Riksdagens skrivelse Nr 109.

3

Nr 109.

Godkänd av första kammaren den 24 april 1929.
Godkänd av andra kammaren den 24 april 1929.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckt
motion angående avlyftande från Norrbottens läns
landsting av kostnaderna för undervisningen vid
Tornedalens folkhögskola i övertorneä.

(Statsutskottets utlåtande nr 56.)

Till Konungen.

I en inom riksdagen väckt motion (II: 217) har hemställts, att riksdagen
måtte i skrivelse till Eders Kungl. Maj:t hemställa, att Eders Kungl. Maj:t
måtte om möjligt till 1930 års riksdag framlägga ett utarbetat förslag till
statens övertagande, helst i full utsträckning, av den undervisning av olika
slag, som bedrives vid Tornedalens folkhögskola i Övertorneä, eller till en
sådan anordning, att Norrbottens läns landsting kan helt eller i möjligaste
mån från sin utgiftsbudget avlyfta anslagen för nämnda undervisnings uppehållande.

Till stöd för förslaget har i motionen anförts följande.

Under ett flertal år har Norrbottens läns landsting vid sina sammanträden
givit anslag för uppehållande av undervisningen vid Tornedalens folkhögskola
i Övertorneä med belopp som har avvägts med hänsyn därtill, att
man för varje år väntat tillkomsten av ett beslut från statsmakternas sida
att övertaga anstalten eller att helt ansvara för de utgifter, som bli en följd
av skolans drivande för varje år. Emellertid har detta hopp om statens
inskridande gäckats, och sedermera har landstinget sett sig nödsakat att
anvisa fyllnadsanslag för undervisningens uppehållande. Frågan är emellertid,
huruvida landstinget i längden kan fortsätta med detta. Landstinget
har nämligen tagit på sig att även med mycket betydande belopp bidraga
till att uppehålla undervisningen vid en annan folkhögskola nämligen den
i Sunderby. Norrbottens läns landsting bär också som bekant den högsta
uttaxeringen i landet och står kanske inför nödvändigheten att ett kommande
år ytterligare höja nämnda uttaxering delvis på grund av den i samband
med gruvkonflikten minskade malmtrafiken under år 1928. Slutligen
bör det ock beaktas, att landstingets budget är synnerligen ansträngd på
grund av utgifter för sjukvård (främst för tuberkulosens bekämpande), ty

881 29

4 Riksdagens skrivelse Nr 109.

anslagen för dylika ändamål måste i ett län med Norrbottens ytvidd bli
mycket betungande.

Det är bland annat på grund av dessa skäl, som landstinget framfört
upprepade framställningar till Kungl. Maj:t, att staten skulle övertaga den
ekonomiska börda, som följer med uppehållande av denna anstalts verksamhet.
Men som motiv för detta övertagande har landstinget ansett sig kunna
framhålla ännu ett skäl, som torde väga ännu mera, nämligen att anstalten
ej tillkommit för att tjäna ett lokalt länsintresse, utan huvudsakligen för att
tjäna ett rffeintresse, d. v. s. för att utgöra en plantskola för svensk kultur
i den finskspråkiga Tornedalen. Från denna utgångspunkt och icke minst
med hänsyn till den omständigheten att den finska staten på andra sidan
gränsen på ett helt annat sätt sörjer för anslag till liknande ändamål har
Norrbottens läns landsting ansett sig ha fog för ett bifall till de framställningar
som avlåtits till Kungl. Maj:t i frågan.

_ Dessa framställningar ha visserligen upptagits till behandling och beredning,
men något resultat har ännu ej avhörts trots att frågan sedan lång tid
tillbaka varit och alltjämt är aktuell. Något omnämnande av saken i den
nu framlagda statsverkspropositionen förekommer ej heller.

I betraktande av den särskilda uppgift, Tornedalens folkhögskola genom
sin belägenhet i de finskspråkiga gränstrakterna har att fylla, synes det riksdagen
befogat, att staten, om så befinnes erforderligt, för uppehållande av
skolans verksamhet ikläder sig större ekonomiska uppoffringar, än som kunna
följa av eljest gällande grunder för statsunderstöd till folkhögskolor. Det
är också riksdagen bekant, att skolan, utöver vanligt understöd från folkhögskoleanslagen,
sedan åtskilliga år erhållit ett tilläggsunderstöd från anslaget
till befrämjande av folkundervisningen i rikets nordligaste gränstrakter.

I motionen har nu påkallats ett statsingripande i syfte att antingen skolan
måtte förvandlas till en ren statsinstitution eller att statens understöd till
skolan måtte så bestämmas, att kostnaderna för densamma komme att helt
eller till största delen bestridas med statsmedel. Med avseende å det första
alternativet vill riksdagen framhålla, att en dylik åtgärd skulle innebära ett
avsteg från den princip, som hittills gällt för de svenska folkhögskolornas
verksamhet, nämligen att dessa arbeta såsom enskilda, av privata företag
eller kommunala korporationer upprätthållna läroanstalter med understöd
av statsmedel. Denna princip, som bygger på, sambandet mellan skolorna
och ortsintresset och som möjliggör friare verksamhetsformer för skolorna,
torde hava visat sig gynnsam för utvecklingen på detta område av undervisningsväsendet,
och riksdagen måste för sin del ställa sig tvivlande, huruvida
det kan vara lämpligt att, om än för detta speciella fall, slå in på en
annan väg. Därtill kommer, att nu ifrågavarande folkhögskola äges av en
särskild stiftelse och är förbunden med lantmannaskola med jordbruksrörelse
samt lanthushållsskola, vilka förhållanden synas ägnade att ytterligare komplicera
frågan om ett statsövertagande. Med hänsyn till berörda omständigheter
anser riksdagen icke tillrådligt, att en blivande utredning inriktas på
skolans omvandling till en statsanstalt.

Däremot måste riksdagen med hänsyn till det både av motionärerna och
av riksdagen framhållna skäl, som hänför sig till skolans särskilda uppgift,

Riksdagens skrivelse Nr 109. 5

finna det önskvärt, att en utredning kommer till stånd, huruvida och på
vad sätt skolan må i större utsträckning än hittills understödjas från statens
sida. Det torde böra ankomma på Eders Kungl. Maj:t att föranstalta
om en sådan utredning samt därefter vidtaga den åtgärd, vartill utredningen
kan giva anledning.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksdagen i anledning av
ovanberörda motion (II: 217) anhålla, att Eders Kungl. Maj:t täcktes verkställa
utredning, huruvida och på vad sätt Tornedalens folkhögskola må i
större utsträckning än hittills understödjas från statens sida, samt därefter
vidtaga den åtgärd, vartill en sådan utredning kan giva anledning.

Stockholm den 24 april 1929.

Med undersåtlig vördnad.