14

Riksdagens skrivelse Nr 162,

Nr 162.

Godkänd av första kammaren den 14 maj 1929.
Godkänd av andra kammaren den 14 maj 1929.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition angående anslag till kammarkollegium för
budgetåret 1929/1930 jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 86.)

Till Konungen.

I den till riksdagen avlåtna, den 4 januari 1929 dagtecknade propositionen
(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret
1929/1930 har Eders Kungl. Maj:t under sjunde huvudtiteln (punkterna 3
och 4 av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över linansärenden
nämnda dag) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i
ämnet, i riksstaten beräkna dels ordinarie förslagsanslaget till kammarkollegium
till 302,100 kronor dels ock till upprätthållande av kammarkollegii
verksamhet för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 34,500

kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 7 mars
1929 dagtecknad proposition, nr 212, under åberopande av det vid propositionen
bilagda utdraget av statsrådsprotokollet över finansärenden samma
dag — med tillkännagivande, att förslag om anvisande av anslag å extra
stat till kammarkollegii verksamhet icke komme att föreläggas riksdagen,
i följd varav medel för berörda ändamål ej vidare behövde beräknas å riksstaten
för budgetåret 1929/1930 — föreslagit riksdagen att

dels besluta, att antalet ordinarie befattningar i kammarkollegium skall
från och med den 1 juli 1929 vara bestämt på följande sätt:

Befattning

1 generaldirektör .......

4 kammarråd...............

1 förste advokatfiskal

1 andre advokatfiskal

2 förste arkivarier......

5 sekreterare ..............

2 fiskaler .....................

5 notarier.....................

Lönegrad

A 3
B 30
B 28
B 27
B 26
B 26
B 21
B 21

Riksdagens skrivelse Nr 162. 15

BefattninS Lönegrad

1 registrator .................................................................................................... g 24

1 förste expeditionsvakt ................................................................................ g 7

2 kanslibiträden................................................................................................ g 7

3 expeditionsvakter ........................................................................................ g 5

7 kontorsbiträden ............................................................................................ g 4.

Anm. Andre advokatfiskalstjänsten, lönegrad B 27, skall vid inträffande ledighet
nedflyttas i lönegraden B 26.

dels besluta, att å övergångsstat för kammarkollegium skall från och
med den 1 juli 1929 uppföras en befattning som förste arkivarie för lantmäteriutredningar
i lönegraden B 26;

dels godkänna följande stater för kammarkollegium, att tillämpas från
och med den 1 juli 1929:

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............ kronor 242,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag.
................................................................................... » 35,100

Summa kronor 277,600.

B. övergångsstat.

Avlöning, förslagsanslag................................................................ kronor 9,500;

dels minska det ordinarie förslagsanslaget till kammarkollegium, nu
302,100 kronor, med 15,000 kronor, till 287,100 kronor.

I sammanhang med Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen
till behandling förehaft två i ämnet väckta motioner 1:283 och 11:426.

I den förstnämnda motionen har hemställts, att riksdagen ville företaga
sådan ändring i Eders Kungl. Maj:ts proposition, nr 212, att kammarrådens
antal bestämmes till fem.

I den senare motionen har yrkats, att riksdagen med avslag å Eders Kungl.
Maj:ts proposition, nr 212, för budgetåret 1929/1930 ville bevilja de medel
å ordinarie och extra stat, som erfordras för uppehållande av kammarkollegii
verksamhet i enlighet med en av kammarrådet C. F. von Otter vid kammarkollegii
utlåtande i ämnet fogade reservation.

Då riksdagen nu går att angiva sin ställning till Eders Kungl. Majrts förevarande
förslag, får riksdagen till en början framhålla, att riksdagen vid
bedömande av frågan om kammarkollegii organisation, i likhet med departementschefen
och 1926 års besparingssakkunniga, ansett, att hänsyn icke bör
tagas till de möjligheter till mera omfattande förändringar beträffande
kollegii ställning inom förvaltningen, som kunna bliva en följd av den för
närvarande pågående utredningen av frågan om nya grunder för lagstiftningen
om prästerskapets avlöning samt dispositionen och förvaltningen av

16

Riksdagens skrivelse Nr 162.

prästlönejorden. Såsom departementschefen anfört, kan nämligen nu icke
förutses, till vilka resultat den fortsatta utredningen av berörda spörsmål
kan komma att leda, och tidpunkten för deras slutliga lösning synes ej
heller för närvarande kunna med någon säkerhet bedömas. Härtill kommer
ock, att, med hänsyn till de besparingar för statsverket, som genom en
ändrad organisation kunna ernås redan från och med nästkommande budgetår,
uppskov med ståndpunktstagande till förslaget icke synes böra ske.

