Kungl. Maj:ts proposition Nr 91.
1
Nr 91.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
ändrad lydelse av 6 § i lagen om kyrkofond den 9 december
1910 (nr 141 s. 37); given Stockholms slott den 15
februari 1929.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att
antaga härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse av 6 § i lagen om
kyrkofond den 9 december 1910 (nr 141 s. 37).
Under Hans Maj:ts,
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Cl. Lindskog.
Bihang till riksdagens protokoll 1929.
1 sand.
74 häft. (Nr 91.)
1
Kungl. Maj:ts proposition Nr 91.
2
Förslag
till
Lag om ändrad lydelse av 6 § i lagen om kyrkofond den 9 december 1910
(nr 141 s. 37).1)
Härmed förordnas, att 6 § i lagen om kyrkofond den 9 december 1910
skall i nedan angivna del erhålla följande ändrade lydelse:
6 §•
Av kyrkofonden skola utgöras:
1.---------------------
10. arvode åt ordförande i boställsnämnd, varom förmäles i 32 § ecklesiastik
boställsordning, med belopp, som av Konungen bestämmes.
Denna lag träder i kraft å dag, som Konungen äger bestämma.
0 Senaste lydelse av 6 § se 1925: 450.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 91.
3
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet å Stockholms
slott den 15 februari 1929.
Närvarande:
Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden
Lubeck, Wohlin, Beskow, Lund vik, Boreel, von Steyern, Malmberg,
Lindskog, Bissmark, Johansson.
Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Lindskog anför:
I skrivelse den 14 december 1926 har länsstyrelsen i Linköping gjort framställning
i syfte att bereda ordförande i ecklesiastik boställsnämnd ersättning
för uppsättning och expediering till vederbörande av vid ekonomiska
besiktningar förda protokoll. Vidare hava följande boställsnämndsordförande
nämligen Arthur Gustafson, Gust. Pettersson, Ludvig Brännström, Thore
Alströmer och C. G. Olsson i en till Kungl. Maj:t ingiven skrift anhållit,
att Kungl. Maj:t måtte, utan inväntande av det resultat, vartill begärd eller
pågående utredning kunde föranleda, vidtaga åtgärder för att bereda ordförandena
i de ecklesiastika boställsnämnderna skälig ersättning såväl för
arbete med uppsättande av protokoll och övriga handlingar i dithörande
ärenden, i den mån sådan ersättning ej enligt gällande bestämmelser utginge,
som ock för portoutlägg och assuransavgifter, därest ej dessa senare
kunde genom fribrevsrätt tillgodoses.
Innan jag går att lämna eu närmare redogörelse för innehållet i ovannämnda
skrivelser och däröver avgivna utlåtanden, torde vissa erinringar i
avseende å den boställsnämndsord förande tillkommande ersättningen och
tillkomsten av de härutinnan gällande bestämmelserna vara på sin plats.
Enligt de författningar angående det prästerliga avlöningsväsendet, som
utfärdades den 9 december 1910, utgjordes den åt prästerskapet i de territoriella
församlingarna anslagna fasta egendomen dels av prästgårdar, avsedda
till löntagares bostad, dels ock av löneboställen, vilka senare skulle
obligatoriskt utarrenderas. Enligt ecklesiastik boställsordning av nämnda
dag (nr 141, s. 42) skulle löneboställena — där de ej, såsom icke avsedda
för jordbruk, erfordrade hus av särskild beskaffenhet — vara försedda med
de laga hus, som av synerätt prövades nödiga. Arrendeuppskattningen skulle,
på sätt i förordningen angående utarrendering av prästerskapets löneboställen
den 15 september 1911 (nr 89) stadgades, verkställas på landet av kronofogde
eller länsman (numera av landsfiskal) och i stad av magistratsperson
i samråd med kontraktsprosten, tjänstinnehavare, vars rätt berördes av ut
-
+
Kungl. Maj:ts proposition Nr 91.
arrenderingen, samt ombud för pastoratet (eller i visst fall för domkapitlet),
varefter utarrenderingen ägde rum genom länsstyrelsen efter samråd med
domkapitlet. Ekonomisk besiktning skulle enligt nyssnämnda boställsordning
förrättas på landet av kronobetjänt i orten såsom ordförande jämte två
nämndemän och i stad av magistratsperson såsom ordförande jämte två av
magistraten utsedda sakkunniga män. Av- och tillträdessyn samt laga syn
skulle enligt boställsordningen förrättas av judiciell myndighet: på landet
av domare jämte minst två, högst fyra nämndemän samt i stad av rådstuvurätt.
Sedan vid tillämpningen av arrendeförordningen yppat sig åtskilliga brister
i författningen, tillkallade statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet
på grund av bemyndigande av den 17 oktober 1919 särskilda sakkunniga
(ecklesiastika arrendesakkunniga) för att inom departementet biträda
med revision av nämnda förordning. De sakkunniga — vilka på anförda
skäl utsträckte revisionen även till andra författningar än arrendeförordningen
— avlämnade sitt betänkande den 28 februari 1923.
Enligt arrendesakkunnigas mening vore bristerna i det dåvarande arrendesystemet
hänförliga till bland andra följande omständigheter.
Den nämnd, som hade fått sig anförtrott att verkställa arrendeuppskattningen,
ägde icke den sammansättning, att en fullt pålitlig arrendevärdering
vore att i regel påräkna. Bestämmandet om vilka hus skulle finnas å
löneboställe vore överlämnat åt en myndighet, vilken vid frågans prövning
saknade erforderlig kännedom om betingelserna för boställets utarrendering
och om boställets avkastningsförmåga. Den tillsyn, som utövades däröver,
att arrendatorn hölle lönebostället i god hävd till hus och jord vore icke
tillfredsställande.
I syfte att tillföra arrendeuppskattningsnämnden större sakkunskap, skicklighet
och opartiskhet ansågo de sakkunniga nödvändigt, att för uppdraget
både som ordförande och som ledamöter förvärvades verkligt dugande personer
med en även på egen praktik grundad sakkunskap i jordbruk. Uppskattningsnämnden
borde få sig anförtrodda även andra uppdrag än dem,
som hade sammanhang med själva arrendeuppskattningen och därigenom
erhålla ställningen som en ständigt fungerande nämnd, vilken de sakkunniga
därför benämnde boställsnämnd. Sålunda borde denna nämnd jämväl
hava att å löneboställena förrätta ekonomisk besiktning liksom även av- och
tillträdessyn.
Beträffande verksamhetsområdenas storlek och den därmed sammanhängande
frågan om arvoden och annan ersättning åt boställsnämndsordförandena
framhöllo de sakkunniga bland annat följande.
Verksamhetsområdena för bisittarna i nämnden behövde enligt de sakkunnigas
förslag icke sammanfalla med nämndsordförandenas. För indelningen
i verksamhetsområden för nämndsordförandena borde länsindelningen
vara grundläggande. I sammanhang härmed framhöllo de sakkunniga, att
antalet prästboställen icke i något län överstege vad som syntes kunna läggas
på en nämndsordförande att sköta. I regel understege antalet betydligt
eu mans arbetsbörda. På grund härav syntes det kunna ifrågasättas, att
Kungl. Maj.ts proposition Nr 91.
vissa nämndsordfö rande bleve gemensamma för två eller flera län. Nämndens
ordförande borde äga åtnjuta tast arvode samt därjämte skäligt arvode
föislagsvis sex kronor om dagen — för uppdrag som utfördes i hemmet
utan sammanträde mellan nämndens ledamöter ävensom gottgörelse för uppdrag
som föranledde resa. Som motivering för förslaget om fast arvode
anföra de sakkunniga bland annat: »För att ordföranden må kunna motsvara
de stora anspråk, som enligt sakkunnigas mening måste ställas på
honom, därest ej den föreslagna reformen skall förlora en del av sin betydelse,
måste man kunna för befattningen förvärva person av framstående
duglighet. Sådant torde ej låta sig göra, om befattningens innehavare nödgas
nöja sig med endast reseersättning och dagtraktamente, utan lärer det
vara ofrånkomligt att i första hand avlöna honom med ett fast arvode av
skälig storlek.» Arvodet avsågs att utgå ur kyrkofonden. Arvodets storlek
borde lämpas efter arbetets omfattning, således i stort sett efter antalet
egendomar, varmed vederbörande erhölle befattning. Det borde beräknas
sa, att nämndsordföranden skulle hava att själv bestrida sina utgifter
för expenser. Till ledning vid beräkningen av arvodet ansågo de sakkunniga,
att de till kronans domänintendenter utgående arvoden kunde läggas
till grund. Med hänsyn till de åt nämnda befattningshavare utgående arvodena
syntes följande arvodesskala kunna uppställas
arvode 5,500 kronor när boställenas antal är
» 5,000 » » » » »
* -4,500 » » » » »
» 4,000 » » » » »
* 3,500 » » » >> »
31 3,000 »i t » »
» 2,500 » » » » »
Därest varje län med visst angivet undantag bibehölles som ett distrikt
i nu förevarande hänseende, skulle arvodena för 23 stycken befattningshavare
uppgå till sammanlagt 81,500 kronor.
. 301—350
. 251—300
. 201—250
. 151—200
. 101—150
51—100
. högst 50 *)
I eu till 1925 års riksdag avlåten proposition, nr 222, föreslog Kungl. Maj:t
riksdagen att antaga, så vitt nu är i fråga, dels förslag till lag om ändring
i vissa delar av ecklesiastik boställsordning den 9 december 1910, innefattande
bestämmelser angående inrättandet av boställsnämnder samt dessas
sammansättning och befogenheter m. m., dels ock förslag till lag om ändrad
lydelse av 6 § lagen om kyrkofond den 9 december 1910. Enligt sistnämnda
förslag skulle av k3rrkofonden utgöras jämväl arvode åt ordförande
i boställsnämnd med belopp, som av Konungen bestämdes. Något förslag
i avseende a arrendeuppskattningen framlades ej i propositionen, enär bestämmelserna
därom skulle inga i den i administrativ ordning utfärdade arrendeförordningen.
