Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

1

Nr 6 A.

Godkänd av första kammaren den 9 april 1929.

Godkänd av andra kammaren den 9 april 1929.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av vissa
av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda
jramställningar rörande utgifterna för budgetåret
1929—1930 under riksstatens sjätte huvudtitel,
innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet
m. m.

(Statsutskottets utlåtande nr 6.)

Till Konungen.

Departementet.

l:o) Uti den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd ock behov under budgetåret 1929/1930 karEders
Kungl. Maj:t i avseende å sjätte huvudtiteln, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet,
föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid propositionen
fogade statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samma
dag) att till avlönande av en extra byråchef för tekniska ärenden för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra anslag av 12,000 kronor.

I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen till avlönande
av en extra byråchef för tekniska ärenden för budgetåret 1929/1930 anvisat ett
extra anslag av 12,000 kronor.

2:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 2) föreslagit riksdagen att för ökad föredragning
i regeringsrätten för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag
av 27,000 kronor.

Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag, får anmäla, att riksdagen för ökad föredragning i regeringsrätten för
budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag av 27,000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

3:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 3) föreslagit riksdagen att för väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet för budgetåret 1929/1930 anvisa ett
extra anslag av 64,800 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 14 saml. Nr 6 A.

742 29

2

Riksdagens skrivelse Kr 6 A.

Riksdagen, som i likhet med departementschefen funnit någon nedsättning
av anslaget icke vara möjlig, liar för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
verksamhet för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag av 64,800
kronor.

4:o) I enlighet med Eders Kungl. Majds förslag (punkt 5) har riksdagen
såsom ytterligare medel till avlöning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens distriktstjänstemän
för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag av 4,500 kronor.

5:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj ds under punkt 6 framställda
förslag har riksdagen i riksstaten uppfört det ordinarie reservationsanslaget
till stipendier åt medlemmar av väg- och vattenbyggnadskåren utan angivet
belopp.

6:o) Eders Kungl. Majd har (punkt 7) föreslagit riksdagen att minska det
ordinarie reservationsanslaget till expenser för allmänna arbeten, nu 100,000
kronor, med 40,000 kronor till 60,000 kronor.

Riksdagen, som funnit förevarande anslag böra för nästkommande budgetår
upptagas till det av Eders Kungl. Majd föreslagna beloppet, far anmäla, att
riksdagen minskat det ordinarie reservationsanslaget till expenser för allmänna
arbeten, nu 100,000 kronor, med 40,000 kronor till 60,000 kronor.

7:o) Eders Kungl. Maj .t har (punkt 9) föreslagit riksdagen att till byggande
av landsvägar, vanliga bygdevägar och broar för budgetåret 1929/1930
anvisa ett extra reservationsanslag av 4,000,000 kronor.

Rörande förevarande anslag har väckts ett flertal motioner.

Sålunda har i fyra särskilda motioner (1:130 samt II: 7, 228 och 229)
hemställts, att riksdagen till byggande av landsvägar, vanliga bygdevägar
och broar för budgetåret 1929/1930 måtte anvisa ett extra reservationsanslag
av 4,500,000 kronor.

Vidare har i två särskilda motioner (II: 104 och 135) hemställts att för
samma ändamål måtte för nämnda budgetår anvisas ett extra reservationsanslag
av 7,000,000 kronor.

Riksdagen vill erinra om den nydaning av landets vägväsen, som för
närvarande försiggår. I alltjämt ökad grad synes vägarnas betydelse som
samfärdselmedel växa, och denna utveckling lära statsmakterna ej kunna
undandraga sitt stöd. Att under sådana förhållanden vidtaga en minskning
i förevarande till byggande av landsvägar, vanliga bygdevägar och
broar avsedda anslag kan riksdagen ej anse. välbetänkt. Under förutsättning
emellertid att, såsom departementschefen angivit, anslaget i större
utsträckning än hittills reserveras för egentliga nybyggnadsarbeten varvid
bidrag till vägförbättringar i stället i ökad grad skulle beredas från automobilskattemedel
— lärer man för nästkommande budgetår kunna stanna
vid ett belopp av 4,500,000 kronor eller detsamma, som anvisats för innevarande
budgetår.

Under åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen till byggande
av landsvägar, vanliga bygdevägar och broar för budgetåret 1929/1930 anvisat
ett extra reservationsanslag av 4,500,000 kronor.

8:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 10) föreslagit riksdagen, att till byg -

3

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

gande av enkla bygdevägar för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag
av 700,000 kronor.

Beträffande förevarande anslag bär inom riksdagen väckts ett flertal
motioner.

Sålunda har hemställts,

i en motion (II: 10) att anslaget måtte bestämmas till 1,000,000 kronor,

i två motioner (I: 30 och II: 70) att för ändamålet måtte anvisas 1,200,000
kronor,

i en motion (11:39) att anslaget måtte bestämmas till 1,7)00,000 kronor,
samt

i en motion (II: 105) att för ändamålet måtte beviljas ett belopp av 2,700,000
kronor.

