skäl bestämma.

257:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 274) föreslagit riksdagen att till understöd
för fortsatt utgivande av tidskriften Acta mathematica för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra anslag av 10,000 kronor att utgå på de villkor,
Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

Anslaget till tidskriften utgör för innevarande budgetår 12,000 kronor.

Departementschefen har, efter det Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 1
avläts till riksdagen, meddelat riksdagens vederbörande utskott, att tidskriften
enligt numera vunnen upplysning tillförts vissa förut ej beräknade
tillgångar, och att med hänsyn härtill ett statsanslag av allenast 5,000 kronor
kunde anses tillfyllest.

Med anledning härav får riksdagen, som finner tidskriften förtjänt av fortsatt
understöd, anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl. Maj:ts
förslag, till understöd för fortsatt utgivande av tidskriften Acta mathematica
för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag av 5,000 kronor att utgå
på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

258:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 275) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till främjande

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

115

av svenska naturskyddsföreningens verksamhet för budgetåret 1929/1930
anvisat ett extra anslag av 2,500 kronor att utgå under de villkor, som av
Eders Kung], Maj:t bestämmas.

259:o) Sedan 1925 års riksdag för beredande av delaktighet för Sverige
i Ramsay Memorial Fund beviljat ett anslag av 27,000 kronor och därav
anvisat såsom extra anslag för budgetåret 1925/1926 5,400 kronor, förbudgetåret
1926/1927 5,500 kronor samt för vartdera av budgetåren 1927/1928
och 1928/1929 5,400 kronor, bar nu Eders Kungl. Maj:t (punkt 276) föreslagit
riksdagen att dels av förenämnda belopp å 27,000 kronor för budgetåret
1929/1930 såsom extra anslag anvisa återstoden 5,300 kronor att utgå efter
Eders Kungl. Maj:ts beprövande och på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan
finna skäligt föreskriva, dels ock ytterligare för samma ändamål samt för
beredande av ersättning åt utrikesdepartementet för av departementet förskotterat
belopp för gäldande av bidrag för budgetåren 1927/1928 och
1928/1929 för Sveriges delaktighet i Ramsay Memorial Fund anvisa ett
extra anslag av 186 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen

dels för beredande av delaktighet för Sverige i Ramsay Memorial Fund
av det utav 1925 års riksdag beviljade anslaget av 27,000 kronor för budgetåret
1929/1930 såsom extra anslag anvisat återstoden, 5,300 kronor att
utgå efter Eders Kungl. Maj:ts beprövande och på de villkor, Eders Kungl.
Maj:t kan finna skäligt föreskriva;

dels ock ytterligare för samma ändamål samt för beredande av ersättning
åt utrikesdepartementet för av departementet förskotterat belopp för
gäldande av bidrag för budgetåren 1927/1928 och 1928/1929 för Sveriges
delaktighet i Ramsay Memorial Fund anvisat för budgetåret 1929/1930 ett
extra anslag av 186 kronor.

260:o) Eders Kungl. Maj:t bär (punkt 277) föreslagit riksdagen att till förhyrande
för en tid av tre år från och med den 1 juli 1929 av ett arbetsbord
vid den zoologiska stationen i Neapel bevilja ett extra anslag å 5,400 kronor
samt därav för budgetåret 1929/1930 anvisa ett belopp av 1,800 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till förhyrande för eu tid av tre år från och
med den 1 juli 1929 av ett arbetsbord vid den zoologiska stationen i Neapel
beviljat ett extra anslag å 5,400 kronor samt därav för budgetåret 1929/
1930 anvisat ett belopp av 1,800 kronor.

261:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 278) har riksdagen
till understöd åt ryske undersåten Alexander Sibiriakoff för budgetåret
1929/1930 anvisat ett extra anslag av 3,000 kronor.

116

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

262:o) Sedan 1928 års riksdag till magnetisk undersökning av Sveriges
fastland beviljat ett belopp av 60,000 kronor samt därav anvisat för budgetåret
1928/1929 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor, har nu
Eders Kungl. Maj:t (punkt 279) föreslagit riksdagen att av omförmälda belopp
av 60,000 kronor för budgetåret 1929/1930 såsom extra reservationsanslag
anvisa 10,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det år 1928 till magnetisk uppmätning
av Sveriges fastland beviljade beloppet av 60,000 kronor för budgetåret
1929/1930 såsom extra reservationsanslag anvisat ett belopp av 10,000
kronor.

263:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 280) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till ytterligare
medel för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker för budgetåret
1929/1930 anvisat ett extra anslag av 15,000 kronor.

264:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 281) föreslagit riksdagen att till bestridande
av kostnaderna för hållande av den tredje internationella kongressen
för teknisk mekanik i Stockholm år 1930 bevilja ett anslag av 25,000 kronor
samt därav för budgetåret 1929/1930 såsom extra reservationsanslag
anvisa 5,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till bestridande av kostnaderna för hållande
av den tredje internationella kongressen för teknisk mekanik i Stockholm
år 1930 beviljat ett anslag av 25,000 kronor samt därav för budgetåret
1929/1930 såsom extra reservationsanslag anvisat 5,000 kronor.

265:o) I två inom riksdagen väckta, likalydande motioner, (1: 139 och II:
238) har hemställts, att riksdagen måtte besluta att bevilja medel till avlöning
av vice pastor åt kontraktsprosten L. P. R. Matsson i Hälsingtuna
församling, Sundhede kontrakt, Hälsingland, under hans återstående tjänstetid
under förutsättning och villkor, att Matsson i stället ägnar sin tid
och sina krafter åt sina Rosaforskningar, samt för budgetåret 1929/1930
anvisa härför erforderligt anslag.

Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande.

»Kontraktsprosten L. P. Reinhold Matsson i Hälsingtuna, Hälsingland, har
inom den botaniska världen förvärvat sig stort anseende som utforskare av
Rosa-släktet. Han började sina undersökningar år 1889 och intresserade sig
närmast för formbegränsningen. Genom bemedling av professor Th. Fries
i Uppsala kom han år 1892 i förbindelse med professor Fr. Crépin i Bryssel
och satte sig under de följande åren in i hans åskådning och arbetsmetoder
och gjorde sig grundligt förtrogen med hela den dåtida Rosa-forskningen.
Resultatet föreligger i Neumans arbete »Sveriges flora» 1901, där Matsson
författat avdelningen om Rosa-släktet.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

117

Redan i mitten av 1890-talet kom han dock till insikt om, att de karaktärer,
som lades till grund för formbegränsningen, delvis voro av ingen
eller ringa betydelse, medan en rad andra egenskaper av större värde blivit
förbisedda. Den ena elementararten klarnade efter den andra, men det visade
sig nödvändigt att vidtaga långvariga och omfattande odlingsförsök för
att kunna bestämma karaktärernas samhörighet och värde. Några frösådder
hade redan gjorts på Gotland under 1890-talet. År 1900 började planmässiga
kulturer först i häradshövding C. O. Schlyters trädgård å egendomen
Högsgård i Hög och därefter i de trädgårdar, Matsson själv innehaft i Ilsbo,
Hassela och Hälsingtuna, alla i Hälsingland. Dessa kulturer pågå ännu.
Därunder har särskild hänsyn tagits till befruktningen, och Matsson har
framlagt en del undersökningar härom i Svensk botanisk tidskrift 1912.

Artutredningen efter de grunder, Matsson funnit naturenliga, började år
1902 med en ej publicerad utredning av Vikbolandets rosor, och under de
följande 10 åren verkställdes ett ganska omfattande granskningsarbete av
huvudsakligen enskilda samlingar. Emellertid hade den mångfrestande
rektor S. Almquist i Stockholm även kastat sina ögon på rosorna. År 1903
gjorde han Matsson ett erbjudande om samarbete; och hans studier över
Bergianska trädgårdens spontana Rosa-former ha tillkommit i samförstånd
med Matsson. Almquist gav sig dock ej tid att vänta på Matssons utredningar.
Han gick till rosorna med samma synpunkter och metoder, som
han tidigare utvunnit vid studier av hieracierna, Matsson har honom visserligen
att tacka för många viktiga uppslag, men ansåg det nödvändigt
att ge Rosa-forskningen ett fast och vederhäftigt erfarenhetsunderlag och
ägnade sig därför åt samvetsgranna experiment och naturstudier. Utom
omfattande resor inom Sverige har han företagit studieresor i Tyskland,
Österrike och Danmark. I Östersjöprovinserna, Finland, Norge och England
har han haft goda samlare.