Emellertid förutsatte de för riksdagen framlagda lagförslagen,
att jämväl arrendeuppskattningen skulle överlämnas till boställsnämnden.
De genom propositionen framförda förslagen anslöto sig i stort sett till
'') Denna arvodesskala innebär praktiskt taget, att varje ordförande skulle åtnjuta ett
grundarvode av 2,000 kronor samt ett tilläggsarvode av 500 kronor för varje helt eller
påbörjat 50-tal boställen inom tjänstgöringsområdet.
6
Kungl. May.ts proposition Nr 91.
de sakkunnigas förslag. Dock uttalade sig föredragande departementschefen
— som i likhet med de sakkunniga ansåg indelningen i tjänstgöringsdistrikt
för nämndsordförandena kunna i huvudsak genomföras med länet som indelningsgrund
— för att grundarvodet för de mindre betungade ordförandena
skäligen kunde beräknas till allenast 1,000 kronor. Med tillämpning
av denna beräkningsgrund skulle sammanlagda arvodesbeloppet för 24
nämndsordförande bliva 65,500 kronor. Vidare meddelade departementschefen,
att det av de sakkunniga föreslagna arvodet för uppdrag, som icke
föranledde resa, förefölle honom opåkallat.
Första lagutskottet, som i avgivet utlåtande, nr 35, yttrade sig över ifrågavarande
förslag, förklarade sig vara övertygat om att det skulle vara möjligt
att, utan att erbjuda arvode, erhålla fullt lämpliga personer i uppskattningsnämnden,
därest man förlänade denna en mera tillfällig karaktär.
Härvid syntes uppskattningsnämndens uppdrag lämpligen böra begränsas
till arrendeuppskattningar och vad därmed sammanhängde och alltså icke
utvidgas till att omfatta även ekonomiska besiktningar samt av- och tillträdessyner.
Uppskattningsnämnden borde enligt utskottets mening tillsättas
för varje förekommande fall, men det förutsattes, att vid personvalet skulle
så vitt möjligt tillgodoses behovet av enhetlighet och kontinuitet vid förrättningar
av detta slag, dock med strängt beaktande av kostnadssynpunkten.
I övrigt föreslog utskottet beträffande ersättningen till uppskattningsmännen,
att dessa borde erhålla rese- och traktamentsersättning enligt resereglementet,
men ifrågasatte jämväl huruvida icke, då ordföranden torde
komma att få svara för uppskattningsinstrumentets uppsättande och utskrift,
expeditionsersättning i någon form borde tillerkännas honom, vilken ersättning
borde utgå av boställets avkastning. Bestämmelser om denna ersättning
förväntades bliva intagna i den reviderade arrendeförordningen.
På sätt framgår av riksdagens skrivelse den 2 juni 1925, nr 304, godkände
emellertid riksdagen, i anslutning till en vid utskottsutlåtandet fogad reservation,
i huvudsak de av Kungl. Maj:t framlagda lagförslagen, bland annat
så vitt angår inrättandet av eu boställsnämnd, till vilken kunde anförtros,
förutom arrendeuppskattningar, uppdragen att förrätta ekonomiska besiktningar
samt av- och tillträdessyner, med allenast vissa på grund av kostnadsskäl
påkallade modifikationer, däribland den, att tjänstgöringsområdet
för boställsnämndens ordförande något begränsades, så att det i regel sammanfölle
med tingslaget. Något fast arvode till nämndsordföranden ansåg
riksdagen ej vara påkallat, vadan riksdagen förklarade sig icke kunna biträda
förslaget till lag om ändrad lydelse av 6 § lagen om kyrkofond, i
vad nämnda lagförslag innebure, att av kyrkofonden skulle utgöras arvode
åt ordförande i boställsnämnd.
Det av riksdagen godkända förslaget till lag om ändring i vissa delar av
boställsordningen förelädes härefter kyrkomötet, som i skrivelse den 3 november
1925, nr 28, anmälde, att jämväl kyrkomötet godkände berörda förslag.
7
Kumjl. Maj.ts proposition Nr 91.
Den 21 november 1925 utfärdades därefter dels, i enlighet med de av
riksdagen och kyrkomötet godkända förslagen, lag om ändring i vissa delar
av ecklesiastik boställsordning (nr 447), dels ock Kungl. Maj:ts ecklesiastika
arrendeförordning (nr 452).
Enligt ovannämnda lag skola finnas ecklesiastika boställsnämnder, en för
varje tingslag på landet jämte de städer, som ligga därinom eller som enligt
Konungens förordnande skola därmed förenas till ett tjänstgöringsområde,
samt en för Stockholms stad. Boställsnämnden skall bestå av tre i orten
boende, i lantbruks- och därmed sammanhängande affärsförhållanden kum
niga män, av vilka en, tillika ordförande, jämte ersättare för honom skola
utses av vederbörande länsstyrelse. Konungen äger, där särskilda skäl sådant
föranleda, rörande nämndens tjänstgöringsområde m. m. förordna annorlunda
än nyss sagts (boställsordningen, 32 §) Nämnden har att verkställa
arrendeuppskattning och i sammanhang därmed uppgöra förslag i fråga om
vilka och hurudana hus böra finnas å löneboställe (arrendeförordningen,
4 §), att förrätta ekonomisk besiktning, å prästgård inom utgången av
tionde året och å löneboställe i regel inom utgången av femte året efter
det, då syn å hävden eller ekonomisk besiktning näst förut å boställe förrättats
(boställsordningen, 31 §), samt att å löneboställe (ej å prästgård)
hålla av- och tillträdessyn (boställsordningen, 43 §). Enligt, 3 § i kungörelsen
den 21 november 1925 (nr 453) med villkor och bestämmelser angående
erhållande av förskott ur kyrkofonden till bekostande av viss nybyggnad å
ecklesiastika löneboställen åligger det boställsnämnden att vid arrendeuppskattning,
som enligt 4 § arrendeförordningen äger rum, avgiva yttranden
och förslag angående beloppet av det förskott, som för boställets bebyggande
bör ställas till arrendatorns förfogande, ävensom angående plan för förskottets
amortering. Slutligen åligger det nämndsordföranden jämlikt 1 §
kungörelsen den 4 januari 1927 (nr 2) med föreskrifter rörande tillämpningen
av lagen samma dag angående tillstånd till försäljning av kyrklig
jord i vissa fall m. m. att företaga till honom överlämnat ärende till undersökning
och förrättning å stället.
Beträffande den ersättning, som tillkommer boställsnämnd för vad densamma
enligt ifrågavarande författningar åligger, gäller följande. Enligt
54 § boställsordningen skola ledamöter av boställsnämnd för sitt uppdrag
beträffande ekonomiska besiktningar och syner åtnjuta resekostnads- och
traktamentsersättning enligt bestämmelserna i gällande resereglemente, därvid
ordföranden skall likställas med domänintendent och annan ledamot
med nämndeman, där han icke på grund av innehavande befattning är
berättigad till högre ersättning. Beträffande uppdrag enligt arrendeförordningen
gäller, när uppdraget föranleder resa, enligt 37 § 2 mom. samma
förordning motsvarande bestämmelse, med tillägg att ordförande för uppsättning
och expediering av yttrande och förslag rörande boställes utarrendering
äger, när för uppsättningen kräves arbete utöver resdagen, tillgodo
-
8
Kungl. May.ts proposition Nr 91.
räkna sig ett belopp motsvarande traktamentsersättning för en dag. För
uppdrag, som icke föranleder resa, må länsstyrelsen kunna tillerkänna ordföranden
arvode med sex kronor för dag. Enligt ovannämnda kungörelse
den 4 januari 1927 äger förrättningsmannen för förrättning rörande friköp
av ecklesiastik jord och uppsättning av protokoll däröver åtnjuta ersättning
efter enahanda grunder som beträffande arrendeuppskattning.
I § 55 boställsordningen meddelas vissa bestämmelser angående vem som
har att betala kostnaderna för ekonomiska besiktningar och syner å boställen.
Kostnaden för ekonomisk besiktning skall i regel gäldas för prästgård
av pastoratet och för löneboställe av arrendatorn samt kostnaden för avoch
tillträdessyn å löneboställe av avträdare och tillträdare till hälften vardera.
Beträffande de i arrendeförordningen omförmälda kostnaderna för boställes
utarrendering och skötsel skola enligt 37 § 1 mom. arrendeförordningen
flertalet av dessa — och däribland kostnaden för arrendeuppskattningen,
i vilken uppskattning, såsom nyss nämnts, ingår även utredning av
frågan om byggnadsförskott — av länsstyrelsen förskjutas av allmänna
medel samt sedermera ersättas av från bostället inflytande arrendemedel,
varemot kostnader, som uppstå till följd av framställning från arrendator,
gäldas av denne.
I detta sammanhang anser jag mig böra erinra därom, att riksdagen i
skrivelse den 24 februari 1928, nr 36, anhållit, att Kungl. Maj:t ville låta
verkställa utredning, huruvida och på vad sätt arrendator av ecklesiastikt
löneboställe kunde beredas lättnad med avseende å skyldigheten att gälda
kostnad för ekonomiska besiktningar å bostället samt för riksdagen framlägga
det förslag, som av utredningen kunde föranledas. Denna riksdagens
skrivelse har den 31 mars 1928 för yttrande remitterats till kammarkollegiet
och övriga vederbörande.
Jag återkommer nu till de i ärendet föreliggande framställningarna.
