Kungl. Maj:U proposition nr 77.

(

Nr 77.

Kungl. Maj;ts proposition till riksdagen angående inköp
för postverkets räkning av fastighet i Linköping;
given Stockholms slott den 8 februari 1929.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bi lagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Th. BoreU.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i
statsrådet å Stockholms slott den 8 februari 1929.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden
Lubeck, Wohlin, Beskow, Ltjndvik, Borell, von Steyern, Malmberg,
Lindskog, Bissmark, Johansson.

Departementschefen, statsrådet Borell anför:

I skrivelse den 11 januari 1929 har generalpoststyrelsen gjort framställning
om förvärvande för postverkets räkning av fastighet i Linköping. Till stöd
härför anför styrelsen följande:

Enligt brev den 4 juni 1913 bemyndigades generalpoststyrelsen att för
postverkets räkning inköpa tomten nr 112 inom S:t Lars kvarter i Linköpings
stad för ett pris av 73,000 kronor. Å denna tomt fanns vid postverkets
köp av densamma uppfört ett reveterat, trähus. Sedermera bemyndigade Kungl.

1188 29

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 77.

Maj:t genom brev den 30 juni 1916 generalpoststyrelsen att å tomten uppföra
en posthusbyggnad, inrymmande jämväl lokaler för telegrafverkets behov.
Medel för bygget, sammanlagt 385,000 kronor, anvisades genom brev den 30
juni 1916, 29 juni 1917 och 28 juni 1918.

I posthusbyggnaden disponerades källarvåningen delvis samt botten- och
entresolvåningarna helt av postkontoret i Linköping, under det att telegrafverket
disponerade byggnaden i övrigt.

Posthusbyggnaden med dess gårdsflygel upptoge en tomtyta av 840 kvadratmeter.
Förenämnda trähus — i vilket tjänstelokaler anordnats för postdirektionen
i östra distriktet — samt ett förefintligt mindre uthus av trä upptoge en
markyta av 295 kvadratmeter. Då tomten i sin helhet blott vore 1,360 kvadratmeter,
återstode obebyggt gårdsutrymme om allenast 225 kvadratmeters yta.
Detta gårdsutrymme hade onekligen redan från början varit något trängt. 1924
års statsrevisorer hade även påvisat detta förhållande. Sasom generalpoststyrelsen
i sitt yttrande över statsrevisorernas berörda utlåtande påpekat, hade emellertid
dittills icke några egentliga påvisbara olägenheter uppstått av det trånga gårdsutrymmet.
Med den sedan dess inträffade utvecklingen av posttrafiken samt den
ökade användningen av motorfordon kunde emellertid numera icke längre bestridas.
att utrymmet vore alltför trångt, vilket givetvis utgjorde eu besvärande
nackdel för posttrafiken. Endast med svårighet kunde därför numera erforderliga
posttransporter utföras å gården. I detta sammanhang hade generalpoststyrelsen
ansett sig jämväl böra framhålla, att telegrafverkets nuvarande behov
i Linköping av garageutrymme icke kunnat på grund av gårdsutrymmets obetydlighet
tillgodoses, utan hade telegrafverket nödgats förhyra garage på annat
håll i staden.

Rörelsen vid postkontoret hade, såsom ovan vidrörts, sedan det nuvarande
posthuset planerades, undergått en synnerligen kraftig ökning. Till belysande
härav finge generalpoststyrelsen hänvisa till efterföljande tablå, utvisande
rörelsens omfattning år 1913, den tidpunkt då ritningarna till posthuset uppgjordes,
år 1916, då byggnadsanslag först beviljades, och år 1927: _

.....“ |

Postkontorets
Å r egen uppbörd,

) kronor

Postkontorets 1
och under-lydande post-anstalters
uppbörd,
kronor

Från post-kontoret
avgångna
paket,
antal

Från post-kontoret
avgångna
försändelser
av alla slag,
antal

Till post-kontoret
ankomna
vanliga paket,;
antal j

1913

l

......I 177,090 ’)

254.892 •)

40,047

5,200,234

Uppgift saknas

1916

............! 210,309 l)

283.760 l)

42,167

6,917,837

» »

1927

... j 460,938 s)

533,656 3)

65,828

7,927,270

61.294

'') inklusive avgifter för tjänsteförsändelser.

