Riksdagens skrivelse Nr 264.

o

Nr 264.

Godkänd av första kammaren den 3 juni 1929.
Godkänd av andra kammaren den 3 juni 1929.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition angående omorganisation av försvarets
centrala ledning och förvaltning m. m. jämte
en i ärendet väckt motion.

(Statsutskottets utlåtande nr 128.)

Till Konungen.

Uti en till riksdagen avlåten, den 7 mars 1929 dagtecknad proposition
(nr 175) har Eders Kungl. Maj:t framställt förslag angående omorganisation
av försvarets centrala ledning och förvaltning m. m.

I. Försvarets centrala ledning och förvaltning in. in.

Eders Kungl. Maj:t har, under åberopande av det vid propositionen fogade
utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 7 mars 1929,
föreslagit riksdagen att

dels godkänna vid statsrådsprotokollet fogat förslag till kungörelse angående
ändrad lydelse av 35 § i avlöningsreglementet den 20 maj 1927
(nr 170) för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställninghavare
på aktiv stat m. fl. vid försvarsväsendet,

dels bemyndiga Eders Kungl. Maj:t att i den tjänsteförteckning, som finnes
fogad vid nämnda avlöningsreglemente, vidtaga sådana ändringar, vilka betingas
av de beslut, riksdagen må komma att fatta rörande omorganisation
av försvarets centrala ledning och förvaltning,

dels ock medgiva, att övergången till den föreslagna organisationen av
försvarets centrala ledning och förvaltning må i huvudsak ordnas på sätt i
propositionen under »H. Övergången till den nya organisationen» angivits.

Vid den av 1925 års riksdag beslutade omorganisationen av försvarsväsendet
bibehölls arméförvaltningen vid sin dittillsvarande organisation, under
det vid marinförvaltningen viss av omorganisationen möjliggjord indragning
av personal ägde rum. Riksdagen anslöt sig till föredragande departementschefens
i samma års försvarsproposition gjorda uttalande, att frågan angående
arméförvaltningens organisation borde uppskjutas, till dess statsmak -

6

Riksdagens skrivelse Nr 264.

terna fattat definitivt beslut rörande försvarsväsendets allmänna organisation
och omfattning, och att så snart sådant beslut förelåge, spörsmålet om förenkling
av förvaltningsorganisationen i dess helliet borde upptagas till prövning.
Genom de direktiv, som 1926 års beredning rörande den centrala försvarsförvaltningen
erhöll, kom utredningen att omfatta både arméns och
marinens centrala förvaltningsmyndigheter och vidgades för marinens vidkommande
till att gälla marinens överstyrelse i dess helhet. Under nämnda
berednings arbete utvidgades utredningen ytterligare till att jämväl i fråga
om armén avse liela överstyrelsen.

Genom denna utvidgning av den år 1925 såsom önskvärd betecknade utredningen
rörande förvaltningsorganisationen har spörsmålet komplicerats
och avgörandet otvivelaktigt fördröjts. Vissa av arméorganisationens begränsning
motiverade förändringar inom arméförvaltningen skulle säkerligen
utan några egentliga meningsskiljaktigheter kunnat genomföras. Därigenom
skulle möjligheterna till icke oväsentliga besparingar också kunnat tillvaratagas.
Det kan därför ifrågasättas, om icke begränsningarna inom arméförvaltningen
bort genomföras oberoende av frågan om överstyrelsernas organisation
i övrigt. Något egentligt hinder härför har enligt riksdagens
mening icke funnits.

Riksdagen anser emellertid, att goda skäl förelegat för att giva utredningen
den större omfattningen. Särskilt liar en undersökning rörande marinens
överstyrelse varit väl motiverad. Den nuvarande anordningen med ett flertal,
direkt under Eders Kungl. Maj:t lydande överstyrelseorgan, vilkas verksamhetsområden
djupt ingripa i varandra, har nämligen, även enligt riksdagens förmenande,
varit förenad med olägenheter i vissa avseenden. Framför allt
har en viss brist på enhetlighet uti marinens överledning i ekonomiskt,
tekniskt och militärt avseende gjort sig gällande. De förslag, som av 1926
års beredning framställts, synas också i stort sett hava varit ägnade att undanrödja
ifrågavarande olägenheter.