Länsstyrelsen i Linköping har — med förmälan, att länsstyrelsen från
vissa ordförande i ecklesiastika boställsnämnder mottagit räkningar för uppsättning
och expediering till vederbörande av vid ekonomiska besiktningar
förda protokoll, men att länsstyrelsen funnit sig icke lagligen kunna gälda
ifrågavarande kostnader -—- anhållit om bemyndigande att för sådana kostnader
få tillerkänna nämndsord förande ersättning på enahanda sätt, som i
37 § ecklesiastika arrendeförordningen stadgades rörande expeditionsersättning
beträffande arrendeförslag. I sin nämnda skrivelse har länsstyrelsen
ytterligare anfört följande. I saknad av bestämmelser i sådant syfte torde
avskrifter för vederbörandes räkning av protokoll över verkställda ekonomiska
besiktningar få ombesörjas av antingen länsstyrelsen eller domkapitlet.
I sistnämnda fall torde detta arbete undantagslöst medföra för domkapitlen
eu ökad utgift för skrivhjälp och även för länsstyrelserna torde ofta sådana
ökade utgifter ej kunna undvikas. I allt fall måste ju nämndens ordförande
upprätta originalinstrumenten över ekonomiska besiktningar och syner, och
9
Kungl. Maj.ts proposition Nr 1)1.
länsstyrelsen funne det icke i överensstämmelse med full billighet och rätt
visa, att en sådan skyldighet åvilade honom utan särskild ersättning. Då
tvivel torde råda, huruvida ordförande i boställsnämnd jämväl i övrigt
enligt gällande bestämmelser åtnjöte tillräcklig ersättning för sitt uppdrag,
syntes bristen på nödiga bestämmelser i det avseende, varom här vore fråga,
vara föga ägnad att underlätta länsstyrelsernas strävan att vid förordnande
av sådana ordförande utfinna personer, som vore för sina uppdrag bäst
skickade. Länsstyrelsen, som funne ordförande i boställsnämnd lämpligas!
böra verkställa samtliga expeditioner beträffande protokoll över ekonomiska
besiktningar och syner, hemställde förty, att Kungl. Maj:t täcktes meddela
nödiga bestämmelser i hithörande avseende på sätt länsstyrelsen föreslagit.
Över länsstyrelsens framställning hava infordrade utlåtanden avgivits av
samtliga domkapitel och Stockholms stads konsistorium samt från länsstyrelserna
i orterna med undantag av länsstyrelsen i Linköping ävensom av
överståthållarämbetet, kammarkollegiet och statskontoret. Av nämnda myndigheter
hava vissa överlämnat yttranden av åtskilliga ordförande i ecklesiastika
boställsnämnder.
Den av Arthur Gustafson m. fi. boställsnämndsordförande gjorda framställningen
saknar särskild motivering.
Jämväl i detta senare ärende hava samtliga ovannämnda myndigheter
utlåtit sig. Med vissa av de inkomna utlåtandena hava överlämnats yttranden
av ordförande i boställsnämnder, varjämte domkapitlet i Visby vid
sitt yttrande fogat eu av stiftssekreteraren därstädes H. Endre upprättad
promemoria jämte däröver avgivna yttranden.
I avseende å tillämpningen av de i författningarna meddelade bestämmelsertia
rörande ersättning för nämndsordförandenas bestyr framgår av de i
ärendet inkomna yttrandena, att den är ytterst växlande och olikartad. 1
icke ringa utsträckning synes den ersättning, ordförande uttager åt sig, omfatta
icke blott resekostnads- och traktamentsersättning utan jämväl gottgörelse
för uppsättningen av förrättningsprotokollet även i andra fall än då
fråga är om arrendeuppskattning samt för papper och porton. Sålunda inhämtas
beträffande Stockholms län, där protokoll rörande syner och besikt
ningar uppgivits i regel utskrivas i 2 exemplar, att kostnaden för protokollets
uppsättning, utskrift och expediering uttagits inom ett distrikt med
omkring 75 öre för sida, inom ett annat distrikt för allenast ett av två utskrivna
exemplar med 1 krona för första arket och 75 öre för varje följande
ark och inom andra distrikt med belopp av 5—12 kronor för protokoll, till
vilka kostnader stundom kommer särskild gottgörelse för porto. Portokostnaden
har av en nämndsordförande förmälts uppgå till omkring tre kronor
för varje förrättning, vilket angivits vara beroende på att alla kallelser
och protokollssändningar måste ske under rekommendation. För egen del
har länsstyrelsen i Stockholms län såsom kostnader för ekonomisk besikt
-
10
Kungl. Maj ds proposition Nr 91.
ning samt av- och tillträdessyn angivit rese- och traktamentsersättning åt
boställsnämndens ordförande, arvoden till biträdande sakkunnige, utgifter
för porton och papper till kallelser eller annan nödig skriftväxling, expediering
av protokoll och avsändande av de i 37 § 2 mom. boställsordningen
omförmälda underrättelser. För det exemplar av protokoll över syner och
besiktningar, som länsstyrelsen infordrar för att införlivas med länsstyrelsens
arkiv, utbetalar länsstyrelsen en ersättning av 4—8 kronor, som avföres
å femte huvudtitelns anslag för skrivmaterialier och expenser, ved m. m.
Som kostnad för arrendeuppskattning anser samma länsstyrelse nämndsordförandeu
äga debitera dels rese- och traktamentsersättning, dels utgifter föi
porton och papper till kallelser med mera, dels ock, då särskild expeditionsersättning
icke utginge, enahanda utgifter för protokollets expediering.
Samma länsstyrelse har vidare — efter anmärkande att i 3* § 2 mom.
arrendeförordningen omförmäld ersättning (varmed torde avses den i momentets
andra punkt omförmälda) beträffande länet endast i enstaka fall
påkallats — meddelat att boställsnämndernas ledamöter däremot i ett flertal
fall tillgodogjort sig rese- och traktamentsersättningar för närvaro vid särskilt
sammanträde för justering av protokoll över uppskattningsförrättning,
varigenom ordföranden kunnat bereda sig ersättning för verkliga utgifter
för uppsättning och expediering av protokoll. Enär kostnaden för vissa
närmare angivna ärendens handläggning i regel inskränkte sig till utgifter
för porto och papper, ansåge länsstyrelsen, att nämndsordföranden ej borde
behöva bokföra kostnaderna särskilt för varje ärende och att arrendatorn
ej skäligen borde svara för dem. Efter vad länsstyrelsen i Visby meddelat,
har utanordning skett av kostnad för kuvert och porton i arrendeuppskattningsärenden
att ingå i avräkning vid disponerande av arrendemedel. A
andra sidan har av länsstyrelsen i Göteborg upplysts, att nämndsordförande
icke uppbure ersättning för postporto, telefonavgifter in. in. Huru förfares
i Östergötlands län framgår av länsstyrelsens i Linköping i ärendet
gjorda framställning, för vars innehåll jag i det föregående lämnat redogörelse.
Likaledes har olika förfaringssätt iakttagits beträffande utskrivandet av
protokollen över syner och besiktningar. På somliga håll ombesörjer nämndsordföranden
utskriften av samtliga erforderliga exemplar, på andra håll utskrives
genom hans försorg två exemplar, under det domkapitlet tillhandahåller
de för kontraktsprostarna och kyrkoråden behövliga exemplaren,
stundom åter utskriver nämndsordföranden allenast ett exemplar.
Av de avgivna yttrandena framgår även, att tillvägagångssättet i fråga om
vem som har att utgiva de nämndsordföranden tillkommande ersättningarna
icke är enhetligt, varjämte från vissa håll framhållits det betungande för
arrendatorerna att få vidkännas de ersättningsbelopp, som de nu hade sig
ålagt att utgiva.
Kun yl. Maj:t,‘i proposition Nr 91. 11
Samtliga hörda myndigheter med undantag av länsstyrelsen i Kalmar och
överståthållarämbetet, vilka uttalat sig i avstyrkande riktning, hava förordat
bifall till den av länsstyrelsen i Linköping gjorda framställningen eller tillstyrkt
andra åtgärder för vinnande av det i framställningen angivna syftet.
Härvid har dock länsstyrelsen i Stockholms län förmält sig finna att boställsordningens
och arrendeförordningens föreskrifter i angivna avseenden
vore tillämpliga å llertalet fall men mindre ändamålsenliga i fråga om siittet
för ersättande av utgifter till porto, papper och dylika expenser. Men tillika
har denna länsstyrelse — med framhållande av önskvärdheten att såväl
länsstyrelsen som kyrkorådet tillförsäkrades ett exemplar av besiktnings-och
syneprotokoll, vilket rättvisligen dock icke borde bekostas av boställsarrendatorn
— i anslutning till den av länsstyrelsen i Linköping gjorda framställningen
hemställt, att nämndsordförandena och ersättarna för dessa måtte
tillerkännas tjänstebrevsrätt för fullgörandet av sina uppdrag ävensom skäligt
bidrag av allmänna medel till kostnader för skrivmaterialier och andra av
uppdraget föranledda expenser samt därutöver ersättning för visst antal
exemplar av protokoll över ekonomiska besiktningar och syner. Av de länsstyrelser
och domkapitel, som ansett det av länsstyrelsen i Linköping avsedda
syftet böra vinnas på annan väg än den av sagda länsstyrelse föreslagna,
hava flera uttalat sig för att nämndsordförande i enlighet med vad
som föreslagits i ovannämnda proposition till 1925 års riksdag måtte tillerkännas
fast årligt arvode ur kyrkofonden, i vilket fall, såsom stundom
framhållits, den enligt 37 § 2 mom. arrendeförordningen medgivna särskilda
expeditionsersättningen borde bortfalla. Flera myndigheter hava, i likhet
med länsstyrelsen i Stockholms län, förordat beviljande av tjänstebrevsrätt
åt nämndsordförandena. Länsstyrelsen i Nyköping bär föreslagit, att ersättning
för uppsättning och expediering av protokoll vid arrendeuppskattningar
samt vid ekonomiska besiktningar och syner ej måtte sättas lägre än ett
belopp motsvarande traktamentsersättning för två dagar. Länsstyrelsen i
Jönköping har hemställt att, därest ersättning för ekonomiska besiktningar
och syner medgåves, denna ersättning såväl som ersättning för uppsättande
av arrendeförslag måtte få utgå direkt från kyrkofonden. Länsstyrelsen i
Malmö har, med anslutning till den av länsstyrelsen i Linköping gjorda
framställningen, tillika hemställt, att boställsnämndsordförande måtte tillerkännas
ett årligt arvode, beräknat efter antalet arrendelotter som tillhörde
boställsnämndens distrikt, exempelvis 10 kronor för varje. Länsstyrelsen i
Vänersborg har ansett lämpligaste formen för gottgörelse vara ett årligt arvode,
beräknat efter antalet ecklesiastika boställen inom tjänstgöringsområdet,
varförutom vanlig rese- och traktamentsersättning borde utgå. Tillsvidare
och intill dess en definitiv avlöningsreglering kunde komma till stånd, borde
enligt länsstyrelsens åsikt en utsträckning av den nuvarande rätten till ersättning
beredas på sätt länsstyrelsen i Linköping föreslagit. Efter länsstyrelsens
i Örebro mening borde åtgärder vidtagas för en revision av bestämmelserna
om nämndsordförandenas ställning och till dem utgående ersättningar.
