Kanyl. Maj:ts proposition Nr 85.
1
Nr 85.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
om. ändrad lydelse av 3 § 1 mom. i förordningen den 6 november
1908 (nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid
köp och byte av fondpapper; given Stockholms slott den 8
februari 1929.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
antaga härvid fogade förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 § 1
mom. i förordningen den 6 november 1908 (nr 129) angående en särskild
stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Nils Wohlin.
Bihang till riksdagens protokoll 1929 1 samt. SS hä/l. (Sr 89.)
1
2
Kurigl. Maj ds ''proposition Nr 85.
Förslag
V V- :'''' till
• vvf \> V: ''v *.
förordning'' om ändrad lydelse av 3 § 1 mom. i förordningen den 6
november 1908 (nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp och
byte av fondpapper.
Härigenom förordnas, att 3 § 1 mom. i förordningen den 6 november
1908 angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper
skall i nedan angivna delar erhålla följande ändrade lydelse:
3 §.
1. Avräkningsnota, varom i 2 § förmäles, skall, där ej nedan annorlunda
stadgas, vid köp förses med stämpel till följande belopp, nämligen:
a) vid köp av "aktier, lotter, andelsbevis och delaktighetsbevis 30 öre,
då de överlåtna aktiernas, lotteernas, andelsbevisens eller delaktighetsbevisens
sammanlagda värde icke öVbrstigér 100 kronor, och därutöver 30 öre
för varje påbörjat belopp av 100 kronor,
b) vid köp av obligationer 10 öre, då de överlåtna obligationernas sammanlagda
värde ej överstiger 100 kronor, och därutöver 10 öre för varje
påbörjat belopp av 100 kronor,
dock att, där den ene kontrahenten är fondhandlare och avtalet avslutas
icke för dennes räkning utan i kommission, avräkningsnotan skall
förses,
c) vid köp av aktier, lotter, andelsbevis och delaktighetsbevis med
stämpel av 15 öre, då de överlåtna aktiernas, lotternas, andelsbevisens
eller delaktighetsbevisens sammanlagda värde icke överstiger 100 kronor,
och därutöver 15 öre för varje påbörjat belopp av 100 kronor, samt
d) vid köp av obligationer med stämpel av 5 öre, då de överlåtna obligationernas
sammanlagda värde ej överstiger 100 kronor, och därutöver 5
öre för varje påbörjat belopp av 100 kronor.
Ävenledes skall, där ej nedan annorlunda stadgas, avräkningsnota vid
byte förses med stämpel till följande belopp, nämligen:
e) vid byte av aktier, lotter, andelsbevis och delaktighetsbevis 15 öre,
då det värde, som enligt 4 § 4 mom. skall i avräkningsnotan upptagas,
Kungl. Maj:ts proposition Nr 83. 3
ej överstiger 100 kronor, och därutöver 15 öre för varje påbörjat belopp
av 100 kronor, samt
f) vid byte av obligationer 5 öre, då det värde, som enligt 4 § 4 mom.
skall i avräkningsnotan upptagas, ej överstiger 100 kronor, och därutöver
5 öre för varje påbörjat belopp av 100 kronor.
Med — — — handelsböcker.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1929.
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 85.
Historik.
1908.
1913.
1917.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott
den 8 februari 1929.
Närvarande:
Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Tryggek, statsråden
Lubeck, Wohlin, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg,
Lindskog, Bissmark, Johansson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wohlin, anför:
I samband med framläggandet av finansplanen i årets statsverksproposition
har jag tillstyrkt sänkning av stämpelavgiften vid köp och byte
av aktier. Jag anhåller nu att till behandling få upptaga denna fråga.
Till en början tillåter jag mig lämna en översikt av de bestämmelser,
vilka från och med fondstämpelns införande gällt beträffande avgiftsbeloppen.