Riksdagen vill vidare erinra, att ett genomförande av beredningens organisationsförslag
beräknats att medföra en årlig besparing för samtliga tre försvarsgrenar
på i runt tal 90,000 kronor. Genom Eders Kungl. Maj:ts nu föreliggande
förslag skulle de av beredningen beräknade besparingarna komma
att högst väsentligt minskas, ja nästan alldeles utebliva. Redan på grund
härav har riksdagen nödgats ställa sig synnerligen betänksam mot förslaget.
Men även ur andra synpunkter kunna vägande invändningar göras mot detsamma.
I synnerhet beträffande marinens överstyrelse torde icke komma
att uppnås den större enhetlighet, som i första hand bör vid en omorganisation
eftersträvas. Men även beträffande armén synes den av Eders Kungl.
Maj:t föreslagna organisationen vara mindre rationell och ändamålsenlig
än som torde vara möjligt att genom andra sig erbjudande lösningar
kunna ernå.

Den obestämda och oklara ställning, som chefen för hären och chefen för
marinen enligt Eders Kungl. Maj:ts här ifrågavarande förslag skulle erhålla i
förhållande till respektive arméförvaltningen och marinförvaltningen, synes

7

Riksdagens skrivelse Nr 264.

rentav vara ägnad att skapa dualism snarare än enhetlighet. Aven på åt
skilliga andra punkter har riksdagen ansett förslaget lida av motsägelser och
oklarhet. Under dessa omständigheter och då det icke varit möjligt att
inom riksdagens vederbörande utskott företaga den grundliga omarbetning
av förslaget, som enligt riksdagens mening är behövlig, har riksdagen ansett,
att något positivt beslut icke bör fattas i ärendet vid årets riksdag.

En konsekvens av den ståndpunkt, riksdagen sålunda intager till Eders
Kungl. Maj:ts i förevarande proposition framställda förslag rörande ordnandet
av försvarets centrala ledning och förvaltning, synes riksdagen vara, att
de utav Eders Kungl. Maj:t i samband med berörda förslag upptagna organisationsfrågorna
icke nu böra vinna sin lösning.

På grund av vad riksdagen sålunda anfört, får riksdagen anmäla, att
Eders Kungl. Maj:ts under avdelning I av förevarande proposition fram
ställda förslag angående omorganisation av försvarets centrala ledning och
förvaltning m. m. icke av riksdagen bifallits.

II. Anslagsberäkning m. in.

A. Arvodesreglering för viss pensionerad personal.

Riksdagen har funnit sig böra giva sin anslutning till departementschefens
ståndpunkt beträffande frågan om arvodesreglering för viss pensionerad per
sonal.

B. Särskilda anslag för budgetåret 1929 1930.

l:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att

dels godkänna följande ordinarie stater för försvarsdepartementet, att till
lämpas från och med den 1 juli 1929:

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............ kronor 186,600: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. å

kansliavdelningen, förslagsanslag....................................... » 22,680: —

Arvoden till registrator i departementet samt till viss personal
å kommandoexpeditionerna.................................... » 36,060: -

Förslagsanslag kronor 245,340: —

B. Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag ...................................................... kronor 26,500: —

dels ock minska ordinarie förslagsanslaget till departementet, nu 280,060
kronor, med 8,220 kronor till 271,840 kronor.

I anslutning till den ståndpunkt, riksdagen intagit till frågan om omorganisation
av försvarets centrala ledning och förvaltning, bör anslagsposten
till arvoden till registrator i departementet samt till viss personal å kommandoexpeditionerna
beräknas på sätt för innevarande budgetår skett, dock

8

Riksdagens skrivelse Nr 264.

med iakttagande av den ändring i fråga om vissa arvodesbelopp, som följer
av den utav Eders Kungl. Maj:t förordade arvodesregleringen till vissa av
bär ifrågavarande befattningshavare. Anslagsposten bör alltså beräknas sålunda: -

arvode till registrator i departementet ............................... kronor

arvoden ä 3,180 kronor till 6 pensionerade officerare å lant försvarets

kommandoexpedition.......................................... »

arvoden ä 3,600 kronor till 3 pensionerade officerare å

samma expedition ............................................................ »

arvoden ä 2,340 kronor till 2 pensionerade underofficerare

å samma expedition .......................................................... »

arvode till 1 pensionerad officer å sjöförsvarets kommandoexpedition.
............................................................................. »

arvode till 1 pensionerad underofficer å sjöförsvarets kommandoexpedition
.................................................................. »

3,180: —

•

19,080: —
10,800: —
4,680: —
3,180: -

2,340: —

Summa kronor 43,260: —

På grund härav och då Eders Kungl. Maj:ts förslag i övrigt icke föranlett
någon erinran från riksdagens sida, får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels godkänt följande ordinarie stater för försvarsdepartementet, att tilllämpas
från och med den 1 juli 1929:

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............ kronor 186,600: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.