Länsstyrelsen i Västerås har, under erinran om förekommande ersättningsbestämmelser
i nådiga kungörelsen den 17 december 1926 med
tillämpningsföreskrifter till lagen den 4 juni 1926 om upplåtelse under åborätt
av viss jord, förklarat sig anse, att ordförande i boställsnämnd borde
berättigas att för uppsättning av protokoll eller instrument över arrendeuppskattning
samt laga av- och tillträdessyn tillgodoräkna sig traktamente för
12 Kungl. Maj:ts proposition Nr 91.
tre dygn samt för ekonomisk besiktning liknande ersättning för ett dygn,
varjämte länsstyrelsen borde vara berättigad att för av länsstyrelsen från
ordföranden infordrat yttrande eller yttrande, som icke erfordrade resa, tilldela
ordföranden ersättning med skäligt belopp, motsvarande traktamente
för högst två dygn. Länsstyrelsen i Östersund bär föreslagit, att ersättning
för expedierande av originalprotokoll över såväl ekonomiska besiktningar
som av- och tillträdessyner å löneboställen måtte lämnas efter enahanda
grunder, som nu gällde ifråga om expeditionsersättning för arrendeuppskattningsinstrument,
samt att, därest ordföranden ålades att utöver nämnda
originalprotokoll ombesörja ytterligare expeditioner, skälig ersättning för det
ökade arbetet därmed måtte tillerkännas honom. Därjämte syntes ersättning
böra utgå, förutom för uppdrag, som icke föranledde resa, för yttranden
och förslag, som ordförande i boställsnämnd av vederbörande myndighet
anmodades att i denna egenskap avgiva. Enligt länsstyrelsens i Umeå åsikt
borde nuvarande bestämmelse om ersättning motsvarande ett dagtraktamente
bibehållas som normalfall, men länsstyrelsen tillerkännas rätt att efter prövning
av förevarande förhållanden medgiva högre ersättning, motsvarande
dagtraktamente för högst tre dagar.
Domkapitlet i Uppsala har ansett ordförande i boställsnämnd böra äga
att för uppsättande av protokoll och övriga expeditioner tillgodoräkna sig
som förrättningsdag en dag utöver vad som åtginge för själva synen eller
besiktningen och därför åtnjuta traktamentsersättning med samma belopp
som för vanlig förrättningsdag. Domkapitlet i Strängnäs har föreslagit, att
uppsättande av ett exemplar av protokoll måtte gottgöras med dagtraktamente
för en expeditionsdag samt utskrift av ytterligare exemplar, traussumt
av protokoll och uti 37 § ecklesiastik boställsordning föreskriven underrättelse
till kontraktsprostarna med skälig ersättning för själva utskrivandet.
Därjämte borde ordföranden tillerkännas ersättning för kostnaderna för skrivmaterialier,
porto, telefonsamtal o. d. mot företeende av verifikationer. Ersättningen
för uppsättande av det första protokollsexemplaret borde gäldas
på sätt 55 § ecklesiastik boställsordning föreskreve, varemot utskrift av
övriga protokollsexemplar, transsumter eller uppgifter jämte kostnaden för
skrivmaterialier o. d., vilka senare till en del icke kunde hänföras till viss
förrättning, borde gäldas av kyrkofonden. Enligt domkapitlets i Lund mening
borde ersättningen till nämndsordföranden för utskrift av protokoll vid
syner och besiktningar utgå som expeditionslösen och icke på sätt länsstyrelsen
i Linköping föreslagit.
I förut omförmälda, av konsistorienotarien vid domkapitlet i Visby Hjalmar
Endre upprättade promemoria har, med utgångspunkt från förhållandena
i Gotlands län, framlagts ett förslag till nu ifrågavarande angelägenhets
ordnande på huvudsakligen det sättet, att ordföranden i boställsnämnd
tillerkändes dels för kansligöromål, skrivmaterialier och portokostnader en
årlig ersättning av 250 kronor, dels för varje syneförrättning, ekonomisk
besiktning och arrendeuppskattning reseersättning och dagtraktamente samt
visst arvode för själva förrättningen och visst arvode för instrumentets upprättande,
dels för varje annat uppdrag, jämte reseersättning och dagtraktamente
i fall då uppdraget krävde resa, visst arvode, dels ock lösen för utskrift
av protokoll efter närmare angiven grund, varjämte föreslagits att
förstnämnda ersättning av 250 kronor årligen skulle utgå ur kyrkofonden
samt övriga ersättningar efter nu gällande grunder, med iakttagande att de
bostadsnämnden eller dess ordförande tillkommande ersättningar förskötes
Kungl. Maj:ts proposition Nr 91. 13
av länsstyrelsen. Mot detta förslag har varken domkapitlet eller länsstyrelsen
i lanet framställt någon erinran.
korslaget därom att nämndsordförande tillkommande ersättning borde förskjutas
av länsstyrelsen har även framkommit i andra yttranden än nyssnämnda
promemoria och liar motiverats därav, att svårighet stundom yppats
att av arrendator utfå ersättningsbelopp, som denne hade att utgiva.
\ad angår den av Arthur Gustafson m. fl. boställsnämndsordförande
gjorda framställningen, hava de hörda myndigheterna i allmänhet tillstyrkt
bifall till densamma, en och annan under framhållande av det trängande
behovet av snar reglering av ersättningsfrågan.
Ur de avgivna yttrandena torde utöver vad ovan sagts följande få återgivas.
Länsstyrelsen i Visby (utlåtandet den 13 juni 1928): Länsstyrelsens hittills
gjorda erfarenheter av nu gallande ordning för ersättning åt boställsnänmdsoi
d to randena ginge otvivelaktigt i den riktningen, att eu ändring vore i hö"
grad av noden Rent principiellt syntes det oriktigt, att staten utkrävde ett
arbete, som icke amnade rimlig ersättning ens för direkta, ofrånkomliga
hnÄna D A >kU!!C ]U kunna invändas’ att uppdraget såsom ordförande i
bos allsnamnd borde anses sasom ett förtroendeuppdrag och att ingen vore
skyldig att ataga sig detsamma mot sin egen önskan. Men faktiskt torde
saken ligga till på annat sätt åtminstone vad Gotlands län anginge. De
ganska hoga kvalifikationer, som måste ställas på innehavarna av dessa betattnmgar
begränsade kretsen av dem, som kunde stå till disposition, och
da salunda icke minst i Gotlands lan endast ett fåtal personer kunde ifrågakomma
till dessa uppdrag, uppstode, såsom länsstyrelsen flera gånger eriarit,
verkliga svårigheter. Att länsstyrelsen hittills trots flera ombyten —
beroende icke minst på ersättningsfrågan - lyckats finna innehavare till
befattningarna, finge tillskrivas, att lansstyrelsen åtminstone för nu löpande
tjänstgöringsperiod genom övertalningar förmått lämpliga personer att med
frånseende av egna personliga önskemål av pliktkänsla mot det allmänna
ataga sig ett uppdrag, som medförde avsevärt arbete och stundom direkta
b GVe frfatta- Länsstyrelsen i Malmö (utlåtandet den 8
ord förande Tf'' *V '' länsstyrels/n hade till sin hjälp en boställsnämndsord
förande, fullt vuxen sin uppgift, vore så stor, att länsstyrelsen ansåge
sig icke vara i stand att på ett tillfredsställande sätt handlägga och avgöra
de ecklesiastika arrendeärendena, med mindre länsstyrelsen hade att lita si"
till eu sakkunnig, praktiskt erfaren boställsnämndsordförandes råd och förfaf
,^ar . länsstyrelsen haft att utse ordförande i länets boställsnämnder
hade de visat sig, hur utomordentligt svårt det vore att för detta uppdrag
Wk1 ! kvalificerade personer. Det hade lyckats länsstyrelsen den gången
tack vaie övertalning och den omständigheten, att i ett par fall en och
samma person utsetts till ordförande i mera än en boställsnämnd. Men
lansstyrelsen hyste verkliga bekymmer inför den eventualiteten, att eu enda
av dessa boställsnämndsordförande icke längre ville ägna sig åt detta uppoffrande
arbete. Att trötthet redan förmärkts vore icke att förundra sm
S‘n m-'' r Länsstyrelsen i Göteborg (utlåtande!
en -6 febiuan 1927). Det hade visat sig avsevärda svårigheter att uppleta
personer, som i sig förenade samtliga för uppdraget erforderliga egenskaper
och därjämte vore benägna att offra tid och krafter på ett så gott som oav
14
Kungl. May.ts proposition Nr 91.
lönat uppdrag. Den nu utgående ersättningen vore ju i själva verket icke
annat än ersättning för en del havda kostnader för uppdragets utförande, i
den mån dessa kunde täckas enligt resereglementets bestämmelser, vilket
ingalunda alltid vore fallet. För förlorad tid och nedlagt arbete erhölls
ingen gottgörelse, icke heller för postporto, telefonavgifter in. m. Från flere
av ordförandena hade också inkommit avsägelse^ och att det lyckats erhålla
lämpliga personer hade tvivelsutan berott på tillfälliga omständigheter och
förhållanden, som ingalunda vore att räkna med för framtiden. — Länsstyrelsen
i Mariestad (utlåtandet den 24 mars 1927): Därest den reform, som
år 1925 genomfördes med avseende å vården av de ecklesiastika boställena,
ej skulle förlora en del av sin betydelse, vore det nödvändigt att till ordförande
i bostadsnämnderna kunna förvärva personer av framstående duglighet,
som kunde med intresse ägna sig åt uppdraget, Sådant torde i
längden knappast låta sig göra, om befattningens innehavare nödgades nöja
sig med endast reseersättning och traktamente samt den ringa expeditionsersättning,
som i vissa fall utginge. Stora anspråk ställdes på ordföranden.