Kärnpunkten i Eders Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag, såvitt det rör
organisatoriska förändringar i kammarkollegium, utgör frågan om förenkling
av sättet för ärendenas avgörande.

Detta avgörande träffas för närvarande antingen i plenum av generaldirektören
och ledamöterna gemensamt eller på särskilda divisioner, bestående
av generaldirektören och två ledamöter eller av tre ledamöter,
bland vilka den äldste är ordförande, eller ock av generaldirektören i närvaro
av en ledamot.

I plenum avgöras enligt § 12 i instruktionen för kammarkollegiet huvudsakligen
ärenden angående utfärdande, förklaring, ändring eller upphävande
av författningar, allmänna föreskrifter, som det tillkommer kollegium att
utfärda; rikets regalier och dyrbarheter; verkets organisation och arbetsordning;
personal- och ekonomiärenden; samt annan fråga, som generaldirektören
finner lämpligen höra avgöras i plenum.

På division skola enligt § 13 i instruktionen, i den mån icke enligt nyss
anförda stadgande avgörandet bör äga rum i plenum, avgöras ärenden, som
angå Eders Kungl. Maj:ts brev eller remiss, framställning eller utlåtande till
Eders Kungl. Maj:t (dock icke i anledning av besvär över generaldirektörens
beslut); besvär, som hos kollegium anföras över myndigheters beslut; vissa
uppräknade grupper av ärenden, som kollegium äger pröva och avgöra;
annan fråga, vilken generaldirektören finner skäl göra till föremål för samfällt
yttrande.

Av generaldirektören avgöres, enligt § 14 i instruktionen, i närvaro av
den ledamot, till vars rotel ärendet hör, annat ärende än de i §§ 12 och 13
avsedda.

Jämföres uppräkningen i §§ 12 och 13 av ärenden, vilka handläggas i
plenum eller på division, med stadgandena i §§ 2—5 i instruktionen, framgår,
att endast i ett fåtal av hithörande ärendesgrupper beslutanderätten
förbehållits generaldirektören ensam. Den enda av berörda ärendesgrupper,
som ur arbetssynpunkt äger någon praktisk betydelse, torde, såsom i statsrådsprotokollet
framhållits, vara ärenden angående fastställande av det i
19 § 4:o i lagen den 9 december 1910 om reglering av prästerskapets avlöning
omförmälda skogsmedelsbeloppet.

I överensstämmelse med vad besparingssakkunniga förordat, innebär Eders
Kungl. Maj:ts förslag, att den kollegiala förvaltningsformen inskränkes och att
ämbetsverkets chef blir ensam beslutande i huvudparten av de på kollegium
ankommande ärenden.

Riksdagens skrivelse Nr 162. 17

Såsom av redogörelsen i ärendet framgår, hava besparingssakkunniga för
sin del upptagit det av 1902 års löneregleringskommitté på sin tid framställda
förslaget härutinnan, vilket förslag innebar,

att, med undantag för nedan angivna ärenden, den kollegiala formen för
ärendenas handläggning i kammarkollegium måtte upphöra och beslutanderätten
överlämnas åt verkets chef; dock med skyldighet för föredragande
ledamoten att, om hans åsikt icke överensstämde med det av chefen fattade
beslutet, låta till protokoll anteckna sin skiljaktiga mening;

