Kungl. Maj:ts proposition Nr 05.

Kr 65.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till tulltaxeförordning;
given Stockholms slott den 8 februari 1929.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
antaga bilagda förslag till tulltaxeförordning jämte därvid fogade tulltaxa
och taratariff.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Nils Wohlin.

Bihang till riksdagens protokoll 1929.

1 samt.

51 hd fl. (Nr 65.)

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Förslag

till

tulltaxeförordning.

Härigenom förordnas som följer:

1 $•

Varor, som införas från utlandet, äro, såframt icke annorlunda särskilt
stadgas, i fråga om tull underkastade bestämmelserna i denna förordning
jämte därvid fogade tulltaxa med tillhörande taratariff.

2 *.

Vara tulltaxeras i det skick, vari den inkommer, med iakttagande, där ej
i fråga om visst varuslag är annorlunda stadgat:

a) att vara, som utgör en blandning av beståndsdelar, hänförliga till taxenummer
med olika tullsatser, skall tulltaxeras, om någon beståndsdel drager
värdetull, enligt vad taxan stadgar för ifrågavarande beståndsdel samt i annat
fall lika med den beståndsdel, som är underkastad högsta tullsatsen; dock
skall hänsyn icke tagas till beståndsdelar, vilka förekomma i endast obetydlig
mängd och icke väsentligen inverka på varans beskaffenhet;

b) att genom mekanisk bearbetning framställd vara, som är sammansatt
av beståndsdelar, hänförliga till taxenummer med olika tullsatser, skall i
sin helhet tulltaxeras efter huvudbeståndsdelen, varmed förstås den del, som
giver varan dess karaktär; dock skall, där huvudbeståndsdelen icke kan med
säkerhet utrönas, varan tulltaxeras efter den beståndsdel, som är underkastad
högsta tullsatsen, varvid emellertid hänsyn icke skall tagas till mindre
väsentliga beståndsdelar, som icke giva varan avsevärt högre handelsvärde;

c) att sammansatt vara, som är i taxan särskilt nämnd, skall, även om
den införts i söndertaget skick och utan hinder därav, att mindre väsentliga
beståndsdelar saknas, tulltaxeras enligt vad i taxan stadgas beträffande
den sammansatta varan;

d) att vara, som till någon del består av guld, silver eller platina och
som ej är hänförlig till instrument eller apparat, skall tulltaxeras sålunda,
att den del av varan, som utgöres av ädel metall, tulltaxeras särskilt för

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65. 3

sig såsom arbete av ifrågavarande metall och varan i övrigt efter sin beskaffenhet; e)

att till förgyllda, försilvrade, platinerade eller med oädel metall överdragna
ävensom till emaljerade, glaserade, polerade, målade, fernissade
eller lackerade arbeten äro att hänföra även varor, som endast till någon
del sålunda bearbetats; dock skall hänsyn icke tagas till sådan bearbetning, där
den förekommer endast å vanliga beslag, handtag och andra dylika i varan
ingående mindre väsentliga beståndsdelar och icke giver varan avsevärt
högre handelsvärde; samt

f) att sådan bearbetning av en vara, som består i endast målning eller
annan sönderdelning, stamning, rening, färgning, torkning och saltning, i
och för sig icke skall hava inverkan på tulltaxeringen.

3 §.

1. Tull, som utgår efter varas vikt, skall, alltefter vad i tulltaxan är
vid tullsatsen eller varuslaget angivet, beräknas, där ej i fråga om visst
varuslag är annorlunda stadgat:

a) efter bruttovikten, varmed avses vikten av varan jämte emballage;

b) efter verkliga nettovikten, varmed avses vikten av varan utan
emballage;

c) efter legala nettovikten, varmed avses den vikt, som erhålles genom
att från bruttovikten draga den i taratariffen fastställda taran; eller

d) efter verkliga nettovikten med tillägg av visst emballage, varmed avses
vikten av varan jämte följande slag av emballage och förpackningsmateriel:

beträffande i Avd. XI C upptagna varuslag (vävnader och filt):

omslag av papper eller väv, såvitt det icke utgöres av ytteremballage,
uppenbarligen avsett endast till varans skyddande under transporten;
samt

beträffande övriga varuslag:

askar, fodral, etuier, papper, väv, folier och annat dylikt emballage,
allt för så vitt det icke utgöres av ytteremballage, uppenbarligen avsett
endast till varans skyddande under transporten; kärl av lervara eller
glas, burkar, flaskor, tuber och andra dylika behållare; emballage, vari
varan är avsedd att försäljas i detaljhandeln; inlägg och kartor; mellanlägg
i bladguld och andra dylika artiklar; hö, halm, träspån och annan
dylik förpackningsmateriel, för så vitt den befinner sig innanför emballage,
som skall inräknas i vikten.

2. Utan hinder därav, att enligt taxan tullen skall beräknas efter den
verkliga nettovikten, må, där så finnes lämpligt och varuhavaren icke däremot
gör invändning, tullen i stället beräknas efter den vikt, som erhålles
genom att från bruttovikten draga en med följande procentsatser utgående
tara:

Kungl. Maj:ts •proposition Nr 65.

för omslag av enkel väv............................................................................ 2 %

» » » dubbel väv eller matta ................................................ 3 »

» fat eller lådor ....................................................................... 12 »

» askar eller flaskor av bleck................................................................ 10 »

» askar eller flaskor av bly, järn eller koppar ................................... 20 »

» buteljer och flaskor av glas samt för burkar och krukor av lera 40 » .

3. Ändock att enligt taxan tullen för visst varuslag är att beräkna efter
den legala nettovikten skall, där varukavaren det yrkar eller statsverkets
intresse så kräver, till grund för beräkningen läggas den verkliga nettovikten.
Därest tillämpandet av sistnämnda beräkningsgrund sker på yrkande
av varuhavaren, åligger denne men i annat fall tullverket att anskaffa
och bekosta det arbetsbiträde och den materiel, som erfordras för utrönande
av den verkliga nettovikten.

4. Införas varor av olika slag, förpackade i ett och samma emballage,
och är med avseende å någon av dem stadgat, att tullen skall beräknas
efter den verkliga nettovikten med tillägg av sådant emballage, skall, där
ej denna vara utgör allenast en oväsentlig del av innehållet, det gemensamma
emballagets vikt läggas till vikten av samma vara.

Är med avseende å flera av varorna stadgat, att tullen skall beräknas
på sätt nyss är sagt, skall emballagets vikt läggas till vikten av den huvudsakliga
bland dessa varor.

5. Där enligt taxan tullen är beroende av varans vikt för stycke, skall
med denna vikt avses den verkliga nettovikten.

4 §.

Där tull skall utgå i förhållande till varas värde, beräknas detta för
oskadad vara lika med varans marknadspris å inköpsorten vid tiden för
inköpet eller, i fråga om ej inköpt vara, lika med marknadspriset å avsändningsorten
vid tiden för avsändningen, med tillägg i vartdera fallet av
emballagets värde jämte frakt, försäkringspremier och annan å varan nedlagd
kostnad, intill dess varan anlänt, därest den inkommit med fartyg
eller luftfartyg, till ort, dit den är bestämd eller varest den för vidare
befordran till bestämmelseorten lossas ur fartyget eller luftfartyget, eller,
därest den inkommit på annat sätt, till gränsort inom tullområdet. För
vara, som lidit avsevärd skada, beräknas allenast det lägre värde, varan
vid tulltaxeringen befinnes äga å den ort, där tulltaxeringen äger rum.

Det åligger varuhavaren att uppgiva och, såvitt ske kan, styrka de belopp,
vilka sålunda tillhopa skola anses utgöra oskadad varas värde. Fullgör ej
varuhavaren vad honom sålunda åligger eller finner tull anstalten skälig
anledning antaga, att det uppgivna värdet understiger det verkliga, eller är
fråga om skadad vara, är tullanstalten pliktig, liksom den i allt fall är berättigad,
att låta besiktiga och värdera varan.

Närmare bestämmelser angående styrkande av oskadad varas värde ävensom
angående varas besiktning och värdering meddelas av Konungen.

Kungl. Muj:ts proposition Nr 65.

5 §.

Tullfrihet åtnjutes för:

a) varor, som inkomma för Konungens eller medlems av det kungliga
huset räkning;

b) varor, som utländskt, här ackrediterat sändebud eller annan person,
som tillhör främmande makts härvarande beskickning, inför för tjänstebruk
eller för eget eller sin familjs behov; dock skall detta medgivande gälla
endast person, som icke är svensk medborgare, och i den mån den främmande
makten medgiver Sverige motsvarande förmån;

c) vapensköldar, flaggor, kontorsförnödenheter och andra likartade, för
tjänsten avsedda föremål, som inkomma till härvarande konsulat för främmande
makt, som medgiver Sverige motsvarande förmån;

d) gångkläder och sängkläder, tillhöriga resande eller å transportmedel
anställda personer, när kläderna synbarligen äro brukade eller, medförda av
ägaren själv, prövas icke överstiga hans personliga behov;

e) andra förnödenheter, tillhöriga resande eller å transportmedel anställda
personer, i den mån förnödenheterna prövas icke överstiga behovet under
resan; och skola till sådana förnödenheter jämväl hänföras begagnad velociped
samt av resande medförd, begagnad handfotografikamera eller begagnad
skrivmaskin, vilka av den resande införas för eget bruk och icke i handelssyfte;
dock skall om resandes rätt att för eget bruk tullfritt medföra färdiga
tobaksvaror och cigarrettpapper gälla vad särskilt stadgas;

f) instrument, redskap, verktyg och andra dylika föremål, som inresande
utövare av vetenskap, konst eller hantverk medför i och för sin yrkesutövning
eller vilka för sådant ändamål med särskild lägenhet inkomma till honom,
därest de äro avsedda att av honom användas under tillfälligt uppehåll i
riket;

g) bensin, medförd å transportmedel för dess drift, beträffande fartyg dock
endast till myckenhet, som tullanstalt prövar icke överstiga behovet
under resan;

h) fartygsförnödenheter av annat slag än i g) sägs och fartygsinventarier,
därunder inbegripna till fartyg hörande husgerådssaker, för så vitt förnödenheterna
eller inventarierna med avseende å beskaffenhet och mängd
skäligen kunna anses vara avsedda till begagnande ombord å det fartyg,
vari de införts, och så länge de där kvarbliva;

i) inventarier, tillhörande förolyckat fartyg; ävensom sjöfynd, till värde
ej överstigande tio kronor, då fyndet, enligt vad särskilt är stadgat,
av tullanstalt utlämnas till bärgaren;

k) proviant, medförd å fartyg, som kommer från utrikes ort, för så
vitt den erfordras ombord till fartygets besättning eller passagerare, så länge
fartyget icke efter avslutad resa avgått i inrikestrafik, ävensom alla sådana
till proviant hänförliga varor, med undantag av konserver, dryckes- och
tobaksvaror, som medföras å från utrikes ort ankommande, i genomgående

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

järnvägståg insatt restaurangvagn och av tullanstalten å tullplats, till vilken
tåget först ankommer, prövas icke överstiga behovet för passagerares bespisning
under tågets gång genom Sverige;

l) färdiga hushålls- eller klädespersedlar, införda av utländsk eller sedan
minst ett år i utlandet bosatt svensk medborgare, som på grund av giftermål
med här i riket bosatt person inflyttar hit, därest persedlarna i anledning
av giftermålet erhållits i hemgift eller såsom bröllopsgåva;

m) gamla och brukade husgeråds- eller andra lösörepersedlar, som inkomma
för sådan persons räkning, som inflyttar från utlandet eller med
bibehållet hemvist i Sverige oavbrutet eller endast med tillfälliga avbrott
vistats utomlands en tid av minst ett år, allt dock på villkor, dels att
ägaren själv begagnat samt för eget bruk och icke i handelssyfte infört
persedlarna, dels ock att tullanstalten prövar dem icke överstiga ägarens
behov;

n) varor, som inkomma för att utdelas såsom gåvor till sjömän från främmande
land, i den mån motsvarande förmån därstädes tillkommer svenska
sjömän;

o) varuprov och mönster, som vid införseln sakna handelsvärde eller vid
tulltaxeringen göras värdelösa;

p) emballage, vari varor inkomma, därest det icke skall inräknas i varas
vikt eller värde, ävensom från svensk frihamn särskilt inkommande emballage,
vari varor införts till frihamnen, allt för så vitt icke av emballagets
form och utseende eller av eljest förekommande omständigheter framgår, att
det utgör icke blott emballage utan jämväl en för annat ändamål lika
mycket eller mera användbar eller såsom handelsvara uppenbarligen lämpad
artikel;

q) av trävirke hopfogade trummor för ventilation i lastrum ävensom bastmattor
och annan s. k. garneringsmateriel, uppenbarligen avsedd endast till
att skydda gods under transport, då sådana föremål för nu angivna ändamål
och icke i handelssyfte medföras å transportmedel, så ock då föremålen
särskilt inkomma från svensk frihamn och dit införts under omständigheter,
som nyss sagts;

r) emballage, särskilt inkommande, gammalt och begagnat, med undantag
av smördrittlar, när emballaget inkommer i retur eller är avsett att
av varuhavaren återutföras med varor eller då emballage av samma slag
och myckenhet vid tidigare tillfälle av varuhavaren utförts eller är avsett
att sedermera av honom utföras med varor, skolande i detta hänseende med
emballage likställas s. k. garnbommar;

s) inom landet alstrade eller tillverkade ävensom här förut förtullade utländska
varor, när de, efter att hava utförts till utlandet, inom tio år från utförseln
återinföras i oförändrat skick; dock skall härvid iakttagas,

att i händelse tullrestitution eller befrielse från tull vid utförseln åtnjutits
för varan eller för därtill använda materialier, restitutions- eller tullbeloppet
skall inbetalas till tullverket,

Kungl. Maj:ts proposition Nt 65.

att därest å vara av svensk tillverkning eller å kärl eller omslag, vari
den tydligen är avsedd att hållas till salu, förekommer beteckning, som
tydligt angiver varans svenska tillverkare, tullfrihet må åtnjutas av annan
än tillverkaren allenast för så vitt varuhavaren antingen företer förklaring av
tillverkaren, att'' denne icke har något att erinra mot varans tullfria utlämnande,
eller annorledes gör antagligt, att från tillverkarens eller hans rättsinnehavares
sida något hinder mot utlämnandet icke skäligen kan förutsättas,
samt

att vid bedömandet, huruvida varan vid återinförseln föreligger i oförändrat
skick, hänsyn icke skall tagas till bearbetning, som avsett allenast
undersökning av materialets felfrihet eller som eljest icke höjt varans värde
för varuhavaren;

t) av främmande statsmyndighet förlänade ordenstecken och dylikt; ävensom
utställingsmedaljer eller andra prisföremål, vilka tillerkänts deltagare
i allmän tävlan;

u) naturalier, etnografiska och kulturhistoriska föremål, infattade målningar,
ritningar eller teckningar, andra bilder, anatomiska modeller, gipsavgjutningar
samt avbildningar, därest föremålen äro avsedda för offentlig samling
eller för undervisningsanstalt; ävensom handskrifter;

v) livsförnödenheter, avsedda för och införda samtidigt med från utlandet
inkommande djur, i den mån förnödenheterna prövas icke överstiga
behovet under transporten till den ort inom riket, dit djuren enligt åtföljande
frakthandlingar äro slutligt bestämda; samt

x) likkistor med lik; urnor med aska av lik; ävensom kransar och blommor,
avsedda till minnesgärd åt avliden person.

6 *.

1. Tullfrihet åtnjutes för varor av nedan angivna slag, då de vid resa
annorledes än med järnväg medföras från Norge till Sverige över de delar
av gränsen, som äro belägna norr om Mitandersfors i Värmland, nämligen:
bröd, högst 20 kilogram,
fläsk, högst 10 kilogram,
garn, högst 5 kilogram,

kaffe och kaffesurrogat, tillsammans högst 5 kilogram,
malt, högst 40 kilogram,
maltdrycker, högst 10 liter,
risgryn, högst 5 kilogram,

socker och sirap, tillsammans högst 10 kilogram,
spannmål, omalen, högst 150 kilogram,

» malen, högst 100 kilogram,

vävnader, högst 15 meter, dock icke utöver ett värde av 40 kronor, samt
andra tullbelagda varor — dock icke spelkort, rusdrycker eller färdiga
tobaksvaror och cigarrettpapper — till ett sammanlagt värde av högst 30
kronor.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Sker resan över någon av nedan angivna delar av gränsen, skall den sålunda
medgivna tullfriheten i fråga om följande varuslag omfatta

a) vid resa över gränsen mot Härjedalen eller mot Hotagens och Frostvikens
socknar i Jämtland eller mot Västerbottens län:

socker och sirap, tillsammans högst 20 kilogram,

spannmål, omalen och malen, tillsammans högst 600 kilogram, samt

b) vid resa över gränsen mot Arjepluogs eller Karesuando socknar i Norrbottens
län:

socker och sirap, tillsammans högst 50 kilogram,

spannmål, omalen och malen, tillsammans högst 600 kilogram,

andra tullbelagda varor — dock icke spelkort, rusdrycker eller färdiga
tobaksvaror och cigarrettpapper — till ett sammanlagt värde av högst 50
kronor.

Medföres vara i större myckenhet än ovan sägs, skall tull erläggas för
hela den av varan införda myckenheten.

Tullfrihet enligt detta moment gäller icke för varor, som i handelssyfte
införas vare sig för att i vanlig ordning försäljas eller för att utlämnas
såsom ersättning för verkställt arbete, ej heller för varor, som införas av
handlande eller för handlandes räkning, såvitt de äro av de slag, med vilka
han idkar handel; dock äger för särskilda fall generaltullstyrelsen härifrån
medgiva undantag och därvid beträffande i handelssyfte införda varor jämväl
tillåta tullfri införsel av större myckenhet än ovan angivits.

2. Den som äger eller brukar fastigheter på ömse sidor om gränsen
mellan Sverige och Norge må, därest kortaste avståndet mellan fastigheterna
ej överstiger 20 kilometer, över gränsen tullfritt införa utsäde, kreatur och
redskap, som erfordras för den i Sverige belägna fastighetens skötsel.

3. Varor, som av gränsbefolkningen för hushållsbehov föras från Sverige
till Finland eller Norge eller från Finland eller Norge till närbelägen ort i
Sverige för att förädlas genom blekning, färgning, garvning, målning, spinning,
vävning eller annan dylik bearbetning eller för reparation och som
efter förädlingen eller reparationen återutföras till ursprungslandet, äro vid
införseln till Sverige fria från tull.

7 §.

Tullfrihet under viss tid åtnjutes för:

a) transportmedel, som begagnas för införsel till eller är avsett för utförsel
från riket av varor eller personer, ävensom till reparation av sådant transportmedel
avsedda, särskilt inkommande lösa delar; och skall i fråga om luftfartyg
ankomma på prövning av Konungen i varje särskilt fall, huruvida
tullfriheten må åtnjutas, även om luftfartyget tillika begagnas för befordran
av gods eller personer i egentlig inrikestraflk;

b) automobil, som medföres av resande, vilken endast tillfälligtvis skall
vistas inom riket, därest automobilen är avsedd att återutföras sist inom ett år;

Kungl. Maj:ts ‘proposition Nr 65.

c) dragare och fordon, som av gränsbefolkningen föras från Finland eller
Norge till närbelägen ort i Sverige för att under kortare tid där användas
till timmerforsling, jordbruksarbete eller annat dylikt ändamål; samt

d) kreatur, vilka införas från Finland eller Norge för att under kortare
tid å närbelägen ort i Sverige gå i bet.

Angående den tid och de villkor, under vilka resande må, enligt vad i b) sägs,
utan erläggande av tull förfoga över medförd automobil, så ock angående tid för
åtnjutande jämlikt bestämmelserna under a) av tullfrihet för jämvägsmateriel,
förordnar Konungen. I övrigt må tullfrihet enligt denna paragraf
icke åtnjutas för längre tid än tre månader efter införseln, dock må för
särskilt fall medgivas utsträckning av sistnämnda tid intill ett år.

8 %.

1. Tullfrihet under viss tid må på särskild framställning medgivas för:

a) varor, som inkomma:

för att repareras eller kompletteras inom landet och som äro avsedda att
därefter återutföras;

för att komplettera vara, som är avsedd att utföras ur riket;

för att förevisas såsom prov eller mönster eller såsom utställningsföremål
och därefter återutföras och vilka sålunda icke äro att anse såsom i försäljningsssyfte
införda;

för att användas såsom modeller vid tillverkning av exportvara och som
äro avsedda att därefter återutföras;

för att användas vid anordnade tävlingar, idrottsfester eller under andra
liknande förhållanden, vid tillfälliga föreläsningar eller tillfälliga teater- eller
cirkusföreställningar och därefter återutföras;

för att avprovas och eventuellt återutföras; dock endast då fråga är antingen
om enstaka föremål eller om varor, som icke skäligen kunna antagas
vara införda i försäljningssyfte; eller

för att användas vid avprovning av vara, som är avsedd att utföras;

b) med varor inkommande emballage, som icke skall inräknas i varornas
vikt eller värde och som är avsett att återutföras, ävensom för återutförsel
avsedda järncylindrar, vilka inkomma med förtätade gaser och för vilka
särskild tull skall utgå; samt

c) särskilt inkommande emballage, avsett att återutföras med varor, dock
med undantag av begagnade smördrittlar.

Tullfrihet enligt detta moment må icke medgivas för längre tid än ett
år från införseln, dock må tiden utsträckas till högst två år, då tullfrihet medgives
för varor, som inkomma för att användas antingen såsom modeller vid tillverkning
av exportvara eller vid avprovning av vara, som är avsedd att
utföras.

2. Tullfrihet under viss tid må på särskild framställning medgivas för maskiner,
redskap, verktyg och andra föremål, som införas för användning vid järnvägs-
eller hamnbyggnad, kanaliseringsarbete, elektrisk anläggning för allmänt

Kungl. Maj:ts propositio7i Nr 65.

behov eller annat allmännyttigt företag och som därefter skola ur riket återutföras,
ävensom för lokomotiv och järnvägsvagnar, som av järnvägsförvaltning
förhyras från utlandet.

9 §.

För varor, som utföras för att i utlandet undergå reparation eller sådan
bearbetning, som icke väsentligen förändrar deras karaktär, ävensom för
inom landet tillverkat eller här förut förtullat transportmedel, som i
trafik avgått till utlandet och där reparerats, må återinförsel inom högst
ett år efter utförseln eller avgången medgivas mot tull, motsvarande
femton procent av reparations- eller bearbetningskostnaden. I avseende å
fastställande vid tulltaxeringen av sådan kostnad skola bestämmelserna i 4 §
i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

Är vara i följd av bearbetning hänförlig till tulltaxenummer med högre
tullsats än den förut tillämpliga, skall i stället skillnadstull erläggas. Har
reparation av transportmedel nödvändiggjorts av skada, som uppkommit
efter avgången till utlandet, eller haft till syfte att genom avhjälpande av
mindre bristfällighet sätta transportmedlet i transportdugligt skick, må vid
återinförseln tull ej beräknas för reparationen.

10 §.

För inkommen vara, som under transporten till införselorten genom tillfällighet
lidit skada, må, där tullen i taxan är bestämd annorledes än efter
varuvärdet, nedsättning i tullen medgivas med belopp, som svarar mot den
av skadan förorsakade minskningen i varans värde.

Varuhavare, som påkallar dylik nedsättning, har att därom göra skriftlig
anmälan hos tullanstalten samt att inom honom av tullanstalten förelagd
tid förebringa utredning om skadans uppkomst. Tullanstalten har därefter
att, sedan genom dess försorg undersökning blivit, enligt vad i 4 § för där
avsett fall föreskrives, verkställd för utrönande av varans värde såväl i
oskadat som i dess skadade skick, låta försälja varan såsom oförtullad
ävensom fördela inflytande försäljningsbelopp, allt i den ordning, som härutinnan
är stadgad beträffande inkommen vara i allmänhet, som försäljes
genom tullanstalts försorg.

Vid förtullning av den försålda varan skall dess värde beräknas lika med
försäljningsbeloppet, eller, om detta understiger varans vid undersökningen
åsatta värde i skadat skick, lika med sistnämnda värde.

Konungen äger förordna om och i vilken mån tullen må nedsättas för
haverigods eller sjöfynd.

11 §.

De särskilda föreskrifter, som erfordras för tillämpning av denna förordning
med tillhörande tulltaxa och taratariff eller till förekommande av missbruk
av medgiven tullfrihet eller annan förmån, meddelas av Konungen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Där sådant finnes av behovet påkallat, äger Konungen jämväl att med
avseende å fartyg, som samtidigt går i inrikes- och utrikestrafik, utfärda
särskilda föreskrifter till inskränkning av den under 5 § k) medgivna tullfrihet
för fartygsproviant.

12 §.

Om restitution av tull och vad därmed äger samband är särskilt stadgat.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1930, från och med vilken
dag §§ 1—10 i förordningen den 9 juni 1911 (nr 80) med tulltaxa för inkommande
varor jämte till förordningen hörande tulltaxa, taratariff och
tulltaxeunderrättelser skola upphöra att gälla.

Där i särskild författning förekommer hänvisning till författningsrum,
som ersatts genom bestämmelse i denna förordning, skall hänvisningen avse
den nya bestämmelsen.

■ ''

TULLTAXA

Innehållsförteckning till tulltaxan.

I. Levande djur och animaliska ämnen:

A. Levande djur, andra än fisk, kräftdjur och musslor

B. Kött och fläsk ................................................

C. Fisk, kräftdjur och musslor .......................................

1). Mjölk och mejeriprodukter; ägg och honung ........

E. Ben, horn, tagel, fjäder m. m....................................

II. Vegetabiliska ämnen:

A. Levande växter, blommor m. m.................................

B. Rötter, ätbara; köksväxter m. m.................................

C. Frukter och bär, ätbara ..............................................

D. Kolonialvaror och kryddor............................................

E. Spannmål, omalen ................................................

F. Spannmål, malen; malt, stärkelse m. m. ................

G. Frö samt icke ätbara oljehaltiga frukter ................

H. Färgnings- och garvningsämnen samt hartser ........

I. Ämnen till korgmakar- och borstbindararbeten,

stoppningsmaterial m. m.........................................

III. Fett, oljor och vax av animaliskt eller vegetabiliskt ur sprung

.......................................................................................

IV. Produkter av livsmedelsindustri; drycker; tobak; foder medel: A.

Produkter av livsmedelsindustri ...............................

B. Drycker ...........................................................................

C. Tobak ................................................................................

1). Fodermedel........................................................................

V. Mineraliska och fossila ämnen:

A. Sten- och jordarter, malm m. m.................................

B. Stenkol samt andra brännmaterialier och bituminösa

råämnen, mineraloljor m. m.....................................

VI. Kemiska produkter och apoteksvaror; färger och fernissor;
välluktande ämnen; tvål, ljus och andra produkter av
oljor, fett eller vax; lim, klister och gelatin; sprängämnen;
gödselmedel:

A. Kemiska grundämnen och deras föreningar samt

andra kemiska produkter, ej annorstädes upptagna;
apoteksvaror ...................................................

B. Kemikalier m. m. för fotografiskt bruk....................

C. Garvämnesextrakter, färger och fernissor m. m.....

D. Flyktiga vegetabiliska oljor, essenser och andra väl luktande

ämnen, kosmetiska medel m. m.............

Nummer

1—6

7—11

12—19

20—26

27-33

34-44

45-62

63—73

74—86

87—88

89-95

96-101

102—104

105—106

107—117

118-143

144—158

159

160—161

162-169

170—176

177-223

224—227

228—255

256—263

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

VII.

VIII.

IX.

XI.

XII.

XIII.

XIV.
XV.

E. Tvål, ljus och andra produkter av fett, oljor eller

vax m. m...................................................................

F. Lim, klister, gelatin m. in........................................

G. Sprängämnen, fyrverkeriarbeten och tändstickor ...

H. Gödselmedel ...................................................................

Hudar, skinn och pälsverk samt arbeten därav:

A. Hudar och skinn ...............................................

B. Arbeten av läder och skinn......................................

C. Pälsverk .................................................................

D. Arbeten av pälsverk ...................................................

Kautschuk, guttaperka och balata samt arbeten därav

Trävaror och kork samt arbeten därav; korgm akararbeten: A.

Trävaror och arbeten därav......................................

B. Kork och arbeten därav ...........................................

C. Korgmakararbeten m. m.........................................

Pappersmassa, papp och papper, arbeten därav samt
tryckalster:

A. Pappersmassa, papp och papper samt arbeten därav

B. Tryckalster m. m.........................................................

Spånadsämnen samt arbeten därav:

A. Spånadsämnen .......................................................

B. Garn, tråd, tågvirke och linor.................................

C. Vävnader och filt ....................................................

D. Band, snören, spetsar, strumpstolsarbeten, sadel gjordsväv,

nät, för tekniskt bruk avsedda artiklar
m. m. ................................................................

E. Sömnads- och andra arheten, ej annorstädes upp tagna

...........................................................................

Skodon, hattar, paraplyer, käppar, konstgjorda blommor
in. in.:

A. Skodon ...........................................................................

B. Hattar och mössor ...................................................

C. Paraplyer, parasoller, käppar m. m. ........................

D. Konstgjorda blommor, prydnadsfjädrar m. m.........

Arbeten av sten och andra mineraliska ämnen; lervaror;
glas och glasvaror:

A. Arbeten av sten och andra mineraliska ämnen ....

B. Lervaror

C. Glas och glasvaror.....................................................

Ädla metaller och arbeten därav; äkta pärlor och ädelstenar;
mynt ...................................................................

Oädla metaller och arbeten därav:

A. Järn och stål samt arbeten därav:

1. Tackjärn och gjutgods därav (icke smidbart)

2. Smidbart järn och stål samt arbeten därav

Nummer

264-276

277—282

283-290

291—292

293—297

298—305

306—312

313—322

323—336

337—350

351—354

355—361

362-385
386 -392

393—395

396—455

456—535

536—564

565—615

616—623

624-631

632—637

638-644

645—673

674—694

695—718

719—724

725—745

746—893

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65. 17

Nummer

B. Andra oädla metaller samt arbeten därav 894 — 927

C. Arbeten av oädel metall utan avseende å metallens

art ............................................................................... 928—938

XVI. Maskiner, apparater och elektrisk materiel:

A. Maskiner, apparater och redskap, ej elektriska 939—998

B. Maskiner och apparater, elektriska, samt elek trisk

materiel........................................................ 999—1042

XVII. Transportmedel:

A. Järnvägs- och spårvägsvagnar samt järnvägs och

spårvägsmateriel........................................... 1043—1053

B. Automobiler, velocipeder och andra fordon........ 1054—1059

C. Fartyg....................................................................... 1060—1062

XVIII. Instrument, vågar och ur:

A. Instrument, andra än musikinstrument, och

vågar .......................................,............................ 1063—1075

B. Ur................................................................................ 1076—1085

C. Musikinstrument .................................................... 1086—1093

XIX. Vapen och ammunition:

A. Vapen ....................................................................... 1094—1099

B. Ammunition ............................................................ 1100—1104

XX. Varor, ej annorstädes upptagna 1105—1151

Teckenförklaringar.

Av de vid tullsatserna eller varuslagen anbragta bokstavsbeteckningarna
angiva:

B att tullen skall beräknas efter bruttovikten,

N >	»	»	»	» verkliga nettovikten,
T »	»	»	»	» legala nettovikten,
E »	»	»	»	» verkliga nettovikten med tillägg av visst emballage, samt
T/E »	»	»	»	» legala nettovikten, om varan inkommer endast i emballage av sådant slag, för vilket taraprocent finnes angiven vid varuslagets nummer i taratariffen, och i annat fall efter verkliga nettovikten med tillägg av visst emballage.

Angående innebörden av förenämnda viktbeteckningar, se 3 § 1 mom.
tulltaxeförordningen.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 51 häfl. (Nr 65.)

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

TULLTAXA.

Nr i de
sakkun-j
nigas ,
förslag !

för 100 kg1

kronor

I. Levande djur och animaliska ämnen.

A. Levande djur, andra än fisk, kräftdjur och musslor, i

1 1

2 2

3 3

4 4

5 5

6 6

7 ! 7

8 8

„ n

10 i 10

11 11

12 j 12

13 13

14 14

Hästar:

föl under ett år..............................................		fria i
andra slag............................................................................	1 st.	50: —1
Nötkreatur...........................................................	1 st.	10: —
Får ............................................................................................	1 st.	1: —
Svin...........................................................................................	N	10: —
Levande djur, ej särskilt nämnda ....................................		fria
B. Kött och fläsk.
Kött, ätbara djurdelar, ej särskilt nämnda, härunder in-
begripna:
av fågel:
gåslever .......................................................................	N	100: —
annat ............................................................................	N	20: —
andra slag ........................................................................	N	7: —
Fläsk:
rökt........................................................................................	N	18: —
andra slag............................................................................	T	12: —
C. Fisk, kräftdjur och musslor.
Fisk:
skarpsill (vassbuk), kryddad eller saltad:		i
i tunnor ............................................................................		fri
annan; ävensom sardeller, saltade eller inlagda ....	E	50:—!
andra slag...........................................................................		fria

1 Där Iramför kolumnen finnes utsatt »1 st», »100 filer» eller »100 kr.», innebär detta, att tullen

utgår efter dylik beräkningsgrund och icke efter en vikt av 100 kilogram.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

I C. Fisk, kräftdjur och musslor.

Tull

för 100 kg
kronor

I 19

Fiskrom, saltad eller på annat sätt beredd:

torskrom i tunnor, enbart saltad, sockersaltad eller rökt

kaviar (störrom) ................................................................

andra slag...........................................................................

Ostron........................................................................................

Anm. Ostronyngel eller ungostron, som i minsta diameter eller
bredd icke hålla 5 cm, må tullfritt införas i riket, därest vid
införseln företes av vederbörande fiskeriintendent utfärdat intyg
därom, att desamma äro avsedda att användas uteslutande
för odlingsändamål.

Kräftdjur; ävensom musslor, ej särskilt nämnda............

fri

500: —
125: —

100: —

fria

D. Mjölk, grädde och mejeriprodukter; ägg och honung.

Mjölk och grädde:

kondenserad ........................................................................ N

torrmjölk ............................................................................ N

andra slag............................................................................

Smör, naturligt....................................................................... T

Ost ............................................................................................T/E

Ägg; ävensom äggula och flytande äggvita ....................

Honung, även konstgjord .................................................... T

10: —
15: —
fria

20: —
20: —
fria
23: 50

E. Ben, horn, tagel, fjäder m. m.

Ben och horn, oarbetat eller sågat, spjälkat, kluvet och
raspat, s. k. hornborst samt spjälkade och kluvna
fjäderpennor härunder inbegripna; tvättsvamp; sköldpadd,
pärlemor samt skal av musslor och snäckor,
oarbetade ............................................................................

Tagel:

råtagel; ävensom borst ....................................................

annat, krusat tagel och tagelrep härunder inbegripna T

Fjäder, ej särskilt nämnd:

orensad och osorterad.......................................................

annan:

dun, konstdun härunder inbegripet............................ N

andra slag....................................................................... T

Tarmar, blod och djurdelar, ej särskilt nämnda; animaliskt
avfall, ej särskilt nämnt; ävensom döda djur,
ej ätbara, även uppstoppade eller annorledes konserverade
....................................................................................

fria

fria
20: —

fri

75: —j
20: —

fria

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de
•akkunnigas

förslag

TT. Vegetabiliska ämnen.

A. Levande växter, blommor m. m.

Bötter, icke ätbara, ej särskilt nämnda, rotknölar av
gladiolus härunder inbegripna........................................

Blomsterlökar; ävensom lökliknande stam- och rotknölar,
ej särskilt nämnda, av blomsterväxter............ N

Blommor och blomdelar, naturliga, avskurna, ej särskilt
nämnda:

till prydnad användbara, även preparerade ............ E

andra slag, härunder inbegripna kardborrar, ej hänförliga
till nr 36, även bearbetade .......................

Växter, ej särskilt nämnda:
levande:

rhododendron, azaleor, kamelior, erika och syren
förädlade träd av äpple, päron, plommon och körsbär E1

andra ................................................................................ E1

Anm. till nr 38—iO.

Växter, till prydnad användbara, som inkomma med
knoppar eller blommor, men utan jord, tulltaxeras
såsom blommor, naturliga, avskurna, till prydnad användbara,
nr 36.

Anm. till nr 39—40.

Väger en växt mer än 10 kg, utgår tullen för den överskjutande
vikten med 3 kr. för 100 kg.
torkade eller annorledes preparerade:

till prydnad användbara................................................ E

andra slag .......................................................................

Kvistar och blad, naturliga; ävensom frukter och bär,
naturliga, icke ätbara, samt gräs:

till prydnad användbara, även preparerade ............ E

andra slag, ej till annat nummer hänförliga ........

B. Rötter, ätbara; köksväxter m. m.

Tull
för 100 kg|
kronor

fria
50: —

500: —
fria

fria
60:-7« -

50:-

fria

50: -fria

40	45	råa .......................................................................................	N	1:~j
41	46	skurna och torkade; ävensom cikorierot.......................	N	5: —
42	47	Manioka- och arrowrot ........................................................		fria
		Bötter, ätbara, ej särskilt nämnda:
72	48	nyskördade (färska) och inkommande under tiden
		1 januari—30 juni; ävensom pepparrot samt skurna
		och torkade rötter ........................................................	N	20: —1
73	49	andra ...................................................................................	N	10: —!

1 Såsom emballage, som inberäknas i varans vikt, anses i fråga om detta varuslag
maste emballage, såsom baljor eller krukor med jord, korgar, bastmattor m. m.

allt när -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i do
B&kkunnlgas

förslag

66
87
68
69
96
71

51
55

56
60

60
61
62

11 B. Rötter, ätbara; köksväxter in. in.

Potatis:
rå:

nyskördad (färsk) och inkommande under tiden

1 januari—30 juni .................................................

annan; ävensom potatisflingor ....................................

skuren och torkad ...........................................................

Köksväxter, ej särskilt nämnda:
färska eller enbart kokade:

lök ....................................................................................

vitkål ................................................................................

meloner och gurkor........................................................

sparris..............................................................................

andra slag.......................................................................

saltade eller torkade, även i blandning med rötter....

Kapris........................................................................................

Svampar, ätbara ....................................................................

Humle.......................................................................................

Hö och halm...........................................................................

C. Frukter och bär, ätbara.

Frukter och bär, ätbara:
färska eller enbart kokade:

bananer och citroner ....................................................

vindruvor ........................................................................

jordgubbar:

inkommande under tiden 1 september—31 december
....................................................................

andra ............................................................................

apelsiner, äpplen, päron och andra, ej särskilt nämnda:
äpplen och päron, inkommande under tiden 1 januari—31
juli ........................................................

andra ............................................................................

torkade eller saltade:

bananer, bruneller, dadlar, plommon och sviskon

russin, korinter och fikon; apelsin-, citron- och
pomeransskal; ävensom skal och kärnhus av
äpplen samt s. k. chopped äpples till beredning

av läskdrycker ............................................................

nötter och kastanjer........................................................

mandel; ävensom aprikos-, persiko- och plommonkärnor
samt s. k. arachidmandel ...........................

äpplen, päron, aprikoser och andra, ej särskilt
nämnda .... N; ävensom nötkärnor .... T

Tull

för 100 kg
kronor

T	2	50
	fria
N	5	—
T	5
N	10	—
N	20	—
T	50	—
T	15
N	25	—
E	100	—
E	50	—
T	100	—
	fria
	fria
T	35	—
N	25
N	100	—
	fria
T	10	—
	fria
T	15
T	30	—
T	35	—
	50	—

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de sakkun-				Tull
nigas förslag				för 100 kg
		II D. Kolonialvaror och kryddor.		kronor
		D. Kolonialvaror och kryddor.
		Kaffe:
83	74	orostat........................................................................	T	40: —
84	75	rostat, kaffesurrogat med tillsats av kaffe härunder		.
		inbegripet .......................................................................	N	54: —
85	76	Te................................................................................................	E1	150: —
88	77	Anis, stjämanis, fänkål, koriander och kummin; även-som lagerblad och lagerbär, torkade ............................ Senap:	T	25: —
89	78	omalen....................................................	T	25: —
90	79	malen ....................................................................................	E	60: —
		Peppar, ingefära, nejlikor och nejlikstjälkar:
92	80	omalna ..........................................................	T	50: —
93	81	malna ...............................................................................	E	55: —
		Kanel:
94	82	omalen........................................................................	T	100: —
95	83	malen ....................................................................................	E	105:-
97	84	Kardemumma, muskot och muskotblomma ....................	N	300: —
98	85	Saffran samt essenser och extrakter därav........................	N	600: —
99	86	Vanilj och vanillin samt ersättningsmedel därför ........	N	2 500: —
		E. Spannmål, omalen.
28	87	Havre; majs; ris, oskalat eller blott befriat från ytter-
		skalet; vicker samt ärter och bönor, ej tjänliga till människoföda och ej hänförliga till annat nummer		fria
30	88	Råg, vete och korn, ärter och bönor, tjänliga till män-
		niskoföda, samt andra, ej särskilt nämnda slag av omalen spannmål................................................................	T	3: 70
		F. Spannmål, malen; malt, stärkelse m. m.
31	89	Mjöl av spannmål; ävensom mjöl av andra vegetabi-lier, ej hänförligt till annat nummer ........................... Gryn av spannmål:	T	6: 50
32	90	havregryn...........................................................................	T/E	3: 50
33	91	risgryn ...........................................................................	T	2:-
34	92	andra slag............................................................................	T/E	6:50

1 Såsom emballage, som inberäknas i varans vikt, anses i Iråga om detta varuslag endast folier,
papper och dylikt omslag.

Kanyl. Maj.ts proposition Nr65.

Nr i de sakkun-nigas förslag		II F. Spannmål, malm; mall, stärkelse in. in.		Tull för 100 kg kronor
3 5	93	Kli .......................................................................................... Anm. Kliartade varor av vete eller råg skola tulltaxeras såsom mjöl, därest askan av torrsubstansen utgör mindre än 4J % av torrsubstansens vikt.		fritt
29	94	Malt, även krossat ................................................................	T	6: 50
39	95	Potatismjöl och annan stärkelse samt gryn av andra vegetabilier än spannmål .... T/E; ävensom bak- och jästpulver.... E ...................................................................		20: —
		G. Frö samt icke ätbara oljehaltiga frukter.
2 8 5 6	96	Jordnötter, kopra, sojabönor samt andra icke ätbara oljehaltiga frön och frukter, ej särskilt nämnda........		fria
46	97	Tallfrö; ävensom oklängda kottar av pinus silvestris	N	600: —
47	98	Granfrö; ävensom oklängda kottar av abies excelsa eller abies pectinata ....................................................................	N	150: —
44	99	Timotejfrö...............................................................................	T	10: —
45	100	Rödklöverfrö............................................................................	T	20: —
48 44	101	Frö, ej hänför ligt till annat nummer; ävensom fröstoft (sporer) ................................................................................		fria
		H. Färgnings- och garvningsämnen samt hartser.
181	102	Färgträ och andra till färgning användbara växter och växtdelar, ej särskilt nämnda, samt vegetabiliska garvningsämnen, ej särskilt nämnda ...........................		fria
1044	103	Gummi, nativt, ej särskilt nämnt, gummigutta och andra gummihartser härunder inbegripna................................		fria
957	104	Harts, även härdat, esterharts samt sulfatharts, även destillerat; terpentin, tjock, och annan balsam, även konstgjord; ävensom konstharts, ej särskilt nämnt ...		fria
		I. Ämnen till korgmakar- och borstbindararbeten, stoppningsmaterial m. m.
181	105	Grenar, kvistar och vegetabiliska rör, även skalade, kluvna och hyvlade; för flätning och dylik bearbet-ning eller till borstbindararbeten avsedda vegetabiliska ämnen; ävensom vegetabiliska råämnen och avfalls-produkter, ej särskilt nämnda ........................................		fria
201	106	Gräs, tränsat eller upprispat; krollsplint, krusad fiber och annat tagelsurrogat samt till stoppningsmaterial preparerad mossa ................................................................	N	7: —

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de sakkun-				Tull
nigas förslag				för 100 kg
			kronor
		III. Fett, oljor och vax av animaliskt eller vege-
		tabiliskt ursprung.
926	107	Oleomargarin............................................................................	T	10: —
		Anm. Med oleomargarin avses det ur talg avskilda, till margarin-
		beredning tjänliga fettämne, vars smältpunkt ligger vid eller under + 42° C.
927	108	Ister och flott ........................................................................	T	15: —
925	109	Ullfett och lanolin samt degras och annat garverifett;
		animaliska oljor, talg (premier jus och presstalg här-under inbegripna) samt annat djurfett, även härdade, ej hänförliga till annat nummer....................................		fria
928	no	Olein och andra, ej särskilt nämnda fettsyror................		fria
929	in	Stearin .................................................................................... Vegetabiliska, feta oljor samt växtfett och andra vegeta-	T	9: —
		biliska fettämnen, ej hänförliga till annat nummer:
920	112	linolja, rå, samt rov- och rapsolja, även blåsta, samt
		andra liknande blåsta oljor; lin-, rov- och raps-oljesyror........................................................................	T	7: —
		andra slag, härunder inbegripna härdade vegetabi-
		liska fettämnen, ej hänförliga till annat nummer:
922	113	på glas- eller lerkärl ............................................	E	5: —
923 924	114	på andra kärl ........................................................		fria
24	115	Smör, konstgjort (margarin), samt konstister ................	T	15: —
927		Anm. För konstister, som är avsett uteslutande för tillverkning
		av margarin, margarinost, konstgrädde eller konstmjölk, skall tull icke utgå.
		Vax, ej särskilt nämnt:
931	116	insektvax; ävensom ympvax............................................	N	15:-
932	117	andra slag............................................................................		fria
		IV. Produkter av livsmedelsindustri; drycker; tobak;
		fodermedel.
		A. Produkter av livsmedelsindustri.
26	118	Soja och såser; köttextrakt och kondenserade soppor;
		korv och andra annorledes än genom kokning, salt-ning, torkning och rökning till förtäring beredda, ej särskilt nämnda varor av djurs kött eller andra djur-delar ; ävensom kräftstjärtar............................................	E	50: —

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i do .sakkun-nigas förslag		IV A. Produkter au livsmedelsindustri.		Tull för 100 kg kronor
27	119	Gåsleverpastej ........................................................................	N	500: —
103 104	120 121	Socker: polariserande högst 98 % ................................................ polariserande mer än 98 % ............................................	T T	7:~ 10:—!
		Anm. 1■ För socker, hänlörligt till nr 121, skall tullen under januari månad 1930 utgå med 13 kr. lör 100 kg.
	.	Anm. 2. Sockerlösningar, sirap och sirapsblandningar, hållande i torrsubstansen mindre än 70 % direkt polariserat socker, ej hänförliga till honung, färglösa eller med en askhalt ej överstigande 1.8 % av torrsubstansens vikt, hänföras till nr 121. Övriga sockerlösningar, sirap och sirapsblandningar, vilka i torrsubstansen hålla mindre än 70 % direkt polari-serat socker, hänföras allt efter sin beskaffenhet till sirap eller honung, för så vitt de ej på grund av anm. under nr 122, sirap och melass, äro att hänföra till stärkelsesirap.
105	122	Sirap och melass ....................................................................	T	5: —
		Anm. Sockerlösningar, sirap, sirapsblandningar och melass, hål-lande i torrsubstansen mindre än 70 % direkt polariserat socker, ej hänförliga till honung, icke färglösa, med en askhalt överstigande 1.8 % av torrsubstansens vikt samt en halt av dextros + dextrin överstigande 15 % av torrsubstansens vikt, tull-taxeras såsom stärkelsesirap, nr 123. Till ledning vid tulltaxeringen skall avlämnas försäkran, att askhalten överstiger 1.8 % av torrsubstansens vikt samt att den genom direkt polarisation bestämda sockerhalten i torrsub-stansen understiger 70 % ävensom att halten av dextros + dex-trin i torrsubstansen ej överstiger 15 %. Företes ej dylik för-säkran, skall importören bestrida kostnaden för behövlig under-sökning.		I
106	123	Druv-, frukt-, mjölk- och stärkelsesocker samt stärkelse-sirap ....................................................................................	T	23: 50
107	124	Maltsocker .... T/E; ävensom barnmjöl och annat kraft-mjöl, tjockflytande maltextrakt samt andra oärings-preparat, ej särskilt nämnda .... E....................................		40: —
		Anm. Tjockflytande maltextrakt, som är avsett uteslutande för textilindustriens behov eller för användning inom tvätt-inrättningar, drager en tull av 15 % av värdet.		-
108	125	Kulör, även i fast form, icke innehållande sprit............	T	20:—i
		Anm. Innehåller sådan vara sprit, tulltaxeras den som likör, nr 154.		,,
109	126	Lakrits, ej hänförlig till konfityrer....................................	T	12:—1
		Kakao:		!
86 87	127 128	bönor .................................................................................... pulver....................................................................................	T N	5:-30: —
924	129	Kakaosmör...............................................................................		fritt

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de	\|	1
*akkun-				Tull
nigas förslag				för 100 kg
		IV A. Produkter av livsmedelsindustri.		kronor
no	130	Choklad, även med tillsats av socker eller mjölk, av
		vanilj eller andra aromatiska ämnen ..........................	E	50	—
in	131	Konfityrer, ej särskilt nämnda............................................	E	80
39	132	Makaroner och vermiceller ............................................... Bröd:	T/E	20	—
100	133	dessertkäx, pepparkakor och andra slag av finare bak-
		verk, ej hänförliga till konfityrer ............................	E	30	_
101	134	andra slag............................................................................	N	6	50
102	135	Jäst............................................................................................	N	20: —
		Köksväxter, ej särskilt nämnda, samt frukter och bär,
		ätbara, inlagda i sprit, ättika eller olja eller syltade:
70	136	köksväxter .....................................................	E	25	_
61	137	frukter .......................................................	E	40	_
62	138	bär ....................................................................................	E	50	—
91	139	Senap i degform ....................................................................	E	80	—
112	140	Kaffesurrogat utan tillsats av kaffe................................... Konserver av djurs kött och andra djurdelar eller av	N	20	—
		frukter, bär, köksväxter, svampar och rötter:
113	141	kött av nötboskap eller får ...................................	E	12	_
114	142	sardiner och tonfisk; ävensom brissling (sprats) och
		dylika fiskslag, inlagda såsom sardiner ................	E	25	_
1 1 5	143	andra slag ....................................................................... Anm. 1. Konserver av varor, som draga högre tull än för	E	50-	—
		konserver, andra slag, är stadgat, tulltaxeras enligt de tulltaxenummer, till vilka varorna eljest äro hänförliga.
		Anm. 2. Till nr 141—143 hänföras icke varor, som inkomma
		i kärl, vilka endast äro avsedda att skydda varan under trans-porten men icke tjäna som emballage vid detaljförsäljningen.			!
		B. Drycker.
130	144	Mineralvatten och kolsyrade, alkoholfria läskdrycker		fria
		Maltdrycker:
128	145	på fat ....................................................................................	B	21:	_
129	146	på andra kärl ........................................................ 100 liter	30:	—
		Anm. Angående införsel till riket av vissa maltdrycker gäller
		vad särskilt är stadgat-
		Saft, bär- och frukt-, samt andra drycker, ej särskilt
		nämnda, innehållande högst 2l/i volymprocent alkohol, ej hänförliga till maltdrycker:
126	147	på fat ................................................................................	T	34:	_
127	148	på andra kärl ....................................................... 100 liter	69:	—

Kungl. Maj.ts proposition Nr 65.

Nr i de
sakkun-nigas
förslag

IV B. Drycker.

Tull

för 100 kg
kronor

121	149
122	150
123	151
124	152
125	153
116	154
117	155
118	156
119	157
120	158

Vin och andra alkoholhaltiga drycker, innehållande mer
än 2*/4 men ej mer än 25 volymprocent alkohol, ej
hänförliga till maltdrycker:
på fat, med en alkoholhalt av:

mer än 21/i men ej mer än 14 volymprocent T

mer än 14 men ej mer än 25 volymprocent........ T

på andra kärl:

musserande ........................................................ 100 liter

icke musserande, med en alkoholhalt av:
mer än 2V4 men ej mer än 14 volymprocent 100 liter
mer än 14 men ej mer än 25 volymprocent 100 liter

Spritdrycker, innehållande mer än 25 volymprocent alkohol;
ävensom sprit och absolut alkohol:

likör och absint; ävensom, oavsett alkoholhalten,
andra spritdrycker, försatta med socker eller annat
främmande ämne, varigenom alkoholhalten angives

oriktigt å provaren
arrak och rom:
på fat ......................

på andra kärl ........

andra slag:
på fat ......................

på andra kärl.........

........................ 100 liter

ro fl 00 liter av 50 % alko-!
\ holhalt vid + 15° C. /

{100 liter utan avseende!
på alkoholhalten. /

m /100 liter av 50 % alko-\
s holhalt vid + 15° C. /
100 liter utan avseende!
på alkoholhalten. /

Anm. till nr 149—158. Angående införsel till riket av
vin samt spritdrycker, sprit och absolut alkohol gäller
vad särskilt är stadgat -

34: —
100: —

400: —

69: —
135: —

250: —

250: —
265: —

100: —
200: —

C. Tobak.

131

159

Tobak och tobaksvaror

Anm. 1. Angående införsel till riket av tobak och tobaksvaror
gäller vad särskilt är stadgat.

Anm. 2. Resande, som ankommer från utrikes ort och för eget
bruk medför färdiga tobaksvaror utöver viss mindre, av Kungl.
Maj:t med stöd av 21 § 2 mom. i förordningen angående statsmonopol
å tobakstillverkningen i riket fastställd kvantitet1, skall
för berörda överskott erlägga tull, som utgör:

a) vad angår kvantitet, icke överstigande den av Kungl.

Maj:t med stöd av 3 mom. i nämnda paragraf fastställda,
3

för cigarrer ...................................... 15 öre per st.

» cigarrcigarretter.............................. 8 » » »

» cigarretter .................................... 5 » » »

» färdiga tobaksvaror, andra slag....... 10 kr. » kg.

fria

1 Denna kvantitet utgör enligt kungörelse den 20 juni 1924 (nr 248) 50 g.

3 Denna kvantitet utgör enligt kungörelse den 20 juni 1924 (nr 248) 500 g.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de

sakkun nigas förslag -

150

1029

1057

468

476

471

475

IV C. Tobak.

Tull

för 100 kg
kronor

b) vad angår kvantitet, överskjutande den under a) åsyftade,

för cigarrer............ 30 öre per st.

» cigarrcigarretter............................. 16 * » *

» cigarretter ...................... 10 » » »

» färdiga tobaksvaror, andra slag ........ 20 kr. » kg.

Anm. 3. För av vederbörligen legitimerad handelsresande från
utrikes ort medförda prov å färdiga tobaksvaror skall tull
beräknas efter de här ovan i anm. 2 under b) bestämda tullsatser.

Anm. U. I tullhänseende utgöres skillnaden mellan cigarr och
cigarrcigarrett därav, att den senare saknar spets, har skuren
inlaga samt i vikt uppgår till högst 3.3 g.

D. Fodermedel.

160 Oljekakor ................................................................................

161 Kreatursfoder, ej särskilt nämnt, s. k. benprecipitat

och annat dikalciumfosfat härunder inbegripet ..........

Anm. Till detta nummer hänföras mjölformiga produkter av
majs, för så vitt de hålla minst 20 % protein av torrsubstansens
vikt.

V. Mineraliska och fossila ämnen.

A. Sten- och jordarter, malm m. m.

162

163

164

Asbest, bauxit, flinta, flusspat, fältspat, gipssten, glimmer,
kalk, släckt, kalkspat och annan kalksten, även bränd,
kiselgur, kryolit, även konstgjord, kvarts, magnesit,
även bränd, råfosfat, sjöskum, även konstgjort, spetsglans,
talk, tungspat och witherit, även bränd; ävensom
andra sten- och jordarter, även brända, samt
mineral, ej särskilt nämnda och icke hänförliga till
annat nummer, grus samt sand, ej särskilt nämnd,

härunder inbegripna ........................................................

Anm. Kalkspat och annan vit kalksten, som pulveriserats till
sådan finlek, att varan i förefintligt skick är användbar som
färg, tulltaxeras såsom krita, malen eller slammad, nr 234.

Smärgel, pimsten, trippel och liknande mineraliska slipoch
putsmedel, oarbetade ................................................

Lera, kaolin härunder inbegripen; ävensom chamott-,
dinas- och annat murbruk................................................

165

Cement för byggnadsändamål ............................................

Anm- Såsom cement tulltaxeras även varje såsom golvbeläggningsmaterial
tjänlig blandning, innehållande en eller flera mineraliska
beståndsdelar jämte sågspån eller dylikt.

fria

fritt

fria

fria
—: 60

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr l de

sakkun nigas förslag -

474

477

467

472

470

473

955

95 6 173

9X7

918

919

166

167

168
169

170

171

172

174

175

176

V A. Sten- och jordarter, malm m. in.

Gips, brand; ävensom s. k. marmorcement

Isoleringsmassa mot värme eller köld, helt eller delvis
av mineraliska ämnen .................................................... N

Malm, även briketterad........................................................

Tull
för 100 kg
kronor

—:40

Slagg och annat mineraliskt avfall, ej hänförligt till
gödselmedel; ävensom gasreningsmassa samt aska, ej
hänförlig till annat nummer...........................................

B. Stenkol samt andra brännmaterialier och bituminösa
råämnen, mineraloljor m. m.

Stenkol, koks, kol- och torvbriketter samt andra brännmaterialier,
ej särskilt nämnda; torvmull och torvströ;
ävensom retortkol, oarbetat, samt grafit ............

Asfalt, även konstgjord, härunder inbegripna asfaltkitt
och asfaltmastix; ävensom kabelmassa av asfalt samt
beck, ej hänförligt till annat nummer ........................

Stenkolstjära och annan ur fossila ämnen utvunnen tjära
samt andra genom torrdestillation framställda ämnen,
ej hänförliga till annat nummer:

stenkolstjära, beredd till bestrykning av tak, betonggrunder,
järnkonstruktioner eller dylikt eller för
behandling av vägbanor; ävensom för sådant
ändamål lämpliga flytande beck- och asfaltpreparat
............................................................................ T

andra slag, härunder inbegripna bensololjor, karbolsyra,
naftalin och andra likartade destillationsprodukter
ur stenkolstjära; ävensom karbolkalk
samt tetrahydronaftalin och andra hydreringsprodukter
av naftalin................................................

Mineraloljor:

bensin............................................................................ 100 liter

Anm. t. Med bensin avses mineraloljor och skifferoljor, vilka
vid + 15° C. hava en egentlig vikt av högst 0.7 6.

Anm 2. För bensin, som införes till riket, skall erläggas skatt
enligt vad därom är särskilt stadgat.

andra slag; ävensom paraffin, jord vax (ozokerit),
montanvax och ceresin ................................................

Vaselin, även konstgjord .................................................... B

2:-

fri

fria

2: —

fria

—: 10

fria

Kungl. Maj:ts proposition Nr fiö.

Nr i de

sakkun nigas förslag -

VI. Kemiska produkter och apoteksvaror; färger och
fernissor; välluktande ämnen; tvål, ljus och andra
produkter av oljor, fett eller vax; lim, klister
och gelatin; sprängämnen; gödselmedel.

97 6 177

975! 178

977	179
978	180
979	181
980	182

981	183
982	184
983	185
984	186
930	187
985	188
986	189

A. Kemiska grundämnen och deras föreningar samt
andra kemiska produkter, ej annorstädes upptagna;
apoteksvaror.

Svavel, fosfor, brom, jod, arsenik och selen; ävensom
kolsvavla, klorsvavel, fosforseskvisulfid och fosforhydrid
samt svavelkalium, svavelnatrium och svavellever
....................................................................................

Förtätade gaser........................................................................ B

Anm. Därest varan inkommer i järncylindrar, som icke inom
landet tillverkats eller förut införtullats, utgår särskild tull
för järncylindrarna enligt vad för dem är stadgat.

Saltsyra, svavelsyra och svavelsyreanhydrid .... T; ävensom
fettspaltningsreaktiv, utgörande sulfureringsprodukter
av kolväten eller fett ... N................................

Salpetersyra ............................................................................ T

Fluorvätesyra, kromsyra, borsyra, myrsyra, mjölksyra,
citronsyra, vinsyra, bensoesyra och salicylsyra............

Fosforsyra samt kalium-, natrium- och ammoniumfosfat;
ävensom kresolfosforsyra (kresylfosforsyra) samt för
malmanrikning avsedda flotationsmedel, innehållande
kresolfosforsyra (kresylfosforsyra) ................................ N

Anm. För dinatriumfosfat, som är avsett uteslutande för framställning
av kreatursfoder, skall tull icke utgå.

Ättika och ättiksyra:
på fat:

av till och med 10 % syrehalt.................................... T

{tullen densamma som vid nr 183 med''
tillägg för varje procent högre syrehalt
av 1 kr. för 100 kg.

på andra kärl, utan avseende på syrehalten................ T

Oxalsyra; ävensom kalium-, natrium- och ammoniumoxalat
.................................................................................... N

Glycerin; ävensom etylenglykol ........................................ T

Kaliumhydrat (kaustikt kali) och natriumhydrat (kaustikt
natron, kaustik soda).... T; ävensom kalium-och
natriumxantogenat .... N ....................................................

Kaustik ammoniak ................................................................ T

Tull

för 100 kg
kronor

fria
5: —

—: 60
2: 20

fria

1: 50

10:—|

100: —

7: —
4: —|

2: 50

5: —!

Kunyl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de sakkun nigas förslag		VI A. Kemiska (jrundämiien etc.		Tull för 100 kg kronor
987	19C	i Ammoniumkarbonat (hjorthornssalt) ................................	T	7: —
988	191	Kromal un ................................................................................		fri
989	192	Alun, ej särskilt nämnd, samt aluminiumsulfat (svavel-syrad lerjord) ... T; ävensom vattenglas (kalium-eller natriumsil i kat) .... N............................................................		1: —
990	193	Ferrosulfat (järnvitriol) ........................................................	N	—: 50j
991	194	Kopparsulfat (kopparvitriol) ................................................	T	5: -1
992	195	Ammoniumnitrat ....................................................................	T	10: —!
993	196	Silvemitrat (lapis) ................................................................	N	250: —
994	197	Natriumacetat (ättiksyrat natron)........................................	N	10: -
995	198	Kalciumacetat (ättiksyrad kalk) ........................................	N	3: —I
996	199	Kromacetat (ättiksyrad kromoxid) och järnacetat (ättik-syrad järnoxid)....................................................................	N	5: —
997	200	Blyacetat (blysocker) och blyättika ....................................		fria
998	201	Blodlutsalt, gult eller rött (ferro- och ferricyanider av kalium och natrium); kaliumcyanid och natrium-cyanid; ävensom cyanväte (blåsyra) samt desinfek-tionsmedel, bestående av fritt cyanväte med tillsats av eller absorberat i andra ämnen ................................		fria
999	202	Kalciumkarbid och bariumkarbid........................................	N \|	2: 50
1000 i	203 . I	Oxider, hydroxider (hydrater), fluorider, klorider, klora-ter, bromider, jodider, sulfater, sulfiter, hyposulfiter, nitrater, karbonater, borater, perborater, kromater, molybdater, permanganater, formiater (myrsyrade salter), tartrater (vinsyrade salter), bensoater och kar-bider av metaller eller ammonium, ej hänförliga till annat nummer; kiselkarbid (karborundum); föreningar av arsenik, antimon och vismut; ävensom salter av sulfoxylsyra eller hydrosvavelsyrlighet, även i för-ening med formaldehyd, aceton o. dyl.........................		I. fria
1001	204	Klorkalk; ävensom vätesuperoxid och andra superoxider, ej hänförliga till annat nummer....................................		fria
936	205	Nitrobensol (mirbanolja)........................................................	E	10: —
1004	206	Anilinolja (anilin), naftol, naftylamin, nitranilin, fenylen-diamin, toluylendiamin och resorcin samt salter av dessa ämnen; ävensom tiokarbanilid, toluidin och xylidin....................................................................................		fria

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de

sakkun nigas

förslag

1007

956

958

959

960

1002

1003

1005

1 00 61

1050
1045

1051

1053

1054

1055

1056

207

208

209

210
211

212

213

214

215

216

217

218

219

220
221
222

VI A. Kemiska grundämnen etc.

Sackarin och andra konstgjorda sötningsmedel

Anm. Hit hänförliga varor må införas allenast av apoteksföreståndare
eller, på medicinalstyrelsens, vetenskapsakademiens,
vederbörande universitetsfakultets eller karolinska institutets eller
tekniska högskolans lärarkollegiers tillstyrkan, av vetenskapsman
till begagnande för vetenskapliga ändamål eller ock, efter
kommerskollegii prövning, av näringsidkare, som styrker sig
hava behov av dylika varor för åstadkommande av sina tillverkningar.

Tull

för 100 kg
kronor

fria

Trätjära samt andra genom torrdestillation av trä eller
harts framställda ämnen, ej särskilt nämnda ............

fria

Hartstvål eller s. k. hartslim	N	2: —
Terpentinolja............................................................................	T	5: —
Träsprit (metanol).... T; ävensom aceton och acetonolja
samt metyletylketon .... N ................................................		20: —
Formalin:
i vattenlösning....................................................................	N	15: —
i fast form............................................................................	E	100: —
Etyleter, även i blandning med sprit................................	E	100: —

Anm. Beträffande införseln av hit hänförliga varor skall i tillämpliga
delar gälla vad i apoteksvarustadgan är föreskrivet i fråga
om införseln av apoteksvaror.

För lacker avsedda lösningsmedel, bestående av estrar
med tillsats av andra organiska vätskor, såsom bensin,
bensol, aceton, metanol (metylalkohol) eller dylikt;
ävensom metylacetat, butylacetat, adronolacetat (cyklohexanolacetat),
etyllaktat (mjölksyreetylester), butyllaktat,
dimetylftalat, dietylftalat, dibutyl- och diisobutylftalat,
glykolsyreetylester, metylglykol (glykolmonometyleter),
etylglykol, metylglykolacetat, etylglykolacetat,
glykolmonoacetat och glykoldiacetat, med eller

utan tillsats, som nyss nämnts.........................................N

Kollodium............................................................................... E

30: —
100: —

Albumin och kasein

fria

Ostlöpe .................................................................................... N

Löd- och svetsmedel, ej särskilt nämnda ........................ E

Glödstrumpor och andra glödnät, avbrända .................... E

Mineralkällsalter, även konstgjorda...................................

12:

40:-!
250: —j
fria

Apoteksvaror, enkla eller sammansatta ............................

Anm. 1. Enligt detta nummer tulltaxeras alla varor, som på
grund av gällande apoteksvarustadga utgöra apoteksvaror, även
om varorna kunna hänföras jämväl under annat nummer i tulltaxan,
ävensom sådana giftiga ämnen av första klassen, vilka

fria

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de

sakkun niga* förslag -

1057

1040

1057

211

542

1100

1041

1014
1013

1015

1016

1008

1009

1010

1011

1012

1017

Bihang

VI A. Kemiska grundämnen etc.

223

endast eller i huvudsaklig män användas såsom läkemedel
eller vid tillredning av läkemedel.

Anm. 2. Rörande införseln av hit hänförliga varor äro särskilda
bestämmelser meddelade, vad angår apoteksvaror, i gällande
apoteksvarustadga och, vad beträffar giftiga ämnen av första
klassen, i gällande giftstadga.

Kemiska preparat, ej särskilt nämnda; ävensom plåster,
ej hänförligt till apoteksvaror ................................ 100 kr.

B. Kemikalier m. m. för fotografiskt ändamål.

224

225

226
227

Kemikalier för fotografiskt ändamål, blixtljuspreparat
härunder inbegripna, inkommande i mindre, för detalj -

handeln avsedda förpackningar ................................ 100 kr.

Ljuskänsligt fotografiskt papper ........................................ E

Fotografiska torrplåtar ........................................................

Fotografisk film, alla slag.................................................... E

C. Garvämnesextrakter, färger och fernissor m. m.

228

229

230

Garvämnesextrakter samt konstgjorda garvningsämnen,
ej särskilt nämnda, helt eller delvis organiska; garvsyra
(tannin), gallussyra och pyrogallussyra (pyrogallol);
ävensom konstgjorda pyrningsmedel................

Benkol och bensvärta ............................................................

Kimrök och likartade svarta färgämnen, ej särskilt
nämnda ....................................................

231

232

233

234

235

Anilinfärger och andra konstgjorda, organiska färgämnen,
ej hänförliga till annat nummer ....................

Organiska färgämnen i mindre, för detaljhandeln avsedda
förpackningar (s. k. hemfärger)............................

Krita:

oarbetad eller fälld ............................................................

malen eller slammad ........................................................

Jord- och mineralfärger, ej särskilt nämnda, härunder
inbegripna koboltoxider samt andra glas- och porslinsfärger
....................................................................................

236

237

238

Bronspulver, även broccatbrons:

i förpackningar om minst 0.5 kg bruttovikt
i förpackningar av mindre bruttovikt ........

Smör- och ostfärger.................................................

till riksdagens protokoll 1929. 1 saml. 51 häft (Nr 65.)

