Riksdagens skrivelse Nr 241.
1
Nr 241.
Godkänd av första kammaren den 30 maj 1929.
Godkänd av andra kammaren den 30 maj 1929.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. 3Iaj:ts
proposition angående ändrade grunder för understöd åt
folkbiblioteksväsendet jämte i ämnet väckta motioner, dels
ock vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under
åttonde huvudtiteln gjorda framställningar angående understöd
åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar m. m. jämte en i ämnet
väckt motion.
(Statsutskottets utlåtande nr 121.)
Till Konungen.
l:o) I den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov under hudgetåret 1929/1930 har
Eders Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln, (punkt 242 av vid propositionen
fogat utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
samma dag), föreslagit riksdagen att, i avbidan på proposition angående
ändrade grunder för understöd åt folkbiblioteksväsendet, för ändamålet beräkna
för budgetåret 1929/1930 ett ordinarie reservationsanslag av 760,000
kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 15
februari 1929 dagtecknad proposition, nr 141, vilken hänvisats till statsutskottet
för förberedande behandling, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden sistnämnda dag, föreslagit
riksdagen att — med uteslutande ur riksstaten av det därstädes uppförda
ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkbibliotek, nu 560,000
kronor — i riksstaten uppföra ett ordinarie reservationsanslag till understöd
åt folkbiblioteksväsendet å 760,000 kronor, att utgå till de ändamål
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 14 sand. Nr 241—243.
Ändrade
grunder för
understöd åt
folkbiblioteksväsendet.
1
2
Riksdagens skrivelse Nr 241.
och efter i huvudsak de grunder, som av departementschefen å sid. 107—
114 i sistnämnda statsrådsprotokoll angivits.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft följande motioner,
nämligen
dels två likalydande motioner (I: 251 och II: 392), i vilka motioner hemställts,
att riksdagen måtte besluta att — med uteslutande ur riksstaten av
det därstädes uppförda ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkbibliotek,
nu 560,000 kronor — i riksstaten uppföra ett ordinarie förslagsanslag
till understöd åt folkbiblioteksväsendet å 760,000 kronor, att utgå
till de ändamål och efter i huvudsak de grunder som i det till propositionen
nr 141 fogade statsrådsprotokollet sid. 105—114 angivits, med de ändringar,
som kunna föranledas av ett bifall till vad yrkats i samtidigt av
motionärerna avlämnade motioner angående ändrade grunder för understöd
åt skolbibliotek;
dels två likalydande motioner (I: 252 och II: 391), vari hemställts, att
riksdagen måtte besluta, att ur anslaget till folkbiblioteksväsendet må
utgå understöd till skolbiblioteken efter i huvudsak de grunder, som i motionerna
angivits;
dels ock två likalydande motioner (I: 258 och II: 402), i vilka motioner
hemställts, att riksdagen ville besluta att inom ramen av det i Eders
Kungl. Maj:ts proposition angående ändrade grunder för understöd åt
folkbiblioteksväsendet föreslagna beloppet medgiva, att från och med den
1 januari 1930 må kunna upprättas ytterligare ett centralbibliotek utöver
de två, som äro i kungl. propositionen föreslagna.
Under de sjutton år, som förflutit, sedan grunderna för statens understödjande
verksamhet för folkbiblioteksväsendet fastställdes i sina huvuddrag,
hava de hithörande biblioteken undergått en kraftig utveckling,
såväl kvantitativt som kvalitativt. Till mycket väsentlig del måste förvisso
denna gynnsamma utveckling tillskrivas de genomgripande förändringar,
som år 1912 genomfördes i de då gällande anslagsbestämmelserna.
Emellertid har det växande studieintresset och de därav föranledda ökade
anspråken på biblioteken medfört ett behov av större materiella resurser
för dessa. Kravet på en höjning av statsunderstöden har därför gjort sig
allt starkare gällande. Men i och med biblioteksorganisationens tillväxt
och de stegrade fordringarna på bibliotekens beskaffenhet hava även framträtt
vissa andra brister i de nuvarande understödsbestämmelserna än
dem, som hänföra sig till understödens otillräcklighet. De gällande bestämmelserna
hava visat sig kunna verka mycket ojämnt för olika slag av
bibliotek, och i en del hänseenden hava de, enligt vad erfarenheten givit
vid handen, varit ägnade att åstadkomma en splittring inom folkbiblioteksrörelsen
i stället för att befrämja ett önskvärt samarbete mellan de
särskilda biblioteken. Ej heller hava de i tillräcklig grad tagit sikte på att
befordra ett mera planmässigt och kvalificerat biblioteksarbete.