å kansliavdelningen, förslagsanslag................................... » 22,680: —

Arvoden till registrator i departementet samt till viss personal
å kommandoexpeditionerna................................... » 43,260: —

Förslagsanslag kronor 252,540: —

B. Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag........................................................ kronor 26,500: —

dels ock minskat ordinarie förslagsanslaget till departementet, nu 280,060
kronor, med 1,020 kronor till 279,040 kronor.

2:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att

dels godkänna vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 7 mars
1929 fogat förslag till stat för arméförvaltningen, att tillämpas under budgetåret
1929/1930,

dels ock öka ordinarie förslagsanslaget till arméförvaltningen, nu 532,668
kronor, med 11,116 kronor till 543,784 kronor.

I riksstaten för innevarande budgetår är ordinarie förslagsanslaget till
arméförvaltningen upptaget med 532,668 kronor. Härjämte har för arméförvaltningens
verksamhet anvisats ett extra anslag av 32,900 kronor.

9

Riksdagens skrivelse Nr 264.

Med hänsyn till den ställning, riksdagen intagit till frågan rörande omorganisation
av försvarets centrala ledning och förvaltning, ifrågasätter riksdagen
icke någon ändring för nästkommande budgetår vare sig i avseende
å det ordinarie anslaget till arméförvaltningen eller beträffande de grunder,
enligt vilka det extra anslaget för upprätthållande av arméförvaltningens verksamhet
beräknats för nu löpande budgetår. Riksdagen förväntar emellertid,
att de inskränkningar i fråga om den civila icke-ordinarie personalen inom
ämbetsverket komma att vidtagas, som utan olägenhet ur arbetssynpunkt
kunna komma till stånd.

På grund av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels beslutit, att den för budgetåret 1928/1929 gällande staten för arméförvaltningen
skall oförändrad tillämpas under budgetåret 1929/1930,

dels i riksstaten för budgetåret 1929/1930 upptagit ordinarie förslagsanslaget
till arméförvaltningen med oförändrat belopp, 532,668 kronor,

dels ock, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till upprätthållande
av arméförvaltningens verksamhet för budgetåret 1929/1930 anvisat
ett extra anslag av 32,900 kronor.

3:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att

dels godkänna de vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 7
mars 1929 fogade förslag till stater för generalitetet, arméfördelningsstaber,
militärbefäl och inspektioner, generalstabskåren, artilleristaben, rullföringsbefälhavare
med biträden, bataljonsläkare vid fältläkarkåren samt fältläkarstipendiater,
krigsskolan, krigshögskolan, artilleri- och ingenjörhögskolan,
ridskolan, skjutskolan för infanteriet och kavalleriet, artilleriets skjutskola,
arméns underofficersskola, truppförband av infanteriet, kavalleriet och artilleriet,
överstelöjtnanter och majorer vid kavalleriregementena, vapendepartementets
fabriker och tyganstalter, officerare och underofficerare med vederlikar
m. fl. vid fortifikationen, ingenjörkårerna och fälttelegrafkåren, officerare
och underofficerare med vederlikar m. fl. vid trängen, trängkårerna, intendenturkåren,
garnisonssjukhusen i Stockholm, å Karlsborg och i Boden, arméns
sjuksköterskekår samt polispersonalen i Boden och å Karlsborg, att gälla
under budgetåret 1929/1930, dock med rätt för Eders Kungl. Maj:t att i
fråga om staternas tillämpning vidtaga de avvikelser och jämkningar, som
under budgetåret kunna befinnas erforderliga med hänsyn till omorganisationen
av försvarets centrala ledning och förvaltning,

dels godkänna de i en vid berörda statsrådsprotokoll fogad »Förteckning
över vissa i stat icke uppförda löner och arvoden m. fl. ersättningar» under
rubriken »A. Arvoden till ordinarie befattningshavare med avlöning från
anslag under fjärde huvudtiteln, lantförsvaret, in. fl.» upptagna arvoden,
dels öka ordinarie förslagsanslaget till avlöning till personal vid staber
och truppförband m. fi., nu 24,000,000 kronor, med 500,000 kronor till
24,500,000 kronor,

dels ock medgiva, att under budgetåret 1929/1930 må, efter Eders Kungl.
Maj:ts beprövande, beredas fyllnad till furirs av första klassen löneförmåner

10

Riksdagens skrivelse Nr 264.