Arbetet har utvidgats alltmer. Nya synpunkter ha oupphörligen tillkommit.
För att få linjerna för formbegränsningen klara har Matsson måst
vidtaga specialundersökningar över isolerade områden såsom Gotland och
landet norr om Dalälven. Expositionens betydelse har utretts genom en
specialundersökning av trakten kring Båstad. För utredning av varieteter
och medelformer ha vissa lokaler i Hälsingland visat sig tacksamma.

Utom avslutandet och publicerandet av nämnda arbeten gäller det att få
till stånd en sammanfattande framställning av Skandinaviens Rosa-former
och en översikt av rosorna i mellersta Europa. Att granska alla offentliga
samlingar kräva många år.

Matssons arbetsdag har hittills dock i huvudsak varit inriktad på helt
andra angelägenheter. Från 1909 till 1918 har han varit kyrkoherde i
Hassela och från sistnämnda år i Hälsingtuna pastorat. Därtill har kommit
en mängd kommunala uppdrag såsom ordförandeskap i livsmedelsnämnd
under hela kristiden och ordförande i arbetslöshetskommittéer därefter.
Sedan 1925 är han kontraktsprost i Sundhede kontrakt.

Den flitige Rosa-forskaren ser sig emellertid ur stånd att bedriva arbetet
på samma vida plan, därest det icke beredes honom lättnad i övriga maktpåliggande
uppgifter. Hans pastorala arbete kunna andra utföra. Men hans
rhodologiska undersökningar äro av så speciell art, att på deras nuvarande
stadium ingen annan kan taga vid. Fara är, att hela detta arbete skall
bliva förspillt. Det är även ett arbete i samhällets tjänst; och det mesta
därav kommer dess museer till godo. Från vetenskaplig ståndpunkt är det

118

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

nödvändigt att på eu av vår floras dunklaste punkter få till stånd en tidsenlig
och objektiv utredning. Att draga sig tillbaka och utföra arbetet utan
några inkomster är för honom naturligtvis icke möjligt.

Under sådana förhållanden synes det vara ett samhällsintresse att bereda
denne högt förtjänte forskare möjlighet att få helt ägna sig åt sin forskargärning.
»

I ett vid motionen I: 139 fogat utlåtande av domkapitlet i Uppsala har
anförts, att i ärkestiftet visserligen ännu förefunnes brist på prästerliga
krafter, men då det här vore fråga om eu vetenskaplig livsuppgift av så
säregen art, ville domkapitlet gärna söka bereda möjlighet för Matsson att
erhålla en dugande e. o. präst såsom vice pastor. Som det här gällde ett
ansvarsfullt och långvarigt förordnande, torde vivreersättning ej kunna bestämmas
att utgå med lägre belopp än 350 kronor i månaden, vilket belopp
domkapitlet för sin del ville förorda. Vikarien skulle sålunda komma
att åtDjuta följande löneförmåner: 1) ovanberörda vivreersättning; 2) 5 procent
å kyrkoherdelönen och löneförbättring 305 kronor 50 öre för år; 3)
skjutsersättning med dyrtidstillägg 330 kronor, likaledes för år, samt 4) adjunktsarvode
med löneförbättring och dyrtidstillägg, utgående ur kyrkofonden,
sammanlagt omkring 1,900 kronor med nuvarande dyrtidstillägg.

Till avlönande av vikarie erfordras alltså ett sammanlagt årligt belopp
av 4,835 kronor 50 öre förutom ovan angivna adjunktsarvode från kyrkofonden.

Rörande Matssons forskningsarbete har vid motionen I: 139 jämväl
fogats intyg av professorerna R. Sernander, G. Samuelsson och G. Täckholm,
till vilka intyg riksdagen får hänvisa.