Då riksdagen år 1908 i huvudsak antog Kungl. Maj:ts förslag om införandet
av en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper, varmed
enligt riksdagens beslut likställdes överlåtelse av rätt till teckning
av sådana värdepapper, bestämdes skatten — med sänkning av de i propositionen
föreslagna skattesatserna — till 20 öre för varje påbörjat belopp
av 200 kronor eller 1 promille vid köp» av aktier och banklotter samt till
10 öre för varje påbörjat belopp av 200 kronor eller Vs promille vid köp
av obligationer; vid byte skulle stämpelskatten utgå med hälften av dessa
skattesatser. Nämnda skattesatser blevo gällande till år 1913, då riksdagen
i anledning av väckt motion beslöt liöja den vid köp av aktier och
banklotter utgående fondstämpelavgiften till 30 öre för varje påbörjat belopp
av 200 kronor, d. v. s. till 11/2 promille. Beträffande köp av obligationer
förblevo skattesatserna oförändrade. För byte reglerades skattesatserna
så, att de fortfarande kommo att utgöra hälften av de för köp
gällande. Sistnämnda år utvidgades på förslag av Kungl. Maj:t begreppet
fondpapper till att omfatta jämväl lotter i kommanditbolag samt andelsoch
delaktighetsbevis i vissa penninginrättningar, vilka samtliga värdepapper
med avseende å stämpelbeloppen likställdes med aktier och banklotter.
I det följande inbegriper jag under benämningen »aktier» samtliga
därmed i avseende å stämpelavgiftens belopp likställda fondpapper.
Vid 1917 års riksdag beslöts på förslag av Kungl. Maj:t en fördubbling
Kungl. Maj:ts proposition Nr 85.
av de vid köp och byte av aktier då gällande skattesatser, doek endast
provisoriskt för ett ars tid. Såsom stöd för förslaget åberopades i propositionen
ett yttrande, avgivet av de för utarbetande av förslag till börslagstiftning
in. m. tillkallade sakkunniga, vari dessa bland annat anfört,
hurusom någon varaktig höjning av fondstämpeln icke kunde av dem tillstyrkas,
medan däremot någon befogad invändning enligt de sakkunnigas
mening icke kunde göras mot att under då rådande goda konjunkturer och
våldsamma spekulation underkasta fondpappersomsättningen en tillfällig
skatteförhöjning. Omsättningen av obligationer syntes emellertid icke
böra betungas med högre avgift, i synnerhet som eu sådan förhöjning beträffande
obligationer icke skulle för staten medföra någon avsevärd
inkomstökning.
Förordning i ämnet utfärdades den 30 mars 1 Öl 7.
Den sålunda bestämda förhöjningen av skattesatserna föreslogs av
Kungl. Maj:t genom proposition till 1918 års lagtima riksdag att gälla för
ytterligare ett år.
Till (let vid nämnda proposition fogade utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för den 22 januari 1918 anförde chefen för finansdepartementet
— efter anmälan av ett utav de för utarbetande av förslag till
börslagstiftning m. in. tillkallade sakkunniga avgivet yttrande — följande:
De
förhallanden, vilka föranledde tillkomsten av 1917 års förordning,
äro, såsom de sakkunniga framhållit, alltjämt förhanden. Huru länge
desamma komma att fortvara, lärer ej nu låta sig avgöra. Emellertid kan
förvisso icke inom den närmaste framtiden förväntas någon sådan ändring
i dessa förhållanden, att återgång till förut gällande stämpelavgifter skulle
redan för det närvarande kunna anses motiverad. Med hänsyn till önskvärdheten
av att stävja den för det närvarande alltför livliga spekulationen
kan det till och med ifrågasättas, att stämpelavgiften borde än ytterligare
ökas. Då det emellertid kan befaras, att den legitima fondhandeln
därigenom skulle försvåras alltför mycket, har jag dock ansett en sådan
åtgärd åtminstone icke för det närvarande böra vidtagas. Enligt min mening
bör alltså den vid 1917 års riksdag beslutade högre avgiften utgå med
oförändrat belopp jämväl för tiden efter den 31 mars 1918. Med hänsyn
till nämnda avgifts tillfälliga natur synes, på sätt de sakkunniga yttrat,
ett beslut om avgiftens fortsatta utgörande för det närvarande dock icke
böra avse längre tid än ett år, räknat från sistnämnda dag, varjämte
Ivungl. Maj:t tillika lärer böra tillerkännas befogenhet att, därest förhållandena
skulle sådant påkalla, redan dessförinnan förordna, att beslutet
om stämpelavgiftens förhöjning ej vidare skall äga tillämpning.
Det med propositionen framlagda förslaget blev av riksdagen antaget.
I en till 1918 ars urtima riksdag avlaten proposition, nr 25, föreslog
Kungl. Maj:t riksdagen att från och med den 20 november 1918 till dag,
som av Konungen bestämdes, dock ej längre än till den 1 juli 1919, för
överlåtelse av samtliga fondpapper fastställa dubbelt så höga stämpel
-
11)18 års lagtima
riksdag.
11) 18 års urtima
riksdag.
