Riksdagens skrivelse Nr 176.
1
Nr 176.
Godkänd av första kammaren den 16 maj 1929.
Godkänd av andra kammaren den 16 maj 1929.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition angående åtgärder för beredande
av nybyggnad för statens historiska museum och
övriga under vitterhetsakademiens inseende ställda
statssamlingar m. m. jämte två i ämnet väckta
motioner.
(Statsutskottets utlåtande nr 95.)
Till Konungen.
I den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstand och behov har Eders Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln,
punkten 73, föreslagit riksdagen att, i avbidan på proposition angående
nybyggnad för statens historiska museum och övriga under vitterhetsakademiens
inseende ställda statssamlingar, i riksstaten för budgetåret 1929/1930
för ändamålet beräkna ett extra reservationsanslag av 40,000 kronor.
Sedermera bär Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 15
februari 1929 dagtecknad proposition, nr 98, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden sistnämnda dag, föreslagit
riksdagen att dels medgiva, att det av förutvarande positionsartilleriregementet
hittills disponerade kasernområdet jämte den därå befintliga kasernbyggnaden
samt tillhörande stallflyglar må — under förutsättning av sådana
ändringar i den för området nu gällande stadsplanen, som departementschefen
i statsrådsprotokollet angivit — reserveras för statens historiska museum, vitterhetsakademien
och andra under nämnda akademi ställda statssamlingar
ävensom för andra statliga museer och kulturella institutioner eller ock
statsinstitutioner i övrigt, vilka enligt Eders Kungl. Maj:ts och riksdagens
beslut må komma att framdeles förläggas till byggnader å ifrågavarande tomtkomplex;
dels ock lör utlysande av arkitekttävlan om förslagsritningar till sådana
ändrings- och nybyggnadsarbeten, som äro erforderliga för en förflyttning
av statens historiska museum och övriga under vitterhetsakademiens inseende
ställda statssamlingar till ifrågavarande område, ävensom för uppgörande
av detaljritningar i samma hänseende m. m. för budgetåret 1929/1930
under riksstatens åttonde huvudtitel anvisa ett extra reservationsanslag av
40,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. Nr 176—180.
1059 29
2
Riksdagens skrivelse Nr 176.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två likalydande
motioner, (I: 249 och II: 387), i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte
med avslag å Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 98 besluta att i skrivelse till
Eders Kungl. Maj:t anhålla om ny utredning angående lämplig plats till förläggning
av i propositionen åsyftade byggnader.
Kravet på en förbättring av statens historiska museums och därtill hörande
institutioners lokalförhållanden synes riksdagen välgrundat. Samlingarnas inrymmande,
såsom nu är fallet, på delvis vitt skilda ställen och under stark
trångboddhet försvårar uppenbarligen i hög grad deras utnyttjande för forskningsändamål.
Detta är en betydande olägenhet. Men härtill kommer, att
genom nu berörda lokalsvårigheter en enligt riksdagens mening mycket viktig
sida av museets uppgift icke kan komma till sin rätt, den nämligen att tjäna
såsom en central bildningsinstitution för den del av den svenska allmänheten,
som hyser intresse för och önskar vidga sitt vetande i fråga om våra kulturminnen.
en synpunkt, som jämväl departementschefen tillagt stor betydelse.
Särskilt på grund av de nuvarande lokalernas bristande ändamålsenlighet har
museets möjligheter i berörda hänseende ej kunnat mer än i relativt ringa grad
göra sig gällande.
Riksdagen måste därför finna det synnerligen påkallat, att staten skrider
till åtgärder, som kunna sätta museet i stånd att på ett fullt till!redsställande
sätt fylla sina uppgifter i forskningens och folkbildningens tjänst.
Av handlingarna i ärendet framgår, hurusom flera olika förslag varit å bane
med avseende å museets förläggning. Biologiska museets tomt, områdena omkring
Nordiska museet, galärvarvet, statens tomt i Nobelparken och positionsartilleriregementets
kasernområde hava alla varit under ingående diskussion,
och på sistone har i de i ämnet väckta motionerna framkastats tanken på
Hagaparken såsom förläggningsplats.