Tull

för 100 kg
kronor

15: -

15: —
20: —
fria
80: —

fria
2: —

5: —

fria

15: —

fri
1: —

fria

40: —
75:-

7: —

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr ide gakkun-				Tull
nigas förslag		VI C. Garvämnesextrakter, färger och fernissor m. m.		för 100 kg kronor
1018	239	Trycksvärta ............................................................................	T	7: —
1019	240	Bok-, sten- och koppartrycksfärger, ej särskilt nämnda	N	10: —
1020	241	Färger, beredda med olja, ej särskilt nämnda; ävensom
		s. k. skeppsbotten färger ....................................................	T	15: —
		Anm. Färger, beredda med olja, vilka vid intorkningen för-
		hålla sig såsom fernissa, tulltaxeras såsom lacker, nr 253—254.
		Målarfärger, även i torr form, beredda med annat binde-
		medel än olja, såsom med albumm eller kasein:
1021	242	i mindre, för detaljhandeln avsedda förpackningar	E	15: —
1022	243	i andra förpackningar...................................................	N	5: —
1024	244	Färger i tuber, glas, porslinsskålar och dylika för detalj-
		handeln avsedda förpackningar, vägande högst 250 g brutto; ävensom färglådor med tillbehör samt till färglådor avsedda färger ................................................	E	150: —
1023	245	Färger, ej särskilt nämnda, oberedda eller beredda; ävensom brons- och färgfolier ........................................ Färgband för skriv- och räknemaskiner:		fria
381	246	innehållande silke ..........................................................	E	600: -
386	247	andra ...........*........................................................................	E	200: —
1025	248	Bläck och till beredning av bläck avsett pulver samt
		tusch ....................................................................................	E	8: —
		Blyertspennor, även försedda med radergummi, samt
		blyertsstift:
1026	249	grövre s. k. timmermanspennor ................................	E	20: —
1027	250	andra slag; ävensom färgstift samt svartkrita........	E	35: —
1028	251	Skol- och skräddarkrita samt pastellkrita; ävensom annan
		krita, ej särskilt nämnd, i skurna eller formade stycken	E	10: —
921	252	Linolja, blekt eller kokt, även oxiderad till fast form,
		samt andra oljefernissor, utan tillsats av andra ämnen än mineraliska torkmedel T; ävensom sickativ, be-stående av olja eller harts i förening med metall-oxider eller metallsalter ... N ........................................		10: —
		Lacker och lackfärger, fasta eller flytande, samt fernis-
		sor, ej hänförliga till nr 252:
939	253	sprithaltiga T; ävensom icke drickbara spritbiand-
		ningar, ej särskilt nämnda, samt sprithaltiga puts-medel för läderarbeten .... N ....................................		40: —
940	254	andra ................................................................................	T	30: —
941	255	Kitt, ej särskilt nämnt, berett av olja eller cellulosa-
		lösning och fasta mineraliska ämnen; ävensom mo-delleringsmassa..............................	N	5: —

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de sakkun-				Tull
ni gatt förslag		VI D. Flyktiga vegetabiliska oljor etc.		för 100 kg kronor
		D. Flyktiga vegetabiliska oljor, essenser och andra väl-
		luktande ämnen, kosmetiska medel m. m.
		Flyktiga vegetabiliska oljor, sammansatta eterarter
		(estrar) samt inom parfymindustrien eller vid till-verkningen av konfityrer, bakverk, drycker o. dyl. använda essenser och andra välluktande ämnen, ej hänförliga till annat nummer, naturliga eller konst-gjorda:
933	256	bittermandelolja ............................................................ andra slag, i kärl eller förpackning vägande brutto:	E	40: —
934	257	1 kg eller däröver ....................................................	E	200: —
935	258	mindre än 1 kg ........................................................	E	300: —
937	259	Terpineol, safrol och mentol ................................................	E	50: —
938	260	Kamfer, även konstgjord ....................................................		fri
952	261	Tandpulver, tandpasta, puder, smink och näskitt ........	E	100: -
953	262	Lukt- eller toalettvatten, parfymer och kosmetiska medel,
		fasta eller flytande, ej h^nförliga till annat nummer	E	300: —
954	263	Kosenvatten och pomeransblomvatten (orangevatten) ....	E	10: —
		E. Tvål, ljus och andra produkter av fett, oljor eller
		vax m. m.
		Tvål; ävensom tvålsurrogat:
945	264	parfymerad eller i formade handstycken, rakkräm,
		även oparfymerad, och s. k. transparenttvål härunder inbegripna........................................................................	E	100: -
946	265	andra slag............................................................................	T/E	10: —
947	266	Såpa ... T; turkrödolja .... N ................................................		5: —
942	267	Ljus............................................................................................ Tvätt-, skur-, poler-, slip-, puts-, desinfektions- och appre-	E	12: —
		turmedel, ej särskilt nämnda, innehållande fett, olja, harts, vax, tvål eller såpa men utan inblandning av dextrin eller stärkelse:
948	268	icke flytande ................................................................... flytande, i kärl vägande brutto:	E	10: —
949	269	över Va kg....................................................................	E	10: —
		Anm. Till detta nummer hänförliga tvätt- och appre-
		turmedel, vilka äro avsedda uteslutande för användning inom textil- eller läderindustrien, draga en tull av 5 kr. för 100 kg.
950	270	V2 kg eller därunder ................................................	E	25: —

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de sakkun-				Tull
nigas förslag		VI E. Tvål, ljus och andra produkter av fett, oljor eller vax m	772.	för 100 kg kronor
951	271	Putsmedel, ej sprithaltiga, för läderarbeten eller för
		skodon, oavsett materialet................................................	E	30: —
919	272	Maskin- och vagnssmörja; smörjoljor, utgörande en
		blandning av fet olja och mineralolja, för så vitt den senare är huvudbeståndsdelen; ävensom andra smörj-medel, ej särskilt nämnda, i vilka olja eller fett in-går ........................................................................................	B	2: —
920	273	Smörjoljor, utgörande en blandning av mineralolja och fet olja, för så vitt den senare är huvudbeståndsdelen Arbeten, ej särskilt nämnda, av ceresin, paraffln eller vax:	T	7: —
943	274	mellanväggar för bikupor................................................	E	50: —
944	275	andra slag............................................................................	E	200: —
1052	276	Sigill- och buteljlack ............................................................	E	50: —
		F. Lim, klister, gelatin m. m.
1042	277	Glutenlim ................................................................................	T	3:-
1047	278	Draglim, kaseinlim och andra, ej särskilt nämnda slag
		av lim, icke flytande .... T; ävensom vals-, autograf- och hektografmassa samt arbeten därav .... E ..................		20: —
		Lim och andra bindemedel, flytande, ej hänförliga till
		annat nummer:
1048	279	i kärl, vägande brutto 1 kg eller däröver ............	N	20: —
1049	280	i kärl av mindre bruttovikt........................................	E	100: —
1043	281	Dextrin och stärkelseklister; ävensom appreturmedel,
		innehållande dextrin, stärkelse, glykos, växtslem o. dyl.....................................................................	T/E	20: —

1046	282	Gelatin i folier med en medelvikt av högst 8 g för
		100 cm2; ävensom arbeten av gelatin, ej hänförliga till annat nummer ...........................................................	E	170: —
		G. Sprängämnen, fyrverkeriarbeten och tändstickor.
1031	283	Svartkrut (salpeterkrut) ........................................................	T/E	12: —
1032	284	Bomullskrut; ävensom kollodiumbomull............................	E	30: —
1033	285	Röksvagt krut ........................................................................	E	50: —
1034	286	Dynamit och andra sprängämnen, ej särskilt nämnda	E	20: —
1035	287	Tändhattar......................................................................		fria.
1038	288	Stubintråd och antändningsrör............................................	N	15: —

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr 1 de

sakkun nigas förslag -

1040

1039

150

1029

1030

132

133

134

135

136

VI G. Sprängämnen, fyrverkeriarbeten och tändstickor.

289 Fyrverkeriarbeten samt bengaliska tändstickor, knall signaler,

knallpulver och smällare ................................ E

290 Tändstickor, ej hänförliga till nr 289................................ E

H. Gödselmedel.

291

292

Ben- och hornmjöl samt gödsel av animaliskt avfall ...

Chilesalpeter (natriumnitrat); kalksalpeter (kalciumnitrat),
även med en halt av högst 10 % ammoniumnitrat;
kalkkväve (karbidkväve); stassfurterkalisalter,
ej särskilt nämnda; superfosfat, tomasfosfat och omalen
tomasslagg samt rhenaniafosfat och andra liknande
oorganiska fosforsyregödselmedel, ej särskilt nämnda

VII. Hudar, skinn och pälsverk samt arbeten därav.

A. Hudar och skinn.

293

294

295

296

297

Hudar och skinn, ej hänförliga till pälsverk:

oberedda, härunder inbegripna saltade, kalkstrukna,
torkade eller picklade; ävensom limläder samt annat

läderavfall .....................................................................

beredda, halvberedda härunder inbegripna:

sulläder och bindsulläder samt valross- och flodhästhudar: kärnstycken

(renskurna); ävensom maskinrem -

läder ............................................................... N

hela eller halva hudar samt stycken därav, allt
för så vitt de icke äro hänförliga till nr 294;
ävensom konstgjort läder, helt eller delvis av

läderavfall............................................................ N

andra slag:

i stycken, vägande minst 1 kg ............................ E

i stycken av mindre vikt ..... E

Anm. Därest till nr 296—297 hänförliga hudar och
skinn inkomma förpackade i buntar, må, då av omständigheterna
framgår, att hudarna och skinnen äro
av sinsemellan samma slag och av väsentligen lika
styckevikt, till grund för bestämmandet av styckevikten
läggas den genom vägning av varje bunt och med
ledning av däri ingående stycketal utrönta medelvikten.

Tull

för 100 kg
kronor

200: —
5: —

fria

35: —

28: —

65: —
90: —

■ i de

kkun igas rslag 151 152 158 159 159 162 160 16

162

137

138

139

140

141

142

143

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

VII B. Arbeten av låder och skinn.

Tull

lör 100 kg
kronor

B. Arbeten av läder och skinn.

Arbeten av läder och skinn:

läder- och skinnstycken, utstansade, utskurna eller utklippta,
men icke vidare bearbetade, ej särskilt nämnda:
av sul- eller bindsulläder; ävensom hästskyltar

och delar därav .................................................... N

andra slag, ränder, även hopskarvade, härunder

inbegripna.............................................................. N

bälten och skärp samt delar till bälten, skärp eller

hängslen......................................................................... E

klädespersedlar, ej hänförliga till annat nummer .... N
handskar:

grövre arbetshandskar; ävensom, oavsett materialet,

fäkt- och boxhandskar ............................................ N

andra slag ...................................................................... N

för tekniskt bruk avsedda artiklar; ävensom guld slagarhinna

............................................................... N

andra arbeten, ej särskilt nämnda, härunder inbegripna,
oavsett materialets beskaffenhet, sadelmakararbeten
och rakstriglar ................................................ E

C. Pälsverk.

Pälsverk:
oberedda:

av får, gasell, get, hare, hjort, hund, isbjörn, kanin,
katt, ren, rådjur, schakal, varg och älg; ävensom
av räv och säl, ej hänförliga till nr 307 ............

Anm. Såsom pälsverk av får anses icke astrakan, person,
s. k. halvpersian och tibet, ej heller s. k. Salzfelle.

av bäver, chinchilla, hermelin, mård, närts, vit-,
blå-, svart-, silver- och korsräv, sobel, äkta säl
samt utter.................................................................... N

andra slag ....................................................................... N

beredda, lösa:

av får, gasell, get, hjort, hund, häst- eller nötkreatur,
isbjörn, katt, ren, rådjur, schakal, varg
och älg; ävensom av räv och säl, ej hänförliga

till nr 311.................................................................. N

av kanin eller hare..................................................... N

av bäver, chinchilla, hermelin, mård, närts, vit-,
blå-, svart-, silver- och korsräv, sobel, äkta säl

samt utter.................................................................... N

andra slag....................................................................... N

65: —

100: —

180: —
150: —

150: —
600: —

60:-

120: —

fria

350: —
150: —

25: —
50: —

600: —
300: -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

VII I). Arbeten av pälsverk.

Tull

för 100 kg
kronor

D. Arbeten av pälsverk.

313

314

315

316

317

318

319

320

321

322

323

324

Arbeten av pälsverk:

beredda, hopsydda skinn samt delvis bearbetade persedlar,
foder, tillskurna besättningar, bräm och mattor

med eller utan sömnadsarbete härunder inbegripna:
av får, gasell, get, hare, hjort, hund, häst- eller
nötkreatur, isbjörn, kanin, katt, ren, rådjur,
schakal, varg och älg; ävensom av räv och säl,

ej hänförliga till nr 314 N

av bäver, chinchilla, hermelin, mård, närts, vit-,
blå-, svart-, silver- och korsräv, sobel, äkta säl

samt utter ............................................................ N

andra slag, konstgjorda svansar härunder inbegripna
.............................................................. N

fullfärdiga persedlar, ej särskilt nämnda, med pälsverk
till övertyg eller foder:

av får, gasell, get, hjort, hund, häst- eller nöt -

kreatur, isbjörn, katt, ren, rådjur, schakal, varg
och älg; ävensom av räv och säl, ej hänförliga
till nr 319 —320 ............................................ E

av kanin eller hare:

med övertyg eller foder av spånadsvara, innehållande
silke .................................................... E

andra .................................................................;•••. E

av bäver, chinchilla, hermelin, mård, närts, vit-,
blå-, svart-, silver- och korsräv, sobel, äkta säl
samt utter:

med övertyg eller foder av spånadsvara,

innehållande silke........................................... E

andra ................................................................. E

andra slag:

med övertyg eller foder av spånadsvara, innehållande
silke ................................................... E

andra ........................................................................ E

Vin. Kautschuk, guttaperka och balata samt
arbeten därav.

Kautschuk, guttaperka och balata:

oarbetade, härunder inbegripna även för skosulor avsedda
plattor av rå kautschuk; ebonitpulver; ävensom
avfall och förslitna varor av kautschuk, guttaperka
och balata samt s. k. regenererat gummi ....
upplösta eller i degform.... E; ävensom konstgjord
mjuk kautschuk .... N ....................................................

300: —

1100: —

550: —

600: —

800: —
600: —

1 650: —
1 450: —

1100: —
900: -

fria
15: —

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de sakkun-				Tull
nigas förslag		VIII. Kautschuk, guttaperka och balata samt arbeten därav.	för 100 kg kronor
		Arbeten av kautschuk, guttaperka och balata samt av
		konstgjord mjuk kautschuk:
963	325	hårdgummi i block eller plattor, även i avpassade
		stycken men utan vidare bearbetning...................	N	20: —
964	326	tråd (strängar) av mjuk kautschuk, hållande högst
		5 mm i största dimension av tvärsektion; även-som knivskaft samt ämnen och delar därtill		fria
		plattor, ej hänförliga till nr 323 eller 325; även-
		som packningar och tätningar (även i längder), ej innehållande asbest:
965	327	i förening med spånadsämne, metall eller andra
		ämnen ...................................................................	E	25: —
966	328	andra slag; ävensom gummiklackar och gummi-
		sulor till skodon, hov- och andra buffertar, stänger samt strängar, ej hänförliga till nr 326	E	50: —
		slangar och rör, ej hänförliga till annat nummer,
		även i avpassade längder:
967	329	spiral- och pansarslangar, även försedda med
		kopplingar eller annan aptering ....................	N	30: -
968	330	slangar av rundvävd bomulls-, hamp- eller
		linnevävnad, invändigt belagda med ett högst 2 mm tjockt kautschukslager............................		fria
969	331	andra slag, härunder inbegripna för automobiler,
		motorcyklar och velocipeder avsedda inner-slangar, omonterade, icke sammansatta och utan ventilklaffar och ventiler........................	N	50: —
970	332	dykardräkter samt delar därtill, även av annat
		ämne än kautschuk........................................... 100 kr.	10: —
971	333	driv- och transportremmar, innehållande kautschuk,
		guttaperka eller balata ............................................	N	35: —
972	334	mattor, proppar, massiva hjulringar, även i läng-
		der, symaskinsringar, ventiler, ventilkulor samt för tekniskt bruk avsedda kautschuksvaror, ej hän-förliga till annat nummer........................................	E	80: —
973	335	velocipeddelar, ej hänförliga till nr 331, härunder
		inbegripet pedal- och bromsgummi i längder ...	E	160: —
974	336	automobildelar, ej hänförliga till nr 331 eller 1055;
		motorcykeldelar, ej hänförliga till nr 331, här-under inbegripet pedal- och bromsgummi i läng-der; ävensom andra arbeten, ej särskilt nämnda, radergummi och kirurgiska artiklar härunder
		inbegripna..................................................................	E	120: —
		Anm. till nr 334 och 336. För följande arbeten av mjuk
		kautschuk, som till riket införas, nämligen massiva hjul-ringar (även i längder) samt yttergummi eller delar därtill för ringar till automobiler eller motorcyklar, skall erläggas skatt enligt vad därom är särskilt stadgat.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr 1 de

sakkun nigas förslag -

180

181

470

182

183

184

185

186

187

188

189

Tull

för 100 kg
kronor

IX. Trävaror och kork samt arbeten därav;
korgmakararbeten.

A. Trävaror och arheten därav.

337

Trävaror, oarbetade eller endast bilade eller sågade;
ved; bark, ej till annat nummer hänförlig; sy liar,
master, bogspröt, spiror, pumpstockar och årämnen;
lådämnen, ej särskilt nämnda, och stav, endast sågade;
tunnband; käppämnen och paraplyskaftämnen, även
böjda, ämnen till valsar, avsedda för textilindustrien,
gevärstocksämnen och tändsticksämnen av asp; tangentskivor;
ävensom träull och avfall vid träbearbetning
........................................................................................

338 Trä kol........................................................................................

339 Lådämnen av 7 mm tjocklek eller därunder av annat

träslag än furu eller gran................................................ N

340

Fanerskivor av 7 mm tjocklek eller därunder samt
hoppressade faner- eller träskivor (s. k. kryssfaner
o. dyl.) av annat träslag än furu eller gran ............ N

341

Tunnbindararbeten; huggblock samt fotställningar därtill;
trämjöl; ävensom träspån, ej hänförlig till nr 337 N

342

Skövlar och ugnsspadar, skruvtvingar, skruvknektar
och hyvelstockar; ävensom skaft till yxor, släggor,
hammare, korpar, krattor, skyfflar, spadar, grepar,
hackor, liar och högafflar ................................................ N

343

Eemskivor; brynen samt slip- och polerskivor; för redskap
eller verktyg avsedda handtag eller skaft, ej
hänförliga till nr 342; sågställningar och delar därtill;
block och läster för tillverkning av skodon samt
ämnen för dylika läster; ävensom ämnen för infattning
av borstar (s. k. borstträn) samt formar för
industriella ändamål ........................................................ N

344

Spindlar, bobiner, spolpipor, skyttlar och andra för textilindustrien
avsedda, ej särskilt nämnda maskindelar
eller redskap samt ämnen därtill av trä; ävensom
ämnen till hjuldelar och skacklar ................................ N

345

346

Trävaror, bearbetade, ej särskilt nämnda:

av furu eller gran, icke snidade, fanerade eller belagda''
med massa:

betsade, målade, lackerade eller på annat liknande

sätt å ytan bearbetade ........................................ N

andra ............................................................................ N

fria

fritt

15: —

10: —
2: —

5: —

10: —

20: —

10: —
5: —

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr 1 de

sakkun nigas förslag -

190

191

347

348

IX A. Trävaror och arbeten därav.

andra slag:

förgyllda, försilvrade, bronserade, polerade, bonade,
lackerade eller med inläggningar försedda; ävensom
snidade arbeten av annat träslag än furu

eller gran
andra ...........

192 349

193 350

Möbler av trä, försedda med stoppning:

utan överklädnad
med överklädnad.

tulltaxeras enligt bestämmelserna
för trävaror,
bearbetade, ej
särskilt nämnda, med
, tillägg till tullen av,

20 %-40 ^

B. Kork och arheten därav.

181

351

Korkbark; ävensom kork- och korkbarksavfall

194

195

196
1071

352

353

354

Arbeten av kork eller korkavfall:

block, plattor, rör, formstycken och andra dylika

grövre arbeten av korkavfall .................................... N

livbojar, livbälten och s. k. fendertar ........................ N

andra arbeten, ej särskilt nämnda .... N, härunder inbegripna
butelj- och andra flaskkorkar utan beslag .... T
samt inläggssulor för skodon .... E ............................

Anm. Korkar med beslag tulltaxeras såsom arbeten av det
ämne, varav beslaget består.

C. Korgmakararbeten m. m.

197 355, Kör, vegetabiliska, polerade, lackerade, svarvade eller

på likartat sätt bearbetade ............................................ N

198

457

356

199

200

357

358

Arbeten, ej särskilt nämnda, av grenar, kvistar, vegetabiliska
rör, spån, vass, säv, fiber, bast och
andra för flätning eller dylik bearbetning avsedda
vegetabiliska ämnen eller av gräs, halm, rötter och
mossa:

bast-, säv- och halmrep, till varuemballage avsedda
bast- och sä vmattor; hattflätor uteslutande av
halm, gräs, säv, bast, träspån, rot och andra vegetabiliska
ämnen, ej hänförliga till spånadsämnen,
samt flätor, ej särskilt nämnda, av säv
mattor, ej särskilt nämnda:

fot- och vagnsmattor samt s. k. reveteringsmattor N
andra slag.................................................................... N

Tull

lör 100 kg
kronor

60: —
30: —

fria

5: —
10: —

20: —

25: —

fria

5: —
20: —

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

IX G. Korgmakararbeten rn. m.

buteljhylsor, lösa och andra grövre artiklar av
halm, ej särskilt nämnda ........................................ N

korgmakararbeten av oskalade kvistar och grövre
spån; ävensom för emballageflaskor avsedda
skyddskorgar av skalade kvistar ............................ N

andra slag, även försedda med stoppning och överklädnad,
härunder inbegripna korgmakararbeten,
ej hänförliga till nr 360 ........................................ N

X. Pappersmassa, papp och papper, arbeten
därav samt tryckalster.

A. Pappersmassa, papp och papper samt arheten därav.

Pappersmassa; ävensom pappersavfall och makulerade
tryckalster............................................................................

Papp:

asfalttakpapp och annan med asfalt, beck, tjära eller
tjärolja bestruken eller impregnerad papp, härunder
inbegripen s. k. asfalt- och tjärfilt; ävensom förhydnings-
och grålumppapp utan impregnering N

färgad annorlunda än i massan (även kriterad), impregnerad
eller bestruken med annat ämne än asfalt,
beck, tjära eller tjärolja, överdragen med papper,
fernissad, lackerad, belagd med metall, stansad
(ej i mönster) eller präglad, samt kartong- och

målarpapp ........................................................................ N

Anm. Mattor av papp med därå anbragt överdrag av färg,
fernissa eller dylikt hänföras till nr 461.

vulkanfiber och annan kemiskt beredd fiberpapp i

plattor............................................................................... N

andra slag, ej särskilt nämnda, presspapp, alla slag,
härunder inbegripen .................................................... N

Papper:

gult halm-, grålump- och annat naturfärgat eller i
massan grå- eller brunfärgat, grovt omslagspapper,
även bestruket med asfalt eller liknande ämne .... T/E

Anm. Omslagspapper, vägande 30 g eller därunder per
in2, hänföres till papper, andra slag, ej särskilt nämnda,
nr 369—371.

Tull

för 100 kg
kronor

7: —

10: —

100: —

fria

1: —

10: —

15: —
5: —

2: —

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr 1 de

sakkun nigas förslag 210 -

211

212

213

214

216

217

218

219

220

X A. Pappersmassa, papp och papper samt arbeten därav.

368

tidningspapper ....................................................................

Anm. Hit hänföres endast sådant vitt, svagt limmat, oglättat
eller svagt glättat (maskinglättat) papper med en vikt, ej överstigande
55 g per m3, och en slipmassehalt, ej understigande
60 % av det i papperet ingående fibermaterialet,
som är avsett till tryckning av tidningar.

369

370

371

andra slag, ej särskilt nämnda, s. k. cellulosavadd
härunder inbegripen:

färgat annorlunda än i massan (även kriterat),
impregnerat eller bestruket annorledes än med
asfalt och liknande ämne, fernissat, lackerat,
förgyllt, försilvrat eller med annan metall belagt,
försett med tryckta mönster i en eller

flera färger eller stansat (ej i mönster) ........... T/E

försett med vattenmärke (även torrstämplat), lädereller
linneimitation, mönsterpressning eller plissering,
ej hänförligt till nr 369; ävensom kartongpapper
och s. k. kräppapper, alla slag .... T/E
annat ............................................................................ T/E

372

Papper och papp med överdrag eller mellanlägg av
vävnad eller av tråd av spånadsämne eller metall . .. T/E

Anmärkningar till nr 363—372.

1. Skillnaden mellan papp och papper bestämmes sålunda,
att, därest varan väger under 350 g per m3 hänföres
den till papper, eljest till papp. Dock tulltaxeras läskpapper
alltid såsom papper.

2. Vid tulltaxeringen fästes ej avseende vid tryck eller
etiketter, åsatta papper eller papp som tydligen avsetts
endast till omslag, ej heller vid kvalitets- eller firmabeteckning,
som åstadkommits endast genom prägling.

3. Papper i rullar tulltaxeras såsom arbeten, ej särskilt
nämnda, av papper, då bredden understiger 20 cm, för så
vitt papperet icke är avsett för yrkesmässig förbrukning.

373

374

Tapeter, tapetbårder härunder inbegripna:
bottentapeter (å endera sidan belagda med grundfärg);
ävensom pressade, sammetsliknande, fernissade, lackerade
och bronserade tapeter ........................................ T

andra slag ............................................................................ T

Papperspåsar och kuverter:

375 försedda med tryck utvändigt ........................................ E

376 andra slag; ävensom s. k. papeterier............................ E

377

Bobiner, spolpipor och verktygsskaft, jaequardkort med
eller utan hål, även sammanhäftade, rör av papp
eller papper, ej hänförliga till annat nummer, samt
klistrad wellpapp eller wellpapper ................................

Tull

för 100 kg
kronor

fritt

20: —

18: —
10: —

40: —

50: —
20: —

50: —
30: —

8: —

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de sakkun-				Tull
nigas förslag		X A. Pappersmassa, papp och papper samt arbeten därav.		för 100 kg kronor
221	378	Frimärksalbum; ävensom delar till sådana album ........	E	75: -
222	379	Vykorts- och fotografialbum; ävensom delar till sådana
		album ....................................................................................	E	175: —
		Notisböcker och andra böcker med inbundet rent eller
		linjerat papper; album, ej särskilt nämnda; lösa bok-pärmar samt samlingspärmar för brev, räkningar o. dyl.; ävensom delar av papp, papper eller pappers-massa till sådana pärmar:
223	380	överklädda med skinn eller med annan spånads-
		vara än vaxduk ........................................................	E	80: —
224	381	andra slag........................................................................	E	50: —
225	382	Spelkort; ävensom målade eller tryckta ark, avsedda att
		sönderskäras till spelkort .............................................	E	200: —
		Anm. Vid införsel av spelkort skall dessutom erläggas stäm-
		pelavgift enligt vad därom är särskilt stadgat.
		Arbeten, ej särskilt nämnda, av papp, papper eller pap-
		persmassa, rör och stänger av vulkanfiber härunder inbegripna:
226	383	förgyllda, försilvrade, bronserade, fernissade eller
		lackerade ...................................................................	E	150: —
227	384	försedda med prägling, bokstavstryck (även förgyllt,
		försilvrat eller bronserat), annat tryck, målning, plissering, pressning (ej formgivning) eller stan-sade mönster, även om sådan bearbetning anbragts endast å montering.................................................	E	75: —
228	385	andra slag, härunder inbegripna tekniska artiklar,
		ej särskilt nämnda, samt grövre hushålls- och köksartiklar, oavsett bearbetningen; ävensom blan-ketter och etiketter utan bokstavstryck samt kragar, manschetter och lösa skjortbröst av pap-per, även i förening med väv ................................	E	50: —
		B. Tryckalster m. rrv.
229	386	Böcker, tryckta, ej särskilt nämnda; musiknoter, tid-
		ningar, tidskrifter och modejournaler, med eller utan bilagor; ävensom s. k. blindskrift samt för samlingar avsedda frimärken ............................................................		fria
		Kartor:
230	387	med svensk text ................................................................	N	150: —
231	388	andra; ävensom glober, alla slag....................................		fria

Kungl. May.ts proposition Nr 65.

Nr 1 de sakkun-			Tull
nigas förslag		X B. Tryckalster m. in.	för 100 kg kronor
		Bilder, ej särskilt nämnda, anbragta å papp, papper eller
		pappersmassa, oinfattade, eller med infattning av dessa
		ämnen:
232	389	vykort; gratulationskort, även utan bilder ............ E	50: —
233	390	andra slag, härunder inbegripna planschverk; även-
		som dekalkomanier och för barn avsedda bilder-och målarböcker, med eller utan text, även av spånadsvara, samt med bilder försedda reklam-skyltar och reklamplakat, oavsett bearbetningen E	75: —
		Anm. 1. Bilder, tillhörande tryckta verk och med dem
		inkommande, tulltaxeras tillsammans med det tryckta verket såsom en del av detta.
		Anm. 2. Bilder med inlattning av annat ämne än papp,
		papper eller pappersmassa draga den lör infattningen bestämda tullen.
		Tryckalster, ej särskilt nämnda:
234	391	kataloger, affärscirkulär och annat, ej särskilt nämnt
		merkantilt tryck med svensk text; ävensom alla med bokstavstryck försedda blanketter, visitkort, adress-kort, etiketter och matsedlar samt med firmabeteck-ning eller annat bokstavstryck försett papper, dock ej omslagspapper ............................................................ E	75: —
235	392	andra slag ............................................................................	fria
		XI. Spånadsämnen samt arbeten därav.
		A. Spånadsämnen.
236	393	Kåsilke, naturligt, ofärgat, även spunnet, s. k. gut, även
387		tvinnad, härunder inbegripen; ull och andra djurhår, ej särskilt nämnda, samt människohår; konstull; bom-ull, okardad; lin, hampa, ramie, jute, kokostågor och andra, ej särskilt nämnda vegetabiliska spånads-ämnen; ävensom avfall, ej särskilt nämnt, av spånads-ämnen, s. k. ullstoft samt blår, drev, trassel och charpi härunder inbegripna, samt lump ....................................	fria
237	394	Ospunna konstsilkefibrer och andra motsvarande på konst-
		lad väg ur cellulosa framställda spånadsfibrer i mindre längder; ävensom avfall av konstsilke ........................ N	15: —
288	395	Vadd, alla slag, kardad bomull härunder inbegripen ... N	10: —

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de
sakkun-				Tull
nigas förslag		XI B. Garn, tråd, tågvirke och linor.		för 100 kg kronor
		B. Garn, tråd, tågvirke och linor.
		Silke, ej särskilt nämnt, även i förening med annat
		spånadsämne:
239	396	i smärre för detaljhandeln lämpade uppläggningar	N	250	—
240	397	annat ..............................................................................	N	200	—
		Anm. Effekt- eller fantasigarn, bestående av silke i för-
		ening med annat spånadsämne, hänföres till nummer 396 —397, allenast för så vitt silket i en sammanhängande tråd följer garnets hela längd.
		Garn:
241	398	helt eller delvis av konstsilke- och andra motsvarande
		fibrer, hänförliga till nr 394, utan inblandning av
		annat silke ...................................................................	N	0 1
		helt eller delvis av ull, utan inblandning av silke:
		enkelt:
		oblekt och ofärgat:
242	399	t. o. m. nr 41 metrisk numrering ...................	N	20	—
243	400	över nr 41 ............................................................. blekt, färgat eller tryckt:	N	30	—
244	401	t. o. m. nr 41 .......................................................	N	35	—
245	402	över nr 41 ..............................................................	N	45	—
		två- eller flertrådigt:
		oblekt och ofärgat:
246	403	t. o. m. nr 41 ........................................................	N	25	—
247	404	över nr 41 .............................................................. blekt, färgat eller tryckt:	N	35	—
248 249	405 406	t,, o. m. nr 41 .......................................................	N	40
	N	50
effekt- eller fantasigarn:
250	407		N	35	___

251	408	blekt, färgat eller tryckt; ävensom s. k. sniljgarn	N	50	—
252	409	i smärre för detaljhandeln lämpade uppläggningar	N	50	—
253	410	av andra djurhår än ull, utan inblandning av annat
		spånadsämne ....................................................................	N	10: —
		av bomull, utan inblandning av annat spånadsämne:
		enkelt:
		oblekt och ofärgat:
254	411	under nr 12 engelsk numrering; ävensom s. k.
		förspinning .................................................	N	12	—
255	412	nr 12 och däröver men under nr 23 ................	N	15	—
256	413	nr 23 och däröver men under nr 33 ...............	N	18	—
257	414	nr 33 och däröver ............................................... blekt, färgat eller tryckt:	N	20	—
258	415	under nr 12; ävensom s. k. förspinning ........	N	27	—
259	416	nr 12 och däröver men under nr 23 ................	N	30	—
260	417	nr 23 och däröver men under nr 33 ................	N	33	—
261	418	nr 33 och däröver ................................................	N	35	—

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de
sakkun-				Tull
nigas förslag		XI B. Garn, tråd, tågvirke och linor.		för 100 kg kronor
		två- eller flertrådigt, en gång tvinnat:
		oblekt och ofärgat:
262	419	under nr 12 ...........................................................	N	17	—
263	420	nr 12 och däröver men under nr 23 ................	N	20	_
264	421	nr 23 och däröver .............................................. blekt, färgat eller tryckt:	N	25	—
265	422	under nr 12 ............................................................	N	32	_
266	423	nr 12 och däröver men under nr 23 ................	N	35	—
267	424	nr 23 och däröver ................................................	N	40	—
		flertrådigt, mer än en gång tvinnat; ävensom effekt-
		eller fantasigarn:
268	425	oblekt och ofärgat ................................................	N	25: —
269	426	blekt, färgat eller tryckt; ävensom s. k. snilj-
		garn ...................................................................	N	40	—
270	427	i smärre för detaljhandeln lämpade uppläggningar av kokostågor, utan inblandning av annat spånads-	N	40	—
		ämne:
271	428	enkelt eller tvåtrådigt................................................		fritt
272	429	annat: hänföres till tågvirke och linor;
		av jute, utan inblandning av annat spånadsämne:
		enkelt:
273	430	oblekt och ofärgat ....................................................	N	6:	—
274	431	blekt, färgat eller tryckt ........................................ två- eller flertrådigt, med en diameter av:	N	18:	—
		5 mm eller därunder:
275	432	oblekt och ofärgat ................................................	N	20:	—
276	433	blekt, färgat eller tryckt.......................................	N	40:	—
277	434	mer än 5 mm: hänföres till tågvirke och linor;
		helt eller delvis av lin, hampa, ramie och andra
		vegetabiliska spånadsämnen, ej särskilt nämnt, utan inblandning av silke eller ull:
		enkelt:
		oblekt och ofärgat:
278	435	nr 25 engelsk numrering och därunder........	N	20:	—
279	436	över nr 25 t. o. m. nr 75................................	N	25:	—
280	437	över nr 75 ...........................................................		fritt
		blekt, färgat eller tryckt:
281	438	nr 25 och därunder............................................	N	40:	—
282	439	över nr 25 t. o. m. nr 75................................	N	45:	—
283	440	över nr 75 ...........................................................		fritt
		två- eller flertrådigt.. .. N, härunder inbegripen
		tråd T:
284	441	oblekt och ofärgat...............................................		40:	—
285	442	blekt, färgat eller tryckt; ävensom s. k. snilj-
		garn..................................................................		60:
		Anmärkningar till nr 399—H2.
		1. Därest ett och samma kolli innehåller garn av
.		olika nummer på grund varav garnet är under-

Kungl. Maj:ts proposition Nr 05.

Kr i de

sakkun nigas förslag -

286 443

287 444

288 445

289 446

290 447
2 91 448

292 449

293 450

294 451
2 95 452
296 453

29 7 454
29 8 455

299 456

Bihang till

XI B. Garn, tråd, lågvirke och linor.

kastat olika tull, och den olika fiuleken icke är
genom varan åsatt nuininerbeteckning angiven,
tillämpas den högre tullsatsen även för det grövre
garnet eller för garn, för vilket eljest på grund av
■ finleken tullfrihet skulle hava åtnjutits.

2. Såsom oblekt och ofärgat garn tulltaxeras även
s. k. falskfärgat garn samt grisaillegarn.

Sytråd av bomull.................................................................... T

Tågvirke och linor samt bind- och segelgarn:
icke flätade:

av bomull ........................................................................ N

av andra vegetabiliska spånadsämnen, med en
diameter av:

mer än 15 mm; ävensom skörde- och kabelgarn
........................................................................ N

mer än 5 mm t. o. m. 15 mm............................ N

5 mm eller därunder, med en vikt för 100 m,
efter det enkla garnet räknat, av:

35 g eller däröver:

enkelt: hänföres till garn;
två- eller flertrådigt:

oblekt och ofärgat................................... N

Anm. För sådant till detta nummer hänförligt
bindgarn av hampa, som är avsett
uteslutande för tillverkning av fisk -

nät, skall tull Icke utgå.

blekt, färgat eller tryckt....................... N

mer än 17 men mindre än 35 g:
enkelt: hänföres till garn;
två- eller flertrådigt:

oblekt och ofärgat................................... N

blekt, färgat eller tryckt........................ N

17 g eller därunder: hänföres till garn;

flätade:

oblekta och ofärgade .................................................... N

blekta, färgade eller tryckta ........................................ N

Tull

för 100 kg
kronor 1

35: —

25:

Hi:

15: —

20: —

40: —

25: —
50: -

35: -70: —

C. Vävnader och filt.

Bokbindarklot, klistrad, även i förening med papper,
samt appreterad väv till adresslappar (s. k. labelklot) E

Anm. Hit hänföres även ensidigt appreterad bomullsvävnad,
som är avsedd uteslutande för tillverkning av polerduk.

Vävnader och stampad filt, vattentäta genom beläggning
eller impregnering med massa eller innehållande

riksdagens protokoll 1929. 1 samt. Öl hcifl. (Nr 65.)

40: —

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de sakkun-				Tull
nigas				för 100 kg
förslag		XI C. Vävnader och filt.		kronor
		kautschuk; ävensom sammanklistrade, fernissade eller lackerade vävnader, vaxduk härunder inbegripen:
301	457	tydligen avsedda för tekniskt bruk eller för använd-
		ning inom skofabrikationen eller för tillverkning av säckar och icke innehållande silke...................	E	25: —
		andra slag:
302	458	innehållande silke .................................................... icke innehållande silke:	E	400: —
303	459	i förening med kautschuk ...................................	E	200: — 1
304	460	andra ........................................................................	E	60: —1
		Mattor, ej särskilt nämnda:
305	461	linoleummattor och andra dylika mattor, med eller
		utan underlag av vävnad; ävensom mattor av papp med därå anbragt överdrag av färg, fernissa eller
		dylikt, även tillskurna.................................................... andra slag, även försedda med sömnadsarbete eller	E	25: —
		fransar:
		innehållande silke:
306	462	plyschartade, oskurna eller skurna, icke knutna	N	225: —
307	463	andra: tulltaxeras efter vävnadens beskaffen-
		het;
		helt eller delvis av ull eller andra djurhår, utan
		inblandning av silke:
		knutna:
308	464	med högst 250 knutar på en längd av 1 m	E	250: -
309	465	med mer än 250 knutar på en längd av		[
	1 m................................................................	E	600: —
		icke knutna:
310	466	metervara ........................................................	E	75: -
311	467	avpassade ........................................................	E	100: —i
		av kokostågor eller kokosgarn:
312	468	utan inblandning av annat spånadsämne	N	7:-
313	469	andra ........................................................................	N	20: —j
314	470	helt eller delvis av jute, utan inblandning av
		silke, ull eller andra djurhår eller kokostågor	E	40: —! \|
315	471	av andra spånadsämnen, härunder inbegripna
		s. k. trasmattor, alla slag ....................................	E	100: —
		Vävnader, ej särskilt nämnda:
		innehållande silke:
316	472	filtvävnader med bomullsvarp och inslag av grovt
		gam av silkesavfall, avpassade till filtar (s. k. italienska), även fållade eller kantade, samt ofärgad eller naturfärgad shantung E; ävensom för tek-niskt bruk avsedda vävnader .... N ........................		600: —

Kungl. Muj:ts proposition Nr 65.

Nr i »le

sakkun nigas förslag -

317 473
318! 474

319 475

320 476

326 477

321 478

322	479
323	480
324	481
325	482
326	483
327	484
328	485

329) 486

XI C. Vävnader och /ill.

fälb-, plysch- och sammetsvävnader, oskurna eller
skurna:

avpassade borddukar och sofföverkast................ N

andra ........................................................................ N

Amu. Till detta nummer hänlöras endast sådana vävnader,
vilkas flor (lugg) helt eller delvis består av
silke.

andra slag:

av silke enbart eller i förening med högst 15 %
annat spånadsämne (helsiden):

av konstgjort silke enbart eller i förening

med högst 15 % annat spånadsämne ........ N

andra .................................................................... N

av silke i förening med mer än 15 %'' annat
spånadsämne:

kostymvävnader av ull, vägande per m2 250 g
eller däröver och innehållande trådar, helt
eller delvis av silke, för så vitt silket utgör

högst 7 % av vävnadens hela vikt ............ E

andra (halvsiden)................................................ N

Amu. Vid bestämmandet av procenthalten av annat
spånadsämne än silke räknas såsom annat spånadsämne
varken metalltråd eller med metalltråd eller
silke överspunnet garn.

helt eller delvis av ull, utan inblandning av silke, ej
hänförliga till nr 477:

pressduk; ävensom maskinflit, ändlös eller rund vävd,

för fabriksbehov ........................................ E

fälb-, plysch- och sammetsvävnader, oskurna eller
skurna; ävensom dukar, schalar, filtar, draperier,
gardiner, väggbonader och andra avpassade

vävnader ................................................................ E

andra slag, vägande per m2:

mer än 700 g ........................................................ E

mer än 500 g men ej mer än 700 g ............... E

500 g eller därunder ............................................ E

helt eller delvis av tagel eller andra djurhår än ull
eller av människohår, utan inblandning av silke
eller ull:

vävd hårfilt ................................................................ E

andra slag.................................................................... E

Anm. Till nr 484—485 hänföras vävnader, allenast för
så vitt varpen eller inslaget till huvudsaklig del består
av tagel eller andra till ull ej hänförliga djurhår
eller av människohår.

av bomull, utan inblandning av andra spånadsämnen
än kokostågor eller jute:

maskinflit för fabriksbehov, även ändlös; samt

I Tull
för 100 kg
kronor

225: —
2 000: —

1 500: —

2 000: —

250: —1
1 000:—|

50: —

175: —

120: — I
160: —
225: —

25: —
60: —

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de sakkun-nigas förslag				Tull för 100 kg
	XI C. Vävnader och filt.		kronor
		segelduk, oblekt och ofärgad, av högst 65 cm bredd, vägande minst 650 g per in2 och hål-lande på en yta av 1 cm i kvadrat högst 36 varp- och inslagstrådar....................................	E	20: —
		fälb-, plysch- och sammetsvävnader, oskurna eller
		skurna, s. k. manchester härunder inbegripen; ävensom avpassade varor därav:
330	487	oblekta och ofärgade ........................................	E	70: —
331	488	blekta eller färgade............................................	E	90:-
332	489	tryckta eller pressade .......................................	E	110: —\|
		näsduksvävnader, som på en yta av 1 cm i kva-
		drat innehålla sammanlagt:
333	490	högst 80 varp- och inslagstrådar ....................	E	120: —\|
334	491	• mer än 80 varp- och inslagstrådar ................	E	145: -
		dukar, gardiner och andra avpassade vävnader,
		ej särskilt nämnda, för så vitt hela ytan är till vävnadssättet likartad, som på en yta av 1 cm i kvadrat innehålla sammanlagt:
335	492	högst 60 varp- och inslagstrådar ....................	E	115: -
336	493	mer än 60 varp- och inslagstrådar ................	E	140: —!
		andra vävnader, vilkas hela yta är till vävnads-
		sättet likartad, vägande per m2:
		100 g eller däröver, som på en yta av 1 cm
		i kvadrat innehålla sammanlagt:
		högst 60 varp- och inslagstrådar:
337	494	oblekta och ofärgade .........................	E	50: —!
338	495	blekta eller enfärgade...........................	E	90: —
339	496	vävda i två eller flera färger; även-
		som tryckta...........................................	E	110: —
		mer än 60 varp- och inslagstrådar:
340	497	oblekta och ofärgade ...........................	E	65: —
341	498	blekta eller enfärgade............................	E	115: -
342	499	vävda i två eller flera färger; även-
		som tryckta...........................................	E	140: —
		mindre än 100 g, som på en yta av 1 cm
		i kvadrat innehålla sammanlagt:
		högst 60 varp- och inslagstrådar:
343	500	oblekta och ofärgade ............................	E	70: —
344	501	blekta eller enfärgade............................	E	120: —:
345	502	vävda i två eller flera färger; även-
		som tryckta ........................................	E	145: —
		mer än 60 varp- och inslagstrådar:
346	503	oblekta och ofärgade ............................	E	90: —
347	504	blekta eller enfärgade............................	E	140: —
348	505	vävda i två eller flera färger; även-
		som tryckta ........................................	E	165: —

506

507

508

509

510

511

512

513

514

515

516

517

518

519

520

521

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

\1 Vävnader och /ill.

andra slag, härunder inbegripna mönstervävda,
även avpassade, vägande per m2:

100 g eller däröver:

oblekta och ofärgade .................................... E

blekta eller enfärgade.................................... E

vävda i två eller flera färger; ävensom

tryckta ....................................................... E

mindre än 100 g:

oblekta och ofärgade .................................... E

blekta eller enfärgade.................................... E

vävda i två eller flera färger; ävensom
tryckta........................................................... E

Anm. lill nr Såsom vävda i två eller

flera färger skola anses vävnader, framställda
antingen av två eller flera sinsemellan olikfärgade
garner eller ock av dels oblekt eller
blekt, dels färgat garn. Vävnader av ett
och samma slags garn, även om detta är
melerat eller tvinnat av olikfärgade parter,
tulltaxeras såsom enfärgade.

av kokostågor eller kokosgarn:

utan inblandning av annat spånadsämne än jute ... N

andra ............................................................................... N

av jute, utan inblandning av annat spånadsämne än
kokostågor eller kokosgarn:

oblekta och ofärgade, som på en yta av 2 cm i
kvadrat innehålla sammanlagt:

högst 15 varp- och inslagstrådar.................... N

mer än 15 men mindre än 35 varp- och

inslagstrådar.................................................... N

andra slag.................................................................. N

helt eller delvis av lin, hampa, ramie och andra
vegetabiliska spånadsämnen, ej särskilt nämnda,
utan inblandning av silke eller ull:

fälb-, plysch- och sammetsvävnader, oskurna eller

skurna....................................................................... E

näsduksvävnader, som på en yta av 1 cm i kvadrat
innehålla sammanlagt:

högst 50 varp- och inslagstrådar.................... E

mer än 50 varp- och inslagstrådar................ E

satin- eller atlasvävnader, vilkas hela yta är till

vävnadssättet likartad.......................................... E

tvåskaftade och kyprade vävnader, ej särskilt
nämnda, vilkas hela yta är till vävnadssättet
likartad:

oblekta och ofärgade, vägande per m- 500 g
eller däröver .................................................... E

Tull

för 100 kg
kronor

65: —
115: -

140: —

90: —
140: —

165: —-

7: —
25: —

10: —

12: —
40: —

175: —

110: —
190: -

125: —

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de

sakkun nigas förslag -

XI C. Vävnader och filt.

365	522
366	523
367	524
368	525
369	526
370	527
371	528
372	529

373! 530
374 531

andra, som på en yta av 1 cm i kvadrat
innehålla sammanlagt:
högst 25 varp- och inslagstrådar:

oblekta och ofärgade ............................ E

blekta, färgade eller tryckta................ E

mer än 25 t. o. m. 35 varp- och inslagstrådar: oblekta

och ofärgade ........................ E

blekta, färgade eller tryckta............ E

mer än 35 t. 0. m. 50 varp- och inslagstrådar
:

oblekta och ofärgade ........................ E

blekta, färgade eller tryckta........... E

mer än 50 varp- och inslagstrådar:

oblekta och ofärgade ........................... E

blekta, färgade eller tryckta................ E

Amu. till nr 520—529. För vävnader med in -

vävda namn, monogram, bokstäver eller
siffror liöjes tullen med 20 %.
andra slag, mönstervävda härunder inbegripna,
som på en yta av 1 cm i kvadrat innehålla
sammanlagt:

högst 50 varp- och inslagstrådar .................... E

mer än 50 varp- och inslagstrådar, härunder
jämväl inbegripna alla, som hava mönster,
åstadkommet genom olika trådtäthet ........ E

375 532

376'' 533

3 7 7 j 534
378'' 535

Stampad (icke vävd) filt:

av nöthår eller andra djurhår med undantag av ull;
ävensom förladdningar samt polerskivor och andra
för tekniskt bruk avsedda skivor av filt, hänförlig

till detta nummer............................................................ E

andra slag:

maskinfilt, ändlös eller i slangform, för fabriksbehov E
annan, vägande per m2:

mindre än 300 g ........................................................ E

300 g och däröver; ävensom polerskivor och andra
för tekniskt bruk avsedda skivor av filt, även
vävd, ej hänförliga till nr 532............................ E

D. Band, snören, spetsar, strumpstolsarbeten, sadelgjordsväv,
nät, för tekniskt bruk avsedda artiklar m. m.

379

380

Elastiska band och snören, innehållande strängar (trådar)
av kautschuk:

536 i förening med silke ...................................................

537 andra slag........................................................................

Tull

för 100 kg
kronor

35: —
50: —

55: -65: —

110: -120:

190: -200: —

175: -

200: —

10:-j
50: —1
60: —

90: —

400:-

200:-

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Kr i de ,

såkkun-,

nigas

förslag

XI I). Band, snören, spetsar, strumpstolsarbelen etc.

för 100 kg

kronoi

38 2| 539

3 8 3 j 540

384 541

385 542

3 811 538; För tekniskt bruk avsedda band, innehållande silke

Band, ej hänförliga till annat nummer, härunder inbegripna
flätade, bandliknande snören med raka kanter
och utan annat mönster än sådant, som åstadkommits
genom färgat garn eller färgad tråd:
innehållande silke:

fälb-, plysch- och sammetsband................................

Anm. Till detta nummer hänföras endast sådana hand,
vilkas /för (lugg) helt eller delvis består av silke.

andra:

av silke enbart eller i förening med högst 15 %
annat spånadsämne (helsidenband):

av konstgjort silke enbart eller i förening
med högst 15 % annat spånadsämne

andra ................................................................

av silke i förening med mer än 15 % annat spånadsämne
(halvsidenhand)...............................

Anm. Vid bestämmandet av procenthalten av annat
spånadsämne än silke räknas såsom annat spånadsämne
varken metalltråd eller med metalltråd eller
silke överspunnet garn.

icke innehållande silke ................................................

Anm. Till band hänföras förutom egentliga band, d. v. s.
på bandstol framställda vävnader med varp och inslag,
även s. k. konstgjorda band, bestående av i bandform
ordnade längsgående och sammanklistrade spånadsfibrer
eller garn.

Snören och andra snörmakararbeten, ej hänförliga till
annat nummer1:

innehållande silke ........................................................

andra slag .......................................................................

Anm. Till nr 544—545 hänföras besättnings- och garneringsartiklar,
ej särskilt nämnda, medelst sömnad, kiistring
eller på liknande sätt tillverkade av band eller av

N i 000:

386) 543|

387: 544
388 545

snören eller av band jämte snören, även
andra ämnen.

E | 2 000: -

E 1 500:
E 2 000:

E 1 000:

E 200: —!

E 3 000:
E 300:

förening med

Spetsar samt spetsvävnader och tyll, ej hänförliga till
annat nummer:

389	546	innehållande silke...........................................................	E	4 000: —
		andra slag:
390	547	trådgardinsvävnad av minst 50 cm bredd även-
		som slät (icke mönstervävd) tyll ........................	E	250: —
391	548	andra ..........................................................................	E	400: —

1 För ampelskålar och dylika belysningsartiklar avsedda och med ledningstråd försedda upp hängningsanordningar

av snörmakararbete hänföras till nr 1040.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de sakkun-nigas förslag		XI D. Band, snören, spetsar, strumpstolsarbeten etc.	Tull för 100 kg kronor
		Strumpstolsarbeten och andra genom virkning, stick-
		ning eller knytning tillverkade varor, metervara här-
		under inbegripen, ej hänförliga till annat nummer:
		innehållande silke:
1054	549	glödstrumpor och andra glödnät, icke avbrända N	900: —
392	550	andra .............................................		....... N	2 000: —
		andra slag:
		strumpor:
393	551	av ull.........................................		...... E	200: —
394	552	andra ..........................................		...... E	190: —
395	553	vantar .........................................		...... E	200: —
396	554	underkläder, vägande högst 1 kg per dussin	.... E	225: —
397	555	andra ..............................................		..... E	175: —
		Amu. Vid tu 11 taxeringen av strumpstolsarbeten fästes icke
		avseende vid enstaka ränder, smärre figurer o.	dvl.
		av silke.
398	556	Lamp- och ljusvekar ..............................		...... N	100: —
		Sadelg jordsväv:
399	557	tvåskaftad, oblekt och ofärgad ..........		...... N	35: -
400	558	andra slag ..............................................		...... N	50: —
		Fisknät samt för tekniskt bruk, sport eller idrott	av-
		sedda nät; ävensom hängmattor:
401	559	av bomull ..........................................		...... N	25: —
4 02	560	andra slag..........................................		...... N	45: —
		Slangar, driv- och transportremmar, solv och andra för
		tekniskt bruk avsedda artiklar, ej särskilt nämnda:
		innehållande silke:
403	561	driv- och transportremmar ......		...... N	175:
403	562	andra ..............................................		...... N	600: —
404	563	andra slag..........................................		...... N	35: —
405	564	Skur- och putsdukar av avfallsgarn, även fållade .	...... N	50: —
		E. Sömnads- och andra arheten,	ej annorstädes
		upptagna.
406	565	Spånadsvaror, endast tillklippta, till-	beläggas med
		skurna, utstansade, fållade och kan-	samma tull som
		tade, ej särskilt nämnda, även för-	den spånads-
	[	sedda med enkel hålsöm i omedel-	vara. av vilken
		bart sammanhang med fållen .... E	med tillägg av.	.10 %

Anm. Sådana tillklippta eller tillskurna spånadsvaror, vid
vilkas^ tillklippning eller tillskärning tydligen intet avfall
uppstått, tulltaxeras lika med den vävnad, varav de framställts,
utan förhöjning.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr 1 de ►akkun-				Tull
ni gap förslag				för 100 kg
	XI K. Sömnads- och andra arheten etc.		kronor
		Ärmlappar, även utan sömnadsarbete:
407	566	av spånadsvara, innehållande silke, eller med foder
		av sådan spånadsvara ....................................................	E	800: —
408	567	andra slag ............................................................................	E	225: —
		övertyg till paraplyer eller parasoller, tillskuret eller
		sytt:
409	568	av spånadsvara, innehållande silke............................	E	2 600: —
4 1 0	569	andra slag ........................................................................	E	500: —
		Säckar:
411	570	tydligen använda................................................................		fria
412	571	andra, S. k. droppsäckar (beläggas med samma tull soml
		härunder inbegripna N \ frams^ntsjmed tiUäg^av j .... 15 %
		(beläggas med samma tull som t Segel ................................N \ den spånadsvara, av vilken de >
413	572
		(.framställts, utan förhöjning.)
414	573	Presenningar............................................................................	N	65: —
415	574	Tält och markiser av linne-, hamp- eller bomullsvävnad	N	150: —
416	575	Rullgardiner med käppar och mekanism; ävensom av-
417		delningsskärmar ........................................................ 100 kr.	15: —
418	576	Gardiner av vävnad eller tyll, hänförlig till nr 547, hopsydda, fållade, kantade och försedda med fransar Madrasser, bolstrar, stickade täcken och andra dylika	E	275: -
		sängkläder; ävensom kuddar samt sängskärmar:
419	577	med övertyg eller överdrag av spånadsvara, inne-
		hållande silke ............................................................	N	1 000: —
420	578	andra ................................................................................	N	150: —
		Hängslen, bälten, skärp, strumpeband, klädnings- och
		ärmhållare samt andra dylika persedlar, ej hänför-liga till gulddragararbeten; ävensom delar därtill av spånadsvara:
421	579	av elastiska band eller snören, innehållande silke	E	400: —
422	580	av spånadsvara, innehållande silke, ej hänförliga
		till nr 579 ....................................................................	E	1 500: -
423	581	andra slag ........................................................................	E	200: —
		Snörliv:
424	582	av spånadsvara, innehållande silke................................ andra slag:	E	1 000: —
425	583	försedda med broderier, spetsar, band, snören,
		annan besättning eller andra tillbehör, i vilka silke ingår....................................................................	E	330: —
426	584	andra ................................................................................	E	180: —

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de

sakkun nigas förslag -

427

428

429''

430!

XI E. Sömnads- och andra arbeten etc.

Broderier, även försedda med fällning eller kantning:

585 åspånadsvara, innehållan- I beläggas med samma tull i

de silke, eller å stampad s0,rln (ie;n spanadsvara, å

t, vilken broderiet utförts,

filt ....................................E( med tillägg av J .... 50 *

Anm. 1. Hit hänföras icke broderier å strumpstolsarbeten
eller å snören eller andra snörmakararbeten, hänförliga
till nr 544—545.

Anm. 2. Med glaspärlor, paljetter och annat dylikt material
broderad silkestvll tulltaxeras lika med tyllen utan
förhöjning.

å annan spånadsvara:

med brodermaterial, innehållande silke .................... E

med annat brodermaterial ............................................ E

586

587

588 Kragar, manschetter och skjortbröst, stärkta och strukna,

av linne- eller bomullsvävnad ........................................

beläggas med samma
tull som den
spånadsvara, av
vilken de framställts,
med tillägg
av

431 589 Kläder och andra sömnadsarbeten,

ej särskilt nämnda, av spånadsj
varor, hänförliga till nr 457—

460; ävensom arbeten, ej särskilt
nämnda, av elastiska band ________________

eller snören...............................E av 00J .... 50 %

Kläder och andra sömnadsarbeten, ej särskilt nämnda:
av knutna, stickade, virkade eller på strumpstol förfärdigade
varor:

432 590 blusar, kjolar, klädningar

och morgonrockar av spånadsvara
(metervara),
icke innehållande silke E

432 591

andra

och

beläggas med sammatull
som klädespersedlar
av vävnad
av motsvarande
spånudsämne.
(beläggas med sammal
Itull som är bestämd)
för strumpstolsarbe-1
ten, utan förhöjning.)

gossar avsedda rockar,

överrockar samt för män
västar och byxor:

av ylle-, linne- eller hampvävnad eller av kostym

		vävnad, hänförlig till nr	477:
43 3	592	försedda med foder,
		vari silke ingår ... E	beläggas med sam-
434	593	försedda med uppslag	ma tull som den
		eller annan besätt-	spånadsvara, av vil-
4 3 5	594	ning, vari silke ingår E andra ........................E	ken de framställts, med tillägg av
436	595	av annan vävnad, icke innehållande silke...
		andra slag:
		av spetsar, spetsvävnader eller tyll:
		innehållande silke:
437	596	försedda med broderier
438	597	andra .................................

175

125

Tull

för 100 kg
kronor

700: —
400: —

310: -

■

200: -

6 700: —
5 000: —

Kungl. Maj:ts proposition Nr 05.

Nr i do

sakkun nigas förslag -

XI K. Sömnads- och andra arbeten ele.

Tull

för 100 kg
kronor

439	598
440	599
441	600
442	601
-443	602
444	603
445	604
446	605
447	606
448	607
449	608
450	609 ''
451	i 610

452	611
453	612
454	613
458	614
459	I 1 615

icke innehållande silke:

med foder av spånadsvara, innehållande silke

andra .................................................................. ■

av hel- eller halvsiden eller av vävnad, hänförlig
till nr 473, 474 eller 611:

försedda med brode- I beläggas med samma tull j

rier eller spetsar E Xn deframlttlZmed

andra........................E | tillägg av I

av stampad flit...........................................................

av yllevävnad:

försedda med broderier, spetsar,
foder, uppslag eller annan
besättning, vari silke ingår,
eller eljest till en mindre del
bestående av vara, i vilken

silke ingår ............................ E

försedda med broderier eller
spetsar, vari silke icke ingår E

andra ........................................ E

av annan spånadsvara:

försedda med broderier, spetsar, foder, uppslag
eller annan besättning, vari silke ingår, eller
eljest till en mindre del bestående av vara, i

vilken silke ingår ................................................

försedda med broderier eller spetsar, vari silke

icke ingår ................................................................

andra slag:

av bomullsvävnad och vägande mer än 200 g

per stycke ............................................................

andra .......................................................................

beläggas med
samma tull
som den spånadsvara,
av
vilken de
framställts,
med tillägg av

235

145

Spånadsvaror i förening med finare metalltråd, ej särskilt
nämnda, gulddragararbeten härunder inbegripna:
gulddragartråd; ävensom paljetter och kantiljer,

oavsett materialets beskaffenhet ............................ E

andra slag, bälten, skärp och dylika artiklar härunder
inbegripna:

innehållande metalltråd eller med metalltråd
överspunnet garn till mer än 15 % av varans
hela vikt:

vävnader, andra än spetsvävnader och tyll E

andra .............................................................. E

andra: tulltaxeras efter sin beskaffenhet i övrigt.

Hattflätor, ej hänförliga till nr 356:

innehållande silke eller gulddragartråd........................

Anm. Vid tulltaxeringen fästes ej avseende ''vid silke, som
förekommer i endast obetydlig mängd och icke väsentligen
inverkar på hattflätornas utseende.

andra ....................................................................................

| 1 600: —
700: —

160: —

600: —
400: —

250: —
350: —

600: —

1 500: —
3 000: —

1 000: —

200: —

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

XI. Spånadsåmnen samt arbeten därav.

Anmärkningar till Avd. XI.

1. Vid tulltaxering av varor, hänförliga till denna avdelning,
lämnas utan avseende:

a) enstaka trådar eller fibrer, vilkas förekomst uppenbarligen
har till syfte att göra varan hänförlig till tulltaxenummer
med lägre tullsats;

b) fibrer av så ringa mängd, att de tydligen oavsikti
ligt tillkommit vid varans framställning;

c) färgade ränder, vilka uteslutande tjäna till ledning
vid tillskärning eller sömnad eller till varumärke
eller igenkänningstecken för olika fabrikat; samt

d) beskaffenheten av staden i vävnader och band.

2. Vid tulltaxering av till denna avdelning hänförI
liga varor, tillverkade helt eller delvis av till nr 398

i hänförligt garn, skall sådant garn likställas med garn av
ull; dock skall detta icke gälla till nr 462, 473, 474 och
j 539 hänförliga varor eller vävnader och band med delvis
J plyschartad yta eller därav tillverkade kläder och andra
sömnadsarbeten, ej heller sniljer.

3. Spånadsvaror, i vilka ingår blekt, färgat eller tryckt
garn, tulltaxeras, där ej annorlunda är särskilt stadgat,
såsom blekta, färgade eller tryckta. Vid tulltaxering av
spånadsvaror anses mercerisering eller nitrering lika med
färgning.

4. Med fälb-, plysch- och sammetsvävnader, samt fälb-,
plysch- och sammetsband likställas plysch- och sammetsartade
vävnader och band, såsom vävnader och band, som
äro framställda av sniljer eller sniljgarn eller hava en av
öglor bildad yta. Till fälb-, plysch- och sammetsvävnader
samt fälb-, plysch- och sammetsband och därmed likställda
vävnader och band hänföras endast sådana, i vilka floret
(luggen) täcker hela ytan.

5. Vävnader, vilka genom ruggning eller annat dylikt
förfarande bibragts en yta, som icke låter bindningssättet
framträda, tulltaxeras icke såsom mönstervävda.

6. Därest vid tulltaxering av kläder och andra sömnadsarbeten,
för vilka tullen är beroende av vävnadens
vikt per kvadratmeter eller av den procenthalt silke, som

i ingår i varan, ifrågavarande vikt eller procenthalt icke kan
bestämt utrönas, tillämpas den högre av de tullsatser,
j vilka kunna ifrågakomma, för så vitt icke varuhavaren tillhandahåller
för undersökning lämpligt prov å varan.

7. För sydda persedlar tages övertyget till grund för
tullberäkningen. Uppstår svårighet att bestämma huvud -

Tull

för 100 kg
kronor

Nr i de

flakkun nigas förslag -

186

201

153

154

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

XI. Spånadsumnen samt arbeten däran.

beståndsdelen, tages till beräkningsgrund det material, som
drager högsta tullen.

8. Såsom sömnadsarbeten tulltaxeras, där ej är annorlunda
stadgat, även varor, vid vilkas framställande i
stället för sömnad använts klister, lim, kautschuk eller liknande
ämne, dock skola tygklädda pappskivor, avsedda
till stommar i kravatter o. dyl., tulltaxeras efter den högst
tullbeskattade vävnad, varav de bestå, utan förhöjning.

9. Med broderi avses, med här nedan nämnda undantag,
all prydnadssöm samt medelst sömnad, metalltråd,
klistring eller på annat liknande sätt fastsatta prydnader.
Lika med broderade arbeten tulltaxeras sådana, som äro
försedda med applikation eller med för prydnadsändamål

i anbragta band, andra än av bomull eller linne, snören,

: fransar eller gulddragararbeten.

Såsom broderi anses dock icke i omedelbart sammanhang
med fållen anbragt enkel hålsöm, ej heller s. k.
pieotsöm, imiterade knapphål och dylik för varans utseende
oväsentlig brodersöm. Å sömnadsarbete anbragta
monogram, enstaka bokstäver, siffror o. dyl., upptagande
en yta av mindre än 6 cm i kvadrat, skola icke föranleda,
att varan betraktas såsom broderad.

10. Kantband eller snören till skydd för kanter eller
påsydda för att ersätta knapphål räknas icke såsom besättning,
ej heller krage.

11. Vad rörande kautschuk är stadgat gäller även
guttaperka och balata.

XII. Skodon, hattar, paraplyer, käppar, konstgjorda
blommor m. m.

A. Skodon.

616 Träskor .................................................................................... N

617 Halmskor ................................................................................ N

Skodon, ej hänförliga till nr 616—617:

618 med bottnar av trä; ävensom becksöms- och sjöstövlar.
............................................................................. N

andra:
av skinn:

619 med bottnar, fastsatta vid ovanlädret och bind sulan

uteslutande medelst pligg, stift eller
skruvar; ävensom skodon av pälsverk ............ E

620| andra, nåtlade överdelar härunder inbegripna .... E

Tull

| för 100 kg
kronor

10: —
7: —

25: —

200: —
600: —

155

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de

sakkun nigas lörsl

156

974

157

621

622

623

4 60	624
461	625
462	626
463	627
464	628
465	629
466	630
	631
455	632
456	633
684	634
1093	635
1094	636
1095	637

XII A. Skodon.

av spånadsvara, innehållande silke eller finare metalltråd
.............................................................................. E

av kautschuk, galoscher härunder inbegripna ........ E

andra slag, ej särskilt nämnda, oavsett materialets
beskaffenhet ............................................................... E

B. Hattar och mössor.

Hattar, ej av pälsverk eller strumpstolsarbete, även
halvfärdiga:

fruntimmers-, monterade med blommor eller plymer 1 st.
andra slag:

av vara, innehållande silke eller gulddragartråd:

ogarnerade................................................................1 st.

andra ........................................................................1 st.

Anm. Såsom hattar av vara, innehållande silke, skola icke
tulltaxeras hattar, tillverkade av sådana hattflätor,
som avses i anm. till nr 614, ej heller hattar, i vilka
silket förekommer endast såsom brodermaterial.

av oljad vävnad, s. k. sydvästar............................ 1 st.

av annat ämne:

ogarnerade; ävensom mössor, sydda av flätor,
hänförliga till nr 356, samt s. k. filtstumpar 1 st.
andra slag:

försedda med garnering eller montering av

varor, innehållande silke ............................1 st.

andra.................................................................... 1 st.

Mössor, ej särskilt nämnda: tulltaxeras såsom arbeten
av det ämne, varav de bestå.

C. Paraplyer, parasoller, käppar m. m.

Paraplyer och parasoller 1:

av spånadsvara, innehållande silke...............................1st

andra slag...........................................................................1 st.

Paraply- och parasollspröt med tillformade ändar; ävensom
gafflar till sådana spröt ........................................ E

Paraply- och parasollställningar, sammansatta................ E

Käppar, skaft och kryckor till paraplyer och parasoller;
ävensom käppkryckor1 .................................................... E

Käppar, ej hänförliga till nr 636 1 .................................... E

Tull

för 100 kg
kronor

1 000: —
120: —

150:

7: 50

3: —
4: 50

—: 40

—: 50

1: —
—: 75

50:

80:

25:

270:

1 Angående tulltaxeringen av
ningen.

rara, som delvis består av ädel metall, se 2 § d) tulltaxeförord -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 05.

Nr i de(

sakkun-1

nigas

förslag

1073	638
1074	639
1075	640
1076	641
1077	642
1078	643
173	644

XII D. Konstgjorda blommor, prydnadsfjädrar in. m.

D. Konstgjorda blommor, prydnadsfjädrar m. in.

Konstgjorda blommor, frukter och växter samt efterbildningar
av fjärilar, skalbaggar, prydnadsfjädrar
o. dyl., allt för så vitt de ej äro hänförliga till nr
1128:

avsedda för eller användbara såsom besättnings eller

mon teringsa rt i klar........................................... E

andra slag; ävensom delar till konstgjorda blommor
och andra i överrubriken upptagna artiklar E

Prydnadsfjädrar (plymer):

oarbetade ................................%■.......................................... E

arbetade, konstgjort fjäderpälsverk härunder inbegripet E

Solfjädrar av annat ämne än trä, papp eller papper:

av prydnadsfjädrar ............................................................ E

andra .................................................................................... E

Perukmakararbeten och andra arbeten, ej särskilt
nämnda, av människohår eller efterbildningar därav
eller av tagel .................................................................... E

XIII. Arbeten av sten och andra mineraliska
ämnen; lervaror; glas och glasvaror.

A. Arbeten av sten och andra mineraliska ämnen.
Arbeten av sten:

slip-, bryn- och polerstenar, ej särskilt nämnda:

Tull
för 100 kg
kronor

500: —
500: —

000: -000: -

000: -500: -

200: —

4 8 5	645	naturliga, utan förening med annat ämne, härunder
		inbegripna även sådana, som äro försedda med centrumbeslag av metall............................................		fria
		andra slag:
476	646	trippelsten och wienerpimsten ................................		fria
486	647	andra ...........................................................................	N	25: —
		kvarn-, defibrör- och kollergångsstenar:
		naturliga:	N
487	648	av granit ...................................................................	—: 70
488	649	andra slag; ävensom andra för tekniskt bruk av-
		sedda artiklar av lava ......................................		fria
489	650	konstgjorda ..................................................................	N	2: —
490	651	takskiffer; ävensom för tekniskt bruk avsedda artiklar
		av sten, ej särskilt nämnda ........................................	N	1: —
49 1	652	litografisk sten; skrivtavlor; grifflar, även av konst-
		gjord massa ....................................................................		fria

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de

sakkun nigas förslag -

492 653
4 93 654

494 655

495 656

496 657

497 658

215 659

300 660

478 661

479 662

480 663

503 664

504 665

505 666

506 667

XIII A. Arbeten av sten och andra mineraliska ämnen.

skivor och plattor av marmor:

opolerade...........................................................................

polerade ....................................................................... N

andra arbeten, ej särskilt nämnda, härunder inbegripna
arbeten av konstgjord alabaster:

huvudsakligen avsedda till prydnad; ävensom
ampelskålar och dylika belysningsartiklar samt
toalett-, skrivtygs- och bordsartiklar 1................ E

Anm. 1. Om en till detta nummer hänförlig vara per
stycke väger mer än 5 kg, utgår tullen för den överskjutande
vikten med 10 kr. för 100 kg.

Anm. 2. Vid ampelskålar och dylika belysningsartiklar
lastsittande upphängnijjgsanordningar av snörmakararbete
tulltaxeras särskilt lör sig''-

andra slag:

opolerade och oslipade:

av sandsten eller kalksten............................... N

andra ................................................................

polerade eller slipade ............................................ N

Anm. Om eu till detta nummer hänlörlig vara per stycke
väger mer än 100 kg, utgår tullen lör den överskjutande
vikten med 4 kr. lör 100 kg.

Tull

för 100 kg
kronor

fria
10: —

100: —

1: —
fria
10: —

Smärgel-, glas-, sand- och annat slip- eller polerpapper,
även nedskuret, utstansat eller på annat sätt tillformat T/E

Polerduk, jämväl i tillklippta, tillskurna eller utstansade
stycken, även med sömnadsarbete................................... T/E

25:

Arbeten av asbest:

packningar och tätningar, även i längder, samt broms -

band, innehållande asbest ........................................... E j 25: —

andra arbeten, ej särskilt nämnda ............................... fria

Arbeten av glimmer, ej särskilt nämnda ........................