att av kollegium samfällt skulle behandlas och avgöras ärenden, som
anginge: verkets organisation; nya författningars utfärdande eller redan
befintligas förklarande, ändring eller upphävande; allmänna föreskrifter,
som det tillkomme kollegium att utfärda; besvär, som hos kollegium anfördes
över underordnade myndigheters beslut; befordringar, undantagandes
sådan, som avsåge återbesättande av ledig kammarrådsbefattning; extra
ordinarie tjänstemäns och vaktbetjäntes antagande; bestämmande av arvoden
åt amanuenser ävensom av gottgörelse åt andra extra ordinarie tjänstemän
och tillfälliga biträden samt åt extra ordinarie vaktbetjänte; avsked,
tjänstebetyg, förordnanden ävensom tjänstledighet, med undantag av
semester; tjänstemäns och betjäntes fel och försummelser i tjänsten; rikets
regalier och dyrbarheter; samt andra frågor, vilka kollegii chef funne skäl
att göra till föremål för samfällt avgörande; och

att i behandlingen och avgörandet av dessa ärenden skulle deltaga chefen
samt föredraganden och minst en av de övriga ledamöterna.

I ett hänseende hava besparingssakkunniga ansett en ytterligare förenkling
kunna ifrågakomma. Enligt besparingssakkunnigas mening böra
nämligen de löpande, mindre betydelsefulla personalfrågorna, såsom angående
kortare tjänstledigheter och förordnanden under dylika ledigheter
— liksom löpande ärenden rörande verkets ekonomi — överlämnas till
avgörande av chefen i närvaro av föredraganden.

De skäl, som i allmänhet kunna anföras för och emot det kollegiala behandlingssättet
i jämförelse med den form för ärendenas behandling, enligt
vilka dessa, åtminstone i flertalet fall, avgöras av eu ensam beslutande
chef, hava vid skilda tillfällen — då frågor förelegat om omreglering av
andra ämbetsverk — framhållits och debatterats och framgå för övrigt av
statsrådsprotokollet. Riksdagen har därför ansett det icke vara nödigt att
i förevarande sammanhang närmare ingå på detta spörsmål.

Då riksdagen nu haft att i det fall, varom fråga är, taga ståndpunkt till
de skäl, som å ena sidan framförts till stöd för Eders Kungl. Maj:ts förslag i
fråga om förändrad ordning beträffande sättet för ärendenas avgörande hos
kammarkollegium och å andra sidan åberopats för ett bibehållande i huvudsak
av nu gällande ordning i detta hänseende, har riksdagen efter ingående
övervägande funnit sig böra i princip icke motsätta sig, att i enlighet med
Eders Kungl. Maj:ts förslag den kollegiala handläggningen begränsas. Enligt
Bihang till riksdagens protokoll 1929. U sand. Nr 153^162. 2

18 Riksdagens skrivelse Nr 162.

riksdagens uppfattning torde emellertid vissa av de ärenden, i vilka
beslutanderätten ansetts böra överlämnas åt ämbetsverkets chef, med hänsyn
till ärendenas egenartade beskaffenhet samt deras såväl allmänna som
ock för enskilda och korporationer stora reella betydelse alltjämt böra
bibehållas vid kollegial handläggning. Så är till en början enligt riksdagens
förmenande förhållandet med ärenden angående ändring i landets
kommunala och ecklesiastika indelning samt ärenden, vari det på grund av
remiss eller eljest ankommer på kollegiet att avgiva utlåtande till Eders
Kungl. Maj:t eller domstol, med undantag dels för ärenden angående boställhavares
utbyte av husbehovsved mot ersättning i penningar, angående
ersättning till boställsarrendator för skatt, som denne erlagt för i arrendet
ej ingående skogsmark, samt angående framdragande av elektrisk ledning
över boställsmark, ävensom andra dylika partiella nyttjanderätter av mindre
betydelse, dels ock andra av Eders Kungl. Maj:t efter kollegiets hörande bestämda
grupper av ärenden, som regelmässigt äro av mindre räckvidd och enkel
beskaffenhet samt förekomma i relativt stort antal, vilka samtliga synas
böra avgöras av chefen i närvaro av föredraganden. Då fråga är om
avgivande av utlåtande i anledning av besvär över beslut, som enligt § 14
i nu gällande instruktion meddelats av generaldirektören, torde ock, såsom
nu är fallet, beslutanderätten alltjämt böra förbehållas generaldirektören.
Besvärsmål torde däremot självfallet böra vara föremål för kollegial handläggning.