Av utredningen i ärendet synes riksdagen framgå, att de av Matsson bedrivna
Rosa-forskningarna äro av sådant vetenskapligt värde, att tillfälle bör
beredas honom att ostört ägna sig åt deras fullföljande. Det har redan tidigare
inträffat, att riksdagen, då det gällt en forskargärning av särskilt
märklig art och för vetenskapen av högt värde, lämnat understöd i liknande
syfte. I föreliggande fall äro enligt riksdagens mening omständigheterna
sådana, att staten på samma sätt bör giva sitt stöd. Riksdagen har
dock icke ansett sig böra, på sätt motionärerna ifrågasatt, nu binda sig
vid att för Matssons hela återstående tjänstetid lämna honom det föreslagna
understödet, utan torde det vara lämpligt att detta, åtminstone tills
vidare, begränsas att gälla viss tid framåt. Riksdagen har ansett, att
denna tid bör bestämmas till 5 år, d. v. s. budgetåren 1929/1934. Understödsbeloppet
synes kunna fastställas till 4,800 kronor för år. Hela det för angivna
tidsperiod erforderliga beloppet blir då 24,000 kronor, och detta belopp
har nu på en gång ansetts böra beviljas. Därav bör för budgetåret 1929/
1930 anvisas såsom ett extra anslag 4,800 kronor. Såsom en förutsättning
för anslagets utgående bör givetvis gälla, att Matsson odelat ägnar sig åt
sina Rosa-forskningar, varöver årligen en redogörelse torde böra insändas till

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

119

ecklesiastikdepartementet. Övriga eventuellt erforderliga villkor för anslaget
torde få bestämmas av Eders Kungl. Maj:t.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen,
i anledning av ovanberörda motioner (I: 139 och II: 238), såsom
understöd åt kontraktsprosten L. P. R. Matsson för fullföljande under budgetåren
1929/1934 av hans Rosa-forskningar beviljat ett belopp av 24,000
kronor samt därav för budgetåret 1929/1930 såsom extra anslag anvisat 4,800
kronor att utgå under förutsättning, att Matsson odelat ägnar sig åt dessa
forskningar, samt på de villkor i övrigt, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott
föreskriva.

Diverse.

266:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 282) föreslagit riksdagen att höja det i
riksstaten under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till
ålderstillägg, nu 125,000 kronor, med 35,000 kronor till 160,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen höjt det i riksstaten under åttonde
huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg, nu 125,000
kronor, med 35,000 kronor till 160,000 kronor.

267:o) Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t (punkt 283) föreslagit riksdagen
i fråga om det under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget
till rese- och traktamentspenningar, kommer riksdagen att framdeles anmäla
sitt beslut.

268:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 284) föreslagit riksdagen att minska det
i riksstaten under åttonde huvudtiteln upptagna ordinarie reservationsanslaget
till kommittéer och utredningar genom sakkunniga, nu 175,000 kronor,
med 25,000 kronor till 150,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen minskat det i riksstaten under åttonde
huvudtiteln upptagna ordinarie reservationsanslaget till kommittéer och utredningar
genom sakkunniga, nu 175,000 kronor, med 25,000 kronor till 150,000
kronor.

269:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 285) föreslagit riksdagen att höja det i
riksstaten under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till
skrivmaterialier och expenser, ved m. m., nu 250,000 kronor, (därav till
domkapitlens expeditioner högst 33,000 kronor) med 35,000 kronor till

285,000 kronor (därav till domkapitlens expeditioner högst 43,000 kronor).

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen höjt det i riksstaten under åttonde huvudtiteln
uppförda ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser, ved
m. m., nu 250,000 kronor (därav till domkapitlens expeditioner högst 33,000
kronor), med 35,000 kronor till 285.000 kronor (därav till domkapitlens
expeditioner högst 43,000 kronor).

120

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

270:o) Beträffande Eders Kungl. Maj:t förslag (punkt 286) angående det
ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader kommer riksdagen framdeles
att meddela sitt beslut.

271:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 289) föreslagit riksdagen att för
beredande av tillfälligt lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga
befattningshavare för budgetåret 1929/1930 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett extra förslagsanslag av 4,600 kronor.

I anslutning till sitt tidigare fattade beslut i fråga om grunderna för ifrågavarande
tillfälliga lönetillägg får riksdagen, som icke har något att erinra
mot det nu äskade anslaget, anmäla, att riksdagen för beredande av tillfälliga
lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare
för budgetåret 1929/1930 under åttonde huvudtiteln anvisat ett extra förslagsanslag
av 4,600 kronor.

272:o) I avseende å de i nu gällande riksstat uppförda ordinarie anslag,
som icke här ovan blivit särskilt omnämnda, har någon förändring icke
ifrågasatts.

Riksdagen får anmäla, att samtliga de ordinarie anslag under åttonde
huvudtiteln, vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, i riksstaten för
budgetåret 1929/1930 upptagits med oförändrade belopp.

Stockholm den 26 april 1929.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1929, Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

291446