Arbeten av cement, härunder inbegripna arbeten av
betong:

plattor av högst 3 cm tjocklek, plana eller korrugerade,
även av cementmosaik, samt ornament N
andra arbeten:

huvudsakligen avsedda till prydnad; ävensom
toalett-, skrivtygs- och bordsartiklar: tull taxeras

såsom motsvarande arbeten av gips;
cementmosaikarbeten, ej hänförliga till nr 665 N
andra slag.................................................................... N

Anm. Såsom arbeten av cement tulltaxeras jämväl arbeten
av magnesiacement och arbeten, ej särskilt
nämnda, av annan konstgjord sten, ävensom kalksandsarbeten,
ej särskilt nämnda.

fria

1:25

2: 50
—: 80

1 Angående tulltaxeringen av vara, som delvis består av ädel metall, se 2 § d) tulltaxeförord ningen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr 1 de

sakkun Intgas förslag -

499

500

501

502

498

507

508

509

510

511

512

513

514

515

668

669

670

671

672

673

674

675

676

677

678

679

680

681

XIII A. Arbeten av slen och andra mineraliska ämnen.

Arbeten av gips:

formar för industriella ändamål ..............................

gipsplattor, gipsbräder och annat likartat byggnadsmaterial
.....................................................................

andra arbeten, ej särskilt nämnda:

huvudsakligen avsedda till prydnad; ävensom toalett-,
skrivtygs- och bordsartiklar 1.......................

andra slag, härunder inbegripna ornament och likartade
arkitektoniska arbeten ................................

Anm. Om en till nr 670—671 hänförlig vara per stycke
väger mer än 5 kg, utgår tullen för den överskjutande
vikten med 10 kr. för 100 kg.

Arbeten av isoleringsmassa, hänförlig till nr 167

B. Lervaror.

Tegel:

mur-, vanligt, oglaserat, även poröst, kalksandtegel

härunder inbegripet.................................................

andra slag, ej särskilt nämnda, härunder inbegripna
klinker; ävensom för kemiskt-tekniska ändamål avsedda
plattor samt reveteringsplattor:
oglaserade:

andra

Anm. 1. Ilärest en till glaserat tegel eljest hänförlig vara,
som har båda de varandra motstående största ytorna
glaserade, genom perforering eller på annat sätt så formats,
att den lätt kan delas i plattor (s. k. klyvsten),
hänföres varan till golv- och väggplattor.

Anm. 2. Därest ett och samma kolli innehåller tegel av
skilda slag, underkastade olika tullsatser, tillämpas
den högsta tullsatsen för hela innehållet.

Golv- och väggplattor:

av 3 cm tjocklek eller däröver:

oglaserade och enfärgade ............................................

glaserade eller flerfärgade...........................................

Anm. Hit hänföras jämväl sådana klyvstenar, vilkas tjocklek
i okluvet skick uppgår till 3 cm eller däröver.

av mindre tjocklek:
oglaserade:

enfärgade ....................................................................

flerfärgade....................................................................

	Tull
	för 100 kg
	kronor
	fria
N	2: —
E	100: —
N	20: —
N	1:25
N	4: —
N	—: 10
N	—: 25
N	—: 30
N	1: —
T	—:35
T	1: -
T	2: —
T	5:-

1 Angående tulltaxeringen av vara, som delvis består av ädel metall, se 2 § d) tulltaxeförordningen.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 51 häft. (Nr 65.) 5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Kr i de

sakkun nigas förslag -

5 1 6
517

518

519

520

529

530

682

683

684

685

686

52it 687

524	688
525	689
526	690
527	691
528	692

693

694

XIII B. Lervaror.

glaserade:

enfärgade .................................................................... T

flerfärgade .................................................................... T

Anm. Därest ett och samma kolli innehåller golv- och
väggplattor av skilda slag, underkastade olika tullavgifter,
tillämpas den högsta tullsatsen för hela innehållet.

Deglar, retorter och mufflar, även av grafitmassa, samt
delar därtill ........................................................................ N

Kranar, kylrör, kapslar och kulor till kulkvarnar och
andra maskiner, pumpcylindrar, pumphus och kolvar
samt andra för tekniskt bruk avsedda artiklar, ej
särskilt nämnda; ävensom arbeten, ej särskilt nämnda,
av eld- eller syrefast massa............................................ N

Rör, ej särskilt nämnda, och rördelar samt brunnar
och krubbor ........................................................................ N

Badkar, tvättställ, disklådor, klosetter och andra dylika
artiklar, allt för så vitt de ej äro hänförliga till
fajans- eller porslinsvaror................................................ N

Fajans- och porslinsvaror, ej särskilt nämnda 1:

huvudsakligen avsedda till prydnad och ej hänförliga
till nr 690:

av äkta porslin............................................................

andra slag....................................................................

i förening med annan oädel metall än järn................

andra slag:

av äkta porslin:

vita eller enfärgade ................................................

två- eller flerfärgade eller förgyllda, försilvrade
eller på annat likartat sätt dekorerade ...
av fajans (oäkta porslin), härunder inbegripna
krukmakargods och andra lervaror, ej särskilt
nämnda; ävensom kakel och kakelugnsornament:

vita eller enfärgade..............................................

två- eller flerfärgade eller förgyllda, försilvrade
eller på annat likartat sätt dekorerade ...

Tull

för 100 kg
kronor

Anm. till nr Säl—694. Såsom enfärgade anses
de hithörande artiklar, som förete samma färg
på hela sin yta, varvid dock avseende icke fästes
vid bottnars undersida och dylika för varans
utseende oväsentliga delar av ytan, ej
heller vid ojämnheter i färgen, vilka föranledas
av tillverkningssättet, eller vid fabriks- eller
handelsmärke, firmanamn, rymd-, kvalitetseller
annan dylik beteckning, allt för så vitt
därigenom icke åstadkommes utsmyckning.

1 Angående tulltaxeringen av vara, som delvis består av ädel metall, se 2 § d) tulltaxeförord ningen.

10:

16:

1:—!

1:75
—:75

5:-!

E	60: —
E	30: —
E	60: —
N	30: —
N	60: —
N	10: —
N	16: —

Kungl. Ma,j:ts proposition Nr 65.

Nr i de Bukkun-		\|		Tull
nigas förslag				för 100 kg
	XIII C. Glas och glasvaror.		kronor
		C. Glas och glasvaror.
531	695	''Glas-, glasyr- och emaljmassa samt glasull; ävensom
		glasskärv ............................................................................		fria
532	696	Glaspulver; ävensom glitter................................................	E	2: —
533	697	Eåglas, gjutet i skivor, även med kantslipning; ala-
		baster- och opalglas, även slipat; ävensom trottoar-och däcksglas.......................................................................	B	6: —
''534	698	Arbeten, ej särskilt nämnda, av glas, hänförligt till nr
		697, även med infattning...............................................	N	30: —
535	699	Takpannor och tegel samt för fartyg avsedda sid-
		ventilglas, även med ramar; ävensom krubbor och tråg........................................................................	N	10: —
		Fönster- och spegelglas:
		of olierat:
		utan slipning eller etsning, i plana skivor med
		en sammanlagd längd och hredd av:
536	700	mindre än 245 cm ................................................	B	10: —
		Anm. Till detta nummer eljest hänförligt glas med
		en sammanlagd längd och bredd av mindre än 135 cm tulltaxeras, om det inkommer med fasett- eller kant-slipning, enligt nr 703.
537	701	245 cm eller däröver............................................	B	12: —
		mattslipat, slipat och polerat, etsat, böjt eller
		kupigt:
538	702	utan fasett- eller kantslipning............................	B	20: —
533	703	andra slag................................................................	B	30:-
		f olierat:
540	704	utan fasett- eller kantslipning....................................	B	30: —
54 1	705	andra slag........................................................................	B	40: —
543	706	Speglar och glasmålningar av fönster- eller spegelglas1	E	60: -
544	707	Arbeten, ej särskilt nämnda, av fönster- eller spegelglas 1	E	70: —
		Flaskor och burkar:
		helt oslipade och utan målning, förgyllning eller eljest
		annan dekorering än sådan, som åstadkommits genom gravyr i formen:
545	708	av högst 100 cm3 rymd............................................ av större rymd:	T	10: —
546	709	flaskor av grön eller brun massa för malt-
		drycker, mineralvatten, läskdrycker, vin eller spritdrycker samt damejeanner av sådan massa	T	2:-!

1 Angående tulltaxeringen av vara, som delvis består av ädel metall, se 2 § d) tulltaxeförord ningen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr 1 de

sakkun nigas förslag -

547

548

710

711

XIII C. Glas och glasvaror.

andra slag................................................................ T

med slipade kanter eller bottnar eller med inborrade,
oslipade eller slipade proppar men i övrigt belt
oslipade och utan målning, förgyllning eller eljest
annan dekorering än sådan, som åstadkommits

genom gravyr i formen................................................

Anm. till nr 709—711. Mekaniska tillslutningsanordningar,
anbragta å artiklar, hänförliga till något av dessa nummer,
tulltaxeras särskilt lör sig enligt vad för huvudbeståndsdelen
är stadgat.

5 4 91 712 andra slag1, härunder inbegripna flaskor, försedda
med flätning eller annan beklädnad, som icke utgör
emballage, samt flaskor med i prydnadssyfte
åstadkommen beläggning eller annan sammansättning
med oädel metall; ävensom färdiga, lösa glas
till s. k. isoleringsflaskor ............................................

Amu. Vid tulltaxering av flaskor om minst 3 liters rymd
eller damejeanner fästes ej avseende vid om varan är försedd
med grövre korgflätning.

713 Kör, ej särskilt nämnda, samt stavar ............................

550

551

553

554

555

556

714

715

716

717

718

Laboratorieartiklar, ej särskilt nämnda, graderade rör
härunder inbegripna ........................................................ N

Optiska glas, lösa och oinfattade, samt linser till fyr- och
signalanläggningar, fartygs-, automobil- och velocipedlanternor,
elektriska ficklampor o. dyl.; ävensom
emaljögon samt konstgjorda tänder, även av porslinsmassa
....................................................................................

Råglasämnen till hushålls- eller prydnadsglas; lampkupor
utan sådan dekorering, som nämnes i nr 717;
ävensom lampglas ............................................................ N

Glas- och emaljvaror, ej särskilt nämnda

slipade, etsade, målade, förgyllda eller eljest med
annan dekorering än sådan, som åstadkommits genom
gravyr i formen, eller med i prydnadssyfte
åstadkommen beläggning eller annan sammansättning
med oädel metall ................................................ N

andra slag............................................................................ N

Tull

för 100 kg
kronor

6: —

15: —

60: —

10: —

40:

fria

60:

90:

45:

1 Angående tulltaxeringen av vara, som delvis består av ädel metall, se 2 § d) tulltaxeförord ningen.

Kungl. Majtts proposition Nr 65.

Nr 1 de

sakkun nigas förslag -

791

792

793

794

149

469

738

791

557

558
976

559

560

			Tull för 100 kg kronor
	XIV. Ädla metaller och arbeten därav; äkta pärlor och ädelstenar; mynt.
719	Guld, silver och platina, oarbetade, även i stänger samt skrot; ävensom för tekniskt bruk avsedda artiklar, ej särskilt nämnda ................................................................		fria
720	Plåt, rör och tråd ................................................................	N	250: —
721 722	Andra arbeten, även med infattade pärlor eller stenar: av guld eller platina ....................................................... av silver...............................................................................	E E	4 000: — 2 000: —
	Anmärkningar till nr 721—722. 1. Enligt nr 721—722 tulltaxeras, där icke annorlunda är särskilt stadgat, alla arbeten av guld, silver eller platina, även om desamma kunna hänföras jämväl under annat nummer i tulltaxan. 2. Angående kontrollstämpling av till riket införda guld-, silver- och platinaarbeten gäller vad särskilt är stadgat.		1
723	Pärlor och koraller, äkta, oinfattade samt ädelstenar, oinfattade, även konstgjorda............................................		fria
	Anm. till nr 721—723. Angående stämpelavgift i vissa fall vid införsel av smycken av guld, silver eller platina samt vid införsel av äkta pärlor och ädla stenar gäller vad särskilt är stadgat.
724	Mynt, även av oädel metall ................................................		fria
	XV. Oädla metaller och arbeten därav.
■	A. Järn och stål samt arheten därav.
	1. Tackjärn och gjutgods därav (icke smidbart).
j 725	Tackjärn, ej särskilt nämnt, i form av tackor eller gösar, järnsvamp; skrot av icke smidbart järn ....................		fria
726 727	Ferrolegeringar: kiseljärn och kiselmanganjärn, hållande mer än 15 % kisel; ävensom kisel .................................................... andra slag............................................................................	N	7: — fria
728	Granulerat tackjärn, stålsand och järnsand härunder inbegripna, samt lyonerspån; ävensom eldstadsroster, ej särskilt nämnda, samt malkroppar............................	E	2: 50

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de

sakkun nigas förslag -

561

562

563

729

730

731

XV A 1. Tackjärn och gjutgods därav (icke smidbart).

Rör och rördelar:

icke bearbetade1, med en invändig diameter av:

145 mm eller däröver ..................................................

mindre än 145 mm, härunder inbegripna utan avseende
å diametern alla ogängade och i övrigt
oarbetade muffar, flänsar, proppar och huvar ...
bearbetade1, gängade rördelar härunder inbegripna;
ävensom brandposter, tackjärn sbrunnar och sifoner
samt slussventiler till rör, hänförliga till
nr 729 2 ............................................................................

Anm. 1. Till rördelar hänföras vinkelrör, T-rör, korsrör
och andra på liknande sätt formade rör; ävensom muffar,
flänsar, proppar och huvar.

Anm. 2. Emaljering av rör och rördelar samt plansvarvning
av flänsar å rör och rörändar eller anbringande av
bulthål i flänsar och flänsrör föranleda icke, att föremålen
anses såsom bearbetade.

Anm. 3. För emaljerade rör och rördelar, hänförliga till
nr 729, utgår en tull av 1 kr. 50 öre för 100 kg och för
emaljerade rör och rördelar, hänförliga till nr 730 och
731, en tilläggstull av 1 kr. 50 öre för 100 kg.

Byggnads-, möbel-, hushålls- och renhållningsgjutgods,
ej särskilt nämnt, samt delar därtill:

luftväxlingsventiler och spolcisterner, möbeltrissor
och pianorullar samt stryk- och pressjärn:

564	732	emaljerade, förnicklade 3 eller förtenta .........	.. N	18: —
565	733	andra .....................................................................	.. N	12: —
		andra slag:
566	734	emaljerade, förnicklade 3 eller förtenta .............	.. N	10: —
567	735	andra .........................................................................	.. N	5: —
		Icke smidbart gjutgods, ej särskilt nämnt:
		icke bearbetat S vägande per stycke:
568	736	100 kg eller däröver .................................................	.. N	2:50
569	737	mindre än 100 kg men icke mindre än 25 kg .	.. N	4: —
570	738	mindre än 25 kg men icke mindre än 3 kg .....	.. N	6: —
571	739	mindre än 3 kg men icke mindre än 0.5 kg .....	.. E	10: —
572	740	mindre än 0.5 kg ....................................................	.. E	12: —
		bearbetat1, vägande per stycke:
573	741	100 kg eller däröver ................................................	.. N	4: -
574	742	mindre än 100 kg men icke mindre än 25 kg	.. N	8: —I

Tull

för 100 k
kronor

fria

1: 50

2: 50

1 Angående skillnaden mellan bearbetade och icke bearbetade järnvaror, se anm. 3 till Avd.
XV A.

2 Slussventiler till rör, hänförliga till nr 730, tulltaxeras som armatur, nr 995—998.

3 Angående tulltaxeringen av kobolterade eller med krom, kadmium eller aluminium överdragna
varor såsom förnicklade, se anm. 1 till Avd. XV A.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr 1 du

uakkiin

nigas

förslag

Tackjärn och gjut (jods därav (icke smid bar t).

575 743

576 744

577 745

578

579

580

746

747

748

581

582

583

584

585

749

750

751

752

753

mindre än 25 kg men icke mindre än 3 kg .......

mindre än 3 kg men icke mindre än 0.5 kg ........

mindre än 0.5 kg ........................................................

Anm. För varor, hänförliga till nr 743—745 och vägande
per stycke högst 10 kg, tillkommer såsom särskild tillläggstull,
då de äro förgyllda eller försilvrade, 80 kr. för
100 kg, och då de äro polerade, förnicklade1, emaljerade,
lackerade, förmässingade eller förkopprade, 35 kr. för
100 kg.

2. Smidbart järn och stål samt arbeten därav.

Göten, smältstycken, råstänger och råskenor; ämnen av
götmetall eller annat järn, plåtämnen härunder inbegripna
; ävensom stålull och s. k. pulveriserat järn... N

Varmvalsat järn i stänger med invalsade mönster eller
eljest genom varmvalsning åstadkommen olika storlek
eller form å tvärsektion; stänger med olika hårdhetsgrader
i tvärsektion (compoundstål), härunder inbegripna
även vridna eller på annat sätt fasonerade
(s. k. pansarskenor för kassavalv); ävensom bearbetade
stänger, synbarligen avsedda till betongarbeten ........ N

Verktygsstål, i stänger, smitt, även snabbsvarvstål,
smitt eller valsat, samt tillformade ämnen av sådant
stål, härunder inbegripet s. k. silverstål, hållande mer
än 10 mm i största dimension av tvärsektion; annat
smitt, järn och stål i stänger; ävensom malkroppar....

Balk-, vinkel- och annat varmvalsat profiljärn, vägande
per löpmeter:

60 kg eller däröver; ävensom, oavsett vikten per

löpmeter, järnvägs- och spårvägsskenor................

mindre än 60 kg men ej mindre än 20 kg ............

mindre än 20 kg............................................................

Varm valsat järn och stål, ej särskilt nämnt, vägande
per löpmeter:

20 kg eller däröver........................................................ N

mindre än 20 kg............................................................ N

Anm. 1. År till nr 753 hänförligt järn överdraget med
tenn, zink eller bly eller med legeringar av dessa metaller,
förhöjes tullen med 15 %.

Anm. 2. Bandjärn av mindre än 0-9 mm tjocklek tulltaxeras
enligt vad för kallvalsat järn är föreskrivet.

	Tull
	för 100 kg
	kronor
N	12: —
E	15: —
E	20: —

2: —

3: 50

7: 50

fria
1: 50
2: 50

2: —
2: 50

1 Angående tulltaxeringen av kobolterade eller med krom, kadmium eller aluminium överdragna

varor såsom förnicklade, se anm. 1 till Avd. XV A.

75 4

755

756

757

758

759

760

761

762

763

764

765

766

767

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

XV A 2. Smidbart järn och stål samt arbeten därav.

Kallvalsat eller kalldraget järn samt järn, som genom
annan behandling än kallvalsning eller kalldragning
bibragts en blank ytaöver 10 mm i största dimen -

sion av tvärsektion:

platt, med en tjocklek av:

0.9 mm eller däröver................................................ x

mindre än 0.9 mm men icke under 0.4 mm .... N
mindre än 0.4 mm:

överdraget med bly................................................

annat ....................................................................... x

runt, fyrkantigt (kvadratiskt) eller sexkantigt, härunder
inbegripna svarvade, släta, cylindriska

axelämnen, ej vidare bearbetade............................ N

av annan form................................................................ X

Anm. Smidbart järn av 10 mm bredd eller därunder hänföres
till tråd och smidbart järn i lorm av plattjärn, som
har en bredd av mer än 250 mm och vars tjocklek icke
överstiger en tiondel av bredden, till plåt.

Träd, band- och fasonjärn härunder inbegripet, av 10 mm
eller därunder i största dimension av tvärsektion:
varmvalsad .................................................................... X

Anm. Platt tråd av mindre än 0.9 mm tjocklek tulltaxeras
såsom kallvalsad eller dragen tråd.

kallvalsad eller dragen:

s. k. silverstål, ej hänförligt till nr 748, samt
tråd med växlande tvärsektion å olika delar

av samma stycke................................................... X

andra slag:

platt, med en tjocklek av:

0.6 mm eller däröver......................................... X

mindre än 0.6 mm men icke under 0.3 mm N

mindre än 0.3 mm........................................... X

av annan form, s. k. solvtråd härunder inbegripen,
med största dimension i tvärsektion
av:

1.5 mm eller däröver.................................... X

mindre än 1.5 mm men icke under 0.5 mm N
mindre än 0.5 mm ........................................ X

Anm. 1. År till nr 760—767 hänförlig tråd
överdragen med annan oädel metall med
undantag av koppar och kopparlegeringar,
förliöjes tullen med 15 %.

Anm. 2. Beträffande s. k. solvtråd iakttages,
att den enkla trådens dimension lägges till
grund för tulltaxeringen.

Tull

för 100 kg
kronor

5: —
6:-

fritt
8: —

4:-j
8: —

2: 50

! 35: —

5: —
6: —
8: —

4:50
7: —
9: —

tulltaxeringen av järn, som bibragts en blank yta, se anm. 1 till Avd. XV A.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de
gftkkimnlgas

förslag

600

601

602

603

604

605

606

607

608

609

610
611

XV A 2. Smidbart järn och stål samt arbeten däran.

Anm. 3. Linor, stängseltråd med eller utan
taggar, stängselduk och annan järntrådsduk,
möbelresårer med lösa eller fastgjorda ändar
samt torkgaller till torkinrättningar beläggas
med dubbla tullen å tråden, varav de äro
förfärdigade.

Tull

för 100 kg
kronor

768

769

770

771

772

773

774j

775;

776;

Plåtar, även korrugerade:

varmvalsade, utan ytbehandling, även om de å ena
sidan hava invalsade mönster, med en tjocklek av:

3 mm eller däröver ..............................................

mindre än 3 mm men icke under 0.6 mm ........

mindre än 0.6 mm men icke under 0.3 mm;
ävensom plåtar, alla slag, med olika hårdhetsgrader
i tvärsektion (compoundstålplåtar) ........

mindre än 0.3 mm ..................................................

kallvalsade (med blank oxidfri yta1), slipade, polerade,
betade, målade, fernissade, förnicklade, lackerade,
emaljerade, brunerade eller med annan, ej
särskilt nämnd ytbehandling samt mönsterpressade,
med en tjocklek av:

3 mm eller däröver.................................................

mindre än 3 mm men icke under 0.2 5 mm; ävensom
kallvalsad plåt av mindre tjocklek än

0.25 mm .................................................................

mindre än 0.2 5 mm, andra än kallvalsade ........

överdragna med rent eller blyhaltigt tenn; ävensom
överdragna med rent eller tennhaltigt bly, av högst

0.3 mm tjocklek .................................................

överdragna med oädla metaller eller deras legeringar
och ej hänförliga till nr 772—775 ............................

N	3: —
N	4: 50
N	5: —

fria

6: -

7: —
fria

fria

7: —

Anm. 1. Ej rätvinklig, klippt plåt av mindre än 7 mm
tjocklek drager en tullförhöjning av 15 %.

Anm. 2. S. k. sträckmetall, framställd av plåt, belägges
med dubbla tullen å plåten, varav den är förfärdigad.

böjda och med kanterna hopsvetsade; samt perfore -

777	rade, med en tjocklek av: 3 mm eller däröver....................................................	N	6: —
778	mindre än 3 mm men icke under 1.6 mm ........	N	7: 50
779	mindre än 1.6 mm ....................................................	N	12: —
.	Anm. Plåtar, böjda till rör och med kanterna hopsvet-sade, tulltaxeras såsom rör, för så vitt den inre dia-metern icke överstiger 250 mm.

Angående tulltaxeringen av järn, som bibragts en blank yta, se anm. 1 till Avd. XV A.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de sakkun-				Tull
gas förslag		XV A 2. Smidbart järn och stål samt arbeten därav.		för 100 kg kronor
		Rör1:
		valsade eller varmdragna:
612	780	icke bearbetade1, härunder inbegripna nitade, fal-
		sade och förzinkade; ävensom lednings- och lykt-stolpar av rör ............................................................	N	4: —
613	781	bearbetade2, härunder inbegripna böjda, formade
		till spiraler, försedda med flänsar, rör med ökad godstjocklek på ändarna samt rör med ändarna hopvällda ....................................................................	N	5: —
		Anm. Rör, hållande i inre diameter mer än 250 mm
		hänföras, om de äro vällda, till plåtar, böjda och med kanterna hopsvetsade, nr 777—779, eljest till plåt- och bleckvaror, ej särskilt nämnda, nr 876—880.
		kalldragna, med en godstjocklek av:
614	782	2 mm eller däröver........................................................	N	6: —
615	783	mindre än 2 mm............................................................	N	8: —
		Anm. i. Rör, som på mekanisk väg försetts med omhölje
		av nickel, koppar eller kopparlegering, tulltaxeras såsom rör av den metall, varav omhöljet består.
		Anm. 2. A rör anbragta muffar inverka icke på tull-
		taxeringen.
616	784	Vinkelrör, T-rör, korsrör och andra på liknande sätt
		formade rördelar samt muffar, flänsar, proppar och huvar; ävensom cylindrar för förtätade gaser............	N	9: —
		Kättingar och kedjor, även avpassade, samt lösa länkar
		därtill:
617	785	s. k. Ewarts kätting; ävensom ledbultkättingar av smidbart gjutgods .................................................... ledbultkättingar, ej hänförliga till nr 785, med en	N	12: —
		längd å rullen (invändig länkbredd) av:
618	786	6 mm eller däröver................................................	N	10:-
619	787	mindre än 6 mm ...................................................	N	50: —
		andra slag, vari länk järnet har en diameter av:
620	788	25 mm eller däröver ................................................	N	5: —
621	789	från och med 6 till 25 mm ....................................	N	8: —
622	790	mindre än 6 mm........................................................	N	10: —
623	791	Fackverk och andra dylika järnkonstruktioner; även-
		som nitade master samt s. k. sträckmaster ................	N	4: 50
630	792	Vagns- och spiralfjädrar, ej särskilt nämnda ................ Ankare, draggar, kättingstoppare, kättingkrokar, roder-	N	20: —
		järn och skeppsknän, vägande per stycke:
631	793	30 kg eller däröver........................................................	N	6: —
632	794	mindre än 30 kg............................................................	N	12: -

1 Angående isoleringsrör, se nr 1030—1031 under Avd. XVI B.

2 Angående skillnaden mellan bearbetade och icke bearbetade järnvaror, se anm. 3 till Avd.
XV A.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de sakkun-				Tull
n i kus				för 1(10 kg
förslag		XV A 2. Smidbart järn och stål samt arbeten därav.		kronor
		Propellrar, färdigarbetade, samt färdiga, lösa propeller-
		blad, vägande per stycke:
633	795	100 kg eller däröver ....................................................	N	7: —
634	796	mindre än 100 kg ........................................................	N	10: —
635	797	Plogvändskivor och plogbillspetsar ....................................	N	10: -
636	798	Plogbillar och landsidor, hästräfs-, f jäderharvs- och kulti-
		vatorspinnar samt kultivatorsfjädrar ............................	N	6: —
637	799	Liar, skäror och halmknivar................................................	N	15: -
638	800	Handredskap, ej särskilt nämnda, för lantbruk eller
		trädgårdsskötsel, skyfflar, ej hänförliga till husgeråd, härunder inbegripna; ävensom gräsklippningsmaskiner	N	8: —
639	801	Kreatursskrapor; ävensom hästskor....................................	N	10: —
640	802	Klensmidesstäd, sparrliorn och ambultar; ävensom skruv-
		nycklar, andra än skiftnycklar.......................................	N	10: —
641	803	Skruvstycken, vägande per stycke 10 kg eller däröver;
		bräckjärn samt jämbågar till sågar ............................	N	7: —
642	804	Skruvstycken, vägande per stycke mindre än 10 kg .... Hammare, släggor, korpar, spett och mejslar, andra än	N	25: —
		skruvmejslar; ävensom sättstampar och andra verktyg (ej pneumatiska) för stenarbeten, vägande per stycke:
643	805	5 kg eller däröver ........................................................	N	6: —
644	806	mindre än 5 kg men ej under 1.5 kg ....................	N	10:-
645	807	mindre än 1.5 kg...........................................................	N	20: —
646	808	Yxor och hilor........................................................................ Maskinhyveljärn, med en tjocklek av:	N	10: —
647	809	7 mm eller däröver............................................................	N	25: —
648	810	mindre än 7 mm................................................................	N	50: —
649	811	Hyveljärn, ej särskilt nämnda, svarvjärn, huggjärn,
		hål järn, stämjärn och bettlar; ävensom cirklar och passare av järn...................................................................	N	40: —
650	812	Hyvlar för bearbetning av trä, även med trästock, samt hyvelstockar av järn ........................................................ Maskinknivar, cirkelknivar härunder inbegripna:	E	25: —
651	813	knivar till betrivningsmaskiner ....................................	E	100: —
652	814	holländarknivar utan egg ................................................	E	5: —
653	815	andra slag............................................................................ Knivar, ej särskilt nämnda:	E	20: —
		hopfällbara:
654	816	med ytterskållor av horn, celluloid, galalit och
		andra liknande formbara, konstgjorda ämnen, av järn med oarbetad, grovsmärglad eller pressad

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de sakkun-			*	Tull
nigas förslag				för 100 kg
	XV A 2. Smidbart järn och stat samt arbeten därav.		kronor
		yta utan annan beläggning än fernissa, av trä eller pappersmassa eller av ben med undantag av elfenben, flodhäst- eller val rosständer; rak-knivar; ävensom lösa blad till knivar, hänförliga till nr 816—817, eller till rakhyvlar ....................	E	300: —
655	817	andra slag........................................................................ icke hop fällbara; ävensom bords- och hushållsgafflar:	E	550: —
656	818	med skaft av förgylld eller försilvrad metall, ebo-
		nit, porslin, pärlemor, elfenben, flodhäst- eller valrosständer eller av celluloid, galalit och andra liknande formbara, konstgjorda ämnen ..............	E	150: —
657	819	andra; ävensom lösa blad till knivar, hänförliga
		till nr 818—819 ........................................................	E	50: —
		Sågar och sågklingor; sågblad och sågbladsämnen, andra
		än stensågblad:
658	820	blad till bandsågar ........................................................	E	50: —
659	821	blad till rälssågar och till bågfllar för hand- eller
		maskinkraft ...............................................................	E	60: —
660	822	blad till andra metallsågar och till lövsågar; även-
		som kedjesågar ...........................................................	E	75: —
661	823	andra slag, ej särskilt nämnda....................................	E	20: —
		Saxar, ej särskilt nämnda; ävensom färdigarbetade lösa
		delar därtill:
662	824	plåt-, bult- och metalltrådsaxar, trädgårdssaxar för
		en hand samt ullsaxar ............................................	E	25: —
663	825	trädgårdssaxar för två händer ....................................	E	12: —
664	826	skräddarsaxar av minst 25 cm längd samt tandade hår- och kreaturssaxar ............................................ andra slag:	E	100: —
		polerade eller förnicklade1, med en längd av:
665	827	mer än 15 cm .......................................................	E	200: —
666	828	15 cm eller därunder............................................ andra, med en längd av:	E	400: —
667	829	mer än 15 cm .......................................................	E	50: —
668	830	15 cm eller därunder ............................................	E	100: —
		Tänger samt färdigarbetade lösa skänklar därtill, med		i
		en längd av:
669	831	mer än 16 cm ................................................................ 16 cm eller därunder:	E	20: —
670	832	polerade eller förnicklade1......................................	E	75: —
67 1	833	andra slag .................................................................	E	50: —
672	834	Spiralborrar, borrhylsor, brotschar, fräsar, gängtappar,
		gängbackar, gängkloppor och andra gängverktyg, kor-dongtrissor samt träsnideriverktyg ....................... 100	kr.	15: -

1 Angående tulltaxeringen av kobolterade eller med krom, kadmium eller aluminium överdragna

varor såsom förnicklade, se anm. 1 till Avd. XV A.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i do sakkun-				Tull
nigas förslag				för 100 kg
		XV A 2. Smid bart järn och stål samt arbeten däran.		kronor
673	835	Borrar, ej särskilt nämnda, borr- eller sparrsockar, tub-
		pressar, skärcirklar och röravskärare samt delar där-till; ävensom skruvmejslar ............................	E	25: —
674	836	Borrsvängar; ävensom skiftnycklar, skruvtvingar, fil-klovar och fästklovar samt delar därtill .................... Filar och raspar, med en längd från spetsen till skaftet av:	E	20: —
675	837	mer än 35 cm ......................................................	E	15: —
676	838	mer än 16 cm men ej över 35 cm..............	E	25: —
677	839	högst 16 cm ........................................................................	E	40: —
678	840	Sylar, ritspetsar och s. k. modellborrar............................	E	200: —
679	841	Verktygslådor, verktygsskåp och verktygsetuier med
		sorterade verktyg, ävensom sorterade verktyg, upp-fästade å kartor, allt för så vitt varan icke är hänför-
		lig till leksaker ...........................................	E	50: —
680	842	Tråd, överspunnen eller överklädd med spånadsämne
		eller papper; ävensom arbeten därav, ej hänför liga till annat nummer ......................................	E	100: —
		Fjädrar, ej särskilt nämnda:
		formade fjädrar till beklädnadspersedlar eller lik-
		nande ändamål, även med överklädnad och beslag, med en bredd av:
681	843	högst 10 mm..............................................................	E	100: —
682	844	mer än 10 mm, härunder inbegripna planschetter,
		oavsett bredden...................................................	E	40: —
		Anm. Vid bestämmandet av bredden medräknas icke
		överklädnad.
683	845	driv- och urfjädrar, hållande i bredd mer än 3 mm	E	50: —
		Antti. Driv- och urfjädrar med högst 3 mm bredd tulltaxeras
		såsom delar av urverk, nr 1084.
		Solv av järntråd, med största dimension i tvärsektion av:
685	846	0.6 mm eller däröver .............................................	E	75: —
686	847	mindre än 0.6 mm ..................................	E	200: —
		Anm. Beträffande solv av järntråd iakttages, att den enkla
		trådens dimension lägges till grund för tulltaxeringen.
		Spik, ej särskilt nämnd, stift och nubb, även med
		huvud helt eller delvis av annan oädel metall än järn:
688	848 849	möbelspik och s. k. koffertnaglar, även överklädda andra, med en längd av:	E	50: —
689	mindre än 45 mm; ävensom hästslcosöm, häst-
		skoliakar och broddar................................	E	15: —
690	850	45 mm eller däröver ................................	E	6:50

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de aakkun-				Tull
nigas förslag		XV A 2. Smidbart järn och stål samt arbeten därav.		för 100 kg kronor
		Skruvar; bultar och muttrar, ej särskilt nämnda, mutter-		i
		brickor och andra underläggsbrickor samt nitar, med en diameter av:
691	851	12 mm eller däröver ....................................................	N	6: —
692	852	8 till 12 mm; ävensom alla nitar, ej hänförliga
		till nr 851...................................................................	E	20: —
693	853	4 till 8 mm ................................................................... mindre än 4 mm:	E	30: —
694 695	854 855	träskruvar....................................................................	E E	45: — 60: —
Anm. 1. Muttrar med blank (oxidfri) yta1 av 12 mm eller
		däröver i diameter draga samma tull som muttrar av 8 till 12 mm i diameter.
		Anm. 2. Skruvar, som inkomma med påsatta muttrar,
		tulltaxeras efter den för muttern gällande tullsats.
		Handkardor:
696	856	friserkardor .......................................................................	E	150: —
697	857	andra slag; ävensom handkardläder ............................	N	30: —
698	858	Kardbeslag, även med nockar av annan metall än järn	N	20: —
699	859	Spindlar, särskilt inkommande, till spinneri- och spol-
		maskiner samt delar till sådana spindlar....................	N	10: —
846	860	Kul- och rullager samt delar därtill ........................... 100	kr.	10: —
700	861	Kassaskåp, kassakistor, dokumentskåp, kassa- eller för-
		varingsfack samt dörrar till kassavalv eller arkiv; ävensom verktygs-, instrument- och klädskåp samt andra dylika skåp ...........................................................	N	25: —
		Lås, även med tillhörande nycklar, samt dörrstängare:
701	862	lackerade eller försedda med annan ytbetäckning ...	E	50: —
702	863	andra slag...........................................................................	E	30: —
		Gångjärn, hörnjärn, haspar, märlor och andra dylika
		beslag, ej särskilt nämnda:
703	864	förnicklade”, förmässingade eller förkopprade ........	E	30: —
704	865	andra slag......................................................................	E	15: —
705	866	Reglar; skjutdörrullar, även med rullar av icke smid-
		bart gods eller av annat ämne än järn........................	E	25: —
		Tränsar samt kör- och ridstänger, sporrar och stig-
		byglar; ävensom söljor, beslag och andra dylika delar eller tillbehör till seldon eller remtyg:
706	867	förgyllda, försilvrade, polerade, förnicklade3 eller
		lackerade ...................................................................	E	50: —
707	868	andra slag........................................................................	E	20: —

1 Angående tulltaxeringen av föremål med blank yta, se anm. 1 till Avd. XV A.

2 Angående tulltaxeringen av kobolterade eller med krom, kadmium eller aluminium överdragna
varor såsom förnicklade, se anm. 1 till Avd. XV A.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i do
ajikfeun
nigas
förslag

708

709

710

711

712

725

557

869

870

871

872

873

719	874
720	875
721	876
722	877
723	878
724	879

880

881

XV A 2. Smidbart järn och slut samt arbeten därav.

Kokapparater, stryk- och pressjärn, anordnade för uppvärmning
med flytande bränsle; ävensom spisar, ugnar,
ej särskilt nämnda, kök och kaminer för eldning med
gasformigt eller flytande bränsle, vägande per stycke
högst 35 kg, även gjutna ...............................................

Sängar; ävensom gavlar, bottnar och sidostöd därtill:
helt och hållet av järn, även med knoppar av mässing;
ävensom sängbottnar av järntråd med ramar av

trä ....................................................................................

andra slag............................................................................

Anm. Vid tulltaxeringen av sängar må, om varuhavaren
sådant begär, de i överrubriken nämnda särskilda delarna
tulltaxeras var för sig.

Skridskor och rullskor samt delar därtill:

förnicklade............................................................................

andra slag..........................................................................

Anm. Samtidigt med skridskor eller rullskor inkommande lösa
remmar, dock ej mer än erforderligt antal till varje par,
inberäknas i skridskornas eller rullskornas vikt.

Skedar av järnplåt, förtenta................................................

Plåt- och bleckvaror, ej särskilt nämnda:

emaljerade............................................................................

andra slag, vägande per stycke:

20 kg eller däröver:

pressade, svetsade eller förzinkade ........................

andra ............................................................................

mindre än 20 kg men ej mindre än 1 kg:

elevatorskopor ............................................................

andra ............................................................................

Anm. till nr 876—877 och 879. Fat samt andra kärl och
behållare av järnplåt med invändig beklädnad av aluminium
tulltaxeras efter vad för plåt- och bleckvaror,
ej särskilt nämnda, är stadgat, med tilllägg av 75 % av
tullen.

mindre än 1 kg ............................................................ E

Anm. För varor, hänförliga till nr 879—880 och vägande
per stycke högst 10 kg, tillkommer såsom särskild tillläggstull.
då de äro förgyllda eller försilvrade, 80 kr. för
100 kg, och då de äro polerade, förnicklade1, lackerade,
förmässingade eller förkopprade, 35 kr. för 100 kg.

Tull
för 100 kg
kronor

N	18: —
E	30: —
E	50: —
E	40: —
E	30: —
E	30: —
E	40: -
N	8: —
N \|	6: —
N	10: —
E	15: —

Skrot av smidbart järn

20:

fritt

1 Angående tulltaxeringen av kobolterade eller med krom, kadmium eller aluminium överdragna
varor såsom förnicklade, se anm. 1 till Avd. XV A.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de

sakkun nigas förslag -

XV A 2. Smidbart järn och stål samt arbeten därav.

Smidbart gjutgods och andra varor av smidbart järn,
ej särskilt nämnda:

icke bearbetade \ vägande per stycke:

Tull
lör 100 kg
kronor

per stycke högst 10 kg, -tillkommer såsom särskild tillläggstull,
då de äro förgyllda eller försilvrade, 80 kr. för
100 kg, och då de äro polerade, förnicklade2, emaljerade,
lackerade, förmässingade eller förkopprade, 35 kr.
för 100 kg.

Anmärkningar till Avd. XV A.

1. Varor av järn eller stål, överdragna på mekanisk
väg (pläterade) med nickel, koppar eller kopparlegeringar,
tulltaxeras som den metall, varav överdraget består. Vad
sålunda stadgats gäller dock icke med avseende å plåt.

Varor av järn eller stål, pläterade med silver eller guld,
tulltaxeras såsom försilvrade eller förgyllda.

Med kobolt, krom, kadmium eller aluminium på galvanisk
väg överdragna järn- och stålvaror tulltaxeras såsom förnicklade.

Det förhållandet, att en blank yta förlorat denna sin
egenskap genom glödgning, blåanlöpning eller dylik efterföljande
behandling, skall icke föranleda tillämpning av
annan tullsats än den, som gäller i fråga om föremål med
blank yta.

2. Vid tulltaxeringen av järn- och stålvaror fästes ej
avseende vid överstrykning med ämne, som uteslutande
har till uppgift alt skydda föremålen mot rost, ej heller,
i fråga om rör, vid överdrag av väv, anbragt i enahanda
syfte.

1 Angående skillnaden mellan bearbetade och icke bearbetade järnvaror, se anm. 3 till Avd.
XV A.

2 Angående tulltaxeringen av kobolterade eller med krom, kadmium eller aluminium överdragna
varor såsom förnicklade, se anm. 1 till Avd. XV A.

726	882	1 000 kg eller däröver ............................................	N	4	—
727	883	mindre än 1 000 kg men icke mindre än 100 kg	N	5	—
728	884	mindre än 100 kg men icke mindre än 25 kg ....	N	6	—
729	885	mindre än 25 kg men icke mindre än 3 kg ....	N	8	—
730	886	mindre än 3 kg men icke mindre än 0.5 kg ....	E	10	—
731	887	mindre än 0.5 kg....................................................... bearbetade '', vägande per stycke:	E	12	—
732	888	1 000 kg eller däröver ............................................	N	5	—
733	889	mindre än 1 000 kg men icke mindre än 100 kg	N	6	—
734	890	mindre än 100 kg men icke mindre än 25 kg ...	N	10	—
735	891	mindre än 25 kg men icke mindre än 3 kg.......	N	12	—
736	892	mindre än 3 kg men icke mindre än 0.5 kg ....	E	15	—
737	893	mindre än 0.5 kg....................................................... Anm. För varor, hänförliga till nr 891—893 och vägande	E	20	—

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr 1 do

sakkun nigas förslag -

XV A. Järn och stål samt arbeten därav.

3. Vid tulltaxeringen av sådana fabrikat av järn eller
stål, i fråga om vilka skillnad härovan göres mellan
bearbetade samt icke bearbetade, utan att bearbetningens
art närmare angives, skola, där ej är annorlunda stadgat,
gälla följande bestämmelser.

Till bearbetade hänföras alla helt eller delvis filade,
frästa, svarvade, gängade (med nedan angivna inskränkning),
borrade, stansade, hyvlade, slipade, polerade eller
på annat dylikt sätt behandlade; genom oljeöverdragning
och upphettning bibringade eu jämn grå, brun eller annan
färg eller i skurtrumma rengjorda; vidare alla helt eller
delvis målade, fernissade, lackerade, emaljerade, med andra
oädla metaller eller legeringar av oädla metaller överdragna
liksom alla genom nitar och skruvar eller på liknande
sätt hopfogade varor. Även mer eller mindre fullständigt
borttagande av råytan efter gjutning, smidning
eller valsning har till följd, att föremålet tulltaxeras såsom
bearbetat.

Såsom bearbetning anses däremot icke gängning, avskärning,
svällning eller strypning av rörändar, bearbetning
på vissa ställen av ett föremål i syfte att undersöka
dess felfrihet, avlägsnande av glödspån genom betning i
syra, borttagande av gjutgrader och kallflytningar samt
andra gjutfel, avjämnande av brottytor liksom avskrotande
av sjunkhuvuden, ingöten och stiggöten.

B. Andra oädla metaller samt arbeten därav.

738

894

Koppar, bly, tenn, zink, aluminium och nickel samt
andra, ej särskilt nämnda metaller, oarbetade, även
legerade med oädla metaller; skrot och blyull; anoder

7 39

895

Rör av tenn, innehållande lödpasta, samt slaglod (lödmedel)
....................................................................................

740

896

741

742

897

898

Plåtar och band:

av bly, tenn eller zink eller av legeringar av dessa
metaller med varandra eller med antimon; ävensom
valsade plattor av zink, försedda med hål (s. k. ång pannezink).

......................................................................

av annan metall, med en tjocklek av:
minst 0.2 mm:
valsade eller pressade:

rätvinkliga .........................................................

andra slag................................................................

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 51 höft. (Nr 65.)

Tull

för 100 kg
kronor

fria

10: -

fria

10: -I 12= -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de

sakkun nigas förslag -

743

899

7441 900

74 5

746

747

748

749

750

901

902

903

9041

905

906|

75i 907

752 908

XV B. Andra oädla metaller samt arbeten därav.

hamrade, bockade, kupade, med uppvikta kanter,
skålformiga ämnen för patrontillverkning m. m.
härunder inbegripna, försedda med hål, polerade
eller på annat, förut ej angivet sätt bearbetade
och ej hänförliga till nr 900; ävensom
utstansade plana matsilverämnen ............

mindre än 0.2 mm; ävensom all perforerad plåt,
s. k. silplåtar härunder inbegripna........................

Rör1, ej särskilt nämnda:

av bly, tenn eller zink eller av legeringar av dessa metaller
med varandra eller med antimon, rördelar härunder
inbegripna............................................................

av annan metall, även avsvarvade på ytan och invändigt
:

av rund genomskärning, i raka längder, ej vidare
bearbetade, med hål försedd stagbultkoppar

härunder inbegripen ............................................

av annan än rund genomskärning eller ornerade,
avskurna i ringar eller på annat sätt bearbetade
...........................................................................

Stänger:

av bly eller tenn eller av legeringar av dessa metaller

med varandra eller med antimon...............................

av annan metall:

av rund, kvadratisk eller rektangulär (även med
rundade hörn) eller sexkantig genomskärning,

ej vidare bearbetade ................................................

av annan genomskärning eller försedda med ytbetäckning
eller polerade men utan vidare bearbetning
........................................................................

Anm. till nr 905—906. År genomskärningen rektangulär,
häntöres varan till stänger, allenast för
så vitt tjockleken uppgår till minst 2 mm och motsvarar
minst en tiondel av bredden. Oavsett genomskärningens
form är varan hänförlig till tråd, om
den håller 10 mm eller därunder i största dimension
av tvärsektion. Såsom tråd tulltaxeras även
all s. k. trolleytråd, oavsett dimension.

Träd, icke isolerad:

av bly, tenn eller zink eller av legeringar av dessa
metaller med varandra eller med antimon; ävensom

linor av blytråd ............................................................

av annan metall:

förgylld eller försilvrad................................................ N

Tull
för 100 kg
kronor

20: -25:

fria

15: -

35: -

fria

10:

25: —

fria

250:

Angående isoleringsrör, se nr 1030—1031 under Avd. XVI B.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 05.

Nr i de sakkun-niga»				Tull
förslag		XV B. Andra oädla metaller samt arbelen därav.		för 100 kg
			kronor
	i	andra slag:
		av rund, kvadratisk, rektangulär (även med run-
	909	dade hörn) eller sexkantig genomskärning; även-som s. k. trolleytråd (kontakttråd):
753	av 0.5 mm eller däröver i största dimension
		av tvärsektion, utan överdrag av annan oädel metall; ävensom s. k. drillerad tråd av högst 1 mm i diameter ........................	N	10: —\|
754	910	annan ..................................................................	N	12: —
755	911	av annan genomskärning ........................................	N	18: —1
		Anm. till nr 908—911. För tråd, vriden till linor eller
		kablar, höjes tullen med 50 %.
	912	Duk:
765	s. k. viror (ändlösa) samt duk av mer än 1 meters
	913	bredd ....................................................................	N	50: -1
766	andra slag.....................................................................	N	25: —
	914	Spik, stift och nubb samt nitar; bultar, även gängade:
767	av zink .....................................................................		fria
768	915	av annan metall ..............................................................	B	35:-
769	916	Propellrar samt lösa propellerblad, vägande per stycke:
högst 50 kg .............................................................	N	120: —
770	917	mer än 50 kg ................................................	N	40: —
771	918	Vatten- och andra behållare utan rör och maskinella
		anordningar samt vägande per stycke mer än 100 kg	N	25: —
		Anm. Tillämpning av denna tullsats må äga rum, oaktat rör
		finnas insatta, för så vitt de löstagas och tulltaxeras sär-skilt efter vad för sådana är stadgat.
772	919	Lamphrännare utan ytbetäckning .................................... Knivar, gafflar och skedar:	E	60: —
773	920	förgyllda, försilvrade eller platinerade eller pläterade
		med guld, silver eller platina ....................................	E	180:-
774	921:	förnicklade.........................................................................	E	75:-
775	922	andra slag........................................................................... Arbeten, ej särskilt nämnda:	E	50: —
776	923]	förgyllda, försilvrade eller platinerade eller pläterade
		med guld, silver eller platina ....................................	E	180: —
777	924	förnicklade; ävensom toalett-, skrivtygs- och hords-
		artiklar, ej särskilt nämnda, utan ytbetäckning ....	E	75: —
778	925j	fernissade, lackerade eller försedda med annan, ej särskilt nämnd ytbetäckning än förtenning ............ andra slag:	E	85: —
779	926	av bly eller zink eller av legeringar av dessa
		metaller med varandra eller med antimon ........	E	20: —
780	927	av annan metall ...........................................................	E	50: -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de sakkun-				Tull
nigas \|				för 100 kg
förslag		XV B. Andra oädla metaller samt arbeten däran.		kronor
		Anmärkning till Avd. XV B.
i i		Vid tulltaxeringen av varor av aluminium fästes ej av-seende vid ytbetäckning, som endast har till syfte att skydda varan mot oxidation.
		C. Arbeten av oädel metall utan avseende å metal-
		lens art.
		Nålar, ej särskilt nämnda och ej hänförliga till bijouteri-
		varor:
781	928	hår-, stopp- och synålar; ävensom stickmaskins- och
		symaskinsnålar...........................................................	E	40:-
782	929	andra slag......................................................................	E	60: —
783	930	Häktor, hyskor och hakar samt väst- och byxspännen;
		ävensom fingerborgar och syringar................................	E	50: —
784	CD 05	Skrivpennor ............................................................................	E	150: —
785	932	Cirklar och passare, andra än av järn, samt cirkel-
		bestick...................................................................................	E	200: —
654	933	Rakhyvlar och delar därtill, andra än lösa blad...........	E	300: —
786	934	Stanniol och andra dylika folier........................................	E	50: —
787	935	Bladguld och bladsilver, även äkta, samt glansguld,
		glanssilver och andra likartade preparater av guld eller silver...........................................................................	E	250: —
788	936	Tryckstämplar och delar därtill, även av annat ämne
		än metall.... E; stilar (typer), patriser och linjer för boktryckerier eller bokbinderier samt kvadrater, reg-letter, steg och annat dylikt fyllnadsmateriel ... T ....		25: —
789	937	Musiknotplattor för tryckning, stuckna (punsade) ........		fria
790	938	Klischéer; ävensom elektro-, gal väno- och stereotyper 100 kr.	15: —
		XVI. Maskiner, apparater och elektrisk materiel.
		A. Maskiner, apparater och redskap 1, ej elektriska.
		Ångpannor, förvärmare, ej särskilt nämnda, samt med
		maskinella anordningar försedda behållare och kokare, allt för så vitt de huvudsakligen bestå av smidbart

1 Handredskap äro i allmänhet icke hänförliga till denna avdelning.

Kungl. Maj.ts proposition Nr 65.

Nr i de

sakkun nigas förslag -

XVI A. Maskiner, apparater och redskap, ej elektriska.
järn; ävensom arbeten av valsad järnplåt till ång -

Tull

för 100 kg
kronor

795 939j

796 940

797 9411

798 9421

pannor:

ångpannor och förvärmare med tuber eller rör av

annan metall än järn............................................... N

andra slag:

mångtubiga (med mer än 3 tuber) med rör av
högst 250 mm diameter och vägande per stycke

högst 5 000 kg ............................................ N

andra, härunder inbegripna alla utan tuber och rör:

pressade, svetsade eller förzinkade .................... N

andra slag.............................................................. N

Anm. För ångpannor, förvärmare, behållare och
kokare, hänförliga till nr 939 — 942, skall tullen i
varje fall motsvara minst 5 % av varans värde och
må, beträffande till nr 941 och 942 hänförliga artiklar,
som äro mångtubiga med rör av högst 250 ram
diameter, i intet fall utgå med lägre belopp än 450
kr. per stycke.

30: —

9: —

7:50
6: -

799	943	Eldningsapparater för ångpannor och gasverk; ävensom för sådana apparater avsedda eldstadsroster................	N	8: —
800	944	Economisers (rökgasförvärmare) samt delar därtill....... Kondensorer:	N	2: 50
801	945	utan tuber eller med tuber av järn ............................	N	12: —
802	946	med tuber av annan metall ...........................................	N	25: —

803

804

805

806

947

948

949

950

951

807 952

Anm. 1. Kondensorer, som äro fast förenade med till dem
hörande maskiner, draga tull som dessa senare.

Anm. 2. För artiklar, hänförliga till nr 945—946, skall tullen
i varje fall motsvara minst 5 % av varans värde.

Förbrännings- och varmluftsmotorer, vägande per stycke:

högst 500 kg ................................................................ 100 kr.

mer än 500 kg men ej mer än 1 500 kg .................... N

mer än 1 500 kg men ej mer än 5 000 kg ................ N

mer än 5 000 kg men ej mer än 25 000 kg................ N

mer än 25 000 kg ............................................................ N

Anm. 1. Lösa svänghjul till motorer inberäknas ej i maskinens
vikt vid dess hänförande under viss viktgrupp. Sådana
svänghjul tulltaxeras, därest maskinen är underkastad vikttull,
särskilt för sig.

Anm. 2. För motorer, hänförliga till nr 948—951, skall tullen
i varje fall motsvara minst 5 % av varans värde och må, beträffande
till nr 949, 950 och 951 hänförliga maskiner, i intet
fall utgå med lägre belopp än resp. 300, 600 och 2 250 kr.
per stycke.

Ugnar för industriella ändamål samt smidesässjor och
blåsbälgar .......................................................................... N

Anm- För artiklar, hänförliga till detta nummer, skall tullen
i varje fall motsvara minst 5 % av varans värde.

10: —
20: —
12: -9: —
6: -

Valsverk för metallindustrien, ång-, luft- och fjäderhammare,
hejare samt nitnings-, tråddragnings-, spik-,

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de

sakkun nigas iörsiag -

XVI A.

Maskiner, apparater och redskap, ej elektriska.

808 953

809 954

810 955
8U 956

8i2| 957

813	958
814	959
815	960
816	961
817	962
818	963
819	964

8 2 o i 965

82i 966

hästsko- och smidesmaskiner; stans-, klipp-, bockningsoch
riktningsmaskiner; pressmaskiner, härunder inbegripna
pressar, ej särskilt nämnda; ävensom plåtslageri-,
kopparslageri- och bleckslagerimaskiner, ej

här förut nämnda:

för hand- eller fotkraft .............................................. N

andra, vägande per stycke:

högst 1 000 kg .......................................................... N

mer än 1 000 kg men ej mer än 5 000 kg ........ N

mer än 5 000 kg och ej hänförliga till nr 957.... N

Anm. i. Stabbar med tillhörande bottenplåtar till ångoeh
lulthammare tulltaxeras särskilt efter sin beskaffenhet.

Anm. 2. För maskiner, hänförliga till nr 953—956, skall
tullen i varje fall motsvara minst 5 % av varans värde
och må, beträffande till nr 955 och 956 hänförliga artiklar,
i intet fall utgå med lägre belopp än resp. 100
och 400 kr. per stycke.

Fasonjärnsaxar samt stans-, bocknings-, riktnings-, plåthyvlings-
och plåtskärpningsmaskiner, vägande per
stycke mer än 8 000 kg....................................................

Metallbearbetningsmaskiner, ej särskilt nämnda, vägande

per stycke:

högst 10 000 kg ....................................................... 100 kr.

mer än 10 000 kg men ej mer än 20 000 kg ........ N

mer än 20 000 kg ....................................................... N

Sågramar och delar därtill ................................................ N

Trä- och korkbearbetningsmaskiner, ej särskilt nämnda,
vägande per stycke:

högst 250 kg.................................................................. N

mer än 250 kg men ej mer än 5 000 kg ................ N

mer än 5 000 kg............................................................ N

Anm. För maskiner, hänförliga till nr 962—964, skall
tullen i varje fall motsvara minst 5 % av varans värde

och må, beträffande till nr 963 och 964 hänförliga artiklar,
i intet fall utgå med lägre belopp än resp. 62 kr. 50 öre
och 600 kr. per stycke.

Tryckpressar:

digelpressar, härunder inbegripna även handpressar
(icke litografiska) och korrekturpressar .................... N

Anm. För artiklar, hänförliga till detta nummer, skall
tullen i varje fall motsvara minst 5 % av varans värde.

andra slag, såsom snällpressar och litografiska pressar;
ävensom stilgjuteri- och sättmaskiner samt delar
och tillbehör, ej särskilt nämnda, till maskiner,
hänförliga till detta nummer ....................................

Tull

för 100 kg
kronor

7: -

10: —
8: —
4: —

fria

10: —
5:-2: 50

9: —

25: —
12: -8: —''

12: -

fria

Kungl. Maj.ts proposition Nr 6 it.

Nr i de

sakkun nigas förslag -

822

£23

967

968

£24

£25

£26

969

970

971

£27

828

972

973

974

828 975

829 976

830 977

831

978

XVI A. Maskiner, apparater och redskap, ej elektriska.

Sy- och nåtlingsmaskiner:

bestående av med ställningar fast förenade överdelar;
ävensom överdelar, vägande per stycke mer än

15 kg............................................................................. N

överdelar, ej hänförliga till nr 967 ............................ N

Anm. För artiklar, hänförliga till nr 967—968, skall tullen
i varje fall motsvara minst 10 % av varans värde.

Ställningar av järn till sy- och nåtlingsmaskiner samt
delar till sådana ställningar............................................ N

Bordskivor, socklar, huvar och andra delar av trä till
sy- och nåtlingsmaskiner ................................................ N

Maskiner och apparater, ej särskilt nämnda, för beredning
av matvaror samt klädvridningsmaskiner, allt
för så vitt de väga per stycke högst 15 kg................ N

Tröskverk, halm- och höpressar samt såningsmaskiner N

Gödselspridare ........................................................................ N

Vältar, ej särskilt nämnda, sladdar och andra för jordens
beredning avsedda, ej särskilt nämnda redskap,
andra än handredskap ................................................... N

Plogar, även ångplogar, årder och alvluckrare; harvar
och andra harvliknande åkerbruksredskap; skörde- och
slåttermaskiner; hästräfsor, hövändare, ogräsrensare,
hästhackor och andra för sådd eller skörd avsedda,
ej särskilt nämnda apparater; harpor, kastmaskiner,
triörer, sädessorterare och andra, ej särskilt nämnda
för sortering, rening och rensning av säd, frö eller
andra frukter avsedda apparater; potatisrivningsoch
torvrivningsmaskiner, rotfruktskärare, roterande
krossar (även sädes- och oljekakskrossar) samt gröpkvarnar,
hackelsemaskiner och andra för fodervarors
sönderdelning avsedda maskiner; ävensom halmelevatorer
och andra stackningsmaskiner ............................ N

Anm. till nr 972—975. För artiklar, hänförliga till nr 972—975,
skall tullen i varje fall motsvara minst 5 % av varans värde.

Delar, ej särskilt nämnda, till maskiner, apparater och
redskap, hänförliga till nr 973—975, för så vitt delarna
äro särskilt inkommande, vägande per stycke:

högst 25 kg .................................................................... N

mer än 25 kg .............................................................. N

Mjölkskumningsmaskiner; ävensom emulsorer, fettbestämningscentrifuger
samt jäst- och slamcentrifuger:
för maskinkraft ............................................................ N

Tull

för 100 kg
kronor

18: —
32: —

5: —

20: -

18: —
7:
ii:

4: —

6:-

12: —
6: -

15: -

Nr i de

sakkun nigas förslag 832 -

833

834

835

836

837

838

839

840

84 1

842

843

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

XVI A. Maskiner, apparater och redskap, ej elektriska.

979

980

981

982

983

984

985

986

987!

988

989

990

för hand- eller fotkraft, även försedda med remskiva
............................................................................ N

Anm. För artiklar, hänförliga till nr 978—979, skall
tullen i varje fall motsvara minst 5 % av varans värde.

Traktorer och lokomobiler; ävensom ång- och motor -

vältar ............................................................................ 100 kr.

Lyftblock och blockvagnar, även med kätting................ N

Cylindrar, slidskåp och kolvar, bearbetade, särskilt inkommande,
avsedda för ångmaskiner, motorer, kylmaskiner,
pumpar, sprutor och dylika maskiner ........ N

Anm. För vara, hänförlig till detta nummer, vilken införes
för att ersätta en utsliten eller eljest obrukbar del till en
tidigare införd maskin, utgör tullen 75 % av deD tull, som
eljest skulle hava utgått.

Vevaxlar och vevstakar, särskilt inkommande:

blanksvarvade eller eljest flnarbetade............................ N

andra .................................................................................... N

Valsar, särskilt inkommande, till sädes- och oljeltakskrossar
samt malskivor, särskilt inkommande, till
kvarnar för förmalning av fodervaror ...................... N

Valsar, särskilt inkommande, borstvalsar härunder inbegripna,
samt valscylindrar, ej särskilt nämnda:

icke bearbetade................................................................ N

bearbetade:

med överdrag av kautschuk; ävensom av järn i

förening med annan oädel metall .................... N

andra slag................................................................... N

Anm. till nr 983—988. För artiklar, hänförliga till nr 983

—988, skall tullen i varje fall motsvara minst 5 % av
varans värde.

Transmissioner, härunder inbegripna släta axlar, försedda
med kilspår eller annorledes apterade, lager, ej
särskilt nämnda, och lagerboxar, svänghjul utan
regulator, rem- och linskivor, ej särskilt nämnda,
samt kugghjul med oarbetade kuggar, vägande per
stycke:

högst 500 kg ................................................................ N

mer än 500 kg ............................................................... N

Anm. 1. En axel med andra därå monterade transmissionsdelar
anses såsom ett stycke.

Anm. 2. Mellantransmissioner, inkommande tillsammans med
den maskin, för vilken de äro avsedda, tulltaxeras efter
vad för maskinen är stadgat.

Tull

för 100 kg
kronor

25:

Ml: —

12:-

35: —

10: —
6: —

12: —

2: 501

10: — I
8:— |

6: —I

4: —

Kungl. Maj:ts proposition Nr 05.

Nr i de

sakkun nigas förslag -

XVI A. Maskiner, apparater och redskap, ej elektriska.

Tull

för 100 kg i
kronor

844

845

Anm. 3. Kemskivor av plåt hänföras till plåt- och bleckvaror,
ej särskilt nämnda.

Anm. För artiklar, hänförliga till nr 989 — 990, skall tullen
i varje fall motsvara minst 5 % av varans värde och ma,
beträffande till nr 990 hänförliga varor, i intet fall utgå
med lägre belopp än 30 kr. per stycke.

Skruvväxlar samt kugghjul med bearbetade kuggar,
vägande per stycke:

991 högst 500 kg................................................................ N

9921 mer än 500 kg................................................................ N

AnM. För artiklar, hänförliga till nr 991—992, skall tullen
i varje fall motsvara minst 5 % av varans värde och må,
beträffande till nr 992 hänförliga varor, i intet fall utgå
med lägre belopp än 60 kr. per stycke.

12: —
9: -

908

993 Lokomotiv med eller utan tendrar; ävensom särskilt

inkommande tendrar ............................................... 100 kr.

84 6 994 Maskiner och apparater, ej särskilt nämnda, härunder
inbegripna axelkopplingar, kalandrar, kapsylmaskiner,
pressvalsar med stativ för textil- eller pappersindustri,
ost- och filterpressar, mjölkkylare, mjölkförvärmare
och pastorer; iläggningsmaskiner för tryckpressar;
pneumatiska maskiner och verktyg; perforerade eller
annorledes med hål försedda eller med duk beklädda
cylindrar för sil-, sikt- eller sorteringsmaskiner; valsstolar;
ävensom särskilt inkommande delar, ej särskilt
nämnda, till maskiner och apparater, härunder inbegripna
s. k. harnesk till jacquardmaskiner 100 kr. j

j Armatur samt delar därtill för maskiner, apparater eller
rörledningar, härunder inbegripna slussventiler, ej hänförliga
till nr 731:

till huvudsaklig del av järn, vägande per stycke:

10: —!

10: —

847	995	högst 5 kg ...............................................	.......... N	25: —
848	996	mer än 5 kg men ej mer än 50 kg	.......... N	15: —
849	997	mer än 50 kg ................................................	......... N	10: —
850	998	andra slag...........................................................	.......... N	50: —

Anm. 1. År en till nr 995—998 hänförlig vara helt eller
delvis förnicklad l, höjes tullsatsen med 50%.

Anm. 2. För artiklar, hänförliga till dessa nummer, skall
tullen i varje fall motsvara minst 5 % av varans värde och
må, beträffande till nr 996 och 997 hänförliga artiklar,
i intet fall utgå med lägre belopp än för oförnicklade
resp. 1 kr. 25 öre och 7 kr. 50 öre per stycke samt för
förnicklade artiklar resp. 1 kr. 88 öre och 11 kr. 25 öre
per stycke.

1 Såsom förnicklade tulltaxeras även kobolterade eller med krom, kadmium eller aluminium
överdragna varor, se anm. 1 till Avd. XV A.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de |

aakkun-i

nigas

förslag |

851 999

852 1000
8531001;

854 1002

855 1003

85 6 1004

857|1005''

XVI A. Maskiner, apparater och redskap, ej elektriska.

Tull

för 100 kg
kronor

Anm. 3. Armatur, fast förenad med det föremål, för vilket
den är avsedd, drager den för föremålet bestämda tull.
Vad sålunda stadgas gäller även lös armatur, som tillhör
med 10 % värdetull belagda maskiner och apparater och
inkommer samtidigt med dem.

Anmärkning till Avd. XVI A.

Tullsatserna gälla, där ej annorlunda är stadgat, för
maskiner och apparater, hela eller söndertagna i delar,
även om några mindre väsentliga beståndsdelar saknas.
Den omständighet, att en maskin eller apparat införes
söndertagen i delar, som inkomma med olika lägenheter,
må icke utgöra hinder, att, där varuliavaren sådant påyrkar,
den för maskinen eller apparaten såsom helhet bestämda
tullsats tillämpas.

B. Maskiner och apparater, elektriska, samt elektrisk

materiel.

Generatorer, motorer och omformare samt andra elektriska
maskiner, ej hänförliga till nr 1004, ävensom
transformatorer och dämprullar, vägande per stycke:

högst 50 kg ............................................................

mer än 50 kg men ej mer än 100 kg ....................

mer än 100 kg men ej mer än 500 kg....................

mer än 500 kg men ej mer än 3 000 kg ................

mer än 3 000 kg ...........................................................

N	55: —
N	38: —
N	28: —
N	22: —
N	15: —

Anm. För varor, å vilka vid nr 999—1003 fastställda tullsatser
tillämpas, skall vikttullen i varje fall motsvara
minst 10 % av varans värde och må, beträffande till nr
1000, 1001, 1002 och 1003 hänförliga artiklar, i intet fall
utgå med lägre belopp än resp. 27 kr. 50 öre, 38 kr., 140
kr. och 660 kr. per stycke.

Elektriska fläktar, dammsugare, golvhonare, slip-, poleroch
borrmaskiner samt andra elektro-inekaniska kombinationer,
vägande per stycke högst 100 kg........ 100 kr.

10: —

Anm. Den till Avd. XVI A fogade allmänna anmärkningen
skall gälla även med avseende å elektriska maskiner
och apparater m. m., hänförliga till nr 999—1004.

Delar, ej särskilt nämnda, till maskiner och apparater
m. m., hänförliga till nr 999—1004, för så vitt delarna
äro särskilt inkommande:

statorer, rotorer, strömsamlare, magnetspolar, borst -hållare och härvor: tulltaxeras efter de för elekt -

Kungl. Mctj:ts proposition Nr 65.

Nr i de

sakkun nigas förslag -

8 5 8 i 1006

859 1007

860 1008!

861 1009

862 1010
8 63 1011

864 1012

865 1013

866(1014

481 1015

482 1016

483 1017

484 1018

867 1019

XVI 15.

Maskiner och apparater, elektriska etc.

Tull

för 100 kg
kronur

riska maskiner, nr 999—1003, fastställda grunder
med 50 % förhöjning av tullsatsen;

Amu. 1. För vara, hänförlig till detta nummer, vilken
införes för att ersätta en utsliten eller eljest obrukbar
del till en tidigare införd maskin, erlägges icke någon
tilläggstull.

Amu. 2. För varor, hänförliga till nr 1005, skall vikttullen
i varje fall motsvara minst 10 % av varans värde och
må, beträffande delar till maskiner, hänförliga till nr
1000, 1001, 1002 och 1003, vid procentuell förhöjning i
intet fall utgå med lägre belopp än resp. 41 kr. 25 öre,

57 kr., 210 kr. och 990 kr. per stycke.

andra slag ................................................................ 100 kr.

Ackumulatorer:

helt eller delvis monterade element och batterier; ävensom
hoplödda eller på annat sätt sammanfogade

elektroder ...................................................................■■••• N

omonterade element samt delar därtill, ej hänförliga
till nr 1007; ävensom träställningar, gångbanor,
isolationsmateriel och dylika tillbehör N

Galvaniska element................................................................ N

Elektriska lampor och lyktor samt delar därav, ej särskilt
nämnda:
glödlampor:

koltrådslampor ............................................................ N j

metalltrådslampor........................................................ N j

båglampor, även med tillhörande glober, samt strålkastare
........................................................................... N

ficklampor, velociped- och handlyktor samt andra
dylika elektriska lampor och lyktor; ävensom
kvicksilverlampor....................................................... E

Koltrådar, även metalliserade, metalltråd samt socklar
till glödlampor ....................................................................

För elektrotekniskt ändamål arbetat kol, ej särskilt
nämnt, vägande per stycke:

3 kg eller däröver:

grafiterat .................................................................... N

andra slag...................................................................

mindre än 3 kg:

kolborstar ................................................................... E

andra slag.................................................................. E

Säkerhetsapparater, monterade på porslinsisolatorer (ej
plattor); pådrags-, reglerings- och förkopplingsmotstånd;
kontroller och andra elektriska manöverappa -

10: -

32: -

6: -10: —

150: —!
440: —

50: —!

100: —
fria

3: —
fria

250: —
20: —

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de

sakkun nigas förslag -

XVI B. Maskiner och apparater, elektriska etc.

Tull
för 100 kg
kronor

Anm. Beträffande skillnaden mellan vita och andra slag av
hithörande artiklar skall i tillämpliga delar gälla vad i
amu. till nr 691—694 är stadgat.

526 1027j För elektrotekniskt ändamål avsedda fajans- och porslinsvaror,
ej särskilt nämnda, i förening med annan
oädel metall än järn ........................................................ E

552 1028 Isolatorer av glas ................................................................ x

1029 För elektrotekniskt ändamål avsedda arbeten, ej särskilt
nämnda, av porslin eller annat lergods, glas, asbest,
glimmer, kautschuk, bakelit, galalit, ambroin, eburin
och andra dylika ämnen: tulltaxeras såsom arbeten
av det ämne, varav de bestå.