Riksdagens skrivelse Nr 241.
3
Det är på dessa olika punkter det nu föreliggande förslaget åsyftar att
genomföra förbättringar. Genom en väsentlig höjning av understöden,
genom mera rationella anslagsbestämmelser och genom en förstärkning av
arbetskrafterna hos det statliga organ, som har att övervaka och leda
denna folkbildningsrörelse, strävar Eders Kungl. Maj:ts förslag att avhjälpa
de påtalade bristerna och lämna biblioteksverksamheten ett än starkare
stöd från statens sida än hittills.
Riksdagen finner det berättigat att fästa en mycket stor vikt vid folkbibliotekens
insatser i det frivilliga folkbildningsarbetet. Därför måste
också riksdagen då det blivit ådagalagt, att dessa bibliotek äro i behov av
en mera verksam ekonomisk hjälp, för sin del behjärta kravet på statsåtgärder
i sådant syfte, även om, såsom nu ifrågasättes, de ökade ekonomiska
uppoffringar, som staten härigenom underkastar sig, ej bliva ringa.
Likaså anser riksdagen det angeläget, att en ändring kommer till stånd på
de punkter i övrigt, där de nuvarande anslagsbestämmelserna visat sig
mindre tillfredsställande eller ej motsvara utvecklingens krav.
Eders Kungl. Maj:t har, med hänsyn till de ökade anspråk på statskassan,
som det framlagda förslaget innebär, och även med tanke på det
önskvärda i att kunna reglera de eljest automatiskt växande utgifterna
för ifrågavarande ändamål, föreslagit, att ifrågavarande anslag, som hittills
haft förslagsanslags natur, nu måtte förändras till reservationsanslag.
Härmed skulle följa att, om vid tillämpning av de föreslagna grunderna
för understöds utgående sammanlagda understödsbeloppet skulle visa sig
komma att överstiga tillgängliga anslagsmedel, en reduktion måste ske,
och denna reduktion skulle verkställas av skolöverstyrelsen, som därvid
skulle hava att tillämpa en skälighetsprövning.
Mot Eders Kungl. Maj:ts förslag i denna del rikta sig motionerna I: 251
och II: 392, i vilka yrkats anslagets bibehållande såsom förslagsanslag.
Motionärerna hava framhållit, att den av Eders Kungl. Maj:t ifrågasatta
ändringen av anslagets natur skulle medföra åtskilliga olägenheter för
biblioteken och ej endast försvåra dessas arbete utan även verka hämmande
på utvecklingen på detta område.
Riksdagen finner visserligen Eders Kungl. Maj:ts strävan att begränsa
utgifterna för ifrågavarande ändamål beaktansvärt, men anser, i likhet
med motionärerna, att en ändring av anslagets natur till reservationsanslag
skulle kunna medföra så allvarliga olägenheter för biblioteksverksamheten,
att riksdagen måste ställa sig avvisande mot Eders Kungl.
Maj:ts förslag i denna del. Riksdagen vill erinra om att tidigare framkomna
förslag av samma innebörd icke vunnit riksdagens bifall, uppenbarligen
på grund av de svårigheter, som genom ett fixerande av anslagssumman
skulle kunna åsamkas biblioteken. Såsom motionärerna påpekat,
skulle en sådan åtgärd, i händelse anslaget visade sig otillräckligt, framför
allt gå ut över själva bokanskaffningen, i det andra utgiftsposter i allmän
-
4
Riksdagens skrivelse Nr 2il.
het icke kunna underkastas reduktioner, och härigenom komme förändringen
att drabba just det väsentliga i verksamheten och det, som man
genom det föreliggande förslaget om ändrade grunder för statsunderstöds
utgående i synnerhet velat befrämja. Riksdagen har också svårt att tänka
sig, huru några objektiva normer skulle kunna utfinnas för det reduktionsförfarande,
som enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle verkställas av
överstyrelsen. Riksdagen anser sig alltså höra bifalla motionärernas hemställan,
att anslaget allt fortfarande måtte få hava förlagsanslags natur.
Av besparingsskäl har Eders Kungl. Maj:t i sitt förslag icke upptagit
den av skolöverstyrelsen gjorda framställningen om ändrade grunder för
understöd åt skolbibliotek. I motionerna I: 252 och II: 891 har yrkats, att
överstyrelsens förslag i denna del måtte med viss mindre jämkning av
riksdagen godtagas. Någon ökning av det av Eders Kungl. Maj:t begärda
anslagsbeloppet har med anledning härav icke ansetts erforderligt, så
mycket mindre som vederbörande motionärer i de förut nämnda motionerna
I: 251 och II: 392 ifrågasatt, att anslaget skulle bibehålla karaktären av
förslagsanslag.