1019.
6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 86.
avgifter som enligt förutnämnda provisoriska bestämmelser eller alltså 6
promille beträffande aktier och 1 promille beträffande obligationer.
Vid ärendets föredragning för Kungl. Maj:t den 25 oktober 1918 anförde
chefen för finansdepartementet bland annat följande:
Det är väl bekant, att omsättningen å fondmarknaden för närvarande
är mycket livlig. Icke minst torde de ökade fredsutsikterna verka stimulerande
å värdepappersomsättningen. Det synes mig länder sådana förhållanden
vara angeläget att, genom höjning av fondstämpeln, i större utsträckning
än nu sker i statsfinansiellt syfte utnyttja denna, skattekälla,
vars betydelse ej får underskattas.
Ifrågavarande stämpelskatt har ansetts vara av betydelse jämväl såsom
ett medel att motverka den osunda fondbörsspekulationen. I det utlåtande
av fondbörssakkunniga, som åberopades i 1917 års proposition, yttrade väl
dessa, att enligt deras åsikt den osunda spekulationen icke kunde medelst
omsättningsskatt stävjas, utan att densamma gjordes så hög, att samtidigt
kapitalplaceringen i aktier i alltför stor grad motverkades och varje sund
spekulation så gott som omöjliggjordes. För min del vågar jag heller icke
antaga, att ens den fördubbling av de nuvarande, provisoriska skattesatserna,
som jag ämnar föreslå, skall förhindra den osunda spekulationen.
A andra sidan torde måhända dock eu dylik höjning icke alldeles sakna
betydelse i detta avseende. Härtill kommer, att det argument, som eljest
framförts mot starkare höjning av fondstämpeln, nämligen att kapitalplaceringen
i aktier skulle motverkas, under nu rådande förhållanden å penningmarknaden
snarare talar för en sådan höjning. I Danmark har nyligen
av regeringen framlagts ett förslag om höjning av fondstämpeln till
1 krona för 200 kronors omsättningsvärde. Jag anser, såsom nyss antyddes,
att man hos oss bör gå något längre, och föreslår fördubbling av nu
gällande skattesatser, varigenom stämpelavgiften skulle bliva 1 krona 20
öre vid direkta försäljningar av aktier ocli liknande fondpapper samt 60
öre vid byte av berörda värdehandlingar. Samtidigt torde eu höjning
böra ske även av stämpelavgiften vid överlåtelse av obligationer.
Riksdagen biföll Kungl. Maj:ts proposition med endast den ändring, att
författningen på grund av den framskridna tiden förklarades skola gälla
från och med den 1 december 1918, varefter förordning i ämnet utfärdades
den 29 november 1918.
Med proposition den 18 februari 1919, nr 98, föreläde Kungl. Maj:t riksdagen
förslag avseende förhöjning av fondstämpelavgiften under ytterligare
ett år eller till den 1 juli 1920, i sammanhang varmed fondstämpelavgiften
för underlättande av dess uträknande ställdes i relation till jämna
hundratal i stället för, såsom förut, tvåhundratal av de överlåtna fondpapperens
värde. Vid anmälan av förslaget inför Kungl. Maj:t uttalade
chefen för finansdepartementet i huvudsak, att med hänsyn till den korta
tid, under vilken den senast beslutade förhöjningen av fondstämpelavgiften
varit i tillämpning, det ännu vore för tidigt att göra några uttalanden
om dess verkningar. En förlängning av gällande bestämmelser, vilka trädde
ur kraft den 1 juli 1919, syntes emellertid erforderlig ur statsfinansiell
synpunkt.
Ku»yl. Mnj.In proposition AV 85. 7
Jämväl denna proposition vann riksdagens bifall.
På förslag av Kungl. Maj:t hava 1920—1926 års riksdagar sedermera
beslutat fortsatt tillämpning i det stora hela av de skattesatser, som til 1 -lämpats från och med den 1 december 1918. Enligt förordning den 30 april
1926 (nr 96) skulle sålunda den högre stämpelavgiften, för vilken beloppen
senast intagits i en förordning den 13 april 1922 (nr 175), utgå till och
med den 30 juni 1927, med rätt för Konungen att, om särskilda förhållanden
därtill föranledde, förordna om stämpelavgiftens nedsättande till
lägst de belopp, vilka i motsvarande fall utgingo enligt förordningen den
15 augusti 1913 (nr 191) om ändrad lydelse av 3 § i omförmälda förordning
den 6 november 1908.