Enligt vad som vitsordats, har ifrågavarande anslag visat sig göra god
nytta, da det gällt att tillgodose behovet av allmänna vägar i vissa landsdelar
med en mera gles bebyggelse, och starka önskemål hava från olika håll
gjort sig gällande om en höjning av hittillsvarande anslagsbelopp. För att
i någon man tillmötesgå dessa krav har riksdagen ansett, att anslaget för
nästkommande budgetår bör upptagas till 850,000 kronor. Riksdagan far
alltså anmäla, att riksdagen till byggande av enkla bygdevägar för budgetåret
1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag av 850,000 kronor.

9:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 11) föreslagit riksdagen, att för byggande
av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands
samt vissa delar av Kopparbergs län för budgetåret 1929/1930 anvisa
ett extra reservationsanslag av 500,000 kronor.

I anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning hava väckts
tre särskilda motioner, vari hemställts,

i eu motion (1:68) att ifrågavarande anslag måtte bestämmas till 750,000
kronor,

i en motion (II. 106) att för ändamatet måtte anvisas ett belopp av
1,000,000 kronor, samt

i en motion (II: 213) att anslaget måtte bestämmas till 550,000 kronor.

Ifrågavarande anslag har tillkommit för att möjliggöra framdragande av
allmänna vägar — låt vara av den nödtorftigaste beskaffenhet — genom det
nordliga Sveriges vidsträckta fjäll- och skogsområden. Tvivelsutan måste
därvarande, ofta i den största isolering levande ödebygdsbefolkning förtjäna
allt stöd i sina strävanden att uppnå bättre vägförbindelser med bygden
och landet i övrigt.

Riksdagen har för sin del ansett, att ifrågavarande anslag för nästkommande
budgetår bör beräknas till 550,000 kronor eller det belopp, som av
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen angivits behövligt för ett planmässigt fortsatt
bedrivande av hithörande vägarbeten.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för byggande av ödebygdsvägar
i Not t bottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernomiands samt vissa delar
av Noppat bergs län för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag
av 550,000 kronor.

4

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

10:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 12) föreslagit riksdagen att för byggande
av enskilda utfarts vägar i Norrland, Dalarna, Yärmland och norra delarna
av Örebro län för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag
av 275,000 kronor.

I anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning har i följande
inom riksdagen väckta motioner hemställts,

dels i motionen II: 8, att för byggande av enskilda utfartsvägar i Norrland,
Dalarna, Yärmland och norra delarna av Örebro län för budgetåret
1929/1930 måtte anvisas ett extra reservationsanslag av 365,000 kronor;

dels i motionen II: 9, att riksdagen måtte besluta höja det i Eders Kungl.
Maj:ts proposition nr 1, sjätte huvudtiteln, begärda beloppet av 275,000
kronor för byggandet av enskilda utfartsvägar i Norrland, Dalarna, Yärmland
och norra delarna av Örebro län för budgetåret 1929 1930 till 365,000
kronor;

dels i motionen II: 107, att för byggande av enskilda utfartsvägar i Norrland,
Dalarna, Yärmland och norra delarna av Örebro län för budgetåret
1929—1930 måtte anvisas ett extra reservationsanslag av 640,000 kronor;

dels i motionen II: 116, att riksdagen måtte i skrivelse till Eders Kungl.
Maj:t anhålla om utredning och förslag angående villkor, under vilka statsbidrag
till byggande av enskilda utfartsvägar må kunna utgå jämväl till de
delar av landet, som nu icke äro berättigade härtill;

dels ock i motionen II: 208, att riksdagen måtte besluta, att användningen
av anslaget för »Byggande av enskilda utfartsvägar» skall utvidgas till att
omfatta hela landet och att detsamma som följd av denna vidgade tillämpning
höjes från 275,000 till 400,000 kronor.

För att i någon mån tillmötesgå de stora krav på bidrag till enskilda utfartsvägar,
som visat sig föreligga och vilka också framförts i ett flertal
väckta motioner, har riksdagen ansett, att anslaget för nästkommande budgetår
bör höjas till 300,000 kronor.

Yad angår den av departementschefen berörda frågan om bidrag för en
broanläggning över Ljusnan vid Långå by, synas, enligt vad riksdagens
vederbörande utskott inhämtat, kostnaderna härför komma att ställa sig
något högre än tidigare antagits. Riksdagen vill för sin del medgiva, att
statsanslag må utgå med 2/3 även om utgifterna för broföretaget, på sätt
numera antages, ej skulle kunna hållas inom den tidigare beräknade kostnadsramen
av 36,000 kronor.