Riksdagen anser visserligen i likhet med motionärerna i hög grad behjärtansvärt,
att skolbiblioteken kraftigt understödjas av staten, och att
de för dem gällande understödsbestämmelserna, i likhet med vad Eders
Kungl. Maj:t förslagit beträffande folkbiblioteken, omläggas i syfte att
befrämja ett mera planmässigt och kvalificerat biblioteksarbete. Å andra
sidan måste riksdagen fästa avseende vid den statsfinansiella synpunkt,
Eders Kungl. Maj:t anlagt på denna fråga, och med hänsyn härtill finner
sig riksdagen icke nu kunna bifalla det i förevarande motioner gjorda
yrkandet. Riksdagen vill emellertid uttrycka en förhoppning om, att Eders
Kungl. Maj:t skall finna det möjligt att inom en snar framtid underställa
riksdagen förslag om en förbättring av under stödsvillkoren även för dessa
bibliotek.
Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär bl. a., att från och med den 1 januari
1930 skulle, under förutsättning att från vederbörande kommuner erforderliga
åtaganden göras, inrättas två s. k. centralbibliotek med i propositionen
närmare angivna uppgifter. I motionerna I: 258 och II: 402 har
förslag framställts om inrättande av ytterligare ett dylikt bibliotek från
och med samma tidpunkt, varvid dock ingen ökning av anslaget ifrågasatts.
Riksdagen anser, att förslaget om centralbibliotek utgör ett betydande
framsteg för folkbiblioteksrörelsen, och att staten därför hör i möjligaste
mån uppmuntra tillkomsten av sådana bibliotek. Men riksdagen kan likväl
icke finna tillräckliga skäl föreligga att frångå den av Eders Kungl.
Maj:t framlagda planen för organiserandet av centralhibliotek. Dels ställer
denna bibliotekstyp ganska stora krav på statens ekonomiska medverkan
och dels synes det vara lämpligt att avvakta erfarenheterna be
-
Riksdagens skrivelse Nr 241.
5
träffande de två första biblioteken, innan åtgärder vidtagas för upprättandet
av flera dylika. Riksdagen har därför icke ansett sig kunna bifalla
sistnämnda båda motioner.
Vad Eders Kungl. Maj:t i övrigt i förevarande proposition föreslagit,
har riksdagen funnit i det hela väl ägnat att avhjälpa de påtalade bristerna
i det nuvarande understödssystemet. Såväl beträffande de föreslagna
nya grunderna som eljest har riksdagen fördenskull bifallit Eders Kungl.
Maj:ts förslag.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att
riksdagen — med uteslutande ur riksstaten av det därstädes uppförda ordinarie
förslagsanslaget till understöd åt folkbibliotek, nu 560,000 kronor
— i riksstaten uppfört ett ordinarie förslagsanslag till understöd åt folkbiblioteksväsendet
å 760,000 kronor, att utgå till de ändamål ocli efter i
huvudsak de grunder, som av riksdagen här ovan angivits.
2: o) I den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd ocli behov har Eders Kungl. Maj:t under
åttonde huvudtiteln (punkten 243 av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden nämnda dag) föreslagit riksdagen
att
dels till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar, anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag
av 400,000 kronor, ävensom medgiva, att av detta anslag
må enligt av Eders Kungl. Maj:t fastställda villkor användas högst 25,000
kronor till understöd åt centralbyråer och undantagsvis även åt andra
sammanslutningar för förmedling av dylika föreläsningar, 3,000 kronor till
arvode åt en hos skolöverstyrelsen anställd föreläsningskonsulent samt
högst 8,000 kronor till understöd åt vissa anstalter och föreningar för av
dem havda resekostnader för föreläsare ävensom 1,500 kronor till understöd
för utgivande av Tidskrift för föreläsningsverksamheten;
dels ock medgiva, att för tiden 1 juli 1929—30 juni 1930 det minsta antal
föreläsningar, som för åtnjutande av statsbidrag skall årligen anordnas av
anstalt eller förening, varom här är fråga, må utgöra 10.
I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft en motion
(1:137), däri hemställts, att riksdagen måtte besluta, bl. a.,
att såsom understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar, anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag
av 428,500 kronor ävensom medgiva, att av detta anslag
må användas dels 3,000 kronor till arvode åt en hos skolöverstyrelsen anställd
föreläsningskonsulent, dels 1,500 kronor till fortsatt utgivande av
Tidskrift för föreläsningsverksamheten, dels högst 20,000 kronor till understöd
åt centralbyråer, dels högst 10,000 kronor till understöd åt föreläs
-
Understöd åt
anstalter och
föreningar,
som anordna
populärvetenskapliga
föreläsningar.