Och det torde hos honom erfordras ett levande intresse för saken, om han
skulle vara villig att för längre tid åtaga sig ett dylikt uppdrag mot den
ersättning, som för närvarande utginge och som helt visst i många fall betydligt
lättare och med mindre ansvarsfullt arbete skulle kunna förvärvas
på annat håll. Boställsnämndsordförandenas arbete torde nog hava blivit
betydligt vidlyftigare än man från början tänkt sig. Och det syntes även
komma att visa sig nödvändigt för myndigheterna att framdeles i allt större
utsträckning anlita deras biträde och sakkunskap i frågor berörande de
ecklesiastika fastigheterna. Samma länsstyrelse (utlåtandet den 13 juli 1928).
Ehuru förvaltningskostnaderna för de ecklesiastika löneboställena genom bostadsnämndernas
införande ökats i oroväckande grad, vore dock ofrånkomligt
att ordförandena bereddes förbättrade ersättningsvillkor. Då nu gällande
förordnanden för ordförandena utlöpte med utgången av innevarande år vore
det av största vikt, att en eventuell ändring i ersättningsbestämmelserna genomfördes
snarast möjligt, enär man eljest kunde befara, att de nuvarande
ordförandena icke komrne att mottaga förnyade förordnanden, vilket skulle
vålla avsevärda olägenheter med avseende å boställenas förvaltning. — Länsstyrelsen
i Örebro (utlåtandet den 17 januari 1927): _ Då det år 1926 gällde
att tillsätta ordförande i boställsnämnderna, visade sig inom detta län genast,
att den ersättning, som tillerkänts ordföranden, ansåges vara för låg. V lsser1
jo-en hade, detta oaktat, för uppdraget kunnat erhållas lämpliga personer,
inen sedan det numera blivit mera känt, huru mycket arbete, som verkligen
vore förenat med uppdraget, kunde det befaras att vid inträffande ledighet
det icke med lika stor lätthet komrne att lyckas erhålla för befattningen
väl skickade och dugliga personer, därest icke förhöjd ersättning tillerkändes
dem.
Av en del vederbörande har framhållits önskvärdheten att uttryckliga be*
stämmelser meddelades rörande omfattningen av mimndsordförandens skyl
dighet att verkställa protokollsutskrift samt rörande den, som hade att gälda
den därför utgående ersättningen. Förslag i sådana hänseenden hava även
framlagts.
De ordförande i boställsnämnder, från vilka föreligga, yttranden i ärendet
hava biträtt förslaget att bereda dem ökad ersättning för uppdraget. Därvid
har eu nämndsordförande i Jönköpings län erinrat, hurusom av 37 § och
43_47 §$ ecklesiastik boställsordning framginge vilket omfattande arbete
Kun ()l. Maj.ts proposition Nr 91. 15
<k''t alåge nämndsordförande att utföra såväl förberedelsevis som efter f«»rrättn
ingen vid uppsättande, utskrift och expediering till parter och myndigheter
av förrättningsprotokollet. Därtill komme all skriftväxling i övrigt
or d.y!lkil förrättningar. Av ordförande i bo.ställsnämnd krävdes ett mycket
gi undligt, omfattande och i många fall ekonomiskt viktigt arbete, samt dessutom
ej obetydliga kontanta utgifter, vilka vore förenade med uppdraget
utan någon ersättning. Eu nämndsordförande i Södermanlands län bär
framhållit, att den ersättning, som dagtraktamentet avsåge att lämna, ofta
icke räckte till kostnaderna, varför hela arbetet fullgjordes fullständigt utan
vederlag. — Sasoin belysande för spörsmålet torde även få hänvisas till de
yttranden, som avgivits dels i den av länsstyrelsen i Östergötlands län väckta
tragan av ordförandena i bostadsnämnden för Torna och Bara härad samt
Lunds stad (Malmöhus län) Sven Linders samt i eu av bostadsnämnderna
1 V ästerbottens'' län J. Rebn, vilka båda tillhört ovannämnda sakkunniga
dels ock över den av Arthur Gustafson med flera boställsnämndsordförande
gjorda framställningen av ordföranden i bostadsnämnden för Västmanlands
östra domsaga och bala stad Alfred Bolander, ävensom tid den bland handlingarna
ti.l detta senare ärende förvarade, av konsistorienotarien Endre avgivna
promemorian med däröver avgivna yttranden.
Av de myndigheter, som efter vad förut nämnts avstyrkt den av länsstyrelsen
1 Linköping gjorda framställningen har länsstyrelsen i Kalmar —
med lörmälan att inom Kalmar län icke mött svårighet att utfinna lämpliga
personer för ifrågavarande uppdrag — vidare anfört att, ehuru den nu utgående
ersättningen till nämndsordförnndena vore den lägsta möjliga ansåge
sig länsstyrelsen, med hänsyn därtill att därom gällande bestämmelser vore
1 överensstämmelse, med riksdagens uttalade mening och att under den korta
tid arrendeförordningen tillämpats någon erfarenhet om den lämpliga storleken
av gottgörelsen icke kunnat vinnas, för närvarande icke kunna biträda
det av länsstyrelsen 1 Linköping framlagda förslaget. — Överståthållarämbetet
har yttrat följande. När man vid 1925 års riksdag efter framställning
från Kungl. Maj:t beslöt införande av särskilda boställsnämnder för förrattande
av ekonomiska besiktningar å prästgårdar och ecklesiastika lönebostaden,
sa ville man icke vidtaga andra ändringar i vederbörande förordningar
än. sådana, som ansåges betingade av beslutet om dessa boställsnamnders
införande. De nya bestämmelser, som infördes 1925, måste därför
tolkas restriktivt, och man kunde därför icke utan riksdagens och kyrkomotets
horande ålägga ordförandena i dessa boställsnämnder vidsträcktare
skyldigheter än 1925 års lagstadganden föreskreve eller tillerkänna dem
storre förmaner än där vore medgivna. Det kunde tilläggas, att man ansett
att ordförandeskap 1 dessa boställsnämnder skulle betraktas mer som ett
förtroendeuppdrag än som medförande en pekuniär vinst och att det därför
ingalunda skulle medföra någon svårighet för en länsstyrelse att erhålla
kompetenta personer. Härav torde få auses framgå, att ordförande i besiktmngsnämnd
icke kunde anses skyldig att utskriva mer än ett instrument
over besiktningen, vilket enligt 57 § i boställsordningen enligt dess lydelse
1 ovannämnda lag den 21 november 1925 skulle förvaras av boställshavaren
eller arrendatorn. Erfordrades härutöver avskrifter, syntes utskriften av desamma
få bekostas av länsstyrelsen eller domkapitlet och utgå av dessas
expensmedel. Enligt 37 § i den nu gällande ecklesiastika arrendeförordningen
vore ordförande 1 boställsnämnd berättigad till ersättning för uppsättning
och expediering av yttrande och förslag, varom förmäldes i 4 § i samma
K; Kungl. Maj:ts proposition Nr 91.
förordning, när för uppsättningen krävdes arbete utöver resdagen, men någon
o-ottgörelse härutöver i berörda avseende vore icke medgiven, och återfunnes
motiveringen för omförmälda ersättning i första lagutskottets utlåtande nr
35 vid 1925 års riksdag pag. 12. Här talades uteslutande om »uppskattningsinstrumentets»
uppsättande och utskrift men icke om något annat.
Överståthållarämbetet kunde icke finna, att länsstyrelsen anfört vägande skal
för ändring av nu gällande bestämmelser och hemställde därför, att itragavarande
framställning icke måtte till vidare åtgärd föranleda.
Kammarkollegiet, vars yttrande är dagtecknat den 20 juli 1928, har anfört
huvudsakligen följande.
Av vad i ärendet förekommit måste det efter kollegiets övertygelse anses
ådagalagt, att den ordförandena i de ecklesiastika boställsnämnderna enligt
nu gällande bestämmelser tillkommande ersättningen är otillräcklig och att,
därest icke ersättningsfrågan löses på ett för nämndsordförandena åtminstone
någorlunda tillfredsställande sätt, fara föreligger att länsstyrelserna
icke skola bliva i stånd att finna kompetenta personer beredda att ataga sig
det ifrågavarande nog så maktpåliggande uppdraget.
Det har stundom angivits som anmärkningsvärt, att någon ersättning motsvarande
den, som vid arrendeuppskattningar kan utgå till nämndsordforande
utöver rese- och traktamentsersättniug, icke medgivits honom vid
ekonomiska besiktningar och syner, ehuru samma för att ej säga starkare
<Aäl kunde åberopas till stöd därför. Nämnda omständighet torde kunna
förklaras därav, att Kungl. Maj:t hade rådighet över arrende förordningens
bestämmelser och i första lagutskottets ovan återgivna uttalande hade direkt
anledning att tillerkänna nämndsordförande expeditionsersättnmg i avseende
å upprättat arrendeförslag, varemot motsvarande befogenhet i avseende a
expeditionsersättnmg för protokoll vid syner och besiktningar ej tillkom
Kungl. Maj:t, enär kostnadsfrågan beträffande sådana förrättningar reglerats
o-enom den ecklesiastika boställsordningen, vilken äger lags karaktär.