Isoleringsrör (Bergmannsrör samt liknande):

8 7 3 j 1030 stålpansarrör ........................................................................ \

874 1031 andra samt rörvinklar, även med påsittande muffar;

ävensom dosor till isoleringsrör ................................ N

Anm. S. k. mikanitrör tulltaxeras såsom arbeten av glimmer,
nr 663.

Träd, isolerad, av oädel metall; ävensom elektriska ledningskablar,
linor och snören:

försedd med mantel av bly eller annan metall,

		rater; ävensom elektriska apparat- och instrument-tavlor, monterade, motor- och pådragsskåp härunder inbegripna ............................................................................	E	35: -
868	1020	Säkerhetsapparater, ej särskilt nämnda, härunder inbe-
		gripna även säkerhetsproppar, smältstycken, smält-patroner och överspänningsapparater ............................	E	50: —
		Strömställare:
869	1021	oljeströmställare ................................................................	N	30: —\|
870	1022	dosströmställare; knivströmställare, monterade på
		plattor; ävensom glödlampshållare med eller utan strömställare ....................................................................	E	55: —
871	1023	andra slag ............................................................................	E	75: —
		Anm. till nr 1019 — 1023. Hit hänföras icke delar till telefon-
		och telegrafapparater eller till telefonväxlar eller telefon-växelbord.
872	1024	Telefon- och telegrafapparater, telefonväxlar och telefon-växelbord samt delar därtill, ej särskilt nämnda....... Isolatorer och andra för isolering av elektriska led-	N	150: —
		ningar avsedda artiklar av porslin eller annat ler-gods:
522	1025	vita..................................................................................	N	20: —
523	1026	andra slag .....................................................................	N	25:—1

60: -|
25: —

10:

20:

Kungl. Maj:ts proposition Nr 05.

Nr 1 ilo

sakkun nigas förslag -

7561032;
757 1033

758 1034

7 5 9 jl035

760 1036

761 1037

762 1038j

763 1039!

764 1040

708|1041

8751042;
908

XVJ IS. Maskiner och apparater, elektriska etc.

Tull

för 100 kg
kronor

även armerad, med en diameter av:

högst 25 mm........................................................... N

mer än 25 mm .................................................... N

överdragen med kautschuk, guttaperka eller annan,
ej särskilt nämnd isoleringsmassa, enbart eller
i förening med spånadsämne, papper eller asbest:
armerad med minst 7 järntrådar av mer än

1.5 mm tjocklek per tråd................................ N

armerad med järn på annat sätt eller med

annan metall....................................................... N

andra slag, med en trådtjocklek av:

högst 2 mm ........................................................ E

mer än 2 mm ................................................... E

isolerad antingen enbart medelst spånadsämne,
papper, asbest eller fernissa eller medelst flera
av dessa ämnen, med en tråd tjocklek av:

högst 0.5 mm ...................................................... E

mer än 0.5 mm ................................................... E

Anm. till nr 103b—1039. Innehålla kablar, linor eller
snören trådar av olika dimensioner, bestämmes
tullen efter den tråd, som har minsta tjockleken.
Kablar, linor eller snören, vilkas ändar icke äro
åtkomliga för uppmätning av trådens tjocklek,
tulltaxeras efter den högre tullsatsen.

10:

9: —

15: —

25: —

35: -25: —

100: -50: —

på annat sätt isolerad; ävensom för ampelskålar
och dylika belysningsartiklar avsedda samt med
ledningstråd försedda upphängningsanordningar
av snörmakararbete............................................ 100 kr. j

Härdugnar, elektriska, kokapparater, stryk- och pressjärn,
anordnade för uppvärmning med elektricitet samt
elektriska kaminer, även gjutna, allt för så vitt de
till huvudsaklig del utgöras av järn............................ N

Anm. Kokapparater, stryk- och pressjärn, anordnade för uppvärmning
med elektricitet samt elektriska kaminer, som
till huvudsaklig del utgöras av annat ämne än järn, tulltaxeras
enligt vad i 2 § b) tulltaxeförordningen stadgas.

Lokomotiv, elektriska; elektrotekniska specialapparater
och delar därtill, ej särskilt nämnda, härunder inbegripna
till annat nummer ej hänförliga apparater
för trådlös telegrafi och telefoni; ävensom jacklister
till telefonväxelbord.................................................... 100 kr.

Anm. Den till Avd. XVI A fogade allmänna anmärkningen
skall gälla även med avseende å elektriska lokomotiv.

10: -

18: —

10: —

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de

sakkun nigas förslag -

9091043j

910 1044

911 1045

846 1046

624 1047

687 1048
625 1049|

626 1050

627 1051

628 1052

629 1053

691

Tull

[för 100 kg
kronor

XVII. Transportmedel.

A. Järnvägs- och spårvägsvagnar samt järnvägs- och
spårvägsmateriel.

Järnvägs- och spårvägsvagnar:

med motorer eller ångmaskiner................................ 100 kr. \

andra slag:

personvagnar; ävensom postvagnar............................ N

godsvagnar........................................................................ N

Anm. till nr 10b3—10b5. Den omständigheten, att en hit hänförlig
artikel införes söndertagen i delar, som inkomma
med olika lägenheter, må, där varuhavaren sådant påjTkar,
icke utgöra hinder för tillämpning av den för varan
såsom helhet bestämda tullsats.

Bromsapparater, luft-, vakuum- eller ång-, till järnvägseller
spårvägsvagnar ................................................ 100 kr.

Järnvägs- och spårvägsmateriel, ej särskilt nämnd:
bottenplåtar, syllar, ej hänförliga till nr 337, skarvjärn,
räls- och mellanklotsar, spårramar och stödskenor,
spårväxlar, spårkorsningar och växeltungor

rälsspik ................................................................................ N

rundjärnsstag och omkastare till spårväxlar, mellanstag
(förbindningsjärn), klämplattor, skenskor, vändskivor,
även gjutna, och delar därtill samt andra,

ej särskilt nämnda delar till spåranordningar........ N |

centralställverk och delar därtill.................................... N

delar och tillbehör, ej särskilt nämnda, till signalsäkerhets-,
växelförreglings- och vägbomsanordningar;
ävensom till järnvägs- och spårvägsvagnar
hörande boggier och underreden, med eller utan
tillbehör............................................................................ N

Anm. Elektriska centralställverk och delar därtill samt andra,
ej särskilt nämnda, med elektriska anordningar försedda
delar och tillbehör till signalsäkerhets-, växelförreglingsoch
vägbomsanordningar tulltaxeras såsom elektrotekniska
specialapparater och delar därtill, ej särskilt nämnda, nr
1042.

axlar, raka, samt lösa hjul:

icke bearbetade; ävensom hjulringar ........................ N

bearbetade; ävensom hjulsatser, fjädrar, buffertar
och delar därtill, draginrättningar och koppelanordningar,
samt för järnvägs- och spårvägsskenor
avsedda skarv- och syllbultar med muttrar N

15: —

15: —
8: —

10:

fria

3: —

4: —
16: —

8: —

5: —

6: —

Kungl. Maj:ts proposition Nr fi5.

Nr i de h&kkun-n i g&8 förslag		XVII B. Automobiler, velocipeder och andra fordon.		Tull lör 100 kg kronor
		B. Automobiler, velocipeder och andra fordon.
912	1054	Automobiler och delar därtill, ej särskilt nämnda, samt motorcyklar och sidvagnar därtill; ävensom andra åkdon och fordon, ej särskilt nämnda ........ 100 kr.	15: —
		Anm. För automobil eller motorcykel, som lör tillfälligt bru-kande inlöres till riket, skall erläggas skatt enligt vad därom är särskilt stadgat.
9 1 3	1055	För tillverkning av automobiler avsedda delar och till-behör med undantag av underreden och karosserier 100 kr.	12: —
914	1056	Velocipeder................................................................................	1 st.	20: —
915	1057	Delar, ej särskilt nämnda, till motorcyklar eller velo-cipeder, för så vitt delarna äro särskilt inkommande	E	160: —
9 1 6	1058	Barnvagnar ............................................................................	N	20: —
187	1059	Vagnshjul utan gummiringar, särskilt inkommande, och delar därtill samt skacklar av trä ................................	N	20: —
		C. Fartyg.
9 1 2	1060	Luftfartyg ........................................................................ 100 kr.	15: —
906 907	1061 1062	Fartyg, andra än luftfartyg, och båtar, även med till-behör: av järn med nettodräktighet av 40 registerton eller därunder ............................................................... 100 kr. andra ...............................................................................	10: — fria
		XVIII. Instrument, vågar och ur.
		A. Instrument, andra än musikinstrument, och vågar.
876	1063	Barometrar och termometrar; ävensom vattenmätare med högst 40 mm genomloppsöppning....................................	E	100:-
877	1064	Manometrar och vakuummetrar samt delar därtill........	E	200: -
878	1065	Gasmätare, vägande per stycke högst 100 kg; ävensom vattenmätare, ej hänförliga till nr 1063........................	N	50: —
		Anm. Gasmätare av större vikt hänlöras till instrument, ej särskilt nämnda, nr 1071.
879	1066	Kikare, glasögon och infattade optiska glas, ej särskilt nämnda; ävensom delar därtill, andra än oinfattade optiska glas .......................................................................	E	200: -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de sakkun-				Tull
nigas förslag				för 100 kg
	XVIII A. Instrument, andra än musikinstrument, och vågar.	kronor
		Fotografikameror; ävensom delar därtill, ej särskilt
		nämnda, vägande per stycke:
880	1067	högst 3 kg........................................................................	N	400: -
881	1068	mer än 3 kg....................................................................	N	100: -
882	1069	Kassetter, sökare, slutare och bländare samt särskilt in-
		kommande objektiv till fotografikameror; ävensom delar, ej särskilt nämnda, till artiklar, hänförliga till detta nummer ....................................................................	N	200: -
846	1070	Skrivmaskiner, räknemaskiner och kassakontrollappa-
		rater................................................................................ 100 kr.	10: —
891	1071	Instrument, ej särskilt nämnda, härunder inbegripna
		mätband och mätstockar; ävensom delar till instru-
		ment, hänförliga till detta nummer ........................ 100 kr.	10: —
		Vågar:
892	1072	analys- och apoteksvågar; ävensom brev vågar ............	E	100: —
893	1073	taffel- och hushållsvägar....................................................	E	25:-
894	1074	decimalvågar, bestående huvudsakligen av trä och
		järn...................................................................................	N	15: —
895	1075	andra slag .................................................................... 100 kr.	10: —
		B. Ur.
		Ur:
		fickur:
896	1076	med boett av guld eller platina ...............................	1 st.	4: —
897	1077	med boett av silver eller andra ämnen .................... vägg- och studsarur i foder; ävensom lösa urfoder:	1 st.	1: —
898	1078	av alabaster eller annan sten, porslin, terrakotta,
898		majolika eller annat lergods ...............................	E	250: -
1079	av annat ämne, ädel metall härunder inbegripen,
8 9 9		ävensom skeppskronometrar ....................................	E	100: -
900	1080	tornur: tulltaxeras såsom arbeten av det ämne, varav
		de huvudsakligen bestå.
		Delar, ej särskilt nämnda, till ur:
		boetter:
90 1	1081	av guld eller platina ...............................................	1 st.	3: -
902	1082	av silver eller andra ämnen: tulltaxeras såsom ar-
		beten av det ämne, varav de bestå;
		verk:
903	1083	till fickur ........................................................................	1 st.	1: —
904	1084	till vägg- och studsarur, ävensom delar, ej särskilt
		nämnda, av verk till ur, andra än tornur; även-som tavlor och visare till ur, andra än tornur	E	125: —
905	1085	andra slag, lod till ur härunder inbegripna: tulltaxeras
		såsom arbeten av det ämne, varav de bestå.

Kiuif/l. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de sakkun-nigas förslag				Tull för 100 kg
	XVIII C. Musikinstrument.		kronor
		C. Musikinstrument.
		Musikinstrument:
		pianon:
883	1086	flyglar................................................................................	1 st.	200: —
884	1087	pianinon och ta f fl ar........................................................	1 st.	150: —
		Anm. 1. År spelapparat inbyggd i piano, förhöjes tullen å detta med 75 kr. per stycke.1 Anm. 2. S. k. stomryggar till pianon, strängade eller osträn-
		gade, tulltaxeras såsom fulllärdiga instrument.
885	1088	ackordion och delar därtill ............................................ biåsinstrument:	E	100: —
886	1089	fagotter, flöjter, klarinetter, oboer och saxofoner samt
		delar därtill ................................................................		fria
887	1090	andra; ävensom delar därtill ................................ 100 Air.	20: —
888	1091	mekaniker till pianon samt tonbord till orgelharmonier;
		ävensom delar till sådana mekaniker och tonbord		fria
889	1092	andra slag, ej särskilt nämnda; ävensom särskilt in-
		kommande delar och tillbehör, ej särskilt nämnda 100 kr.	15:-
890	O CD CO	Grammofoner, fonografer och dylika för återgivande av
		musik m. m. inrättade instrument samt delar och tillbehör därtill, grammofonnålar härunder inbegripna	E	50: -
		XIX. Vapen och ammunition.
		A. Vapen.
		Floretter, dolkar, sablar, värjor, bajonetter, huggare och
		dylika vapen, även med tillhörande baljor; ävensom delar därtill:
713	1094	förgyllda, försilvrade, förnicklade eller etsade........	E	250: -
		Anm. Såsom förgyllda, försilvrade, förnicklade eller etsade
		anses varorna, även om sådan bearbetning förekommer allenast å delar, bestående av annan metall än järn.
714	1095	andra slag........................................................................	E	100: —
715	1096	Eevolvrar och pistoler, även med tillbehör; ävensom
		färdigarbetade delar till sådana skjutvapen................	E	75: —
716	1097	Skjutgevär, luft- och fjäderbössor härunder inbegripna,
		även med tillbehör, samt maskingevär och kulsprutor utan lavetter; ävensom färdigarbetade delar till sådana skjutvapen...........................................................................	E	150: -
		Krigsmateriel, ej särskilt nämnd, och delar därtill:
717	1098	pansar ............................................................................ 100	kr.	10: —
718	1099	andra slag .................................................................... 100	kr.	15: —

1 Särskilt inkommande spelapparater tulltaxeras såsom delar till musikinstrument, nr 1092.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 51 häft. (Nr 65.)

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de

sakkun nigas förslag -

739

1036

1037

718

1100

1101

1102

1103

1104

177

178

179

1099

1100

1101

174

175

1105

1106

1107

1108

1109

1110

1111

1112

XIX B. Ammunition.

B. Ammunition.

Hagel och kulor av bly...................................................

Tändmedel, ej särskilt nämnda, för projektiler och skjutvapen.
............................................................................... 100 kr.

Patroner; ävensom patronhylsor ........................................ E

Ammunition, ej särskilt nämnd, och delar därtill:
projektiler för skjuthandvapen: tulltaxeras såsom arbeten
av det ämne, varav de bestå;
andra slag .................................................................... 100 kr.

XX. Varor, ej annorstädes upptagna.

Arbeten av ben, horn, sköldpadd, pärlemor samt skal
av musslor och snäckor:

plattor och skivor för vidare bearbetning; tangentskivor;
ävensom knivskaft samt ämnen och delar

därtill .....................................................................

andra arbeten, ej särskilt nämnda:

av elfenben eller av valross- eller flodhästtänder
andra slag...................................................................

Celluloid, cellon, cellofan, gaudafil, bakelit, galalit, ambroin,
eburin och andra liknande formbara, konstgjorda
ämnen, ej hänförliga till annat nummer:
oarbetade, härunder inbegripna plattor, stänger, rör,
tangentskivor, knivskaft samt ämnen och delar
därtill; ävensom kamämnen ....................................

Anm. Rör och plattor av papper, impregnerat med
bakelit, för isoleringsändamål, tulltaxeras såsom arbeten
av papper.

arbetade, ej särskilt nämnda:

av celluloid eller galalit......

andra slag ............................

100 kr.

Borstbindararbeten:

av fiber, gräs, rötter och andra dylika vegetabiliska

ämnen............................................................................. E

av andra ämnen:

med infattning eller montering av järn eller opolerat
eller endast målat trä; ävensom alla till
nr 1111 ej bänförliga moppar och bonborstar,
penslar, murar- och målarborstar samt för tekniskt
bruk avsedda borstar ................................... E

Tull

för 100 kg
kronor

10: —

15: -35: —

15: —

fria

200: —
80:

fria

80: —
10: —

15: —

50: -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr 1 de

sakkun nigas förslag -

176

1058

1059

1060

1061

1062

1063

1064

1065

1066
1067

XX. Varor, ej annorstädes upptagna.

Tull

för 100 kg
kronor

1113 med annan infattning eller montering ävensom

damm- och pudervippor............................................ E

1114

1115

1116

Etuier, med eller utan tillbehör, samt askar, attrapper,
dosor och fodral, ej särskilt nämnda:

av läder, skinn eller spånadsvara; ävensom av andra
ämnen i förening med agat, bärnsten, elfenben,
förgylld, försilvrad eller platinerad metall, prydnadsfjädrar,
pärlemor, skinn, sköldpadd, snäckor,
spetsar eller med spånadsvara, vari ingår silke
eller finare metalltråd:

utvändigt klädda med eller bestående av spånadsvara,
vari ingår silke eller finare metalltråd,
eller klädda med prydnadsfjädrar........ E

invändigt klädda med spånadsvara, vari ingår

silke eller finare metalltråd ......................... E

andra ...................................................................... E

1117

1118

Anm. Paraplyfodral av spånadsvara, särskilt inkommande,
tulltaxeras enligt vad för kläder och andra
sömnadsarbeten, ej särskilt nämnda, är stadgat.

andra slag:

etuier med tillbehör................................................... E

andra: tulltaxeras såsom arbeten av det ämne,
varav de huvudsakligen bestå.

Anm. Vid tulltaxeringen av förpackningskartonger
fästes icke avseende vid förgylld, försilvrad eller färgad
kant eller rand eller vid beskaffenheten av etikett, ej
heller vid band, avsedda för lockets fasthållande.

1119

1120

1121

1122

1123

Väskor, vägande per stycke högst 0.5 kg, och necessärer,
med eller utan inredning eller tillbehör, samt portföljer,
plånböcker och portmonnäer:

utvändigt klädda med eller bestående av spånadsvara,
vari ingår silke eller finare metalltråd, eller

klädda med prydnadsf jädrar....................................

invändigt klädda med spånadsvara, vari ingår silke

eller finare metalltråd............................................

utvändigt klädda med eller bestående av läder eller

skinn, ej hänförliga till nr 1120............................

andra ................................................................................

Väskor, vägande per stycke mer än 0.5 kg, med eller
utan inredning eller tillbehör ........................................

Anm. till nr 1119—1123. Vid fastställandet av väskors vikt
inräknas ej lös inredning i vikten.

120: —

700: —

400: —
180: —

100: —

700: —

400: —

200: —
150: —

150: —

1 Angående tulltaxeringen av vara, som delvis består av ädel metall, se 2 § d) tulltaxeförord ningen.

100

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr i de sakkun-				Tull
nigas förslag				för 100 kg
		XX. Varor, ej annorstädes upptagna.		kronor
		Koffertar, kappsäckar, hattfodral och dylika reseffekter,
		ej särskilt nämnda, med eller utan inredning:
1068	1124	av läder eller skinn; ävensom, oavsett materialets
		beskaffenhet, turist- och klädsäckar........................	N	150: —
1069	1125	andra slag........................................................................	N	60: —
1088	1126	Leksaker, munharmonikor härunder inbegripna, och
		sällskapsspel samt delar därtill........................................	E	120: —
1089	1127	Julgransprydnader ................................................................	E	60: —
227	1128	Masker samt karnevals- och kottiljongsartiklar av papp eller papper................................................................ Pärlor, oäkta, oinfattade:	E	75: —
1079	1129	av glas eller porslin ........................................................	E	60: —
1080	1130	andra slag; ävensom arbeten av oäkta pärlor, ej hän-
		förliga till bijouterivaror1............................................	E	200: —
1081	1131	Bijouterivaror av annat ämne än guld, silver eller platina'' .............................................................................. Knappar, ej hänförliga till snörmakararbeten; ävensom	E	500: —
		delar därav:
		överklädda:
1082	1132	med vävnad, vari silke ingår ...............................	E	350: —
1083	1133	med annan vävnad eller med skinn .................... icke överklädda:	E	100: -
		helt och hållet av andra oädla metaller än järn,
		av dylika metaller och järn i förening med varandra, av stennöt eller av celluloid, galalit och andra liknande formbara konstgjorda ämnen:
T* OO o	1134	förgyllda eller försilvrade ................................	E	180: -
1085	1135	andra ....................................................................	E	80: —
1086	1136	av pärlemor; ävensom knappar, ej särskilt
		nämnda, sammansatta av två eller flera ämnen	E	100: —
1087	1137	andra slag....................................................................	E	50: —
		Anm. Vid tulltaxeringen av knappar eller delar där-
		av lästes ej avseende vid ögla eller vid mellanlägg av papp- eller pappersskivor. Om knappar eller delar därav, hänförliga under olika tullsatser, inkomma för-packade i samma ask, tillämpas den högsta tullsatsen för hela innehållet.
1070	1138	Mösskärmar ............................................................................	E	60: —
1072	1139	Inläggssulor av annat ämne än kork, för skodon ........	E	40: —
1090	1140	Fiskredskap, andra än nät ............................................ 100 kr.	10: —

1 Angående tulltaxeringen av vara, som delvis består av ädel metall, se 2 § d) tulltaxeförord ningen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

101

Nr 1 de

sakkun nigas förslag -

XX. Varor, ej annorstädes upplupna.

Tull

lör 100 kg
kronor

1091 1141

1142
10921143

Ramar, fotografi- och tavel-, även med infattade fotografier
eller tavlor; ävensom lister till dylika ramar,
s. k. tapetlister härunder inbegripna:
av metall: tulltaxeras efter sin beskaffenhet;
andra slag:

svarvade, rund- eller ovalfrästa träramar............ E

andra, ej hänförliga till nr 390 ............................ E

100: —
55: —

109 6 1144
109 7 1145

10 98 1146
1102 1147

Tobakspipor samt huvuden och skaft därtill; ävensom
cigarr- och cigarrettmunstycken:

av sjöskum, även oäkta, eller av bärnsten ............ E

andra slag ........................................................................ E

Pennskaft samt rit- och skrivstift .................................... E

Skylt- och mannekängfigurer samt för skyltning avsedda
föremål, bestående av en med spånadsvara, papper
eller liknande ämne överklädd stomme ................ 100 kr.

1 000: —
300: -

100:-

15: —

1103

1148

Konstnärsarbeten, målningar (tavlor), alla slag, härunder
inbegripna, samt modeller till konstnärsarbeten;
ävensom ritningar och kopior därav samt teckningar

Anm. Infattade målningar, ritningar och teckningar draga den
för ramen bestämda tull.

fria

1104 1149

Husgeråds- eller andra lösörepersedlar, gångkläder härunder
inbegripna, gamla och brukade, ej hänförliga
till nr 464—465 eller till nr 1086—1087 och ej inkommande
i den ordning i 5 § tulltaxeförordningen sägs,
därest ägaren på tro och heder skriftligen intygar,
att de införas för eget bruk och ej i handelsavsikt 100 kr.

nos 1150''
11061151]

Varor, som icke kunna hänföras under någon av de i
tulltaxan upptagna bestämmelser:

råämnen; ävensom avfall ...........................................

mer eller mindre arbetade .................................... 100 kr.

fria
15: —

102

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

TARATARIFF.

Nummer	Varuslag	Emballage, för vilket tara utgår	Tara- pro- cent
192	Aluminiumsulfat (svavelsy-
	rad lerjord) .....................	bal ...........................................	2
		fat ...........................................	7
192	Alun, ej särskilt nämnd ....	fat ............................................	7
189	Ammoniak, kaustik .............	damejeanne med korg ........	20
		korgflaska...............................	30
190	Ammoniumkarbonat (hjort-
	hornssalt) ..........................	fat ...........................................	12
195	Ammoniumnitrat...............	fat ...........................................	12
77	Anis och stjärnanis ..............	bal av väv ...........................	3
		» av gräs ..........................	6
68	Apelsiner; se under Frukter.
70	Apelsinskal; se under Fruk-
	ter.
281	Appreturmedel; se Dextrin.
72	Aprikoskärnor; se under
	Frukter.
72	Aracliidmandel; se under
	Frukter.
172	Beck- och asfaltpreparat till
	bestrykning av tak etc. ...	fat ..........................................	15
229	Benkol och bensvärta; se
	under Färger.
147	Bärsaft; se Saft.
70	Citronskal; se under Frukter.
281	Dextrin och stärkelseklister;
	ävensom appreturmedel, in-
	nehållande dextrin, stär-
	kelse, glykos, växtslem
	o. dyl. ................................	bal............................................	2

Kungl. Muj:ts proposition Nr 65.

103

-			Tara-
Nummer	V a r u s 1 a g	Emballage, för vilket tara utgår	pro- cent
	Dextrin etc.: (forts.)	fat, då bruttovikten utgör 100
		kg eller därunder............ » då bruttovikten utgör	18
		mer än 100 kg men ej mer än 300 kg................	14
		» då bruttovikten utgör
		mer än 300 kg................	10
278	Draglim; se under Lim.
123	Druvsocker; se under Socker.
187	Etylenglykol...........................	damejeanne med korg och
		packning ............................	20
252—254	Fernissa ................................	bleckkärl (s. k. gallon) ........	10
		fat ..........................................	18
70	Fikon; se under Frukter.
17	Fiskrom, saltad eller på annat
•	sätt beredd: andra slag (ej hänförlig till nr 15—16) ...	fat eller kagge, då bruttovik-
		ten utgör 5 kg eller där-under .................................	20
		fat eller kagge, då bruttovik-
		ten utgör mer än 5 kg. ..	16
32	Fjäder, ej särskilt nämnd:
	annan: andra slag (än dun)	bal............................................	6
108	Flott ........................................	fat ............................................	15
11	Fläsk: andra slag (än rökt) Frukter och bär, ätbara:	låda ........................................	20
	färska:
68	apelsiner ........................	låda, då bruttovikten utgör
		50 kg eller därunder... » då bruttovikten utgör	22
		mer än 50 kg................	18
64	vindruvor........................	fat eller låda ........................	33
68	äpplen, päron och andra,
	ej särskilt nämnda (e; hänför liga till nr 63, 65—66) ........................	fat ............................................	12
		spånkorg ................................	10
		videkorg ................................	15
	torkade:
70	apelsin-, citron- och po-
	meransskal ................	bal av gräs ............................	8
70	fikon ................................	låda, då bruttovikten utgör
		5 kg eller därunder:
		utan ytterlåda............	20
		med ytterlåda ............	25
		» då bruttovikten utgör
		mer än 5 kg ................	15

104

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nummer			Tara-
Varuslag	Emballage, för vilket tara utgår	pro- cent

	Frukter och bär, ätbara:
	(forts.) torkade: (forts.)
71	kastanjer ........................	bal	3
	fat ...........................................	12
		korg ......................................	10
70	korinter..........................	bal ............................................	3
		låda ........................................	10
72	mandel, krak- ................	bal ............................................	5
		fat ..........................................	15
72	skalad; ävensom aprikos-, per-siko- och plom-monkärnor
	samt s. k. ara-chidmandel ...	bal ............................................	2
		fat ...........................................	14
73	nötkärnor ........................	bal ............................................	2
71	nötter................................	bal ............................................	3
		fat ............................................	12 !
70	russin: s. k. sultan-........	låda ........................................	10
	andra ................	fat ..................................	15
	låda, då bruttovikten utgör
		5 kg eller därunder ..	35
		» då bruttovikten utgör
		mer än 5 kg men ej mer än 10 kg ............	25
		» då bruttovikten utgör
		mer än 10 kg men ej mer än 20 kg ............	20
		» då bruttovikten utgör
		mer än 20 kg ............	15
70	skal och kärnhus av
	äpplen samt s. k. chop-ped äpples...................	bal ..............	3
		fat ...................	10
		låda ........................................	15
147	Fruktsaft; se Saft.
123	Fruktsocker; se under Socker.
99, 100	Frö: timotej- och rödklöver-	enkel bal ................................	1
		dubbel bal................................	2
		fat ............................................	15
936	Fyllnadsmateriel för boktryc-
	kerier; se under Metaller.
77	Fänkål ....................................	bal av väv ............................	3
		» av gräs ...........................	6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

105

Nummer	Varuslag	Emballage, för vilket tara utgår	Tara- pro- cent
	Färger:
229	benkol och bensvärta......	bal ..........................................	3
		fat ...........................................	12
241	färger, beredda med olja,
	ej särskilt nämnda; även-
	som s. k. skeppsbotten-
	färger ..............................	fat eller järnplåtcylinder ...	18
230	kimrök och likartade svarta
	färgämnen, ej särskilt
	nämnda...........................	s. k. bössa (litet cylindriskt
		träkärl) ................................	50
		fat eller låda .......................	30
		småpaket och yttre pappers-
		omslag ...............................	20
239	trycksvärta ........................	fat, då brutto vikten utgör 15
		kg eller därunder...........	20
		» då bruttovikten utgör
		mer än 15 kg ...............	15
		järnplåtcylinder ....................	18
708—711	Glas: flaskor och burkar ...	fat eller låda ........................	25
		korg ......................................	20
659	Glaspapper ............................	packe med bottnar av trä ...	3
277	Glutenlim; se under Lim.
187	Glycerin....................................	damejeanne med korg och
		packning ............................	20
678—683	Golv- och väggplattor; se
	Lervaror.
90—92	Gryn: av spannmål; se under
	Spannmål;
95	av andra vegetabilier
	än spannmål...........	bal............................................	2
		låda .......................................	17
190	Hjorthomssalt; se Ammoni-
	umkarbonat.
26	Honung, även konstgjord ...	fat ............................................	12
61	Humle ..................................	bal ............................................	3
		låda med innerlåda av bleck	20
		jämcylinder............................	25
80	Ingefära: omalen...................	bal ...........................................	4
108	Ister ........................................	fat ..........................................	15
74	Kaffe: orostat ........................	enkel bal av väv ................	1
		dubbel bal av väv ................	2
		dubbel bal, den ena av väv
		och den andra av bast ....	5

106

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nummer	Varuslag	Emballage, lör vilket tara utgår	Tara- pro- cent
127	Kakao: bönor ........................	enkel bal ...........	2
		dubbel bal ...........................	3
		fat ............................................	12
188	Kaliumhydrat (kaustiktkali),
	flytande ...............................	järnfat ...................................	15
82	Kanel: omalen.......................	bal ............................................	3
		låda utan överdrag.............	20
		» med överdrag................	22
		korg med vävomslag............	16
278	Kaseinlim; se under Lim.
71	Kastanjer; se under Frukter.
16	Kaviar ....................................	bleckdosa ...............................	10
230	Kimrök; se under Färger.
281	Klister, stärkelse-; se Dex-
	trin.
115	Konstister ..............................	fat ...........................................	15
194	Kopparsulfat (kopparvitriol)	fat ............................................	12
77	Koriander................................	bal ............................................	3
		fat eller låda ........................	15
70	Korinter; se under Frukter.
354	Korkar: butelj- och andra
	flaskkorkar utan beslag	bal ............................................	6
283	Krut: svartkrut (salpeterkrut)	f järding....................................	16
125	Kulör......................................	fat ...........................................	12
77	Kummin ..............................	bal ...........................................	3
	Köksväxter, ej särskilt nämn-
	da:
	färska:
53	lök ................................	bal av väv ............................	1
		låda .......................................	12
56	sparris ........................	spånkorg ................................	12
57	andra slag, ej hänför-
	liga till nr 53—56	fat ...........................................	12
		spånkorg ................................	10
		videkorg ................................	15
253, 254	Lacker och lackfärger ........	bleckkärl (s. k. gallon) ........	10
		fat ............................................	18
77	Lagerblad, torkade................	bal ............................................	5
77	Lagerbär, torkade ................	bal ............................................	3
		fat ............................................	15
126	Lakrits: i block ...................	låda ........................................	12
	i stänger ................	» ........................................	20
192	Lerjord, svavelsyrad; se Alu-
	miniumsulfat.
678—683	Lervaror: golv- och vägg-
	plattor ...............................	fat ...........................................	15
		låda .......................................	10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

107

Nummer	Varuslag	Emballage, för vilket tara utgår	Tara- pro- cent
278	Lim: draglim, kaseinlim och
	andra, ej särskilt
	nämnda slag av lim,
	icke flytande............	bal .........................................	3
		fat eller låda ........................	15
		korg ...............................	10
277	glutenlim ....................	fat, då bruttovikten utgör
		100 kg eller därunder	18
		» då bruttovikten utgör
		mer än 100 kg men ej
		mer än 300 kg ............	14
		» då bruttovikten utgör
		mer än 300 kg ..........	12
936	Linjer för boktryckerier eller
	bokbinderier; se under Me-
	taller.
112, 252	Linolja; se under Oljor.
112	Linoljesyra; se Oljesyror.
53	Lök; se under Köksväxter.
132	Makaroner ...........................	bal ............................................	2
		låda ........................................	17
94	Malt ........................................	bal ............................................	1
124	Maltsocker; se under Socker.
72	Mandel; se under Frukter.
115	Margarin; se Smör.
122	Melass ....................................	fat ............................................	12
	Metaller:
936	stilar (typer), patriser och
	linjer för boktryckerier
	eller bokbinderier samt
	kvadrater, regietter, steg
	och annat dylikt fyll-
	nadsmateriel....................	låda ........................................	10
89	Mjöl av andra vegetabilier
	än spannmål, ej hänförligt
	till annat nummer .........	bal ...........................................	1
123	Mjölksocker; se under Socker.
188	Natriumhydrat (kaustikt na-
	tron; kaustik soda), fly-
	tande....................................	järnfat ....................................	15
80	Nejlikor och nejlikstjälkar:
	omalna ................................	enkel bal ................................	3
		dubbel bal................................	5
		dubbel bal av bast................	7
73	Nötkärnor; se under Frukter.
71	Nötter; se under Frukter.

108

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

			Tara-
Nummer	Varuslag	Emballage, för vilket tara utgår	pro-
			cent
107	Oleomargarin ........................	fat ............................................	15
112	Oljesyror: lin-, rov- och raps-Oljor:	fat ............................................	18
112, 252	linolja, rå, blekt eller kokt	fat ...........................................	18
112	rov- och rapsolja, även
	blåsta, samt andra lik-nande blåsta oljor ........	fat ............................................	18
273	smörjoljor, utgörande en
	blandning av mineral-olja och fet olja, för så vitt den senare är huvud-beståndsdelen ................	fat ............................................	18
210	terpentinol ja........................	damejeanne med enkel korg	20
		» med dubbel korg	30
		fat ............................................	18
24	Ost............................................	träbalja, då bruttovikten ut-
		gör 100 kg eller därunder ................	13
		» då bruttovikten ut-
		gör mer än 100 kg men ej mer än 140 kg ............................ » då bruttovikten ut-	12
		gör mer än 140 kg	8
367, \ 369—372 /	Papper ....................................	packe med bottnar av trä ...	6
936	Patriser för boktryckerier
	eller bokbinderier; se un-der Metaller.
80	Peppar: omalen ....................	bal ...........................................	3
72	Persikokärnor; se under
	Frukter.
72	Plommonkärnor; se under
	Frukter.
660	Polerduk ................................	packe med bottnar av trä. ..	4
659	Poler- eller slippapper ........	packe med bottnar av trä ...	3
70	Pomeransskal; se under Fruk-
	ter.
50	Potatis: rå: nyskördad (färsk)
	och inkommande under ti-den 1 januari—30 juni ...	bal ............................................	2
		videkorg ................................	5
95	Potatismjöl och annan stär-
	kelse ...................................	bal ............................................	2
		låda ....................................	13
		fat ............................................	12 1

Kungl. Maj:ts proposition Nr ti5.

109

Nummer	Varuslag	Emballage, för vilket tara utgår	Tara- pro- cent
112	Rapsolja; se under Oljor.
112	Rapsoljesyra; se Oljesyror.
91	Risgryn; se under Spannmål.
112	Rovolja; se under Oljor.
112	Rovoljesyra; se Oljesyror.
70	Russin; se under Frukter.
147	Saft, bär- och frukt-, samt
	andra drycker, ej särskilt
	nämnda,innehållande högst
	21/i volymprocent alkohol	fat, då bruttovikten utgör
		mindre än 50 kg...........	20
		» då bruttovikten utgör
		50 kg eller däröver........	18
180	Salpetersyra ............................	damejeanne med korg och
		packning .........................	15
179	Saltsyra...................................	damejeanne med korg och
		packning ............................	15
659	Sandpapper ............................	packe med bottnar av trä ...	3
78	Senap: omalen........................	bal ...........................................	1
		fat ............................................	15
122	Sirap ........................................	fat ...........................................	12
659	Slip- eller polerpapper ......	packe med bottnar av trä ...	3
659	Smärgelpapper .......................	packe med bottnar av trä ...	3
23, 115	Smör, naturligt och konst-
	gjort (margarin) ................	fat ............................................	11
120, 121	Socker:
	kandi- ...............................	låda ........................................	10
	sågat eller hugget i bitar	låda ........................................	12
	topp- ....................................	papper ...................................	3
	andra slag:
	polariserande högst 98 %	enkel bal ...............................	1,5
		dubbel bal ...........................	3
	polariserande mer än
	98 % ............................	enkel bal ................................	1
		dubbel bal ............................	2
123, 124	druv-, frukt-, malt-, mjölk-
	och stärkelsesocker........	fat ............................................	12
		låda .......................................	10
188	Soda, kaustik, flytande; se
	N atriumhydrat.
	Spannmål:
91	risgryn ................................	bal............................................	1
		fat ............................................	9
88—90, 1
92 {	annan, omalen och malen	bal............................................	1
56	Sparris, färsk; se under Köks-
	växter.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

			Tara-
Nummer	Varuslag	Emballage, lör vilket tara utgår	pro-
			cent
155, 157	Spritdrycker, innehållande
	mer än 25 volymprocent alkohol; ävensom sprit och absolut alkohol ................	fat av järnplåt:
		då bruttovikten utgör 400 kg eller därunder ...... då bruttovikten utgör mer	22
		än 400 kg men ej mer än 700 kg .................	18
		då bruttovikten utgör mer
		än 700 kg .....................	15
	arrak .............................	fat av trä:	1
		helläglar ............................ andra fat:	19
		då bruttovikten utgör 50 kg eller därunder då bruttovikten utgör	18
		mer än 50 kg ...........	16
	andra slag.......................	fat av trä:
		då bruttovikten utgör 50 kg eller därunder ........ då bruttovikten utgör mer	18
		än 50 kg ........................	16
in	Stearin ...................................	fat eller låda .......................	13
172	Stenkolstjära, beredd till be-
	strykning av tak etc.......	fat ..........................................	15
936	Stilar (typer) av metall; se
	under Metaller.
95	Stärkelse; se Potatismjöl.
281	Stärkelseklister; se Dextrin.
123	Stärkelsesirap ........................	fat ............................................	12
123	Stärkelsesocker; se under
	Socker.
179	Svavelsyra ............................	damejeanne med korg och
		packning ............................	15
179	Svavelsyreanhydrid...............	lerkrus ....................................	20
443	Sytråd av bomull; se under
	Tråd.
266	Såpa ........................................	fat ............................................	13
29	Tagel: annat (än råtagel),
	krusat tagel och tagelrep härunder inbegripna ........	bal............................................	3
373, 374	Tapeter, tapetbårder här-
	under inbegripna ..............	bal ............................................	7
210	Terpentinolja; se under Oljor.
239	Trycksvärta; se under Färger.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

111

			Tara-
Nummer	Varuslag	Emballage, för vilket tara utgår	pro-
		cent
	Träd, av
443	bomull, sytråd	papper, enkelt........................	10
		» dubbelt ....................	15
		pappask....................................	25
		trärullar i papper ................	45
		» i pappask................	55
441, 442	lin,hampa,ramie och andra
	vegetabiliska spånads-ämnen:
	nystad ................	pappask ....................................	20
		trärullar i pappask...............	45
	icke nystad ........	bal ..........................................	5
		papper .................................	2
211	Träsprit...................................	fat ............................................	16
265	Tvål, andra slag..................	bal ...........................................	3
		låda ........................................	17
132	Vermiceller ............................	bal............................................	2
		låda .......................................	17
149, 150	Vin...........................................	fat, då bruttovikten utgör
		mindre än 450 kg ........ » då bruttovikten utgör	18
		450 kg eller däröver:
		vin med en alkohol-
		halt av 14 volym-procent och där-under ....................	18
		» med en alkohol-
		halt av mer än 14 men ej mer än 25 volymprocent.......	14
64	Vindruvor; se under Frukter.	,
68, 70	Äpplen, skal och kärnhus
	därav samt s. k. chopped äpples; se under Frukter.
183—185	Ättika och ättiksyra ............	fat ............................................	16
		butelj........................................	40

112

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

A.	Tulltaxe-
nummer.
Absint ...............................	154
Acetat:
bly- ................................	200
butyl- och metyl- ........	215
cyklohexanol- (adronol-)	215
järn-................................	199
kalcium- .......................	198
krom- ............................	199
metylglykol- etc.........	215
natrium- ........................	197
Aceton................................	211
Acetonolja ........................	211
Ackordion ........................	1088
Ackumulatorer och delar
därtill ............................ 1007—1008
Adresskort ........................	391
Adresslappsväv (s. k.label-
klot) ..............................	456
Adronolacetat....................	215
Affärscirkulär....................	391—392
Alabaster, konstgjord: ar-
beten därav ............ 655,	657—658
Alabasterglas....................	697
arbeten därav, ej s. n.*)	698
Album, ävensom delar
därtill ............................	378—381
Albumin ............................	217
Alkohol, absolut...............	157—158
Aluminium:
arbeten, ej s. n..... 923-	-925, 927
Se i övrigt Plåt, Rör etc.
oarbetad, ävensom skrot	894
Aluminiumsulfat ............	192
Alun, ej s. n....................	192
Alvluckrare ....................	975
Ambroin, oarbetad och ar-
beten därav, ej s. n_____ 1108, 1110

Ambultar...........................	Tulltaxe- nummer. 802
Ammoniak, kaustik ........	189
Ammoniumbensoat ........	203
Ammoniumborat ............	203
Ammoniumbromid............	203
Ammoniumfluorid............	203
Ammoniumformiat ........	203
Ammoniumfosfat ............	182
Ammoniumhyposulfit ...	203
Ammoniumjodid	203
Ammoniumkarbonat........	190
Ammoniumklorat............	203
Ammoniumklorid ............	203
Ammoniumkromat ........	203
Ammoniummolybdat ...	203
Ammoniumnitrat ............	195
Ammoniumoxalat............	186
Ammoniumperborat........	203
Ammoniumsulfat ............	203
Ammoniumsulfit ............	203
Ammoniumtartrat............	203
Ammunition, ej s. n.....	1103—1104
Ampelskålar av sten........	655
	o. anm.
upphängningsanordnin-
gar därtill ................	1040
Anilinfärger ....................	231
Anilinolja (anilin)..........	206
Anis....................................	77
Ankare ............................	793—794
Anoder...............................	894
Antimonföreningar ........	203
Antändningsrör................	288
Apelsiner............................	68
Apelsinskal, torkade eller
saltade............................	70
Apoteksvaror ..................	222

*) Ej s. n. — ej särskilt nämnda.

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 65.

113

Tulltaxe nummer.

Apparater; se deras benämningar
samt under
Maskiner och Maskindelar.

Apparattavlor, elektriska

Appreturmedel.......

Aprikoser, torkade

Aprikoskärnor ......

Arachidmandel ......

Arkivdörrar .........

Armatur...................

1019

År rak ................................

Arrowrot............................

Arsenik ............................

Arsenikföreningar ......

Asbest ................................

arbeten därav................

Asfalt .............................

arbeten därav, ej s. n.

Asfaltfilt ...........................

Asfaltkitt...........................

Asfaltmastix ...............

Asfaltpreparat för bestryk ning

............................

Asfalttakpapp....................

Aska...................................

Askar ............................

Attrapper............................

Autografmassa samt arbeten
därav..................

Automobildelar ................

Automobiler ....................

Avdelningsskärmar ........

Avfall:

268—270, 281
73
72
72
861

... 995—998

o. anm.
... 155—156

47
177
203
162

661—662
171
672
363
171
171

172

363

169

1114—1116,

1118

1114—1116,

1118

278
331, 336,
1054—1055
1054
575

Avfall: (forts.)

ej s. n. ...........................

Axelkopplingar ................

Axelämnen, svarvade,

släta, cylindriska .......

Axlar, släta, apterade ....

—»— vev- ....................

Se även Järnvägs- och
spårvägsmateriel.
Azaleor ............................

Badkar av lera, ej fajans eller

porslinsvaror.......

Bajonetter ........................

Bakelit, oarbetad och arbeten
därav, ej s. n. ...

Bakpulver .......................

Bakverk, finare................

Balata; se Kautschuk.

Balkjärn ............................

Balsam..............................

Bananer:

färska ............................

torkade ...........................

Band av spånadsämnen:

elastiska ........................

arbeten därav, ej s. n.
färg-, för skriv- och

räknemaskiner .......

för tekniskt bruk, innehållande
silke...........

ej s. n. ..........................

—»— broms-, innehållande
asbest........................

Bandjärn ............................

Bariumkarbid ...................

Bark:

Tulltaxen
timmer.

1150

994

758

989—990

983—984

687

1094—1095

1108, 1110
95
133

749-751

104

536—537

589

246-247

538

539—543

760-

661

-767

202

animaliskt, ej s. n.....	33	kork-..............................	351
kautschuks- samt för-		ej s. n..........................	337
slitna kautschuksva-		Barntnjöl............................	124
ror ...........................	323	Barnvagnar........................	1058
kork- och korkbarks-....	351	Barometrar........................	1063
läder- ...........................	293	Bast: arbeten därav:
mineraliskt..................	169	hattflätor........................	356
pappers- ........................	362	mattor till varuembal-
spånadsämnes- ............	393-394	lage ............................	356
trä- .............................	337	rep ................................	356
vegetabiliskt, ej s. n.	105	andra arbeten, ej s. n. 357-	-358, 361

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 51 häfl. (Nr 65.)

114 iCungl. Maj:ts ''proposition Nr 65.

Batterier till ackumulato-	Tulltaxe- nummer.
rer...................................	1007
Bauxit................................	162
Beck, ej s. n..................... Beckpreparat för bestryk-	17l
ning ............................... Behållare, av andra oädla metaller än	172
järn ............................ huvudsakligen smidbart järn (med maskinella	918 o. anm.
anordningar) ............ järnplåt med invändig beklädnad av alumi-	940—942
nium........ anm. t. 876—877,879
Belysningsartiklar av sten upphängningsanordnin-	655 o. anm.
gar därtill ................ Ben:	1040
arbeten därav, ej s. n.	1105-1107
oarbetat ........................	27
Benkol ...............................	229''
Benmjöl ............................	291
Benprecipitat ....................	161
Bensin ............................... Bensoater av metaller eller	174
ammonium ..................	203
Bensoesyra ........................	181
Bensololjor ........................	173
Bensvärta ........................	229
Bergmannsrör................... Beslag, ej s. n., av järn: för byggnader, möbler	1030-1031
in. in. ........................	864—865
för seldon eller remtyg Besättningsartiklar.ej s. n.,	867—868
av spånadsvara... anm. Betongarbeten; se Cement-arbeten.	t. 544—545
Bettlar ............................. Bijouterivaror av annat ämne än guld, silver	811
eller platina ................	1131
Bilder, ej s. n., å papper etc.	389—390 o. anm.
Bilderböcker för barn ....	390
Bilor................................. Bindgarn; Se Tågvirke.	808

Bindsulläder; seSul- och bindsulläder.	Tulltaxe- nummer.
Bittermandelölja ............ Blad; se Kvistar och blad.	256
Bladguld...........................	935
Blädsili/er ........................	935
Blanketter ........................ Bleck varor; se Plåtvaror.	385, 391
Blindskrift ........................	386
Blixtljuspreparat ............ Block: hugg-, även med fot-	•224
ställningar ................	341
hårdgummi- ................	325
korkavfalls-....................	352
lyft- ................................	981
sko- ................................	343
Blockvagnar ....................	981
Blod ...................................	33
Blodlutsalt ........................ Blommor och blomdelar:	201
konstgjorda.................... naturliga, avskurna, ej s. n.: till prydnad an-	638—639
vändbara ............	36
andra slag ............	37
Blomsterlökar Bly:	35
arbeten, ej s. n............. Se i övrigt Plåt, Rör etc.;	923-926
oarbetat, ävensom skrot	894
Blyacetat ........................... Blyertspennor och blyerts-	•200
stift ................................	249—250
Blysocker............................	200
Blyull ................................	894
Blyättika............................	200
Bl år ...................................	393
Blåsbälgar ........................	952
Biåsinstrument ................	1089-1090
Blåsyra (cyanväte)...........	201
Bläck och bläckpulver ... Bländare till fotografi-	248
kameror ........................ Bobiner, av	1069
papper ............................	377
trä...................................	344
Böetter till ur	1081—1082

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

115

Boggier ............................	Tulltaxe- nummer 1051
Bogspröt ............................	337
Bojar, liv-, av kork ........	353
Bokbindarklot...................	456
Bokpärmar, ävensom de-
lar därtill av papp etc.	380—381
Bok-, sten- och koppar-trycks färger:
trycksvärta................	239
ej s. n.........................	240
Bolstrar ...........................	577—578
Bomull:
kardad ............................	395
okardad ........................	393
Se i övrigt Garn,Väv-nader etc.
Bomullskrut ....................	284
Bon borstar ........................	1111—1112
Borater och perborater av metaller eller ammo-
niuni ............................	203
Bordsartiklar, av
cement............................	665
fiips ................................	670
metall:
oädel, annan än järn	923—925
annan; se metallen, arbetad;
sten ................................	655
Borrar:
modell-............................	840
spiral- ............................	834
ej s. n.............................	835
Borrhylsor ........................	834
Borrsockar ........................	835
Borrsvängar ....................	836
Borst ................................	28
Borstar...............................	1111-1113
ämnen för infattning
därav (s. k. borstträn)	343
Borstbindararbeten ........	1111—1113
Borsthållare (för elektriska
maskiner).......................	1005
Borstvalsar........................	986—988
Borsyra ............................	181
Bottenplåtar till spåran-
ordningar ....................	1047
Boxhandskar ....................	302
Brandposter.......................	731

Briketter, kol- och torv-	Tulltaxe- nummer. 170
Se även Malm. Brissling (sprats) etc., in-lagd såsom sardiner ....	142
Broccatbrons ....................	236—237
Broddar ............................	849
Broderier............................	■585—587
Brom ............................	177
Bromider av metaller eller ammonium ..................	208
Bromsapparater, luft-, va-kuum- eller ång-, till järnvägs- eller spår-vägs vagnar ...................	1046
Bromsband, innehållande asbest .........................	661
Broms- och pedalgummi	335—336
Bronsfolier .......................	245
Bronspulver ....................	236—237
Brotschar..........................	834
Bruneller, torkade............	69
Brunnar, av lera .........................	686
tackjärn.......................	731
Brynen av trä ................	343
Brynstenar ........................	645—647
Bräckjärn .......................	803
Brännmaterialier, ej s. n.	170
Bröd ..................................	183—134
Buffertar: av kautschuk ................	328
till järnvägs- och spår-vägsmateriel ............	1053
Bultar: järn- ........................ 851-^858, 855
av andra oädla metal-ler ............................	914—915
—»— skarv- och syll-, med muttrar ................	1053
Bultsaxar...........................	■824
Burkar av glas........... .708,	710—712
Buteljhylsor av halm ....	359
Buteljkorkar ..............	354
Buteljlack .......................	o. anm. 276
Butylacetat.......................	215
Butyllaktat ....................	215
Byggnadsgjutgods, ej s. n.	732—735
Byx- och västspännen ....	930
Bågfilsblad........................	821

116

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Båglampor ........................

Båtar ..............................

Bälten och delar därtill, av

läder eller skinn ........

spånadsvara:

med metalltråd ........

andra .......................

—»— liv-, av kork ........

Bär; se Frukter och bär.

Bärsaft...............................

Böcker:

bilder- och målar-, för

barn...........................

blindskrifts- ................

notis- och andra med
inbundet rent eller

linjerat papper ........

tryckta, ej s. n.............

Bönor:

tjänliga till människo föda

...........................

andra ............................

Celluloid, cellon, cellofan,
oarbetade och arbeten

därav, ej s. n. ............

Celluloidknappar ............

Cellulosavadd....................

Cement:

för byggnadsändamål...

marmor- .......................

Cement- och betongarbeten
Cementmosaik: arbeten

därav ............................

Centralställverk................

Centrifuger, fettbestämnings-,
jäst- och slam Ceresin.

...............................

arbeten därav, ej s. n.

Chamottmurbruk ............

Charpi ...............................

Chilesalpeter ...................

Choklad ..........................

Chopped äpples ................

Cigarrer, cigarrcigarretter
och cigarretter ...........

Tulltaxe-		Tulltaxe-
nummer.		nummer.
1012	Cigarr- och cigarrettmun-
1061—1062	stycken...........................	1144—1145
	Cikorierot...........................	46
300	Cirkelbestick ....................	932
	Cirkelknivar ....................	813—815
612-613	Cirklar:
579—581	av järn ........................	811
353	andra ............................	932
	—» — skär-.......................	835
147—148	Cirkulär, affärs-................	391—392
	Citroner ............................	63
390	Citronskal, torkade eller saltade ...........................	70
386	Citronsyra .......................	181
	Compoundstål ...................	747
	Compoundstålplåtar ......	770
380-381	Cyanid, kalium- och nät-
386	rium- ............................	201
	Cyanväte............................	201
	Cyklohexanolacetat ........	215
88	Cylindrar:
87	pump-, av lera ..........	685
	vals-, ej s. n.................	986-988
	—»— för förtätade gaser ...........	784
	sil-, sikt-eller sorterings-maskiner...................	994
1108—1110	—»— och slidskåp, bear-betade, för maskiner .	982
1135 369—371
165	D.
166
664—667	Dadlar, torkade...............	69
	Damejeanner av glas.......	709—712
664—666	Dammsugare, elektriska	1004
1050	Dammvippor ....................	1113
o. anm.	Defibrörstenar....................	648—650
978—979	Deglar av lera eller gra-fitmassa ........................	684
175	Degras ..............................	109
275	Dekalkomanier ................	390
164	Desinfektionsmedel, inne-
393	hållande
292	cyanväte ................	201
130	tvål, såpa m. m.	268—270
70	Dextrin .......................	281
159	Dibutyl-, dietyl-, diisobu-tyl- och dimetylftalat	215

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

117

Digelpressar ....................	Tulltaxe- nummer. 965
Dikalciumfosfat................	161
Dinasmurbruk ...............	164
Dinatriumfosfat................	anm. t. 182
Disklådor av lera, ej fa-
jans- eller porslinsvaror	687
Djur:
döda, ej ätbara ............	33
levande, ej s. n............	6
Bjur, levande, och ani-
maliska ämnen (I) ....	1—33
Djurdelar:
ätbara, ej s. n.............	8—9
varor därav, ej s. n....	118
ej s. n............................	33
Djurfett, ej hänförligt till
annat nummer ............	109
Dokumentskåp av järn ...	861
Dolkar................................	1094—1095
Dosor:
till isoleringsrör............	1031
andra; se Askar.
Draggar ..........................	793—794
Draginrättningar till järn-vägs- och spårvägsma-
teriel .............................	1053
Draglim ...........................	278
Draperier, avpassade:
av ull ..........................	480
andra, se Vävnader.
Drev..................................	393
Driv- och urfjädrar .......	845
	o. anm.
Drivremmar; se Bemmar.
Droppsäckar ....................	571
Druvsocker .......................	123
Drycker ............................	144—158
Duk:
metalltråds- (ej järn)...	912—913
poler- ............................	660
press-, av ull ...............	479
segel-; se Segelduk; stängsel- och annan järn-
tråds-........... anm. 3	t. 760—767
Dukar, avpassade:
bomulls- ........................	492-493
silkes- (plyscbartade
borddukar) ................	473
ylle-................................	480

andra; se Vävnader;

Tulltaxenum
mer.

Dukar, avpassade: (forts.)

skur- och puts- ............ 564

Dun .................................... 31

Dykardräkter samt delar

därtill ........................... 332

Dynamit .......................... 286

Däcksglas........................... 697

arbeten därav, ej s. n. 698

Dämprullar........................ 999—1003

Dörrstängare .................... 862—863

Ebonitpulver ................... 323

Eburin, oarbetad och arbeten
därav, ej s. n..... 1108, 1110

Economisers .................... 944

Eldningsapparater för

ångpannor och gasverk 943

Eldstadsroster:

till eldningsapparater 943

ej s. n.......................... 728

Elektriska ledningskablar,

linor och snören 1032—1040

Elektroder, sammanfogade 1007

Elektrotekniska specialapparater
och delar därtill,
ej s. n..................... 1042

Elektrotyper .................... 938

Element (elektriska)........ 1007 — 1009

Elevatorer, halm-........... 975

Elevatorskopor av järnplåt 878

Elfenben och arbeten därav;
se Ben.

Emaljmassa....................... 695

Emalj varor, ej s. n......... 717—718

Emaljögon ........................ 715

Emulsorer ........................ 978—979

Erikaväxter .................. 38

Essens, saffran- ................ 85

Essenser och andra välluktande
ämnen, ej s. n. 257—258

Esterhaltiga lösningsmedel.
................................... 215

Esterharts ........................ 104

Eterarter, sammansatta 257—258

Eter, etyl- ........................ 214

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

11*8

Etiketter av papper		Tulltaxe- nummer. 385, 391
Etuier, med eller	utan
tillbehör, ej s. n.		1114—1118
—»— verktygs-	(med
verktyg) ...............		841
Etylenglykol ..........		187
Etyleter ...................		214
Etylglykol ..............		215
Etylglykolacetat.......		215
Etyllaktat ...............		215
Ewarts kätting .......		785
Extrakter: garvämnes-...........		228
kött-.......................		118
malt-.....................		124
saffran- ...............		o. anm. 85

Fack, kassa- och förva rings-,

av järn................ 861

Fackverk......................... 791

Fagotter ......,..................... 1089

Fajans; se Porslin, oäkta.

Fanerskivor samt s. k.
kryssfaner (ej av furu

eller gran) .................... 340

Fartyg.............................. 1061—1062

Fason järn ....................... 760—767

Fason järnsaxar (över 8,000

kg) ................... 957

Fat av järnplåt och aluminium
anm. t. 876—877, 879

Fendertar av kork ........ 353

Fenylendiamin ................ 206

Fernissa i

olje- ................................ 252, 254

annan ........................... 253—254

Ferro- och ferricyanider

av kalium eller natrium 201

Ferrolegeringar.............. 726—727

Ferrosulfat ..................... 193

Fett, oljor och vax av

animaliskt eller vegetabiliskt
ursprung (III) 107—117
Fettbestämningseentrifuger
............................... 978—979

Fettspaltningsreaktiv ...	Tulltaxe- nummer. 179
Fettsyror, ej s. n.............	no
Fettämnen:
djurfett, ej s. n............	109
ullfett .........................	109
vegetabiliska, ej s. n.	112-114
Fiber:
krusad ............................	106
vulkan-; se Vulkanfiber;
—»— arbeten, ej s. n. 356—358, 361
Fiberpapp i plattor ........	365
Ficklampor, elektriska ...	1013
Fickur .............................	1076>—1077
delar därtill ...............	1081—1084
Fikon, torkade ................	70
Filar och • raspar ...........	837—839
Filklovar av järn............	836
Film, fotografisk ............	227
Filt:
asfalt- och tjär-............	363
stampad:
vattentät ....................	457—460
annan ........................	532 - 535
vävd, av
bom ull (maskinfilt)	486
ull (ändlös eller rund-
vävd maskinfilt) ..	479
annat spånadsämne; se Vävnader. Filtar, avpassade, av silkesavfall, s. k. itali-
enska ........................	472
ull .................................	480
Filterpressar ....................	994
Filtstumpar ......................	628
Fingerborgar av oädel
metall ............................	930
Fisk ....................................	12-14
Fisknät ...........................	559—560
Fiskredskap, andra än nät	1140
Fiskrom, beredd..............	15-17
Fjäder, ej s. n. ...............	30—32
Fjäderbössor ....................	1097
Fjäderhammare ...............	953—956
Fjäderharvspinnar............	798
Fjäderpennor, spjälkade
och kluvna ..................	27
Fjäderpälsverk, konstgjort	641

Knngl. Maj:ts proposition Nr 65. 1)19

Tulltaxe nummer.

Fjädrar:

järnvägs- och spårvägs- 1053

prydnads-....................... 640-—641,

—»— ay järn:

driy- och nr- ............. 845

o. anm.

formade,tillbeklädnads persedlar

o. dyl..... 843,—844

kultivators-.................... 798

vagns- och spiral-, ej

s. n............................. 792

Fjärilar, skalbaggar, pryd -

nadsf jädrar o. dyl.;
efterbildningar därav 638—639

Flaskkorkar........................ 354

o. anm.

Flaskor av glas............... 708—712

Flinta ....................... 162

Flodhästhudar.................... 294—295

Flodhästtänder: arbeten

därav ............................ 1106

Floretter ........................ 1094—1095

Flotationsmedel för malmanrikning.
...................... 182

Flott................. 108

Fluorider av metaller eller

ammonium.................. 203

Fluorvätesyra ................... 181

Flusspat ........................... 162

Flyglar; se Pianon.

Fläktar, elektriska............ 1004

Flänsar, ay

icke smidbart gjutjärn 73Q—731

smidbart järn................ 784

Fläsk ............................... 10-11

Flätor av säv ................... 356 ,

Se även Hattflätor.

Flöjter............................... 1089

Fodral:

hatt-................................ 1124—1125

paraply-............ anm. t. 1114—1116

ej s. n................ 1114-1116,1118

Folier:

brons- och färg-........... 245

stanniol o. dyl- ........... 934

Fonografer samt delar och

tillbehör därtill 1093

Fordon, ej s. n................ 1054

Formaliu ........................... 212—213

Formar för industriella ändamål, av	Tulltaxe- numiner.
gips ............................	668
trä ............................ Fprmiater av metaller	343
eller ammonium ....... Formstycken av korkav-	203
fall ............................... Fosfater: kalium-, natrium- och	352
ammoniumfosfat ...	182
rhenaniafosfat................	292
råfosfat ........................	162
superfosfat ....................	292
tomasfosfat ...................	292
Fosfor .......................	177
Fosforhydrid ....................	177
Fosforseskvisulfid ............	177
Fosforsyra ...................	182
—»— kresol- (kresyl-); .... Fotografialbum samt de-	182
lar därtill ...................	379
Fotografikameror ............	1067—1068
delar därtill ................	1067—1069
Fotografiramar ................	1141—1143
Fotografisk film................	227
Fotografiska torrplåtar ....	226
Fotografiskt papper ........	225
Frimärken för samlingar Frimärksalbum samt delar	386
därtill ............................	378
Friserkardor .................... Frukter och bär: ätbara: färska eller enbart	856
kokade .................. inlagda i sprit, ättika eller olja eller syl-	63—68
tade .......................	137 -rrrl38
torkade eller saltade icke ätbara: till prydnad använd-	69—73
bara ......................	43
andra slag ................ —»— konstgjorda och de-	44, 96
lar därtill ....................	638—639
Fruktsaft ...........................	147—148
Fruktsocker ....................	123
Fräsar ................................	834
Frö ...................................	96—101

120

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Tulltaxe nummer.

Fröstoft (sporer)................ 101

Ftalat, dibutyl-, dietyl-,

diisobutyl-, dimetyl- ... 215

Fyllnadsmateriel av oädel

metall ........................ 936

Fyrverkeriarbeten............ 289

Får .................................... 4

Fäkthandskar................... 302

Fälb; se Vävnader.

Fältspat ............................ 162

Fänkol ............................... 77

Färgband........................... 246—247

Färger och färgämnen:

glas- och porslins-....... 235

jord- och mineral-, ej s. n. 235

kimrök och likartade
svarta färgämnen, ej

s. n............................. 230

organiska, konstgjorda 231—232

smör- och ost- ............ 238

—»— beredda med

olja, ej s. n. ................ 241

annat bindemedel (målarfärger)
................. 242—243

—»— för färglådor ........ 244

i tuber, glas etc. ........ 244

ej s. n............................ 245

Se i övrigt deras benämningar.

Färgfolier ........................ 245

Färglådor ........................ 244

Färgstift ........................... 250

Färgträ ............................ 102

Fästklovar ........................ 836

Fönsterglas........................ 700—705

arbeten därav, ej s. n. 707

Förbind ningsjärn (mel lanstag)

........................ 1049

Förbränningsmotorer .... 947—951

o. anm.

Förhydningspapp utanim pregnering

................... 363

Förladdningar av nöthårs filt

etc. ........................... 532

Förspinning ................... 411, 415

Förvaringsfack av järn 861

Förvärmare:

mjölk- ............................ 994

rökgas-............................ 944

ej s. n............................. 939—942

Tulltaxe nummer.

Gafflar, av

järn, bords-och hushålls- 818—819

andra oädla metaller 920—922

Galalit, oarbetad och arbeten
därav, ej s. n. 1108—1109

Galalitknappar ............. 1135

Galler, tork-, av järntråd

anm. 3 t. 760—767

Gallussyra ........................ 228

Galoscher............................ 622

Galvanotyper .................... 938

Gardiner, avpassade:

bomulls- ........................ 492—493

ylle- ............................. 480

andra; se Vävnader;

—»— av trådgardinsvävnad
eller tyll, hopsydda,

fållade etc..................... 576

—» rull-..................... 575

Gardinvävnad, tråd-........ 547

Garn:

bind- och segel-; se Tågvirke; effekt-

eller fantasi-, av

bomull........................ 425—426

silke i förening med
annat spånadsämne

anm. t. 396—397

ull............................... 407—408

falskfärgat .... anm. 2 t. 399—442

grisaille- ........ anm. 2 t. 399—442

kabel- ............................ 445

skörde-........................... 445

snilj-, av

bomull........................ 426

ull................................ 408

vegetabiliska spånadsämnen,
andra
än konstsil ke, bomull,
kokostågor och

jute ....................... 442

—»— av

bomull............................ 411—427

djurhår, andra än ull 410

jute ................................ 430—434

kokostågor .................... 428—429

konstsilkefibrer ............ 398

ull.................................... 399—409

Kungl. Muj:ts proposition Nr 65. 121

Tulltaxenum
mer.

Garn, av (forts.)

vegetabiliska spånadsämnen,
andra än
konstsilke, bomull,
kokostågor och jute 435—442

Garneringsartiklar,ej s. n.,

av spånadsvara ... anm. t. 544—545

Garverifett ...................... 109

Garvningsämnen:

organiska, konstgjorda 228

vegetabiliska, ej s. n. 102

Garvsyra ........................ 228

Garvämnesextrakter ........ 228

Gaser, förtätade............... 178

Gasmätare ........................ 1065, 1071

Gasreningsmassa ............ 169

Gaudafil, oarbetad och

arbeten därav, ej s. n. 1108, 1110
Gelatin och arbeten därav 282

Generatorer, elektriska .... 999—1003

Gevär ................................ 1097

Gevärstocksämnen............ 337

Gips, bränd....................... 166

Gipsarbeten........................ 668—671

Gipssten ............................ 162

Gladiolusrotknölar........... 34

Glansguld och glanssilver 935

Glas:

alabaster- och opal- .... 697

arbeten därav, ej s. n. 698

däcks- .......................... 697

arbeten därav, ej s. n. 698

fönster- och spegel- .... 700—705

arbeten därav, ej s. n. 707

optiska:

infattade, ej s. n..... 1066

lösa, oinfattade ........ 715

rå-, gjutet i skivor .... 697

arbeten därav, ej s. n. 698

sidventil-........................ 699

trottoar- ....................... 697

arbeten därav, ej s. n. 698

— » — till isoleringsflaskor 712

Glasburkar .............. 708, 710—712

Glasdamejeanner ............ 709—712

Glasflaskor ...................... 708—712

Glasisolatorer ................... 1028

Glaskrubbor .................... 699

Glaslinser........................... 715

Glasmassa ........................ 695

Glasmålningar ................	Tulltaxc- nummer. 706
Glaspapper ........................	659
Glaspulver ........................	696
Glaspärlor, oinfattade ...	1129
Glasrör..............................	713-714
Glasskärv...........................	695
Glasstavar ........................	713
Glastakpannor...................	699
Glastegel ...........................	699
Glastråg ...........................	699
Glasull...............................	695
Glasvaror: laboratorieartiklar, ej
s. n.............................	714
ej s. n.............................	717—718
Glasyr massa ....................	695
Glasögon ............................	1066
Glimmer ............................	162
arbeten därav, ej s. n.	663
Glitter ................................	696
Glober ................................	388
Glutenlim ........................	277
Glycerin ............................	187
Glykoldiacetat....................	215
Glykolmonoacetat ...........	215
Glykol monometyleter ....	215
Glykolsyreetylester...........	215
Glödlampor.......................	1010—1011
kol- och metalltrådar
samt socklar därtill	1014
Glödlampshållare ............	1022
Glödstrumpor och andra glödnät:
avbrända ....................	220
andra, av silke ........	549
Golvbeläggningsmaterial	anm. t. 165
Golvbonare, elektriska ....	1004
Golv- och väggplattor; se Plattor.
Grafit ................................	170
Grammofoner samt delar
och tillbehör därtill ....	1093
Granfrö ............................	98
Gratulationskort...............	389
Grenar och kvistar ........	105
arbeten därav, ej s. n.	357—358,
Grifflar..............................	360—361 652
Grisaillegarn........ anm. 2	t. 399—442
Grus....................................	162

122

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

	Tulltaxe- nummer.
Gryn, av spannmål:
havre ......................	90
ris ..............	91
andra slag	92
andra vegetabilier........	95
Grålumppapp ...................	363
Grålumppapper ..............,,	367
Grädde...............................	20, 22
Gräs: till prydnad använd-
bart ...........................	43
tränsat eller upprispat	106
ej s. n.............................	44
—»— arbeten därav:
hattflätor........................	356
ej s. n.................... 357-	-358, 361
Gräsklippningsmaskiner..	800
Gröpkvarnar ...................	975
Guld:
arbetat ...........................	719—721
bladguld och glans-
guld ......................	935
oarbetat, ävensom skrot	719
Gulddragararbeten............	610—613
Gulddragartråd ................	610
Guldslagarhinna...............	304
Gummi:
nativt, ej s. n, ............	103
regenererat ....................	323
Se även Lim och Kaut-schuk.
Gummigutta ....................	103
Gummihartser....................	103
Gummiklackar och -sulor	328
Gurkor ..........................	55
Gut, även tvinnad..........	393
Guttaperka; se Kautschuk.
Gångjärn (av järn) ........	864—865
Gåslever ..................	7
Gåsleverpastej...........	119
Gängtappar, gängbackar, gängkloppor och andra
gängverktyg ................	834
Gödsel ..............................	291
Gödselmedel, oorganiska,
fosforsyre-, ej s. n.....	292
Gödselspridare ................	973
Göten av järn ................	746

Tulltaxe nummer.