I skrivelse den 16 oktober 1926 hemställde styrelsen för Stockholms
fondbörs, att Kungl. Maj:t täcktes till 1927 års riksdag avlåta proposition
med förslag om, bland annat, nedsättning till hälften av nu utgående fondstämpelavgifter
för aktier. Därvid framhölls, hurusom från de mest skilda
håll betygats, att den nuvarande höga fondstämpelavgiften i hög grad bidragit
till det ringa intresse, allmänheten visade att placera penningar i
aktier, och att följaktligen denna från kristiden ännu kvarstående höga avgift
utgjorde en verklig hämsko för näringslivet i vårt land.
Uti infordrat utlåtande över börsstyrelsens ifrågavarande framställning
tillstyrkte bank- och fondinspektionen densamma.
Med proposition nr 56 framlade Kungl. Maj:t för 1927 års riksdag förslag,
att fondstämpelavgiften vid köp och byte av aktier med 1928 års ingång
skulle nedsättas till hälften eller vid köp till 3 promille men beträffande
obligationer lämnas orubbad. Till det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet
anförde departementschefen, att ett av skälen till höjningarna
av fondstämpeln vid köp och byte av aktier, nämligen att motverka en
osund och våldsamt uppdriven spekulation, sedan lång tid tillbaka saknade
giltighet. Departementschefen yttrade vidare bland annat:
En ökad livaktighet å aktiemarknaden måste anses önskvärd, då därigenom
industriens möjligheter att anskaffa eget kapital, vilka för näryarande
äro starkt begränsade, skulle till gagn jämväl för det allmänna
undeilättas. Då det är sannolikt, att den nuvarande höga fondstämpeln
a aktier verkar i väsentlig grad återhållande å omsättningen på aktiemarknaden,
lärer därav följa, att från nyss angivna synpunkt en sänkning
av fondstämpeln bör vidtagas. Ett ytterligare skäl för en sådan sänkning
utgör angelägenheten av att befrämja avvecklingen av åtskilliga under
kristiden beviljade krediter mot säkerhet av aktier, vilka sedermera starkt
sju.nkit i värde och i följd därav antingen ligga »frusna» hos långivare
eller övertagits av s. k. stödkonsortier. För en sådan avveckling utgör
den höga fondstämpeln ett betydande hinder. Ku anförda och andra olägenheter
av den höga aktiestämpeln hava föranlett mig att, trots de betänkligheter,
som ur statsfinansiell synpunkt möta mot en sänkning av skattesatserna,
förorda en dylik nedsättning av stämpelavgiften till hälften.
1920— 1920.
1927.
8
Kungl. Maj:ts proposition Nr 85.
1928.
Nuvarande
stämpelavgifter
i förhållande
till
stämpelavgifterna
i
utlandet.
I motion nr 279 i andra kammaren yrkades, att riksdagen med avslag
å propositionen måtte besluta, att de gällande skattesatserna skulle bibehållas
oförändrade.
Bevillningsutskottet hemställde i betänkande nr 43 — under uttalande
att utskottet icke kunnat finna att statsfinansiellt sett sådana förändringar
inträtt, att de hinder för en skattesänkning, som 1926 av olika meningsriktningar
inom utskottet ansågos föreligga, bortfallit — att riksdagen måtte
med bifall till motionen samt med förklarande att propositionen, i vad densamma
avsåge nedsättning av stämpelavgiften vid köp och byte av aktier
och därmed likställda fondpapper, icke kunnat av riksdagen bifallas, antaga
ett av utskottet upprättat författningsförslag, vari stadgades, att stämpelavgiften
enligt 1908 års förordning fortfarande till och med den 30 juni
1928 skulle utgå med de i förutnämnda förordning den 13 april 1922 stadgade
belopp.
Enligt en vid utskottets betänkande fogad reservation funno emellertid
tio av utskottets ledamöter — under framhållande att de höjningar av fondstämpeln
vid köp och byte av aktier och med dessa likställda fondpapper,
som ägt rum under kristiden, erhållit karaktär av provisorium och att avsikten
syntes hava varit, att de höjda skattesatserna skolat gälla endast sä
länge de särskilda förhållanden fortvoro, vilka föranlett höjningarna —
att ökat beaktande borde skänkas åt de skäl, som ur näringslivets synpunkt
talade för en sänkning av skattesatserna. På grund härav och av i övrigt
av reservanterna anförda skäl ansågo dessa, att utskottet hort förorda bifall
till propositionen.