åt därav förtjänta, vid truppförbanden anställda beställningsmän med avlöning
såsom furirer av andra klassen, vilka genomgått vederbörliga utbildningskurser
och som eljest icke kunna komma i åtnjutande av sådan avlöning i
följd därav, att endast beställningar av lägre grad av den kategori beställningsmän,
de tillhöra, finnas i vederbörliga stater uppförda, allt under förutsättning
att genom vakanser i manskapsbeställningarna å vederbörligt truppförbands
stat inbesparas erforderliga medel för beredande av berörda avlöningsfyllnad.

Yad Eders Kungl. Maj:t i avseende å de särskilda personalstaterna föreslagit
eller eljest yttrat beträffande dessa stater — såvitt däri icke innefattas
frågor, som hava samband med riksdagens under avdelning I fattade beslut
— har icke givit riksdagen anledning till någon erinran. I fråga om de
stater, som för budgetåret 1929/1930 böra äga giltighet, får riksdagen i an*
slutning härtill anföra följande.

Av den ställning, riksdagen intagit till Eders Kungl. Maj:ts förslag rörande
omorganisation av försvarets centrala ledning och förvaltning, följer, att
icke samtliga de vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 7 mars
1929 fogade förslag till personalstater kunna i oförändrat skick godkännas
för tillämpning under budgetåret 1929/1930. A andra sidan kunna icke
heller samtliga de för innevarande budgetår gällande staterna givas fortsatt
tillämpning under budgetåret 1929/1930, antingen beroende på att den föreslagna
arvodesregleringen för pensionerad personal i några fall medför statändringar
eller på vissa utav Eders Kungl. Maj:t framställda detaljförslag.
I sistnämnda hänseende syftar riksdagen på de förordade ändringarna med
avseende å staten för bataljonsläkare vid fältläkarkåren samt fältläkarstipen
diater, staterna för infanteriskjutskolan och arméns underofficersskola, avfattningen
av anmärkningarna till vissa artilleritruppförbands stater samt
den för officerare m. fl. vid fortifikationen gemensamma staten, storleken av
vissa anslagsposter å staten för intendenturkaren ävensom staterna för garnisonssjukhusen
i Stockholm, å Karlsborg och i Boden.

Följande för innevarande budgetår gällande stater böra äga tillämpning
jämväl under budgetåret 1929/1930, nämligen: staten för generalitetet, staten
för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner, staten för generalstaben,
sistnämnda stat dock med den ändring, att arvodet till envar av
bibliotekarien och aktuarien å organisationsavdelningen upptages till 3,600
kronor, staten för artilleristaben, staten för kommendantskapet i Boden,
staten för krigshögskolan, staten för artilleri- och ingenjörhögskolan, staten
för artilleriets fabriker och tyganstalter, staten för officerare och under
officerare med vederlikar m. fl. vid trängen samt staten för arméns sjuksköterskekår.

Av de vid förenämnda statsrådsprotokoll fogade förslagsstaterna böra,
med iakttagande av här nedan gjorda erinringar, följande äga tillämpning
under budgetåret 1929/1930, nämligen: staten för rullföririgsbefälhavare med
biträden, staten för bataljonsläkare vid fältläkarkåren samt fältläkarstipendiater,
staten för krigsskolan, staten för ridskolan, staten för skjut -

Riksdagens skrivelse Nr 264.

11

skolan för infanteriet och kavalleriet, staten för artilleriets skjutskola,
staten för arméns underofficersskola, staterna för truppförband av infan
teriet, kavalleriet och artilleriet, staten för överstelöjtnanter och majorer
vid kavalleriregementena, staten för officerare och underofficerare med vederlikar
m. fl. vid fortifikationen, staterna för ingenjörkårerna och fälttelegrafkåren,
staterna för trängkårerna, staten för intendenturkåren, sistnämnda
stat dock med den ändring, att kaptens- och löjtnantsbeställningarna
skola bibehållas vid nuvarande antal av 62 respektive 9, staterna för garnisonssjukhusen
i Stockholm, å Karlsborg och i Boden, sistnämnda stat dock med
den ändring av anmärkning 2, att ordet »militärbefälhavarens» utbytes mot
orden »kommendantens i Bodens fästning», ävensom staten för polispersonalen
i Boden och å Karlsborg.

