Riksdagens skrivelse Nr 253.

1

Nr 253.

Godkänd av första kammaren den 1 juni 1929.
Godkänd av andra kammaren den 1 juni 1929.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kangl.
Maj:ts proposition angående anslag till överstäthällarämbetet
in. in. jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 133.)

Till Konungen.

I den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen (nr 1) angående
statsverkets tillstand och behov har Eders Kungl. Maj it under femte huvudtiteln
(punkt 81 av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över
socialärenden för samma dag) föreslagit riksdagen att, i avvaktan på den
proposition, som kunde komma att avlåtas i ämnet, i riksstaten till överståthållarämbetet
m. m. beräkna ett ordinarie förslagsanslag av 129,000
kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 25
januari 1929 dagtecknad proposition, nr 56, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för samma
dag, föreslagit riksdagen att

I. beträffande överståthållaren,

dels från och med den 1 januari 1930 bestämma överståthållarens lön
till ett belopp av 30,000 kronor om året;

dels besluta, att i fråga om överståthållaren skola, likaledes från och med
den 1 januari 1930, gälla följande bestämmelser:

1. a) Överståthållaren är berättigad till fri bostad i för ändamålet anvisat
hus med därtill hörande planterat område. Där särskilda förhållanden därtill
föranleda, ma dock Kungl. Maj: t tilldela överståthållaren antingen annan,
förhyrd bostadslägenhet, eller ock, i stället för bostad in natura, kontant
hyresersättning till belopp, som bestämmes med hänsyn till förekommande
omständigheter.

Vid överståthållarens tillträde till tjänsten skall för honom avsedd bostad
vara försedd med möblering för högst fyra till representation avsedda rum.
Underhåll av denna möblering bestrides genom statsverkets försorg.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 14 samt. Nr 253—260.

1163 29

2

Riksdagens skrivelse Nr 253.

b) Överståthållaren skall bebo honom anvisad bostadslägenhet, såframt
icke Kungl. Maj:t på grund av särskilda omständigheter annorlunda förordnar.

I fråga om bostadslägenhetens begagnande skola i övrigt lända till efterrättelse
de särskilda bestämmelser, som äro eller varda meddelade.

c) Har överståthållaren på grund av ändrad disposition av den honom
anvisade bostadslägenheten nödgats flytta, skall skälig flyttningskostnad efter
Kungl. Maj:ts bestämmande gottgöras honom genom statsverkets försorg.

Har genom sådan flyttning eller i följd av en mera väsentlig, vid överståthållarens
tillträde av befattningen icke påräknad rubbning i bostadsförhållandena
skada eller förlust åsamkats honom, skall skälig skadeersättning
efter Kungl. Maj:ts bestämmande beredas honom genom statsverkets försorg.

d) Överståthållaren eller, om han avlidit, hans dödsbo skall avträda bostadslägenheten
å den fardag, som infaller näst efter tre månader från det
överståthållaren från tjänsten avgått eller avlidit, dock att avflyttning skall
ske, där överståthållaren beviljas avsked på tid, som av honom begärts, å
den fardag, som infaller näst efter avgången från tjänsten, samt, därest överståthållaren
från tjänsten entledigas, å tid, som av Kungl. Maj:t bestämmes.

e) Överståthållaren eller, om han avlidit, hans dödsbo skall i den omfattning,
som i brist på överenskommelse bestämmes av Kungl. Maj:t, upplåta
nödigt utrymme i bostadslägenheten för överståthållarens efterträdare. Motsvarande
skyldighet skall, där Kungl. Maj:t så finner erforderligt, åligga
överståthållaren gent emot särskilt förordnad vikarie.