Ses denna fråga uteslutande ur ekonomisk synpunkt, är det klart, att blicken
kommer att riktas mot mera perifera delar av staden eller dess omgivningar,
där tomtmarken har ett mindre värde. Det torde dock få anses befogat, att vid
bedömandet av detta spörsmål tillbörlig hänsyn tages till den speciella karaktären
hos den institution, varom nu är fråga, och de särskilda uppgifter, för vilka
den har att verka. Tillmätas dessa senare synpunkter skälig betydelse, måste
det, enligt riksdagens mening, te sig såsom mindre önskvärt att placera museet
i en utkant av staden eller måhända utanför dess gränser. Det nära sambandet
mellan Nordiska museets och statens historiska museums arbetsuppgifter tala
för att de båda institutionerna ej hållas lokalt alltför vitt åtskilda. Museets av
riksdagen ovan såsom mycket betydelsefull angivna natur av en även för allmänheten
avsedd bildningsinstitution synes riksdagen även göra museets förläggning
till en så vilt möjligt central plats i huvudstaden särskilt angelägen.
Ur nu berörda synpunkter synas de ifrågasatta tomterna å Djurgården och det
föreslagna kasernområdet ungefär lika godtagbara. Men under det att mot
Djurgårdsområdena vägande invändningar av andra skäl framkommit, har be
-
3
Riksdagens skrivelse AV 176.
träffande kasernområdets lämplighet för ändamålet nära nog fullständig enighet
uppnåtts hland de myndigheter, som, representerande skilda statsintressen,
haft att säga sitt ord i saken. Kasernområdet ligger nära Nordiska museets
anläggning, det har vidare ett relativt centralt och lätt åtkomligt läge i staden,
och slutligen finnas redan å området byggnader, vilka kunna, visserligen med
nödiga omändringar, komma till användning för det tilltänkta ändamålet.
Obestridligt är ju, att marken här har ett mycket högt försäljningsvärde och
att det därför kunde sättas i fråga, om ej med hänsyn till den inkomst, staten
skulle kunna bereda sig genom upplåtelse av tomter för bostadsbyggande, man
borde, trots platsens påtagliga lämplighet för det ifrågavarande ändamålet,
avstå från tanken på museets förläggning hit och i stället uppsöka annan,
billigare förläggningsplats. Riksdagen har vid övervägande härav kommit till
den slutsatsen, att exploateringssynpunkterna böra få träda tillbaka. Riksdagen
har därvid letts av en stark önskan, att en lösning av förevarande, ur kultursynpunkt
viktiga fråga nu må vinnas på ett sätt, som av ovan angivna skäl
måste betecknas såsom mycket lyckligt för den sak det gäller, men riksdagen
har vid sitt ståndpunkttagande ej heller kunnat undgå att taga ett visst intryck
av vad från departementschefens sida anförts angående läget på tomtmarknaden
med hänsyn till förestående utbud av tomter å staten tillhörig mark
å Ladugårdsgärde samt Stockholms stads egna exploateringsplaner. Ensamt
det område å Ladugårdsgärde, som avses till försäljning, omfattar en så betydande
areal som omkring 800,000 kvm. kvartersmark. Det synes även riksdagen
mindre tillrådligt, att under sådana förhållanden ytterligare belasta
tomtmarknaden med nya försäljningsobjekt för den närmaste framtiden. Härtill
kommer, att det synes ganska ovisst, huruvida det skall bliva möjligt att
finna någon annan plats, som, jämte det att den väl lämpar sig för ändamålet,
tillika kan med mindre kostnad för staten disponeras för museets förläggning.
Riksdagen vill alltså ansluta sig till förslaget om statens historiska museums
förläggande till ifrågavarande kasernområde. Eders Kungl. Maj:t har ifrågasatt,
att hela området skulle reserveras i främsta rummet för museala och andra
kulturella institutioner men även för statsinstitutioner i övrigt, som efter närmare
utredning kunde befinnas böra förläggas dit. Riksdagen vill icke förneka,
att tanken på att till denna plats samla närbesläktade kulturinstitutioner,
särskilt museala och dem närstående, förefaller tilltalande, och flera av de
framkomna planerna i detta avseende synas kunna erbjuda en tillfredsställande
lösning av byggnadsfrågor, som förr eller senare måste bliva aktuella. Emellertid
kan riksdagen icke finna tillräckliga skäl föreligga att redan nu. innan
dessa planer på områdets utnyttjande tagit fastare form, reservera området i
dess helhet på föreslaget sätt. Det torde vara tillfyllest att för närvarande så
sker allenast beträffande den del av området öster om Grevmagnigatans förlängning,
som enligt byggnadsstyrelsens förslag skulle omfatta ett enda kvarter
med en yta av sammanlagt 26,707 kvadratmeter. Vad den återstående till
en areal av 8,812 kvadratmeter uppgående tomtmarken angår, torde frågan om
dess användning tills vidare böra hållas öppen. Enligt byggnadsstyrelsens be
-
4
Riksdagens skrivelse Nr 176.
räkningsnorm skulle sistnämnda tomtområde äga ett värde i närvarande stund
av omkring 1,760,000 kronor.
