2
Riksdagens skrivelse Nr 1-47.
Nr 147.
Godkänd av första kammaren den 15 maj 1929.
Godkänd av andra kammaren den 15 maj 1929.
Riksdagens skrivelse till Konungen, angående den efter krisåren
tillämpade allmänna lönepolitikens inverkan på jordbrukets
ekonomi m. m.
(Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr i.)
(Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande nr 5.)
Till KONUNGEN.
I en inom riksdagen väckt motion har framställning gjorts därom, att riksdagen
måtte anhålla, att Eders Kungl. Mai rf; ville uppdraga åt de nyligen tillsatta
sakkunniga för utredning av jordbrukets ekonomiska läge m. m. att i samband
med den igångsatta utredningen söka klarlägga, vilken inverkan den efter
krisåren av stat, kommun och enskilda utanför jordbruket tillämpade lönepolitiken
haft på jordbrukets ekonomi, samt tillika undersöka de grunder pa
vilka levnadskostnadindex vilade och hur denna stode i förhållande till livsmedelsindex.
Föreliggande motion hänför sig till ett område, inom vilket ett omfattande
utredningsarbete nyligen igångsatts, sedan 1928 års riksdag darom gjort framställning
till Kungl. Maj :t. Med anledning av inom riksdagen vackta motioner
anhöll nämligen riksdagen uti skrivelse nr 375, att Kungl. Maj:t matte
låta verkställa utredning rörande jordbrukets ekonomiska läge samt angående
åtgärder, som kunde och borde vidtagas i syfte att höja jordbrukets
ekonomiska bärkraft därhän, att förutsättningar skapades för att jordbrukets
arbetare måtte komma i åtnjutande av förbättrade levnadsvillkor.
I skrivelsen framhöll riksdagen bland annat, att såsom ett led i utredningsarbetet
orsakerna till jordbrukets betryckta läge borde klarläggas dels i den
mån de kunde avläsas i de räkenskapsresultat från svenska jordbruk, som hopbragts
på uppdrag av lantbruksstyrelsen och under en följd av ar publicera s,
och dels i den mån de kunde genom andra undersökningar faststallas. Kiksdagen
förmodade, att den pågående utredningen om tullsystemets verkningar
därvidlag kunde bli av visst värde. Uppmärksamheten borde aven fastas vid
importens inverkan i konkurrensavseende. Likaså borde undersökas, i va man
bristen på planmässighet i ansträngningarna att tillvarataga den svenska mar -
Riksdagens skrivelse Nr 1 -4 7.
nådens möjligheter för avsättning av jordbrukets alster kunde bidraga till svårigheterna
för jordbruksnäringen. Och slutligen vore en undersökning av huru
exportmöjligheterna utnyttjats och vad som härvidlag bruste en angelägenhet
av stor vikt.
I vad fråga gäller klarläggandet av orsakerna till jordbrukets betryckta läge
framhöllos sålunda i riksdagens nyssnämnda skrivelse vissa områden, som
borde göras till föremål för undersökning. Det i nu föreliggande motion framställda
yrkandet går ut på, att åt de sakkunniga, vilka den 20 december 1928
på grund av berörda riksdagsskrivelse jämlikt bemyndigande av Eders Kungl.
Maj:t av statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet tillkallats för verkställande
av utredning rörande jordbrukets ekonomiska läge in. m., skulle uppdragas
att därvid till behandling upptaga ytterligare ett par frågor av största
vikt för ett fullständigt klarläggande av förevarande spörsmål. Motionären
vill sålunda hava utrett, huruvida den efter krisåren tillämpade lönepolitiken
för andra befolkningsgrupper än de vid jordbruket anställda menligt återverkat
på jordbruksnäringens ekonomi därigenom att den medfört förhållandevis
högre priser på andra förnödenheter och nyttigheter än livsmedel och sålunda
varit orsak till att levnadskostnadsindex numera ligger på en icke oväsentligt
högre nivå än livsmedelsindex.
