Riksdagens skrivelse Nr 120.
15
Jir 120.
Godkänd av första kammaren den 30 april 1929.
Godkänd av andra kammaren den 30 april 1929.
Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående täckande medelst automobilskattemedél
av kostnader för vissa säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar.
(Statsutskottets utlåtande nr 31.)
Till Konungen.
Uti en till riksdagen den 1 februari 1929 avlåten proposition, nr 33,
vilken hänvisats till statsutskottets förberedande behandling, har Eders
Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för nämnda dag, föreslagit
riksdagen medgiva, att till bestridande av kostnaderna för vissa jämlikt
kungörelsen den 23 maj 1924 (nr 318) angående varningsmärken och säkerhetsanordningar
m. m. vid korsningar i samma plan mellan järnväg och
väg vidtagna anordningar må utgå bidrag enligt de i statsrådsprotokollet
förordade grunder, beträffande säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar
å stads område av utjämningsandelen av städernas automobilskattemedel
och i fråga om sådana anordningar vid järnvägskorsningar å landsbygden
av de särskilda länens automobilskattefonder.
Medan i den inom kommunikationsdepartementet tidigare uppgjorda i
propositionen omförmälda promemorian ifrågasatts, att järnvägsintressets
och vägintressets andelar i kostnaderna för ifrågavarande säkerhetsanordningar
skulle utgå efter en verkställd uppskattning i varje särskilt fall,
har i en del avgivna yttranden föreslagits, att fördelningen skulle verkställas
efter en på förhand bestämd genomsnittlig beräkningsgrund. Vid
sitt ståndpunkttagande till frågan har departementschefen framhållit, att
även om det finge antagas att järnvägsintressets och vägintressets andelar
i allmänhet skulle stanna omkring proportionen 1:2, det dock syntes påkallat
att möjlighet till justeringar hölles öppen och att alltså prövningen
skedde från fall till fall, varvid dock ersättningsfrågorna borde om möjligt
avgöras på en gång för större grupper.
16
Riksdagens skrivelse Nr 120.
Riksdagen vill medgiva, att automobilskattemedlen må tagas i anspråk
för nu angivna ändamål. Det hade tvivelsutan varit önskligt, att de
grunder, efter vilka ifrågavarande bidrag från automobilskattemedel skall
beräknas, kunnat erhålla en klarare utformning än det i propositionen
framlagda förslaget innebär. Såsom jämväl under riksdagens behandling
av frågan motionsvis framhållits, synes det dock synnerligen svårt att
komma fram till några mera bestämda normer för dessa bidrags beviljande.
Motionsvis har yrkats den ändring i Eders Kungl. Maj:ts förslag, att
bidraget av automobilskattemedel för varje särskilt fall skulle begränsas
till högst hälften av den kostnad, för vilken bidraget utgår. Riksdagen
har emellertid funnit sig icke böra frångå den i propositionen angivna
norm, efter vilken ifrågavarande kostnader i allmänhet skola fördelas
mellan järnvägsintresset och vägintresset.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att
riksdagen med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition
medgivit, att till bestridande av kostnaderna för vissa jämlikt kungörelsen
den 23 maj 1924 (nr 318) angående varningsmärken och säkerhetsanordningar
m. m. vid korsningar i samma plan mellan järnväg och väg vidtagna
anordningar må utgå bidrag enligt de i statsrådsprotokollet över
kommunikationsärenden den 1 februari 1929 förordade grunder, beträffande
säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar å stads område av utjämningsandelen
av städernas automobilskattemedel och i fråga om sådana
anordningar vid järnvägskorsningar å landsbygden av de särskilda länens
automobilskattefonder.
Stockholm den 30 april 1929.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1929.