Kollegial handläggning synes riksdagen ytterligare böra förekomma beträffande
vissa ärenden, hänförande sig till äldre under avveckling stående
bestämmelser om rättsförhållanden. Riksdagen åsyftar härvid ärenden angående
hemmans rätta mantal; hemmans eller lägenhets indelning till lotsning,
lotshemmans utbyte, förmåner och friheter samt skyldigheter; förmåner,
rättigheter eller skyldigheter i övrigt, som åtfölja hemman, jord eller
lägenhet på grund av dess särskilda natur och egenskap, där frågan icke
är av beskaffenhet att böra i annan ordning behandlas, samt ärenden angående
skattläggning, där ej sådant äger rum i sammanhang med avvittring.

Till nämnda grupp av ärenden, som hänföra sig till äldre, under avveckling
stående bestämmelser om rättsförhållanden, synes ock riksdagen
böra räknas ärenden angående förvärv åt eller avhändande från staten eller
allmän inrättning av äganderätt till fast egendom, vilka avse beviljande
och avslutande av skatteköp om hemman eller lägenhet, som må av kollegiet
till skatte försäljas, prövning och avgörande huruvida och med vad
villkor försäljning under skattemannarätt av Danviks hospital tillhörigt
hemman eller lägenhet må äga rum samt fastställande av skatteköpeskilling
för hemman eller lägenhet, varom Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande
äger avsluta skatteköp.

I anledning av det av besparingssakkunniga gjorda uttalandet, att den
nuvarande formen för plenibehandling, enligt vilken samtliga ledamöter
skola deltaga i avgörandet, icke bör stadgas såsom obligatorisk för viss

Riksdagens skrivelse Nr 162.

19

eller vissa ärendesgrupper, får riksdagen slutligen i detta sammanhang såsom
sin mening framhålla, att, därest vid företagande av visst ärende till
avgörande av chefen i närvaro av en ledamot eller vid kollegial handläggning
i mindre plenum skulle visa sig, att chefen eller i sistnämnda fall
majoriteten finner ärendet böra avgöras på sätt, som innebär frångående
av tidigare intagen ståndpunkt, ärendet torde höra hänskjutas till plenum.

Riksdagen har härefter till behandling förehaft frågan om indragning av
vissa befattningar hos kollegium samt de i samband därmed stående frågorna
dels om utbyte av en förste arkivariebefattning mot en notarietjänst och
av en nu till 21:a lönegraden hänförd registratorsbefattning mot en likabenämnd
befattning i 14:e lönegraden, dels om uppförande å ordinarie stat
av en ny notarietjänst, dels ock om sänkning av andra advokatfiskalstjänsten
från 27:e till 26:e lönegraden.

Beträffande frågan om indragning av vissa befattningar hos kollegium innebär
Eders Kungl. Maj:ts förslag, vad angår kollegii ordinarie stat, att en nu
vakant kammarrådstjänst skulle från och med nästkommande budgetårs ingång
avföras ur staten samt att befattningen såsom förste arkivarie för
lantmäteriförrättningar skulle uppföras å övergångsstat för att vid inträffande
ledighet å befattningen indragas. Vidare skulle samtliga de från
kollegii extra anslag avlönade befattningarna — ett extra kammarråd,
en extra advokatfiskal, en extra sekreterare och ett extra kontorsbiträde —
indragas med utgången av innevarande budgetår.

I motionen I: 283 har hemställts, att någon minskning i det nuvarande
antalet ordinarie kammarrådsbefattningar icke måtte äga rum, och i motionen
II: 426 har yrkats, att riksdagen måtte bevilja de medel å ordinarie och extra
stat, som skulle erfordras för uppehållande av kammarkollegii verksamhet
i enlighet med den av kammarrådet von Otter vid kammarkollegii utlåtande
fogade reservationen .jj