Hackor, häst-.......	975
Hagel av bly....................	1100
Hakar och hyskor...,........	930
Halm .......................	62
-—»— arbeten därav: buteljhylsor och andra gröve artiklar.....	359
hattflätor........................	3,56
rep ............................	356
andra arheten, ej s. n. 357-	-358, 361
Halmelevatorer .................	975
Halmknivar .....................	799
Halmpapper ....................	367
Halmpressar ....................	972
Halmskor...........................	617
Hammare .......................	805-807
ång-, luft- och fjäder-	953—956
llarnpa ..............................	o. anm. 393
Se i övrigt Garn, Väv-nader etc. Handkardläder ................	857
Handkardor ...................	856—857
Handlyktor, elektriska....	1013
Handpressar (icke litogra-fiska) .............................	965
Handskar: arbets- ............................	302
fäkt- och box-...............	302
andra slag ...................	303
Handtag till redskap eller verktyg	343
Harnesk till jacquard-maskiner........................	994
Harpor.............................	975
Harts ...............................	104
Se även Sulfatharts och Gummihartser. Hartslim ............................	209
Hartstvål..........,	209
Harvar och andra lik-nande redskap ............	975
Haspar av järn.............	864—865
Hattar ..............................	624—630
Hattflätor: av vegetabiliska äm-nen, andra än spå-nadsämnen ................	356

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65, 123

	Tulltaxe- nummer.
Hattflätor: (forts.)
andra ...........................	614-615
Hattfodral .......................	1124-1125
Havre ................................	87
Havregryn ........................	90
Hejare ........................	953—956
Hektografmassa samt ar-
beten därav................	278
Hemfärger .......................	232
Hjorthornssalt....................	190
Hjul:
järnvägs- och spårvägs-	1052—1053
vagns-, av trä, utan
gummiringar ..........	1059
Se även Kugghjul och Svänghjul. Hjuldelar, ämnen därtill
av trä ............................	344
Hjulringar:
järnvägs- och spårvägs-	1052
kautschuks-, massiva	334
Holländarknivar av järn	814-815
Honung ..........................	26
Horn:
arbeten därav, ej s. n.	1105, 1107
oarbetat ........................	27
Hornborst ......................	27
Hornmjöl .......................	291
Hovbuffertar ....................	328
Hudar, skinn och päls-verk samt arbeten där-
av (VII) ........................	293—322
Hudar och skinn, ej päls-verk: beredda: sul- och bindsul-läder samt val-ross- och flod-
hästhudar ........	294—295
andra slag .............	296—297
oberedda ....................	293
Huggare ............................	1094-1095
Huggblock samt fotställ-
ningar därtill................	341
Huggjärn.............................	811
Humle ................................	61
Husgerådspersedlar, gam-
la och brukade ............	1149
Hushållsartiklar av
papp etc.........................	385

Hushållsgjutgods, ej s. n.	Tulltaxe- n timmer. 732—735
Huvar (rördelar), av
icke smidbart gjutjärn	730-731
smidbart järn................	784
Hydrat (hydroxid):
kalium- och natrium-	188
metall- eller ammonium-	203
Hydrosvavelsyrlighet, sal-
ter därav .......................	203
Hyposulfiter av metaller
eller ammonium...........	203
Hyskor och hakar............	930
Hyveljärn:
maskin- ........................	809—810
ej s. n.............................	811
Hyvelstockar, av
järn ................................	812
trä ................................	342
Hyvlar:
för bearbetning av trä	812
rak- och delar därtill,
andra än lösa blad	933
blad därtill............	816
Håljärn ............................	811
Hår ....................................	393
Arbeten av människo-hår eller efterbild-
ningar därav ............	644
Se även Vävnader.
Hårnålar............................	928
Hårsaxar, tandade............	826
Häktor, hyskor och hakar	930
Hängmattor ....................	559-560
Hängslen, ävensom delar
därtill av spånadsvara	579 - 581
—»— delar därtill av
läder eller skinn ........	300
Härd ugnar, elektriska ...	1041
Härvor (för elektriska ma-
skiner) ............................	1005
Hästar ..............................	1-2
Hästhackor........................	975
Hästräfsor ........................	975
Hästräfspinnar ................	798
Hästskor ............................	801
Hästskosöm, hästskohakar
och broddar ..................	849
Hästskyltar och delar där-
av....................................	298

124

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Hö.......................................

Höpressar ........................

Hörnjärn (beslag) ............

Hövändare ........................

Ingefära ............................

Inläggssulor för skodon, av

kork ..............................

annat ämne...................

Instrument, vågar och ur

(XVIII) ........................ 1063—1093

Instrument:

grammofoner o. dyl. ...	1093
musik-............................	1086—1092
ej s. n.............................	1071 1
Instrumentskåp av järn	861
Instrumenttavlor, elekt-
riska ...............................	1019
Isolatorer:
glas-................................	1028
porslins- ........................	1025—1026
Isoleringsflaskor: glas
därtill ............................	712
Isoleringsmassa ................	167
arbeten därav................	673
Isoleringsrör ....................	1030-1031
Ister ....................................	108, 115
J.
Jacklister............................	1042
Jacquardkort ....................	377
Jod ....................................	177
Jodider av metaller eller
ammonium ....................	203
Jordarter, ej hänförliga
till annat nummer ....	162
Jordfärger, ej s. n. ........	235
Jordgubbar........................	65—66
Jordnötter ........................	96
Jordvax (ozokerit)............	175
J ulgransprydnader............	1127
Jute ....................................	393
Se i övrigt Garn, Väv-
nader etc.

Tull taxenummer.

Q79

864-865

975

80—81

354

1139

Järn:

byggnads-, möbel-, bushålls-
och renhåll ningsgjutgods.

...........

ferrolegeringar ............

gjutgods, ej s. n.:

icke smidbart............

smidbart; ävensom
andra varor av

smidbart järn .......

granulerat tackjärn,
stålsand och järnsand

samt lyonerspån........

göten, smältstycken, råstänger
och råskenor;
ämnen, plåtämnen,
stålull och s. k. pul veriserat

järn............

kallvalsat eller kalldraget
........................

kiseljärn, kiselmangan järn

............................

plåtar ............................

ämnen därtill ...........

plåt- och bleckvaror, ej

s. n.............................

rör och rördelar:
av icke smidbart gjutgods
........................

kalldragna ...............

valsade eller varm dragna

...................

vinkelrör o. dyl., muffar,
flänsar etc. ...

skrot ...............................

stänger, varmvalsade,
med invalsade mönster
etc., compoundstål;
ävensom stänger
till betongarbeten
tackjärn i tackor eller

gösar ..........................

tråd; ävensom bandoch
fasonjärn av
högst 10 mm tvärsektion
........................

varm valsat:

balk, vinkel- och annat
profiljärn........

Tulltaxe nummer.

732-735

726—727

736—745

882—893

728

746

754-759
o. anm.

726—727

768—779

746

875—880

729-731

782—783

780—781

784
725, 881

747

725

760—767

749—751

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Järn: (forts.)

ej s. n. ....................

verktygsstål....................

Järnacetat .......................

Järnkonstruktioner

Järnoxid, ättiksyrad........

Järnsand ...........................

Järnsvamp .......................

Järnvitriol .......................

Järnvägs- och spårvägsmateriel: -

axlar, raka ................	1052-	-1053
boggier .....................		1051
bottenplåtar...............		1047
buffertar och delar
därtill ....................		1053
centralställverk och
delar därtill		1050
	0.	anm.
draginrättningar		1053
fjädrar .......................		1053
förbindningsjärn		1049
hjul, ej bearbetade,
hjulringar ............		1052
hjulsatser, bearbetade
lösa hjul ...............		1053
klämplattor................		1049
koppelanordningar		1053
mellanstag .............		1049
omkastare till spår-
växlar ...................		1049
rundjärnsstag ...........		1049
räls- och mellanklot-
sar .........................		1047
rälsspik		1048
skarv- och syllbultar
med muttrar ........		1053
skarvjäm.................		1047
skenor ........................		749
skenskor ....................		1049
spårkorsningar		1047
spårramar ...............		1047
spårväxlar ...............		1047
stödskenor ................		1047
syllar ........................	337,	1047
underreden till järn-
vägs- och spårvägs-
vagnar ....................		1051
vändskivor och delar
därtill ....................		1049

Tull ta xen
timmer.

752—753
o. anm.
748
199
791
199
728
725
193

125

Tulltaxe nummer.

Järnvägs- och spårvägsmateriel:
(forts.)

växeltungor ............... 1047

delar, ej s. n., till

spåranordningar ... 1049

delar och tillbehör, ej
s. n., till signalsäkerhets-,
växelförreglings-
och vägbomsanordningar.
.. 1051

o. anm.

Järnvägsvagnar................ 1043—1045

Se även Järnvägs- och
spårvägsmateriel.

Jäst ................................. 135

Jästcentrifuger ................ 978—979

Jästpulver ........................ 95

Kabelgarn ........................ 445

Kabelmassa........................ 171

Kablar av andra oädla
metaller än järn:

elektriska lednings- 1032—1040

andra............... anm. t. 908—911

Kaffe ................................ 74—75

Kaffesurrogat:

med tillsats av kaffe ... 75

annat ............................ 140

Kakao ................................ 127—128

Kakaosmör ................... 129

Kakel och kakelugnsoma ment

............................... 693—694

Kalandrar ........................ 994

Kalciumacetat.................... 198

Kalciumkarbid ................ 202

Kalciumnitrat.................... 292

Kali, kaustikt.................... 188

Kaliumcyanid.................... 201

Kaliumferricyanid........... 201

Kaliumferrocyanid........... 201

Kaliumfosfat .................... 182

Kaliumhydrat.................... 188

Kaliumoxalat.................... 186

Kaliumsilikat.................... 192

Kaliumxantogenat............ 188

Kalk:

karbol-............................ 173

126

Kungl. Maj:ts proposition Mr 65.

Kalk: (forts.)	Tulltaxe- nummer.
klor-...............................	204
släckt ............................	162
ättiksyrad ..................	198
Kalkkväve .......................	292
Kalksalpeter .................... Kalksandsarbeten, ej s. n.	292
anm.	it. 664—667
Kalksandtegel....................	674
Kalkspat............................	162
Kalksten ............................ arbeten därav; se Sten.	162
Kamelior............................	38
Kamfer.............................. Kaminer, järn-:	260
elektriska .................... för eldning med gasfor-migt eller flytande	1041
bränsle.................... Kamämnen av celluloid	869
etc.................................	1108
Kanel ................................	82-83
Kantiljer............................	1610
Kaolin ..............................	164
Kappsäckar........................	1124—1125
Kapris ................................ Kapslar av lera till kul-	59
kvarnar in. m............. Karbid:	685
barium- .......................	202
kalcium- ........................	202
kisel- ............................ annan metall- eller am-	203
monium- ....................	203
Karbidkväve ....................	292
Karbolkalk ........................	173
Karbolsyra ....................... Karbonat:	173
ammonium-....................	190
annat metall-................ Karborundum (kiselkar-	203
bid) ...............................	203
Kardbeslag ........................	858
Kardborrar........................	36—37
Kardemumma ...................	84
Kard läder, hand- ............	857
Kardor, hand-................... Karnevalsartiklar av papp	856—857
eller papper...................	1128
Kartongpapp ....................	364

Kartongpapper ................	Tulltaxe- nummer. 3710
Kartor ...............................	00 00 CO l *>• 00 CO
Kasein ...............................	217
Kaseinlim ........................	278
Kassafack ........................	861
Kassakontrollapparater....	1070
Kassaskåp och kassakistor	«61
Kassavalvsdörrar ......	861
Kassetter (se Fotografi-kameror) ........................	1069
Kastanjer...........................	,71
Kataloger.........................	391—392
Kautschuk, guttaperka och balata samt arbe-ten därav (VIII) ........	323—336
Kautschuk: arbeten därav: plattor av rå kaut-schuk för skosulor	323
andra .......................	325—336
oarbetad ........................	323
upplöst eller i degform; ävensom konstgjord mjuk kautschuk	324
Kautschuksavfall samtför-slitna kautschuksvaror	323
Kautschuksskodon............	622
Kaviar ..............................	16
Kedjesågar .......................	822
Kedjor och länkar därtill, av järn .......................	785—790
Kemikalier för fotogra-fiskt ändamål ...............	224
Kemiska preparat, ej s. n.	223
Kemiska produkter och apoteksvaror; färger och fernissor; välluk-tande ämnen; tvål, ljus och andra produkter av oljor, fett eller vax; lim, klister och gelatin; sprängämnen; gödsel-medel (VI) ....................	177—292
Kikare ..............................	1066
Kirnrök ........................	230
Kirurgiska artiklar av kautschuk........................	336
Kisel .................................	726
Kiselgur ............................	162
Kiseljärn............................	726—727

Runyl. Maj:ts proposition Nr 65. 127

Kiselkarbid........................	Tulltaxe- nummer. 208
Kiselmanganjärh	726-727
Kitt ...................................	255
asfalt- ............................	171
Se även Näskitt.
Klackar, gummi- ............	328
Klarinetter ........................	1089
Klensmidesstäd ................	802
Kli ....................................	93
Klinker ............................	675—677
Kl ischéer............................	938
Klister, stärkelse- ............	281
Klorater; se Klorider. Klorider och klorater av metaller eller ammo-
nium................................	203
Klorkalk ............................	204
Klorsvavel ........................	177
Klosetter av lera, ej fajans-
eller porslinsvaror	687
w . , (anm. 11.	674—677
Klyvsten av lera \|anm t	678—679
Kläder, gång-, gamla och
brukade ........................	1149
Kläder och andrasömnads-arbeten, ej s. n., av spå-
nadsvaror ......................	589-609
Klädespersedlar av läder
eller skinn ................	301
Klädnings- och ärmhållare	579—581
Klädskåp av järn............	861
Klädsäckar ........................	1124
Klämplattor ....................	1049
Knallpulver ....................	289
‘Knallsignaler....................	289
Knappar ............................ 1132—1137
Knivar, av järn:
halm- ........................	799
maskin- och cirkel-	813—815
rak- ............................	816
ej s. n........................	816—819
andra oädla metaller ...	920-922
Knivblad, lösa ................	816, 819
Knivskaft samt ämnen därtill, av ben, horn, sköldpadd
eller pärlemor........	1105

Tulltaxe nummer.

Knivskaft etc., av (forts.)
celluloid, galalit m.
fl. formbara, konstgjorda
ämnen........ 1108

kautschuk ................ 326

Koboltoxid ........................ 235

Koffertar ........................... 1124-1125

Koffertnaglar....................	848
Kokapparater för upp-värmning med:
elektricitet ................	1041
flytande bränsle........	869
Kokare (maskiner)............	940-942
Kokostågor........................	393
Se i övrigt Garn, Väv-nader etc.
Koks....................................	170
Kol: stenkol, koks; retortkol,
oarbetat ....................	170
träkol ..............................	338
ej s. n., för elektrotek-
niskt ändamål ........ 1015—1018
Kol borstar .....................	1017
Kolbriketter ...................	170
Kollergångsstenar ............	648—650
Kollodium .....................	216
Kollodiumbomull ............	284
Kolsvavla ..................	177
Koltrådar till glödlampor	1014
Kolvar (för maskiner) ....	982
>—»— av lera ................	685
Kondensorer ...................	945-946
Konfityrer, ej s. n.........	o. anm. 131
Konserver ........................	1141—143
Konstdun...........................	31
Konstharts, ej s. n........	104
Konstister .......................	115
Konstnärsarbeten ............	1148
Konstsilke; se Silke.
Konstull ........................	393
Köntakttråd ...................	909—910
Kontroller, elektriska ....	1019
Koppar och därav fram-ställda legeringar:
arbeten, ej s. n..... 923-	-925, 927
Se ''i övrigt Plåt, Rör etc.;
oarbetad, ävensom skrot	894

128

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Kopparsulfat ....................	Tulltaxe- nummer. 194
Koppartrycksfärger; se Boktrycksfärger. Kopparvitriol ...................	194
Koppelanordningar till järnvägs- och spårvägs-materiel ........................	1053
Kopplingar, axel- ............	994
Kopra ................................	96
Koraller, oinfattade ........	723
Kordongtrissor ................	834
Korgmakararbeten ........	360-361
Koriander ........................	77
Korinter ............................	70
Kork och korkavfall: ar-beten därav ...................	352—354
Korkar................................	354
Korkavfall ....................	o. anm. 351
Korkbark och korkbarks-avfall ...........................	351
Korn..................................	88
Korpar (verktyg) ............	805 - 807
Korrekturpressar ............	965
Kort: adress- ............................	391
gratulations- ................	389
jacquard-........................	377
spel- ...............................	382
visit-................................	391
vy- ................................	389
Korv...............................	118
Kosmetiska medel, ej s. n.	262
Kottar, av abies exeelsa eller abies pectinata....................	98
pinus silvestris ...........	97
Kottiljongsartiklar av papp eller papper ........	1128
Kraftmjöl ........................	124
Kragar, stärkta och strukna	588
—»— av papper ............	385
Kranar av lera ................	685
Kreatursfoder, ej s. n.	161
Kreaturssaxar, tandade .	826
Kreatursskrapor ..............	801
Kresol- (kresyl-) fosforsyra	182
Krigsmateriel, ej s. n. ....	1098-1099
Krita: fälld ................................	233

Krita: (forts.) malen eller slammad...	Tulltaxe- nummer. 234
oarbetad .......................	233
pastell-............................	251
skol- och skräddar- etc.	251
svart- ............................	250
K rollsplint .......................	106
Kromacetat........................	199
Kromalun ........................	191
Kromater av metaller eller ammonium ..........	203
Kromoxid, ättiksyrad ....	199
Kromsyra .......................	181
Krossar, roterande (även sädes- och oljekakskros-sar) ................................	975
Krubbor, av glas ................................	699
lera ................................	686
Krukmakargods................	693—694
Krut .............................	283—285
Kryckor till käppar, pa-raplyer och parasoller	636
Kryolit ............................	162
Kryssfaner (ej av furu eller gran) ....................	340
Kräftdjur ........................	19
Kräftstjärtar ....................	118
Kräppapper........................	370
Kuddar ............................	577—578
Kugghjul ........................	989—992
Kullager och delar därtill, av järn ........................	860
Kulor, av bly ................................	1100
kautschuk, till ventiler	334
lera, till kulkvarnar etc.	685
Kulsprutor utan lavetter	1097
Kultlvatorspinnar samt kultivatorsfjädrar ........	798
Kulör ................................	125
Kummin ............................	o. anm. 77
Kuverter............................	375-376
Kvadrater (för boktrycke-rier) ...............................	936
Kvarnar, gröp- ...............	975
Kvarnstenar ...................	648—650
Kvarts................................	162

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65. 129

Kvicksilverlampor............	Tulltaxe- numnier. 1013
Kvistar och blad, natur-liga: till prydnad använd-bara .......................	43
andra slag ................	44
Se även Grenar och kvistar. Kylrör av lera ................	685
Käppar till paraplyer och parasoller.......................	636
— » — ej s. n.................	637
Käppkryckor ....................	636
Käppämnen.......................	337
Kärnor: aprikos-, persiko- och plommon- ................	72
nöt- ...............................	73
Kättingar och länkar där-till, av järn ................	785—790
Kättingstoppare och kät-tingkrokar ....................	793—794
Käx, dessert- ....................	133
Kök av järn för eldning med gasformigt eller flytande bränsle............	869
Köksartiklar av papp etc.	385
Köksväxter, ej s. n.: färska eller enbart ko-kade ............................	53—57
inlagda i sprit, ättika eller olja eller syltade	136
saltade eller torkade ...	58
Kör- och ridstänger ........	867—868
Kött ..................................	7-9
varor därav, ej s. n.....	118
Köttextrakt........................	118

L.
La helklot ...........................	456
Laboratorieartiklaravglas	714
Lack, butelj- och sigill-....	276
Lacker och lackfärger ...	253—254
Lager:
kul- ............................	860
ej s. n............................	989—990
Lagerblad och lagerbär,
torkade............................	77
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 saml.

Lagerboxar ........................	Tulltaxe- mimmer. 989-990
Lakrits ...............................	126
Laktat, butyl- och etyl-...	215
Lampbrännare utan yt-hetäckning ....................	919
Lampglas ...........................	716
Lampkupor........................	716—717
Lampor, elektriska............	1010—1013
Lampvekar ........................	556
Landsidor (till plogar)...	798
Lanolin ............................	109
Lapis ................................	196
Lava: arbeten därav för tekniskt bruk ...............	649
Ledbultkättingar ............	785—787
Ledningsstolpar av järn-rör ............................	780
Leksaker ............................	1126
Lera....................................	164
Lerjord, svavelsyrad........	192
Lervaror; se Porslin. Liar ....................................	799
Likör ................................	154
Lim ....................................	278—280
gluten-............................	277
harts- ............................	209
Limläder ...........................	293
Lin ...................................	393
Se i övrigt Garn, Väv-nader etc. Linjer för boktryckerier	936
Linoleummattor................	461
Linolja: blekt eller kokt............	252
rå ..................................	112
Linoljesyra ........................	112
Linor, av blytråd............................	907
järntråd............ anm. 3	t. 760—767
annan metalltråd \|anm	1034—1040
t. 908-911
Se även Tågvirke. Linskivor, ej s. n............	989—990
Lister till fotografi- och tavelramar ....................	1141, 1143
Litografisk sten ................	652
Litografiska pressar ........	966
Livbojar och livbälten av kork ................................	353
Ljus....................................	267

51 häft. (Nr 65.)

130

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

	Tulltaxe-
	nummer.
Ljusvekar ........................	556
Lod till ur........................	1085
Lokomobiler ....................	980
Lokomotiv ........................	993, 1042
Luftbössor ........................	1097
Luftfartyg ........................	1060
Lufthammare....................	954-956
	o. anm.
Luftväxlingsventiler av
icke smidbart järn........	732—733
Luktvatten ........................	262
Lump ................................	393
Lyftblock............................	981
Lyktor, elektriska ............	1013
Lyktstolpar av järnrör..	780
Lyonerspån........................	728
Lådämnen ........................	337, 339
Lås, järn- ........................	862-863
Läder:
konstgjort ....................	295
lim- ................................	293
Se även Hudar och skinn.
Läderavfall........................	293
Läder- och skinnarbeten	298—305
Läskdrycker, kolsyrade ...	144
Läster för tillverkning av
skodon, ävensom ämnen
därtill ............................	343
Lödmedel:
slaglod............................	895
ej s. n.............................	219
Lök ....................................	53
blomsterlökar ................	35
Lösningsmedel, esterhal-
tiga, för lacker ............	215
Lösörepersedlar, gamla
och brukade ................	1149
M.
Madrasser (sängkläder)....	577—578
Magnesiacement, arbeten
därav................... anm. t.	664—667
Magnesit............................	162
Magnetspolar ....................	1005
Majs ...................................	87
Makaroner ........................	132
Malkroppar av järn ........	728, 748
Malm ................................	168

Malskivor till kvarnar för förmalning av foder-	TulJtaxe- nummer.
varor................................	985
Malt ...................................	94
Maltdrycker ....................	145-146
Maltextrakt........................	124 o. anm.
Maltsocker ........................	124
Manchester (vävnad)........	487—489
Mandel ...............................	72
Maniokarot........................ Mannekängfigurer, över-	47
klädda ............................	1147
Manometrar .................... Manschetter, stärkta och	1064
strukna ........................	588
—»— av papper ............ Manöverapparater, elek-	385
triska ............................	1019
Margarin............................	115
Markiser ............................ Marmor; se Sten.	574
Marmorcement ................	166
Masker av papp eller papper Maskindelar (särskilt in-kommande), till elek-	1128
triska maskiner............ delar, ej s. n., till elektrotekniska spe-	1005—1006
cialapparater ........ Maskindelar, (särskilt in-kommande), till maski-ner, apparater och red-skap, icke elektriska:	1042
armatur ..................	995-998 o. anm.
axelkopplingar ........	994
axlar, släta (apterade) Se även Vevaxlar; bobiner för textilin-dustrien, av	989-990
papp eller papper	377
trä....................... borst valsar; se V alsar; cylindrar (och slid-	344
skåp), bearbetade —»— för sil-, sikt-eller sorteringsma-	982
skiner ....................	994
—»— vals-, ej s. n.	986—988

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

131

Maskindelar: (forts.)

fjäderharvspinnar ...
harnesk till jaequard maskiner

..............

hy vel järn (maskin-)...

hästräfspinnar ..........

jacquardkort, av papp

eller papper..........

kapslar av lera, till
kulkvarnar m. m.

kardbeslag ...............

knivar (maskin-).......

kolvar (och slidskåp),

bearbetade ...........

kopplingar, axel- ....
kugghjul

kulor av lera, till kulkvarnar
m. m. ....
kultivatorspinnar och
kultivatorsfjädrar
lager:

kul- och rull-, av

järn ....................

ej s. n.....................

lagerboxar ................

landsidor (till plogar)

linskivor, ej s. n.....

malskivor till kvarnar
för förmalning

av fodervaror .....

nålar-, stickmaskinsoch
symaskins- ....

plogbillar ..................

plogvändskivor och

plogbillspetsar........

remskivor, av

plåt ........ anm. 3 t.

trä..........................

—»— ej s. n.............

skruvväxlar med bearbetade
kuggar ...
skyttlar av trä, för
textilindustrien ....
slidskåp, bearbetade
solv, av

järntråd ................

spånadsvara............

spindlar, av

järn, till spinnerioch
spolmaskiner

Tulltaxe- |

798 !
994

809—810 :
798

377

685

858

813-815

982

994

989-992

685

798

860
989 - 990
989- 990
798
989-990

985

928

798

797

989—990

343
989—990

991—992

344
982

846-847

562-563

859

Maskindelar: (forts.) trä, för textilindu-	Tulltaxe- nummer.
strien ............... spolpipor, av	344
papp eller papper trä, för textilindu-	377
strien ................ stabbar med tillhö-rande bottenplåtar till ång- och luft-	344
hammare .. anm. 11, stickmaskins- och sy-	954—956
maskinsnålar ........ ställningar och delar därtill av järn till sy- och nåtlings-	928
maskiner................ svänghjul utan regu-	969
latorer ....................	989—990
sågklingor ...............	820-823
transmissioner............ valsar: till sädes- och olje-	989—990
kakskrossar........	985
ej s. n..................... vevaxlar och vevsta-	986—988
kar ........................ ej s. n., till maski-ner och appara-	983-984
ter ............................ delar till: lantbruksmaskiner m. m. (hänför-liga till nr 973	994
—975) .............. rökgasförvärmare	976—977
(economisers) .... snäll pressar, stil-g j uterimaskiner	944
in. in................ sy- och nåtlings-maskiner: bordskivor, socklar, hu-var o. andra delar därtill	966
av trä ....... ställningar och	970

132

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Tulltaxe nummer.

Maskindelar: (forts.)

delar därtill
av järn ....

överdelar........

sågramar ..............

textilmaskiner ■ (ej
s. n. maskindelar
och redskap) av

trä.......................

ångpannor (av valsad
järnplåt) ....
Maskiner, apparater och
elektrisk materiel

(XVI) ...........................

Maskiner, elektriska:
slip-, poler- och borr ej

s. n.............................

—»— icke elektriska:

bleckslageri- ................

bocknings- ....................

gräsklippnings- ............

hackelse-........................

hästsko- ........................

iläggnings-, för tryckpressar
........................

kapsyl-...........................

kast-................................

klipp- ...........................

klädvridnings- ............

kokare av smidbart järn

kopparslageri- ...............

korkbearbetnings- ........

lantbruks- ...................

matvaruberednings- ....
metallbearbetnings-, ej

s. n. .......................

mjölkskumnings- ........

nitnings- .......................

nåtlings- .......................

plåthyvlings- och plåtskärpnings-,
vägande

över 8,000 kg ........

plåtslageri- ....................

pneumatiska ................

potatisrivnings- ............

press- ............................

rensnings- (för säd m. m.)

riktnings- ....................

räkne- ............................

969

967—968

961

344

941—942

939—1042

1004

999-1003

953—956

953—957

800

975

953—956

994

975

953—956

971

940-942

953—956

962—964

972-975

971

958—960

978—979

953-956

967—968

Q57

953—956

994

975

953—956

975

953-957

1070

Maskiner, icke elektriska: (forts.)

skriv- ............................	1070
skörde-...........................	975
slåtter-............................	975
smides-...........................	953—956
sorterings-, renings- och
rensnings- (för säd
m. m.)........................	975
spik- ...............................	953—956
stacknings- ....................	975
stans- ............................	953-957
stilgjuteri- ....................	966
sy- ................................	967—968
sånings- ........................	972
sätt- ................................	966
sönderdelnings- (för fo-
dervaror) ....................	975
torvrivnings- ...............	975
tråddragnings- ...........	953—956
träbearbetnings-............	962—964
ej s. n. ..........................	994
Maskinlilt; se Filt.
Maskingevär utan lavetter	1097
Maskinhyveljärn ............	809—810
Maskinknivar ...................	813—815
Maskinremläder................	294
Maskinremmar; se Rem-
mar.
Maskinsmörja...................	272
Master:
järn-, nitade ................	791
— »— sträck- ................	791
trä- ...............................	337
Mastix (asfaltmastix) ....	171
Matsedlar med bokstavs-
tryck ............................	391
Matsilverämnen................	899
Mattor, av
kautschuk ....................	334
linoleum o. dyl.............	461
papp med överdrag av
färg ...........................	461
spånadsämnen:
jute ............................	470
kokostågor eller ko-
kosgarn ................	468—469
silke ..........................	462—463
ullellerandra djur hår	464—467
andra; även tras-
mattor ....................	471

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65. 133

Mattor, av (forts.) vegetabiliska ämnen: bast- och säv-, till	Tulltaxe- nummer.
varuemballage ....	356
andra ........................ Mejslar:	357-358
skruv- ............................	835
andra ............................	805—807
Mekaniker till pianon ...	1091
Melass ............................... Mellanklotsar (järnvägs-	122
materiel) ...................... Mellanstag (förbindnings-	1047
järn) Mellantransmissioner	1049
anm. 2	t. 989—990
Meloner ............................	55
Mentol.............................. Metaller, oädla, och ar-	259
beten därav (XV) ....... Metaller, ädla, och arbe-ten därav; äkta pärlor och ädelstenar; mynt	725—938
(XIV) ........................... Se i övrigt metaller-nas namn. Metalloxider, -hydrater, -fluorider etc., ej hänför-	719—724
liga till annat nummer Se i övrigt under Oxi-der, Hydrater etc.	203
Metalltrådsaxar ................	824
Metanol (träsprit) ............	211
Metylacetat .......................	215
Metyletylketon ................	211
Metylglykol.......................	215
Metylglykolacetat ............	215
Mikanitrör ........................	anm. 1.1031
Mineral, ej s. n. ............	162
Mineralfärger, ej s. n..... Mineraliska och fossila	235
ämnen (V) ....................	162—176
Mineralkällsalter ............	221
Mineraloljor ....................	174—175
Mineralvatten ................	144
Mirbanolja ....................... Mjöl: barn- och annat kraft-	205
mjöl ...........................	124

Mjöl: (forts.)	Tulltaxe- nummer.
ben- och horn- ...........	291
potatis-...........................	95
trä- .............................. av spannmål och andra vegetabilier, ej hän-förligt tillannatnum-	341
mer ...........................	89
Mjölk ................................	20-22
— »— torr- ........................	21
Mjölkförvärmare ............	994
Mjölkkylare ....................	994
Mjölksocker........................	123
Mjölksyra ........................	181
Mjölksyreetylester............	215
Modejournaler...................	386
Modellborrar ................... Modeller till konstnärs-	840
arbeten...........................	1148
Modelleringsmassa ........... Molybdater av metaller	255
eller ammonium...........	203
Montanvax ........................	175
Moppar.............................. Mossa: till stoppningsmaterial	1111—1112
preparerad ................	106
andra arbeten, ej s. n. Motorcykeldelar; se Velo-cipeddelar. Motorcyklar och sid vagnar	361
därtill ............................ Motorer:	1054
elektriska....................... förbrännings- och varm-	999—1003
lufts- ...........................	947—951 o. anm.
Motorskåp, elektriska ....	1019
Motorvältar ...................	980
Motstånd, pådrags- etc..... Muffar (rördelar), av	1019
gjutjärn, icke smidbart	730—731
järn, smidbart ..... Mufflar samt delar därtill	784
av lera eller grafitmassa	684
Munharmonikor ............... Munstycken, cigarr- och	1126
cigarrett-.......................	1144—1145
Murarborstar ....................	1111—1112

134

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 65.

Murbruk, chamott-, dinas-	Tulltaxe- nummer.
och annat ....................	164
Musikinstrument ............	1086—1092
Musiknoter ......................	386
Musiknotplattor................ Muskot och muskotblom-	937
ma ................................. Musselskal:	84
arbeten därav................	1105, 1107
oarbetade .......................	27
Musslor, ej s. n. ............ Muttrar och mutterbrickor	19
m. m. (av järn) ....... 851—853, 855 o. anm.
Mynt ................................	724
Myrsyra ...........................	181
Målarborstar ....................	1111—1112
Målarböcker för barn .... Målarfärger; se Färger.	390
Målarpapp ........................	364
Målningar ........................	1148 o. anm.
Människohår, oarbetat ...	393
arbeten därav............... Se även Vävnader.	644
Märlor av järn ...............	864—865
Mätband och mätstockar	1071
Möbelgjutgods, ej s. n_____	732—735
Möbelresårer........ anm. 3	t. 760—767
Möbelspik ........................ Möbeltrissor av icke smid-	848
bart järn ......................	732-733
Möbler med stoppning ...	349-350
Mösskärmar .................. Mössor av flätor, hänför-	1138
liga till nr 356 ............	628
—»— ej s. n....................	631

N.
Naftalin ............................	173
Naftol ...............................	206
Naftylamin .......................	206
Natriumacetat ................	197
Natriumcyanid ................	201
Natriumferricyanid ........	201
Natriumferrocyanid ........	201
Natriumfosfat....................	182

Natriumhydrat ................	Tulltaxe- rmmmer. 188
Natriumnitrat...................	292
Natriumoxalat ................	186
Natriumsilikat ................	192
Natriumxantogenat ........	188
Natron: kaustikt ........................	188
ättiksyrat.......................	197
Necessärer ........................	1119—1122
Nejlikor ochnejlikstjälkar	80—81
Nickel: arbeten, ej s. n........ 923—925, 927
Se i övrigt Plåt, Rör etc.; oarbetad, ävensom skrot	894
Nitar, av järn ...............................	851—852
andra oädla metaller...	914—915
Nitranilin ........................	206
Nitrat: ammonium- ................	195
kalcium- .......................	292
metall-, ej s. n.............	203
natrium- ........................	292
silver- ............................	196
Nitrobensol........................	205
Noter, musik-....................	386
Notisböcker .......................	380—381
Nubb; se Spik. Nålar: bijouteri-.......................	1131
grammofon-	1093
hår- ..............................	928
stickmaskins- och sy-maskins- ....................	928
stopp- och sy-................	928
ej s. n. ..........................	929
Nåtlade överdelar till sko-don ................................	620
Nåtlingsmaskiner; se Sy-maskiner. Näringspreparat, ej s. n.	124
Näsduksvävnader; se Väv-nader. Näskitt................................	261
Nät, fisk-, samt för tekniskt bruk eller sport av-sedda nät.......................	559—560
Nötkreatur ........................	3
Nötkärnor ........................	73

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65. 135

Nötter ................................ jordnötter........................	Tulltaxe- nuramer. 71 96	P.	Tulltaxe- nummer.
0.		Packningar, av asbest ............................	661
Objektiv till fotografi-		kautschuk ...................	327—328
kameror ........................	1069	Paljetter ............................	610
Oboer ................................	1089	Pansar ...............................	1098
Ogräsrensare ....................	975	Pansarskenor för kassa-
Olein................................	no	valv ...............................	747
Oleomargarin ...................	107	Pansarslangar..................	329
Oljefernissa........................	252, 254	Papeterier ........................	376
Öl jekakor...........................	160	Papp, papper eller pappers-
Oljekakskrossar ...............	975	massa: arbeten därav:
Oljor: aceton-............................	211	ark, målade eller tryckta, att sönder-
animaliska ....................	109	skäras till spelkort	382
bensol-............................	173	blanketter och etiket-
mineral- ........................	174—175	ter utan bokstavs-
skiffer-............................	anm. t. 174	tryck.......................	385
terpentin-........................	210	hushålls- eller köks-
vegetabiliska:		artiklar, grövre ....	385
feta ...........................112—114,252	kragar, manschetter
flyktiga ...................	256—258	och skjortbröst av
—»— smörj- ...................	272-273	papper, även i före-
Se även Fettämnen.		ning med väv ...	385
Omformare, elektriska ....	999—1003	mattor av papp med
Omkastare till spårväxlar	1049	överdrag av färg
Opalglas ...........................	697	m. m. ....................	461
arbeten därav, ej s. n.	698	ej s. n.........................	383—385
Orangevatten ....................	263	Papp ................................	363—366
Ornament, av		—»— well-, klistrad.......	377
cement............................	664	överdragen med
gips ................................	671	eller med mellan-
—»— kakelugns- ............	693—694	lägg av vävnad
Ost ...................................	24	eller av tråd av
Ostfärger............................	238	spånadsämne el-
Ostlöpe...............................	218	ler metall ..........	372
Ostpressar ........................	994	Pappersmassa, papp och
Ostron ................................	18	papper, arbeten därav
Oxalat, kalium-, natrium-		samt tryckalster (X)...	362—392
och ammonium-...........	186	Papper ...............................	367—371
Oxalsyra ............................	186	fotografiskt....................	225
Oxider: järn-................................	199	med firmabeteckning eller annat bokstavs-
kobolt-............................	235	tryck.........................	391
krom- ............................	199	smärgel-, glas-, sand-
andra metall- eller am-monium- ....................	203	och annat slip- eller polerpapper................	659
Ozokerit ............................	175	well-, klistrat................	377

136

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Papper (forts.) överdraget med eller med mellanlägg av vävnad eller av tråd av spånadsämne eller	Tulltaxe- nummer.
metall ........................	372
Pappersavfall ....................	362
Pappersmassa....................	362
Papperspåsar ....................	375—376
Papp- och pappersrör ....	377
Paraffln .........................	175
arbeten därav, ej s. n.	275
Paraplyer och parasoller	632-633
fodral därtill anm. t. 1114—1116 käppar, skaft och krye-
kor därtill .............	636
övertyg därtill ..........	568—569
Paraplyskaftämnen ........ Paraply- och parasollspröt	337
samt gafflar därtill Paraply- och parasollställ-	634
ningar ...........................	635
Parfymer, ej s. n. ............ Passare:	262
av järn............................	811
andra ...........................	932
Pastellkrita........................	251
Pastorer ............................	994
Pa triser för boktryckerier	936
Patroner och patronhylsor skålformiga ämnen för	1102
patrontillverkning	899
Pedalgummi .................... Pennor:	335—336
blyerts-........................	249—250
skriv-, av oädel metall	931
Pennskaft ........................	1146
Penslar...............................	1111—1112
Peppar................................	80—81
Pepparkakor ....................	133
Pepparrot........................... Perborater; se Borater. Permanganater av metal-	48
ler eller ammonium ....	203
Persikokärnor ...................	72
Perukmakararbeten ........	644
Pianon ..............................	1086—1087
mekaniker därtill ........ stomryggar därtill	1091
anm. 21.1086—1087

Pianorullar av icke smid-	Tulltaxe- nummer.
bart järn ........................	732—733
Pimsten ............................	163
—»— wiener-...............	646
Pipor ................................ 1144—1145
Pistoler ............................	1096
Planschetter ....................	844
Planschverk........................ Platina:	390 o. anm.
arbeten därav ................	719-721
oarbetad, ävensom skrot Plattor, av	719
ben ................................ celluloid, galalit m. fl. formbara, konst-	1105
gjorda ämnen............	1108
cement....................... 664,	666—667
gips ...............................	669
horn ............................. kautschuk: av råkautschuk, till	1105
skosulor ................	323
andra .................... 325,	327—328
korkavfall ................... lera: för kemiskt-tekniska ändamål samt reve-	352
terings-...................	675—677
golv- och vägg-........	678—683
pärlemor ........................	1105
sköldpadd....................... sten:	1105
marmorplattor ........	653-654
takskiffer.................... zink (s. k. ångpanne-	651
zink)............................	896
Plogar, även ångplogar ...	975
Plogbi liar ........................	798
Plogbillspetsar ................	797
Plogvändskivor ................	797
Plommon, torkade...........	69
Plommonkärnor...............	72
Plymer......................... Plysch; se Vävnader.	640—641
Plånböcker ....................... 1119—1122
Plåster (ej apoteksvara) .... Plåtar, av	223
järn ................................	768-779

Kungl. Maj:Is proposition Nr 65. 137

Plåtar, av (forts.)
järn (forts.)

arbeten av valsad
järnplåt till ångpannor
....................

andra oädla metaller ....

ädla metaller ...............

—»— fotografiska torr Plåtsaxar

...........................

Plåt- och bleckvaror av

järn, ej s. n. ...............

Plåtämnen av järn ........

Pneumatiska maskiner

och verktyg...................

Polerduk ......................

bomullsvävnad, appreterad,
för tillverkning

därav ........................

Polermedel, ej s. n., innehållande
fett m. m. ...

Polerpapper........................

Polerskivor, av

filt...................................

trä ................................

Polerstenar.......................

Pomeransblomvatten.......

Pomeransskal, torkade

eller saltade ................

Porslin:

i förening med annan
oädel metall än järn
pärlor, oinfattade
—»— för elektrotekniska

ändamål ..............	..... 1027, 1029
ej s. n. arbeten, av
oäkta porslin .......	689, 693—694
äkta porslin ........	688, 691—692
Portföljer ....................	..... 1119-1122
Portmonnäer ...............	..... 1119—1122
Potatis:
rå .............................	50-51
skuren och torkad	52
Potatisflingor ...............	51
Potatismjöl...................	95
Premier jus ...............	109
Presenningar ................	573
Pressar:
filter- ........................	994
halm- ........................	972
hö- ............................	972

	Tull lax e- nummer.
Pressar: (forts.)
ost- ...........................	994
tryck- ............................	965—966
ej s. n..........................	953—956
Pressduk av ull ...............	479
Pressjärn; se Strykjärn.
Presspapp .......................	366
Presstalg............................	109
Pressvalsar med stativ, för textil- eller pappers-
industri .....................	994
Produkter av livsmedels-industri; drycker; to-
bak; fodermedel (IV)	118—161
Proflljäim..........................	749—751
Projektiler för skjuthand-
vapen ....................	1103
Propellrar, av järn, ävensom pro-
pellerblad, färdiga ....	795—796
andra oädla metaller,
ävensom propellerblad	916-917
Proppar, av
gjutjärn, icke smidbart	730—731
järn, smidbart ............	784
kautschuk	334
Prydnadsf jädrar................	640—641
efterbildningar därav	638-639
Puder ............................	261
Pudervippor	1113
Pumpcylindrar och pump-
hus av lera..................	685
Pumpstockar ....................	337
Putsdukar .......................	564
Putsmedel: för läderarbeten:
sprithaltiga................	253
andra ........................	271
innehållande fett in. m.	268—270
mineraliska, oarbetade	163
Pyrningsmedel, konst-
gjorda ......................	228
Pyrogallussyra (pyrogal-
hd)	228
Pådragsskåp, elektriska ...	1019
Påsar, pappers- ................	375-376
Pälsverk:
beredda ........................	309—312
fjäder-, konstgjort........	641
oberedda ........................	306—308

Tulltaxc numnier.

941—942

896—900

720

226

824

875—880

746

994

660

mm. t. 456

268—270

659

532, 535
343
645- 647
263

690

1129

138

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Tulltaxe nummer.

Pälsverk: persedlar därav:

delvis bearbetade ........	313-315
fullfärdiga ....................	316—322
Pärlemor:
arbeten därav, ej s. n.	1105, 1107
oarbetad ........................	27
Pärlemorknappar ............	1136
Pärlor, oinfattade:
oäkta ............................	1129—1130
äkta ..............................	723
—»— oäkta: arbeten där-
av ...................................	1130
Pärmar, bok- och sam-lings-, ävensom delar
därtill av papp etc. ....	380-381
Päron:
färska ...........................	67—68
torkade............................	73

R.
Eadergummi .................... Rakhyvlar och delar där-	336
till, andra än lösa blad	933
blad därtill................	816
Rakknivar ........................	816
Rakkräm..........................	264
Rakstriglar........................ Ramar, fotografi- och	305
tavel- ............................	1141—1143
Ramie ............................... Se i övrigt Garn, Väv-nader etc.	393
Rapsolja ............................	112
Rapsoljesyra ....................	112
Raspar................................ Redskap: hand-, för lantbruk eller trädgårdsskötsel, ej	837—839
s. n............................ textil-, av trä, samt	800
ämnen därtill ........ ej s. n., för jordens be-	344
redning ...................... delar, ej s. n., där-	974
till ....................... Se i övrigt Maskiner samt de olika be-nämningarna.	976-977

Reglar, järn- ....................	Tulltaxe- nmumer. 866
Regietter (för boktrycke-rier) ..............................	936
Reklamskyltar och re-klamplakat av papp etc., med bilder ....................	390
Remläder, maskin- ........	o. anm. 294
Remmar: driv- och transport-: av spånadsämnen ....	561, 563
innehållande kaut-schuk etc.............	333
skridsko- ............ anm.	t. 872—873
Remskivor: av trä ............................	343
ej s. n............................	989—990
Renhållningsgjutgods, ej s. n. ................................	732—735
Rep: bast-, säv- och halm-	356
tagel- ............................	29
Se även Tågvirke. Reseffekter, ej s. n.........	1124—1125
Resorcin ............................	206
Retorter av lera eller gra-fit mas sa .......................	684
Retortkol, oarbetat...........	170
Reveteringsmattor............	357
Reveteringsplattor; se Plattor. Revolvrar ........................	1096
Rhenaniafosfat ................	292
Rhododendronväxter........	38
Ridstänger ........................	867-868
Ris, oskalat........................	87
Risgryn ...........................	91
Ritningar och kopior där-av ....................................	1148
Ritspetsar ........................	o. anm. 840
Ritstift ............................	1146
Roderjärn ........................	793—794
Rom ....................................	155—156
Rom, fisk-, beredd............	15-17
Rosenvatten ....................	263
Roster, eldstads-: till eldningsapparater...	943
ej s. n. ..........................	728
Rotfruktskärare................	975

Kunyl. Maj:ts proposition Nr 65.

139

Rotknölar:

gladiolus-........................

lökliknande, ej s. n., av
blomsterväxter ........

Tulltaxe-			Tulltaxe-
nummer.	Rör och rördelar,	av (forts.)	nummer.
34	järn:
	gjutna, icke	smid-
35	bara ...........		729—731

Rotorer ............................	1005
Rovolja ............................	112
Rovoljesyra ....................	112
Rullager och delar därtill,
av järn ........................	860
Rullgardiner ....................	575
Rullskor ............................	872-873
remmar därtill... anm.	t. 872—873
Rundjärnsstag till spår-
växlar ............................	1049
Russin................................	70
Råfosfat ............................	162
Råg ...................................	88
Råglas................................	697
arbeten därav, ej s. n.	698
Råglasämnen till hus-hålls- eller prydnads-
glas ...............................	716
Råsilke, naturligt, ofärgat	393
Råstänger och råskenor av
järn ................................	746
Råämnen:
vegetabiliska ................	105
icke hänförliga under någon av de i tull-taxan upptagna be-
stämmelser ................	1150
Räfsor, häst- ...................	975
Rälsklotsar ........................	1047
Rälsspik ............................	1048
Ränder (till skodon)........	299
Rödklöverfrö ....................	100
Rökgasförvärmare (econo-
misers)............................	944
Rör och rordelar:
antändnings- ................	288
isolerings- (Bergmanns-
samt liknande) ........	1030—1031
— »— av
bly ................................	901
celluloid, galalit m. fl. formbara, konstgjor-
da ämnen ................	1108
glas ................................	713-714

kalldragna

valsade eller!
varmdrag-

na ........... I anm. t.

vinkel-, T- och korsrör
etc. samt muffar,
flänsar, proppar,

huvar ....................

anm. 1 t.

kautschuk ....................

korkavfall ....................

lera ................................

metall:

oädel, annan än järn

ädel ............................

papp eller papper ........

tenn ................................

— »— innehållande löd pasta

........................

vegetabiliska ämnen . ..
arbeten därav, ej s.n. 357

vulkanfiber....................

zink ...............................

Röravskärare och delar

därtill ............................

Rötter:

icke ätbara:

rotknölar, lökliknande,
ej s. n., av blomsterväxter
............

andra ........................

ätbara:

cikorierot....................

manioka- och arro wrot

pepparrot ....................

ej s. n.........................

—»— arbeten därav:

hattflätor........................

ej s,

o. anm.
782—783
o. anm.
780—781
780—781
780—783

784

729—731

329—331

352

685—686

901—903

720

377

901

895
105, 355
-358,361
383—385
901

835

48-49

356

357—358, 361

Sablar ....
Sackarin

1094—1095

207

140

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Sadelgjordsväv ................	Tulltaxe- nummer. 557—558
Sadelmakararbeten ........	305
Saffran samt essenser och
extrakter därav............	85
Safrol ................................	259
Saft, bär- och frukt- .......	147—148
Salicylsyra .......................	181
Salpeter:
chile-................................	292
kalk-................................	292
Salpetersyra ....................	180
Salter:
anilin-, naftol- etc.........	206
mineralkäll- ................	221
stassfurterkali-, ej s. n.	292
— »— av sulfoxylsyra el-
ler hydros vavelsy rlighet	203
Saltsyra .........................	179
Samlingspärmar för brev etc., ävensom delar där-
till av papp etc. ........	380-381
Sammet; se Vävnader. Sand:
järn- och stål- ............	728
ej s. n............................	162
Sandpapper ........................	659
Sandsten, arbeten därav; se Sten. Sardeller, saltade eller in-
lagda ............................	13
Sardiner ..........................	142
Saxar:
bult-................................	824
fason järn-: vägande mer än 8 000
kg............................	957
andra (se Klippma-
skiner)....................	953 - 956
hår- och kreaturs-, tan-
dade ...........................	826
metalltråd- ....................	824
plåt- ..............................	824
skräddar- ....................	826 -830
trädgårds- ..................	824-825
ull- ...............................	824
ej s. n.............................	827—830
Saxofoner ........................	1089
Schalar, avpassade:
ylle- ................................	480
andra; se Vävnader.

Segel...................................	Tulltaxe- immmer. 572
Segelduk: bomulls-, oblekt och ofärgad, vägande minst 650 g per m2 etc.............................	486
annan; se Vävnader. Segelgarn; se Tågvirke. Selen...................................	177
Senap ...............................	78-79,139
Shantung, ofärgad eller naturfärgad....................	472
Sickativ ...........................	252
Sidvagnar till motorcyklar	1054
Sidventilglas ...................	699
Sifoner av järn...............	731
Sigillack ............................	276
Signalsäkerhetsanordnin-gar: ej s. n. delar där-till .................................	1051
Silke, även konstsilke ....	o. anm. 393-394
— »— ej s. n.....................	396-397
Se i övrigt Garn, Väv-nader etc. Silplåtar ...........................	o. anm. 900
Silver: arbetat ........................719—720, 722
bladsilver och glans-silver ....................	935
oarbetat, ävensom skrot	719
Silvernitrat........................	196
Silverstål............................	748, 761
Sirap.................................	122
— »— stärkelse-...............	123
Sjöskum...........................	162
Skacklar ............................	1059
» ämnen därtill av trä...................................	344
Skaft, av papper (verktygs-) ........	377
trä: till yxor, släggor, hammare, korpar, krattor, skyfflar, spadar, grepar, hackor, liar och högafflar ................	342

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65. 141

Skaft, av (forts.) trii (forts.) till andra redskap	Tulltaxe- nummer.
eller verktyg ........ Se även Knivskaft; —»— till paraplyer och	342—343
parasoller ...................... Skarpsill, kryddad eller	636
saltad ..........................	12—13
Skarv bultar med muttrar	1053
Skarvjärn ........................ Skedar, av	1047
järnplåt, förtenta ........ andra oädla metaller än	874
järn ........................... Skenor, järnvägs- och	920—922
spårvägs-........................	749
—»— s. k. pansar- ........	747
Skenskor .......................	1049
Skeppsbottenf ärger............	241
Skeppsknän .......................	793—794
Skeppskronometrar ........ Skiffer; se Sten.	1079
Skifferoljor ................... anm,	. 1 t. 174
Skiftnycklar ................... Skinn; se Hudar och skinn; —»— arbeten därav; se Läder- och skinnar-beten. Skjortbröst, stärkta och	836
strukna ..........................	588
—»— av papper ............	385
Skjutdörrullar av järn ...	866
Skjutgevär ........................ Skodon, hattar, para-plyer, käppar, konst-gjorda blommor m. m.	1097
(XII).............................. Skodon:	616—644
kautschuks-....................	622
andra ...........................618-	-621,623
Skoklackar av kautschuk	328
Skol- och skräddarkrita .... Skor:	251
halm- ............................	617
trä- ................................	616
Skosulor av kautschuk. .. Se även Inläggssulor. Skövlar och ugnsspadar	328
av trä ............................	342

Skrapor, kreaturs-............	Tulltaxe- nummer. 801
Skridskor...........................	872—873
remmar därtill ... anm. t.	872—873
Skrivpennor av oädel me-
tall ................................	931
Skrivstift...........................	1146
Skrivtavlor av sten ........	652
Skrivtygsartiklar, av
cement...........................	665
gips ...............................	670
metall:
oädel, annan än järn	923—925
annan; se metallen, arbetad;
sten ................................	655
Skrot, av
järn ................................	725, 881
andra oädla metaller ....	894
ädla metaller ................	719
Skruvar av järn ............	851—855
Skruvknektar av trä.......	342
Skruvmejslar ....................	835
Skruvnycklar (ej skift-
nycklar) ........................	802
Skruvstycken ....................	803—804
Skruvtvingar, av
järn ................................	836
trä...................................	342
Skruvväxlar ....................	991—992
Skräddarkrita....................	251
Skurdukar ......................	564
Skurmedel, ej s. n., inne-
hållande fett, olja m. m.	268—270
Skyfflar av järn, ej hus-
geråds-............................	800
Skyltar, reklam-; se Re-klamskyltar. Skyltfigurer samt för skyltning avsedda före-
mål, överklädda............	1147
Skyttlar av trä ................	344
Skåp av järn, för verktyg,
kläder m. m. ................	861
— »— verktygs-, med sor-
terade verktyg ............	841
Skärcirklar........................	835
Skärmar av spånadsvaror:
avdelnings-....................	575
säng-..............................	577-578
—«— möss- ....................	1138

142

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Skäror ................................	Tulltaxe- niimmer. 799
Skärp; se Bälten. Sköldpadd: arbeten därav, ej s. n.	1105, 1107
oarbetad ........................	27
Skördegarn ........................	445
Sladdar ............................	974
Slagg ................................	169
—»— tomas- ....................	292
Slaglod (lödmedel)............	895
Slamcentrifuger................	978—979
Slangar, av kautschuk ....................	329—331
Se även Automobil-och Velocipeddelar; spånadsvara .................	562—563
Slidskåp för maskiner ....	982
Slip- eller polerpapper ....	659
Slip- och polerskivor av trä	343
Slip- och putsmedel: innehållande fett, olja m. in. .......................	268—270
mineraliska, oarbetade	163
Slip-, bryn- och polerste-nar ...............................	645—647
Slussventiler av järn ... 731, 995 — 998
Slutare (se Fotografikame-ror) ................................	1069
Släggor ..............................	805—807
Smidesässjor ....................	952
Smink ................................	261
Smällare ............................	289
Smältpatroner....................	1020
Smältstycken av järn ...	746
—»— (elektriska säker-hetsapparater) ................	1020
Smärgel ............................	163
Smärgelpapper ................	659
Smör: konstgjort ....................	115
naturligt .......................	23
Smörfärger........................	238
Smörjmedel, ej s. n., i vil-ka fett eller olja ingår	272
Smörjoljor ........................	272—273
Snabbsvarvstål ...............	748
Sniljgarn; se Garn. Snäckor, skal därav: arbetade ........................	1105, 1107
oarbetade........................	27

Tulltaxe nummer.

Snällpressar........................ 966

Snören, elektriska lednings-
........................... 1034—1040

—»— och andra snörmakararbeten
av spånadsvaror: -

bandliknande, flätade

etc. snören ............	540—543
elastiska snören........	536—537
arbeten därav, ej
s. n.....................	579—581
ej s. n.........................	544—545
Snörliv...............................	582-584
Socker ................................	120-121
druv-, frukt-, mjölk- och
stärkelse-....................	123
malt-...............................	124
Sockerbetor........................	45-46
Socklar till glödlampor ...	1014
Soda, kaustik ....................	188
Sofföverkast av silke,
plyschartade ................	473
Soja ..................................	118
Sojabönor ...........................	96
Solfjädrar (ej av trä, papp
eller papper) ................	642—643
Solv, av
järntråd .......................	846—847
spånadsämne ................	562-563
Solvtråd av järn ...........	765—767
	o. anm.
Soppor, kondenserade ...	118
Spadar, ugns- (av trä) ....	342
Spannmål:
malen ............................	89—92
omalen............................	87-88
Sparrhorn ........................	802
Sparris................................	56
Sparrsockar .......................	835
Spegelglas ........................	700—705
arbeten därav, ej s. n.	707
Speglar .............................	706
Spel, sällskaps- ................	1126
Spelkort; ävensom ark,
avsedda att sönderskä-
ras till spelkort............	382
Spetsar, spetsvävnader och
tyll, ej s. n.................	546—548
Spetsglans ........................	162
Spett....................................	805—807

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

143

Spik, stift och nubb, av järn:	Tulltaxe- nummer.
möbel- ........................	848
räls- ............................	1048
ej s. n.........................	849-850
zink ................................	914
andra oädla metaller. .. Spindlar, av	914-915
järn ................................	859
trä .................................	344
Spiralborrar .................... Spiralfjädrar; se Fjädrar.	834
Spiralslangar ....................	329
Spiror, trä- ....................... Spisar, järn-, för eldning med gasformigt eller	337
flytande bränsle ........... Spolcisterner av icke smid-	869
bart järn ....................... Spolpipor, av	732-733
papper ............................	377
trä ................................	344
Sporer (fröstoft)................	101
Sporrar ......................... Sprats (brissling) o. dyl. fiskslag, inlagda såsom	867—868
sardiner ........................	142
Sprit ................................... Se även Träsprit. Spritblandningar, icke	157—158
drickbara, ej s. n.........	253
Spritdrycker ....................	154—158
Sprängämnen, ej s. n.....	286
Spån, trä- ........................ arbeten därav:	341
hattflätor...................	356
andra, ej s. n. 357—358,360 — 361 Spånadsvaror, ej s. n., endast tillklippta etc.,
fållade och kantade .... —»— i förening med	565 o. anm.
finare metalltråd ....... Spånadsämnen samt ar-	610-613
beten därav (XI) ........ Spåranordningar:	393—615
delar därtill, ej s. n..... Se även Järnvägs- och spårvägsmateriel.	1049
Spårkorsningar ................	1047

Tulltaxe nummer.

Spårramar ........................ 1047

Spå rvägsmater iel; se J ärnvägsmateriel.

Spårvägsskenor ................ 749

Spårvägsvagnar................ 1043—1045

Se även Järnvägs- och
spårvägsmateriel.

Spårväxlar ....................... 1047

Spännen, väst- och byx- 930

Stabbar till ång- och lufthammare
........ anm. 1 t. 954—956

Stagbultkoppar med hål 902

Stam- och rotknölar, ej
s. n., lökliknande, av

blomsterväxter ............ 35

Stanniol ............................ 934

Stassfurterkalisalter,ej s.n. 292

Statorer ........................... 1005

Stav, sågad........................ 337

Stavar, glas- .................... 713

Stearin .............................. 111

Steg (för boktryckerier)... 936

Sten- och mineraliska
ämnen, arheten därav;
lervaror; glas och glasvaror
(XIII) ................ 645—718

Sten:

gips-................................ 162

kalk-................................ 162

trippel- och wienerpim sten

............................ 646

ädelstenar, oinfattade ... 723

ej s. n............................ 162

—»— arbeten därav:
ampelskålar o. dyl. be lysningsartiklar.

....... 655

grifflar............................ 652

kalk-, opolerade och

oslipade .................... 656

kvarn-, defibrör- och

kollergångsstenar .... 648—650

litografisk sten ............ 652

prydnadsföremål........... 655

sand-, opolerade och

oslipade .................... 656

skivor och plattor av

marmor .................... 653—654

skrivtavlor .................... 652

slip-, bryn- och poler stenar

........................ 645—647

144

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Tulltaxe nummer.

Sten: arbeten därav: (forts.)

takskiffer ....................... 651

toalett-, skrivtygs- och

bordsartiklar ............ 655

för tekniskt bruk, ej

s. n............................. 651

ej s. n............................. 655—658

— »— konstgjord:
arbeten av konstgjord

alabaster ............... 655, 657—658

ej s. n. arbeten ... anm. t. 664—667

Stenkol ............................	170
Stenkolstjära .................... destillationsprodukter	172—173
därur ........................	173
Stennötsknappar.............. Stentrycks färger; se Bok-trycksfärger.	1135
Stereotyper........................	938
Stickmaskinsnålar ............ Stift; se Spik.	928
Stigbyglar .....................	867—868
Stilar (typer) ....................	936
Stjärnanis ........................	77
Stoft (s. k. ullstoft) ........ Stolpar, lednings- och	393
lykt-, av järnrör ........ Stomryggar till pianon	780
anm. 2 t.	1086-1087
Stoppnålar ........................	928
Strumpeband .................... Strumpstolsarbeten och andra genom virkning, stickning eller knytning tillverkade varor, ej hänförliga till annat	579—581
nummer ........................ —»— kläder och andra sömnadsarbeten därav,	549-555
ej s. n. Stryk- och pressjärn: för uppvärmning med	590 -591
elektricitet ................	1041
flytande bränsle ....... ej s. n., av icke smid-	869
bart järn ................	732—733
Strålkastare, elektriska ...	1012
Sträckmaster .................... Sträckmetall av järn-	791
plåt .................. anm. 2	t. 768—776

Strängar av kautschuk. ..	Tulltaxe- nummer. 326, 328
Strömsamlare....................	1005
Strömställare ....................	1021-1023
Stubintråd ........................	288
Studsarur .......................	1078—1079
delar därtill:
urfoder........................	1078—1079
andra ........................	1084—1085
Stål och stålvaror; se Järn och järnvaror.
Stålpansarrör ....................	1030
Stålsand ............................	728
Stålull ................................	746
Städ, klensmides- ............	802
Stämjärn............................	811
Stämplar, tryck-...............	936
Stänger, av
bly ................................	904
celluloid, galalit m. fl. formbara, konstgjorda
ämnen ........................	1108
järn: bearbetade, avsedda
till betongarbeten	747
compoundstål (med olika hårdhetsgra-der i tvärsektion); med in valsade mön-
ster etc.................	747
råstänger och råske-
nor ........................	746
smidda .......................	748
verktygsstål ...........	748
kautschuk ....................	328
metall: oädel, annan än järn,
bly eller tenn........	905—906
ädel ............................	719
tenn ................................	904
vulkanfiber....................	383—385
Stängseltråd och stängsel-
duk ................ anm. 3	t. 760—767
Stärkelse ............................	95
Stärkelseklister ................	281
Stärkelsesirap ...................	123
Stärkelsesocker ................	123
Stödskenor ........................	1047
Störrom (kaviar) ............	16
Sulfat:
aluminium- ...................	192

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

145

Tulltaxe nummer.

Sulfat: (forts.)

ammonium-.................... 203

for ro-............................... 193

koppar- ........................... 194

metall-, ej s. n............. 203

Sulfatharts ...................... 104

Sulfiter av metaller eller

ammonium .................... 203

Sulfoxylsyra: salter därav 203

Sul- och bindsulläder .... 294—295

stycken därav, utstansade,
utskurna eller

utklippta ................... 298

Sulor, inläggs-; se Inläggssulor; —

»— till skodon; se Skosulor.

Superfosfat ........................ 292

Superoxider....................... 204

Svamp:

järn-................................ 725

tvätt- ............................ 27

Svampar, ätbara ............ 60

Svansar, konstgjorda (se

Pälsverk)........................ 315

Svartkrita ........................ 250

Svartkrut ....................... 283

Svarvjärn ........................ 811

Svavel.............................. 177

Svavelkalium.................... 177

Svavellever........................ 177

Svavelnatrium ................ 177

Svavelsyra ....................... 179

Svavelsyreanhydrid ....... 179

Svetsmedel, ej s. n......... 219

Svin................................... 5

Sviskon ............................ 69

...... ( 989—990

Svänghjul ........( anm. 1 t 947_951

Sydvästar ........................ 627

Sylar ................................ 840

Syllar:

järn ................................ 1047

trä- .............................. 337

Syllbultar med muttrar 1053

Sy- och nåtlingsmaskiner 967—968
bordskivor, socklar, huvar
och andra delar
därtill av trä............ 970

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 saml.

Tulltaxe nummer.

Sy- och nåtlingsmaskiner
(forts.)

nålar till symaskiner 928

ställningar därtill av

järn ............................ 969

Symaskinsringar av kautschuk
......................... 334

Synålar ........................... 928

Syren ............................... 38

Syringar .......................... 930

Sytråd av bomull ........... 443

Sågar, sågklingor, sågblad
och sågbladsämnen,
andra än stensågblad... 820—823
— »— järn bågar därtill... 803

Sågramar.......................... 961

Sågställningar och delar

därtill, av trä................ 343

Såpa.................................... 266

Såser................................... 118

Säckar................................ 570—571

Sädeskrossar .................... 975

Sädessorterare.................... 975

Säkerhetsapparater........... 1019—1020

Säkerhetsproppar ............ 1020

Sällskapsspel .................... 1126

Sängar, järn-; ävensom
gavlar, bottnar och sido stöd

därtill.................... 870 — 871

Sängbottnar av järntråd

med ramar av trä........ 870

Sängkläder ........................ 577—578

Sängskärmar .................... 577—578

Sättstampar........................ 805 — 807

Säv, arbeten därav:
flätor:

hatt-............................ 356

ej s. n. ....................... 356

mattor till varuembal lage

............................ 356

rep .................................. 356

andra arbeten, ej s. n. 357—358, 361

Sökare (se Fotografikameror)
........................ 1069

Söljor till seldon eller

remtyg....................... 867—868

Sömnadsarbeten, ej s. n.,

av spånadsvaror............ 589—609

Sötningsmedel, konstgjorda
.................................... 207

Öl höft. (Nr 65.) 10

146

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Tulltaxe nnmmer.

Tackjärn:

granulerat ....................	728
tackor eller gösar ........	725
Se även Ferrolegeringar.
Tackjärnsbrunnar ............	731
Tafflar; se Pianon.
Tagel ..............................	28—29
arbeten därav:
rep ...........................	29
vävnader ...................	485
ej s. n.........................	644
Tagelsurrogat...................	106
Takpannor av glas ........	699
Takskiffer ......................	651
Talg....................................	109
Talk ..............................	162
Tallfrö................................	97
Tandpasta ........................	261
Tandpulver........................	261
Tangentskivor, av
ben etc. ........................	1105
celluloid, galalit m. fl. formbara, konstgjor-
da ämnen ................	1108
trä..................................	337
Tannin................................	228
Tapeter och tapetbårder..	373—374
Tarmar...............................	33
Tartrater av metaller eller
ammonium .................	203
Tavelramar........................	1141—1143
Te........................................	76
Teckningar........................	1148
Tegel ..............................	o. anm. 674—677
— »— glas-........................	o. anm. 699
Tekniska (för tekniskt bruk avsedda) artiklar, ej s. n., av guld, silver eller pla-
tina .....................	719
kautschuk ................	334
lava ............................	649
lera ...........................	685
läder eller skinn	304
papp eller papper	385
spånadsvara ............	561-563

Tulltaxe immmer.

Tekniska artiklar (forts.)
poler- och andra
skivor av stampad
filt............... 532, 535

sten ............................ 651

Telefonapparater................ 1024

delar därtill, ej s. n. ... 1024

Telefonapparater för trådlös
telefoni ................. 1042

Telefonväxlar, telefonväxelbord
samt delar

därtill, ej s. n. ........... 1024

jacklister till telefonväxelbord.
............... 1042

Telegrafapparater ........... 1024

delar därtill, ej s. n. ... 1024

apparater för trådlös

telegrafi ................... 1042

Tendrar .......................... 993

Tenn:

arbeten, ej s. n........ 923—925, 927

Se i övrigt Plåt, Rör
etc.;

oarbetat, ävensom skrot 894

Termometrar ................... 1063

Terpentin ....................... 104

Terpentinolja ................... 210

Terpineol............................ 259

Tetrahydronaf talin............ 173

Tidningar, tidskrifter och

modejournaler............... 386

Tidningspapper ................ 368

Tillslutningsanordningar
å glasflaskor .... anm. t. 709—711

Timmermanspennor ........ 249

Timotejfrö ........................ 99

Tiokarbanilid .................... 206

Tjära:

stenkols- ....................... 172—173

destillationsprodukter

ur stenkolstjära ... 173

trä- ................................ 208

Tjärlilt .............................. 363

Toalettartiklar, av

cement............................ 665

gips ............................... 670

metall:

oädel, annan än järn 923—925
annan; se metallen,
arbetad;

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65. 147

Toalettartiklar, av (forts.)	Tulltaxe- nummer.
sten ..........................	655
Toalettvatten ....................	262
Tobak och tobaksvaror ... Tobakspipor samt huvu-	159
den och skaft därtill...	1144—1145
Toluidin ..........................	206
Toluylendiamin ................	026
Tomasfosfat ...................	292
Tomasslagg, omalen Tonbord till orgelharmo-	292
nier ........................	1091
Tonfisk, konserverad........ Torkgaller av järntråd	142
anm. 3	t. 760—767
Tornur................................	1080
delar därtill ................ Torrdestillationsproduk-ter, ej s. n., av	1085
stenkolstjära o. dyl.	172—173
trä eller harts...........	208
Torrmjölk ...................	21
Torrplåtar, fotografiska...	226
Torskrom i tunnor ........	15
Torvbriketter ...................	170
Torvmull och torvströ ....	170
Traktorer ...........................	980
Transformatorer................	999—1003
Transmissioner ...............	989—990
Transportmedel (XVII) Transportremmar; se Eem-mar.	1043—1062
Trasmattor ........................	471
Trassel ...............................	393
Trippel ...............................	163
Trippelsten ........................	646
Triörer................................	975
Trolleytråd (kontakttråd)	909-910
Trottoarglas ...................	697
arbeten därav, ej s. n. Tryckalster:	698
makulerade..................	362
ej s. n.............................	391—392
Tryckpressar ....................	965-966
Tryckstämplar ...............	936
Trycksvärta .................... Tråd, av	239
bomull............................	443
järn ..............................	760-767
stängseltråd anm. 3	t. 760—767

Tråd, av (forts.)	Tulltaxe- nummer.
solvtråd .................... överspunnen eller överklädd med spå-nadsämne eller pap-per ; ävensom arbe-	765- 767 o. anm.
ten därav, ej s. n.	842
kautschuk .................... metall: oädel, annan än järn:	326
icke isolerad ........	907-911
isolerad ................	1032—1040
ädel ....................... vegetabiliska spånads-ämnen, andra än konstsilke, bomull,	720
kokostågor och jute	441—442
— » — gulddragar-............ —»— kol-och metall-, till	610
glödlampor ........	1014
—»— stubin- .................	288
Trådgardinsvävnad ........	547—548
Tråg av glas .................... Träd, förädlade, av äpple, päron, plommon och	699
körsbär ........................ Se i övrigt Växter.	39
Trädgårdssaxar ................	824—825
Träkol ............................	338
Trämjöl ...........................	341
Tränsar av järn............... Träskivor, hoppressade, s. k. kryssfaner (ej av	867—868
furu eller gran)............	340
Träskor	616
Träskruvar av järn ........	851—854
Träsnideriverktyg............	834
Träsprit ........................... Träspån; se Spån;	211
—»— hattflätor därav ....	356
Trätjära ............................	208
Träull ................................ Trävaror och kork samt arheten därav; korg-	337
makar arbe ten (IX) .... Trävaror:	337-361
bearbetade, ej s. n..... Se i övrigt de olika benämningarna;	345—348

148

Kungl. Maj:ts ■proposition Nr 65.