2. Kostnaderna för uppvärmning och belysning av överståthållaren anvisad
bostadslägenhet samt för bränsle, som i lägenheten använts för hushållsändamål,
bestridas genom statsverkets försorg i enlighet med de närmare
föreskrifter, som av Kungl. Maj:t utfärdas;

dels besluta, att vid ingången av januari månad 1930 till överståthållaren
skall genom statsverkets försorg utbetalas ett belopp, motsvarande vad han
vid utgången av december månad 1929 skulle hava i nämnda befattning uppburit
i förskott för januari månad 1930, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna
då fortfarande varit gällande;

II, beträffande överståthållarämbetets kansli- och polisavdelningar, med
undantag av polisdomstolen, samt polisverket i Stockholm,

dels besluta, att avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 451) för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den
civila statsförvaltningen, skall från och med den 1 januari 1930 med i det
följande angivna undantag äga tillämpning å befattningshavare vid överståthållarämbetets
kansli- och polisavdelningar samt å polisintendenter vid polisverket
i Stockholm;

dels från och med sistnämnda dag bestämma antalet ordinarie befattningshavare
vid överståthållarämbetets kansli- och polisavdelningar på följande
sätt:

Befattning Lönegrad

1 underståthållare................................................................................ A 2 •

1 polismästare....................................................................................... A 2

Riksdagens skrivelse Nr 253.

3

Befattning

1 polisintendent...............

5 assessorer ....................

1 notarie av första klass

2 notarier av andra klass

1 förste bokhållare ........

7 kanslister........................

3 bokhållare .....................

3 kansliskrivare ...............

3 kanslibiträden ...............

2 kontorsbiträden ............

15 skrivbiträden ...............

Lönegrad

B 30
B 27
B 24
B 21
B 18
B 15
B 15
B 11
B 7
B 4
B 2

dels från och med samma dag bestämma antalet polisintendenter vid polisverket
i Stockholm på följande sätt:

dels besluta, att nuvarande sekreteraren i överståthållarämbetets kansli
skall överföras till allmänna indragningsstaten från och med den 1 januari
1930, med rätt för honom att åtnjuta lön enligt nyssnämnda avlöningsreglemente
men med skyldighet att, i den händelse han efter förflyttning till
indragningsstaten erhåller annan ordinarie tjänst å rikets, riksdagens eller
kommuns stat, i allo frånträda avlöningsförmånerna å indragningsstaten, såvida
de understiga eller äro lika med de nya avlöningsförmånerna, samt,
därest avlöningsförmånerna å indragningsstaten överstiga berörda nya avlöningsförmåner,
vidkännas mot de senare svarande avdrag;

dels besluta, att utöver vad i 3 § i avlöningsreglementet stadgas och
utan hänsyn till vad i sagda författningsrum finnes däremot stridande skall
gälla, att med annan tjänst än underståthållar-, polismästar-, polisintendentsoch
assessorsbefattning må under den i 2 mom. av berörda 3 § i avlöningsreglementet
angivna förutsättning kunna förenas tjänst å kommuns stat;

dels föreskriva, att vid tillämpning i fråga om befattningshavare vid överståthållarämbetet
av de i 13 § 3 mom. 1 punkten i förenämnda avlöningsreglemente
givna bestämmelserna om tjänstemans förflyttningsskyldighet skall
— i den mån icke med avseende å befattningshavare vid överståthållarämbetets
kansli är annorlunda förordnat — med uttrycket »det verk, han tillhör
eller varunder han lyder» förstås ej blott överståthållarämbetet utan jämväl
polisverket i Stockholm samt landsstaten;

dels besluta, att polismästaren i Stockholm skall, utan hinder av föreskrifterna
i 22 § a) och b) i avlöningsreglementet, åtnjuta fri boställsvåning med
bränsle ävensom elektrisk belysning, där sådan anordnats, med skyldighet
emellertid att själv bekosta armatur och lampor;

dels bestämma, att polisintendenterna vid överståthållarämbetet och polisverket
i Stockholm skola utöver dem enligt avlöningsreglementet tillkommande
lön äga uppbära avlöningsförstärkning med följande belopp för år
räknat:

Befattning

3 polisintendenter

Lönegrad

B 30

4

Riksdagens skrivelse Nr 258.