Vid ärendets behandling stannade kamrarna i olika beslut, i det att första
kammaren biföll reservationen men andra kammaren utskottets förslag. Vid
gemensam votering beslöt riksdagen i enlighet med andra kammarens mening.
I proposition nr 13 till 1928 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t förlängning
till och med den 30 juni 1929 av de gällande skattesatserna. Vid
anmälan av förslaget inför Kungl. Maj:t uttalade emellertid departementschefen,
att han fortfarande vore av den uppfattningen, att fondstämpelavgiften
vid köp och byte av aktier var olämpligt hög, men att han, med
hänsyn till den ställning 1927 års riksdag intagit i denna fråga, ansett sig
ej böra ifrågasätta • förnyande av förslaget om nedsättning av avgiften.
Riksdagen biföll propositionen.
För jämförelse huru våra nuvarande fondstämpelavgifter ställa sig i förhållande
till utlandets får jag åberopa följande inom bank- och fondinspektionen
upprättade tablå:
Kitngl. Majits proposition |
Nr 85. |
<) |
|
Land |
Belopp |
Stämpel |
1 promille |
Sverige .............. |
...................... 1,000 sv. kr. |
6 sv. kr. |
6 |
Norge.................. |
...................... 1,000 n. kr. |
10 n. kr. |
10 |
Danmark |
...................... 1,000 d. kr. |
3 d. kr. |
3 |
Finland |
...................... 1,000 fmk |
8 fmk |
8 |
Tyskland ........... |
...................... 1,000 Emk |
1 3 Bni k |
3 |
England.............. |
...................... 1,000 £ |
4 shs |
0.2 |
Frankrike .......... |
...................... 1,000 frcs |
2 frcs |
2 |
Italien................... |
...................... 1,000 lire |
- 1.2 lire |
1.2 |
Holland ............... |
..................... 1,000 fl. |
■! 2 fl. |
2 |
Belgien ............... |
1,000 frcs |
1 frcs |
1 |
Schweiz ............... |
1,000 frcs |
0.3 frcs |
O.s |
Tjeckoslovakien . |
..................... 1,000 Kc |
1 Kc |
1. |
Förenta staterna |
.................... 1,000 $ |
0.4 $ |
0.4 |
Av denna tablå framgår, att med undantag för Finland och Norge intet |
|||
hava så höga fondstämpelavgifter å aktier som |
Sverige. |
||
Enligt tillgängliga |
uppgifter har stämpelavgiften vid köp och byte av |
||
fondpapper, räknat från och med år 1910, inbragt följande belopp i av- |
|||
rundade krontal: |
|||
År |
Kronor År |
Kronor |
|
1910.............................. |
580,841 1920 .... |
... 5,448,826 |
|
1911.............................. |
838,598 1921 .... |
... 2,320,751 |
|
1912.............................. |
...... 1,518,466 1922 .... |
. 2,362,046 |
|
1913.............................. |
...... 1,177,093 1923 ... |
............................. |
. 1,853,283 |
1914............................. |
590,480 1924 .... |
.. 1,913,291 |
|
1915............................... |
734,527 1925 .... |
.. 2,283,086 |
|
1916 |
...... 4,264,031 1926 .... |
.. 2,985,085 |
|
1917............................... |
...... 11,911,452 1927 ..... |
.. 4,283,377 |
|
1918 ............................ |
...... 14,144,368 1928 .... |
.. 6,424,918 |
|
1919.............................. |
..... 8,301,894 |
Föi- det närmare bedömandet av dessa uppgifter torde bär sammanfattningsvis
få erinras, att gällande stämpelavgifter beträffande aktier (vid köp
6 Promille) äro fyra gånger så höga som de år 1913 stadgade stämpelavgifterna
men för obligationer (vid köp 1 promille) endast fördubblade. Gällande
stämpelavgifter hava i det stora hela tillämpats från och med den 1 december
1918 och ersatte då, såvitt angår aktier, de jämlikt 1917 års förordning
1 Vid »Händler»-affärer ulgår stämpeln med hälften av eljest gällande belopp. »Händler»-alfärer äro affärer, där samtliga parter äro inländska »Händler», d. v. s. börsmäklare, banker,
bankirer eller officiella sparkassor.
Stämpeln är fix och utgar för vardera parten med 60 cent oavsett värdet.
s Banker och andra yrkesmässiga fondhandlare fria från fondstämpel.