De framlagda beräkningarna av de övriga under avlöningsanslaget upptagna
särskilda anslagsposterna hava icke givit riksdagen anledning till erinran i
vidare mån, än att riksdagen velat framhålla, att, i följd av att det förut
avhandlade omorganisationsförslaget icke av riksdagen bifallits, arvodet till
värmeingenjören å arméförvaltningens fortifikationsdepartement fortfarande
bör upptagas under anslagsposten till vissa arvoden m. m. (under rubriken
A. å arvodesförteckningen). I anslutning till Eders Kungl. Maj:ts förslag
att å arvodesförteckningen (rubriken A.) uppföra ytterligare ett arvode å
1,200 kronor för eu arbetsofficer vid Åkers krutbruk, finner riksdagen sig
böra uttala, att riksdagen, i likhet med föredragande departementschefen,
väl förutsätter, att kommendering av en officer för ändamålet kan äga rum,
utan att antalet i staterna för artilleri truppförbanden uppförda officersbeställ
ningar av denna anledning behöver ökas, men även utgår ifrån, att en dylik
kommendering icke heller för med sig krav på särskild medelsanvisning av
riksdagen för ordnande av bostadsförhållandena för officeren i fråga.

Vidkommande Eders Kungl. Maj:ts framställning i syfte att det jämväl
under budgetåret 1929/1930 måtte, i likhet med vad under eu längre följd
av år ägt rum, få beredas avlöningsfvllnad åt vissa beställningsmän får riksdagen
framhålla, att riksdagen funnit lämpligt att lämna Eders Kungl. Maj:t
bemyndigande tillsvidare att besluta angående dylik förmån enligt de nuvarande
reglerna härför.

Under hänvisning till att de verkliga utgifterna under ordinarie avlöningsanslaget
under en följd av år kommit att överstiga det å anslaget upptagna
beloppet, har departementschefen ansett sig böra föreslå, att den under an
slaget beräknade summan liöjes med 500,000 kronor. Utan att närmare ingå
på de av departementschefen antydda skäl, som må ligga till grund för överskridandet,
har det synts riksdagen, att, med hänsyn till den utav departementschefen
i utsikt ställda utredningen rörande beräkningen av medelsbeliovet
under förevarande anslag, den sålunda ifrågasatta förhöjningen av
anslagsberäkningen icke för närvarande bör komma till stånd. Riksdagen
har vid sådant förhållande beslutit upptaga anslaget för nästkommande
budgetår med samma belopp som för nu löpande budgetår eller 24,000,000
ki’onor.

12

Riksdagens skrivelse Nr 264.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen i
anledning av Eders Rungl. Maj:ts förslag

dels beslutit, att följande under innevarande budgetår gällande stater skola
äga fortsatt tillämpning under budgetåret 1929/1930, nämligen: staten för
generalitetet, staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner,
staten för generalstaben, sistnämnda stat dock med av riksdagen ovan angiven
ändring, staten för artilleristaben, staten för kommendantskapet i
Boden, staten för krigshögskolan, staten för artilleri- och ingenjörhögskolan,
staten för artilleriets fabriker och tyganstalter, staten för officerare och underofficerare
med vederlikar m. fl. vid trängen samt staten för arméns sjuksköterskekår,
samt att av de vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden
den 7 mars 1929 fogade förslag till stater följande skola äga giltighet under
budgetåret 1929/1930, nämligen: staten för rullföringsbefälhavare med biträden,
staten för bataljonsläkare vid fältläkarkåren samt fältläkarstipendiater,
staten för krigsskolan, staten för ridskolan, staten för skjutskolan för infanteriet
och kavalleriet, staten för artilleriets skjutskola, staten för arméns
underofficersskola, staterna för truppförband av infanteriet, kavalleriet och
artilleriet, staten för överstelöjtnanter och majorer vid kavalleriregementena,
staten för officerare och underofficerare med vederlikar m. 11. vid fortifikationen,
staterna för ingenjörkårerna och fälttelegrafkåren, staterna för trängkårerna,
staten för intendenturkåren, sistnämnda stat dock med av riksdagen
ovan angiven ändring, staterna för garnisonssjukhusen i Stockholm, å Karlsborg
och i Boden, sistnämnda stat likaledes med av riksdagen ovan angiven
ändring, ävensom staten för polispersonalen i Boden och å Karlsborg;

dels godkänt de i en vid samma statsrådsprotokoll fogad »Förteckning
över vissa i stat icke uppförda löner och arvoden in. fl. ersättningar» under
rubriken »A. Arvoden till ordinarie befattningshavare med avlöning från
anslag under fjärde huvudtiteln, lantförsvaret m. fl.» upptagna arvoden, dock
med den av riksdagen ovan angivna jämkning;