Med sin nu angivna ståndpunkt till förläggningsfrågan finner riksdagen det
av motionärerna framställda yrkandet om avslag å Eders Kungl. Maj :ts förslag
samt påkallande av ny utredning rörande förläggningsplatsen icke kunna
vinna riksdagens bifall. Vad särskilt beträffar det av motionärerna påpekade
förhållandet, att riksgäldskontoret jämlikt 1918 års riksdags beslut av tillfälliga
lånemedel täckt det förskott å 1,586,729 kronor 36 öre, som på sin tid av statskontoret
utbetalts för uppförande av nytt kasernetablissemang för livgardet
till häst och som avsetts att i sinom tid gäldas genom inflytande försäljningsmedel
för ifrågavarande kasernområde, vill riksdagen framhålla, att riksdagen
icke kan finna denna omständighet i och för sig utgöra något hinder för att
reservera kasernområdet till användning för statens egna byggnader. Skulle
området i dess helhet komma att reserveras, på sätt som föreslagits, torde visserligen,
såsom motionärerna påpeka, nämnda fordran böra täckas genom anslag
på riksstaten. Riksdagen har emellertid, såsom nämnt, ansett frågan om den
väster om Grevmagnigatan belägna, till ett försäljningsvärde av 1,760,000 kronor
uppskattade markens användning böra tills vidare stå öppen, och vid sådant
förhållande föreligger ingen anledning för riksdagen att i detta sammanhang
taga ställning till spörsmålet om beloppets täckande.
Yad angår det av byggnadsstyrelsen i samråd med riksantikvarien utarbetade
byggnadsprogrammet, har detta ju icke någon definitiv karaktär utan
avser allenast att giva eu föreställning om möjligheterna att för museet använda
tomten och de därvarande gamla byggnaderna. Riksdagen anser sig
emellertid icke böra underlåta att påpeka, att den framlagda byggnadsplanen
synes riksdagen väl omfattande. Särskilt synes det riksdagen, att alltför rikliga
utrymmen upptagits till administrationslokaler. Riksdagen vill betona
angelägenheten av att vid ett framtida utarbetande av det definitiva byggnadsförslaget
begränsningar i största möjliga män eftersträvas samt att det noga
tillses, att å området redan befintliga byggnader effektivt utnyttjas.
Mot det äskade beloppet å 40,000 kronor för utlysande av arkitekttävlan
samt för uppgörande av detaljritningar m. m. bär riksdagen intet att erinra,
I likhet med departementschefen finner riksdagen lämpligt att från och med
den 1 juli 1929 kasernbyggnaderna med tillhörande område ställas under byggnadsstyrelsens
förvaltning.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag
dels medgivit, att den i byggnadsstyrelsens skrivelse till Eders Kungl.
Maj:t den 19 januari 1928 angivna, öster om Grevmagnigatans förlängning belägna,
26,707 kvadratmeter omfattande delen av det av förutvarande positionsartilleriregementet
hittills disponerade kasernområdet jämte den därå befintliga
kasernbyggnaden samt tillhörande stallflyglar må — under förutsättning
av sådana ändringar i den för området nu gällande stadsplanen, som departementschefen
angivit i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 15
5
Riksdagens skrivelse Nr 176.
februari 1929 — reserveras för statens historiska museum, vitterhetsakademien
och andra under nämnda akademi ställda statssamlingar ävensom för andra
statliga museer och kulturella institutioner eller ock statsinstitutioner i övrigt,
vilka enligt Eders Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut må komma att framdeles
förläggas till byggnader å ifrågavarande område;
dels ock för utlysande av arkitekttävlan om förslagsritningar till sådana
ändrings- och nybyggnadsarbeten, som äro erforderliga för en förflyttning av
statens historiska museum och övriga under vitterhetsakademiens inseende
ställda statssamlingar till ifrågavarande område, ävensom för uppgörande av
detaljritningar i samma hänseende m. m. för budgetåret 1929/1930 under riksstatens
åttonde huvudtitel anvisat ett extra reservationsanslag av 40.000 kronor.
Stockholm den 16 maj 1929.
Med undersåtlig vördnad.