2) Oreducerad uppbörd inklusive avgifter för tjänsteförsändelser.

*) » » exklusive » » »

Den stegring av rörelsen vid postkontoret i Linköping, som således i en följd
av år pågått, kunde visserligen sägas hava i någon mån avstannat under åren

1926_1927. Anledningen härtill torde emellertid vara att finna däri, a,tt under

nämnda år ej oväsentliga indragningar av militära expeditioner i Linköping
genomfördes, varjämte antalet till Linköping^ förlagd såväl fast anställd militär
personal som ock värnpliktiga minskades. Numera företedde dock poströrelsen
vid postkontoret åter en betydande ökning. Sålunda uppginge postkontorets
lokala frankoteckensuppbörd — bortsett från avgifter för tjänsteförsändelser —
för de 3 första kvartalen under år 1928 till 284.176 kronor 89 öre. Motsvarande

p

Kmiijl. Maj it* proposition nr 77.

siilra för de 4 första kvartalen ar 1927 vore 271,tf 15 kronor 82 öre, en ökning
alltså av éj mindre Un 1,7

Postkontor,sloka len vore redan vid nuvarande poströrelse helt utnyttjad. Vid
särskild ansvällning- av posttrafiken såsom vid julhelgerna kunde densamma
ej avvecklas inom de tillgängliga utrymmena inom posthuset, utan hade tillfälliga
lokaler måst förhyras på annat håll i staden.

Styrelsen lramhåller, att det således enligt styrelsens bestämda uppfattning
icke rådde något tvivel om att, därest rörelsen vid ifrågavarande postkontor —
såsom styrelsen hade anledning antaga — i fortsättningen ökades i likhet med.
vad under senaste tiden ägt rum. det inom kort torde bliva ofrånkomligt att
anskaffa utvidgade lokaler för postkontoret. Styrelsen anför härom vidare:

Tillfälle att på ett, enligt generalpoststyrelsens uppfattning, ur alla synpunkter
rationellt sätt säkerställa för framtiden post- och telegrafverkens lokalfråga
i Linköping hade nu yppat sig, i det att den intill postverkets tomt gränsande,
utefter S:t Larsgatan belägna tomten nr 82 i S:t Lars kvarter, vilken
tomt nyligen förvärvats av Linköpings stad för genomförande av viss gatureglering,
: numera, sedan denna gatureglering genomförts, erbjudits åt postverket
till inköp, På. grund av det läge, vari frågan om lokalanskaffning för
postkontoret i Linköping kommit, ansåge general poststyrelsen det vara förenat
med klok förtänksamhet att ej låta detta tillfälle gå sig ur händerna.

Därest ett förvärv för postverkets räkning av denna tomt komme till stånd,
kunde dels omedelbart efter tomtens tillträdande lättnad åstadkommas i postverkets
svårigheter, vid posttransporternas fullgörande samt garage anskaffas
åt telegrafverket, dels oek sedermera, när poströrelsens omfattning det krävde,
tillbyggnad till det nuvarande posthuset uppföras å tomten utefter S:t Larsgatan.
Ginge det ifrågasatta tomtköpet om intet, hade — enligt vad som framgått
vid förda förhandlingar med stadens representanter — staden för avsikt att.
så snart: sig göra läte, försälja tomten till enskild person med bestämmelse in
tagen i köpekontraktet därom, att. tomten skulle omedelbart bebyggas utefter
S:t Larsgatan. Komme dylik.byggnad till uppförande å tomten nr 82, vore
postverkets möjligheter till lokalutvidgning åt detta håll stängda, För anskaffning
av större lokaler åt postkontoret i Linköping utöver dom, den nuvarande
posthustomten medgåve. torde då postverket endast vara hänvisat till den posthustomten
angränsande, utefter Kungsgatan belägna tomten (nr 16). Sistnämnda
tomt vore för närvarande bebyggd med ett-större trevåningars reveterat trähus,
vilket i sådant fall måste rivas. .Huruvida sistnämndå tomt vid tid.punkfen
iirag-a. kunde vara-till salu och i så fäll på vilka villkor vore givetvis ej möjligt
för .generalpoststyrelsen att nu bedöma.