dels upptagit ordinarie förslagsanslaget till avlöning till personal vid
staber och truppförband m. tf. med oförändrat belopp, 24,000,000 kronor;

dels ock medgivit, att fyllnad till furirs av första klassen löneförmåner
må, efter Eders Kungl. Maj:ts beprövande, tillsvidare beredas därav förtjänta,
vid truppförbanden anställda beställningsmän med avlöning såsom
furirer av andra klassen, vilka genomgått vederbörliga utbildningskurser och
som eljest icke kunna komma i åtnjutande av sådan avlöning i följd därav,
att endast beställningar av lägre grad av den kategori beställningsmän, de
tillhöra, finnas i vederbörliga stater uppförda, allt under förutsättning att
genom vakanser i manskapsbeställningarna å vederbörligt truppförbands stat
inbesparas erforderliga medel för beredande av berörda avlöningsfyllnad.

4:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att

dels godkänna vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 7 mars
1929 fogat förslag till stat för marinförvaltningen, att tillämpas under budgetåret
1929/1930,

Riksdagens skrivelse Nr 264. 13

dels ock öka ordinarie förslagsanslaget till marinförvaltningen, nu 260,370
kronor, med 600 kronor till 260,970 kronor.

I anslutning till den ställning, riksdagen intagit till frågan rörande omorganisation
av försvarsväsendets centrala ledning och förvaltning, torde den
för marinförvaltningen för innevarande budgetår gällande staten böra äga
fortsatt tillämpning under nästföljande budgetår. Riksdagen får alltså anmäla,
att riksdagen

dels beslutit, att den för budgetåret 1928/1929 gällande staten för marinförvaltningen
skall oförändrad tillämpas under budgetåret 1929/1930,

dels ock i riksstaten för budgetåret 1929/1930 upptagit ordinarie förslagsanslaget
till marinförvaltningen med oförändrat belopp, 260,370 kronor.

5:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att

dels godkänna de vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 7 mars
1929 fogade förslag till stater för flottans officerskår, underofficer skår, sjömanskår
och skeppsgossekår, kustartilleriets officerskår, underofficerskår och
manskap m. fl., mariningenjörkåren, marinintendenturkåren, marinläkarkåren,
flottans ecklesiastikstat och flottans poliskår m. fl., vid marinstaben anställd
personal, vid flottans sjukhus i Karlskrona anställd personal, sjörullföringsbefälliavare
med biträden, sjökrigshögskolan, sjökrigsskolan, marinens underofficersskolor
och skeppsgosseskolorna, att gälla under budgetåret 1929/1930,

dels godkänna de i en vid berörda protokoll fogad »Förteckning över i
stat icke uppförda arvoden m. m.» under rubriken »A. Arvoden till ordinarie
befattningshavare med avlöning från anslag under fjärde huvudtiteln, sjöförsvaret,
m. fl.» upptagna arvoden,

dels ock öka ordinarie förslagsanslaget till avlöning till personal vid kårer
och stater m. fl., nu 10,840,000 kronor, med 360,000 kronor till 11,200,000
kronor.

I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen
väckt motion, II: 57, vari framställning gjorts, att poliskonstaplarna
vid flottans poliskår i Karlskrona A. Larsson och C. A. Carlsson måtte
tillerkännas rätt att från 1 december 1928 återinträda i den ordinarie löneställning,
som de innehade intill den 1 december 1926, samt att nämnda
två poliskonstaplar måtte vid rekryteringen av den ordinarie poliskåren vid
flottan likställas med de övertaliga polismän, som enligt 1925 års försvarsproposition
avsåges att bibehållas i tjänst under vissa förutsättningar.

Den av Eders Kungl. Maj:t framlagda beräkningen av de särskilda personalstaterna
under sjöförsvarets avlöningsanslag och vad föredragande departementschefen
i sammanhang därmed anfört — i den mån däri icke innefattas
frågor, som hava samband med riksdagens beslut under avdelning I —
har icke föranlett till någon erinran från riksdagens sida i annat avseende
än som beror på riksdagens ställning till det i nyssnämnda motion framförda
yrkandet.

I anslutning härtill får riksdagen i fråga om personalstaterna för budgetåret
1929/1930 anföra, att av de vid statsrådsprotokollet över försvars -

14

Riksdagens skrivelse Nr 264.