* Såsom här ovan påpekats, framgår det emellertid av myndigheternas yttranden,
att nämndsordförandena mångenstädes i olika utsträckning och pa
olika sätt tillgodoförts expeditionsersättning. Utan att vilja närmare inga
på denna fråga vill kollegiet allenast framhålla, att nämndsordförandena med
den ställning de erhållit till följd av riksdagens beslut måste anses berättigade
att i alla de avseenden, vari de ej enligt boställsordningens uttryckliga
stadganden hava att själva vidtaga åtgärd, anlita myndigheterna yarlor ordförandena
torde vara fullt försvarade exempelvis om de upprätta allenast
ett exemplar av syne- och besiktningsinstrument och insända detta för vidare
åtgärd till vederbörande myndighet.
Då trots den mildare tillämpningen av bestämmelserna rörande namndsordförandenas
ersättning det föreligger en så gott som enhällig mening om
ersättningens otillräcklighet och en avlastning å myndigheterna av vissa med
uppdraget förenade besvär och kostnader icke mer an delvis skulle medföra
någon lättnad för nämndsordförandena, anser kollegium det vara skäligt och
av behovet påkallat att bereda nämndsordförandena högre gottgörelse och
därigenom göra det möjligt att för ifrågavarande uppdrag förvärva och behålla
skickliga personer. De på vunnen erfarenhet grundade erinringar, som
i ärendet framkommit, hänvisa på att de förhoppningar, som hysts därom,
att uppdraget som nämndsordförande skulle betraktas som ett förtroendeuppdrag
och att det därför vore lätt att för uppdraget förvärva dugligt folk,
17
Kungl. Maj:ts proposition Nr 91.
icke kunnat infrias, och äro enligt kollegiets uppfattning så allvarliga, att
åtgärder för beredande av nöjaktigare ersättning åt ordförandena respektive
minskande av deras omkostnader böra vidtagas och detta så snart sig göra
I a\ seende å beredandet åt nämndsordförandena av berörda förmån synes
det kollegiet till eu början lämpligt att tillerkänna dem tjänstebrevsrätt.
Nämndsordförandena äro i själva verket organ åt de statsmyndigheter, vilka
hava sig anförtrodd vården om de ecklesiastika boställena och vilka äga
även i utövningen av denna vård begagna sig av fribrevsrätt.
I övrigt synes man böra vid ersättningsfrågans ordnande utgå från att
nämndsordförandena skola, såsom ovannämnda sakkunniga uttryckligen förutsatt,
själva bestrida sina utgifter för expenser, vari tydligen'' ligger även
att utskrift av alla de exemplar av syne- och besiktningsinstrument, som
för vederbörandes behov äro erforderliga, skola av dem besörjas och bekostas.
Härvid synes det kollegiet i huvudsak vara två möjliga lösningar, vilka
närmast böia komma i betraktande. Den ena är att, i huvudsaklig överensstämmelse
med vad länsstyrelsen i Linköping med instämmande av åtskilliga
myndigheter föreslagit, tillerkänna nämndsordförandena rätt att, i
likhet med vad som är medgivet beträffande arrendeuppskattningsinstrument,
för uppsättning och expediering av protokoll över ekonomiska besiktningar
och syner, därest för uppsättningen kräves arbete utöver resdagen, tillgodoräkna
sig ett belopp motsvarande traktamentsersättning för en dag, eventuellt,
på sätt vissa myndigheter föreslagit, för mer än en dag. Såsom en
andra lösning framstår möjligheten att tillerkänna nämndsordförandena
visst fast årligt arvode till sådant belopp, att det kan anses utgöra ersättning
såväl för uppsättning av protokollet och utskrivning därav i erforderligt
antal exemplar som för skrivmaterialier och andra expenser.
I valet mellan dessa båda alternativ har kollegiet funnit det senare vara
att föredraga, detta så mycket hellre som en lösning enligt det förra alternativet
_ skulle vara ganska svåröverskådlig till sina verkningar. Det torde
även bidraga till att underlätta förvärvandet av kvalificerade krafter till det
ifrågavarande uppdraget, om vederbörande hava visshet om att de under
alla förhållanden och oberoende av det större eller mindre antalet förrättningar
under ett visst år kunna påräkna ett bestämt, låt vara blygsamt,
arvode. Vid en sådan lösning lärer den nämndsordförande genom stadgande
i 37 § 2 mom. arrendeförordningen tillerkända särskilda ersättningen
för uppsättning och expediering av yttrande och förslag rörande arrendeuppskattning,
när för uppsättningen kräves arbete utöver resdagen böra
bortfalla. ’
Beträffande det ifrågasatta arvodets storlek, synes beloppet böra i stort
sett lämpas efter antalet egendomar varmed vederbörande erhålla befattning;
och kollegiet har ansett det önskvärt att man för arvodets bestämmande
valde eu sådan beräkningsgrund, att det sammanlagda arvodesbeloppet icke
komme att överstiga det, vari den i propositionen n:r 222 till 1925 års riksdag
tillämpade beräkningsgrunden resulterat. Med hänsyn härtill har kollegiet
funnit följande arvodesskala skäligen kunna uppställas, nämligen
arvode |
250 kronor |
när boställenas antal |
är högst 10 |
» |
350 » |
» > » |
» 11— 20 |
450 |
» » » |
» 21— 30 |
|
» |
550 » |
» » » |
» 31— 40 |
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 74 häft. (Nr 91.)
2
18
Kungl. Maj:ts proposition Nr 91.
arvode |
650 kronor |
när boställenas antal är |
41— |
50 |
||
» |
750 |
» |
» » |
» » |
öl- |
• 60 |
» |
850 |
» » |
» » |
öl— |
■ 70 |
|
» |
950 |
» |
» » |
71— |
■ 80 |
|
» |
1,050 |
» |
81— |
90 |
||
1,150 |
» |
» » |
» » |
91— |
100 |
|
1,250 |
» |
» » |
» » |
101— |
-no |
|
1,350 |
» |
» » |
in— |
120 |
||
Vid beräknandet av |
arvodets storlek torde hänsyn i |
första rummet böra |
tagas till antalet jordbruksboställen, oberoende av huruvida dessa, såsom
förhållandet exempelvis är i Västerbottens län, utarrenderas i lotter, eller
huruvida, såsom exempelvis sker flerstädes i Gotlands län, två eller flera
boställen utarrenderas gemensamt. Då proportionen mellan antalet prästgårdar
och antalet löneboställen är mycket växlande i olika tjänstgöringsområden
synes nödigt att vid ersättningens bestämmande taga någon hänsyn
även till prästgårdarna. Det har på grund av det betydligt mindre
besvär prästgårdarna förorsaka boställsnämnderna förefallit kollegiet lämpligt
att på det sätt låta prästgårdarnas antal inverka på ersättningens beräkning,
att till grund för beräkningen lägges antalet löneboställen med tilllägg
av det tal, som utvisar en fjärdedel av antalet prästgårdar (med frånräknande
av uppkommande bråk). Med tillämpning av nu angivna beräkningsgrund
har kollegiet låtit uppgöra nedanstående tablå, därvid antalet
jordbruksboställen och prästgårdar angivits i enlighet med från orten införskaffade
uppgifter, vilka kollegiet ansett sig icke böra underkasta granskning.
Jordbruks -
Stoclcholms stad. boställen.
Stockholm.......................... 2
Stockholms län.
Frösåkers tingslag med städerna Öregrund och
Östhammar ....................... 11
Väddö och Närdinghundra tingslag, Mellersta
Roslags domsaga, Norrtälje............ 34
Stockholms läns västra domsaga, Sigtuna ... 30
Södra Roslags domsaga med städerna Djursholm
och Lidingö, Sollentuna och Färentuna
härads domsaga, Vaxholm............ 25
Södertörns domsaga, Södertälje........... 21
Uppsala län.
Uppsala läns förutv. södra domsaga, Enköping 42
Uppsala läns förutv. mellersta domsaga, Uppsala
............................. 44
Uppsala läns norra domsaga............ 33
Södermanlands län.
Jönåkers, Rönö och Hölebo härads tingslag,
Nyköping, Trosa.................... 36
Daga härads tingslag.................. 6
Präst- gårdar. |
Arvoden. |
1 |
250 |
8 |
350 |
26 |
550 |
15 |
550 |
35 |
550 |
23 |
450 |
18 |
650 |
22 |
650 |
21 |
550 |
26 |
650 |
4 |
250 |
19
Kungl. May.ts proposition Nr 91.
Åkers och Selebo härads tingslag, Strängnäs,
Mariefred ..................
Väster- och Österrekarne härads tingslag, Tors
hälla,
Eskilstuna....................
Villåttinge härads tingslag..............
Oppunda tingslag med staden Katrineholm . .
Östergötlands län.
Finspånga läns härads tingslag, Lösings, Bråbo
och Memmings härad, Norrköping.......
Hammarkinds härads med Stegeborgs skärgård
och Skärkinds härads domsaga, Björkekinds
och Östkinds härad, Söderköping........
Linköpings domsaga, Linköping..........
Mjölby domsaga med staden Mjölby, Aska,
Dals och Bobergs härads domsaga, Motala,
Vadstena, Skänninge ................
Kinda och Ydre härads domsaga.........
Jönköpings län.
Norra och Södra Vedbo härads domsaga med
staden Tranås, Eksjö . . .............
Tveta, Vista och Mo domsaga med städerna
Huskvarna och Nässjö, Jönköping, Gränna
Yästbo härads tingslag.................