Förhandlingarna med staden angående förvärv av tomten nr 82. vilka påbörjats
takter våren 1928. hade fördröjts närmast på grund därav, att'' från
stadens sida till eu början uppställts vissa villkor för tomtförsäljningen, vilkageneralpoststyrelsen
icke. kunnat för sin de! biträda. Numera hade. emellertid
staden och generalpoststyrelsen enats om de villkor, vilka funnes angivna i det
preliminära köpekontrakt, som avslutats och varav avskrift bifogades. Såsom
av avskriften framginge. liade beslut i ärendet fattats av Linköpings stadsfullmäktige
först den 12 december 1928. Köpeskillingen för tomten utgjorde
80,000 kronor. Då tomten hade eu areal av 1,655 kvm., motsvarade köpeskillingen
ett pris av 48 kronor 84 öre per kvm. Tomten vore bebyggd med tvenne
niagasinsbyggnader av trä. den ena även innehållande eu mindre bostadslägenhet.
Nuvarande taxeringsvärdet utgjorde 50,000 kronor, därav markvärde
44,800 kronor och byggnadsvärde 5,200 kronor. Även om man helt bortsåge
från det speciella värde, som tomten på grund av dess läge intill den nuvarande
Bihang till riksdagens protokoll 192,9. I sand. 90 höft. (Nr 76— 77.) sas 2» 2

Departements''

chefen.

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 77.

posthustomten maste sägas aga för postverket, hölle generalpoststyrelsen före,
att det fordrade priset vore lågt. Denna uppfattning bestyrktes även därav,
att, enligt vad generalpoststyrelsen inhämtat, avsevärt högre priser under de
senare åren erlagts för tomter i Linköping med ungefärligen lika fördelaktigt
läge som det, nu ifrågavarande tomt innehade.

Från stadens sida hade uppställts såsom villkor för tomtens försäljande till
postverket, att Kungl. Maj:ts beslut skulle föreligga före den 15 mai 1929.
Ärendet borde därför underställas 1929 års riksdag.

På grund av de! anförda hemställer generalpoststyrelsen, att för iuköp av
tomten nr 82 i S:t Lars kvarter i Linköping med därå uppförda byggnader
måtte för budgetåret 1929/1980 anvisas 80.000 kronor.

Över denna framställning hava utlåtanden avgivits av telegrafstyrelsen den
29 januari 1929 och byggnadsstyrelsen den 31 januari 1929.

Telegrafstyreisen har anfört följande:

Telegrafverkets lokaler i postverkets hus i Linköping torde icke kräva
någon utvidgning inom en lång tid framåt. Telefon- och telegraf driftens normala
utveckling medförde emellertid sannolikt, att större lokaler komme att
erfordras en gång i framtiden. Det vore givetvis en fördel för telegrafverket,
om en dylik utvidgning då kunde ske genom förhyrande av iokaler i postverkets
tilltänkta nybyggnad.

Telegrafverkets nuvarande behov av garageutrymme hade på grund av
gårdsutrymmets obetydlighet ej kunnat tillgodoses, utan telegrafverket hade
måst förhyra garage på annat häll i staden. Komme det ifrågasatta tomtinköpet
till stånd, skulle, såsom generalpoststyrelsen anfört, garage kunna å
denna tomt anskaffas åt telegrafverket.

Byggnadsstyrelsen har anfört, att, då den till inköp föreslagna tomten med
häusyn till sitt läge väl lämpade sig att användas till utvidgning i nödig omfattning
av den nuvarande posthustomten och dä det begärda priset, 80,000
kronor, måste betraktas såsom skäligt, styrelsen för siu del tillstyrkte bifall
till förevarande framställning.