polisintendenten och chefen för kriminalpolisen........................ 2,500 kronor,

en var av övriga polisintendenter .............................................. 1,500 »

dels godkänna följande bestämmelser att gälla beträffande befattningshavare,
vilka på grund av omorganisationen flyttas från kommunalavlönad
tjänst till statsavlönad sådan:

a) dylik befattningshavare må — ändå att avlöningen helt eller delvis
icke utgått av statsmedel — äga att i avlöningshänseende tillgodoräkna sig
förutvarande tjänstgöring vid överståthållarämbetet;

b) befattningshavare, vilken under sin anställning vid överståthållarämbetet
fått tillgodoräkna sig tidigare tjänstgöring utom ämbetsverket i och
för uppflyttning i högre löneklass, må alltjämt i enahanda hänseende äga
tillgodonjuta denna tjänstetidsberäkning;

c) å befattningshavare, vilken erhållit fullmakt eller konstitutorial å kommunalavlönad
tjänst, skola bestämmelserna i tjänstereglementet för Stockholms
stad tillämpas jämväl efter förflyttningen, så länge befattningshavaren
kvarstår i den tjänst, dit förflyttning skett; befattningshavaren dock obetaget
att i stället underkasta sig föreskrifterna i statens avlöningsreglemente;

dels besluta, att, där ordinarie tjänsteman vid överståthållarämbetet eller
polisverket, å vilken förenämnda avlöningsreglemente kommer att från och
med den 1 januari 1930 äga tillämpning, enligt hittills gällande bestämmelser
ägt uppbära någon del av avlöningen i förskott, skall vid ingången
av januari månad 1930 genom statsverkets försorg till honom utbetalas ett
belopp, motsvarande vad han skulle hava i den befattning, han vid utgången
av december månad 1929 innehar, i förskott uppburit för januari
månad 1930, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande
varit gällande;

dels förklara, att i övrigt av riksdagen med avseende å den definitiva löneregleringen
för befattningshavare vid statsdepartement med flera verk lämnade
medgivanden må i tillämpliga delar gälla även beträffande ifrågavarande
befattningshavare;

III. godkänna de av departementschefen framlagda förslagen till stater
ej mindre för överståthållaren, underståthållaren och överståtliållarämbetets
kansli in. m. att lända till efterrättelse för tiden 1 juli—31 december 1929,
än även för överståtliållarämbetets kansli- och polisavdelningar samt för
polisintendenter vid polisverket i Stockholm att gälla från och med den 1
januari 1930;

IV. dels godkänna av departementschefen förordade huvudgrunder för
fördelning mellan staten och Stockholms stad ej mindre av kostnaderna för
överståthållarämbetets kansli- och polisavdelningar samt för avlöning till
polisintendenter vid polisverket i Stockholm, än även av inkomster å indragna
sportler vid nämnda avdelningar av överståthållarämbetet;

dels bemyndiga Eders Kungl. Maj:t att i överensstämmelse med sålunda och
eljest i propositionen angivna huvudgrunder med Stockholms stad ingå avtal
ej mindre härom än även beträffande sådana särskilda bestämmelser, som
må påkallas av den föreslagna omorganisationen och kostnadsfördelningen;

Riksdagens skrivelse Nr 253.

o

V. förklara att, därest dylikt avtal icke skulle komma till stånd, i stället
för vad under I-—IV föreslagits skall gälla, att nyssnämnda stat för överståthållaren,
underståthållaren och överståthållarämbetets kansli m. m. skall
lända till efterrättelse såväl för tiden 1 juli—31 december 1929 som även
för tiden 1 januari—30 juni 1930; samt

VI. under femte huvudtiteln — med uteslutande av det under avdelningen
överståthållarämbetet och landsstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget
till överståthållarämbetet — under samma avdelning med rubriken
»Överståthållarämbetet m. m.» uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 130,500
kronor.

I sammanhang med Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition har
riksdagen till behandling förehaft, bland annat, två inom riksdagen väckta
motioner, I: 242 och II: 378.