Motionsvis hava framställts yrkanden, gående ut på att bidrag från anslaget
skulle få lämnas för utfartsväganläggningar även i rikets sydligare
delar. I avseende härå vill riksdagen erinra.— och detta har också redan
vid tidigare tillfällen inom riksdagen framhållits — hurusom ifrågavarande
vägfyp införts med särskild tanke på Norrlands skogsområden, där på grund
av de stora avstånden behovet av att stödja befolkningen i dess ansträngningar
att skaffa vägar för förnödenhetsvaror m. m. är synnerligen starkt
framträdande. Tvivelsutan lära dock även inom övriga delar av landet finnas
trakter med likartade svåra förhållanden i fråga om möjligheterna att erhålla

Riksdagens skrivelse Nr 6 A. 5

utfartsväg. I de väckta motionerna har härvid särskilt omnämnts vissa vägfattiga
områden inom Jönköpings, Kronobergs och Älvsborgs län med stora
avstånd mellan gårdar och byar och ringa ekonomisk bärkraft hos befolkningen.
Riksdagen har för sin del ej velat motsätta sig ett övervägande
genom Eders Kungl. Maj:ts försorg, huruvida ej ifrågavarande anslag bör
åtminstone till någon mindre del kunna användas för det enskilda vägväsendets
förbättring jämväl i dylika mera sydligt belägna trakter av riket.

Under åberopande härav får riksdagen dels anmäla, att riksdagen för
byggande av enskilda utfartsvägar i Norrland, Dalarna, Värmland och norra
delarna av Örebro län för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag
av 300,000 kronor; dels ock hos Eders Kungl. Maj:t anhålla om övervägande
rörande en utsträckning av ifrågavarande anslags användning jämväl
till vissa andra trakter av riket.

ll:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 13) att för byggande
av tillfartsvägar till inlandsbanan för budgetåret 1929/1930 anvisa ett
extra reservationsanslag av 250,000 kronor.

I två likalydande motioner (I: 66 och II: 110) har hemställts, att riksdagen
ville för byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 350,000 kronor.

Vidare har i en motion (I: 129) hemställts, att för byggande av tillfartsvägar
till inlandsbanan för budgetåret 1929/1930 måtte anvisas ett extra
reservationsanslag av 300,000 kronor.

Med tanke särskilt på att den av departementschefen omförmälda, av inlandsbanans
förändrade sträckning betingade väganläggningen mellan Arjeploug
och Slagnäs må kunna snarast möjligt påbörjas, har riksdagen ansett,
att anslagsbeloppet bör höjas från av Eders Kungl Maj:t föreslagna
250,000 kronor till 300,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för byggande av tillfartsvägar
till inlandsbanan för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag
av 300,000 kronor.

12:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14) har riksdagen
för fullbordande av enkel bygdeväg mellan Muodoslombolo och Saivomuotka i
Norrbottens län för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag
av 18,000 kronor.

13:o) I enlighet med Eders Kungl. Majrts förslag (punkt 15) har riksdagen
för anläggning av enkel bygdeväg från Areavaara över Huuki till Kieksisvaara
i Norrbottens län för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag
av 70,000 kronor.

14:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 16) föreslagit riksdagen att till förbättring
och underhåll av för automobiltrafiken viktiga gator och vägar i städerna
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 7,320,000 kronor,
att direkt utgå av automobilskattemedel.

I anslutning till ett av riksräkenskapsverket framställt alternativt förslag
förutsättes, att automobilskattemedlen skola över vederbörande utgiftsanslag
ingå till eu särskild fond, varifrån utgifterna sedermera bestridas, allt på

6

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

sätt närmare framgår av en av chefen för finansdepartementet lämnad redogörelse
(Inkomsterna: sid. 12 och 13).

Med hänsyn till riksdagens tidigare fattade beslut i fråga om upptagandet
i riksstaten av anslagen till bank- och fondinspektionen, försäkringsinspektion
samt patent- och registreringsverket har riksdagen ansett sig böra bifalla
det nu föreslagna ändrade förfaringssättet för automobilskattemedlens
redovisning. Av vad i ärendet förekommit, föranledes dock riksdagen framhålla,
att ifrågavarande medel såsom härflytande av eu automobiltrafikeu
pålagd särbeskattning alltjämt äro avsedda att uteslutande tjäna vissa därmed
sammanhängande bestämda ändamål och alltså icke få tagas i anspråk
för tillgodoseende av andra budgetära krav.

Under åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen till förbättring
och underhäll av för automobiltrafiken viktiga gator och vägar i städerna
för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra förslagsanslag av 7,320,000 kronor,
att direkt utgå av automobilskattemedel.

15:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 17) föreslagit riksdagen, att till förbättring
och underhåll av för automobiltrafiken viktiga vägar å landsbygden för
budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 29,280,000 kronor,
att direkt utgå av automobilskattemedel.

I samband med Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har i två inom
riksdagen väckta motioner hemställts,

dels (motionen II: 207) att riksdagen måtte besluta en sådan ändring av
§ 3 mom. 1 i förordningen om fördelning av automobilskattemedel, att det
jämlikt nämnda författningsrum av automobilskattemedel utgående bidraget
till vägunderhåll och vinterväghållning höjes från 25 till 45 % av verkliga
kostnaden därför;

dels ock (motionen II: 239) att riksdagen måtte besluta, att 3 § 1 mom.
Kungl. Maj:ts förordning den 28 maj 1926 om fördelning av automobilskattemedel
skall hava följande lydelse:

»1 mom. Av landsbygdens andel av skattemedel fördelas åttiofem procent
på följande sätt:

a) Till väghållningsdistrikt, vars samtliga vägar övertagits till underhåll
medelst vägkassan, utgår bidrag med femtio procent av distriktets verkliga
kostnad — — — byggande av väg.