Bihanr/ till riksdagens protokoll 1929. 1 sand. OS hd fl. (Sr. Hd.) 2
Statistik.
Föx''slagets
tatsflnansiella
verkningar.
10 Kanyl. May.ts proposition Nr 85.
stadgade stämpelförhöjningarna, vilka beträffande sistnämnda värdepapper
inneburo en fördubbling av 1913 års skattesatser.
Vid beräkningen av stämpelintäkten i årets statsverksproposition bär jag
utgått från att en sänkning av stämpelavgiften vid köp och byte av aktier
till hälften skulle medföra en reduktion i stämpelmedlens avkastning av
omkring 2 miljoner kronor.
Till utredning i detta avseende bar bank- och fondinspektionen på anmodan
upprättat en promemoria, i vilken inspektionen — efter anmärkande
att från generalpoststyrelsen ingått meddelande, att under år 1928 genom
postverket till allmänheten försålts överlåtelsestämplar för ett sammanlagt
belopp av 6,424,918 kronor, samt att för bedömande av nämnda belopps
fördelning å olika slag av överlåtelser in. in. en jämförelse verkställts med
de uppgifter angående omsättning och stämpelförbrukning under 1928, som
av fondkommissionärer avlämnats till inspektionen anfört följande:
Sistnämnda uppgifter utvisa, att värdet av de fondpapper, som under år
1928 omsatts bos fondkommissionärerna, uppgått till 1,517,787,601 kronor.
Detta omsättningsbelopp avser till en början sådana överlåtelser, för vilka
enligt särskilda bestämmelser i fondstämpelförordningen fondstämpelavgift
icke skall utgå, t. ex. överlåtelser av svenska statens obligationer. Till vilket
belopp de stämpelfria överlåtelserna uppgått undandrager sig ett tillförlitligt
bedömande. Det synes emellertid med hänsyn till verkställda nyemissioner
och konverteringar av obligationer icke osannolikt, att de stämpelfria överlåtelserna
uppgått till sådant belopp, att det återstående beloppet för stämpelpliktiga
överlåtelser kan avrundas till 1,400,000,000 kronor. För de stämpelpliktiga
fången har enligt fondkommissionärernas uppgifter fondstämpelavgift
erlagts med 5,111,053 kronor. Av beloppet för stämpelpliktiga överlåtelsei
kunna 742.0 miljoner kronor antagas hava utgjort aktieöverlåtelse!’ och 658.0
miljoner kronor obligationsöverlåtelser, enär fondstämpelavgifter, efter 6
promille för de förra och 1 promille för de senare, då skulle hava uppgått
för aktieöverlåtelserna till 4.453 miljoner kronor och för obligationsöveilåtelserna
till 0.658 miljoner kronor eller tillhopa 5.111 miljoner kronor
såsom i fondkommissionärernas uppgifter angivits.
Mellan sistnämnda belopp och det av generalpoststyrelsen redovisade föisäljningsbeloppet
föreligger eu skillnad av 1.314 miljoner kronor. Häri
ingår till en början en ökning i lagerbehållningen av fondstämplar, som
synes hava föranletts därav, att behovet av fondstämplar pa grund av
stegrad omsättning varit större vid 1928 års utgång än vid dess böljan.
Uppgifter, som liärutinnan erhållits från vissa fondkommissionärer, synas
utvisa, att en ökning av lagerbehållningen med O.i miljon kronor icke är
osannolik. Återstoden av nyssnämnda skillnadsbelopp eller 1.214 miljoner
kronor utgöres av stämplar, som använts vid överlåtelser, vid vilkas genomförande
fondkommissionärer icke medverkat. Vid samma procentuella fördelning
mellan aktie- och obligationsöverlåtelser, som förut angivits ten
fondkommissionärer, skulle av stämpelintäkterna från de ifrågavaiande
överlåtelserna — i det följande betecknade enskilda överlåtelser — 1.0 5 6
miljoner kronor avse aktieöverlåtelse!’ och 0.15 8 obligationsöverlåtelser. De
enskilda överlåtelsernas omsättningsbelopp skulle sålunda under år 1928
hava uppgått för aktie- och obligationsfång till respektive 176 och 158
Kungl. Maj:ts proposition Nr 85.