ärenden den 7 mars 1929 fogade förslagsstaterna följande böra äga tillämpning
under sagda budgetår nämligen: staten för flottans officerskår, underofficerskår,
sjömanskår och skeppsgossekår, dock med ändring, att befattningen
såsom chef för marinen och anslagsposten å 1,200 kronor till arvode
åt beställningshavare, som, utan att åtnjuta flaggmans lön, förordnas att
uppehålla stationsbefälhavarämbetet i Stockholm, skola utgå ur staten, att
flaggmansbeställningarna ökas till 5 samt att beställningarna för kommendörkaptener
av 1. graden och för löjtnanter minskas till 17 respektive 100; staten
för kustartilleriets officerskår, underofficerskår och manskap m. fl. med den ändring,
att benämningen chef för kustartilleriet bibehålies; ävensom, i oförändrat
skick, staten för vid flottans sjukhus i Karlskrona anställd personal, staten
för sjörullföringsbefälhavare med biträden, staten för sjökrigshögskolan, staten
för sjökrigsskolan, staten för marinens underofficersskolor och staten för
skeppsgosseskolorna. Den för innevarande budgetår gällande staten för vid
marinstaben anställd personal bör givas fortsatt tillämpning även under
budgetåret 1929/1930.

Det i berörda motion framställda yrkandet med avseende å löneställningen
för extra konstaplarna vid flottans poliskår i Karlskrona A. Larsson och

C. A. Carlsson innebär, att nämnda personer, vilka, från att hava uppburit
avlöning i 2. lönegraden av löneplanen C i gällande officersavlöningsreglemente,
på grund av den i enlighet med 1925 års försvarsbeslut vidtagna
omorganisationen av flottans poliskår överförts till extra konstaplar, måtte,
räknat från den 1 december 1928, få återinträda i tidigare innehavd löneställning.
Enligt vad riksdagens vederbörande utskott försport, föreligga liknande
omständigheter beträffande extra konstapeln vid flottans poliskår i
Stockholm J. Söderström. Beaktansvärda billighetsskäl hava synts riksdagen
tala för ett bifall till motionen, dock att det åsyftade medgivandet icke bör
givas retroaktiv verkan utan avse tiden från och med den 1 juli 1929. Biksdagen
har alltså medgivit, att förutnämnda extra konstaplarna vid flottans
poliskår A. Larsson, C. A. Carlsson och J. Söderström må från och med
den 1 juli 1929 uppbära avlöning i lönegraden C. 2 enligt vederbörligt avlöningsreglemente
och likställas med de nu befintliga övertaliga poliskonstaplarna.
I följd härav bör å staten för mariningenjörkåren, marinintendenturkåren,
marinläkarkåren, flottans ecklesiastikstat och flottans poliskår m. fl.
antalet konstaplar å övergångsstat ökas från 18 till 21, medan ur staten böra
utgå de beräknade ersättningarna till extra konstaplar i Karlskrona och
Stockholm.

Vidkommande beräkningen av de under avlöningsanslaget upptagna särskilda
anslagsposterna i övrigt har Eders Kungl. Maj:ts förslag icke givit
riksdagen anledning till anmärkning i annat hänseende, än att den förordade
arvodesförhöjningen till uppbördsmannen vid skjutbanorna vid flottans station
i Karlskrona synts kunna begränsas till 600 kronor.

Beträffande departementschefens förslag att — på grund av förekomna
anslagsöverskridanden — den enligt hittills tillämpade grunder beräknade
summan under avlöningsanslaget måtte höjas med 400,000 kronor, får riks -

Riksdagens skrivelse Nr 264.

15

dagen hänvisa till vad riksdagen under lantförsvarets avlöningsanslag yttrat
i motsvarande fråga. Medelsanvisningen under förevarande anslag för nästkommande
budgetår bör enligt riksdagens mening därför begränsas till, i
avrundat tal, 10,770,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen i anledning av Eders Kungl.
Maj:ts förslag och motionen II: 57

dels beslutit, att av de vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden den
7 mars 1929 fogade förslag till stater följande skola äga giltighet under
budgetåret 1929/1930, nämligen: staten för flottans officerskår, underofficerskår,
sjömanskår och skeppsgossekår, staten för kustartilleriets officerskår,
underofficerskår och manskap m. fi. samt staten för mariningenjörkåren.
marinintendenturkåren, marinläkarkåren, flottans ecklesiastikstat och flottans
poliskår m. fl., nämnda tre stater dock med av riksdagen ovan angivna
ändringar, staten för vid flottans sjukhus i Karlskrona anställd personal, staten
för sjörullföringsbefälhavare med biträden, staten för sjökrigshögskolan, staten
för sjökrigsskolan, staten för marinens underofficersskolor ävensom staten
för skeppsgosseskolorna, samt att den för innevarande budgetår gällande
staten för vid marinstaben anställd personal skall äga fortsatt tillämpning
under budgetåret 1929/1930,