Till grund----förklaras förverkad.

b) Vad av — — — särskilda län.»

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 1 februari
1929 avlåten proposition, nr 34, under åberopande av propositionen bifogat
utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikation särenden för samma dag,
föreslagit riksdagen antaga följande

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

7

»Förslag1

till

Förordning

om ändrad lydelse av 3 § 1 mom. i förordningen den 28 maj 1926 (nr 161)
om fördelning av automobilskattemedel.

Härigenom förordnas, att 3 § 1 mom. i förordningen den 28 maj 1926
om fördelning av automobilskattemedel skall i nedan angivna del liava följande
ändrade lydelse:

3 §•

1 mom. Av landsbygdens andel av skattemedlen fördelas åttiofem procent
på följande sätt:

a) Till väghållningsdistrikt, vars samtliga vägar övertagits till underhåll
medelst vägkassan, utgår bidrag med trettio procent av distriktets verkliga
kostnad för vägunderhåll och vinterväghållning under nästföregående kalenderår,
dock allenast därest vägunderhållet hela det året ålegat vägkassan; och
skall därvid i nämnda kostnad jämväl inbegripas all förvaltningskostnad,
som icke uppenbarligen avser byggande av väg.

Till grund — — — förklaras förverkad.

b) Yad av — — — särskilda län.

Denna förordning skall träda i tillämpning vid fördelning av de under
budgetåret 1929/1930 influtna automobilskattemedel.»

I anledning av förevarande proposition hava inom riksdagen väckts följande
motioner, nämligen

dels två likalydande (motionerna I: 221 och II: 341) däri hemställts, att
riksdagen måtte besluta sådan ändring av 3 § 1 mom. a) i förordningen den
28 maj 1926 (nr 161) om fördelning av automobilskattemedel, att det jämlikt
nämnda lagrum utgående underhållsbidraget bestämmes till fyrtio procent;

dels ock en motion (II: 355) däri hemställts, att riksdagen med anledning
av Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 34 måtte antaga följande förordning
om ändrad lydelse av 3 § i förordningen den 28 maj 1926 (nr 161) om fördelning
av automobilskattemedel:

»Härigenom förordnas, att 3 § i förordningen den 28 maj 1926 om fördelning
av automobilskattemedel skall i nedan angivna delar hava följande
ändrade lydelse:

3 §•

1 mom. Av landsbygdens andel av skattemedlen fördelas åttioåtta procent
på följande sätt:

a) Till väghållningsdistrikt, vars samtliga vägar övertagits till underhåll
medelst vägkassan, utgår bidrag med fyrtio procent av distriktets verkliga
kostnad för vägunderhåll och vinterväghållning under nästföregående kalen -

8

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

derår, dock allenast därest vägunderhållet hela det året ålegat vägkassan;
och skall därvid i nämnda kostnad jämväl inbegripas all förvaltningskostnad,
som icke uppenbarligen avser byggande av väg.

Till grund — — — — — förklaras förverkad.

b) Yad av omförmälda åttioåtta procent återstår skall tillgodokomma de
särskilda länen i förhållande till de belopp, som influtit i automobilskatt
från respektive läns landsbygd, därvid iakttages, att Kalmar läns landstingsområden
betraktas såsom särskilda län.

2 mom. Av återstående tolv procent må ett belopp, motsvarande högst
en halv procent av landsbygdens andel av skattemedlen, enligt Konungens
förordnande användas till understödjande av sådana forsknings- och undersökningsarbeten,
som anses i synnerlig grad befrämja ett ändamålsenligt
användande av ifrågavarande skattemedel, och återstoden mellan länen fördelas
på sätt Konungen förordnar.

Denna förordning skall träda i tillämpning vid fördelning av de under
budgetåret 1929/1930 influtna automobilskattemedel.»

Medan för närvarande bidraget från automobilskattemedel till förbättringsarbeten
i regel utgår med två tredjedelar av de beräknade kostnaderna,
förutsättes nu av departementschefen, att sagda bidrag hädanefter skulle
få bestämmas till högst tre fjärdedelar, där ej Eders Kungl. Maj:t på grund
av särskilda skäl funne högre bidrag böra beviljas. Mot den sålunda ifrågasatta
ändringen av stadgandena i ämnet har riksdagen för sin del intet att
erinra.