Tullfcaxe nummer.

Trävaror: (forts.)
oarbetade, bilade
sågade ...............

eller

337

Ugnsspadar av trä .....

Ull och andra djurhår.

Tulltaxe nummer.

342

393

Tröskverk .......................	972	nader etc.
Tubpressar ........................	835	Ull:
Tungspat .......................	162	bly- ................................	894
Tunnband .......................	337	glas- ................................	695
Tunnbindararbeten ........	341	konst- ............................	393
Turistsäckar ....................	1124	stål- ................................	746
Turkrödolja ......................	266	trä- ................................	337
Tusch ...............................	248	Ullfett ..............................	109
Tvål ...................................	264—265	Ullsaxar ............................	824
harts- ...........................	209	Ullstoft ...........................	393
Tvålsurrogat .....................	265	Underreden till järnvägs-
Tvättmedel, ej s. n., inne-		och spårvägsvagnar ...	1051
hållande fett, olja etc.	268—270	Ur och urdelar ................	1076—1085
Tvättställ av lera, ej fa-		Urfjädrar...........................	845
jans- eller porslinsvaror	687		o. anm.
Tvättsvamp.......................	27	Urfoder, lösa ....................	1078—1079
Tyll, ej s. n.....................	546-548	Urtavlor ...........................	1084—1085
silkestyll, broderad med		Urverk, lösa, till
glaspärlor o. dyl. ... anm. 2 t. 585	fickur ............................	1083
Tågvirke och linor:		vägg- och studsarur ...	1084
av bomull ............. 444,	454—455
—»— samt bind- och segel-
garn av andra vege-		V.
tabiliska spånadsämnen
än bomull .................	445—455	Vadd, av
Täcken, stickade...............	577—578	cellulosa ........................	369-371
Tält ..............................	574	spånadsämnen................	395
Tänder, konstgjorda ........	715	Vagnar:
Tändhattar ........................	287	barn- ............................	1058
Tändmedel, ej s. n., för pro-		block- .........................	981
jektiler och skjutvapen	1101	järnvägs- och spårvägs-	1043—1045
Tändstickor........................	290	sid-, till motorcyklar...	1054
— » — bengaliska ............	289	Vagnsfjädrar, ej s. n. ...	792
Tändsticksämnen av asp	337	Vagnshjul; se Hjul.
Tänger samt skänklar där-		Vagnssmörja ....................	272
till ...................................	831—833	Vakuummetrar ................	1064
Tätningar; se Packningar.		Valrosshudar ....................	294-295
		Valrosständer: arbeten
		därav ............................	1106
u.		Valsar:
		borst- ...........................	986—988
Ugnar:		press-, med stativ, för
elektriska härd-............	1041	textil- eller pappers-
för industriella ändamål	952	industri ...................	994
ej s. n., för eldning		till sädes- och oljekaks-
med gas eller flytande		krossar........................	985
bränsle........................	869	ej s. n.............................	986-988

Kungl. Maj.ts -proposition Nr 65.

149

Valscylindrar; se Valsar. Valsmassa samt arbeten därav ............................	TuJltaxe- nummer. 278
Valsstolar .....................	994
Valsverk för metallindu-strien ..........................	953—956
Valsämnen av trä, för textilindustrien ...........	337
Vanilj och vanillin samt ersättningsmedel därför	86
Vantar; se Strumpstols-arbeten. Vapen och ammunition (XIX) ......:...................	1094—1104
Varmluftsmotorer ............	947—951
Varor, ej annorstädes upptagna (XX) ............	o. anm. 1105-1151
Varor, som icke kunna hänföras under någon av de i tulltaxan upp-tagna bestämmelser ...	1150—1151
Vaselin................................	176
Vass, arbeten därav, ej s. n............................ 357—358, 361
Vatten, mineral-................	144
Vattenglas ........................	192
Vattenmätare ....................	1063, 1065
Vax: jord- (ozokerit) ............	175
montan- ........................	175
ej s. n............................	116-117
Vaxarbeten, ej s. n.........	274—275
Vaxduk ............................	460
Ved ...............................	337
Vegetabiliska ämnen (II)	34—106
Vekar, lamp- och ljus- ....	556
Wellpapp och wellpapper	377
Velocipeddelar: av kautschuk................	331, 335
ej s. n., särskilt inkom-mande ........................	1057
Velocipeder........................	1056
Velocipedlyktor, elekt-riska ..............................	1013
Ventiler, av järn: luftväxlings- ............	732—733
sluss- .................... 731, 995—998
kautschuk ....................	334

Tulltaxe nummer.

Ventilkulor av kautschuk	334
Verktyg:
för stenarbeten (ej pneu-
matiska) ....................	805—807
pneumatiska ................	994
sorterade, uppfästade å
kartor (ej leksaker)	841
träsnideri- ..................	834
Se även Knivar samt de
olika benämningarna.
Verktygsetuier med verk-
tyg ................................	841
Verktygshandtag av trä	343
Verktygslådor och verk-
tygsskåp med verktyg	841
Verk tygsskaft, av
papper ............................	377
trä ...................................	342—343
Verktygsskåp av järn ....	861
Verktygsstål ....................	748
Vermiceller........................	132
Vete ....................................	88
Vevaxlar och vevstakar	983—984
Vicker ................................	87
Wienerpimsten ................	646
Vin ...................................	149-153
Vindruvor ........................	64
Vinkel järn ........................	749—751
Vinsyra ............................	181
Vippor, damm- och puder-	1113
Viror (ändlösa) ...............	912
Visare till ur....................	1084—1085
Visitkort ............................	391
Vismutföreningar ............	203
Vitbetor ...........................	45—46
Witherit ............................	162
Vitkål ...............................	54
Vitriol:
järn-...............................	193
koppar-.........................	194
Vulkanfiber i plattor........	365
—»— i rör och stänger	383—385
Vykort ..........................	389
Vykortsal bum samt delar
därtill ............................	379
Vågar ...............................	1072—1075
Vägbomsanordningar: ej
s. n. delar därtill ........	1051
	o. anm.

150

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Väggbonader, avpassade:	Tulltaxe- nummer.
av ull ............................ andra; se Vävnader. Väggplattor; se Plattor.	480
Väggur............................. delar därtill:	1078—1079
urfoder........................	1078-1079
andra ........................	1084—1085
Vältar, ång- och motor-	980
ej s. n.............................	974
Vändskivor........................	1049
Värjor ...............................	1094—1095
Väskor ...........................	1119—1123
Väst- och byxspännen ....	930
Vätesuperoxid.................... Vävnader:	204
bokbindarklot................ innehållande finare me-	456
talltråd ......................	611—613
labelklot ........................	456
polerduk ...................... bomullsvävnad för	660
tillverkning därav	anm. t. 456
sadelg jords-................... sammanklistrade, fer-nissade eller lackera-	557—558
de .............................	457—460
spets- ...........................	546—548
trådgardins-..................	547—548
vattentäta ....................	457—460
vaxduk .......................... ej s. n., av	460
bomull.....................	486-511
jute kokostågor eller ko-	514-516
kosgarn lin, hampa, ramie och andra vegeta-biliska spånadsäm-	512-513
nen, ej s. n. ........	517—531
silke ......................... tagel eller andra djur-hår än ull eller av	472—478
människohår ........	484-485
ull ............................ —»— ej s. n., endast till-klippta etc., fållade och	479—483
kantade ........................	565

o. anm.

V äxelf ör reglingsanordningar:
ej s. n. delar
därtill ............................

Växeltungor ....................

Växter, ej s. n.:

konstgjorda och delar

därtill .......................

köks-; se Köksväxter;

levande.......................

Växter, ej s. n.: (forts.)
torkade eller annorledes

preparerade ...............

Växter och växtdelar, till
färgning användbara ...
Växtfett ............................

Xylidin ....................

Ymp vax

Yxor

Yxskaft

Zink:

arbeten därav, ej s. n.
Se i övrigt Plåt, Rör
etc.;

oarbetad, ävensom skrot

Å.

Åkdon, ej s. n. ................

Ånghammare ....................

Ångpannezink ................

Ångpannor ........................

arbeten av valsad järnplåt
därtill ................

Tulltaxe nummer.

1051
o. anm.
1047

638—639

38—40

41-42

102

112—114

206

116

808

342

923—926

894

1054
954—956
o. anm.
896
939-942

941—942

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65. 151

	Tulltaxe- nuinmer.
Ängvältar ........................	980
Ärder ................................	975
Årämnen	337
Ä. Ädelstenar, oinfattade ... Ägg, äggula och flytande	723
äggvita Ämnen, konstgjorda, form-	25

bara................................ 1108—1110

Äpplen:

färska ............................ 67 —68

skal och kärnhus därav 70

torkade........................... 73

Ärmhållare........................	Tulltaxe- nummer. 579-581
Ärm lappar .......................	566—567
Ärter: tjänliga till människo-föda ...........................	88
andra ............................	87
Ättika och ättiksyra........	183—185
ö. Överdelar, nåtlade, till
skodon ............................	620
överspänningsapparater	1020
övertyg till paraplyer eller parasoller........................	568—569

Kungi. Maj-.ts proposition Nr t>5.

153

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott
den 8 februari 1929.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Tuygger, statsråden
Lubeck, Wohlin, Beskow, Lundvik, Boeell, von Steyekn, Malmberg,
Lindskog, Bissmaek, Johansson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wohlin, anmäler efter gemensam
beredning med cheferna för jordbruks- och handelsdepartementen ett
av särskilt tillkallade sakkunniga avgivet betänkande med förslag till ny
förordning med tulltaxa.

Föredraganden anför därvid följande:

Nu gällande tulltaxa är i huvudsak grundad på det förslag till förordning
med tulltaxa, som på sin tid avgavs av 1906 års tulltaxekommitté. Detta
förslag innebar betydande ändringar i den dåvarande tulltaxan. Man frångick
sålunda den alfabetiska ordningsföljden mellan rubrikerna och hopförde
i stället systematiskt artiklar av samma eller närstående slag. Därjämte
ökades antalet tulltaxerubriker från 740 till 1,281. Vidare underkastades
tullsatserna en ingående revision, vilken bland annat resulterade däri, att de
förutvarande värdetullarna i stor utsträckning ersattes med vikttullar.
Kommitténs förslag blev i allt väsentligt grundläggande för den nya tulltaxa,
som antogs av 1910 års riksdag. Denna taxa, som enligt sin lydelse
var avsedd att träda i kraft den 1 december 1911, tjänade såsom grundval
för de i slutet av år 1910 inledda traktatförhandlingarna med Tyska
riket, vilka förhandlingar föranledde utfärdandet av 1911 års tulltaxa. De
ändringar och tillägg, som denna taxa företedde vid jämförelse med den av
1910 års riksdag antagna, voro en följd av resultatet av nämnda förhandlingar.
Sålunda vidtogs ett stort antal nedsättningar och bindningar i tullsatserna.
I fråga om den formella gestaltningen skilde sig denna taxa icke
nämnvärt från den närmast föregående. Dock ökades, ävenledes såsom en
följd av traktatförhandlingarna, antalet tulltaxerubriker ytterligare, så att
detsamma kom att uppgå till 1,325.

De ändringar, som 1911 års tulltaxa sedermera undergått, hänföra sig
huvudsakligen till höjningar eller sänkningar av ett antal särskilda tullsatser.
En stor del av dessa ändringar har föranletts av vissa under de senare
åren avslutade handelsavtal med främmande makter. Ändringarna hava
i åtskilliga fall medfört en uppdelning av tulltaxerubriker, varigenom specia -

Historik
rörande gällande
tulltaxa.

Framställda
ändring syrkanden.

Utredning av
sakkunniga.

Departementschefens
yttrande
den 23
januari 192 5.

154 Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

liseringen än mera ökats. Sålunda upptager taxan för närvarande sammanlagt
1,387 olika positioner. Med avseende å den tekniska utformningen
har 1911 års tulltaxa eljest icke undergått några nämnvärda förändringar.

Särskilt under åren efter världskriget hava vid olika tillfällen önskemål
framförts om förenklingar i gällande tulltaxa. Från importhandelns
sida har framför allt påyrkats en minskad specialisering av taxan. I allmänhet
har önskan uttalats om större koncentration och överskådlighet i
tulltaxans uppställning samt om tydligare formulering av de särskilda tulltaxerubrikerna.
Ävenledes hava krav framställts på en överarbetning av
tulltaxan i syfte att förebygga oformligheter och ojämnheter i tullbeskattningen.
över huvud taget har gjorts gällande, att den nuvarande tulltaxan
borde underkastas en genomgripande teknisk revision, så att de olika
tulltaxebestämmelserna kunde i praktiken tillämpas med större snabbhet,
säkerhet och likformighet än vad för närvarande vore fallet.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 23 januari 1925 bemyndigades dåvarande
chefen för finansdepartementet att tillkalla högst tre sakkunniga personer
för att inom departementet verkställa utredning och avgiva förslag
i fråga om revision av gällande tulltaxa. I det yttrande till statsrådsprotokollet,
som föregick detta beslut, anförde departementschefen i huvudsak
följande:

»Den 15 juni 1924 avgav tull- och traktatkommittén betänkande angående
tullsystemets verkningar i Sverige före världskriget. Betänkandet inledes
med en historisk överblick av tullsystemets utveckling; därefter lämnas en
framställning och prövning av de viktigare argument, som anförts till stöd
för en skyddsvänlig tullpolitik, samt en kort översikt av tullsystemets finansiella
betydelse; huvudparten av betänkandet upptages av en undersökning av
tullsystemets betydelse och verkningar dels i avseende på produktion och
konsumtion i allmänhet, dels i avseende på olika grenar av den produktiva
verksamheten; det avslutas med en undersökning angående tullsystemets
betydelse för den ekonomiska krigsberedskapen.

Genom beslut den 19 december 1924 förklarade Kungl. Maj:t, att det åt
tull- och traktatkommittén lämnade uppdraget skulle, i den del det icke
slutförts, upphöra med utgången av år 1924.

Något förslag till ändring i större eller mindre omfattning av vårt nuvarande
tullsystem har icke framlagts i kommitténs betänkande. Emellertid
torde man kunna säga, att de verkställda utredningarna lämna ett omfattande
material och väsentliga hållpunkter för ett bedömande av frågan om
grunderna för vår framtida tullpolitik.

Oberoende av ställningen till denna omfattande fråga synes nu utredning
böra igångsättas angående sådana åtgärder, om vilkas lämplighet meningarna
icke behöva vara delade.

I första hand erfordras en revision av tulltaxan i mera tekniskt avseende,
med huvudsakligt syfte att ernå förenklingar samt större översiktlighet och
klarhet i fråga om tullbeskattningens syftemål. Under den tid, som förflutit
efter tulltaxans antagande, har vidare framträtt behov av en överarbetning
till förekommande av vissa oformligheter i tullbeskattningen, som

155

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

uppenbarligen icke varit förutsedda eller påkallade av vare sig tullverkets
eller näringslivets intressen. Åtskilliga framställningar angående sådana
ändringar hava tid efter annan inkommit till Kungl. Maj:t. Inom vissa av
näringslivets områden hava så betydande förändringar ägt rum, att tulltaxans
varuspecifikation och tullsatser på den grund kunna vara i behov av
komplettering och ändring. Slutligen hava vidtagna ändringar i tulltaxan
i vissa fall medfört ej avsedda verkningar; undersökas bör, huruvida och
i vad mån korrigeringar kunna i sådana fall vidtagas.»

Med stöd av förenämnda bemyndigande tillkallades grosshandlaren E.Röing
och byråchefen i generaltullstyrelsen T. Alsén att såsom sakkunniga biträda
med ifrågavarande revision av tulltaxan. Såsom resultat av sitt arbete överlämnade
de sakkunniga den 12 september 1927 det av mig inledningsvis
omförmälda betänkandet med förslag till ny förordning med tulltaxa. Betänkandet
är publicerat såsom nr 20 i serien Statens offentliga utredningar 1927.

över nämnda betänkande hava, efter särskilda remisser, utlåtanden avgivits
av kommerskollegium den 30 juni 1928, av generaltullstyrelsen den 31 maj
1928 med tilläggsyttrande den 18 december 1928 samt av lantbruksstyrelsen
den 16 november 1928, vilka utlåtanden torde få såsom bilagor vidfogas detta
protokoll (Bil. 1, 2 och 3). Det av kommerskollegium avgivna utlåtandet
åtföljes dels av yttranden från auktoriserade handelskamrar samt andra
korporationer och sammanslutningar inom näringslivet, dels av ett antal
skrivelser från industriföretag och enskilda näringsidkare rörande vissa
särskilda delar av betänkandet. Till generaltullstyrelsens utlåtande äro
fogade yttranden från ett antal lokala tullmyndigheter ävensom en av föreståndaren
för tullverkets huvudlaboratorium avgiven promemoria, avseende
rubrikerna för vissa kemiska artiklar.

I särskilda skrivelser till Kungl. Maj:t eller vederbörande departementschefer
hava efter tiden för betänkandets avgivande från olika håll gjorts
framställningar om ändringar i vissa delar av tulltaxan. En del av dessa
framställningar hava anknutits direkt till det avgivna förslaget till ny
tulltaxa och avse större eller mindre ändringar däri. I flertalet fall hava
emellertid de inkomna framställningarna en större räckvidd. Då så är
händelsen, hava framställningarna här gjorts till föremål för övervägande
endast i den mån de lämpligen synts böra upptagas till prövning i samband
med en huvudsakligen teknisk revision av tulltaxan.

Sakkunnigas
tillkallande.

Yttranden
över förslaget.

Särskilda
framställningar

rörande
tulltaxerevisionen.

Jag går nu att lämna en kortfattad översikt av de sakkunnigas förslag
och däröver avgivna yttranden, och får jag i samband därmed tillfälle att
angiva min ståndpunkt till de olika spörsmål, som den förevarande tulltaxerevisionen
omfattar. Vid behandlingen av ämnet följer jag den av de sakkunniga
tillämpade uppdelningen i en allmän motivering och en specialmotivering.

156

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Huvudprinciperna
för
tulltaxerevisionen.

De sakkunniga,

Allmän motivering.

I enlighet med de för revisionsarbetet meddelade direktiven hava de sakkunniga
företrädesvis inriktat sig på en teknisk överarbetning av tulltaxan.
De ändringar, som den föreslagna taxan företer vid jämförelse med den nu
. gällande, hänföra sig därför huvudsakligen till tulltaxans yttre gestaltning,
såsom gruppindelningen och specialiseringen, tulltaxerubrikernas formulering
m. m. Beträffande motiven för ändringarna; ifråga hänvisas till sid. 172
—182 i betänkandet.

Vad först beträffar gruppindelningen har densamma underkastats åtskilliga
ändringar. Under det att den nuvarande tulltaxan är uppdelad i 16 huvudgrupper
med tillsammans 25 underavdelningar, upptager tulltaxeförslaget
11 huvudgrupper med 37 underavdelningar. Vidare bär specialiseringen
undergått en icke obetydlig inskränkning, i det att antalet tulltaxerubriker
minskats från 1387 till 1106. Samtidigt har ur tulltaxan avlägsnats
ett stort antal av de anmärkningar, som för närvarande äro fogade till
olika tulltaxerubriker. Sålunda hava exempelvis de anmärkningar, »om
innehålla bestämmelser rörande inräknande av visst emballage i den tullpliktiga
vikten, gjorts till föremål för en gemensam, i tulltaxeförordningen
intagen föreskrift, till'' vilken hänvisning lämnas genom bokstavsbeteckningar
vid de särskilda tulltaxenumren. De sakkunniga hava därjämte sökt åstadkomma
en formulering av själva rubrikerna, vilken i möjligaste mån förebygger
missförstånd och feltolkningar. Såsom ett led i denna strävan har
ingått att förkorta och förenkla rubrikerna genom att utesluta sådana bestämningar
och definitioner, som icke äro oundgängligen nödvändiga.

De föreslagna ändringarna i tulltaxans yttre gestaltning hava i begränsad
omfattning medfört jämkningar även i vissa tullsatser. Sålunda har minskningen
av specialiseringen, i den mån densamma skett genom sammanslagning
av tulltaxerubriker med olika tullsatser, föranlett mindre väsentliga
höjningar eller sänkningar av tullen för en del varuslag. Andra dylika ändringar
hava sin grund däri, att^de sakkunniga jämlikt de meddelade direktiven
verkställt granskning av den nuvarande tulltaxan även ur vissa andra synpunkter
än de rent tulltekniska och'' därvid beträffande] ett mindre antal varuslag
tagit hänsyn till inträdda förändringar i vissa förhållanden, som varit
av väsentlig betydelse för bestämmandet av de nuvarande tullsatserna. Enligt
vad de sakkunniga framhålla, hava dock i allmänhet icke föreslagits några
tulländringar,'' som ansetts kunna i nämnvärd grad påverka det fastställda
tullskyddet. Från denna utgångspunkt hava de sakkunniga exempelvis
icke funnit sig böra ingå på en prövning av alla de fall, då tullen å en

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

157

färdig vara icke kan anses stå i riktigt förhållande till tullen å råvaran
eller halvfabrikatet för densamma. Angående de allmänna principer, som
legat till grund för de föreslagna ändringarna av tullsatser, hänvisas till
sid. 158—164 i betänkandet.

Vidare hava de sakkunniga föreslagit vissa ändringar beträffande grunderna
för beräknandet av vikttullar. I ett par fall har sålunda av
tulltekniska skäl förordats övergång från netto- till bruttoförtullning, under
det att i andra fall bruttoförtullning ansetts böra ersättas med nettoförtullning.
Angående de allmänna motiven för ifrågavarande ändringsförslag
hänvisas till sid. 182—194 i betänkandet.

Till frågan rörande tulltaxans formella gestaltning hör ett av de sakkunniga
framlagt förslag, enligt vilket den statistiska varuförteckningen
borde inarbetas i tulltaxan, som sålunda även skulle utvisa den statistiska
uppdelningen av de olika rubrikerna. Beträffande motiven till detta förslag
hänvisas till sid. 194—197 i betänkandet. Av skäl, som där anföras,
hava de sakkunniga icke ansett sig böra för sin del avgiva något förslag
till den sålunda ifrågasatta uppdelningen av tulltaxan på statistiska positioner.
Emellertid hava de sakkunniga utgått ifrån att en dylik uppdelning
borde föreligga i det slutliga tulltaxeförslag, som komme att framläggas för
riksdagen. Såsom en följd härav skulle också, enligt vad i förslaget framhålles,
eventuella ändringar av de statistiska positionerna för framtiden
bliva föremål för riksdagens prövning.

Beträffande de statsfinansiella konsekvenserna av de föreslagna ändringarna
i tullsatserna framhålla de sakkunniga, att det måste möta stora
svårigheter att med någon säkerhet bedöma storleken av deu ökning eller
minskning i tulluppbörden för vissa varuslag, som ett genomförande av
förslaget kunde komma att medföra. Av en verkställd undersökning syntes
emellertid framgå, att höjningarna och sänkningarna i statsfinansiellt avseende
i stort sett skulle uppväga varandra. I

I sitt yttrande över de sakkunnigas betänkande konstaterar kommerskollegium
till en början, att förslagets grundtankar i stort sett mottagits
med tillfredsställelse och gillande av näringslivets representanter. Vissa
anmärkningar och ändringsförslag hade givetvis framställts, men den
allmänna meningen inom de kretsar, de av kollegium hörda näringskorporationerna
företrädde, syntes övervägande vara gynnsamt stämd mot
revisionsförslaget. I sådant hänseende hade kollegium bland annat uppmärksammat
Sveriges industriförbunds uttalande, att det nu föreliggande
förslagets snara antagande syntes förbundet vara till gagn för industrien
och att förbundet därför hoppades, att den mindre omarbetning, som kunde
påkallas av de utav förbundet och andra näringsorganisationer framställda
ändringsyrkandena, bleve verkställd i så god tid, att definitiva förslag kunde
föreläggas 1929 års riksdag.

I fortsättningen av yttrandet ingår kollegium på en närmare behandling

Kommers

kollegium

158 Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

av nyssnämnda ändringsförslag. Därvid hänvisar kollegium bland annat
till ett uttalande av Sveriges industriförbund, enligt vilket det vore en
avgjord nackdel, att lydelsen av den statistiska varuförteckningens olika
littera, såsom av de sakkunniga ifrågasatts, skulle bliva beroende av riksdagsbeslut.
I sitt yttrande över betänkandet har kollegium icke tagit
ställning till denna fråga. Emellertid hava såväl kommerskollegium som
generaltullstyrelsen sedermera i ett den 30 november 1928 avgivet gemensamt
utlåtande med förslag till statistisk varuförteckning uttalat den uppfattningen,
att revisionsförslagets genomförande på denna punkt skulle medföra
en ur näringslivets synpunkt oläglig omgång och tidsutdräkt vid
behövliga ändringar i varuförteckningen. Ämbetsverken hava därför hemställt,
att generaltullstyrelsen liksom hittills måtte bemyndigas, att, därest
ändringar i nämnda förteckning skulle visa sig vara av behovet påkallade,
efter samråd med eller på förslag av kommerskollegium verkställa sådana
ändringar och därom meddela föreskrift. I övrigt har kommerskollegium
icke framställt några erinringar mot förslaget, i vad detsamma avser tulltaxans
formella gestaltning.

Vad härefter beträffar de av de sakkunniga tillämpade principerna vid
avgivande av förslag till ändringar i tullsatser anser kollegium, att de
sakkunniga bort framlägga förslag även till sådana tulltaxeändringar, som
betingades därav, att tullsatsen för en färdig vara vore lägre än för de
halvfabrikat eller råvaror, som nyttjats vid dess framställning. Beträffande
åter minskning av bestående tullskydd såsom en följd av tulltekniska
ändringar i taxan borde sådan minskning i regel undvikas, där densamma
ej vore föranledd av förändring beträffande själva de varuslag, som hänfördes
under ifrågavarande tullrubriker. De ekonomiska förhållanden, som
berördes vid en försämring i gällande tullskydd, syntes i allmänhet behöva
närmare utredas av 1928 års tullkommitté, innan någon tullsats reglerades
nedåt. Detta gällde även de förslag, som avsåge övergång från brutto- till
nettoförtullning. Genom föreskrift om nettoförtullning skulle det tullskydd
vissa inhemska fabrikat hittills åtnjutit bliva så väsentligt förändrat, att i
själva verket en alldeles ny situation skulle uppstå för vederbörande tillverkare,
om förslaget genomfördes.

Efter att i fortsättningen hava föreslagit vissa ändringar i de sakkunnigas
förslag sammanfattar kommerskollegium sin uppfattning om förslagets allmänna
värde och genomförbarhet på följande sätt.

»Såsom av det föregående framgår, har kommerskollegium från synpunkten
av de intressen, kollegium särskilt äger att företräda, funnit anledning
att i åtskilliga avseenden göra bestämda erinringar mot revisionsförslaget.
Särskilt framhåller kollegium de betänkligheter, som vissa sänkningar av
bestående tullskydd, vilka påvisats bliva konsekvensen av eu del föreslagna
ändringar i tulltaxan, äro ägnade att ingiva. Man måste enligt kollegii
förmenande i möjligaste mån söka undvika att föregripa den prövning av

Kungi. Maj:ts proposition Nr 65.

159

gällande tullsatsers lämplighet och berättigande, som är avsedd att äga rum
genom 1928 års tullkommitté.

Med reservation för de jämkningar, som på grund av sagda erinringar
borde vidtagas, anser kollegium emellertid, att förslaget i många avseenden
innebär en i_så väsentlig förbättring av nu gällande författningsbestämmelser,
att det vore beklagligt, om detsamma icke kunde leda till ett snart
genomförande av eu från statsverkets såväl som från näringslivets synpunkt
angelägen reform av tulltaxeförordning och tulltaxa. Kollegium uttalar för
sin del den förhoppning, att det icke skulle möta oöverstigliga svårigheter
att genom en överarbetning av förslaget med ledning av den framkomna
kritiken åstadkomma ett förslag till tulltaxerevision, som tillfredsställde de
mest angelägna kraven på en modernisering inom ifrågavarande författningsområde
och som redan kunde föreläggas nästkommande riksdag.

Visserligen har för närvarande igångsatts en utredning om tullbeskattningens
avvägning, vilken i sinom tid förväntas såsom resultat lämna ett
förslag till ny tulltaxa. Att detta arbete icke kan lämna taxans tekniska
uppställning och avfattning alldeles orörd, lärer erfarenheten, icke minst
från det nu granskade revisionsförslagets behandling, otvetydigt giva vid
handen. Det lärer vid sådant förhållande icke kunna undvikas, att en nu
på grundval av föreliggande material genomförd författningsreform i viss
mån kommer att få karaktären av ett provisorium.

Denna i och för sig mindre önskvärda omständighet bör dock enligt
kollegii mening icke i föreliggande fall anses avgörande. Olägenheten av
att uppskjuta de inom räckhåll liggande förbättringarna, tills en fullständigt
omarbetad och moderniserad författningskomplex på tullbeskattningens
område kan föreligga, torde ligga i öppen dag, vartill kommer, att man
näppeligen] kan överblicka, när ett sådant komplett revisionsförslag skulle
kunna framläggas. De partiella reformernas väg torde därför vara den för
närvarande enda framkomliga.»

Beträffande förslagets allmänna principer anför generaltullstyrelsen i sitt
yttrande bland annat följande.

»Det förslag till ny tulltaxa, som de sakkunniga framlagt, innebär enligt
styrelsens förmenande i väsentliga delar avsevärda tekniska förbättringar.
De ändringar med avseende å indelning och uppställning samt de förenklingar
i avfattningen av rubrikerna, som vidtagits, hava obestridligen medfört
betydligt större klarhet och överskådlighet än den nuvarande taxan
företer. Härtill har även i ej ringa mån bidragit, att de anmärkningar,
som innefatta emballagebestämmelserna, uteslutits ur taxan och ersatts med
generella föreskrifter i tulltaxeförordningen jämte bokstavsbeteckningar vid
de olika numren i taxan.»

Vidare framhåller generaltullstyrelsen bland annat, att styrelsen — i likhet
med de sakkunniga — icke kunnat verkställa någon mera tillförlitlig beräkning
angående de konsekvenser i statsfinansiellt avseende, som ett an -

Generaltull styrelsen.

Lantbruks styrelsen.

Frågan om en
internationell
tullnomenklatur.

160 Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

tagande av förslaget skulle medföra. Emellertid anser sig styrelsen våga
uttala den uppfattningen, att man i varje fall icke torde hava att befara,
att någon avsevärd minskning i tullinkomsterna därigenom skulle uppkomma.

Lantbruksstyrelsen säger sig vid granskning av förslaget hava med tillfredsställelse
funnit, att en omläggning av tulltaxans uppställning skett i
syfte att på ett bättre sätt än hittills sammanföra däri upptagna varor efter
deras större eller mindre inbördes samband. Styrelsen ifrågasätter emellertid
ändringar dels i placeringen av vissa varugrupper eller varuslag och dels i
tullsatserna för vissa särskilda artiklar.

I anslutning till den nu lämnade, allmänna redogörelsen för tulltaxeförslaget
och ämbetsverkens yttranden vill jag omnämna uppkommen fråga
om införande av en internationell tullnomenklatur.

Sedan lång tid tillbaka hava strävanden pågått för åstadkommande av
en gemensam varunomenklatur för] olika länders tulltariffer. Dessa strävanden
hava under de senare åren tagit fastare form, i det att den under
maj månad 1927 hållna ekonomiska världskonferensen i Geneve enhälligt
antog en resolution, enligt vilken"Nationernas förbunds råd borde taga initiativ
till upprättande av en internationell tullnomenklatur. Sedermera har
den fjärde internationella handelskammarkongressen, som i slutet av juni
samma år avhölls i Stockholm, givit sin fulla anslutning till nämnda resolution.

Med fullföljande av den av ekonomiska världskonferensen sålunda lämnade
anvisningen beslöt Nationernas förbunds råd vid sitt möte i juni månad 1927
anmoda förbundets ekonomiska kommitté att verkställa utredning om åvägabringande
av en dylik gemensam tullnomenklatur. I enlighet med detta
beslut tillkallade Nationernas förbunds sekretariat fem sakkunniga personer,
representerande lika många skilda länder, vilka sakkunniga skulle hava att
undersöka möjligheten av den ifrågasatta unifieringen av tullnomenklaturen
och att avgiva det förslag i ämnet, vartill utredningen kunde giva anledning.

Såsom resultat av sitt arbete har ifrågavarande expertkommitté i juni månad
1928 framlagt dels ett förslag till allmän ram för tullnomenklaturen, dels
ett förslag till uppdelning av varuslagen på de olika kapitlen inom denna
ram. För att nomenklaturen skulle erhålla en så allmängiltig karaktär
som möjligt har kommittén sökt att i största görliga utsträckning taga
hänsyn till de erinringar och förslag i ämnet, som inkommit från ett stort
antal sakkunniga i olika länder. Vad beträffar förslaget till ram för tullnomenklaturen
bör detsamma, enligt vad expertkommittén framhåller, på
grund härav betraktas såsom definitivt, och till denna uppfattning har även
den ekonomiska kommittén anslutit sig.

Sedermera har förbundsrådet vid sitt hösten 1928 hållna 51 :a möte i
överensstämmelse med en anvisning av den ekonomiska kommittén beslutat

Kanyl. Maj:ts proposition Nr 65.

161

delgiva regeringarna i de till förbundet anslutna staterna, liksom i stater
utom förbundet, det sålunda utarbetade förslaget till ram för en enhetlig
tullnomenklatur och i samband därmed bringa till deras kännedom, att expertkommittén
nu har för avsikt att ingä på upprättandet av förslag till en
standardnomenklatur, som ansluter sig till de i den framlagda ramen angivna
avdelningarna och kapitlen. Nationernas förbunds generalsekreterare
har, under åberopande av detta beslut, tillställt utrikesdepartementet berörda
förslag till enhetlig nomenklatur.

Det torde böra nämnas, att de för revisionen av tulltaxan tillkallade
sakkunniga under sitt arbete hade sin uppmärksamhet riktad på nu omförmälda
planer att åstadkomma en internationell tullnomenklatur. I fråga
härom hänvisas till sid. 168 i betänkandet.

Under det tjugutal år, som förflutit sedan nu gällande tulltaxa utarbetades, Departementshar
densamma, såsom framgår av förut lämnade historik, icke undergått cftefennågra
nämnvärda ändringar i tekniskt avseende. Under sådana förhållanden
och med hänsyn till de betydande förändringar, som under sagda tidsperiod
inträffat på näringslivets olika områden, är det förklarligt, att tulltaxan i
fråga om den tekniska gestaltningen icke längre motsvarar tidens krav. I
själva verket äro de tekniska bristerna i vår nuvarande tulltaxa, enligt vad
från olika håll bekräftats, av sådan art och omfattning, att en revision av
taxan för avhjälpande av dessa brister måste framstå såsom en angelägenhet
av stor vikt.

Då emellertid uppdrag numera lämnats åt en särskild kommitté, den s. k.

1928 års tullkommitté, att verkställa utredning rörande en allmän tulltaxerevision
— avseende jämväl frågan om tullskyddets höjd och fördelning på
olika varuslag — har jag funnit lämpligt att till denna kommitté hänskjuta
frågan, huruvida enligt dess mening ett på grundval av förenämnda sakkunnigas
betänkande utarbetat förslag till en i huvudsak teknisk revision
av gällande tulltaxa lämpligen kunde företagas till slutligt avgörande utan
avvaktan på resultatet av kommitténs arbete. I sitt i anledning härav avgivna
utlåtande har kommittén anfört följande:

»Därest det befinnes, att nu gällande tulltaxas brister i tekniskt hänseende
äro av den art, att en revision av taxan, som är ägnad att undanröja dessa
brister, icke lämpligen bör uppskjutas, får kommittén för sin del förklara,
att en sådan revision torde kunna företagas, utan att kommitténs arbete
därigenom förryckes. Kommittén utgår därvid ifrån, att här åsyftade tulltaxereform
skall visa sig kunna genomföras under bibehållande i huvudsak
av status quo i avseende på tullskyddets höjd och fördelning på skilda varuslag.
Med sitt här gjorda uttalande har kommittén icke velat giva uttryck
åt något som helst ståndpunktstagande i tullskyddshänseende och finner sig
därav i intet avseende bunden vid bedömandet av de tullpolitiska spörsmål,
som falla inom området för det kommittén lämnade uppdraget.»

Efter vägande mot varandra av olika på frågan inverkande omständigBihang
till riksdagens protokoll 1929. 1 samt 51 haft. (Nr 65.)

162

Kungl. May.ts proposition Nr 65.

heter har även jag stannat för uppfattningen, att avgörande skäl tala för
att nu genomföra den sedan länge påyrkade och förberedda tekniska revisionen
av tulltaxan, och får jag alltså tillstyrka, att förslag i ämnet framlägges
för den nu samlade riksdagen. Till grund för förslaget synes därvid
kunna läggas det av de sakkunniga avgivna förslaget till ny förordning med
tulltaxa, sedan detsamma inom finansdepartementet undergått överarbetning
på olika punkter. 1 avseende härå må anföras följande.

Det av mig förut omförmälda förslaget till internationell tullnomenklatur
erbjuder vid en jämförelse med såväl den nuvarande tulltaxan som de sakkunnigas
förslag till ny taxa obestridliga företräden. Genom en anslutning
till förstnämnda förslag skulle sålunda vinnas större överskådlighet med avseende
å gruppindelningen och en naturligare fördelning av varuslagen på
de olika grupperna. Med hänsyn härtill har det synts lämpligt, att detta
förslag i huvudsak lägges till grund för uppställningen av den reviderade
tulltaxan. Därigenom blir vårt land även i tillfälle att främja strävandena
för en önskvärd internationell likformighet på området. Vid överarbetningen
av sakkunnigeförslaget hava därför vidtagits vissa ändringar i
gruppindelningen i syfte att bringa densamma i närmare överensstämmelse
med omförmälda förslag till internationell tullnomenklatur. Beträffande
dessa ändringar hänvisas till vad i specialmotiveringen anföres vid behandlingen
av tulltaxans gruppindelning.

Genom särskild remiss hava kommerskollegium och generaltullstyrelsen
anmodats avgiva gemensamt yttrande över det förslag till gruppindelning
av rubrikerna i tulltaxan, som sålunda framgått ur nämnda överarbetning.
Med anledning härav hava ämbetsverken i ett denna dag avgivet utlåtande
anfört, att ämbetsverken visserligen uppmärksammat, att förslaget i vissa
delar icke står i full överensstämmelse med förslaget till internationell tnllnomenklatur.
För de avvikelser, som gjorts, varvid uppenbarligen viss
hänsyn tagits till den svenska handelsstatistikens nuvarande gruppindelning,
syntes emellertid bärande skäl kunna åberopas, och hava ämbetsverken vid
sådant förhållande icke funnit anledning framställa någon erinran mot det
remitterade förslaget.

Såsom jag redan framhållit, äro de ändringar i tullsatser, som av de
sakkunniga föreslagits, i allmänhet icke av större betydelse ur tullskyddssynpunkt.
I anslutning till den av 1928 års tullkommitté angivna ståndpunkten
har jag emellertid vid överarbetningen av sakkunnigeförslaget på
ett flertal punkter vidtagit jämkningar för att ernå större överensstämmelse
med gällande tullsatser. Särskilt har jag — då speciella skäl ej ansetts
tala i annan riktning — i de mera sällan förekommande fall, där de sakkunniga
av andra än tulltekniska skäl ifrågasatt ett frångående av nuvarande
tullskydd, sökt begränsa de föreslagna tulländringarna i syfte att status quo på
området måtte bibehållas. Beträffande de ändringar i sakkunnigeförslaget,
som sålunda av mig förordas, och de närmare motiven därför hänvisas,
till vad i specialmotiveringen anföres.

Kungl. Maj:ts proposition Nr H5. 1K3

Vail särskilt angår den av de sakkunniga för vissa varugrupper eller
särskilda varuslag föreslagna övergången från nuvarande bruttoförtullning
till nettoförtullning liar jag i allmänhet ej haft något att däremot erinra.
Dock har jag i de enstaka fall, där dylik ändring befunnits vara av mera
väsentlig betydelse ur tullskyddssynpunkt, i överensstämmelse med nyss
uttalade uppfattning rörande lämpligheten av att det nuvarande tullskyddet
lämnas orubbat, ansett gällande bestämmelser rörande vikttullens beräknande
böra bibehållas.

På sätt framgår av den förut lämnade redogörelsen för det avgivna förslaget
hava de sakkunniga utgått från att den erforderliga statistiska uppdelningen
av rubrikerna borde inarbetas i det slutliga tulltaxeförslag, som
komme att föreläggas riksdagen, vilket skulle innebära, att ändringar i de
statistiska positionerna framdeles skulle bliva beroende av riksdagens prövning.
Ändamålet med denna anordning har varit att undvika den nuvarande
uppdelningen av de för tulltaxeringen erforderliga tulltekniska och statistiska
varubeteckningarna på två skilda författningar. Då emellertid ett genomförande
av förslaget på denna punkt, såsom kommerskollegium och generaltullstyrelsen
i förut omförmälda yttrande i ämnet framhållit, skulle medföra
en ur näringslivets synpunkt oläglig omgång och tidsutdräkt vid behövliga
ändringar i den statistiska varuförteckningen, har jag icke ansett mig böra
biträda detsamma. Syftet med förslaget ifråga synes i stället böra tillgodoses
sålunda, att den statistiska varuförteckningen på lämpligt sätt
inarbetas i en på Kungl. Maj:ts föranstaltande utgiven, för praktiskt bruk
avsedd särskild edition av den tulltaxa, som antagits av riksdagen.

Då det ur olika synpunkter måste anses angeläget, att handelsstatistiken
icke utan tvingande skäl omlägges under löpande kalenderår, synes den nya
tulltaxan icke böra träda i kraft förr än den 1 januari 1930. Därigenom
skulle ock vinnas erforderlig tid för de förarbeten, som från generaltullstyrelsens
sida måste vidtagas för att övergången till den nya taxan må ske
med minsta möjliga störningar.

Specialmotivering.

Jag övergår härefter till specialmotiveringen, som i anslutning till författningsförslaget
uppdelats i två avdelningar, av vilka den första behandlar
tulltaxeförordningen och den andra tulltaxan med därtill hörande taratariff.
I regel upptager jag till behandling endast sådana delar av sakkunnigeförslaget,
som vid överarbetningen inom finansdepartementet i ett eller
annat avseende underkastats ändringar, varvid jag dock ansett mig kunna
förbigå sådana ändringar, som kunna anses motiverade genom vad jag redan
anfört eller som äro huvudsakligen av redaktionell art eller eljest ur saklig
synpunkt av ringa betydelse.

164

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

T ulltaxeförordningen.

Det av de sakkunniga avgivna förslaget till tulltaxeförordning företer
såväl med avseende å det allmänna innehållet som i fråga om uppställning
och yttre gestaltning i övrigt vissa avvikelser från den nuvarande
tulltaxeförordningen. Till en början skola enligt förslaget de mera konstitutiva
bestämmelserna i de till den nuvarande taxan fogade »underrättelser
om vad vid tulltaxans tillämpning iakttagas bör» överflyttas till tulltaxeförordningen.
Då övriga bestämmelser i tulltaxeunderrättelsema enligt
förslaget äro avsedda att utfärdas på administrativ väg, skulle ifrågavarande
tillägg till tulltaxan komma att helt och hållet bortfalla. Vidare
har föreslagits, att ur tulltaxeförordningen skola utbrytas de i §§ 11—13
intagna bestämmelserna rörande vissa slag av tullrestitution, vilka bestämmelser
i stället borde intagas i en särskild författning. Samma anordning
har ifrågasatts beträffande de i § 14 av nämnda förordning inrymda
stadgandena angående lastpenningar. Slutligen har föreslagits, att §§ 2—3
i förordningen skola utgå. Beträffande motiven till ändringarna hänvisas
till sid. 200—205 i betänkandet.

I sitt yttrande över betänkandet har generaltullstyrelsen förklarat sig
icke hava något att erinra mot berörda ändringar. Styrelsen föreslår emellertid,
att vissa från olika delar av nu gällande tulltaxeförordning till förslaget
överförda bestämmelser rörande dels sättet för prövning av fråga om
tullfrihet m. m., dels meddelande av erforderliga kontrollföreskrifter skulle
utgå och ersättas med generellt stadgande om rätt för Konungen att förordna
i dessa ämnen. Därjämte föreslås vissa ändringar av mera redaktionell art.

De sakkunnigas förslag angående tulltaxeförordningens allmänna innehåll
och uppställning finner jag mig böra biträda. Vad särskilt beträffar den
föreslagna utbrytningen ur förordningen av där förekommande restitutionsbestämmelser
må erinras, att de sakkunniga — efter dem den 26 augusti
1927 av Kungl. Maj:t meddelat uppdrag att verkställa utredning och avgiva
förslag i fråga om revision av bestämmelserna angående tullrestitution —
i juni 1928 avgivit betänkande i ämnet. Enligt detta skulle restitutionsbestämmelserna
i tulltaxeförordningen utbrytas därur och sammanföras
med föreskrifterna rörande s. k. handelsrestitution till två särskilda författningar,
av vilka den ena — tullrestitutionsförordningen — vore avsedd att
innehålla sådana grundläggande bestämmelser, som borde fastställas av
riksdagen, under det att den andra skulle upptaga vissa i administrativ
ordning meddelade tillämpningsföreskrifter. Ett i huvudsaklig överensstämmelse
med betänkandet upprättat förslag till tullrestitutionsförordning
kommer jag att senare i dag anmäla. Vidkommande förslaget om utbrytning
ur tulltaxeförordningen av stadgandena i § 14 rörande lastpenningar
må erinras, att Kungl. Maj:t den 1 februari 1929 beslutat proposition till
riksdagen om avskaffande av nämnda avgift.

Kung!. Ma,j:ts proposition Nr (Jo.

165

De av generaltullstyrelsen ifrågasatta ändringarna i de sakkunnigas förslag
till tulltaxeförordning hava blivit i allt väsentligt iakttagna.

Därjämte hava vid överarbetningen av sakkunnigeförslaget ur förordningen
uteslutits föreskrifterna om skyldighet att styrka förutsättningar för tullfrihet
eller annan förmån medels försäkran eller intyg av viss beskaffenhet,
enär dessa föreskrifter äro av den art, att de synas böra utfärdas i administrativ
ordning. Av samma skäl hava liknande föreskrifter borttagits också
ur tulltaxan.

I detta sammanhang får jag fästa uppmärksamheten därå, att de sakkunniga
på anförda skäl (sid. 189—191 i betänkandet) föreslagit, att ur
tulltaxan skola utgå där nu införda anmärkningar, vilka innehålla bestämmelser
angående särskild tilläggstull vid förtullning från frihamn eller frilager
av varor, som äro oemballerade eller endast försedda med pappersomslag.
Detta förslag, mot vilket under remissbehandlingen av sakkunnigebetänkandet
invändning icke blivit gjord, anser jag mig böra biträda. Såsom
de sakkunniga framhållit, påkallas härav jämkning i § 19 mom. 2 i frihamnsförordningen,
varom jag ämnar senare framlägga förslag.

I fråga om de särskilda bestämmelserna i det överarbetade förslaget till
tulltaxeförordning må framhållas följande.

Med avseende å principen för tulltaxeringen av varor, som utgöra bland- 2 § a),
ningar av olika tullbeskattade beståndsdelar, innehåller 2 § a) av sakkunnigeförslaget
en föreskrift, vilken i väsentliga delar överensstämmer med
vad nu finnes stadgat i § 1 a) tulltaxeunderrättelserna.

Mot den föreslagna avfattningen hava erinringar gjorts från vissa näringssammanslutningars
sida. Så har eu handelskammare framhållit, att
vid tillämpning av bestämmelsen en vara, som till övervägande del bestode
av tullfria beståndsdelar och endast till några få procent innehölle
ett tullpliktigt ämne, kunde, om det sistnämnda betecknades såsom icke
oväsentligt, i sin helhet beläggas med den tullsats, som gällde de få procenten.
Härvid finge man icke heller förbise, att tolkningen av vad som
menas med beståndsdelar, vilka förekomma i »obetydlig mängd och icke
väsentligen inverka på varans beskaffenhet», alltid vore beroende på en
rent subjektiv uppfattning. En annan handelskammare har berört samma
fråga och därvid uttalat, att det varit önskligt, om ifrågavarande bestämmelse
kunnat erhålla en formulering, som medgåve större smidighet vid
tullbehandlingen. Man ansåge sig dock böra förutsätta, att tillämpningen
ej skulle bliva alltför rigorös. Från ett annat håll har ifrågasatts den
anordningen, att en importör, som kunde uppgiva sammansättningen ä ett
blandningspreparat och styrka uppgiften med intyg från statens provningsanstalt,
kemisk station eller auktoriserad handelskemist, skulle hava rätt
att få sin vara tulltaxerad efter den verkliga halten av blandningens tullpliktiga
beståndsdelar. I andra fall kunde den hittills tillämpade huvudregeln
gälla oförändrad.

166

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Kommerskollegium, som upptagit dessa erinringar till prövning, har anfört,
att kollegium ansåge det visserligen förbenat med svårigheter att finna en
formulering, som bättre än revisionsförslaget angåve de allmänna regler,
vilka borde ligga till grund för tulltaxering av blandningar, men att kollegium
dock ville ifrågasätta, huruvida det icke skulle vara möjligt att till
reglerna foga ett alternativt förfarande, enligt vilket importör kunde få en
b landnings va ra taxerad efter den verkliga halten av tullpliktiga beståndsdelar.
Om bevisbördan med avseende å varans sammansättning lades på
importören och, eventuellt, en intermittent tullkontroll av samma beskaffenhet
som vid vissa tullrestitutionsmedgivanden tillämpades, skulle, exempelvis
vid regelbunden import av samma vara för visst ändamål, en mera rättvis
tullbehandling sannolikt i en hel del fall ernås, utan att tullbehandlingsarbetet
bleve mera invecklat.

Med hänsyn till blandningsprodukternas mångfald och skiftande karaktär
måste det uppenbarligen möta stora svårigheter att genom ett allmänt stadgande
fastställa en tulltaxeringsnorm för dylika produkter, vilken i alla
förekommande fall lämnar ett ur beskattningssynpunkt fullt tillfredsställande
resultat. Ehuru det torde kunna förutsättas, att — i överensstämmelse
med nuvarande praxis — icke allt för snäva synpunkter komme att
anläggas vid tillämpningen av den föreslagna bestämmelsen, skulle det
knappast kunna undvikas, att densamma i undantagsfall kunde komma att leda
till ett ur saklig synpunkt mindre tillfredsställande resultat. Härvid böra
emellertid uppmärksammas två omständigheter, vilka synas vara ägnade att
begränsa olägenheterna härutinnan. Sålunda innebär den föreslagna bestämmelsen
i sig själv den lättnaden i förhållande till nu gällande föreskrifter,
att sprit eller eter, som i endast obetydlig mängd ingår i blandningsprodukt
och icke väsentligen inverkar på varans beskaffenhet, skulle, i motsats till
vad nu är fallet, vid tulltaxeringen lämnas utan avseende. Vidare skulle
genom den föreslagna formuleringen av nr 223 (»kemiska preparat, ej särskilt
nämnda») i det nu framlagda taxeförslaget — motsvarande nr 1057 i
de sakkunnigas förslag — till detta nummer komma att hänföras åtskilliga
varor, å vilka den allmänna bestämmelsen angående tull behandlingen av
blandningsprodukter hittills ägt tillämpning.

På grund av nu anförda omständigheter och då jag ställer mig tveksam
till möjligheten att ernå ett bättre och ur statsverkets synpunkt tillfredsställande
resultat på den väg, kommerskollegium alternativt ifrågasatt,
anser jag lämpligast att för närvarande bibehålla den nuvarande bestämmelsen
med den ändring, som av de sakkunniga föreslagits.

§ b). I 2 § b) av förslaget är intagen en bestämmelse rörande tulltaxeringen
av varor, som genom mekanisk bearbetning äro sammansatta av beståndsdelar,
hänförliga till taxenummer med olika tullsatser. Nu gällande föreskrift
på området återfinnes i § 1 b) i tulltaxeunderrättelserna. Enligt sakkunnigeför -

167

Kumjl. Maj:ts proposition Nr 65.

slaget skulle ifrågavarande bestämmelse erhålla det innehåll, att dylik vara
skall i sin helhet förtullas efter huvudbeståndsdelen, varmed förstås den del,
som ger varan dess karaktär; dock att, där huvudbeståndsdelen icke kan
med säkerhet utrönas, varan skall förtullas efter den beståndsdel, som med
för högsta tullavgiften, varvid emellertid sådana beståndsdelar, som erfordras
för varans praktiska användning eller som icke giva densamma något avsevärt
högre handelsvärde, lämnas utan avseende.

Förslaget innebär, enligt vad som framgår av följande utdrag ur de sakkunnigas
betänkande (sid. 209), vissa mindre avvikelser från nuvarande
bestämmelse:

»Sedan i tulltaxeförslaget vid ett stort antal rubriker på anförda skäl
vidtagits sådan ändring, att tilläggen ''även i förening med’ etc. borttagits,
synes föreskriften att högsta tullavgiften skall tillämpas, där i fråga om
huvudbeståndsdelen tulltaxan icke upptager sådan sammansättning, som
varan företer, ej längre böra bibehållas. Någon praktisk tillämpning av
denna bestämmelse har ytterst sällan förekommit. För övrigt synes bestämmelsen
knappast kunna anses sakligt berättigad. Principen att den huvudsakliga
beståndsdelen skall läggas till grund för tullbehandlingen förefaller
riktig, och det torde icke föreligga någon anledning att frångå denna princip

1 det fall, att man vid den ena eller andra rubrikens avfattning icke tänkt
sig möjligheten av viss sammansättning och därför uraktlåtit att göra ovan
antydda tillägg.

Det i slutet av ovan berörda bestämmelser intagna stadgandet, enligt
vilket sådana beståndsdelar som spik, beslag, gångjärn etc. icke skola föranleda,
att en vara betraktas såsom sammansatt, synes likaledes kunna uteslutas
och, om så anses nödigt, i stället intagas i varuförteckningen, då
detsamma snarast har karaktären av en anvisning rörande tullbehandlingen.»

I enlighet med en av generaltullstyrelsen framställd anmärkning (Bil. 2
sid. 5—6) har från bestämmelsen om undantag från regeln om varas tulltaxering
efter den beståndsdel, som är underkastad högsta tullen, uteslutits föreskriften
om att sådana beståndsdelar, som erfordras för varans praktiska
.användning, skola lämnas utan avseende.

Detta moment har undergått en ur formell synpunkt önskvärd omredigering
i huvudsaklig överensstämmelse med ett av generaltullstyrelsen (Bil.

2 sid. 7) framställt förslag.

Enligt § 2 mom. 1 tulltaxeunderrättelserna gäller såsom allmän regel,
att tullsats, som är bestämd efter varas vikt, skall beräknas efter nettovikten,
såframt icke annorlunda är särskilt stadgat. Sådana särskilda stadganden
finnas emellertid i tulltaxan intagna i den omfattning, att för betydande
varugrupper förtullningen sker uteslutande efter bruttovikten. Såsom
nämnts vid den allmänna redogörelsen för de sakkunnigas förslag, skulle
enligt detsamma bruttoförtullning i vissa fall ersättas med nettoförtullning.
För egen del har jag ur principiell synpunkt intet att erinra mot eu övergång
från brutto- till nettoförtullning i den utsträckning, som med hänsyn

168

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

till tulltekniska eller andra praktiska skäl kan finnas lämplig. Såsom jag:
förut framhållit, höra dock vid nu ifrågavarande revision av tulltaxan
ändringar i berörda hänseende icke vidtagas, såvitt de äro ägnade att medföra
nämnvärda rubbningar i det nuvarande tullskyddet. I fråga om vissa
varuslag, beträffande vilka det påvisats, att övergång till nettoförtullning
utan häremot svarande höjning av tullsatsen skulle innebära dylika rubbningar,
har jag därför, såsom kommer att framgå av specialmotiveringen
till ifrågavarande positioner i tulltaxan, ansett bruttoförtullning böra för
närvarande bibehållas. Så är förhållandet i fråga om strumpstolsarbeten,
vissa slag av kläder och andra sömnadsarbeten samt vissa slag av skodon.
Härav hava föranletts vissa jämkningar i 3 § 1 mom. d).

Denna paragraf motsvarar § 3 tulltaxeunderrättelserna. Dock hava de i
senare delen av sistnämnda författningsrum intagna bestämmelserna rörande
sättet för verkställande av besiktning och värdering av värdetull underkastade
varor enligt de sakkunnigas förslag uteslutits. Såsom skäl härför
har anförts, att bestämmelserna ifråga icke synts vara av den konstitutiva
innebörd, att desamma borde upptagas i tulltaxeförordningen. Erforderliga
föreskrifter i ämnet borde alltså utfärdas på administrativ väg. Mot den
sålunda föreslagna ändringen har jag intet att erinra.

I sitt yttrande har generaltullstyrelsen ifrågasatt viss ändring av de i
förevarande paragraf intagna bestämmelserna rörande nedsättning av tullen
å värdetull underkastad vara, vilken under transport till införselorten genom
tillfällighet lidit avsevärd skada. Enligt nu gällande stadganden kan
varuhavaren förfoga över sådan vara mot erläggande av tull, beräknad å
det lägre värde, varan vid förtullningstillfället befinnes äga å förtullningsplatsen.
Enligt generaltullstyrelsens åsikt borde — i likhet med vad som
äger rum beträffande varor, för vilka tullen beräknas annorledes än efter
värdet — varan i stället försäljas genom tullanstaltens försorg och tullen nedsättas
med belopp, som svarar mot den av skadan förorsakade minskningen i
varans värde. Styrelsen har i överensstämmelse med denna sin uppfattning
framlagt förslag om sammanförande i en paragraf av bestämmelserna om
nedsättning av tull för skadade varor, vare sig varorna äro underkastade
värdetull eller tullen beräknas efter annan grund.

Då jag av skäl, som anföras vid behandlingen av 10 § i det överarbetade
förslaget, icke anser mig böra tillstyrka den ifrågasatta ändringen, kan jag
icke heller förorda styrelsens förslag till ändring av 4 § i sakkunnigeförslaget,
utom såvitt angår vissa jämkningar i paragrafens formulering.

Bestämmelsen i sista stycket av 4 § i sakkunnigeförslaget har med viss
formell jämkning anslutits till 9 § första stycket i det överarbetade förslaget.

Bestämmelsen i 5 § f) överensstämmer med § 4 g) av gällande tulltaxeförordning,
vari stadgas tullfrihet för instrument, redskap, verktyg och dylikt,
som på resa stadd utövare av vetenskap, konst eller hantverk i och för sådan

1 (5!)

Kun yl. Mnj:ls proposition Nr (15.

utövning medför eller vilka till honom inkomma med särskild lägenhet, i
sistnämnda fall såvida han avlämnar på tro och heder avgiven skriftlig
försäkran, att de införas för att av honom brukas i dylik utövning och ej
införas i handelsavsikt.

Med avseende å sistberörda bestämmelse har av en enskild näringsidkare
framhållits, att verktyg, som införas för nu angivna ändamål, i allmänhet
inkomma samtidigt med de delar eller maskiner, som skulle monteras, under
det att montören ofta ej ankommer och stundom ej ens blivit utsedd förr
än någon eller några månader senare. Under sådana omständigheter uppstode
svårigheter att till tullmyndigheterna avlämna sådan av den utländske
montören underskriven försäkran, som avses i stadgandet. Med anledning
härav har hemställts, att försäkran i dylika fall måtte kunna få avgivas antingen
av hantverkaren själv eller av den firma, som påkallat hans tjänster.

Kommerskollegium har biträtt detta förslag, då det synts innebära en
praktisk lättnad, som ej skulle medföra olägenhet från kontrollsynpunkt.

Generaltullstyrelsen har däremot funnit ett medgivande av ifrågasatt innebörd
ej stå väl i överensstämmelse med grunden för bestämmelsen. Då
härtill komme, att i de avsedda fallen den omständigheten, att försäkran
skulle avgivas först vid montörens ankomst, icke innebure hinder för tullfrihetens
tillgodonjutande, därest, i avbidan på avgivande av försäkran, för
godset belöpande tull deponerats eller säkerhet därför blivit ställd, har styrelsen
hemställt, att förslaget icke måtte föranleda någon åtgärd.

Med hänsyn till vad generaltullstyrelsen sålunda anfört torde det påpekade
förhållandet knappast vara av beskaffenhet att böra föranleda ändring
i nu gällande föreskrifter. Frågan härom synes emellertid böra slutligt
prövas först i samband med förslag till bestämmelser angående avgivande
av försäkran för åtnjutande av tullfrihet, vilka bestämmelser, såsom förut
nämnts, torde böra utfärdas i administrativ ordning.

Detta moment, som avser tullfrihet för gåvor till utländska sjömän, och 5 § n).
som tillkommit under överarbetningen i finansdepartementet, är föranlett av
en den 3 december 1928 dagtecknad framställning av Evangeliska fosterlandsstiftelsen.

I denna framställning anföres, hurusom i augusti 1928 i Hamburg hållits
en konferens, i vilken deltagit representanter för danska, engelska, finska,
norska, svenska och tyska sjömansmissionsorganisationer. Vid konferensen
hade fattats beslut om hänvändelse till respektive länders regeringar om
beviljande, under förutsättning av ömsesidighet, av tullfrihet åt de olika
ländernas sjömansmissioner för de julgåvor, som de utsände till sina julfester
för sjömän i främmande hamnar. Stiftelsen, som bedreve sjömansmission
i Liverpool, Grimsby, Hamburg, Liibeck och Bremen, tilläte sig framställa
denna begäran under erinran om den betydelse, dylika julgåvor hade för
stärkande av bandet mellan sjömännen och deras hem och fosterland. Tull -

170

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

frihet för dylika sändningar beviljades ofta av olika länders regeringar;
avsikten med förevarande framställning vore att söka få till stånd en allmänt
genomförd ömsesidighet härutinnan.

Generaltullstyrelsen har i ett den 20 december 1928 över framställningen
avgivet utlåtande anfört bland annat:

»Framställningen avser ett underlättande av den sociala verksamhet, som
av sjömansmissionen bedrives bland sjömännen i samarbete med liknande
utländska organisationer.

Med hänsyn till den angivna begränsningen av försändelserna att endast
omfatta julgåvor samt till gåvornas beskaffenhet, torde de å desamma belöpande
tullavgifterna kunna anses sakna betydelse för statsverket. Under
förutsättning att liknande tullfrihetsförmån kan beredas i fråga om julgåvor
till svenska sjömän i utländska hamnar, har generaltullstyrelsen för sin del
icke funnit något att erinra emot bifall till den gjorda framställningen och
intagande av stadgande i ämnet i § 4 tulltaxeförordningen.

Såsom villkor för tullfriheten synes böra föreskrivas, att försändelserna
skola mottagas av en representant för den utländska sjömansmissionsorganisationen,
samt att mottagaren bestyrker avsikten med varornas införsel.
Föreskrifter i dessa hänseenden synas icke böra intagas i huvudbestämmelsen
utan i form av tillämpningsbestämmelser meddelas av Konungen jämlikt
sista stycket i § 4 tulltaxeförordningen. Någon föreskrift om legitimation
ifråga om den utländska avsändaren synes härvid ej behövlig eller ens
lämplig; styrelsen har under hand inhämtat, att — åtminstone vad från
Sverige avgående försändelser beträffar — dessa ofta för undvikande av
onödiga fraktkostnader av givaren sändas utan mellanhand direkte till sjömanspastorn
i den utländska hamnen.

Bestämmelser rörande sådan tullfrihet, som nu blivit ifrågasatt, skulle i
enlighet med vad sålunda anförts kunna utfärdas

dels genom intagande i § 4 tulltaxeförordningen under särskild littera
av ett nytt moment av förslagsvis följande lydelse:

varor, vilka inkomma för att såsom julgåvor utdelas till sjömän
från sådana främmande länder, inom vilka motsvarande förmån
tillkommer svenska sjömän;

dels ock genom utfärdande på sätt ovan angivits av tillämpningsbestämmelser
av innebörd, att såsom villkor för åtnjutande av denna tullfrihet
skulle gälla, att varorna inkomma till representant för utländsk sjömansmissionsorganisation
samt att denne vid införseln avgiver skriftlig försäkran
på tro och heder, att varorna av honom skola utlämnas såsom julgåvor åt
sjömän från visst uppgivet främmande land.

Styrelsen förutsätter, att genom utrikesdepartementet eller på annat sätt
underrättelse kommer att meddelas om de främmande länder, inom vilka
motsvarande förmån medgives för svenska sjömän.»

Med hänsyn till de anförda skälen finner jag mig kunna förorda bifall
till framställningen. På grund av beskaffenheten av ifrågavarande slag
av gåvor har jag därvid ansett skäl icke föreligga att i tulltaxeförordningen
begränsa medgivandet av tullfrihet till allenast julgåvor till utländska sjömän;
även gåvor, som eljest inkomma för att utdelas till utländska sjömän
torde sålunda, under förutsättning av ömsesidighet, böra lämnas fria från
tull.

K ungt. Majrts proposition Nr do.

171

Detta moment — moment o) i sakkunnigeförslaget — motsvarar § 4 o) i r> $ p).
nu gällande tulltaxeförorduing, vilket författningsrum innehåller bestämmelser
rörande tullfrihet för emballage, i vilket varor inkomma. Beträffande
avfattningen av dessa föreskrifter hava i betänkandet framlagts två olika
förslag. Enligt alternativ I (herr Röings förslag) skulle, i likhet med
vad för närvarande är fallet, såsom villkor för tullfriheten gälla bland
annat, att emballaget icke utgör eu »i och för sig i handelsavsikt införd
artikel». Alternativ II (herr Alséns förslag) innefattar utbyte av nyss citerade
uttryck mot orden »såsom handelsvara uppenbarligen lämpad artikel».

Som motiv för sistnämnda alternativ har anförts bland annat, att de nuvarande
bestämmelserna i strid mot lagstiftningens andemening beredde
möjlighet till tullfri import av emballage, som, även om det icke infördes
i handelsavsikt, sedermera dock bleve föremål för försäljning inom landet.

Såsom exempel på mera betydande artiklar, som sålunda kunde komma att
bliva undandragna avsedd tullbeskattning, kunde nämnas bensinfat samt
vissa glasflaskor. Beträffande de närmare motiven för de båda förslagen
hänvisas till sid. 222—226 i betänkandet.

Kommerskollegium framhåller, att de nuvarande bestämmelserna på området,
vilka otvivelaktigt vore förmånliga för importhandeln, kommit att
innebära en vid författningens tillkomst säkerligen icke avsedd olägenhet
för vissa grenar av inhemsk industri. Nödig korrigering i fråga om denna
olägenhet skulle dock, utan att skada mera berättigade handelsintressen,
kunna åstadkommas genom ändring av hithörande bestämmelser i huvudsaklig
överensstämmelse med alternativ II. Kollegium skulle visserligen
önska, att uttrycket »såsom handelsvara uppenbarligen lämpad artikel»
kunde utbytas mot eu mindre svävande formulering. Förslagsställaren, som
själv vidgått, att förslaget lämnade möjlighet till olika tolkningar, förutsatte
dock, att det skulle bliva möjligt genomföra eu enhetlig och praktisk
tillämpning av föreskriften. Med hänsyn till vad från hans sida härom
anförts, ville kollegium icke framställa något yrkande på omformulering i
berörda hänseende, dock under förutsättning att av kollegium gjord hemställan
om en begränsning av nettoförtullningsprincipens tillämpning vunne
beaktande. I motsatt fall måste kollegium yrka på ett förtydligande av
förslaget i sådan riktning, att tullbeskattningen av importvarans emballage
erhölle ett fastare stöd i själva tulltaxeförordningen än vad anvisningar och
tullbehandlingspraxis kunde giva.

Generaltullstyrelsen anför, att behovet av en sådan författningsändring,
som alternativ II innebure i den mån det skilde sig från alternativ I, syntes
hava blivit ådagalagt av i praktiken vunnen erfarenhet. Då styrelsen ej
heller i övrigt hade något i sak att erinra mot den föreslagna ändringen,
hade styrelsen funnit sig kunna biträda det som alternativ II framlagda
förslaget. Dock borde däri ett par ändringar av mera redaktionell art vidtagas.
Sålunda hade styrelsen bland annat funnit, att vad i momentets
sista del förekomme angående ventilationstrummor och garneringsmateriel

ö § r).

(i sakkunnigeförslaget.
)

172 Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

lämpligare borde upptagas såsom ett särskilt moment, i sammanhang varmed
vissa formella jämkningar borde ske.

Av utredningen framgår, att den nuvarande formuleringen av här ifrågavarande
bestämmelse, enligt vilken såsom villkor för tullfri införsel av
sådant emballage, som användes vid införsel av varor, gäller, att emballaget
icke utgör en »i och för sig i handelsavsikt införd artikel», vid den praktiska
tillämpningen av bestämmelsen kommit att ur tullbeskattningssynpunkt medföra
konsekvenser, som säkerligen icke varit avsedda. Däremot torde den i alternativ
II föreslagna formuleringen, enligt vilken villkoret skulle avse emballage,
som utgör en »såsom handelsvara uppenbarligen lämpad artikel», medgiva
en tillämpning av stadgandet ifråga, som bättre överensstämmer med
grunderna för den medgivna tullfriheten. Jag ansluter mig därför till det
i alternativ II framlagda förslaget. Därvid vill jag dock betona angelägenheten
av att vid tillämpningen av villkoret ifråga från tullfriheten uteslutas
endast sådana artiklar, som efter användningen såsom emballage för
importvaror fortfarande äga handelsvärde och, enligt vad erfarenheten visar,
försäljas å den svenska marknaden.

Med anledning av att kommerskollegium — som i princip biträtt alternativ
II — gjort sitt tillstyrkande av formuleringen beroende av huruvida
kollegii framställning om en begränsning av nettoförtullningsprincipens tilllämpande
komme att vinna beaktande, må erinras att, enligt vad i den allmänna
motiveringen framhållits, någon ändring i principerna för beräknandet
av vikttull icke blivit av mig föreslagen, när en dylik ändring
funnits vara av nämnvärd betydelse ur tullskyddssynpunkt. Ändringar,
som innefatta övergång från brutto- till nettoförtullning, äro därför jämförelsevis
få och avse i regel endast sådant emballage, som måste anses sakna
egentligt handelsvärde, såsom askar, papper och dylikt omslag. Under
sådana förhållanden kunna ändringarna ifråga knappast anses hava något
närmare samband med bestämmelserna rörande emballage med handelsvärde.

De av generaltullstyrelsen ifrågasatta, formella ändringarna i de föreslagna
bestämmelserna rörande tullfrihet för visst emballage hava iakttagits
med några mindre jämkningar.