I motionen I: 242 har hemställts, att riksdagen måtte

1) avslå det till Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 56 fogade omorganisationsförslaget
för överståthållarämbetet,

2) antaga för budgetåret 1928—1929 gällande stat för överståthållarämbetet
samt

3) i skrivelse till Eders Kungl. Maj:t anhålla om förnyat övervägande av
överståthållarämbetets omorganisationsfråga under samtidigt beaktande av
dels att i förening med indragandet av Stockholms län överståthållarämbetets
verksamhet utvidgas till Stockholms förortsområde, dels ock att överståthållarämbetets
verksamhet begränsas till rena länsstyrelseärenden.

I motionen II: 378 har föreslagits, att riksdagen med avslag å Eders
Kungl. Maj:ts proposition nr 56 ville hos Eders Kungl. Maj:t hemställa
om ny utredning i ärendet, börande denna utredning jämväl avse 1) spörsmålet
om de nuvarande uppbörds- och exekutiva avdelningarnas framtida
uppgift, organisation och ställning, 2) möjligheten att begränsa överståthållarämbetets
förvaltningsområde till ärenden, som eljest åligga länsstyrelse,
och som följd därav att åt ämbetet giva en organisation likartad
med länsstyrelses, 3) lämpligheten av att överståthållarämbetets ämbetsområde
vidgas till att omfatta jämväl kommunerna i huvudstadens omgivning.

Förevarande proposition berör eu av de mest invecklade organisationsfrågor,
som torde hava förelegat inom den svenska statsförvaltningen. På
grund av historiska förhållanden och Stockholms ställning såsom rikets
huvudstad representerar överståthållarämbetet en blandning av statliga och
kommunala uppgifter, vilkas avvägning och reglering i en blivande omorganisation
självfallet måste erbjuda synnerliga svårigheter. Olika vägar för
frågans lösning kunna givetvis tänkas. Det nu föreliggande förslaget åsyftar
att åvägabringa en ändrad organisation av överståthållarämbetet under väsentligen
vidgad medverkan från statens sida vid fullgörandet av de olika uppgifter,
som påvila ämbetsverket. Sålunda skulle ett icke ringa antal befattningshavare,
anställda i stadens tjänst, upptagas å den statliga löneplanen.

6

Riksdagens skrivelse Nr 253.

Statens utgifter för överståthållarämbetet skulle jämväl komma att väsentligen
stegras, samtidigt som Stockholms stads hittillsvarande kostnader för
ämbetsverket beräknas avsevärt minskade.

Vid den granskning, riksdagen ägnat förslaget, har riksdagen ej kunnat
finna, att detsamma innebär sådana fördelar för staten, att dessa i och för
sig kunna motivera en omorganisation av ämbetsverket i fråga. Även om
ämbetsverket i sitt nuvarande skick förefaller överorganiserat, synes ej heller
denna omständighet enbart få utgöra anledning till att en genomgripande
omorganisation nu vidtages, utan torde åtgärder för undanröjande av nämnda
olägenhet, i den mån så kan ske, böra genomföras av Eders Kungl. Maj:t.
Riksdagen har av sålunda angivna skäl funnit sig böra avslå den förevarande
propositionen men vill emellertid hava uttalat, att denna riksdagens ståndpunkt
givetvis icke får tagas till intäkt för att förnyad omprövning av frågan
på längre tid undanskjutes.

Motionsvis hava synpunkter framhållits, som tilläventyrs kunna tala mot
ett antagande av det föreliggande förslaget. Utan att riksdagen i något hänseende
tager ståndpunkt till dessa meningar, håller dock riksdagen för önskvärt,
att ett mera ingående övervägande, än vad riksdagen kunnat ägna desamma,
kommer till stånd, innan organisationsfrågan definitivt avgöres.

Ordinarie förslagsanslaget till överståthållarämbetet torde alltså såsom
följd av riksdagens ståndpunkt böra upptagas med oförändrat belopp, 137,422
kronor.

På grund av vad sålunda anförts, får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen
avslagit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition samt upptagit
ordinarie förslagsanslaget till överståthållarämbetet med oförändrat belopp,
137,422 kronor.

Stockholm den 1 juni 1929.

Med undersåtlig vördnad.