Yad därefter angår bidraget av automobilskattemedlen till vägarnas
underhåll må till frågans klarläggande erinras, att det från automobilskattemedel
utgående bidraget för vägunderhållet till vägdistrikt, där underhållet
övertagits av vägkassan, vid 1928 års riksdag höjdes från 20 till
25 procent. Detta höjda bidrag utgår å 1928 års kostnader för underhåll.
Av Eders Kungl. Maj:t har nu föreslagits en höjning av sagda bidrag till 30
procent, att utgå å kostnaderna för 1929 års underhåll. Efter vad riksdagens
vederbörande utskott inhämtat, kunna — enligt verkställda överslagsberäkningar
— de totala vägunderhållskostnaderna under 1929 ej väntas understiga
37.5 miljoner kronor, varav högst 1.6 miljoner kronor skulle falla å de
33 av landets 379 vägdistrikt, vilkas vägkassor ej ännu övertagit vägunderhållet.
Kostnaderna för underhållet inom övriga 346 distrikt har under 1929
beräknats uppgå till i runt tal 36 miljoner kronor, varav enligt Eders
Kungl. Maj:ts förslag 30 procent skulle utgå av de under budgetåret 1929/
1930 inflytande automobilskattemedlen med sammanlagt 10,800,000 kronor

Att man vid beräkningen av kostnaderna för bestridandet av det ordinarie
30-procentsbidraget enligt väglagen — av vilket hälften numera utgår
av automobilskattemedel — kunnat utgå från samma totalsiffra av 36,000,000
kronor, oaktat dylikt bidrag skall tilldelas även distrikt med naturaunder -

■ 36,000,000).

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

9

håll, beror därpå, att nämnda bidrag ej skall räknas på 1929 års utan på
1928 års underhållskostnader, vilka totaliter beräknats till allenast 36,000,000
kronor mot såsom njss nämnts cirka 37,500,000 kronor för 1929.

Automobiltrafikens utveckling har som bekant nödvändiggjort en genomgripande
omdaning av hela vårt vägväsen med därav följande ökade bördor
för de väghållningsskyldiga. Särskilt tyngande äro de alltjämt stegrade kostnaderna
för vägarnas underhåll. Att automobiltrafiken bär en alltför ringa del
av de nuvarande underhållskostnaderna, lärer vara tämligen allmänt erkänt.
Enligt vad som vid trafikräkningar utrönts, borde automobiltrafiken rättvisligen
svara för den ojämförligt största delen av nämnda kostnader, sannolikt
minst 75 % och inom en nära framtid inemot 90 %, medan i verkligheten
automobilväsendets bidrag till underhållet för närvarande utgör allenast
40 % (hälften av det ordinarie 30-procentsbidraget samt 25 procents extra
bidrag till vägdistrikt, där vägkassorna helt övertagit underhållet).

Riksdagen måste för sin del finna goda skäl tala för en höjning av det extra
underhållsbidraget från nuvarande 25 till 40 procent. Inräknat den hälft av det
ordinarie bidraget, som täckes av sagda medel — eller alltså 15 % — skulle
dock automobiltrafikens bidrag till underhållet komma att uppgå till allenast
55 %. Riksdagen förbiser ej den minskning i förbättringsarbetenas anpart
av automobilskattemedlen, som härigenom inträder. Utan att underskatta
värdet av nu över hela landet pågående livliga arbete med vägarnas förstärkning
jämte rätnings- och utvidgningsåtgärder av olika slag, vill dock
riksdagen erinra om de ökade bördor, detta inneburit för de enskilda vägdistrikten.
I ej ringa utsträckning hava vägkassorna blivit så ekonomiskt
betungade, att svårigheter föreligga för igångsättande av ytterligare förbättringsarbeten,
hur önskvärda dylika än vore och även om statsbidrag härför
kan påräknas med ökat belopp. Under alla förhållanden lärer med fog
kunna göras gällande, att vägväsendets av en alltjämt tillväxande automobiltrafik
föranledda hastiga utveckling ej längre får ske på bekostnad av de
väghållningsskyldiges berättigade krav att erhålla vederbörlig anpart av
själva underhållskostnaderna ersatt.

Eiksdagen får anmäla, att riksdagen dels till förbättring och underhåll av
för automobiltrafiken viktiga vägar å landsbygden för budgetåret 1929/1930
anvisat ett extra förslagsanslag av 29,280,000 kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel; dels

ock godkänt följande

»Förslag till F

ö r o r d n i 11 g

om lindrad lydelse av 3 § 1 inom. i förordningen den 28 maj 1926 (nr 161)
om fördelningen av automobilskattemedel.

Härigenom förordnas, att 3 § 1 mom. i förordningen den 28 maj 1926
om fördelning av automobilskattemedel skall i nedan angivna del hava följande
ändrade lydelse:

10

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

3§.

1 mom. Av landsbygdens andel av skattemedlen fördelas åttiofem procent
på följande sätt:

a) Till väghållningsdistrikt, vars samtliga vägar övertagits till underhåll
medelst vägkassan, utgår bidrag med fyrtio procent av distriktets verkliga
kostnad för vägunderhåll och vinterväghållning under nästföregående kalenderår,
dock allenast därest vägunderhållet hela det året ålegat vägkassan; och
skall därvid i nämnda kostnad jämväl inbegripas all förvaltningskostnad,
som icke uppenbarligen avser byggande av väg.