Östbo tingslag med staden Värnamo......
Yästra härads domsaga................
Östra härads domsaga med staden Vetlanda .
Kronobergs län.
Uppvidinge härads tingslag.............
Konga härads tingslag.................
Mellersta Värends domsaga, Växjö........
Västra Värends domsaga...............
Sunnerbo härads domsaga..............
Kalmar län.
Norra och Södra Tjusts härads domsaga, Västervik
...................
Sevede och Tunaläns härads domsaga, Aspelands
härad, Vimmerby...............
Handbörds härad, Norra Möre och Stranda
härads domsaga, Kalmar, Oskarshamn....
Södra Möre härads domsaga.............
Ölands norra mots tingslag med staden Borgholm
......................
Ölands södra mots tingslag..............
Gotlands län.
Gotlands norra härads domsaga, Visby.....
Gotlands södra härads domsaga..........
Jordbruks- boställen. |
1’rilst- gårdar. |
Arvoden. |
17 |
13 |
350 |
26 |
18 |
450 |
8 |
6 |
250 |
22 |
17 |
450 |
42 |
24 |
650 |
45 |
23 |
650 |
67 |
28 |
950 |
101 |
41 |
1,350 |
29 |
15 |
550 |
29 |
16 |
550 |
42 |
21 |
650 |
39 |
18 |
650 |
20 |
12 |
450 |
33 |
15 |
550 |
30 |
16 |
550 |
22 |
14 |
450 |
35 |
14 |
550 |
30 |
16 |
550 |
28 |
18 |
550 |
36 |
22 |
650 |
24 |
25 |
450 |
20 |
21 |
450 |
25 |
24 |
550 |
26 |
18 |
450 |
63 |
12 |
850 |
26 |
12 |
450 |
57 |
19 |
850 |
48 |
18 |
750 |
20
Kungl. Maj:ts proposition Nr 91.
BleJcinge län.
Östra härads domsaga, Medelsta härads domsaga,
Karlskrona, Ronneby............
Bräkne härads domsaga, Listers härads domsaga,
Karlshamn, Sölvesborg...........
Kristianstads län.
Ingelstads och Järrestads härads domsaga,
Simrishamn.......................
Gärds och Albo härads domsaga.........
yillands domsaga, Kristianstad...........
Östra Göinge domsaga.................
Västra Göinge domsaga med staden Hässle
holmo.
............................
Norra Åsbo härads domsaga, Ängelholm....
Södra Åsbo och Bjäre härads domsaga.....
Malmöhus län.
Luggude härads domsaga, Hälsingborg.....
Rönnebergs, Onsjö och Harjagers domsaga,
Eslövs tingslag (staden Eslöv), Landskrona
Torna och Bara härads domsaga, Lund ....
Oxie och Skytts härads domsaga, Malmö, Trälle
borg,
Skanör med Falsterbo............
Vemmenhögs, Ljunits och Herrestads härads
domsaga, Ystad....................
Färs härads domsaga..................
Frosta härads tingslag.................
Hallands län.
Hallands läns södra domsaga, Laholm, Halmstad
.............................
Hallands läns mellersta domsaga, Falkenberg,
Varberg..........................
Hallands läns norra domsaga, Kungsbacka . .
Göteborgs och Bohus län.
Askims, Västra och Östra Hisings samt Sävedals
härads domsaga med staden Mölndal,
Göteborg........................
Inlands domsaga, Orusts och Tjörns härads
domsaga, Kungälv, Marstrand, Uddevalla. .
Sunnervikens domsaga, Lysekil...........
Norrvikens domsaga, Strömstad..........
Älvsborgs län.
Tössbo och Vedbo härads domsaga, Åmål. . .
Nordals, Sundals och Valbo härads domsaga.
Flundre, Väne och Bjärke härads domsaga
med staden Trollhättan, Vänersborg.....
Jordbruks- boställen. |
Präst- gårdar. |
Arvoden, |
20 |
22 |
450 |
18 |
17 |
450 |
57 |
18 |
850 |
37 |
14 |
550 |
26 |
11 |
450 |
21 |
9 |
450 |
43 |
12 |
650 |
27 |
9 |
450 |
23 |
11 |
450 |
52 |
17 |
750 |
71 |
20 |
950 |
65 |
21 |
850 |
78 |
16 |
1,050 |
70 |
20 |
950 |
27 |
10 |
450 |
37 |
14 |
550 |
54 |
22 |
750 |
71 |
26 |
950 |
39 |
12 |
650 |
16 |
13 |
350 |
38 |
27 |
650 |
29 |
20 |
550 |
20 |
14 |
450 |
20 |
20 |
450 |
18 |
17 |
450 |
15 |
15 |
350 |
21
Kungl. Maj:ts proposition Nr 91.
Ale härads tingslag, Vättle härads förutv. |
Jordbruks- boställen. |
Präst- gårdar. |
Arvoden |
tingslag............. |
13 |
1 1 |
350 |
Kullings härads förutv. tingslag, Alingsås. . |
18 |
10 |
350 |
Gäsene tingslag........ |
19 |
10 |
450 |
As, Vedens och Bollebygds tingslag, Borås . |
19 |
16 |
450 |
Marks domsaga..... |
25 |
15 |
450 |
Kinds härads tingslag...... |
25 |
18 |
450 |
Red vägs härads tingslag, Ulricehamn Skaraborgs län. |
18 |
9 |
350 |
Åse, Viste, Barne och Laske härads domsaga domsaga, Lidköping.......'' Skånings, Vilske och Valle härads domsaga, |
37 |
20 |
650 |
49 |
22 |
750 |
|
Skara ........... Vartofta och Frökinds domsaga med staden |
46 |
23 |
750 |
Tidaholm, Falköping....... Gudhems och Kåkinds härads domsaga, Skövde, |
54 |
21 |
750 |
Hjo............................. |
33 |
17 |
550 |
Vadsbo södra domsaga..... |
32 |
17 |
550 |
Vadsbo norra domsaga, Mariestad. Värmlands län. |
26 |
18 |
450 |
Färnebo härads tingslag, Filipstad . . . Ölme, Visnums och Väse härads tingslag, |
7 |
5 |
250 |
Kristinehamn......... Mellansysslets domsaga, Nyeds härads tingslag, |
13 |
11 |
350 |
Karlstad............ |
16 |
11 |
350 |
Södersysslets domsaga .... Nordmarks härads domsaga, Jösse domsaga |
16 |
15 |
350 |
med staden Arvika....... |
21 |
14 |
450 |
Fryksdals härads domsaga..... Älvdals härads övre tingslag, Älvdals härads |
12 |
11 |
350 |
nedre tingslag............ Örebro län. |
5 |
5 |
250 |
Östernärkes domsaga, Örebro . |
35 |
22 |
550 |
Västernärkes domsaga, Askersund. . |
31 |
23 |
550 |
Nora domsaga, Nora......... |
14 |
10 |
350 |
Lindes domsaga, Lindesberg..... Västmanlands län. ■ |
9 |
8 |
350 |
Västmanlands västra domsaga, Arboga, Köping |
43 |
15 |
650 |
Västmanlands norra domsaga...... |
21 |
13 |
450 |
Västmanlands södra domsaga, Västerås. . . |
45 |
19 |
650 |
Västmanlands östra domsaga, Sala . . . Hedemora domsaga med staden Avesta, Hede- |
39 |
21 |
650 |
mora, Säter.............. |
15 |
16 |
350 |
22
Kungl. Maj:ts proposition Nr 91.
Falu domsaga, Falun..................
Västerbergslags domsaga med staden Ludvika
Nås och Malungs domsaga, Särna och Idre
tingslag..........................
Nedansiljans domsaga....................
Orsa tingslag, Mora tingslag, Älvdals tingslag
Gävleborgs län.
Gästriklands västra domsaga, Gästriklands östra
domsaga, Gävle...................
Ala tingslag, Bollnäs domsaga, Söderhamn . .
Enångers tingslag, Norra Hälsinglands dopr
saga,
Hudiksvall....................
Västra Hälsinglands domsaga............
Västernorrlands län.
Medelpads västra domsaga..............
Medelpads östra domsaga, Sundsvall.......
Ångermanlands södra domsaga, Härnösand . .
Ångermanlands mellersta domsaga med staden
Sollefteå..........................
Ångermanlands västra domsaga..........
Nätra och Nordingrå domsaga .............
Själevads och Arnäs domsaga, Örnsköldsvik .
Jämtlands län.
Jämtlands östra domsaga, Östersund.......
Jämtlands norra domsaga...............
Jämtlands västra domsaga..............
Härjedalens domsaga..................
Västerbottens län.
Västerbottens södra domsaga, Umeå domsaga,
Umeå...........................
Västerbottens mellersta domsaga, Västerbottens
norra domsaga, Skellefteå.............
Västerbottens västra domsaga............
Norrbottens län.
Piteå och Älvsby tingslag, Piteå..........
Arvidsjaurs lappmarks tingslag, Arjeplogs lapp:
marks tingslag .......................
Nederluleå tingslag, Överluleå tingslag med
staden Boden, Luleå.................
Kalix domsaga.......................
Torneå domsaga med staden Haparanda....
Gällivare domsaga, Jockmocks lappmarks tingslag
..........................
Jordbruks- boställen. |
Präst- gårdar. |
Arvoden, |
13 |
16 |
350 |
8 |
9 |
250 |
11 |
15 |
350 |
14 |
14 |
350 |
11 |
13 |
350 |
17 |
25 |
450 |
18 |
24 |
450 |
18 |
19 |
450 |
9 |
12 |
350 |
10 |
10 |
350 |
12 |
17 |
350 |
13 |
13 |
350 |
11 |
12 |
350 |
9 |
10 |
350 |
9 |
10 |
350 |
10 |
11 |
350 |
17 |
14 |
350 |
16 |
15 |
350 |
15 |
13 |
350 |
11 |
11 |
350 |
12 |
17 |
350 |
17 |
21 |
450 |
12 |
14 |
350 |
5 |
7 |
250 |
2 |
2 |
250 |
6 |
5 |
250 |
6 |
7 |
250 |
8 |
9 |
250 |
6 |
6 |
250 |
Summa 62,000
23
Kungl. Maj:ts proposition Nr Öl.