dels godkänt de i en vid samma statsrådsprotokoll fogad »Förteckning
över i stat icke uppförda arvoden m. m.» under rubriken »A. Arvoden till
ordinarie befattningshavare med avlöning från anslag under fjärde huvud
titeln, sjöförsvaret, m.fl.» upptagna arvoden, dock med av riksdagen ovan
angiven jämkning,

dels ock minskat ordinarie förslagsanslaget till avlöning till personal vid
kårer och stater m. fl., nu 10,840,000 kronor, med 70,000 kronor till 10.770,000
kronor.

6:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att

dels godkänna de vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 7 mars
1929 fogade förslag till stater för officerare och underofficerare m. fl. vid
flygvapnet samt för flygkårerna och flygskolkåren att gälla under budgetåret
1929/1930,

dels ock öka ordinarie förslagsanslaget till avlöning, rekrytering, resekostnader
m. m., nu 872,000 kronor, med 228,000 kronor till 1,100,000 kronor.

Beträffande anslagsposten »avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga
stater», har den av Eders Kungl. Maj:t framlagda förslagsstaten för officerare
och underofficerare m. fl. vid flygvapnet, vad personalberäkningarna angår,
icke givit riksdagen anledning till annan erinran, än att i följd av riksdagens
beslut under avdelning I att avslå Eders Kungl. Maj:ts framställning
rörande omorganisationen av försvarets centrala ledning och förvaltning
antalet beställningar för regementsofficerare i lönegraden O. 4 (majors grad)
skall minskas med 1 beställning till 5 och kaptensbeställningarna ökas med
1 beställning till 20 samt befattningen såsom sekreterare och kamrerare skall
utgå ur staten. Vad angår den för närvarande å staten uppförda anslags -

16

Riksdagens skrivelse Nr 264.

posten å 150 kronor för vikariatsersättning, vilken föreslagits att uteslutas,
bör denna enligt riksdagens mening tillsvidare kvarstå å staten. Riksdagen
har alltså godkänt den ifrågavarande förslagsstaten med de sålunda
angivna ändringarna. Vidkommande de upprättade personalstaterna för de
fyra flygkårerna samt för flygskolkåren finner riksdagen sig böra bifalla vad
Eders Kungl. Maj:t föreslagit. Den ändrade benämningen på sistnämnda
kår har riksdagen jämväl godkänt.

Med avseende å de övriga särskilda anslagsposterna under avlöningsans]aget
har riksdagen, med anledning av vad som förekommit i samband med frågan
om medelsberäkningen för upprätthållandet av läkarvården vid vissa truppförband,
velat uttala, att riksdagen förutsätter, att vid den lönereglering, som
är avsedd att vidtagas i samband med dyrtidstilläggens inarbetande i de
fasta löneförmånerna, det tages under övervägande, huruvida det icke bör
vara ordinarie militärläkare vid en försvarsgren ålagt att fullgöra tjänstgöring
för annan försvarsgrens räkning. Riksdagen har vidare — i anslutning
till sin under avdelning I intagna ståndpunkt — ansett, att den
ifrågasatta höjningen av arvodet åt föredraganden i flygstyrelsen i ärenden
angående hälso- och sjukvård icke bör för närvarande genomföras. Slutligen
lära de föreslagna förhöjningarna av anslagsposterna till rese- och traktamentspenningar
samt till flyttningsersättning kunna något begränsas, och har riksdagen
för sin del ansett att dessa anslagsposter icke böra upptagas till
högre belopp än 30,000 kronor, respektive 20,000 kronor.

I övrigt hava de framlagda beräkningarna under anslaget och vad departementschefen
anfört i sammanhang därmed icke givit riksdagen anledning till
något uttalande.

På grund av vad sålunda förekommit bör medelsanvisningen under förevarande
anslag för budgetåret 1929/1930 bestämmas till 1,080,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels beslutit, att de vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 7
mars 1929 fogade förslag till stater för officerare och underofficerare m. fl.
vid flygvapnet samt för flygkårerna och flygskolkåren, förstnämnda stat med
av utskottet ovan angivna ändringar, skola gälla under budgetåret 1929/1930,

dels ock ökat ordinarie förslagsanslaget till avlöning, rekrytering, resekostnader
m. m., nu 872,000 kronor, med 208,000 kronor till 1,080,000 kronor.

Stockholm den 3 juni 1929.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1929.