Till grund —--förklaras förverkad.

b) Vad av--— särskilda län.

Denna förordning skall träda i tillämpning vid fördelning av de under
budgetåret 1929/1930 influtna automobilskattemedel.»

16:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 18) föreslagit riksdagen att höja det
ordinarie förslagsanslaget till bidrag till vägunderhållet på landet m. m., nu

5.250.000 kronor, med 150,000 kronor till 5,400,000 kronor.

Riksdagen har ej funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts
förevarande förslag, vilket innebär, att hälften av kostnaderna för det ordinarie
vägunderliållsbidraget i likhet vad för budgetåren 1927/1928 och 1928/1929
ägt rum bestrides av automobilskattemedel.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen med bifall till Eders Kungl.
Maj:ts förevarande förslag höjt det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till
vägunderhållet på landet m. m., nu 5,250,000 kronor, med 150,000 kronor till

5.400.000 kronor.

17:o) I anslutning till vad under nästföregående punkt anförts, har riksdagen,
i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag, höjt det ordinarie förslagsanslaget
till ytterligare bidrag till vägunderhållet på landet m. m., att direkt
utgå av automobilskattemedel, nu 5,250,000 kronor, med 150,000 kronor till

5,400,000 kronor.

18:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20) har riksdagen
för bestridande av statsverkets andel i kostnaden för vägdelningar för budgetåret
1929/1930 anvisat ett extra förslagsanslag av 2,000 kronor.

19:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22) har riksdagen
till understöd åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt för budgetåret 1929/
1930 anvisat ett extra reservationsanslag av 200,000 kronor.

20:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts (punkt 22) framställda förslag
har riksdagen till hamn- och farledsundersökningar för budgetåret 1929/1930
anvisat ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor.

21:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 23 framställda förslag
har riksdagen för statens fiskehamnar för budgetåret 1929/1930 anvisat
ett extra reservationsanslag av 290,000 kronor.

22:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 24) föreslagit riksdagen dels medgiva, att
statens fiskehamn vid Sm ögenholmarna må under de i statsrådsprotokollet

Riksdagens skrivelse Nr 6 A. 11

föreslagna villkor överlåtas å Smögens municipalsamhälle; dels ock för statsunderstödda
fiskehamnar för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag
av 200,000 kronor.

I två inom riksdagen väckta motioner, har hemställts,

i den ena (II: 71), att åtminstone det belopp, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
för sin de! för ifrågavarande ändamål funnit för närvarande
erforderligt, måtte beviljas och att riksdagen alltså måtte för statsunderstödda
fiskehamnar för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag
av 300,000 kronor; samt

i den andra (II: 72), att riksdagen måtte till påbörjande av hamnarbetet
på Ramsö under budgetåret 1929/1930 anvisa ett belopp av 100,000 kronor
och att det av departementschefen under punkt 24 i sjätte huvudtiteln äskade
beloppet måtte höjas med 100,000 kronor till 300,000 kronor, samt att statsbidraget
till hamnanläggningen vid Ramsö måtte utgå med 95 procent av
kostnaderna.

Beträffande det motionsvis framställda yrkandet om medels beviljande till
hamnbyggnad vid det i« trakten av Strömstad belägna Ramsö fiskeläge får
riksdagen erinra, att på Västkusten finnes ett stort antal fiskeplatser, där
hamnförhållandena för närvarande synas mycket otillfredsställande. Ett ställ
ningstagande från riksdagens sida till frågan, i vad mån och i vilken ordning
mellan de olika platserna dessa missförhållanden kunna genom statens
medverkan avhjälpas, lärer svårligen kunna ske med mindre förslag härtill
från vederbörande myndigheter föreligger.

Med behjärtande emellertid av de motionsvis framförda kraven på högre
anslag för de statsunderstödda fiskehamnarna har riksdagen ansett, att
ifrågavarande anslag för nästkommande budgetår bör bestämmas till 250,000
kronor, vilket innebär en höjning med 50,000 kronor i förhållande till Eders
Ivungl. Maj:ts förslag.

Eders Kungl. Maj:ts förslag om överlåtelse av statens fiskehamn vid
Smögenholmarna har ej givit riksdagen anledning till erinran.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen

dels medgivit, att statens fiskehamn vid Smögenholmarna må under de i
statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden den 4 januari 1929 angivna
villkor överlåtas å Smögens municipalsamhälle;

dels ock för statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret 1929/1930 anvisat
ett extra reservationsanslag av 250,000 kronor.

23:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 25 framställda
förslag har riksdagen till handelshamnar och farleder för budgetåret 1929/1930
anvisat ett extra reservationsanslag av 250,000 kronor.

24:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 26) föreslagit riksdagen att för
upprensning av Oxdjupet för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag
av 53.900 kronor.