11
miljoner kronor. Dessa omsättningssiffror torde emellertid icke stå i överensstämmelse
med verkliga förhållandet. Även om de enskilda stämpelförbrukarna
under den tidigare delen av året i relativt större utsträckning
sysslat med aktieöverlåtelse!-, torde med största sannolikhet under årets
senare del det motsatta hava varit förhållandet. Förmodligen hava de enskilda
obligationsöverlåtelsernas belopp överstigit 200 miljoner kronor, och
man synes därför hava anledning antaga, att de enskilda aktieöverlåtelserna
icke överstigit det helopp — 166 miljoner kronor — på vilket en fondstämpelavgift
av l.o miljoner kronor belöpt. Nämnda belopp för enskilda
aktieöverlåtelse!'' lärer emellertid till betydande del avse aktier, vilka under
året försålts till utlandet i samband med aktiernas introduktion på främmande
fondbörser. Dessa överlåtelser äro sålunda av en mera tillfälligt
förekommande art, och då man icke lärer kunna räkna med att dylika slag
av överlåtelser skola återkomma, i varje fall icke i samma omfattning som
under år 1928, synes man böra i förevarande sammanhang särställa desamma.
Det synes då icke vara osannolikt, att de enskilda aktieöverlåtelserna
av mera normalt förekommande art under år 1928 kunna uppskattas
till 100. o miljoner kronor, därför stämpelavgift utgått med 0.6
miljoner kronor.
Bil sammanfattning av vad nu anförts ger vid handen, att det belopp,
till vilket fondstämplar under år 1928 försålts från postverket, eller 6.425
miljoner kronor, synes kunna fördelas på följande sätt, därvid beloppen angivits
i miljoner kronor:
Ökning av stämpellagerbehållningen ........................................................ O.ioo
Aktieöverlåtelse!-:
hos fondkommissionärer............................ |
........................ 4.453 |
||
enskilda ........................................................ |
........................ 0.600 |
5.05 3 |
|
Obligationsöverlåtelser: |
|||
hos fondkommissionärer............................ |
........................ 0.658 |
||
enskilda ........................................................ |
........................ 0.214 |
0.872 |
5.9 25 |
Överlåtelser av tillfällig art....................... |
0.400 |
||
Summa |
6.425 |
Efter det inspektionen vidare påpekat, att ifråga om beräkningarna av
fondstämpelintäkten av aktieöverlåtelse!- för budgetåret 1929/1930 ett direkt
överförande av de förut verkställda beräkningarna för år 1928 givetvis icke
kunde ske, enär det vore omöjligt att på förhand bedöma den blivande konjunkturen
å fondmarknaden, samt att man i varje fall måste bortse från
intäkterna av sådana överlåtelser, som i det föregående betecknats såsom
mera tillfälliga, anför inspektionen, bland annat, följande:
Vid i genomsnitt oförändrad konjunktur och oförändrad avgiftssats kan
man beräkna fondstämpelintäkten för aktieöverlåtelser till samma belopp
som för år 1928 eller 5.0 miljoner kronor. Därest en halvering av fondstämpelavgiften
för aktieöverlåtelser äger rum, skulle intäkten sålunda komma
att uppgå till 2.5 miljoner kronor. Att märka är emellertid, att en avgiftssänkning
otvivelaktigt skulle komma att medföra en ökning av omsättningen.
Även om någon grund för ett beräknande av dylik omsättningsökning
icke kan angivas, lärer det icke vara osannolikt, att man kan under
budgetåret räkna med en omsättningsökning av inemot 200 miljoner kronor,
12
Kungl. Maj:ts proposition Nr 85.
Departements
chefen.
vilket skulle medföra, att stämpelintäkten av aktieöverlåtelse!- skulle komma
att uppgå till omkring 3.o miljoner kronor.
Såsom härav framgår, skulle enligt bank- och fondinspektionens uppskattning
vid en i genomsnitt oförändrad konjunktur eu sänkning av stämpelavgiften
vid köp och byte av aktier till hälften för nästkommande budgetår
innebära eu minskning i intäkten från stämpelmedlen av 2 miljoner kronor.
Min i statsverkspropositionen tillkännagivna uppfattning angående den ifrågasatta
stämpelnedsättningens verkan överensstämmer alltså med den av inspektionen
uttalade.
Den höga stämpelavgift, som för närvarande utgår vid köp och byte av
aktier och därmed i förevarande avseende likställda fondpapper, tillkom
under kristiden med dass särskilda förhållanden. Ett av syftena med
den företagna höjningen av skattesatserna var att i större utsträckning än
tidigare varit fallet i statsfinansiellt hänseende utnyttja denna skattekälla,.