Då riksdagen haft att taga ställning till nu berörda spörsmål, har riksdagen,
vad först angår frågan om indragning av de härtill föreslagna befattningarna,
vid bortseende från den av riksdagen ovan ifrågasatta utsträckta omfattningen
av kollegial handläggning beträffande vissa ärenden, ansett skäl icke
föreligga för ett frångående av Eders Kungl. Maj:ts, av besparingssakkunniga
förordade och av kammarkollegium tillstyrkta förslag härutinnan. Men
även med hänsyn tagen till vad riksdagen uttalat i fråga om den kollegiala
handläggningen, har riksdagen, särskilt i betraktande av den föredragningsskyldighet,
som enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle komma att påvila
sekreterarna — en föredragningsskyldighet, som står i överensstämmelse med
de krav, som ansetts böra uppställas för sekreterarnas placering i 26:e lönegraden
— funnit tillräckliga skäl icke föreligga för ändring av det förslag,
Eders Kungl. Maj:t framlagt. I varje fall synes riksdagen försiktigheten bjuda,
att, innan erfarenhet vunnits om verkningarna av de i skilda hänseenden
ifrågasatta åtgärderna i förenklande riktning med avseende å kammarkollegii
arbetssätt, någon ändring i den personaluppsättning, Eders Kungl.

20 Riksdagens skrivelse Nr 162.

Maj:t ansett till fyllest för arbetets bedrivande i ämbetsverket, icke bör
komma ifråga.

Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag om utbyte dels av en förste arkivariebefattning
mot en notarietjänst och dels av den nu till 21:a lönegraden
hänförda registratorsbefattningen mot en likabenämnd befattning i 14:e
lönegraden har riksdagen icke haft något att erinra mot förslagen härutinnan.
Riksdagen har även ansett sig böra medgiva uppförande å ordinarie stat av
ytterligare en notarietjänst, och då den föreslagna nedflyttningen i lönegrad
av andre advokatfiskalstjänsten synts riksdagen motiverad, har riksdagen
ock i detta hänseende anslutit sig till Eders Kungl. Maj:ts förslag.

Riksdagen har sålunda i fråga om kollegii personalsammansättning till
alla delar godkänt vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit.

Vad slutligen angår de av Eders Kungl. Maj:t föreslagna övergångsanordningarna
till den nya staten, de framlagda förslagen till stater för kammarkollegium
och anslagsberäkningarna, hava dessa förslag icke givit riksdagen
anledning till erinran.

På grund av vad sålunda anförts och då riksdagen i övrigt ej haft något
att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag, får riksdagen alltså anmäla, att
riksdagen

dels beslutat, att antalet ordinarie befattningar i kammarkollegium skall
från och med den 1 juli 1929 vara bestämt på följande sätt:

Befattnintr

1 generaldirektör ..........

4 kammarråd..................

1 förste advokatfiskal

1 andre advokatfiskal ...

2 förste arkivarier..........

5 sekreterare ..................

2 fiskaler.........................

5 notarier ......................

1 registrator ..................

1 förste expeditionsvakt

2 kanslibiträden............

3 expeditionsvakter ......

7 kontorsbiträden ..........

Anm. Andre advokatfiskalstjänsten, lönegrad B 27, skall vid inträffande ledighet
nedflyttas i lönegraden B 2fi.

dels beslutat, att å övergångsstat för kammarkollegium skall från och med
den 1 juli 1929 uppföras en befattning som förste arkivarie för lantmäteriutredningar
i lönegraden B 26;

dels godkänt följande stater för kammarkollegium, att tillämpas från
och med den 1 juli 1929:

Lönegrad

A 3
B 30
B 28
B 27
B 26
B 26
B 21
B 21
B 14
B 7
B 7
B 5
B 4;

21

Riksdagens skrivelse Nr 162.

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............ kronor 242,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag
................................................................................... » 35,100

Summa kronor 277,600.

B. övergångsstat.

Avlöning, förslagsanslag................................................................ kronor 9,500;

dels ock minskat det ordinarie förslagsanslaget till kammarkollegium, nu
302,100 kronor, med 15,000 kronor till 287,100 kronor.

Stockholm den 14 maj 1929.

Med undersåtlig vördnad.

—162.

Bihang till riksdagens protokoll 1929.

Ib samt.

Nr 153

3