Det torde icke kunna förnekas, att lönesättningen på vissa områden av näringslivet
och inom den kommunala och statliga förvaltningsverksamheten kan
komma att fa en konstlad karaktär, som ej har sin grund i lagen om tillgång
och efterfrågan. För jordbrukets utövare torde däremot nämnda lag vara i
allt väsentligt bestämmande för priserna på lantbrukets produkter. Skillnaden
mellan den ersättning, jordbrukets arbetare erhålla för sitt arbete, och de löner,
som andra befolkningsgrupper betinga sig för sitt, är också påtaglig och har
väsentligt ökats under de senare åren.
Riksdagen hyser därför i likhet med motionären den uppfattningen, att den
utanför jordbruket tillämpade lönepolitiken är en faktor av mycket stor betydelse
jämväl för jordbrukets vidkommande och att på grund härav frågan om
denna lönepolitiks art och verkan bör ägnas allvarlig uppmärksamhet vid den
påbörjade utredningen rörande jordbrukets ekonomiska läge in. m. De för
nämnda utredningsarbete lämnade direktiven hava visserligen fått en så vid avfattning,
att det måhända icke är uteslutet, att utredningen kan komma att
omfatta jämväl förevarande spörsmål, trots att uttrycklig föreskrift därom
icke lämnats. Men frågan synes dock riksdagen vara av sådan vikt, att riksdagen
— i syfte att utesluta möjligheten av att frågan icke ägnas tillbörlig uppmärksamhet
-— funnit sig böra ingå till Eders Kungl. Maj:t med anhållan, att
berörda direktiv måtte kompletteras i här förevarande hänseende.
Riksdagen har dock ingalunda förbisett, att möjligheterna torde vara mycket
små att genom den åsyftade utredningen kunna vinna rättelse i eventuellt påvisbara
missförhållanden i här berörda avseende. Men riksdagen hyser dock
samtidigt den förhoppningen, att en undersökning av ifrågavarande spörsmål
åtminstone bör kunna leda till en klarare uppfattning om det ekonomiska sambandet
mellan olika näringar och företag. Därigenom kan måhända även vin
-
4
Riksdagens skrivelse Nr li8.
nas en vidgad förståelse mellan de olika intressegrupperna, vilket i sin tur skulle
kunna bidraga till att det mål uppnås, för vilket förra årets riksdag som
nämnt uttalade sig, då den begärde en utredning, avseende åtgärder »i syfte
att höja jordbrukets ekonomiska bärkraft därhän, att förutsättningar skapas
för att jordbrukets arbetare må komma i åtjnutande av förbättrade levnadsvillkor».
På grund av vad sålunda anförts, får riksdagen anhalla, att Eders Kungl.
Maj:t täcktes uppdraga åt de för verkställande av utredning rörande jordbrukets
ekonomiska läge m. in. tillkallade sakkunniga att vid fullgörandet av sitt
uppdrag söka klarlägga, vilken inverkan den efter krisåren av stat, kommuner
och enskilda utanför jordbruket tillämpade lönepolitiken haft på jordbrukets
ekonomi, samt tillika undersöka de grunder, på vilka levnadskostnadsindex vilar
och hur detta står i förhållande till livsmedelsindex.
Stockholm den 15 maj 1929.
Med undersåtlig vördnad.
Nr 148.
Godkänd av första kammaren den 8 maj 1929.
Godkänd av andra kammaren den 8 maj 1929.
Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. May.ls
proposition angående pensioner från allmänna indragningsstaten
åt vissa tjänstemän vid kontrollen över sockerbeskattningen
m. m., i vad avser pensioner från allmänna
indragningsstaten.
(Bankoutskottets utlåtande nr 27.)
Till KONUNGEN.
I en till riksdagen avlåten, den 15 februari 1929 dagtecknad proposition nr
111 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att, under förutsättning av riksdagens bifall till Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
framlagda förslag om upphävande med utgången av juni
1929 av förordningen angående beskattning av socker, besluta,