Vid olika tillfällen, då planer varit å hane att åstadkomma eu sänkning av
stämpeln, har såsom huvudskäl däremot åberopats, att det statsfinansiella
läget varit sådant, att en reduktion av skatten icke borde ifrågakomma.
Vid uppgörandet av budgeten för nästkommande budgetår har emellertid
den inkomstminskning tagits i beräkning, som fondstämpelns nedsättning
kan antagas komma att föranleda, och med hänsyn härtill och till statsverkspropositionens
innehåll i övrigt synas numera ur berörda synpunkt
avgörande betänkligheter knappast kunna resas mot en nedsättning av fondstämpeln.
Det andra skälet, varmed på sin tid höjningen motiverades, var
att densamma antogs skola komma att motverka eu osund, våldsamt uppdriven
spekulation. Ej heller detta skäl äger längre giltighet, sedan numera
en återgång skett från kristidens exceptionella förhållanden. Då alltså de
synpunkter, som åberopats för den höga fondstämpeln, ej längre synas med
fog kunna göras gällande, har jag ansett tidpunkten lämplig att föreslå eu
sänkning av stämpeln till ett med hänsyn till det för närvarande rådande
läget rimligt belopp.
En sådan sänkning skulle säkerligen visa sig bliva till icke ringa gagn
för näringslivet. I sådant avseende får jag erinra om, att en fondbörs endast
vid relativt stor omsättning kan fylla den betydelsefulla uppgiften att åstadkomma
stabilisering av kurserna å fondpapper och enhetlighet i kurssättningen
ävensom förhindra, att större avslut medföra väsentliga förändringar beträffande
kurserna. Endast under förutsättning av eu stor omsättning å fondbörsen
kunna vidare de börsnoterade aktierna uppnå, önskvärd likviditet och locka
till kapitalplacering, varigenom i sin ordning den för nutida former av ekonomisk
verksamhet nödvändiga kapitalanskaffningen främjas och kapital i erforderlig
utsträckning kan tillföras näringslivet. Industriens finansiering, som för
närvarande i väsentlig mån äger rum genom bankerna, skulle genom underlättande
av aktieemissioner i högre grad, än nu är fallet,, kunna tillgodoses genom
direkt kapitalinvestering från allmänhetens sida. Då det måste antagas, att
13
Kungl. Maj:ts proposition Nr 8ö.
fondstämpelns nuvarande höjd i Sverige motverkar uppnåendet av eu av
nu anförda skäl önskvärd ökning av omsättningen å börsen, lärer alltså en
sänkning av densamma vara av väsentlig betydelse för det produktiva
näringslivets utveckling. I detta sammanhang bör även uppmärksammas
det hinder, den höga fondstämpeln innebär för avvecklingen av åtskilliga
under kristiden beviljade krediter mot säkerhet av aktier, vilka sjunkit i
värde och i följd därav antingen ligga »frusna» hos exempelvis banker eller
övertagits av s. k. stödkonsortier. Det synes vara av vikt, att bankerna
frigöras från dessa krediter, för att därigenom lösgjorda medel må kunna
komma industri- och jordbruksföretag till gagn.
Det av mig nu anmälda förslaget rörande stämpelavgiften vid köp och
byte av fondpapper innebär sådan ändring i 3 § 1 mom. av förordningen
den 6 november 1908, att de däri genom förordningen den 13 april 1922
stadgade stämpelavgifterna beträffande aktier, lotter, andelsbevis och delaktighetsbevis
nedsättas till hälften, vartill kommer att avgifternas utgående icke
till tiden begränsats. Vid överlåtelser av obligationer skola enligt förslaget
samma stämpelavgifter, som enligt nämnda mom. för närvarande gälla, allt
fortfarande utgå. Då emellertid även sistnämnda avgifter äro allenast provisoriskt
beslutade, erfordras uttrycklig föreskrift om ändring i 1908 års förordning
jämväl i vad avser stämpelavgifterna vid överlåtelser av obligationer.
I enlighet med vad jag sålunda anfört har författningsförslag i ämnet
upprättats.
Föredraganden uppläser härefter förslag till förordning om ändrad lydelse
av 3 § 1 mom. i förordningen den 6 november 1908 (nr 129) angående en
särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper samt hemställer, att
Kungl. Maj: t måtte i proposition föreslå riksdagen att antaga nämnda förslag.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse,
bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till
riksdagen.
Ur protokollet:
Elis Lindahl.
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 saml. 68 höft. (Nr Sö.j
.''5