6
Riksdagens skrivelse Nr 2A1.
ningsförbund och dels högst 10,000 kronor till understöd åt vissa anstalter
och föreningar för av dem havda resekostnader för föreläsare, samt
att dessa understöd måtte få i övrigt utgå i huvudsaklig överensstämmelse
med de villkor, skolöverstyrelsen föreslagit i yttrande den 14 oktober
1924 över Betänkande med utredning och förslag angående det fria och
frivilliga folkbildningsarbetet.1
Riksdagen behjärtar visserligen behovet av kraftigare stöd åt här
ifrågavarande del av folkbildningsverksamheten men anser, att någon
mera väsentlig ökning av förevarande anslag eller någon mera genomgripande
ändring av grunderna för understöd åt föreläsningar icke nu bör
ske, då riksdagen ännu icke varit i tillfälle att i ett sammanhang taga del
av folkbildningssakkunnigas härom framlagda förslag och däröver avgiva
yttranden. Riksdagen har därför icke kunnat bifalla den av motionären
föreslagna höjningen av anslaget med 28,500 kronor i vidare mån, än att
riksdagen beslutat, att anslagsposten till resekostnader för föreläsare skall
ökas från hittillsvarande 8,000 kronor med 2,000 kronor till 10,000 kronor
och anslaget i följd härav bestämmas till 402,000 kronor. Enligt nu gällande
bestämmelser kan understöd till resekostnader utgå till avlägset liggande
och ekonomiskt mindre bärkraftiga orters föreläsningsanstalter och
föreningar med högst hälften av det belopp, varmed resekostnaden i genomsnitt
för varje föreläsning under året överstiger 8 kronor. Den föreslagna
och av riksdagen nu beslutade ökningen av nämnda anslagspost
innebär, att understöd i stället må utgå med högst tre fjärdedelar av det
belopp, varmed resekostnad, bestående av utgifter för järnvägsbiljetter och
ångbåtsbiljetter samt för skjutslega, i genomsnitt för varje föreläsning
under året överstiger 4 kronor. Riksdagen har ansett dessa förmånligare
understödsgrunder redan nu böra genomföras för att något lätta bördan
för här ifrågakommande, ekonomiskt svagt ställda föreläsningsorganisationer.
Förslaget att uppdela den hittillsvarande anslagsposten till »centralbyråer
och undantagsvis även åt andra sammanslutningar för förmedling
av dylika (populärvetenskapliga) föreläsningar» i två poster, en till centralbyråer
och en till föreläsningsförbund, står, såsom i motionen påpekas,
bättre i överensstämmelse med numera rådande förhållanden, varför utskottet
vill tillstyrka en sådan åtgärd. Då totalsumman för detta ändamål,
25.000 kronor, enligt vad utskottet förut anfört, bör bibehållas oförändrad,
torde posten till centralbyråer böra bestämmas till 18,000 kronor
och posten till föreläsningsförbund till 7,000 kronor.
Vidkommande de av motionären i övrigt föreslagna ändringarna i gällande
bestämmelser rörande föreläsningsverksamheten äro dessa delvis
sådana, som torde kunna av Eders Kungl. Maj:t vidtagas utan att särskilt
1 Transumt av skolöverstyrelsens yttrande, innefattande av överstyrelsen föreslagna villkor,
finnes såsom bilaga fogat vid motionen.
Riksdagens skrivelse Nr 211. 7
medgivande av riksdagen därtill är erforderligt. De ändringar, som äro
av beskaffenhet att böra underställas riksdagen, gälla understöd åt föreläsningsverksamhet
genom riksförbund för studieverksamhet, understöd
till föreläsningsförbund, rätt att till föreläsningsämne välja politiska eller
religiösa frågor, för så vitt föreläsningen har rent saklig karaktär och ej
är agitatoriskt hållen, rätt att under vissa villkor erhålla understöd för
underhållning med sång, musik, uppläsning eller dramatisk framställning
samt slutligen bestämmelse om att mer än en föreläsningsanstalt i varje
kommun må erhålla understöd, endast när det gäller vidsträcktare eller
folkrikare kommuner. Mot vad i dessa hänseenden föreslagits synes riksdagen
i princip intet vara att erinra, så mycket mindre som till större delen
förslaget avser ett lagfästande av redan tillämpad praxis. Frågan om
den närmare utformningen av berörda bestämmelser torde dock böra ankomma
på Eders Kungl. Maj:t i samband med utfärdande av den nya författning
i ämnet, som torde påkallas av de här förordade ändringarna.