Slutsumman 62,000 kronor understiger sålunda med 3,500 kronor det av
departementschefen År 1025 beräknade beloppet 05,500 kronor. 1 själva
verket blir kostnadsskillnaden än större än av nämnda siffror framgår, enär
rese- och traktamentsersättningarna måste bliva avsevärt lägre med hänsyn
till de nuvarande mindre tjänstgöringsområdena än som förutsatts skola
bhva fallet i propositionen, där man utgick från betydligt större distrikt med
därav följande mera tidsödande och kostsamma resor.
Särskilda tillämpningsbestämmelser beträffande nämndsordförandenas avlöning
torde bliva erforderliga, bland annat för reglering dels av ordförandens
avlöning i de fall, som visat sig undantagsvis förekomma, då en och
samma person erhållit uppdraget att vara ordförande i mer än ett tjänstgöringsdistrikt,
och dels av vikariatsersättningen då ordförandens ersättare
är inkallad till tjänstgöring.
Det förslag som, på sätt ovan berörts, i ärendet väckts därom att den
betalning, som tillkomme boställsnämnden eller dess ordförande, skulle förskjutas
av länsstyrelsen,_ saknar väl ej fog, men det har synts kollegiet, att
behovet av en föreskrift i sådant hänseende icke kan anses mera allmänt
känt, enär detsamma framhållits allenast i ett fåtal yttranden. Kollegiet
anser sig på grund härav icke hava anledning att för egen del upptaga förslaget
i fråga.
Efter att hava erinrat, att för genomförandet av den föreslagna anordningen
med särskilda arvoden till nämndsordförandena fordrades hänvändelse
till riksdag och kyrkomöte, varför lösningen av denna angelägna fråga
enligt kollegiets mening icke syntes kunna äga rum under de närmaste
åren, yttrar kollegiet vidare:
Den av Arthur Gustafson m. fl. boställsnämndsordförande gjorda framställningen,
vilken torde få förstås som avseende en interimistisk lösning av
frågan, synes med hänsyn till nyss angivna omständighet förtjäna beaktande.
Därvid torde få erinras därom att länsstyrelsen i Vänersborg tänkt sig att
den av länsstyrelsen i Linköping föreslagna anordningen skulle kunna införas
som ett provisorium i avvaktan på ersättningsfrågans slutliga lösning,
vilken av den förra länsstyrelsen förordades skola ske efter andra grunder.’
Detta synes dock kollegiet ej låta sig göra. I överensstämmelse med den
mening, som uttalats av överståthållarämbetet anser kollegiet, att varje fråga
om beredande åt nämndsordförande för hans uppdrag med syner och besiktningar
av _ ersättning utöver vad den ecklesiastika boställsordningen uttryckligen
angiver kräver medverkan av de lagstiftande myndigheterna. Ett
tillmötesgående av den av Arthur Gustafson m. fl. gjorda framställningen
synes på grund härav icke kunna ske i vidare mån än genom tillerkännande av
tjänstebrevsrätt åt nämndsordförandena, varjämte nämndsordförandenas uppmärksamhet
lämpligen synes kunna genom särskild kungörelse fästas därpå, att
deras skyldighet att själva ombesörja utskrift av protokoll rörande besiktningar
och syner för närvarande är begränsad. Kollegiet har härovan i annat sammanhang
angivit vari denna begränsning består och får i anslutning härtill uttala
att åt den ifrågasatta kungörelsen synes kunna givas det innehåll, att protokoll
över ekonomiska besiktningar och syner, som förrättas av ecklesiastik boställsnämnd
eller dess ordförande, skall snarast möjligt och senast i god tid
före besvärstidens utgång av nämndsordföranden insändas till länsstyrelsen,
24 Kungl. Ma]ds proposition Nr 91.
som det åligger att omedelbart insända bestyrkt avskrift därav till övriga
vederbörande.
Kollegiets yttrande utmynnar i en hemställan, att Kungl. Maj:t måtte
dels bevilja tjänstebrevsrätt beträffande försändelser, som avlämnas till
postbefordran från ordförande i ecklesiastik boställsnämnd i ärenden rörande
nämndens befogenhet,
dels föreslå riksdagen och kyrkomötet antaga förslag till lag om ändrad
lydelse av 6 § lagen om kyrkofond den 9 december 1910 (nr 141 s. 37),
avseende införande i paragrafen av ett nytt moment 10, av innehåll att av
kyrkofonden skall utgöras arvode åt ordförande i ecklesiastik boställsnämnd
med belopp, som av Konungen bestämmes,
dels i händelse av bifall härtill meddela härav betingade bestämmelser,
bland annat om upphörande av giltigheten av den i 37 § 2 mom. ecklesiastika
arrendeförordningen meddelade bestämmelsen att för uppsättning och
expediering av yttrande och förslag, varom förmäles i 4 §, nämndens ordförande,
när för uppsättningen kräves arbete utöver resdagen, äger tillgodoräkna
sig ett belopp, motsvarande traktamentsersättning för en dag,
dels ock genom allmän kungörelse förklara, att det tillsvidare skall vara
ordförande i ecklesiastik boställsnämnd medgivet att på det sätt ombesörja
expediering av protokoll över ekonomiska besiktningar och syner, som av
nämnden eller dess ordförande förrättas å ecklesiastikt boställe eller prästgård,
att han äger snarast möjligt och senast i god tid före besvärstidens
utgång insända protokollet till länsstyrelsen, som det åligger att omedelbart
insända protokollet eller bestyrkt avskrift därav till övriga vederbörande.
Departe- Den i ärendet förebragta utredningen synes mig giva vid handen, att den
mentschefen. koställsnämndsordförandena för närvarande tillkommande gottgörelsen stundom
icke bereder dem full ersättning för de med uppdraget förbundna direkta
utgifterna och knappast någonsin kan anses innefatta skälig ersättning
för själva arbetet. Under sådana omständigheter måste det givetvis möta
stora svårigheter för länsstyrelserna att för dessa nog så krävande och ansvarsfulla
poster förvärva skickliga och i övrigt lämpliga innehavare. Om
inga åtgärder vidtagas i syfte att bereda nämndsordförandena en efter deras
arbetes art och omfattning bättre avpassad ersättning, kan man därför befara,
att den år 1925 nyskapade organisationen icke kommer att kunna fylla
de krav, som måste ställas på densamma. Vid sådant förhållande är jag
— trots att man givetvis måste hysa viss tvekan att redan efter så kort tid
ifrågasätta ändring på denna punkt i 1925 års beslut — beredd att tillstyrka
åtgärder i nyssnämnda syfte.
Rörande gottgörelsens beskaffenhet ansluter jag mig till de förslag, som
av kammarkollegiet i ärendet framställts. Sålunda anser jag mig böra förorda,
att nämndsordförandena tillerkännas fast årligt arvode ur kyrkofonden
bestämt till sådant belopp, att det kan anses utgöra ersättning såväl för
uppsättning av förrättningsprotokoll och utskrivning därav i erforderligt
antal exemplar som för skrivmaterialier och andra expenser.
Mot de av kammarkollegiet föreslagna beräkningsgrunderna för bestäm -
25
Kungl. Maj.ts proposition Nr 91.
mandet av arvodets storlek har jag i stort sett intet att invända. Dock
torde möjligen vissa modifikationer visa sig påkallade, särskilt i distrikt med
endast några få boställen, i fråga om vilka ett mindre belopp än vad kam
markollegiet tänkt sig synes kunna med fog ifrågasättas. Sammanlagda
arvodesbeloppet för nämndsordförandena torde, under förutsättning att di
striktens antal ej undergår någon ökning, icke behöva överstiga den av
kollegiet beräknade summan 62,000 kronor.
Kyrkofonden torde som bekant väl äga förmåga att bära här ifrågavarande
utgift. Jag tillåter mig allenast hänvisa till de av statskontoret ut
givna så kallade fondredogörelserna för de senare budgetåren.
Det torde böra tillkomma Kungl. Maj:t att bestämma arvodesbeloppens
storlek.
För att arvodena skola kunna utgå ur kyrkofonden kräves ändring i
kyrkofondslagen. Detta torde böra ske genom införande i 6 § av ett nytt
moment, det tionde, av den lydelse nedan omförmälda förslag visar.
Proposition med förslag till dylik ändring i kyrkofondslagen torde böra
föreläggas den nu samlade riksdagen, och är det min avsikt att, därest förslaget
vinner riksdagens bifall, sedermera underställa detsamma kyrkomötets
godkännande. Den ifrågasatta lagändringen torde i följd härav böra träda
i kraft den dag, som Konungen äger bestämma.
På sätt kammarkollegiet erinrat torde tillerkännandet av fast arvode åt
boställsnämndsordförandena betinga vissa ändringar i ecklesiastik arrendeförordning,
varjämte utfärdandet av vissa andra bestämmelser i samband
därmed torde böra äga rum. Då emellertid dessa frågor icke äro av beskaffenhet
att böra föreläggas riksdag och kyrkomöte, torde jag icke nu böra
ingå på desamma.
Föredragande departementschefen uppläser härefter förslag till lag om
ändrad lydelse av 6 § i lagen om kyrkofond den 9 december 1910 (nr 141
s. 37) samt hemställer, att förslaget måtte genom proposition föreläggas riksdagen
till antagande.
Vad föredragande departementschefen sålunda anfört och
hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma, behagar
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten gilla och
godkänna, samt förordnar, att till riksdagen skall avlåtas
proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
H. B. Hammar.
BihrVng till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 74 häft. (Nr 91.)
3