Till följd av poströrelsens stegring har posthusbyggnaden i Linköping, i vilken
byggnad jämväl telegrafverkets station är inrymd, blivit helt utnyttjad.
Därest, såsom sannolikt torde bliva förhållandet, denna stegring kommer att
fortfara, torde postkontorets lokaler snart nog bliva otillräckliga. Det till posthusbyggnaden
hörande gårdsutrymmet är till följd av den ökade användningen
av motorfordon såväl vid postverket som telegrafverket redan nu tör trängt, sa
att erforderligt garageutrymme för telegrafverket måst förhyras annorstädes
i staden. 1924 års statsrevisorer hava jämväl i avseende å den allmänna planläggningen
av post husbyggnaden framhållit, hurusom själva gårdsutrymmet
vore sa ringa, att svårigheter uppstode vid postautomobilernas ut- och infart
samt av- och pålastning.

Av vad sålunda anförts framgår, att redan nu behov i öreligger av ökat tomtutrymme
för post- och telegrafverken i Linköping samt att det icke torde dröja
länge, innan själva posthusbyggnaden måste utvidgas. Det synes därför vara
förtänksamt att, då nu tillfälle därtill erbjudes, vidtaga åtgärder för att kunna
tillgodose angivna markbehov.

Kungl. Maj.ts proposition nr 77. 11

Genom förvärvande av den intill post husbyggnaden belägna, till större
delen obebyggda tomten nr 82 i S:t Lars kvarter, varom anbud föreligger,
skulle, jämte det att tillräckligt utrymme erhölles för de för verkens rörelse
erforderliga motorfordonen, möjlighet beredas att, när så visar sig nödvändigt,
genom uppförande å tomten av en tillbyggnad till det nuvarande posthuset erhålla
utvidgade lokaler, varvid även telefon- och telegrafstationen i mån av
behov skulle kunna tillgodoses. För telegrafverket innebär detta, att vid en
framtida lokalutvidgning kostnaderna för flyttning av ledningar kunna besparas.

Med hänsyn till nu angivna omständigheter och då den för ifrågavarande
fastighet betingade köpeskillingen, 80,000 kronor, icke givit mig anledning till
erinran, vill jag tillstyrka, att sagda fastighet förvärvas för postverkets räkning.

Då förevarande framställning inkommit först efter tiden för statsverkspropositionens
avlåtande, liar något anslag för ändamålet icke kunnat beräknas
i förslaget till riksstat: för budgetåret 1929/1930. Sådant anslag torde icke
heller behöva äskas. På sätt i statsverkspropositionen (Utgifter för kapitalökning,
bil. 2, sid. 19 och 37—38) anförts finnas nämligen vissa medel tillgängliga för
inköp för postverkets räkning av fastigheter, vilkas förvärvande icke utan synnerlig
olägenhet kan uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut. Dessa
medel utgöras av en postverkets fordran hos telegrafverket å 62,600 kronor,
som postverket jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 21 december 1923 äger använda
för fastighetsförvärv i nyss angiven ordning. Därjämte har Kungl. Maj:t
i nämnda proposition föreslagit riksdagen att för sådant ändamål för budgetåret
1929/1930 anvisa ett reservationsanslag av 110,000 kronor. Under förutsättning
att sagda förslag bifalles av riksdagen synes för det nu förordade fastighetsförvärvet
i Linköping lämpligen kunna tagas i anspråk dels ovanberörda
postverkets fordran å 62,600 kronor och dels av nämnda anslag å 140,000 kronor
ett belopp av 17,100 kronor — likvid skulle enligt det förslagsvis upprättade
köpekontraktet äga rum den 1 juli 1929. Enär emellertid anbudstiden medgiver,
att ifrågavarande fastighetsförvärv underställes riksdagens prövning, lärer så
även böra ske.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen medgiva,

att tomten nr 82 i S:t Lars kvarter i Linköping med därå
uppförda byggnader må på sätt i statsrådsprotokollet angivits
för postverkets räkning förvärvas.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen -Regenten lämna bifall samt förordnar, att proposition i
ämnet av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar
skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Hcllcnins.