Med avseende å 5 § r) i sakkunnigeförslaget, som motsvarar § 4 r) i gällande
tulltaxeförordning, har generaltullstyrelsen påpekat, att de i detta författningsrum
intagna föreskrifterna angående tullfrihet för transportmateriel
endast gällde, då sådan materiel inkomme för tillfälligt bruk inom Sverige.
Dessa föreskrifter företedde sålunda en avsevärd likhet med de bestämmelser,
som enligt 7 § 1 mom. av de sakkunnigas förslag — motsvarande
§ 8 mom. 1 i tulltaxeförordningen — gällde där omhandlade tullfrihet under
viss kortare tid. Däremot vore den i 5 § av förslaget eljest medgivna tullfriheten
i allmänhet definitiv och ej begränsad till viss tid. På grund härav
hade fråga uppstått, huruvida icke de i förevarande mom. r) av 5 § upp -

Kungl. Mcij:ts proposition Nr 65. 173

tagna föreskrifterna lämpligare hade sin plats bland nyssnämnda bestämmelser
rörande tullfrihet under viss kortare tid. Därvid hade styrelsen
kommit till den uppfattningen, att föreskrifterna rörande tullfrihet för
transportmateriel icke lämpligen borde kvarstå på sin nuvarande plats, utan
att de — tillsammans med de bestämmelser, som i förslaget förekomme dels
i 6 § 3 mom. andra stycket angående dragare och fordon m. in., dels ock
i 7 § 3 mom. angående automobil — med fördel kunde såsom en särskild
paragraf inskjutas närmast före 7 § i förslaget. Denna paragraf skulle sålunda
komma att innehålla bestämmelser av sinsemellan likartad innebörd.

Mot ett dylikt sammanförande av bestämmelserna om tullfrihet för transportmateriel
har jag intet att erinra. I det överarbetade förslaget upptagas
föreskrifter härom i 7 §.

I fråga om den i § 4 q) av gällande tulltaxeförordning intagna bestäm- 5 § s)-

melsen, enligt vilken tullfrihet åtnjutes för här i landet tillverkade varor,
då varorna, efter att hava utförts till utlandet, inom tio år från utförseln
återinföras i oförändrat skick, har kommerskollegium (Bil. 1 sid. 8) funnit
ett förtydligande önskvärt. Det hade nämligen framkommit att, då exempelvis
ett härifrån utfört halvfabrikat av järn vid bearbetning i utlandet befunnits
icke motsvara utfästelse i leveransavtal och på grund därav återinförts
i Sverige, svårighet uppstått för tillverkaren att tullfritt utfå sin
vara, då densamma åtminstone formellt icke uppfyllt den för tullfrihet
stadgade betingelsen att återinföras »i oförändrat skick».

I likhet med kommerskollegium finner jag kravet på tullfrihet i dylika
fall berättigat och i överensstämmelse med grunderna för bestämmelsen.

Med anledning härav har i bestämmelsen, som i sakkunnigeförslaget upptagits
under 5 § q), infogats det tillägg, att vid bedömandet, huruvida
varan vid återinförseln föreligger i oförändrat skick, hänsyn icke skall tagas
till bearbetning, som avsett allenast undersökning av materialets felfrihet
eller som eljest icke höjt varans värde för varu havaren. Härigenom torde
tveksamheten beträffande rätta innebörden av ifrågavarande bestämmelser
bliva undanröjd.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle till ifrågavarande moment göras ett
tillägg, enligt vilket skyldigheten att vid tullfri återinförsel av vara, som
här avses, återbetala vid varans tidigare utförsel eventuellt restituerad tull
skulle gälla även annan restituerad avgift, som uppburits av tullverket.

Såsom exempel på avgifter, vilkas återbetalning enligt ett dylikt tillägg
skulle kunna ifrågakomma, hava angivits bensinskatt, sockerskatt och automobilgummiringskatt.
Då emellertid i tulltaxeförordningen inga andra bestämmelser
torde böra förekomma än sådana, som avse tull, och då föreskrifter
av det slag, som åsyftas med berörda tillägg, synas böra tillhöra
de olika specialförfattningarna, har jag i likhet med generaltullstyrelsen
funnit mig icke kunna tillstyrka förslaget ifråga.

174

Kungl. Maj-As proposition Nr 65.

I §§ 5, 6 och 7, § 8 mom. 4 och § 9 mom. 2 av gällande tulltaxeförordning
finnas meddelade bestämmelser, avsedda att reglera gränstrafiken med
Finland och Norge. Dessa bestämmelser hava av de sakkunniga sammanförts
i 6 § av förslaget till tulltaxeförordning. Vissa mindre formella jämkningar
hava här vidtagits, varjämte, i anslutning till generaltullstyrelsens
under 5 § r) omförmälda förslag, de delar av 6 § i sakkunnigeförslaget, som
avse tullfrihet för dragare och fordon samt rätt att meddela kontrollföreskrifter,
överförts till 7 § respektive 11 § av det överarbetade förslaget till
tulltaxeförordning.

Med iakttagande av generaltullstyrelsens förslag att i särskild paragraf
sammanföra de på skilda ställen i nu gällande talltaxeförordning intagna
bestämmelserna, som avse rätt till tullfrihet under viss tid för olika slag
av transportmateriel, skulle såväl 7 som 8 §§, beröra tullfrihet under viss
kortare tid. Skillnaden mellan de båda författningsrummen är den, att
enligt 7 § rätt till tullfrihet är utan vidare medgiven, under det att enligt
8 §> dylik rätt är beroende på prövning efter särskild framställning, vilket
jag ansett lämpligt att vid avfattningen av ingressen till sistnämnda paragraf
låta komma till uttryck.

Denna paragraf — 7 § i sakkunnigeförslaget — motsvarar nu gällande
tulltaxeförordnings § 8. Såsom jag i det föregående omnämnt, hava emellertid
bestämmelser, motsvarande de i mom. 3 och 4 av sistnämnda paragraf
upptagna, i det överarbetade förslaget upptagits under 7 §.

Även vissa ändringar av saklig innebörd hava vid 8 § ansetts av behovet
påkallade.

Enligt gällande bestämmelser i § 8 mom. 1 a) tulltaxeförordningen medgives
temporär tullfrihet för »tullpliktiga varor, som införas i ändamål av
reparation eller komplettering inom landet och som äro avsedda att därefter
återutföras». Den som infört någon vara för att därmed komplettera eu
exportvara har hittills varit hänvisad att för erhållande av tullfrihet för
den införda varan använda formerna för s. k. industrirestitution (enligt § 13
mom. 5 tulltaxeförordningen). Såsom jag senare i dag får anledning att i
i annat sammanhang närmare utveckla, har jag funnit mig böra biträda
de sakkunnigas förslag, i vad det avser rätt till industrirestitution även för
dylika kompletteringsföremål. Då dylikt medgivande kan vara av värde
även för den, som ej åtnjuter industrirestitution, har detta förhållande
emellertid icke föranlett mig att frångå de sakkunnigas förslag om temporär
tullfrihet för vara, som införes för att komplettera exportvara. Medgivandet
är av beskaffenhet att kunna lämnas av lokal tullmyndighet, under det
att meddelandet av rätt till industrirestitution skulle ankomma på generaltullstyrelsen.
Vissa farhågor hava därför uttalats för att det skulle kunna
bliva förenat med svårigheter att uppdraga gränserna för respektive myndigheters
befogenhet i här ifrågavarande fall. Dessa farhågor synas dock

175

Kungl. Maj:ts proposition Nr 05.

knappast berättigade, enär den underordnade tullmyndighetens befogenhet
att medgiva förmån, som här avses, endast skulle omfatta kompletteringsf
öremål, under det att general tullstyrelsen skulle hava att medgiva rätt
till tullrestitution i sådana fall, då det vore fråga om såväl kompletteringsföremål
som materialier för tillverkning av exportvara.

Även i ett annat avseende innehåller 8 § i förslaget ett medgivande, som
i viss mån berör tullrestitutionsbestämmelserna. Jag syftar härvid på bestämmelserna
angående tullfrihet för särskilt inkommande emballage, avsett
att utföras med varor.

Enligt § 8 mom. 1 c) av gällande tulltaxeförordning är tullfrihet under
viss tid medgiven för »inkommande tullpliktigt emballage av spånadsvara
eller halm, avsett att med exportgods återutföras, ävensom för enahanda
ändamål inkommande tullpliktigt emballage av sådant slag, som icke tillverkas
inom landet». Denna bestämmelse har av de sakkunniga bibehållits
i huvudsak oförändrad.

I fråga om nämnda föreskrift har kommerskollegium såsom sin mening
uttalat, att man icke längre borde söka upprätthålla skillnaden i
här förevarande avseende mellan särskilt inkommande emballage av sådant
slag, som tillverkas inom landet, och sådant, som icke tillverkas här. Oavsett
den svårighet, som i många fall gjort sig gällande att avgöra, huruvida
emballage av visst slag kunde anses vara föremål för tillverkning
inom landet eller icke, vore det nämligen lika befogat och behövligt att låta
svensk tillverkare åtnjuta tullfrihet för emballage, vilket införes särskilt för
att utföras med exportvara, som att medgiva honom restitution av tull för
utländska materialier, som ingå i exportvaran.

Denna uppfattning anser jag berättigad. Frågan om ändring på denna
punkt kommer visserligen att förlora i betydelse, om förslaget till nya bestämmelser
i fråga om industrirestitution antages, ty sistnämnda förslag
innefattar rätt till restitution av erlagd tull även för emballage till exportvara,
som framställts här i landet. Emellertid kan förevarande
stadgande hava betydelse exempelvis i fråga om utländsk vara, som efter
här i landet verkställd ompackning åter utföres i oförändrat skick. Då det
senare fallet ej inrymmes under formerna för industrirestitution, och principiella
skäl synas tala för att temporär tullfrihet i stället må kunna i
dylika fall medgivas, har 8 § 1 mom. c) i det överarbetade förslaget, motsvarande
7 § 1 mom. d) i sakkunnigeförslaget, utsträckts att gälla allt särskilt
inkommande emballage, avsett att återutföras med varor.

Enligt 7 § 1 c) av de sakkunnigas förslag skulle tullfrihet under viss tid
åtnjutas för sådant »med varor inkommande, tullpliktigt emballage, som
icke skall inräknas i varornas vikt eller värde och som är avsett att återutföras».
Detta medgivande, som icke har någon motsvarighet i nu gällande
bestämmelser, är påkallat bland annat av skärpningen av stadgandet
i 5 § p) i propositionsförslaget. Av skäl, som i det följande närmare angivas
vid behandlingen av tulltaxenummer 178, har detta medgivande ansetts

10 §.

176 Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

böra omfatta jämväl järncylindrar, på vilka förtätade gaser införas. I det
överarbetade förslaget är bestämmelse härom upptagen under 8 § 1 mom. b).

Kommerskollegium och generaltullstyrelsen hava i sina yttranden framhållit
behovet av ändring i 7 § 1 mom. av sakkunnigeförslaget även i
andra avseenden.

Medgivandet av tullfrihet för varor, som införas för att avprovas, hade
nämligen, enligt vad generaltullstyrelsen framhåller, tillämpats icke blott
i fråga om varor, vilka själva skulle avprovas, utan även beträffande
varor, avsedda att användas vid avprovning av andra föremål. Ett förtydligande
i berörda avseende vore emellertid önskvärt. Av såväl kommerskollegium
som generaltullstyrelsen framhålles, att den nu fastställda tidsfristen
av sex månader för tullfrihets åtnjutande i dylika fall visat sig för
knappt tillmätt. Detsamma gällde även i fråga om modeller för tillverkning
av exportvara. I fråga om de sistnämnda hade av en näringssammanslutning
ifrågasatts utsträckning av tiden till tre år. Tills vidare syntes
emellertid, enligt vad kommerskollegium framhåller, tiden ej böra utsträckas
längre än till två år.

De av ämbetsverken sålunda framförda ändringsförslagen har jag ansett
mig böra biträda.

I fråga om tull å vara, som under transporten till införselorten utsatts för
skada, gäller nu följande, i § 10 tulltaxeförordningen intagna bestämmelse:

»För inkommet gods må icke på grund av åkommen skada nedsättning i
den enligt taxan belöpande tull medgivas utom i det fall, att ägare till gods,
som under transporten till införselorten genom tillfällighet lidit skada, avstår
från att själv förfoga över godset, i vilket fall tullavgiften, där den i taxan
är bestämd annorledes än efter varuvärdet, må kunna nedsättas i samma
förhållande som det vari godsets värde står till värdet av enahanda gods i
oskadat skick.

Varuägare, som påkallar tillämpning av vad sålunda stadgats, har att
därom göra anmälan hos tullförvaltningen senast två dagar efter utgången
av den tid, inom vilket godset enligt tullstadgan skall angivas till förtullning,
samt inom tid, som varder honom av tullförvaltningen förelagd, förebringa
tillförlitlig utredning om skadans förlopp, varefter och sedan genom
tullförvaltningens föranstaltande värdet å godset dels såsom oskadat, dels
ock i dess skadade skick utrönts, enligt vad i tulltaxeunderrättelserna om varuvärdes
bestämmande sägs, godset skall genom tullförvaltningens försorg
försäljas såsom oförtullat å offentlig, behörigen kungjord auktion samt, efter
avdrag för tullverkets omkostnader, behållna auktionssumman tillhandahållas
godsets ägare intill ett år efter auktionsdagen, då beloppet, i händelse det
icke lyftats, tillfaller kronan; skolande, där nye ägaren vill godset förtulla,
dess värde beräknas lika med försäljningsbeloppet, såframt detta icke understiger
det vid värderingen den skadade varan åsatta värdet, men eljest
lika med detta senare.» I

I § 3 tulltaxeunderrättelserna, som innehåller föreskrift rörande beräkningen
av värdet å sådan vara, för vilken tullen utgår efter värdet, finnes
emellertid föreskrivet att »för vara, som lidit avsevärd skada, beräknas allenast

177

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

-det lägre värde, varan vid förtullningstillfället befinnes äga å förtullningsplatsen».
I fråga om sistnämnda slag av varor medgives sålunda nedsättning
i tullen, utan att varuhavaren avstår från att själv förfoga över
godset.

Den omständiga procedur, som utgör förutsättning för tullnedsättning i
fråga om vikttuli underkastade varor, vilka under transporten till införselorten
genom tillfällighet lidit skada, bär givit anledning till erinringar. De
sakkunniga hava dock på anförda skäl funnit sig icke böra föreslå någon
ändring i de nu gällande bestämmelserna.

I vissa till kommerskollegium ingivna yttranden över förslaget hava emellertid
dylika erinringar ytterligare kommit till uttryck. Så har anmärkts,
bland annat, att värderingsförfarandet med användande av dubbla metoder
för värdets fastställande vore ägnat att vålla varuhavaren sådana omkostnader
och olägenheter, att rätten till tullnedsättning därigenom bleve i hög grad
illusorisk. Vidare har påpekats, att med tillämpning av nu gällande bestämmelser
en importör i sådana fall, då en vara inkommer i vattendränkt
tillstånd, vilket bland annat inträffade inom manufakturbranschen, måste erlägga
tull även för den del av varans vikt, som belöper på det upptagna
vattnet. Man kunde icke finna, varför icke de föreskrifter, som i här berörda
avseende gälla i fråga om varor, vilka tulltaxeras efter värde, även
beträffande vikttull underkastade varor skulle fullt säkerställa både varuägarens
och statsverkets intressen.

Kommerskollegium, som funnit starka billighetsskäl tala för ett smidigare
behandlingssätt än det nu tillämpade, har förslagsvis framställt tanken att
åt de lokala tullmyndigheterna inrymma en diskretionär rätt att ifråga om
s. k. haverigods, däri inbegripet allt vattendränkt gods, nedsätta vikttull
med högst 50 procent.

Generaltullstyrelsen, som även ägnat uppmärksamhet åt denna fråga, har
funnit tvivelaktigt, huruvida några bärande skäl kunde anses betinga
nu tillämpade olika förfaringssätt i förevarande hänseende, och ifrågasatt,
huruvida icke likformighet lämpligen borde åvägabringas på sådant sätt,
att beträffande möjligheten till nedsättning i tull för varor, vilka tulltaxeras
efter värde, bleve påbjudna i huvudsak samma former, som nu
enligt § 10 tulltaxeförordningen gälla varor, som tulltaxeras efter annan beräkningsgrund.
Såsom förutsättning för tullnedsättning skulle sålunda även
ifråga om värdeförtullade varor gälla, att varuhavaren avstode från att
själv förfoga över desamma, varefter försäljning å tullauktion skulle äga rum.
En åtgärd i motsatt riktning syntes styrelsen icke böra vidtagas, därest icke
dess möjlighet och lämplighet framginge av en mera ingående utredning, i
vilken jämväl representanter för industrien borde lämnas tillfälle att yttra sig.

Styrelsens förslag i nyss angiven riktning innebär — förutom likformig
behandling i här berörda avseende av alla tullpliktiga varuslag, oberoende
av sättet för tullberäkningen — två sakliga ändringar, föranledda den
ena därav, att, i fråga om den fastställda tidsfristen för anmälan av önskan
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 51 häft. (Nr 65.)

178 Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

att komma i åtnjutande av tullnedsättning, de i nya tullstadgan införda
ändrade bestämmelserna rörande avlämnande av varuanmälan för tullklarering
av gods och anståndstid för betalning av tull synts innefatta sådan
tidsbegränsning, som i förevarande hänseende kunde anses erforderlig, och
den andra därav, att det icke ansetts nödvändigt vidtaga den tidskrävande
proceduren med det skadade godsets värdering i andra fall, än då vederbörande
tullanstalt funnit sig hava skälig anledning förmoda, att försäljningsbeloppet
för varan mera väsentligt understege dess värde i skadat
skick.

Vissa skäl tala onekligen för en revision av de nu gällande bestämmelserna
ifråga om tullnedsättning för skadat gods. Frågan är emellertid av
mera djupgående natur, än man i förstone kan hava anledning antaga.

Beträffande det av kommerskollegium ifrågasatta sättet för frågans lösning
är jag tveksam angående lämpligheten att åt de lokala tullmyndigheterna
lämna en diskretionär rätt av den art och omfattning, som förslaget
innebär.

Med avseende å generaltullstyrelsens förslag ligger den anmärkningen nära
till hands, att, då från näringslivets sida önskemål framställts angående
tillämpning av nu gällande, lindrigare bestämmelser i fråga om skadade,
värdetull underkastade varor även å sådana varor, för vilka tullen utgår efter
annan beräkningsgrund än efter värdet, och då sakliga anmärkningar icke
framkommit mot detta förfaringssätts användande inom nyssnämnda, mera
begränsade kategori av varor, man icke har anledning föreslå någon skärpning
av ifrågavarande bestämmelser. Förslaget synes giva anledning till
tvekan även i annat avseende. Det skulle nämligen åligga tullanstalten
att, då skälig anledning förelåge, efter försäljningen låta värdera godset och,
därest försäljningsbeloppet understege det därvid utrönta värdet, i stället
lägga detta senare till grund för tullnedsättningen. Man kan ifrågasätta,
om tullanstalterna hava förutsättningar att bedöma, i vilka fall skälig anledning
till dylik åtgärd kan anses föreligga. Förfaringssättet skulle dessutom
för köparen medföra osäkerhet, huruvida auktionssumman komme att
läggas till grund för bedömandet av värdeminskningen eller ej, en olägenhet
som för honom kan få kännbara följder.

Såsom av det anförda torde framgå kräver denna frågas lösning en
mera ingående omprövning, vilken synes lämpligen böra företagas av 1928
års tullkommitté. Jag kan därför i frågans nuvarande läge icke förorda
någon genomgripande omläggning av det enligt gällande bestämmelser på
området nu tillämpade förfaringssättet. På grund härav har någon annan
saklig förändring i bestämmelserna icke vidtagits än att den nuvarande föreskriften
angående viss tidsfrist för anmälan av önskan att komma i åtnjutande
av tullnedsättning uteslutits.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

179

T ulltaxan.

Såsom redan omnämnts har de sakkunnigas förslag vad varngrupperingen
beträffar underkastats omarbetning på grundval av det förslag till ram för tullnomenklaturen,
som uppgjorts av de utav Nationernas förbunds ekonomiska
kommitté för ändamålet tillkallade experterna och som numera godkänts
av nämnda kommitté. I anslutning härtill hava vissa ändringar vidtagits
i sakkunnigeförslaget med avseende å den inbördes ordningen de olika
grupperna emellan. Sålunda har den grupp, som innefattar fett och oljor,
vilken i de sakkunnigas förslag liksom i nu gällande tulltaxa erhållit sin
plats närmast före gruppen för kemiska produkter, i propositionsförslaget
upptagits mellan vegetabiliska ämnen och livsmedelsindustriens produkter.
Likaså hava mineraliska ämnen, kemiska produkter, hudar och skinn, kautschuk
och arbeten därav samt arbeten av sten och andra mineraliska ämnen
upptagits i tulltaxan i annan ordningsföljd än i de sakkunnigas förslag.
Slutligen hava produkter av livsmedelsindustri samt skodon, hattar och paraplyer
sammanförts i särskilda grupper.

Genom nu omförmälda omgruppering har den uppställning, som förekommer
i gällande taxa och i de sakkunnigas förslag, i viss mån frångåtts, i
det att artiklar med likartad användning förts tillsammans, oberoende av
materialet, varav de framställts, och må såsom exempel härpå anföras, att
all elektrisk materiel upptagits under samma grupp som elektriska maskiner
och apparater.

Den omarbetning, som sålunda verkställts, har medfört, att antalet huvudgrupper
ökats från 11 i de sakkunnigas förslag till 20 och rubrikantalet
från 1106 till 1151, vartill kommer, att antalet underavdelningar jämväl
blivit större.

Med avseende å varugrupperingen i olika underavdelningar har den ovannämnda
nya tullnomenklaturen i det väsentliga blivit följd, men propositionsförslaget
företer likväl inom grupperna för spånads- och metallvaror
vissa avvikelser härifrån, bland annat på den grund att differentieringen
av tullskyddet enligt den svenska tullagstiftningen icke ger anledning
till en så omfattande uppdelning i underavdelningar, som expertkommitténs
förslag företer. Slutligen torde böra nämnas, att den olikhet, som propositionsförslaget
företer vid jämförelse med expertkommitténs förslag i det avseendet,
att vissa natur- och konstprodukter upptagits under samma varugrupp,
beror därpå, att möjlighet icke ansetts föreligga att tulltekniskt skilja
naturprodukten från den konstgjorda produkten.

Nu nämnda avvikelser synas emellertid på intet sätt vara av den natur,
att de kunna anses nämnvärt förringa värdet av en anslutning till expertkommitténs
förslag, varjämte de medfört den fördelen, att taxerubrikerna
kunnat begränsas till ett avsevärt mindre antal än som skulle hava krävts
vid en fullständig anslutning till sagda förslag.

Gruppindel ningen.

180

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr 17. Enligt gällande tulltaxa utgår tullen för all annan flskrom än torskrom
Fiskrom, i tunnor, saltad men utan vidare bearbetning, med 5 kronor för kilogram.
saltad etc.: De sakkunniga hava ansett denna tullsats lämplig för kaviar men för hög
andra slag. för enklare slag av fiskrom, såsom löjrom och torskrom. För annan fiskrom
än torskrom i tunnor — vilken alltjämt i egenskap av råvara skulle vara
tullfri — och kaviar (störrom) har därför ifrågasatts en sänkning av tullen
till 50 öre för kilogram, motsvarande omkring 10 procent av värdet.

Lantbruksstyrelsen har ansett, att en så långt gående tullsänkning skulle
kunna medföra en allt för stark rubbning av rådande förhållanden samt
efter jämförelse med andra länders tullsatser tillstyrkt en tull av 125 kronor
för 100 kilogram. Även kommerskollegium har förordat en höjning av den
av de sakkunniga föreslagna tullsatsen.

Vid den nuvarande tullsatsens bestämmande torde knappast varit avsett,
att enklare slag av fiskrom skulle beläggas med lika hög tull som artikeln
kaviar, och synes mig därför, på sätt de sakkunniga föreslagit, en uppdelning
av den nuvarande rubriken böra ske. I anslutning till lantbruksstyrelsens
uttalande förordar jag en tull av 125 kronor för 100 kilogram.

Nr 20. Kondenserad mjölk, vilken artikel, då den inkommer i den för införsel
Konden- vanliga formen, för närvarande hänföres till tulltaxans sista rubrik och såserad
mjölk, lunda belägges med 15 procents värdetull, har av de sakkunniga i samband
med den tekniska överarbetningen av tulltaxan upptagits under överrubriken
mjölk och grädde med den för torrmjölk nu gällande tullsatsen 15 kronor
för 100 kilogram.

Emellertid har jag i Överensstämmelse med den av kommerskollegium på
denna punkt uttalade uppfattningen ansett, att tullsatsen för denna artikel
bör bestämmas till 10 kronor för 100 kilogram.

Kondenserad grädde lär icke vara föremål för nämnvärd införsel.

Nr 43—44. I fråga om icke ätbara frukter och bär företer rubriken 63 i de sakFrukter
och kunniSas förslag i likhet med motsvarande rubrik i gällande tulltaxa den
bär, icke egendomligheten, att vid ifrågavarande rubrik undantagits till prydnad anätbara.
vändbara dylika artiklar, utan att desamma upptagits under annat nummer.

Dessa skulle sålunda, om de undergått preparering eller något annat slag
av bearbetning, alltjämt bliva hänförliga till taxans sista rubrik med 15
procents värdetull och eljest till rubriken för råämnen, med tullfrihet. Då
det emellertid ur såväl saklig som tullteknisk synpunkt torde få anses lämpligt,
att till prydnad användbara frukter och bär likställas med kvistar och
blad för enahanda ändamål, har nummer 63 i de sakkunnigas förslag i
enlighet med generaltullstyrelsens hemställan uteslutits. Frukter och bär,
naturliga, icke ätbara, hava i stället upptagits tillsammans med naturliga
kvistar och blad i överrubriken till nummer 43—44, varjämte i överrubriken
till nummer 63—73 ordet »ätbara» uppflyttats efter »Frukter och bär».

181

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

I överensstämmelse med vad som vid nummer 50 föreslagits beträffande
potatis har i fråga om rötter, ätbara, ej särskilt nämnda, den färska varan
upptagits såsom tullpliktig från och med den 1 januari till och med den 30
juni.

Bliva de färska rötterna tullbelagda redan från och med den 1 januari,
skulle det emellertid, såsom generaltullstyrelsen framhållit, beträffande de
rötter, som inkomma under de första dagarna av året, komma att ställa sig
svårt att avgöra, huruvida de blivit skördade under det löpande året eller
redan i december nästföregående år. Med hänsyn härtill har uttrycket »av
det löpande årets skörd» i de sakkunnigas förslag ersatts med orden »nyskördade
(färska)».

Nr 48.

Rotter, ätbara,
ej
särskilt
nämnda.

Potatis av det löpande årets skörd är för närvarande tullbelagd, endast Nr 50.
då den inkommer under tiden 15 februari—30 juni. Enligt förslaget skulle Potatis,
varan tullbeläggas redan från den 1 januari. Den sålunda ifrågasatta färsk.
ändringen av tidpunkten för tullpliktighetens inträdande är icke av större
praktisk betydelse.

Av enahanda skäl, som anförts vid nummer 48, har uttrycket »av det
löpande årets skörd» i de sakkunnigas förslag utbytts mot »nyskördad (färsk)».

Bland de skattelindringar, som förutsättas i det för riksdagen framlagda Nr 63—73.
budgetförslaget för nästkommande budgetår, ingår även upphävande av vissa Frukter och
tullavgifter, nämligen tullen å färska (eller enbart kokade, även krossade bär, ätbara.
eller på annat sätt sönderdelade) äpplen och päron, såvitt angår import under
månaderna januari—juli, vidare tullen å torkade plommon och sviskon
(ävensom bruneller och dadlar) samt slutligen tullen å citroner. (

Då tullfrihet för nämnda artiklar skall tillämpas redan från ingången
av budgetåret 1929/1930 men den nya tulltaxan är avsedd att träda i kraft '' t

först den 1 januari 1930, bör gällande tulltaxa ändras för senare halvåret
1929. Förslag härom har Kungl. Maj:t framlagt för riksdagen i en
förut denna dag på min föredragning beslutad proposition. Motsvarande
ändringar hava vidtagits i det förevarande propositionsförslaget. I

I de sakkunnigas taxeförslag äro nötkärnor upptagna i nummer 60 tillsam- Nr 73.
mans med torkade plommon, dadlar, äpplen, päron, aprikoser och andra, ej Nötkärnor.
särskilt nämnda frukter och bär, med en tull av 50 kronor för 100 kilogram.

För mandel samt vissa surrogat för mandel skulle tullen enligt nummer 59
utgå med 35 kronor för 100 kilogram. Före avslutandet av handelsavtalet
med Spanien utgjorde tullen såväl för mandel och mandelsurrogat som för
nötkärnor 75 öre för kilogram. Då såsom en följd av nämnda handelsavtal
tullnedsättning genomfördes för mandel, kom tullen å mandelsurrogat och
nötkärnor att kvarstå orubbad. Tullen för nötter blev däremot föremål för
en sänkning, nämligen från 50 till 30 öre för kilogram.

Med anledning härav hava de sakkunniga föreslagit viss utjämning av

182

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

tullsatserna, innebärande, vad angår nötkärnor, en nedsättning av tullen
till 50 öre för kilogram.

Lantbruksstyrelsen åter har på anförda skäl förordat en tull av 35 öre
för kilogram.

Jag finner mig på förevarande punkt böra tillstyrka de sakkunnigas
förslag.

Nr 101. I nummer 44 av de sakkunnigas taxeförslag har kanariefrö sammanförts
Kanariefrö. med timotejfrö.

Lantbruksstyrelsen har i anledning härav anfört, att dessa båda varuslag
icke hava något samband med varandra och att enda orsaken till deras
sammanförande torde vara, att samma tullsats gäller för båda artiklarna.
Det hade varit önskvärt — framhåller styrelsen vidare — att ett sådant
sammanförande icke skett och att numreringen inom gruppen kunnat omkastas
så, att timotej- och rödklöverfrö kommit närmast före »andra slag,
ej särskilt nämnda», varigenom samtliga slag av vallgräsfrö lättare kunde
sammanföras.

Det av lantbruksstyrelsen framförda önskemålet synes bäst kunna tillgodoses
genom att kanariefrö får utgå. Härigenom skulle detta slag av frö
komma att falla under nummer 101 och bliva tullfritt. Några sakliga skäl
torde nämligen icke kunna åberopas, varför kanariefrö till skillnad från
annat för fåglar avsett frö skall vara belagt med tull.

Kanariefrö har därför icke särskilt upptagits i propositionsförslaget.

Kr Beträffande rubrikerna för vegetabiliska, feta oljor hava vissa ändrings 112—114.

förslag framställts. Så har ifrågasatts, huruvida icke de till nummer 920
Vegeta- i de sakkunnigas förslag hänförliga blåsta oljorna lämpligen borde överbiliska,
feta föras till nästföljande nummer.

oljor. Ehuru vissa skäl torde kunna anföras för de blåsta oljornas likställande
med dem, som oxiderats till fast form, synes dock en sådan ändring böra
bliva beroende på prövning av 1928 års tullkommitté.

Vidare har framställts ett förslag att sammanslå nummer 922—924
under en överrubrik »andra slag», vilket förslag biträtts av kommerskollegium.
Då de till nummer 924 hänförliga oljorna icke lära införas på
glas- eller lerkärl, skulle härigenom icke inträda någon ändring i tullhänseende.

I propositionsförslaget har motsvarande nummer avfattats i överensstämmelse
härmed, varigenom vunnits en förenkling.

Slutligen har generaltullstyrelsen föreslagit, att orden »även härdade»
måtte uteslutas ur överrubriken och att härdade vegetabiliska fettämnen,
ej till annat nummer hänförliga, måtte upptagas i nummer 924. Såsom
motiv för denna ändring har styrelsen anfört följande.

De sakkunniga hade föreslagit, att härdade vegetabiliska fettämnen skulle
tulltaxeras enligt samma grunder som de icke härdade produkterna. Detta

183

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

skulle bland annat innebära, att härdade lin-, rov- och rapsoljor, som nu
hänföras till rubrik 1108, med tullfrihet, bleve belagda med en tull av 7
kronor för 100 kilogram (nr 920). För vidtagandet av en dylik ändring i
tulltaxeringen av nämnda produkter skulle visserligen kunna anföras, att
de härdade oljorna vore mera bearbetade och därför icke lämpligen borde
vara lägre beskattade än de icke härdade. Enligt vad erfarenheten under
senare tiden givit vid handen, torde det emellertid i många fall möta oöverstigliga
svårigheter att för härdat fett fastställa produktens ursprung. Det
kunde därför icke anses lämpligt att i taxan intaga någon bestämmelse om
att härdade vegetabiliska fettämnen skulle i tullhänseende likställas med
motsvarande icke härdade produkter.

Med hänsyn till de anförda tulltekniska skälen och då enligt nuvarande
praxis för tulltaxeringen även en i naturligt tillstånd tullpliktig olja efter
härdning hänföres till rubriken 1108 och sålunda åtnjuter tullfrihet, har
det av generaltullstyrelsen föreslagna tillägget till nummer 924 i propositionsförslaget
intagits i överrubriken till nummer 113-114.

Till gällande tulltaxas rubrik 57, som upptager ister och konstister med Nr 115.
en tull av 15 öre för kilogram, finnes fogad en anmärkning av följande Konstister.
lydelse:

»Med konstister förstås varje med konst framställd, till människoföda
avsedd isterliknande vara av vad ursprung, blandning
eller sammansättning som helst, såvida däri ingår annat fett än
svinfett.»

Anmärkningen utgör en del av den definition på konstister, som återfinnes
i förordningen den 13 oktober 1905 (nr 59) angående kontroll å tillverkningen
av margarin och margarinost ävensom konstister samt å handeln
därmed. Enär denna definition enligt de sakkunnigas uppfattning vore i
behov av förtydligande och en omarbetning därav i samband med en blivande
allmän revision av nämnda förordning ifrågasatts och då vidare den i tulltaxan
intagna delen av berörda definition endast vore att betrakta såsom
en anvisning för tulltaxeringen, har anmärkningen ifråga ansetts böra utgå
ur tulltaxan och ersättas med en anvisning i varuförteckningen. Det har
därvid förutsatts, att denna anvisning skulle i tillämpliga delar grundas på
den reviderade förordningens bestämmelser rörande vad som skall förstås
med konstister. I

I en till Konungen ingiven skrivelse med anledning av de sakkunnigas
förslag har Sveriges kemiska industri kontor framhållit, att den av lantbruksstyrelsen
föreslagna, ändrade avfattningen av definitionen å konstister, ehuru
bättre än den nuvarande ägnad att fylla sin uppgift, dock vore mindre väl
lämpad att läggas till grund för tulltaxeringen. Kontoret ansåge det därför
vara bättre att låta tulltaxeringen bliva beroende på vederbörligen utfärdade
intyg angående varans användning. Intyg, att varan vore avsedd att an -

120—121.

Socker.

Nr 130.

Choklad.

184 Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

vändas för framställning av margarin, margarinost, konstgrädde och konstmjölk,
borde sålunda berättiga till tullfrihet.

Beträffande detta förslag har kommerskollegium i däröver avgivet utlåtande
anfört, hland annat, att detsamma stode i god överensstämmelse med
syftet i 1926 års riksdagsbeslut, sådant detta motiverats av bevillningsutskottet
i dess betänkande nummer 21 samma år, samt att förslaget innebure
ett förtydligande, som endast syntes vara till gagn för tillämpningen.

General tullstyrelsen har ävenledes uttalat sig i denna fråga och därvid
anfört, att det enligt styrelsens mening icke rådde tvivel därom, att en
anmärkning i huvudsaklig överensstämmelse med industrikontorets förslag
och vilken icke innebure någon nyhet i tullagstiftningen, skulle leda till ett
mera tillfredsställande resultat i tulltekniskt avseende.

Då erfarenheten givit vid handen, att den av 1926 års riksdag antagna,
nu gällande lydelsen av rubriken för konstister med därtill hörande anmärkning
förorsakat svårigheter i tillämpningen beträffande vissa slag av
fett, och en bestämmelse i enlighet med vad Sveriges kemiska industrikontor
föreslagit förordats av ämbetsverken, har en anmärkning av sådant innehåll
fogats till nummer 115.

Kungl. Maj:t har i proposition nummer 7 den 9 januari 1929 underställt
riksdagens prövning förslag därom, att tullen å socker, hänförligt till rubrikerna
158 och 159 i gällande tulltaxa, under tiden från och med den 1 mars
1929 eller den tidigare dag Kungl. Maj:t bestämmer till och med den 31
januari 1930 skall utgå med 13 öre för kilogram, samt att bestämmelse om den
temporära tullförhöjningen intages såsom en anmärkning under nämnda
rubriker i tulltaxan.

I överensstämmelse härmed och då den på föreliggande förslag grundade
tulltaxan är avsedd att träda i kraft den 1 januari 1930, har en anmärkning
beträffande den ifrågasatta ändringen av sockertullen, avseende januari
månad sistnämnda år, intagits under nummer 121, vilket motsvarar
rubrikerna 159 och 160 i den nuvarande taxan.

Därest enligt Kungl. Maj:ts förslag sockerskatten kommer att upphöra med
utgången av innevarande budgetår, bör den i anmärkning 2 till rubrikerna
158—160 i gällande tulltaxa intagna föreskriften, att, då socker från tullverket
utlämnas till fritt bruk, jämte tullavgiften skall erläggas sockerskatt
enligt vad därom är särskilt stadgat, utgå. I

I rubriken för choklad hava de sakkunniga tillfogat orden: »även med
tillsats av socker eller mjölk, av vanilj eller andra aromatiska ämnen». I
fråga om choklad med tillsats av socker eller mjölk eller av vanilj skulle
härigenom icke inträda någon ändring i gällande praxis vid tulltaxeringen.
Däremot skulle med andra aromatiska ämnen än vanilj tillsatt choklad, som

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

185

nu är underkastad den för konlityrer gällande tullsatsen, 80 öre för kilogram,
komma att bliva belagd med en tull av 50 öre för kilogram.

Från industriens sida har framställts ett förslag, att till choklad skulle
hänföras allenast chokladmassa med eller utan tillsats av socker, mjölk eller
vanilj.

Då emellertid det av de sakkunniga föreslagna tillägget skulle medföra
en betydande förenkling i tulltaxeringen och då därtill kommer, att det från
industriens sida framställda förslaget skulle beträffande all formad choklad
medföra en avsevärd ändring av det nuvarande tullskyddet, har jag stannat
vid att förorda de sakkunnigas förslag.

Av skäl, som anförasvid nummer 182, har tullfrihet föreslagits för sådant Nr 161.
dinatriumfosfat, som användes för framställning av kreatursfoder. Kommers- jjikalciumkollegium
har i sitt utlåtande över de sakkunnigas förslag framhållit, att fosfat m. in.
den för benprecipitat nu gällande tullfriheten borde utsträckas att omfatta
även dikalciumfosfat, som nu är belagt med 15 procents värdetull enligt
rubriken 1259.

Benprecipitat, som utgör ett slags dikalciumfosfat, har i de sakkunnigas
förslag upptagits i gruppen för konstgödsel. Då detta åtminstone för vårt
lands vidkommande synes något oegentligt, enär varan enligt vad som upplysts
betingar så högt pris, att den icke lämpligen kan i nämnvärd omfattning
komma till användning såsom gödselmedel, men däremot användes för
framställning av fodermedel, har benprecipitat och annat dikalciumfosfat
synts böra upptagas såsom tullfritt under den grupp, som omfattar fodermedel.

Generaltullstyrelsen har i sitt utlåtande över de sakkunnigas taxeförslag Nr 167.
anfört, att med den formulering, nummer 477 i nämnda förslag erhållit, jsoleringssyftemålet
att under detta nummer få sammanförda vissa, till sina bestånds- massa.
delar från varandra något avvikande men dock eljest likartade slag av isoleringsmassa
icke komme att ernås, därest tillämpningen av detta nummer,
såsom de sakkunniga i motiveringen uttryckligen angivit, bleve begränsad
till isoleringsmassa, bestående helt eller till huvudsaklig del av mineraliska
ämnen. En sådan begränsning skulle innebära avsteg från nu tillämpad,
av Kungl. Maj:t fastställd praxis vid tulltaxeringen. Det vore därför lämpligt
att i rubriken vidtaga sådan ändring, att av formuleringen framginge
att förekomsten av organiska ämnen i isoleringsmassa icke utgjorde hinder
för varans hänförande till sagda nummer samt att avseende icke borde fästas
vid det kvantitativa förhållandet mellan de organiska och de oorganiska
beståndsdelarna.

Då det ur tullteknisk synpunkt lärer vara önskvärt, att ifrågavarande
artiklar bliva föremål för enhetlig tulltaxering, och några sakliga skäl icke
torde kunna anföras häremot, hava i överensstämmelse med styrelsens förslag
vid detta nummer tillagts orden: »helt eller delvis av mineraliska
ämnen».

186

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr 172. Stenkolstjära, beredd till bestrykning av tak, betonggrunder, järnkonstrukStenkols-
tioner eller dylikt ävensom för sådant ändamål avsedda beck- och asfalttjåra
till be- preparat äro i de sakkunnigas förslag upptagna i nummer 955 med en tull
strykning av av 2 kronor för 100 kilogram. Andra, ej särskilt nämnda slag av tjära,
tak etc. tjar_ eller hartsoljor hava hänförts till nästföljande nummer, utan tull.

Beträffande avfattningen av förstnämnda rubrik föreligga olika ändringsförslag.
Så har Sveriges kemiska industrikontor hemställt, att en viss vattenhalt
måtte fastställas till ledning för bedömandet, huruvida sådan stenkolstjära,
som blivit destillerad, vore att hänföra till den ena eller andra av
nyssnämnda rubriker. Gränsen kunde lämpligen sättas vid en halt av 0.5
procent vatten; stenkolstjära med mindre vattenhalt skulle räknas såsom
beredd.

Måhända kan varans egenskap av beredd eller oberedd stenkolstjära ställas
i visst samband med vattenhalten. Frågan angående var gränsen mellan
de olika slagen i sådant fall lämpligen bör sättas synes emellertid för närvarande
icke vara tillräckligt utredd, varför den bör bliva beroende på
ytterligare prövning. Befinnes därvid den ifrågasatta gränsen lämplig, torde
generaltullstyrelsen komma att meddela anvisning härom.

I förutnämnda, av föreståndaren för tullverkets huvudlaboratorium överlämnade
promemoria har framhållits, att vissa s. k. vattenlösliga asfaltpreparat,
vilka användas för behandling av vägar, icke skulle inrymmas i
rubriken med dess föreslagna avfattning. För att åstadkomma en enhetlig
tulltaxering av alla på likartat sätt beredda beck- och asfaltpreparat borde
även sistnämnda, för vägbehandling avsedda preparat angivas i rubriken.

Sistnämnda preparat hänföras nu till rubriken 1259 i gällande tulltaxa,
med en tull av 15 procent av värdet. Då, enligt vad jag inhämtat, förslaget
ej torde komma att medföra nämnvärd rubbning i tullavseende och det
måste anses lämpligt, att alla likartade preparat av ifrågavarande slag bliva
likställda i nämnda avseende, har härav påkallat tillägg gjorts till rubriken.

Vidare har ifråga om uttrycket »för sådant ändamål avsedda beck- och
asfaltpreparat» anmärkts, att det kunde vara svårt att kontrollera riktigheten
av en uppgift angående varans avsedda användning och att därför
varans lämplighet för visst ändamål borde vara utslagsgivande. Uttrycket
»avsedda» borde sålunda utbytas mot »lämpliga». Slutligen har anförts, att
då avsikten givetvis icke vore att tullbelägga vissa för bestrykning exempelvis
av betonggrunder avsedda fasta asfaltprodukter, som nu äro tullfria,
ett förtydligande borde göras i berörda avseende.

Vid rubrikens avfattning i propositionsförslaget hava dessa anmärkningar
beaktats.

187

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Förtätade gaser äro i gällande taxa upptagna i rubriken 1128 med en Nr 178.
tull av 5 öre för kilogram, närmaste emballagets vikt inberäknad. Embal- Förtätade
laget till dylika varor utgöres av järncylindrar, beträffande vilkas tulltaxe- gaser.
ring i en till rubriken fogad anmärkning finnes stadgat följande:

»Därest varan inkommer i järncylindrar, som icke bevisligen
inom landet tillverkats eller förut införtullats, utgår särskild tullavgift
för dessa enligt vad för dem är stadgat, varvid emballagets
vikt beräknas utgöra två tredjedelar av bruttovikten.»

De sakkunniga hava föreslagit den ändring, att tullen skulle utgå efter
nettovikten i stället för efter varans bruttovikt. Av motiveringen (sid. 471)
framgår att ändringen föranletts därav, att det nuvarande sättet för beräkningen
av cylindrarnas vikt visat sig leda till ett oriktigt resultat vid
beskattningen av själva cylindrarna. Genom tullens beräknande efter nettovikten
skulle man enligt de sakkunnigas förslag bliva nödsakad fastställa
emballagets verkliga vikt.

Det har emellertid framhållits, att denna ändring skulle föranleda en
avsevärd rubbning av tullen för vissa gaser, som äro mycket lätta i förhållande
till sin rymd. Förslag har därför framställts dels om återgång
till bruttoförtullning dels ock, under förutsättning att tullen skall utgå efter
nettovikten, om uppdelning av rubriken med olika tullsatser för olika slag
av gaser. Kommerskollegium har i sitt utlåtande över betänkandet biträtt
ett framställt förslag om uppdelning på det sätt, att permanenta gaser skulle
bliva belagda med en tull av 50 kronor och flytande eller lösta gaser med
en tull av 5 kronor för 100 kilogram efter nettovikten räknat. Mot detta
förslag har Sveriges kemiska industrikontor gjort vissa erinringar. I häröver
avgivet utlåtande har kollegium uttalat, att vad kemiska industrikontoret
nu ytterligare anfört syntes göra sannolikt, att en verkligt rationell
lösning av frågan krävde en uppdelning av ifrågavarande tullposition på
tre eller måhända ännu flera olika underrubriker, var och en med sin särskilda
tullsats. Avvägandet av dessa speciella tullsatser syntes icke kunna
ske utan en ganska omfattande teknisk och ekonomisk utredning, som i allt
fall skulle föra långt utöver gränsen för den överarbetning av tulltaxan,
som för närvarande påginge. Vid sådant förhållande syntes icke föreligga
anledning att på denna punkt föregripa 1928 års tullkommittés arbete, utan
borde man i stället falla tillbaka på nu gällande tulltaxas formulering och
bibehålla rubriken 1128 oförändrad men med utlämnande av anmärkningens
bestämmelse om beräkningen av emballagets vikt.

Generaltullstyrelsen har i anledning av kemiska industrikontorets erinringar
ävenledes förordat bibehållandet av bruttoförtullning men föreslagit,
att anmärkningen skulle avfattas i överensstämmelse med de sakkunnigas
förslag. Bibehållandet av bruttoförtullning krävde emellertid en ändring
av de bestämmelser i tulltaxeförordningen, som avse tullfrihet under viss
kortare tid. Från bestämmelsen i 8 § 1 mom. c) enligt styrelsens förslag
angående åtnjutande av tullfrihet under viss kortare tid hade nämligen

188

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr 182.

Dinatriumfosfat.

Nr 188.

Natrium xantogenat.

undantag stadgats för, bland annat, emballage, som skall inräknas i varornas
vikt. Då järncylindrar med förtätade gaser vid bibehållandet av nu
gällande bestämmelser dels skola inräknas i gasernas vikt och dels draga
särskild tullavgift, borde dylika cylindrar omnämnas i momentet.

Enär övergång till nettoförtullning skulle förorsaka väsentliga rubbningar
i de bestående tullförhållandena och syftemålet med de sakkunnigas förslag
skulle vinnas även vid bibehållandet av bruttoförtullning, har jag anslutit
mig till ämbetsverkens förslag.

De cylindrar, i vilka förtätade gaser inkomma, pläga efter varans användning
returneras till leverantören. Emellertid lära de utländska fabrikanterna
ofta nog icke vara benägna att vid förnyad leverans använda samma
cylindrar, som förut införtullats, varför importören nödgas att vid varje
införseltillfälle, jämte det att emballaget inberäknas i varans vikt, betala
särskild tull för emballaget, ehuru detta icke är avsett att stanna inom
landet. Till förekommande av en sådan tullbeskattning har, i enlighet med
generaltullstyrelsens förslag, genom tillägg till 8 § 1 mom. b) av tulltaxeförordningen
möjlighet till tullfrihet beretts för emballaget under viss tid,
inom vilken återutförseln kan beräknas vara verkställd.

De sakkunniga hava under nummer 980 med en tull av 1 krona 50 öre för
100 kilogram bland vissa andra fosfater upptagit natriumfosfat. Sålunda
skulle jämväl dinatriumfosfat komma att hänföras till sagda nummer. Sistnämnda
preparat användes för framställning av vissa slag av kreatursfoder,
hänförliga till nummer 161 i propositionsförslaget, med tullfrihet.

I anledning härav har en handelskammare anmärkt, att de inhemska
fabrikanter, vilka tillverka foderämnen, funnit denna tullbeskattning av ingredienserna
obillig, enär den färdiga varan är tullfri. Då det för handelskammaren
upplysts, att ifrågavarande fosfater icke tillverkades inom landet,
har hemställts om tullfrihet för desamma.

Kommerskollegium har biträtt denna hemställan och föreslagit införandet
av en anmärkning under ifrågavarande nummer av innehåll, att dinatriumfosfat
må utlämnas tullfritt, därest dess användning för framställning av
kreatursfoder vederbörligen styrkes.

Då framställningen synes värd beaktande, har vid nummer 182 i propositionsförslaget
infogats en anmärkning av ifrågavarande innehåll.

Kaliumxantogenat (kolsvavlat kali), som användes såsom flotationsmedel
vid anrikning av malmer, har enligt beslut av 1926 års riksdag upptagits i
rubriken 1143 av gällande taxa, med en tull av 2 kronor 50 öre för 100
kilogram. Emellertid användes numera ofta för ovan angivna ändamål i
stället för kaliumxantogenat det närstående men något billigare preparatet
natriumxantogenat. Intetdera är föremål för tillverkning här i landet.

Då det synes stå i överensstämmelse med nyssnämnda riksdagsbeslut att

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65. 189

i tullhänseende likställa sagda artiklar, har även natriumxantogenat upptagits
i motsvarande nummer i propositionsförslaget.

Metyletylketon, som nu drager tull med 15 procent av värdet enligt rubr.
1259, lär förete så stora likheter i skilda avseenden med aceton (dimetylketon),
att de båda artiklarna icke kunna tulltekniskt åtskiljas. Förstnämnda
artikel har därför på generaltullstyrelsens framställning upptagits
i propositionsförslagets nummer 211, motsvarande nummer 960 i de sakkunnigas
förslag.

Den nuvarande tullsatsen för eterarter, andra än adronolacetat, butylacetat
och metylacetat, utgör 2 kronor 50 öre för kilogram, kärlens vikt
inberäknad. Enligt propositionsförslagets nummer 257—258 skulle sammansatta
eterarter (estrar) samt inom parfymindustrien eller vid tillverkningen
av konfityrer, bakverk, drycker och dylikt använda essenser och andra välluktande
ämnen, ej hänförliga till annat nummer, i likhet med flyktiga,
vegetabiliska oljor, beläggas med tull av 200 eller 300 kronor för 100 kilogram,
beroende på kärlens bruttovikt. Vidare skulle rubriken 1226Vä i
gällande taxa, med en tull av 30 öre för kilogram, enligt föreslagen ändring
komma att utvidgas med vissa eterarter samt för lacker avsedda lösningsmedel,
bestående av estrar med tillsats av andra organiska vätskor. Återstoden
av de till rubriken 1226 nu hänförliga eterarterna hava de sakkunniga
sammanfattat under beteckningen »etyleter, även i blandning med sprit»,
som upptagits i nummer 1005 av deras förslag. Vid detta nummer har
föreslagits en nedsättning av tullsatsen till 1 krona för kilogram. Såsom
motivering härför hava de sakkunniga anfört, att i den nuvarande tullen
måste anses ingå kompensation för skatt å alkohol, som använts vid etertillverkning,
men då för nämnda ändamål numera huvudsakligen torde begagnas
alkohol, för vilken skatt ej utginge, syntes tullen böra minskas med
motsvarande belopp.

Med avseende härå har Sveriges kemiska industrikontor anfört, att skatterestitution
för den alkohol, som använts för eterframställning, erhållits sedan
mycket lång tid tillhaka, till och med långt före den år 1903 genomförda
förhöjningen av etertullen. Vid sådant förhållande syntes de sakkunnigas
skäl för tullnedsättning icke kunna tillmätas avgörande betydelse. En inhemsk
eterindustri vore dessutom av största betydelse för landet ur krigsheredskapssynpunkt,
då eter hade stor användning inom sprängämnesindustrien
samt såsom bedövningsmedel. För att skydda den inhemska industrien
vore ett bibehållande av tullen vid ungefär nuvarande belopp nödvändigt,
vilket bäst bevisades därav, att införsel av eter ägde rum trots
nuvarande tullskydd.

Nr 211.

Meltjl etylketon.

Nr 214.

Etyleter.

Av Kungl. Maj:ts proposition (nr 20) till 1903 års riksdag angående förhöjning
i tullsatserna för brännvin och sprit m. m. samt bevillningsutskottets

190 Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

i anledning av nämnda proposition avgivna betänkande (nr 2) framgår med
all tydlighet, att tullförhöjningen för eterarter föreslogs såsom en konsekvens
av den då ifrågasatta höjningen av tillverkningsskatten å brännvin.
Åtnjöt man vid nämnda tid, såsom blivit upplyst, restitution av skatt å
brännvin, som använts vid etertillverkning, vilade påtagligen tullförhöjningen
redan vid dess tillkomst på en icke riktig förutsättning. Så mycket
mindre kan detta förhållande numera åberopas såsom stöd för bibehållandet
av den nuvarande tullsatsen. Då därtill kommer, att gällande tull enligt
inhämtade upplysningar angående priset å utländsk etyleter är mycket hög
i förhållande till varans värde, har jag på denna punkt icke ansett mig
böra ifrågasätta någon ändring i de sakkunnigas förslag.

Nr 215. Enligt ett den 11 december 1928, under förutsättning av riksdagens godFör
lacker kännande, mellan Sverige och Tyska riket slutet tilläggsavtal till handelsavsedda
lös- och sjöfartstraktaten den 14 maj 1926 skola vissa till rubrikerna 1226 eller
ningsmedel 1259 i nu gällande tulltaxa hänförliga kemiska preparat i likhet med de i
etc. rubrik 1226 ‘/3 angivna artiklarna beläggas med en tull av 30 öre för kilo gram.

Denna ändring är avsedd att tillämpas från och med dagen för tillläggsavtalets
ikraftträdande.

Förevarande rubrik har avfattats under förutsättning att tilläggsavtalet
framlägges för och godkänues av den nu samlade riksdagen. I samband
härmed hava av tulltekniska skäl vissa andra ändringar föreslagits i samma
tulltaxerubrik.

Nr 216. Tullen å kollodium, som för närvarande utgår enligt tulltaxerubriken
iollodium 1^52 med 2 kronor för kilogram, kärlens vikt inberäknad, har i förslaget
upptagits till 1 krona för kilogram. Ur den till stöd för ändringen anförda
motiveringen, som återfinnes å sid. 484 och 485 i betänkandet, må i korthet
anföras följande.

Redan till 1906 års tulltaxekommitté hade framställning gjorts angående
nedsättning av kollodiumtullen, en framställning, som emellertid icke kunde
förordas, enär skatten å den för tillverkningen erforderliga alkoholen i det
närmaste uppgick till tullens belopp. Emellertid användes numera vid
kollodiumtillverkningen praktiskt taget uteslutande inhemsk sprit, för vilken
tillverkningsskatt ej utginge. Under sådana förhållanden och då kollodiumtillverkningen
icke vore förenad med några komplicerade fabrikationsprocesser,
hade de sakkunniga ansett sig böra tillmötesgå en framställning om
nedsättning av tullen till 1 krona för kilogram.

Denna tullnedsättning har avstyrkts av Sveriges kemiska industrikontor,
som emellertid förklarat sig icke hava något att erinra mot att tullen, såsom
revisionen föreslagit, beräknades efter nettovikten med tillägg av endast visst
emballage. Såsom skäl för tullens bibehållande har kontoret hänvisat till
en skrivelse från den firma, som påyrkat tullnedsättning, i vilken skrivelse

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

191

detta yrkande återkallats, samt åberopat vad kontoret i yttrande till kommerskollegium
anfört i anledning av en liknande, av samma firma gjord
framställning om tullnedsättning för normalkollodium, en vara som, enligt
vad firman upplyste, i inköp utifrån betingade ett pris av endast 1 krona
för kilogram.

Genom användningen av skattefri sprit vid tillverkning av kollodium har
frågan om tullen å denna vara påtagligen kommit i annat läge än förut.
Till vilket belopp tullsatsen ur skyddssynpunkt lämpligen bör slutligt bestämmas
torde böra bliva beroende på en ingående undersökning av produktionsförhållandena
i samband med nu pågående tullutredning. Då emellertid
grunden för den nuvarande höga tullbeskattningen av kollodium bortfallit,
synes en nedsättning av tullen redan i detta sammanhang böra vidtagas,
och har jag därvid ej funnit anledning att frångå sakkunnigeförslaget.

I nummer 1054 under avdelningen för »produkter av övrig kemisk industri»
i de sakkunnigas förslag hava glödstrumpor och andra glödnät, alla
slag, upptagits med en tull av 250 kronor för 100 kilogram. Till sagda
nummer skulle sålunda enligt förslaget hänföras även icke avbrända glödstrumpor
och glödnät. Av dessa äro sådana, som bestå av silke, nu upptagna
under särskild rubrik (nr 373 a) med en tull av 9 kronor för kilogram;
de övriga tulltaxeras såsom andra strumpstolsarbeten av annat spånadsämne
med en tull av 1 krona 75 öre för kilogram. Anledningen till
att icke avbrända glödnät upptagits under samma nummer som de avbrända
är, att införseln varit tämligen obetydlig.

Vid taxeförslagets omarbetning i och för närmare anslutning till expertkommitténs
förslag, har, i likhet med vad nu är fallet, till den kemiska
gruppen hänförts endast avbrända glödnät. Beträffande tulltaxeringen av
icke avbrända glödstrumpor och andra glödnät kommer jag att lämna redogörelse
vid behandlingen av nummer 549.

Kubriken 1259 i gällande tulltaxa upptager kemiskt-tekniska preparat, ej
särskilt nämnda, med tull av 15 procent av värdet. I anslutning till den omläggning
av gällande praxis, som föreslagits beträffande tulltaxeringen av
vissa blandningsprodukter i syfte att åstadkomma en mera enhetlig behandling
av dessa artiklar, har uttrycket »kemiskt-tekniska preparat» utbytts
mot det något vidare »kemiska preparat». Såsom framgår av motiveringen
till tulltaxeförordningens 2 §, a) (sid. 207 i betänkandet), hava de sakkunniga
härvid åsyftat sådana i taxan ej särskilt nämnda blandningsprodukter,
vilkas ingredienser undergått viss bearbetning, varigenom de gjorts tjänliga
för det syfte, den färdiga varan är avsedd att befordra. Det färdiga preparatet
framträder i sådant fall, oavsett själva blandningsförfarandet, såsom

Nr 220.

Glöd strumpor,

avbrända.

Nr 223.

Kemiska
preparat, ej
särskilt
nämnda.

192

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

en ny produkt. Däremot har man icke ansett, att exempelvis två eller
flera tullfria artiklar skulle bliva tullpliktiga enbart på grund av ett i och
för sig måhända ganska enkelt blandningsförfarande.

Enligt ett av Sveriges kemiska industrikontor framställt och av kommerskollegium
förordat förslag skulle blandningsprodukter, ej särskilt nämnda,
innehållande kemiska grundämnen, föreningar eller preparat, oavsett till
vilken rubrik beståndsdelarna vore hänförliga, beläggas med 15 procents
värdetull; dock skulle bestämmelsen i tulltaxeförordningens nyssnämnda
2 § a) tillämpas å varor, bevisligen avsedda att användas såsom råvaror
eller hjälpmedel inom industrien.

För den industris vidkommande, som använder ifrågavarande blandningsprodukter,
torde förslaget icke innebära tillfredsställande säkerhet mot en
allt för hög tullbeskattning, enär varornas blivande användning i många
fall icke kan vid tulltaxeringstillfället ledas i bevis. Beträffande i allmänna
handeln förekommande blandningsprodukter torde detta i regel icke kunna
ske. Även för andra näringar synes förslaget kunna leda till ogynnsamma
konsekvenser vid tullbeskattningen. Svårigheten att överskåda, varthän den
föreslagna principen för tulltaxeringen skulle leda, utgör ett ytterligare skäl
till att jag icke anslutit mig till industrikontorets förslag.

Nr 224. Blixtljuspreparat hava i de sakkunnigas förslag upptagits tillsammans
Blixtljus- med fyrverkeriarbeten i nummer 1040 med nu gällande tullsats, 200 kronor
preparat, för 100 kilogram. Enär propositionsförslaget i likhet med det av expertkommittén
utarbetade förslaget till gruppindelning upptager en särskild
grupp för kemikalier m. m. för fotografiskt ändamål, har det synts lämpligt,
att blixtljuspreparat överflyttas till nämnda varugrupp. Den rubrik, som
härvid närmast bör ifrågakomma, är nummer 224, för vilken tullen utgör
15 procent av värdet. Då enligt vad från sakkunnigt håll blivit upplyst
denna tullsats skulle ungefärligen motsvara nuvarande vikttull, har intet
hinder synts föreligga för vidtagandet av nämnda överflyttning.

Nr 244. I gällande tulltaxas rubrik 1207 äro färglådor med tillbehör samt till
Färger i färglådor avsedda färger, ävensom artistfärger i tuber, glas, porslinsskålar
tuber etc. och dylika för detaljhandeln avsedda förpackningar upptagna med en tull
av 1 krona 50 öre för kilogram.

Då det visat sig omöjligt att i praktiken uppdraga en gräns mellan
sådana färger, som i tullhänseende böra betraktas såsom »artistfärger» och
andra närbesläktade målarfärger, hava de sakkunniga efter förebild från
främmande länders tullagstiftning föreslagit, att förpackningens storlek
skulle bliva utslagsgivande, så att färger i förpackningar av nyss angivet
slag och med en bruttovikt av högst 250 gram skulle beläggas med den
för »artistfärger» nu stadgade tullen av 1 krona 50 öre för kilogram. De

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

193

sakkunniga kava framhållit, att tulltaxeringen redan nu i viss mån måste
göras beroende av förpackningarnas vikt.

Kommerskollegium har med avseende härå anmärkt, att inom industrien
använda färger för dekoration av porslin kunde träffas av revisionsförslaget
på ett icke beräknat sätt och förordat ny prövning av förslaget på denna
punkt.

Med anledning härav har utredning i frågan verkställts vid tullverkets
huvudlaboratorium. Härvid har framgått att faran för att porslinsfärgerna
skulle drabbas av den för artistfärger nu bestämda tullen icke torde bliva
större vid genomförandet av de sakkunnigas förslag än de för närvarande
äro. I regel inkomma porslinsfärgerna i form av torra pulver, som åtnjuta
tullfrihet.

Efter vad sålunda upplysts synes tvekan ej behöva råda om lämpligheten
att genomföra den av de sakkunniga föreslagna, ur tullteknisk synpunkt
önskvärda ändringen.

Föreståndaren för tullverkets huvudlaboratorium har i sin förut omnämnda Nr 252.
promemoria framhållit, att vissa oljesickativ numera understundom inkomme Sickativ.
lösta i feta oljor. Då dessa sickativ, liksom sickativ i fast form, plägade
tulltaxeras enligt rubrik 1118 i den nuvarande tulltaxan, syntes det i nummer
921 av de sakkunnigas förslag efter sickativ infogade tillägget »i fast
form» böra utgå.

Med anledning av vad sålunda framhållits har nämnda tillägg uteslutits
i propositionsförslaget.

Bortsett från att på skäl, som anförts i motiveringen till de sakkunnigas Nr
förslag, någon åtskillnad icke gjorts mellan denaturerad och icke denatu- 253—254.
rerad spritfernissa och att sålunda all dylik fernissa belagts med en tull Lacker etc.
av 40 öre för kilogram, företer nämnda förslag ingen ändring av nu
gällande tullsatser för lacker. På ifrågavarande område hava emellertid
under de senare åren tillkommit helt nya produkter, vilka icke voro kända
vid fastställandet av dessa tullsatser. Så användas numera i stor utsträckning
s. k. cellulosalacker, beredda av nitrerad, acetylerad eller på annat
sätt förarhetad cellulosa, löst i alkoholer, esterhaltiga lösningsmedel, kolväten
eller andra dylika ämnen.

Med hänvisning till det avsevärt högre pris, förstnämnda lacker betinga,
har framställning gjorts om tullförhöjning för desamma. Storleken av tullen
har satts i samband med tullen å esterhaltiga lösningsmedel. Bland de i
varan ingående beståndsdelarna äro lösningsmedlen en av de viktigare. Såsom
vid behandlingen av nummer 215 redan anförts, skulle tullen å dessa
lösningsmedel, av vilka en del nu draga en tull av 2 kronor 50 öre för
kilogram, enligt det föreliggande propositionsförslaget utgå med 30 kronor

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 sand. 51 häft. (Nr 65.)

194 Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

för 100 kilogram. Härigenom torde, om hänsyn även tages därtill, att i
nämnda lacker jämväl ingå beståndsdelar, vilka äro fria från tull, det
väsentligaste hindret för en lönande tillverkning av cellulosalacker vara
undanröjt. Jag finner mig sålunda sakna anledning att nu upptaga frågan
om särskild tull å cellulosalacker.

Ifråga om överrubrikens formulering har generaltullstyrelsen med hänsyn
till förekomsten av s. k. lackextrakter, vilka utgöra i stort sett färdigkokta
lacker, ehuru utan lösningsmedel, föreslagit, att dessa sistnämnda borde
upptagas i rubriken. Sveriges kemiska industrikontor har förordat följande
lydelse: »Lacker och lackfärger, fasta eller flytande», vilken även tillstyrkts
av kommerskollegium. Emellertid lär, enligt vad föreståndaren för tullverkets
huvudlaboratorium i sin promemoria framhållit, ytterligare ett tilllägg
till rubriken vara erforderligt, enär vissa till import förekommande
oljefernissor, exempelvis s. k. glansoljor, vilka bestå av starkt kokta oljor,
spädda med något lösningsmedel såsom bensin eller terpentinolja och vilka
nu tulltaxeras såsom fernissa, andra slag, med tull av 30 öre för kilogram,
varken skulle inrymmas under nummer 921 eller 940 i de sakkunnigas
förslag.

I anledning härav har överrubriken i propositionsförslaget erhållit följande
avfattning: »Lacker och lackfärger, fasta eller flytande, samt fernissor,
ej hänförliga till nummer 252». Begreppet »fasta lacker» omfattar även de
av generaltullstyrelsen omnämnda s. k. lackextrakterna (torrsubstanser av
lacker), som äro avsedda att förtunnas genom tillsats av spädningsmedel.

Finkelolja. Finkelolja, som för närvarande hänföres till rubrik 184, har i de sakkunnigas
förslag upptagits under nummer 939 tillsammans med »icke drickbara
spritblandningar». Avsikten torde hava varit, att till sistnämnda
nummer skulle hänföras endast sådan finkelolja, som är sprithaltig. Den
vanligast förekommande finkeloljan lär emellertid icke vara sprithaltig.
Upptagandet av finkelolja blott i nu ifrågavarande nummer skulle kunna
ingiva den uppfattningen, att dit borde hänföras även sistnämnda vara,
som emellertid anses böra rubriceras såsom i taxan ej särskilt nämnda kemiska
preparat, nummer 223 i propositionsförslaget. Då vidare handelsstatistiken
för en följd av år icke utvisar någon införsel av finkelolja, synes
onödigt att upptaga varan i tulltaxan. För redovisningen av utförseln kan
varan, om så anses erforderligt, angivas vid den statistiska uppdelningen
av ifrågavarande nummer.

Nr 255. Kitt, berett av olja och fasta mineraliska ämnen, finnes upptaget i rubriKitt.
ken 1120 i gällande taxa, med tull av 5 öre för kilogram.

Generaltullstyrelsen har i sitt utlåtande anfört, att det numera vore ganska
vanligt, att vid framställningen av kitt cellulosalösning användes i stället
för olja, och har styrelsen, då anledning icke syntes föreligga att i tullhän -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65. 195

seende ko ra åtskillnad mellan de båda slagen av kitt, föreslagit, att ifrågavarande
rubrik måtte utvidgas, så att den omfattade även kitt, vari cellulosalösning
ingår.

Enligt vad jag inhämtat är tulltaxeringen av sistnämnda slag av kitt
för närvarande ganska svävande. Understundom förekommer i varan även
en tillsats av olja, i vilket fall ovannämnda rubrik 1120 tillämpas. Förekommer
däremot ingen tillsats av olja, måste varan tulltaxeras med stöd av
de för blandningsprodukter gällande allmänna bestämmelserna, vilket förutsätter
ingående kemisk undersökning. Då generaltullstyrelsens förslag synes
ägnat att förenkla tulltaxeringen, har rubriken ändrats i överensstämmelse
därmed.

Rubriken 1122 i gällande taxa, med en tull av 1 krona för kilogram, om- Nr
fattar efter ordalydelsen följande slag av tvål, nämligen »parfymerad; an- 264—265.
nan, i formade handstycken, kulor, figurer o. s. v. samt flytande eller mjuka Tvål.
tvålsorter, alla slag, i tuber, burkar och dylikt; ävensom transparent tvål».
Nästföljande rubrik upptager andra slag av tvål med en tull av 10 öre för
kilogram. I motsvarande nummer av de sakkunnigas förslag finnas flytande
och mjuka tvålsorter icke särskilt omnämnda, varför den högre tullen icke
skulle komma att tillämpas på oparfymerade dylika tvålsorter. Ändringen
har tillkommit för att bereda möjlighet att mot skälig tull införa dylika
slag av tvål med industriell användning.

Sveriges kemiska industrikontor har i sin förut omnämnda skrivelse till
Konungen fäst uppmärksamheten därpå, att den vidtagna förändringen
skulle kunna medföra, att för toalettändamål avsedd tvål, särskilt rakkräm,
i fråga om vilken artikel stark konkurrens utifrån gjort sig gällande, skulle
kunna införas oparfymerad mot en tull av endast 10 öre för kilogram och
med hänsyn härtill hemställt, att rakkräm måtte upptagas i rubriken med
den högre tullsatsen. Detta förslag har tillstyrkts av såväl kommerskollegium
som generaltullstyrelsen.

Då förslaget synes ägnat att förhindra en icke avsedd ändring av nu
bestående tullskydd, har artikeln rakkräm upptagits under ifrågavarande
nummer.

Nummer 951 i de sakkunnigas förslag upptager i likhet med motsvarande Nr 271.
rubrik i gällande taxa endast putsmedel, ej sprithaltiga, för läderarbeten, patsmedel
På förslag av generaltullstyrelsen har nämnda nummer utvidgats till att för skodon.
omfatta putsmedel för alla slags skodon, varigenom vissa omständliga och
tidsödande undersökningar för utrönande av beståndsdelarna i dylika preparat
skulle undvikas.