Eders Kungl. Maj:ts förslag, att av anslaget måtte få utgå ett belopp av
1,500 kronor såsom understöd för utgivande av Tidskrift för föreläsningsverksamheten,
har riksdagen ansett sig böra bifalla.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att
riksdagen,
dels till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar, anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag
av 402,000 kronor,
dels medgivit, att av detta anslag må enligt av Eders Kungl. Maj:t fastställda
villkor användas 3,000 kronor till arvode åt en hos skolöverstyrelsen
anställd föreläsningskonsulent, högst 18,000 kronor till understöd åt
centralbyråer för förmedling av populärvetenskapliga föreläsningar, högst
7,000 kronor till understöd åt föreläsningsförbund, högst 10,000 kronor till
understöd åt vissa anstalter och föreningar för av dem havda resekostnader
för föreläsare, samt 1,500 kronor till understöd för utgivande av
Tidskrift för föreläsningsverksamheten;
dels ock beslutat, att i övrigt understöd från ifrågavarande anslag må
utgå i huvudsaklig överensstämmelse med nu gällande grunder med de
ändringar, som av riksdagen här ovan angivits.
3:o) I den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl. Maj:t under
åttonde huvudtiteln (punkten 244 av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden samma dag) föreslagit riksdagen
att till anordnande av folkbildningskurser (flyttande folkhögskolekurser)
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 25,000 kronor att utgå
efter de grunder Eders Kungl. Maj:t äger bestämma.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts för -
Anordnande
av s. k. flyttande
folkhögskolekurser.
Riksdagens skrivelse Nr 241.
8
slag, får anmäla, att riksdagen till anordnande av folkbildningskurser
(flyttande folkhögskolekurser) för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra
anslag av 25,000 kronor att utgå efter de grunder, Eders Kungl. Maj:t äger
bestämma,
Populärveten- 4:o) I den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen angåSläsnäiaskur-
ende statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1929/1930 har Eders
ser,manord- Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln (punkten 246 av det vid proxmiverliteten
Positionen fogade statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden nämnda
UTuppsala dag) föreslagit riksdagen att såsom bidrag till täckande av kostnaderna
och Lund. föreläsningskur ser, som från universiteten i Uppsala och Lund varda
på begäran vare sig av institution, som ej åtnjuter särskilt till populärvetenskapliga
föreläsningar beviljat statsunderstöd, eller av viss kommun
eller enskild person anordnade att under tiden 1 juli 1929—30 juni 1930
eller senare hållas utom universitetsstäderna, anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra reservationsanslag av 9,500 kronor, varav 5,000 kronor
till Uppsala universitet och 4,500 kronor till Lunds universitet, att utgå
under villkor, att den, som begärt föreläsning, tillskjuter för täckande av
föreläsarens resekostnad och arvode minst lika stort belopp som statsbidraget
samt enligt de bestämmelser i övrigt, Eders Kungl. Maj:t må finna
skäl föreskriva.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen såsom bidrag till täckande av kostnaderna
för de föreläsningskurser, som från universiteten i Uppsala och Lund
varda på begäran vare sig av institution, som ej åtnjuter särskilt till
populärvetenskapliga föreläsningar beviljat statsunderstöd, eller av viss
kommun eller enskild person anordnade att under tiden 1 juli 1929 30
juni 1930 eller senare hållas utom universitetsstäderna, anvisat för budgetåret
1929/1930 ett extra reservationsanslag av 9,500 kronor, varav 5,000
kronor till Uppsala universitet och 4,500 kronor till Lunds universitet, att
utgå under villkor, att den som hegärt föreläsning, tillskjuter för täckande
av föreläsarens resekostnad och arvode minst lika stort belopp som statsbidraget
samt enligt de bestämmelser i övrigt, Eders Kungl. Maj:t må
finna skäl föreskriva.
Anordnande 5:o) I den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen angåav
s- ende statsverkets tillstånd och behov under hudgetåret 1929/1930 har Eders
cirklar. Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln (punkten 247 av det vid propositionen
fogade statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för nämnda
dag) föreslagit riksdagen att till anordnande av s. k. universitetscirklar
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 13,000 kronor
att fördelas enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t finner
gott meddela.
Riksdagens skrivelse Nr 241.
9
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till anordnande av s. k. universitetscirklar
för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag av 13,000 kronor
att fördelas enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t finner
gott meddela.
Stockholm den 30 maj 1929.
Med undersåtlig vördnad.
Bihang till riksdagens protokoll 1929.
14 saml. Nr 241—243.
2