Såvitt av utredningen framgår, utgöra de tidigare vid Oxdjupet av militära
skäl utförda försänkningarna ett hinder för den allmänna sjöfarten. Med hänsyn

12

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

härtill har riksdagen ej velat motsätta sig Eders Kungl. Maj:ts förslag om
medels anvisande för erforderlig upprensning av farleden.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för upprensning av Oxdjupet
för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag av 53,900
kronor.

25:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27) har riks dagen

till underhåll av fiskehamnar för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra
reservationsanslag av 25,000 kronor.

V ägtrafikväsendet.

26: o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 28 framställda
förslag har riksdagen höjt det ordinarie reservationsanslaget till bidrag till
vissa lcommunikationsändamål, nu 20,000 kronor, med 10,000 kronor till 30,000
kronor.

27:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29) har riks dagen

minskat det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till skjutsentreprenader,
nu 170,000 kronor, med 100,000 kronor till 70,000 kronor.

28:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj ds förslag (punkt 30) har riks dagen

till bestridande av utgifter för registrering av automobiler m. m. för
budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra förslagsanslag av 20,000 kronor.

Byggnadsväsendet.

29:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 33) har riks dagen

till upprätthållande av byggnadsstyrelsens verksamhet för budgetåret
1929/1930 anvisat ett extra anslag av 90,700 kronor.

30:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 34) att för utredningar
rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. för budgetåret 1929/1930
anvisa ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.

Riksdagen, som ansett ifrågavarande anslagsbelopp böra begränsas till

15.000 kronor, får anmäla, att riksdagen för utredningar rörande tillämnade
byggnadsföretag m. m. för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag
av 15,000 kronor.

31:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 35 framställda förslag
har riksdagen till avlöning av länsarkitekter för budgetåret 1929/1930
anvisat ett extra anslag av 57,000 kronor.

32:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 36) föreslagit riksdagen att höja det
ordinarie reservationsanslaget till byggnader och reparationer, nu 500,000
kronor, med 25,000 kronor till 525,000 kronor.

Riksdagen, som ansett att för ifrågavarande ändamål böra, i enlighet med
Eders Kungl. Maj:ts förslag, beviljas de båda av byggnadsstyrelsen begärda
anslagen, nämligen ett ordinarie å 525,000 kronor samt ett extra anslag å

800.000 kronor, får under nu förevarande punkt anmäla, att riksdagen höjt
det ordinarie reservationsanslaget till byggnader och reparationer, nu 500,000
kronor, med 25,000 kronor till 525,000 kronor.

13

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

33:o) Under åberopande av vad som anförts under nästföregående punkt,
får riksdagen anmäla, att riksdagen i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 37) till förstärkning av reservationsanslaget till byggnader och
reparationer för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag av 800.000
kronor.

34:o) Eders Kungl. Maj:t bär (punkt 38) föreslagit riksdagen att för restaurering
av rikssalen å Stockholms slott m. in. för budgetåret 1929/1930 anvisa
ett extra reservationsanslag av 118,000 kronor.

Med hänsyn till utredningen i ärendet har riksdagen bifallit det framlagda
förslaget om rikssalens restaurering.

Riksdagen har ej heller velat motsätta sig, att ett belopp av 15,(XX) kronor
ställes till förfogande för anordningar inom slottsbyggnaden för utställning
av fynd m. in., gjorda i samband med grävningar under slottet.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för restaurering av rikssalen å
Stockholms slott m. m. för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag
av 118,000 kronor.

35:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 39) föreslagit riksdagen att för utredningar
rörande ämbetsbyggnad å tomterna nr 8 och 9 i kvarteret Grönlandet
södra i Stockholm m. m. för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag
av 25,000 kronor.

Vid sin prövning av förevarande ärende har riksdagen kommit till den
uppfattningen, att i samband med den förutsatta avvecklingen av statens
nuvarande lokalförhyrning i Auditorium en ny ämbetsbyggnad lämpligen
bör uppföras å ovannämnda staten tillhöriga tomter i kvarteret Grönlandet
södra (belägna i kvarterets östra del intill Yallingatan, Holländargatan och
Adolf Fredriks kyrkogata).

Riksdagen har ansett sig böra bevilja medel till ifrågavarande utredningar,
vilkas företagande även lärer vara motiverat ur synpunkten av att den
synnerligen värdefulla tomtmark, varom här är fråga, må få eu rationell
användning.

Under åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen för utredningar
rörande ämbetsbyggnad å tomterna nr 8 och 9 i kvarteret Grönlandet
södra i Stockholm m. m. för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag
av 25,000 kronor.

36:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj.ts förslag (punkt 40) har riksdagen
för konservering sarbeten å Bohus fästningsruin för budgetåret 1929 1930 anvisat
ett extra reservationsanslag av 30,000 kronor.

37:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41) och under
uppmärksammande att ifrågavarande anslag utgör återstoden av vad som
enligt en av 1928 års riksdag godkänd plan bör för ändamålet anvisas, har
riksdagen för uppförande av nybyggnad för lantmäter ikontor et i Kopparbergs
län samt för iordning sställande av kontorets nuvarande lokaler för länsstyrelsen
i nämnda län för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag
av 166,500 kronor.

38:o) Med bifall till Eders Kungl. Ma j ds förslag (punkt 42) har riksdagen
dels bemyndigat Eders Kungl. Maj:t att godkänna det i statsrådsprotokollet

14

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

över kommunikationsärenden den 4 januari 1929 förordade förslag till avtal
med Härnösands stad rörande byte av mark m. m.; dels ock till beredande av
bostad åt landshövdingen i Västernorrlands län för budgetåret 1929/1930 anvisat
ett extra anslag av 2,250 kronor.

39:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 43) föreslagit riksdagen att för omocli
tillbyggnad av residensbyggnaden i Östersund för budgetåret 1929/1930
anvisa ett extra reservationsanslag av 100,000 kronor.

Betänksamhet måste självfallet hysas mot att på lokalförbättringar inom
ifrågavarande länsresidens nedlägga ett så betydande belopp som 330,000
kronor, vartill komma andra reparationsarbeten för ett beräknat belopp av

28,000 kronor.

Att de nuvarande lokalerna äro otillräckliga för länsstyrelsens behov synes
emellertid ådagalagt. Detta har bland annat vitsordats av 1926 års statsrevisorer,
som framhållit nödvändigheten av snara åtgärder för att åstadkomma
förbättring av länsstyrelsens nuvarande lokalförhållanden. Med hänsyn härtill
har riksdagen ej velat motsätta sig ett genomförande av den av departementschefen
framlagda om- och tillbyggnad splanen.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för om- och tillbyggnad av residensbyggnaden
i Östersund för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag
av 100,000 kronor.

40:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 44) föreslagit riksdagen att för nybyggnad
för lantmäterikontoret i Norrbottens län för budgetåret 1929/1930
anvisa ett extra reservationsanslag av 80,000 kronor.

Under uppmärksammande av vad departementschefen i ärendet anfört,
har riksdagen ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för nybyggnad för lantmäterikontoret
i Norrbottens län för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag
av 80,000 kronor.

Diverse.

41 :o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 45) har riksdagen
för beredande av ersättning åt statens järnvägar för av Eders Kungl.
Maj:t medgivna lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor för budgetåret
1929/1930 anvisat ett extra förslagsanslag av 15,000 kronor.

42:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 46) har riksdagen
såsom bidrag till utgivande genom Svenska brandskyddsföreningen av tidskriften
»Brandskydd» för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag av 1,000
kronor.

43:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 47) har riksdagen
som bidrag till utgivande genom Svenska brandkårernas riksförbund av
»Tidskrift för landsbygdens brandväsen» för budgetåret 1929/1930 anvisat ett
extra anslag av 1,000 kronor.

44:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 48) föreslagit riksdagen att i avbidan
på den proposition, som kunde komma att avlåtas i ämnet, såsom bidrag
till kostnaderna för upprättande av en regionplan för Stockholm med om -

Riksdagens skrivelse Nr 6 A. 15

givningar för budgetåret 1929/1930 beräkna ett extra reservationsanslag
av 19,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i till riksdagen den 1 februari 1929
avlåten proposition (nr 49) under åberopande av statsrådsprotokollet över
kommumkationsärenden för samma dag föreslagit riksdagen att såsom bidrag
till kostnaderna för upprättande av en regionplan för Stockholm med
omgivningar bevilja ett belopp av 57,000 kronor samt därav för budgetåret
1929/1930 såsom extra reservationsanslag anvisa ett belopp av 19,000 kronor.

Under uppmärksammande av vad departementschefen i ärendet anfört,
har riksdagen ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen med bifall till förevarande proposition
såsom bidrag till kostnaderna för upprättande av en regionplan för
Stockholm med omgivningar beviljat ett belopp av 57,000 kronor samt därav
för budgetåret 1929/1930 såsom extra reservationsanslag anvisat ett belopp
av 19,000 kronor.

45:°) I enlighet med Eders Kungl. Maj.ts förslag (punkt 49), har riksdagen
höjt det ordinarie förslagsanslaget till postavgifter för tjänstebrev och

dylika försändelser, nu 3,600,000 kronor, med 250,000 kronor till 3 850 000
kronor.

46:o) Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50) rörande det ordinarie
förslagsanslaget till tryckningskostnader kommer riksdagen att framdeles
under riksdagen anmäla sitt beslut.

47:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51) har riksdagen
minskat det ordinarie reservationsanslaget till kommittéer och utredningar
genom sakkunniga, nu 40,000 kronor, med 10,000 kronor till 30,000 kronor.

48:°) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande
budgetår aro uppförda under sjätte huvudtiteln, har någon ändring icke föreslagits.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen i riksstaten förbudgetåret 1929/1930
uppfört samtliga de ordinarie anslag under sjätte huvudtiteln, vilka icke
här ovan blivit särskilt omförmälda, med oförändrade belopp.

Stockholm den 9 april 1929.

Med undersåtlig vördnad.