För närvarande utgör tullen å tändstickor av trä (rubr. 1239) 5 öre samt Nr 290.
å andra slag (rubr. 1240) 20 öre för kilogram. I förslaget hava de båda xånd

rubrikerna sammanförts under ett nummer med den tullsats, som nu gäller stickor.

196

Kungl. Muj:ts proposition Nr 65.

för den stora artikeln, tändstickor av trä. Häremot kar av kommersköllegium
anmärkts att tändstickor av trä och vaxtändstickor representerade skilda
varuslag med så väsentligt olika värden, att en differentiering i tullhänseende
vore berättigad. Ävenledes har framhållits att införsel av vaxtändstickor
på grund av deras eldfarlighet vore mindre önskvärd och att tullen
å dylika tändstickor av denna anledning icke borde sänkas.

Då införseln av vaxtändstickor är synnerligen obetydlig — år 1927 uppgick
den införda kvantiteten till endast 61 kilogram — synes det emellertid
vara mindre lämpligt att belasta tulltaxan med en särskild rubrik för denna
artikel. Skulle användandet av vaxtändstickor anses böra begränsas på grund
av deras eldfarlighet, torde detta böra ske i annan ordning än genom tulllagstiftning.

- Anm. till Den i gällande tulltaxa fastställda viktgränsen av 1 kilogram mellan högre
nr och lägre tullbeskattade beredda hudar och skinn synes för den praktiska tillämp oq/j_907 ''

ningen av ifrågavarande rubriker, nummer 201—203, mindre lämpligt avvägd,

Hudar och enär åtskilliga skinn ligga obetydligt över eller obetydligt under nämnda
skinn. viktgräns. För att förrättningsmannen i förekommande fall må hava författningsenligt
stöd för ett provvägningsförfarande till undvikande av en upppackning,
varvid ömtåliga skinn lätt kunna taga skada, hava de sakkunniga
efter nummer 135—136 i sitt förslag intagit en anmärkning av följande
innehåll:

»Därest till nummer 135—136 hänförliga hudar och skinn inkomma
förpackade i buntar, må, under förutsättning att de äro av sinsemellan
samma slag och till synes lika vikt per stycke, till grund
för bestämmandet av styckevikten läggas den genom vägning av varje
bunt och med ledning av däri ingående stycketal utrönta medel vikten.»

Beträffande det sålunda ifrågasatta tillvägagångssättet vid fastställandet
av skinnens vikt per stycke har anmärkts, att detsamma visserligen vore
ändamålsenligt, men att en höjning av den gällande styckeviktsgränsen
vore ofrånkomlig, om förslaget icke skulle medföra en sänkning av gällande
tullskydd.

Frågan om ändring av viktgränsen äger påtagligen så nära samband
med frågan om garveriindustriens tullskydd, att den bör upptagas till prövning
av 1928 års tullkommitté. Av denna omständighet kan jag emellertid
icke finna anledning avstyrka intagandet i tulltaxan av den ifrågasatta
anmärkningen, vilken just med hänsyn till nu gällande viktgräns synes
särskilt av behovet påkallad. Såsom en förutsättning för användandet av
det enklare förfaringssättet måste givetvis gälla, att avsändaren verkställt
en uppsortering och förpackning av varorna efter tulltaxans indelning samt
att från förrättningsmannens sida anledning icke finnes antaga, att denna
sortering blivit oriktigt verkställd. Formuleringen visar emellertid, att för -

Kanyl. Muj:ts proposition Nr 05. 197

rättningsmannen alltjämt skall äga befogenhet att verkställa eu mera ingående
undersökning, när helst anledning därtill kan anses föreligga.

Anmärkningen har därför med en mindre, redaktionell jämkning intagits
i propositionsförslaget.

1 de sakkunnigas taxeförslag äro skilda slag av handskar upptagna under
tre olika nummer, nämligen grövre arbetshandskar under nummer 159,
fäkt- och boxhandskar under nummer 162 samt övriga slag under nummer
160. Med avseende härå har generaltullstyrelsen anfört, att nämnda
varor för vinnande av större överskådlighet i uppställningen borde inordnas
under en gemensam överrubrik, varvid grövre arbetshandskar samt
fäkt- och boxhandskar, som vore jämförelsevis obetydliga importvaror, lämpligen
kunde sammanföras under ett nummer. Tullsatsen vid detta nummer
syntes böra upptagas till 150 kronor, enär grövre arbetshandskar torde utgöra
den större importartikeln och enligt nu gällande praxis tulltaxerades
såsom klädespersedlar av skinn, ej till annan rubrik hänförliga, rubrik 220,
med tull av 1 krona 50 öre för kilogram. Styrelsen har sålunda föreslagit,
att handskar skulle upptagas efter nummer 159 på följande sätt:

handskar:

grövre arbetshandskar; ävensom, oavsett materialet, fäkt- och

boxhandskar ................................................................................ N 150: —

andra slag ........................................................................................ N 600: —

Detta ändringsförslag har jag ansett mig böra biträda. I detta sammanhang
må även nämnas att jag i anledning av de erinringar, som gjorts
mot förslaget att införa nettoförtullning å handskar, låtit verkställa undersökning,
huruvida en sådan ändring skulle kunna antagas medföra olägenheter
för den inhemska tillverkningen. Härvid har framgått att beträffande
»handskar, ej särskilt nämnda» — den artikel, som i här berörda
avseende har någon betydelse — omkring 80 procent av införseln sker med
post, varför, med hänsyn till de för postpaket gällande särbestämmelserna
i fråga om emballage, praktiskt sett ingen nämnvärd förändring skulle
komma att inträda. Då även ifråga om den införsel, som äger rum med
annan lägenhet, sådant emballage i regel torde undvikas, som skall inberäknas
i vikten, kan emballagefrågan beträffande denna artikel påtagligen icke
vara av större betydelse.

Den åtskillnad i beskattningsavseende, som beträffande beredda pälsverk i Nr
gällande tulltaxa göres mellan å ena sidan lösa skinn och å andra sidan 313—315.
delvis bearbetade persedlar, har, enligt vad från olika håll anförts, föranlett Besättninsvårigheter
vid taxeringen av besättningar, bräm, mattor och dylika artiklar, gar m. m. au
vilka än äro endast tillskurna, än förete utom tillskärningen något sömnads- pälsverk.
arbete, som understundom kan vara mera omfattande — exempelvis då varan
är hopsydd av mindre bitar — men ibland endast utgör »lagning» eller tillsyning
av någon mindre del för att giva föremålet viss form. I det först -

302—303.

Handskar.

198 Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

nämnda fallet har varan i tullhänseende betraktats såsom lösa pälsverk; i
de sistnämnda åter har tulltaxeringen varit beroende på sömnadsarbetets beskaffenhet.
Tulltaxeringen av dylika artiklar har sålunda blivit mer eller
mindre svävande. I anledning härav har önskemål framställts angående
vidtagande av åtgärd för ernående av en mera enhetlig tulltaxering av berörda
varor, och kommerskollegium har jämväl uttalat sig i denna riktning.
Enligt vad jag inhämtat, anser man även inom generaltullstyrelsen en åtgärd
i sådan riktning önskvärd.

I överrubriken till nummer 313—315 har på grund härav gjorts ett tilllägg,
genom vilket de ifrågavarande, vanligast förekommande tillskurna artiklarna
skulle komma att likställas, oavsett huruvida något sömnadsarbete
nedlagts å desamma eller icke.

Nr 337. Enligt gällande tulltaxa skola alla ämnen till valsar för maskiner inom
Valscimnen. textilindustrien hänföras till rubriken 245 med tull av 20 öre för kilogram.

I nummer 180 av de sakkunnigas förslag hava ämnen till valsar för
spinnerimaskiner upptagits med tullfrihet. Ämnen till andra valsar skulle
komma att hänföras till trävaror, bearbetade, ej särskilt nämnda.

Med avseende härå har generaltullstyrelsen anfört, att de för vissa olika
maskiner avsedda valsämnena vore av sinsemellan likartad beskaffenhet och
att det därför torde komma att ställa sig svårt för tullmyndigheterna att i
förekommande fall med säkerhet avgöra, för vilket ändamål dylika ämnen
vore avsedda, samt att dessutom de sakliga skäl, som talade för borttagandet
av tullen å ämnen till valsar för spinnerimaskiner, i stort sett även
torde kunna åberopas för medgivandet av tullfrihet för övriga till rubriken
245 nu hänförliga valsämnen. På grund härav har generaltullstyrelsen
föreslagit, att rubriken måtte utvidgas att omfatta ämnen till valsar för
alla inom textilindustrien använda maskiner.

Ehuru det torde vara ämnen till valsar för spinnerimaskiner, som ur
importsynpunkt hava den största betydelsen, synas skäl ej föreligga att i
här berörda avseende giva dem någon undantagsställning, vilket även, såsom
generaltullstyrelsen framhållit, ur tullteknisk synpunkt skulle vara
mindre lämpligt. Jag har därför ansett mig böra biträda nämnda förslag.

Nr 340. Rubriken 237 i gällande tulltaxa upptager, utom fanerskivor av 7 milliKrgssfaner
me^ers tjocklek och därunder av annat träslag än furu eller gran, hoppres•
sade faner- eller träskivor (s. k. limbräder) med en tull av 10 öre för kilo gram.

Sistnämnda artikel skall hänföras till nämnda rubrik oberoende av
träslagets beskaffenhet.

De sakkunniga hava ifrågasatt, att även beträffande hoppressade fanereller
träskivor såsom förutsättning för varans hänförande till motsvarande
rubrik (nr 183) i deras förslag skulle gälla, att den framställts av annat
träslag än furu eller gran. Dessutom har beteckningen »limbräder» ersatts

Kun yl. Maj-.ts proposition Nr 65.

199

med det modernare uttryeket »kryssfaner». Kryssfaner av furu eller gran
skulle sålunda komma att draga samma tull som i taxan ej särskilt nämnda
bearbetade varor av furu eller gran, d. v. s. 5 öre för kilogram. Såsom
skäl härför har anförts att kryssfaner, som vore föremål för massproduktion,
ej borde draga högre tull än vanliga snickararbeten av enahanda träslag.

I en till Konungen ingiven skrivelse har industriaktiebolaget Furu-Plywood
hemställt, att någon ändring icke måtte vidtagas i nu gällande tullsats
för ifrågavarande artikel. Till stöd för denna hemställan har anförts i
huvudsak följande.

Den inhemska tillverkningen av furuplywood (kryssfaner) hade under de
senare åren haft en lovande utveckling. Före år 1925 hade i Sverige endast
funnits två mindre fabriker, under det att antalet för närvarande uppginge
till icke mindre än åtta, sysselsättande omkring ett tusen arbetare.
Produktionskapaciteten hade samtidigt stigit från 3,000 ton år 1926 till
25,000 ton år 1928. Sverige kunde sägas hava varit föregångslandet på
ifrågavarande industri. Vissa andra träproducerande länder hade emellertid
fått blickarna riktade på detta tillverkningsområde och börjat uppträda som
besvärliga konkurrenter såväl på exportmarknaden som på sista tiden även
på hemmamarknaden. Denna marknad vore alltjämt av mycket stor betydelse
för plywoodindustrien. År 1927 torde nämligen omkring tre fjärdedelar
av produktionen hava avsatts inom landet.

Enligt vad jag inhämtat från generaltullstyrelsen har importen av plywood
av olika slag under de elva första månaderna av år 1928 uppgått till 519 ton.

Den importerade kvantiteten har sålunda utgjort endast en mycket obetydlig
del av vad som förbrukats inom landet. Den inhemska tillverkningen av
kryssfaner, vilken synes äga naturliga förutsättningar och som enligt de
meddelade uppgifterna haft att uppvisa en glädjande utveckling, synes sålunda
intaga en stark ställning. Med hänsyn härtill och då ämbetsverken
vid sin granskning av sakkunnigeförslaget icke upptagit denna fråga, har
jag icke ansett mig böra ifrågasätta någon ändring i de sakkunnigas förslag.

Beträffande de i nummer 184 av de sakkunnigas förslag upptagna artik- Nr 341.
larna skulle vissa ändringar i nu gällande bestämmelser inträda. Så skulle Tunnbintunnbindararbeten
(rubr. 239—240 i gällande taxa), vilka nu äro åsatta en dararbeten;
tull för kilogram räknat av 1 öre, om de bestå av furu eller gran, samt huggblock.
4 öre, om de bestå av annat träslag, enligt förslaget komma att beläggas
med en enhetlig tull av 2 kronor för 100 kilogram. Vidare skulle med
huggblock, vilka nu äro upptagna i rubriken 238 med en tull av 2 öre för
kilogram, komma att likställas för dylika block avsedda fotställningar, vilka
sistnämnda nu tulltaxeras såsom snickararbeten, varvid, med hänsyn till
det vanligen förekommande träslagets samt ytbehandlingens beskaffenhet,
en tullsats av 30 öre för kilogram i regel torde komma i tillämpning.

Beträffande nämnda förslag har påyrkats den ändring, att de nuvarande
tullsatserna för tunnbindararbeten skulle återställas samt att huggblock
med tillhörande fotställningar, i den mån de äro att betrakta såsom snickar -

200

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

arbeten, måtte upptagas med en tull av 30 kronor för 100 kilogram. Till
dessa yrkanden har kommerskollegium anslutit sig.

Då införseln av tunnbindararbeten varit oväsentlig i jämförelse med den
inhemska förbrukningen, synes en sammanslagning av rubrikerna och därav
följande obetydliga förskjutningar i respektive tullsatser icke böra ingiva
betänkligheter.

I fråga om huggblock innebär det av kommerskollegium förordade ändringsförslaget,
att nämnda vara skulle hänföras till rubrikerna för snickararbeten,
från vilka den på sin tid utbrutits, enär de för sistnämnda arbeten
stadgade tullsatserna ansågos allt för höga för så tunga artiklar som huggblock.
Jag hyser den uppfattningen, att ändring för närvarande icke bör
vidtagas i gällande tullsats för huggblock. Det torde även vara lämpligt,
att fotställningarna i tullhänseende likställas med de huggblock, för vilka
de äro avsedda.

Nr 342.

Skaft till
krattor.

Förslag har framställts därom, att till krattor avsedda skaft, vilka icke
lära skilja sig väsentligt från vissa, i nummer 342 angivna artiklar, måtte
upptagas i nämnda nummer.

I anledning av detta förslag, mot vilket kommerskollegium icke haft
något att erinra, hava nämnda slag av skaft i propositionsförslaget intagits
imder ifrågavarande nummer.

347—348.

Wiener möbler.

S. k. wienermöbler, som i gällande tulltaxa äro upptagna i rubriken 252
med en tull av 50 öre för kilogram, hava icke blivit särskilt omnämnda i
förslaget. De skulle sålunda komma att likställas med andra möbler av trä
och draga en tull av 30 eller 60 kronor för 100 kilogram allt efter bearbetningens
beskaffenhet. Såsom motivering till ändringen hava de sakkunniga
åberopat den obetydliga införseln, vilken år 1924 uppgick till
endast 696 kilogram och år 1925 till 2,662 kilogram.

Med avseende å detta ändringsförslag har hemställts att den nuvarande
tullen å Avienermöbler måtte bibehållas, vilket även av kommerskollegium
förordats. Man befarade nämligen, att ojämnheter vid tulltaxeringen skulle
uppstå, om denna bleve beroende av den ytbehandling, som varorna undergått.
Även skulle svår utländsk konkurrens på detta område hava börjat
göra sig gällande.

Den undersökning, som i anledning härav verkställts, har emellertid givit
vid handen, att införseln även under de senaste åren varit obetydlig; så infördes
år 1927 endast 1,086 kilogram och icke heller beträffande 1928 års
införsel utvisa de för årets tre första kvartal tillgängliga importsiffrorna
någon nämnvärd ökning. Under sådana förhållanden har jag icke ansett
skäl föi’eligga att frångå de sakkunnigas förslag.

Ett såsom alternativ framställt förslag att likställa fernissning med övriga
slag av bearbetning, som omnämnas i nummer 190 av sakkunnigeförslaget,

Kutigl. Mu,j:ts proposition Nr 65.

201

anser jag mig ieke böra förorda, då de sakkunniga förklarat sig hava tagit
denna fråga under noggrant övervägande (sid. 271 i betänkandet) oeh därvid
kommit till den uppfattningen, att en sådan ändring skulle medföra så vittgående
konsekvenser i tullbeskattningsavseende, att densamma borde tagas
under övervägande i samband med en allmännare revision av tulltaxan.

Jämföres den till rubrik 308 i gällande taxa fogade anmärkningen angående
beskaffenheten av sådant papper, som i tullhänseende bör rubriceras
såsom tidningspapper, med motsvarande anmärkning till nummer 210 i de
sakkunnigas förslag, finner man, att ordet »vitt» utlämnats. Något skäl
till denna ändring har icke anförts i motiveringen. Ändringen torde
emellertid icke vara oavsiktlig, då vissa skäl kunna åberopas för densamma.
Det förefaller nämligen anmärkningsvärt, att den omständigheten, att ett
tidningspapper företer en svagare förtoning i viss färg, skall hava till följd,
att ett eljest tullfritt tidningspapper belägges med tull.

Av de uttalanden, som gjorts vid behandlingen av frågan om tull i vårt
land å tidningspapper, framgår emellertid, att man velat begränsa den förmånligare
behandlingen av tidningspapper till vitt sådant papper. I Kungl.
Maj:ts proposition nummer 227 till 1911 års riksdag lämnas en ingående
redogörelse för de undersökningar, vilka — i anledning av 1910 års riksdags
anhållan om utredning, huruvida med hänsyn till möjligheten att vid tullbehandlingen
skilja mellan tidningspapper och annat tryckpapper särskild,
lägre tull kunde åsättas förstnämnda slag av papper — på föranstaltande
av generaltullstyrelsen verkställts i denna fråga. Av utredningen framgår
följande.

Den vid tiden för utredningen gällande danska tulltaxan innehölle vid
rubriken för tidningspapper en bestämmelse, att såsom sådant papper skulle
anses endast vitt, oglättat, svagt limmat papper med en trämassehalt av
minst 60 procent. Vad papperets färg beträffade, torde den bestämmelsen,
att det till färgen skall vara vitt, icke kunna eftergivas. Bland de tidningar,
som utkomme i vårt land, funnes sådana, beträffande vilka papperets massa
hade en skär eller rödaktig färg, så kallat tonat papper. Det hade visserligen
från sakkunnigt håll framhållits, att denna papperets egenskap icke
skulle inverka på den undersökningsmetod, som borde föreskrivas såsom
den mest praktiska för bestämmande av papperets halt av trämassa, men
då det å andra sidan torde vara svårt att bestämma gränsen för denna
förtoning, för att den icke skulle störande inverka på nämnda undersökningsmetod,
borde en bestämmelse finnas därom, att papperets färg skall
vara vit.

Generaltullstyrelsen har också i sitt nu avgivna utlåtande anfört, att den
metod, som nu tillämpas för undersökning av papperets slipmassehalt, är användbar
endast för vitt papper, att någon annan för tullmyndigheterna lämpad
undersökningsmetod icke torde kunna tillämpas samt att ifrågavarande anmärkning
i anledning härav borde begränsas till att avse endast vitt papper.

Detta har också i propositionsförslaget ägt rum.

Anm. till
nr 368.

Tidnings papper.

383—385.

Rör och
stänger av
vulkanfiber.

Nr 390.

Dekalkoma nier.

Nr 393.

Tvinnad

gul.

Anm. till nr
M8.

Garn till
fisknät.

202 Kungl. Mcij:ts proposition Nr 65.

Generaltullstyrelsen har i sitt utlåtande erinrat därom, att de sakkunniga
ansett, att den vid rubrik 315 i gällande taxa fogade anmärkningen rörande
tulltaxeringen av rör och stänger av vulkanfiber kunde utgå, enär nämnda
artiklar även utan särskilt stadgande skulle bliva hänförliga till ej särskilt
nämnda arbeten av papp etc. Det vore emellertid att märka, att vulkanfiber
i plattor i de sakkunnigas förslag upptagits i nummer 207 under rubriken
papp. Vid sådant förhållande kunde tveksamhet uppstå, huruvida icke rör
av vulkanfiber borde tulltaxeras enligt nummer 220. Detta nummer innefattade
rör av papper, och enligt gällande praxis tulltaxerades rör av papp
såsom dylika arbeten av papper. Härtill komme slutligen att styrelsen
under nummer 220 föreslagit, att rör av papp skulle bliva omnämnda i
detta nummer. Med hänsyn till vad sålunda anförts har styrelsen föreslagit,
att i överrubriken till nummer 226—228 måtte tillfogas orden
»vulkanfiber i rör härunder inbegripna».

Ett förtydligande i berörda avseende synes på de anförda skälen vara behövligt
och har därför intagits i propositionsförslaget i överrubriken till
nummer 383—385.

I nu gällande tulltaxas rubrik 349, vilken i stort sett motsvaras av nummer
233 i de sakkunnigas förslag, äro dekalkomanier upptagna bland exemplen
på bilder. Då vissa dekalkomanier förekomma, beträffande vilka tveksamhet
torde kunna råda, huruvida de rätteligen böra hänföras till bilder,
såsom detta begrepp fattas i tulltekniskt avseende, har till undvikande av
olikformig tulltaxering föreslagits, att dekalkomanier fortfarande måtte omnämnas
i rubriken.

Mot detta förslag, som förordats av kommerskollegium, har jag intet att
erinra, varför exemplifieringen utvidgats i enlighet härmed.

Uppmärksamheten har blivit fäst därpå, att s. k. gut förekommer i handeln
såväl i enkla trådar som hoptvinnad. Då båda slagen hava samma
användning och ungefär samma värde, borde de i tullhänseende likställas.

Enligt vad jag inhämtat anses tvinnad gut nu böra hänföras till silkessnören,
som draga en tull av 30 kronor för kilogram. Någon inhemsk tillverkning
av gut i den ena eller andra formen lär emellertid icke förekomma.
Vid sådant förhållande har jag i likhet med kommerskollegium
ansett mig böra biträda framställning om sådan ändring av nummer 236 i de
sakkunnigas förslag, att tvinnad gut likställes med den otvinnade varan.
Detta har synts lämpligen kunna angivas genom infogandet av orden »även
tvinnad» efter »s. k. gut».

Under nummer 291 hava de sakkunniga i sitt förslag intagit en anmärkning
därom, att till detta nummer hänförligt bindgarn av hampa, vilket
enligt skriftlig, på tro och heder avgiven försäkran är avsett uteslutande
för tillverkning av fisknät, må utlämnas tullfritt.

203

Kurigl. Maj ris proposition Nr 65.

Frågan om tullfrihet för gum till nämnda ändamål har redan under år
1916 varit föremål för behandling inom riksdagen i anledning av väckt
motion (nr 41 i andra kammaren). För den utredning, som på begäran av
riksdagen sedermera verkställts, ävensom för de omständigheter, som varit
bestämmande för den föreslagna lösningen av frågan, hava de sakkunniga
redogjort i sitt betänkande å sidorna 293—294.

Förslaget har tillstyrkts av kommerskollegium. Sveriges industriförbund
har förklarat sig ej vilja motsätta sig detsamma men framhållit, att intyg
angående garnets användning borde utfärdas av förbrukaren. Skånes handelskammare
har däremot hemställt, att förslaget icke måtte föranleda någon
åtgärd, då enligt vad handelskammaren erfarit tillverkning av garn för
framställning av trålar kommit till stånd. Denna tillverkning vore ännu
jämförelsevis obetydlig, och den väsentliga anledningen härtill ansåges just
vara att konsumtionen av trålar icke i möjligaste mån förbehållits landets
egna fabrikanter.

För egen del har jag anslutit mig till de sakkunnigas förslag, som synes
kunna bereda möjlighet för bedrivande av en lönande tråltillverkning inom
landet, och har därvid hänsyn tagits även därtill, att en dylik inhemsk
tillverkning torde vara av ej ringa värde för fiskerinäringen.

Enligt bestämmelsen i nu gällande tulltaxas rubrik 444 skola tågvirke
och linor samt bind- och segelgarn, flätade, om de äro blekta, färgade eller
tryckta, tulltaxeras såsom snören och andra snörmakararbeten. Tullen, som
för oblekt och ofärgad vara utgör 35 öre för kilogram, kommer härigenom
att för de blekta, färgade eller tryckta artiklarna uppgå till 3 kronor för
kilogram. Denna tullskillnad hava de sakkunniga ansett vara orimlig, då
sistnämnda varor varken med avseende å värde eller framställningssätt
kunde likställas med egentliga snörmakararbeten. De sakkunniga hava på
grund härav föreslagit en sänkning av tullen till 70 öre för kilogram,
d. v. s. dubbla tullen för den ofärgade och oblekta varan.

Mot en sådan tullnedsättning har erinrats, att den lättnad, som man med
ändringen avsåge att bereda vissa artiklar med industriell användning,
lämpligen borde åvägabringas på annat sätt än att så avsevärt som ifrågasatts
sänka tullen för alla till nämnda rubrik hänförliga artiklar. Andra
flätade blekta, färgade eller tryckta linor etc. än sådana, som hade nyssnämnda
användning, borde fortfarande tulltaxeras såsom snörmakararbeten. I

I 1906 års tulltaxekommittés betänkande anföres vid ifrågavarande rubrik
till stöd för nu gällande bestämmelse, att flätade blekta, färgade eller
tryckta artiklar »hänvisats till snören och andra snörmakararbeten, dit de
på grund av både värde och beskaffenhet rätteligen höra». Det torde emellertid
vara uppenbart, att blekning, färgning eller tryckning av en vara av
ifrågavarande slag eller av det garn, varav den framställts, icke bör kunna

454—455.

Tågvirke
och linor
m. m.,
flätade.

204

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

motivera en höjning av tullen till nära nog det tiodubbla beloppet. Den
föreslagna ändringen, varigenom blekt, färgad eller tryckt vara skulle komma
att beläggas med dubbla tullen å den oblekta och ofärgade, synes stå i god
överensstämmelse med vad som eljest i allmänhet gäller i fråga om garn
och vävnader av motsvarande beskaffenhet. Då dessutom något direkt förslag
till lösning av denna tullfråga på lämpligare sätt än de sakkunniga angivit
icke framkommit, har jag icke på denna punkt vidtagit någon ändring
i deras förslag.

Nr Det i överrubriken till nummer 308—309 i de sakkunnigas förslag förekom 464

465. mande tillägget »även gamla och brukade» har uteslutits i propositionsför Yllemattor,

slaget, sedan undantag för mattor, hänförliga till nummer 464—465, i enknutna.
lighet med generaltullstyrelsens förslag inryckts i nummer 1149.

I samband med godkännandet av det mellan Sverige och Turkiet den 4
februari 1928, under förbehåll av bifall från riksdagens sida, avslutade
handels- och sjöfartsavtalet beslöt riksdagen den 20 mars 1928 (skr. nr 80)
i överensstämmelse med vad Kungl. Maj:t i sin den 24 februari 1928 dagtecknade
proposition nummer 111 föreslagit, att tullsatsen för knutna yllemattor
med mer än 250 knutar på en längd av 1 meter, vilka äro upptagna
i rubrik 395 i gällande tulltaxa, skulle nedsättas från 8 till 6 kronor
för kilogram. Den ändrade tullsatsen skall tillämpas från och med den
dag, då nämnda avtal träder i kraft. Detta skall ske trettio dagar efter
ratifikationshandlingarnas utväxlande.

Enligt meddelande från utrikesdepartementet har ifrågavarande handelsoch
sjöfartsavtal numera godkänts även från turkisk sida och ratifikationshandlingarna
kunna väntas bliva utväxlade inom en nära framtid, med all
sannolikhet innan det föreliggande tulltaxeförslaget blir föremål för slutlig
behandling av riksdagen. Med hänsyn härtill torde i detta förslag tullsatsen
vid nummer 465 böra upptagas till 600 kronor.

Nr 470. Nummer 314 i de sakkunnigas förslag upptager mattor, ej särskilt nämnda,
Jutemattor. av jute, med eller utan inblandning av annat spånadsämne, med eu tull av
40 kronor för 100 kilogram. Enligt nu gällande bestämmelser skall i fråga
om mattor av jute med inblandning av annat spånadsämne göras skillnad
mellan plyschartade och icke plyschartade mattor. De förra hänföras till
rubriken 448 med en tull av 40 öre för kilogram, även om de hava tillsats
av annat vegetabiliskt spånadsämne i bottenvävnaden, under det att en dylik
tillsats beträffande de icke plyschartade mattorna på grund av bestämmelsen
i anmärkning 1 till avdelning VIII A—F har till följd, att de bliva underkastade
samma tull som vävnader av det såsom tillsats förekommande
spånadsämnet. Utgöres tillsatsen av ull eller andra djurhår, skall varan,
oavsett om den är plyschartad eller ej, tulltaxeras såsom yllemattor.

Den ändring häri, som av de sakkunniga ifrågasatts, har givit anledning
till erinringar. Så har från industrihåll anmärkts, att den princip, som

Kungl. Maj.ts proposition Nr t>ö.

205

genom rubrikens formulering i de sakkunnigas förslag kommit till uttryck,
nämligen att ett lågt tullbeskattat spånadsämne såsom jute icke
skulle komma att drabbas av högre tull, om det förekomme i förening med
andra, högre tullbeskattade spånadsämnen, vore oriktig och stridande mot
tulltaxans allmänna uppställning av spånadsgruppen. Rubriken syntes
dessutom i visst avseende oklart avfattad.

I anledning härav har framställts förslag till följande ändrade lydelse av
rubriken ifråga: »Mattor, ej särskilt nämnda, av jute, utan inblandning
av annat spånadsämne». Detta förslag har biträtts av kommerskollegium.

Generaltullstyrelsen har anmärkt, att tillägget till nummer 314 »med
eller utan inblandning av annat spånadsämne» icke vore fullt förenligt
med innehållet i nummer 308—313 och i varje fall vid jämförelse med bestämmelsen
i sistnämnda nummer kunde giva anledning till tveksamhet,
huru mattor av jute och annat spånadsämne rätteligen borde tulltaxeras.

I anledning härav borde nummer 314 erhålla följande lydelse: »helt eller
delvis av jute, utan inblandning av silke, ull eller andra djurhår eller
kokostågor».

Ett förtydligande vid denna punkt är uppenbarligen behövligt, och har
jag i sådant avseende anslutit mig till generaltullstyrelsens förslag, vilket
även synes leda till ett ur saklig synpunkt riktigt resultat. Enligt detsamma
skulle någon ändring icke göras i den nuvarande principen för tulltaxeringen
av alla slags jutemattor med inblandning av ull, mot vilken princip
någon anmärkning icke förekommit. Likaledes skulle den nuvarande tullsatsen,
40 öre för kilogram, bibehållas för plyschartade jutemattor med tillsats
av annat vegetabiliskt spånadsämne i bottenvävnaden. Däremot skulle den
ändringen inträda, att en tillsats av annat vegetabiliskt spånadsämne i
floret å mattor av sistnämnda slag eller dylik tillsats i flor eller bottenvävnad
av andra jutemattor icke längre skulle föranleda, att mattorna i tullhänseende
likställdes med vävnader av det ämne, varav tillsatsen utgöres,
ett förfarande som, enligt vad de sakkunniga anfört, visat sig leda till orimliga
konsekvenser.

Rubriken 403 i gällande tulltaxa upptager kostymvävnader av ull, vägande Nr 477.
per kvm 250 gram eller däröver och innehållande trådar, helt eller delvis vävnader,
av silke, såframt silket utgör högst 7 procent av vävnadens hela vikt. Tull- innehålsatsen
utgör 2 kronor 50 öre för kilogram och överstiger sålunda med 25 lande silke.
öre tullen för de högst tullbeskattade yllevävnaderna utan tillsats av silke.

För tulltaxeringen av andra spånadsvaror, innehållande silke, gäller nu den
allmänna bestämmelse, som finnes angiven i anmärkning 1 till avdelning VIII
A—F och vilken är av följande lydelse: »Då en spånadsvara betecknas såsom
vara av visst spånadsämne i förening med eller med inblandning av
annat sådant ämne, innebär detta, där ej annorlunda är särskilt stadgat, att,
oavsett den myckenhet, vari de olika beståndsdelarna ingå i varan, den i

206

Runni. Maj:ts proposition Nr 65.

vederbörande rubriker först nämnda beståndsdelen är bestämmande för
varans rubricering såsom vara av silke, ull, lin o. s. v.; dock att avseende
ej fästes vid i varan förekommande enstaka trådar, vilkas förekomst uppenbarligen
har till syfte att göra densamma hänförlig till en rubrik med lägre
tullsats.»

Detta stadgande medför, att andra spånadsvaror än kostymvävnader av
förenämnda slag bliva, även om de endast hava en obetydlig tillsats av silke,
hänförliga till avdelning VIII A, som omfattar varor av silke.

De sakkunniga hava, under åberopande av, bland annat, den tullförhöjning
från 3 till 10 kronor för kilogram, som tidigare genomförts för halvsiden,
ansett lämpligt att i taxan under avdelning V intaga en bestämmelse, att vid
tulltaxering av vissa vävnader och band — inskränkningen är motiverad av
tulltekniska skäl — silke, vilket ingår till högst 7 procent av vävnadens eller
bandets vikt skall lämnas utan avseende, i samband varmed den särskilda
rubriken för kostymvävnader av xrll med viss tillsats av silke uteslutits.

Då konsekvenserna av den ifrågasatta ändringen synas vara av den räckvidd,
att frågan om den föreslagna tullindringen lämpligen torde böra bliva
beroende på fortsatt utredning, har jag icke ansett mig böra upptaga de
sakkunnigas förslag på denna punkt. Till följd härav har nuvarande rubrik
403 ansetts böra bibehållas.

Nr 543. Enligt gällande bestämmelser äro vanliga flätade, bandliknande snören i
Platta, tullhänseende likställda med band. Rundflätade snören, som genom mangling
rundflätade eller liknande förfaringssätt tillplattats och vilka pläga användas såsom skosnören.
och kängsnören, skola jämlikt ett av Kungl. Maj:t i regeringsrätten fattat
beslut tulltaxeras såsom flätade, bandliknande snören etc. och bliva följaktligen
underkastade en tull av 2 kronor för kilogram, försåvitt varan icke
innehåller silke.

Generaltullstyrelsen har nu fäst uppmärksamheten på det oegentliga däri,
att den efterföljande behandlingen gör varan hänförlig till rubrik med lägre
tullsats än som eljest skulle tillämpas. I icke tillplattat skick borde nämligen
varan tulltaxeras såsom snören, med tull av 3 kronor för kilogram. I

I det av sakkunnig inom tekniska högskolan i denna tulltaxeringsfråga
avgivna yttrande, som förelåg vid ärendets avgörande i regeringsrätten,
har emellertid framhållits, att ifrågavarande platta, rundflätade snören vore
till form, ändamål och värde fullt likställda med de i rubrikerna 369—370,
respektive 534 upptagna varorna, vilka i allmänhet draga samma tull som
motsvarande band, samt att en ökning i tullsatsen med 50 procent för de
förstnämnda banden icke kunde motiveras med några giltiga skäl. Med hänsyn
härtill och då gällande praxis varit i tillämpning en följd av år samt
frågan berör en avsevärd förbrukningsartikel, har jag icke ansett lämpligt
vidtaga den av generaltullstyrelsen ifrågasatta ändringen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

207

Glödnät av silke iiro för närvarande upptagna i särskild rubrik, nummer Nr 549.
373 a, med en tull av 9 kronor för kilogram. Enligt de sakkunnigas förslag Glödnät av
skulle glödnät av nämnda material inrymmas i nummer 1054, upptagande glöd- silke.
strumpor och andra glödnät, alla slag, med tull av 2 kronor 50 öre för
kilogram. Anledningen till den ifrågasatta ändringen är den, att de sakkunniga
ansett införseln av glödnät, tillverkade av silke, icke vara av den
betydelse, att en särskild rubrik för nämnda artikel vore motiverad.

Införseln utgjorde åren 1924—1927 respektive 286, 556, 519 och 656 kilogram.

Kommerskollegium har i sitt utlåtande över förslaget i denna punkt uttalat
sin anslutning till ett framställt yrkande på den nuvarande tullsatsens
bibehållande.

Visserligen kan införseln förefalla tämligen obetydlig, men den tullnedsättning,
som skulle inträda genom vidtagandet av sådan ändring i gällande
bestämmelser, som de sakkunniga ifrågasatt, måste dock ingiva betänkligheter.

Då vidare av skäl, som jag vid redogörelsen för nummer 220 i taxeförslaget
redan berört, avbrända glödstrumpor överförts till gruppen för kemiska
produkter, vilken grupp icke lämpligen kan inrymma även ej avbrända
nät, hava i propositionsförslaget icke avbrända glödstrumpor av silke upptagits
i nummer 549 under spånadsgruppen med nuvarande tullsats. Glödstrumpor
av annat spånadsämne komma att, utan särskilt stadgande, hänföras
till nummer 555 med nu gällande tullsats 1 krona 75 öre för kilogram.

I anledning av ett uttalande från enskild näringsidkare, att återställandet
av den nuvarande tullen för glödstrumpor av silke skulle vara till men för
vår exportindustri, vill jag erinra därom, att det förslag till nya tullrestitutionsbestämmelser,
som samtidigt härmed kommer att föreläggas riksdagen,
innehåller sådana lättnader för nämnda industri, att från dess sida
någon invändning mot tullens bibehållande knappast kan anses befogad.

Med avseende å emballagebestämmelserna för strumpstolsarbeten företer ^r

de sakkunnigas förslag viss avvikelse från gällande tulltaxa. Under det att 551—555.

tullsatsen nu är bestämd efter nettovikten endast för strumpstolsarbeten av Emballage silke,

medan däremot i fråga om andra dylika arbeten avdrag i vikten — beslåmmel med

den inskränkning som föranledes av bestämmelsen i tulltaxeunder- serna för

rättelsernas § 2 mom. 8 angående visst ytteremballage ■— icke medgives för strun*Pstols arbeten.

askar, papper och dylikt omslag, ej heller för inlägg, skulle enligt nämnda
förslag alla strumpstolsarbeten vägas netto. Någon höjning av tullsatserna
såsom kompensation för ändringen har icke ifrågasatts.

Kommerskollegium har, under åberopande av sitt allmänna uttalande angående
de föreslagna ändringarna av emballagebestämmelserna, hemställt,
att, då det icke syntes möjligt att utan en närmare utredning bedöma, vilken
justering av tullsatserna, som skulle motsvara skälig kompensation för nettoförtullning,
emballagebestämmelserna måtte tillsvidare bibehållas.

208

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

I fråga om vissa grövre strumpstolsarbeten torde den av de sakkunniga
föreslagna ändringen icke vara av större betydelse. Annorlunda lär emellertid
vara förhållandet med de lättare trikåvarorna, beträffande vilka den utländska
konkurrensen är mera besvärande. En ändring av emballagebestämmelserna
på detta område torde bliva desto mera kännbar, som enahanda företeelse
kunnat konstateras beträffande trikåvaror som ifråga om vävnader och damkonfektion,
nämligen att utvecklingen går i sådan riktning, att lättare
varor, för vilka tullskyddet blir mindre effektivt, erhålla allt mer ökad
användning. Med hänsyn härtill har jag ansett försiktigheten bjuda att
icke nu föreslå någon ändring av emballagebestämmelserna för strumpstolsarbeten.

Nr 558. Ett framställt förslag om bibehållandet av bestämmelsen i nu gällande
Sadel- tulltaxas rubrik 470, att annan sadelgjordsväv än den tvåskaftade, oblekta
gjordsväv. och ofärgade skall hänföras till band, har jag med hänsyn till vad de sakkunniga
anfört funnit mig icke böra biträda.

Nr 575. I fråga om avdelningsskärmar och rullgardiner hava nu gällande, i rubriRullgardi-
kerna 566 samt 568 och 569 intagna bestämmelser bibehållits i sakligt avseende
ner; lamp- oförändrade. Med hänsyn till ett av generaltullstyrelsen gjort påpekande,
skärmar. rullgardiner utan käppar och mekanism numera knappast förekomme
till införsel, samt att, där så ägde rum, det låge i sakens natur, att de borde
tulltaxeras efter sin beskaffenhet, har nummer 416 i de sakkunnigas förslag
uteslutits.

Med avdelningsskärmar hava de sakkunniga likställt lampskärmar och
andra skärmar, ej särskilt nämnda, för vilka tullen sålunda ävenledes skulle
utgå med 15 procent av värdet. Denna tull skulle emellertid, enligt vad
från en handelskammare uppgivits, åtminstone vad lampskärmar beträffar,
i vissa fall icke komma att täcka den tull, som utgår för materialierna, av
vilka större delen i allmänhet utgöres av siden. Denna uppgift har från
annat håll bekräftats.

Kommerskollegium har också funnit invändningarna i berörda avseende
berättigade och uttalat, att andra skärmar än avdelningsskärmar tills vidare
borde, liksom nu, tulltaxeras efter sin beskaffenhet.

I anledning härav har rubriken i propositionsförslaget begränsats till att
omfatta rullgardiner med käppar och mekanism samt avdelningsskärmar.

Nr Enligt nu tillämpad praxis anses ett broderingsarbete å strumpstolsar 585

587. beten eller å vanliga snören eller snörmakararbeten icke såsom broderi i

Broderier, tullteknisk mening. Beträffande strumpstolsarbeten har i överrubriken till
nummer 427—429 i de sakkunnigas förslag ett förtydligande i berörda avseende
intagits. Generaltullstyrelsen befarar emellertid, att detta förtydligande
skulle komma att tolkas såsom ett upphävande av gällande praxis beträffande
snören och snörmakararbeten, å vilka broderingsarbete nedlagts och

Kungl. Maj.ts proposition Nr 65.

201)

vilka nu taxeras såsom besättnings- och garneringsartiklar, ej särskilt nämnda,
enligt rubrikerna 371 eller 535. Enär detta icke varit avsett, torde ett ytterligare
förtydligande vara lämpligt. Enligt styrelsens förslag skulle ett tilllägg
införas i överrubrikens parentes. Då emellertid till ifrågavarande
nummer redan fogats en anmärkning, innehållande en anvisning för tulltaxeringen,
har även det nu ifrågasatta förtydligandet ansetts lämpligen
böra intagas i form av en anmärkning till rubriken.

Sedan läng tid tillbaka hava i fråga om knutna, stickade, virkade eller Nr
på strumpstol förfärdigade varor tulltaxans bestämmelser varit av sådant 590—591.
innehåll, att någon förhöjning av tullen icke förekommit i det fall, att söm- Kläder av
nadsarbete nedlagts å varan. Detta torde hava sin grund i den omständig- drumpstolslieten,
att det å dylika varor eventuellt utförda sömnadsarbetet vanligen gods.
varit av så obetydlig omfattning, att någon hänsyn till detsamma icke ansetts
böra tagas vid tullens fastställande. Under de senare åren hava förhållandena
i viss män ändrats. Trikåvara (metervara) har nämligen börjat
komma till allmän användning inom damkonfektionen på samma sätt som
vävnader. Då av förstnämnda materiel tillverkade kläder beläggas med
samma tull som halvfabrikatet, kommer den konfektionsindustri, som driver
nämnda tillverkning, icke blott att sakna tullskydd utan har även att vidkännas
en direkt belastning dels för uppkommande avfall, dels ock för besättningsartiklar,
vilka, särskilt då de innehålla silke, äro avsevärt högre
tullbeskattade än trikåvaran.

De sakkunniga hava också enligt vad som framgår av motiveringen tagit
under övervägande, huruvida icke i anslutning till tullagstiftningen i andra
länder, där sydda och med broderier, spetsar och dylik utstyrsel försedda persedlar
av trikåvara äro uppdelade efter enahanda grunder som motsvarande
persedlar av vävnad, ändring av våra gällande bestämmelser i nu ifrågavarande
avseende borde åvägabringas. Då emellertid vid verkställd undersökning
en sådan differentiering av tullen icke synts kunna genomföras utan
genomgripande omläggning av tullbeskattningen av trikåvaror, hava de
sakkunniga ansett denna fråga lämpligen böra anstå för att upptagas till
prövning i samband med en allmän revision av tulltaxan.

Tanken på en korrigering av de nuvarande bestämmelserna i fråga om
nämnda varor har emellertid upptagits av såväl kommerskollegium som
generaltullstyrelsen. Från industriens sida hade nämligen framhållits, att
även en provisorisk, omedelbar lösning av denna fråga vore av stor betydelse.
I sådant syfte hade framställts förslag, att kläder och andra sömnadsarbeten,
ej särskilt nämnda, av knutna, stickade, virkade eller på strumpstol
förfärdigade varor av annat spånadsämne än silke, försedda med broderier
eller spetsar eller ock med foder, uppslag eller annan besättning, vari
silke ingår, måtte tulltaxeras efter bestämmelserna för varor, tillverkade av
vävnader av motsvarande spånadsämne. Kommerskollegium har biträtt detta
förslag till uppdelning av ifrågavarande rubrik för vinnande av en provision;/
till riksdagens protokoll 1929. 1 saml. 51 häfl. (Nr 65.) 14

210

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 65.

sorisk lösning av frågan om differentiering av tullskyddet för konfektionerade
artiklar av trikåvara.

Generaltullstyrelsen har i sitt utlåtande över taxeförslaget vitsordat det
berättigade i kravet på ändring i förevarande avseende samt funnit
önskvärt att — om också det slutliga ordnandet av tullskyddsfrågan för
ifrågavarande artiklar borde anstå till en mera allmän revision av tulltaxan
— påvisbara oformligheter i tullbeskattningen på ett tidigare stadium
provisoriskt avhjälptes. Då styrelsen erfarit, att en framställning om ändring
i berörda avseende ingivits till kommerskollegium, och frågan sålunda
komme under prövning av detta ämbetsverk, finge styrelsen, när resultatet
av denna prövning förelåge, tillfälle att inkomma med förslag.

Sedan kommerskollegium avgivit sitt yttrande över de sakkunnigas förslag,
har generaltullstyrelsen i en tilläggsskrivelse till sitt utlåtande återupptagit
frågan om tulltaxeringen av klädespersedlar av strumpstolsgods och
därvid anfört bland annat följande.

Av den motivering, som förebragts av Sveriges industriförbund, framginge,
att avsikten varit, att den föreslagna tulltaxeändringen endast skulle drabba
kläder, som tillverkades av metervara vid konfektionsfabrikerna, och sålunda
icke persedlar, som i samband med trikåtillverkningen endast underginge
en enklare sömnad. Såsom förslaget utformats, komme emellertid bland
annat även en hel del underkläder att drabbas av ändringsförslaget, vilket
icke vore lämpligt. Å andra sidan skulle genom förslaget endast i begränsad
utsträckning — d. v. s. i fråga om kläder med broderier eller spetsar
eller med foder, uppslag eller annan besättning, vari silke ingår — praktiskt
erkännande givas åt det berättigade i principen angående de av trikåvara
tillverkade klädernas likställighet i tullskyddshänseende med dylika
kläder, tillverkade av vävnad.

Fullt erkännande härå torde vid en provisorisk lösning av frågan knappast
kunna lämnas. Åtskilligt skulle emellertid vinnas, om de viktigaste
av trikåmetervara framställda klädespersedlarna likställdes med motsvarande,
av vävnad tillverkade kläder. De persedlar, som i första hand härvid borde
ifrågakomma, vore klädningar, blusar, kjolar och morgonrockar. Däremot
syntes koftor, som i regel endast underginge en enklare konfektionering, icke
lämpligen böra drabbas av tullförhöjningen, och då vidare vissa tulltekniska
svårigheter säkerligen skulle uppstå vid särskiljandet av koftor och kappor,
borde icke heller sistnämnda varuslag göras till föremål för särbestämmelser.

Med hänsyn bland annat till att tullsatsen för rubrik 373 b i gällande
tulltaxa vore bunden genom handelstraktaten mellan Sverige och Tyskland,
borde silkestrikåvaror icke beröras av ändringsförslaget.

I överensstämmelse härmed har generaltullstyrelsen föreslagit, att nummer
432 i de sakkunnigas förslag måtte uppdelas i två nummer av följande lydelse:
Kläder och sömnadsarbeten, ej särskilt nämnda:

av knutna, stickade, virkade eller på strumpstol förfärdigade varor:
blusar, kjolar, klädningar och morgonrockar)

av spånadsvara (metervara), icke innehål- i tulltaxeras lika med klädespersedlar
av motsvarande vavnad

lande silke............................................................)

i tulltaxeras efter vad för

andra .......................................................................t strumpstolsarbeten är bestämt

1 ulan förhöjning.

Kanyl. Muj:ts proposition Nr 65.

211

På grund av vad sålunda anförts, linner jag en provisorisk lösning av
frågan om tulltaxeringen av klädespersedlar av strumpstolsgods vara av
behovet påkallad, oeli har jag på denna punkt i sak anslutit mig till generaltullstyrelsens
nyss anförda förslag.

De sakkunniga hava med hänsyn bland annat till de av 1926 års riksdag
beslutade ändringarna i tullsatserna för yllevävnader ansett, att man i fråga
om beskattning av kläder och andra sömnadsarbeten av nämnda vävnader
lämpligen borde övergå till ett system, som smidigare än det nuvarande
(med fasta vikttullsatser) anpassade sig efter de olika vävnadstullarna. I
överensstämmelse härmed har föreslagits, att tullen för kläder och andra
sömnadsarbeten av nyssnämnda materiel skulle utgå med vissa procentuella
tillägg till vävnadstullarna. Detta förslag till ändring av principen för tullbeskattningen,
som ursprungligen framställts av representanter för konfektionsindustrien,
har, enligt vad de sakkunniga anfört, rönt instämmande av
representanter för importintressena.

Vid bedömandet av de procentuella tilläggens storlek hava de sakkunniga
sökt komma till ett resultat, som i möjligaste mån motsvarade tullsatserna
före ovannämnda tullförändringar. I en till betänkandet såsom bilaga 3
fogad tablå har utredning förebragts till belysning av de procentuella
tillägg till tullsatserna för vävnaderna, vilka lagda till sistnämnda tullsatser
skulle motsvara förutvarande vikttullsatser för konfektionens artiklar.
Att härvid komma till ett matematiskt exakt resultat är uppenbarligen
icke möjligt, enär man beträffande varje särskild varugrupp måste taga
hänsyn till de olika artiklarnas betydelse ur import- och produktionssynpunkt
och på denna väg söka komma fram till en antaglig medelprocent.

Det resultat, till vilket de sakkunniga kommit, hava representanter för industrien
icke ansett tillfredsställande. Särskilt i vad det angår de artiklar, som
höra till damkonfektionsbranschen, hava de föreslagna procentsatserna ansetts
för låga. Vid beräkningen av desamma borde hänsyn tagas till den försämring
av tullskyddet, som skulle bliva en följd av dels den ändrade avfattningen
av definitionen å »broderi», dels övergången från brutto- till
nettoförtullning för konfektionsindustriens artiklar. Yrkanden hava också
framställts på att procentsatserna måtte höjas, vid nummer 444 i de sakkunnigas
förslag från 235 till 245 procent, vid nummer 445 från 145 till
150 procent och vid nummer 446 från 75 till 90 procent. Med anledning
härav har kommerskollegium hemställt, att det måtte tagas under övervägande,
om ej industriens önskemål på denna punkt kunde vinna bifall.

De sakkunnigas förslag, att konfektionstullarna skulle utgå genom procentuella
tillägg till tullsatserna å de i förekommande artiklar ingående vävnaderna,
mot vilken tanke invändningar icke förekommit vare sig från industriens
sida eller från representanter för importhandeln, synes innebära
en lösning, som leder till det mest rättvisa resultatet. Såsom redan fram -

592—594,

603—605.

Kläder av
yllevävnad.

212

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

hållits, är det emellertid icke möjligt att omräkna de nuvarande tullsatserna på
ifrågavarande område till belopp, som för varje särskild gren av konfektionsindustrien
skulle fullt exakt motsvara det före år 1926 gällande tullskyddet.
Beträffande de procentuella tilläggens lämpliga storlek kunna givetvis
olika meningar råda. I nyssnämnda bilaga finnas angivna dels de föreslagna
procentsatserna, dels de procentsatser för kläder, tillverkade av vävnader
av olika tjocklek, som borde tillämpas, därest tullskyddet för konfektionsindustrien
skulle bringas till samma höjd som under tiden närmast
före genomförandet av de av 1926 års riksdag beslutade ändringarna av
vissa tullsatser för yllevävnader. Om man vid en jämförelse mellan dessa
båda grupper av procentsatser tager i betraktande, att, såsom de sakkunniga
anfört, vid de av dem föreslagna procentsatsernas beräknande »hänsyn jämväl
tagits till den minskning i tullskyddet, som kunde tänkas uppstå på grund
därav, att förpackningskartonger enligt förslaget icke längre skulle inräknas i
den tullpliktiga vikten», kan det vara förklarligt, att man från industriens
sida funnit de föreslagna procentsatserna väl knappt tillmätta. Detta gäller
företrädesvis manskläder men även den tyngre damkonfektionen. Med hänsyn
till den ställning, herrkonfektionen i konkurrenshänseende intager gent
emot utlandet, torde frågan för denna gren av konfektionsindustrien dock
vara mindre allvarlig än för damkonfektionen. Då emellertid de föreslagna
procentsiffrorna äro resultatet av ingående överläggningar med representanter
för såväl industrien som importhandeln, anser jag mig icke böra föreslå
någon ändring av dessa procentsatser. Viss hänsyn till de anförda kraven
på en höjning har emellertid tagits därigenom, att jag — såsom redan vid
behandlingen av emballagebestämmelserna meddelats — förordat den ändring
i de sakkunnigas förslag, att vid tulltaxeringen av kläder avdrag i vikten
icke skulle medgivas för kartonger, vilket innebär ett återställande av de
nuvarande emballagebestämmelserna för dessa artiklar.

Nr Såsom en följd av de år 1921 genomförda höjningarna av vissa finans 603,

606. tullar, omfattande, bland andra varor, vävnader och besättningsartiklar,
Kläder, del- bestående helt eller delvis av silke, vidtogos under år 1922 vissa tullförvis
av siden, höjningar å kläder med foder eller besättning av vara, i vilken silke ingår.

Dessa tullförhöjningar voro sålunda avsedda att utgöra kompensation för de
höjda sidentullarna.

Nu har generaltullstyrelsen anmärkt, att vid avfattningen av de nya bestämmelserna
hänsyn icke kommit att tagas till de fall, då siden, utan att
utgöra foder eller besättning, ingår i ett klädesplagg till någon del, som
icke kan anses utgöra huvudbeståndsdelen. Med hänsyn härtill har styrelsen
föreslagit, att ett tillägg måtte göras till nummer 444 ocli 447 i de sakkunnigas
förslag.

Enär detta endast skulle innebära ett fullföljande av den tanke, som
tidigare vunnit riksdagens godkännande, har ett tillägg i enlighet med
generaltullstyrelsens förslag gjorts vid ifrågavarande nummer.

Kunyl. Muj:ts proposition Nr 65. 213

Av eu enskild firma ävensom från tvenne sammanslutningar inom näringslivet
hava framställningar gjorts i syfte att tullen å s. k. tagalflätor, vilka
användas vid tillverkning av damhattar, måtte borttagas. Hattflätor av
spånadsämnen skola nu enligt bestämmelsen i rubriken 616 tulltaxeras allt
efter sin beskaffenhet antingen såsom band eller såsom snören och komma
sålunda, under förutsättning att de ej innehålla silke, att bliva underkastade
en tull av 2 eller 3 kronor för kilogram. Enligt de sakkunnigas förslag skulle
tagalflätorna bliva hänförliga till nummer 459 med bibehållen tullsats.
Någon inhemsk tillverkning av dessa flätor lär icke förekomma.

De gjorda framställningarna hava tillstyrkts av kommerskollegium.

Då man emellertid, enligt vad jag inhämtat, inom generaltullstyrelsen
åtminstone för närvarande icke ser sig i stånd att meddela för den praktiska
tulltaxeringen erforderliga anvisningar, huru tagalflätorna skola skiljas från
vissa andra slag av flätor, har jag icke ansett mig böra upptaga förslaget.

Beträffande den till avdelning V i de sakkunnigas förslag fogade anmärkning
2 har generaltullstyrelsen anfört följande.

Den i anmärkningen upptagna bestämmelsen, att vid tulltaxering av
till nämnda avdelning hänförliga varor, tillverkade helt eller delvis
av till nummer 241 hänförligt garn, sådant garn i tullhänseende skall
likställas med garn av ull, skulle enligt förslaget icke gälla till nummer
306, 317, 318 och 382 hänförliga varor eller därav tillverkade
kläder och andra sömnadsarbeten. Emellertid torde undantag böra göras
jämväl för sniljer samt för delvis plyschartade vävnader och band ävensom
för därav tillverkade kläder och andra sömnadsarbeten, då det även beträffande
de senare artiklarna i flesta fall torde ställa sig omöjligt att vid
tulltaxeringen avgöra, huruvida långfibrigt eller kortfibrigt silke kommit
till användning vid tillverkningen av desamma.

Anmärkningen ifråga borde därför enligt styrelsens uppfattning erhålla
följande lydelse:

»Vid tulltaxering av till denna avdelning hänförliga varor, tillverkade
helt eller delvis av till nummer 241 hänförligt garn, skall sådant
garn likställas med garn av ull; dock att detta stadgande icke gäller till
nummer 306, 317, 318 och 382 hänförliga varor eller vävnader och
band med delvis plyschartad yta samt därav tillverkade kläder och
andra sömnadsarbeten, ej heller sniljer.»

Detta påpekande har iakttagits vid utarbetandet av propositionsförslaget.

Vid tulltaxeringen av skodon, hänförliga till rubrikerna 210—213 i gällande
tulltaxa, medgives för närvarande icke avdrag i vikten för askar, papper och
dylikt omslag.

I fråga om skodon av skinn hava de sakkunniga föreslagit övergång till
nettoförtullning, utan att någon däremot svarande höjning av tullen ifrågasatts.

Nr 615.

S. lo tagalflälor.

Anm. 2 till
Avd. XI.

Vävnader
och band
med delvis
plijschartad
i] ta.

619—620.

Skodon av
skinn.

214

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Nr 661.

Packningsmaterial
av
asbest.

Anm. till
nr

691 — 694.

Porslinsvaror
med
firmanamn
o. dyl.

Enär, enligt vad från industrihåll upplysts, vikten av nämnda emballage
uppgår till 10—25 procent av skodonens bruttovikt, har kommerskollegium
avstyrkt den föreslagna ändringen.

Då en övergång till nettoförtullning, särskilt vad finare damskodon beträffar,
skulle medföra en här icke avsedd rubbning i det nuvarande tullskyddet,
har jag icke ansett mig böra följa de sakkunnigas förslag angående
nettoförtullning för skodon, hänförliga till nummer 619 och 620.

I nummer 478 av de sakkunnigas förslag hava upptagits packningar och
tätningar, material därtill samt bromsband, innehållande asbest, med eu
tull av 25 kronor för 100 kilogram. Andra ej särskilt nämnda arbeten
av asbest skulle hänföras till nummer 479 och såsom hittills vara tullfria.

Med avseende å formuleringen av förstnämnda nummer har anmärkts,
att uttrycket »material därtill» skulle kunna giva anledning till den uppfattningen,
att till ifrågavarande nummer borde hänföras exempelvis papp
eller garn av asbest, vilka artiklar nu åtnjuta tullfrihet. Till förekommande
av en dylik tolkning har i propositionsförslaget nämnda uttryck ersatts med
orden »även i längder», vilka synas bättre klarlägga avsikten med bestämmelsen.

Beträffande fajans- och porslinsvaror finnes uti en anmärkning till rubrikerna
673—676 i gällande tulltaxa stadgat, att vid bedömandet, huruvida ett föremål
skall anses såsom enfärgat eller flerfärgat, avseende icke må fästas vid,
bland annat, fabriksmärke, fabrikens namn eller rymdbeteckning, försåvitt
därigenom icke åstadkommes utsmyckning. Detta medgivande har av de
sakkunniga ansetts böra utvidgas, så att hänsyn icke heller skulle tagas
till handelsmärke, firmanamn, kvalitets- eller annan dylik beteckning, allt
dock med nyssnämnda förbehåll.

Kommerskollegium har framhållit, att den ifrågasatta utvidgningen av
medgivandet skulle bereda möjlighet att under en lägre tull införa beställd
vara med särskilda märken, under det att denna möjlighet hittills endast
förefunnits beträffande vanliga lagervaror. Kollegium har därför biträtt ett
av en enskild firma samt av ett par näringssammanslutningar framställt
yrkande, att den nuvarande lydelsen av anmärkningen ifråga måtte bibehållas.

För egen del kan jag ej finna, att någon sådan skillnad, som motiverar
olika tullbeskattning, råder mellan ett handels- och ett fabriksmärke, mellan
fabrikantens och importörens firmanamn eller mellan en rymd- och en kvalitetsbeteckning,
allt givetvis under förutsättning att beteckningarna icke
innebära en utsmyckning. Det framställda yrkandet torde hava föranletts
av farhågor, att tolkningen av medgivandet i dess utvidgade form
skulle bliva allt för vidsträckt, så att exempelvis en restaurang, som själv
importerar sitt porslin, skulle kunna införa detsamma mot den lägre tullen,
oaktat det vore försett med restaurangens monogram eller dylikt. Då emeller -

Kunfjl. Maj:fn proposition Nr 65.

215

tid monogram och liknande beteckningar å porslinsvaror, införda för restauranger,
hotell ocli liknande inrättningar, i regel torde vara förenade med någon
dekorering, och anledning icke synes föreligga att befara en alltför vidsträckt
tolkning av medgivandet, har jag icke funnit skäl att frångå de sakkunnigas
förslag.

Icke smidbara järnprodukter äro i gällande tulltaxa upptagna i andra
rubriker än de smidbara artiklarna. Dylik åtskillnad har emellertid av
tulltekniska skäl ansetts icke kunna göras mellan tackjärnsskrot och smidbart
skrot. Skulle, då varan in- eller utföres i större mängder, de båda
olika slagen förekomma blandade, vore det givetvis ej heller möjligt att
särskilja dem. Under den tid, då utförselförbud varit gällande för större
delen av smidbart skrot, har dock erfarenheten visat, att vid handeln med
järnskrot en sträng sortering genomföres, varför upprätthållandet av exportförbudet
veterligen ej medfört några större svårigheter. Vid sådant förhållande
och då det är av stort intresse att för ifrågavarande artikel
följa in- och utförselns växlingar, varvid det är av särskild betydelse att
kunna iakttaga dessa växlingar beträffande de olika slagen av skrot, har under
nummer 725 i propositionsförslaget upptagits endast skrot av icke smidbart
järn. Annat järnskrot återfinnes i nummer 881 under avdelning XV A 2,
som inrymmer smidbart järn och stål samt arbeten därav.

I de sakkunnigas förslag är kisel upptaget i nummer 976 med tullfrihet,
under det att högprocentigt kiseljärn återfinnes under nummer 558 med nuvarande
tullsats.

Gener altullstyrelsen har i sitt utlåtande över förslaget anfört, att det vid
tulltaxeringen av kisel visat sig vara förenat med vissa svårigheter att uppdraga
en bestämd gräns mellan kisel och högprocentigt kiseljärn. Av dessa
artiklar hänfördes den förra till rubriken 1259 med tull av 15 procent av
värdet och den senare till rubrik 709 med tull av 7 kronor för 100 kilogram.
Med hänsyn till nämnda tulltekniska svårigheter och då båda artiklarna
hade användning såsom legeringsmedel, skulle det näppeligen vara lämpligt
att göra skillnad mellan dem i tullhänseende. En eventuell ändring i rubriceringen
av kisel syntes böra gå ut därpå, att varan jämställdes med högprocentigt
kiseljärn. Någon mera betydande ändring i beskattningshänseende
skulle härigenom knappast uppstå.

Enligt vad jag fått bestyrkt skulle någon nämnvärd rubbning i den nuvarande
tullen icke komma att inträda genom vidtagandet av sådan ändring,
som generaltullstyrelsen föreslagit. Då därtill kommerskollegium
biträtt nämnda förslag, har varan i propositionsförslaget blivit upptagen
tillsammans med högprocentigt kiseljärn under nummer 726. I

I fråga om gjutna rör och rördelar av järn, som äro upptagna under
nummer 561—563 i de sakkunnigas förslag göres åtskillnad mellan bearbetade
och icke bearbetade varor. Enligt anmärkning 2 till nämnda nummer skola

725, 881.

Järn skrol.

Nr 726.
Kisel.

Anm. 2 till
nr

729—731.

216

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Flänsar och
flänsrör,
försedda
med bulthål.

Nr 746.
Göten.
Nr

749—753.

Varmvalsat
järn, ej s. n.

Nr 748.

Verktygsoch
specialstål.

emellertid vissa behandlingssätt icke föranleda, att föremålen anses såsom
bearbetade.

En handelskammare har gjort gällande att, enär kostnaden för anbringandet
av bulthål i flänsar och flänsrör vore så obetydlig, att nämnda behandling
ej medförde någon prisförhöjning å varan, det vore skäligt, att man i
tullhänseende även bortsåge från dylik behandling. Ett tillägg i berörda
avseende till anmärkning 2 vore sålunda önskligt. Kommerskollegium har
biträtt detta yrkande. Då ett dylikt medgivande synes väl motiverat, har
anmärkningen ifråga kompletterats med en föreskrift av angivet innehåll.

Beträffande de i nummer 578 samt 581—585 i de sakkunnigas förslag upptagna
järnartiklarna, vilka i gällande taxa återfinnas i rubrikerna 722 samt
725—727, hava de sakkunniga påvisat en oformlighet i tullbeskattningen, bestående
däri, att göten, smältstycken, råstänger och råskenor m. fl. slag av
ämnesjärn, vilka nu äro belagda med en tull av 2 kronor för 100 kilogram,
kunna efter en ytterligare bearbetning införas tullfritt eller mot en lägre
tull än ämnena. Två alternativa förslag föreligga till avhjälpande av denna
oformlighet. Enligt det såsom alternativ I betecknade förslaget skulle detta
ske genom nedsättning av tullen å göten etc. till 1 krona 50 öre för 100
kilogram. Enligt det andra alternativet skulle den nuvarande tullen å göten
bibehållas, liksom ock tullsatserna för det inom byggnadsindustrien använda
prof il järnet; annat valsat och smitt järn, ej särskilt nämnt, vilket före
nuvarande tulltaxas ikraftträdande var belagt med en tull av 2 kronor 50
öre per 100 kilogram, skulle uppdelas i två klasser med bibehållen tull för
det järn, som har en vikt av mindre än 20 kilogram, och en till 2 kronor
nedsatt tull för de grövre dimensionerna. Å sidorna 368—370 och 372—375
i betänkandet hava de sakkunniga närmare angivit sina synpunkter på
denna fråga.

Det sistnämnda alternativet har förordats av jernkontoret och tre handelskammare
samt biträtts av kommerskollegium, under det att Sveriges varvsindustriförening
samt en handelsfirma anslutit sig till det första alternativet.

Beträffande nämnda förenings ställningstagande till denna fråga tillåter
jag mig erinra, att skeppsvarven åtnjuta tullrestitution för sina materialier,
varför frågan icke torde kunna vara av nämnvärd betydelse för
denna gren av verkstadsindustrien. Då från industriens sida i övrigt ingen
erinran framkommit mot en lösning av frågan enligt det såsom alternativ
II betecknade förslaget och de för detta förslag anförda skälen synas övertygande,
har propositionsförslaget avfattats i enlighet med sistnämnda alternativ.

Med avseende å klassificeringen av olika järn- och stålsorter hava de sakkunniga
anfört, bland annat, följande.

Enligt bestämmelserna i nu gällande tulltaxa hade man, med undantag
för snabbsvarvstål, att hänföra järn och stål i stänger till olika rubriker,

217

Kungl. Maj:ts proposition Nr 6.7.

allt efter som varail blivit framställd genom småkung eller genom varning.

Det hade emellertid visat sig vara förenat med mycket stora svårigheter att
vid tullbehandlingen avgöra, huruvida smitt eller valsat järn förelåge, oeli
rent tekniskt sett ansåges även eu dylik indelning efter olika framställningssätt
numera vara otillfredsställande. Det syntes också ur beskattningssynpunkt
vara oegentligt, att å ena sidan höglegerat valsat stål likställdes med
vanligt valsjärn samt att å andra sidan smitt järn av ordinär kvalitet hänfördes
till samma rubrik och droge lika hög tull som de ädlare stålsorterna.

För att tillgodose de krav på eu lämpligare klassificering av nämnda varuslag,
som sålunda ur olika synpunkter gjorde sig gällande, hade rubrik 728
utvidgats till att omfatta icke blott smitt utan även valsat verktygsstål,
vilket sistnämnda slag av stål nu fölle under rubrik 727. Å andra sidan
hade »annat smitt järn i stänger», varmed i rubrik 728 avsåges sådant smitt
järn, som icke utgjorde verktygs- eller snabbsvarvstål, sammanförts med varmvalsat
järn, ej särskilt nämnt.

För att erhålla överensstämmelse i .tullhänseende mellan snabbsvarvstål
och andra legerade stålsorter, hava dessa artiklar i de sakkunnigas förslag
sammanfattats under benämningen »specialstål», vilken upptagits i taxan
jämte verktygsstål.

Mot dessa ändringar har en handelskammare erinrat, att rubrikens utformning
icke vore lycklig och att man borde låta bero med varje ändring
i avvaktan på resultatet av den större tullutredningen.

Jernkontoret har i saknad av definition å »specialstål» ej velat göra något
definitivt uttalande.

Kommerskollegium har förklarat frågan om tulltaxeringen av hithörande
produkter vara av icke ringa vikt men har avstått från att i sitt yttrande
över förslaget närmare ingå på spörsmålet.

Då, enligt vad som framgår av det nyss anförda, konsekvenserna av den
ifrågasatta ändringen icke kunna med någon säkerhet överskådas, har jag
ansett lämpligt att här bibehålla de nuvarande bestämmelserna, vilka alltså
införts i propositionsförslaget med det tillägg angående visst slag av s. k.
silverstål samt angående malkroppar, som intagits i nummer 580 av sakkunnigeförslaget.

Rubriken 760 i gällande tulltaxa upptager järntråd, kallvalsad eller dra- Nr
gen etc., polerad (s. k. silverstål och pianotråd) samt tråd med växlande 761. 767.

tvärsektion å olika delar av samma stycke. På skäl, som anförts å sid. Pianotråd.
377 och 378 i betänkandet, har i motsvarande nummer av förslaget vidtagits
sådan ändring, att till detsamma skulle komma att hänföras — förutom
tråd med växlande tvärsektion — endast silverstål men däremot icke
pianotråd.

Med hänsyn till de tulltekniska skäl, vilka föranlett pianotrådens avskiljande
från rubriken, och vad som eljest anförts till stöd härför, har jag
icke ansett mig böra biträda ett framställt yrkande på bibehållandet av
nämnda artikel i rubriken ifråga. Enligt vad de sakkunniga inhämtat är

772—774.

Plåtar med
blank yta.

785—787.

S. k. Ewarts
kätting; velocipedkedjor.

Anm. till
Avd. XV A.

218 Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

det också endast en jämförelsevis obetydlig mängd sådan tråd, som hittills
tulltaxerats enligt rubrik 760, enär den till införsel förekommande pianotråden
i allmänhet icke varit polerad.

Det vid överrubriken till ifrågavarande nummer i de sakkunnigas förslag
fogade tillägget »samt tråd, som genom annan behandling än kallvalsning
eller dragning bibragts en blank yta», har såsom saknande nämnvärd
betydelse för tulltaxeringen av varor, hänförliga till de närmast följande
rubrikerna, ansetts böra utgå.

Liksom beträffande kallvalsad eller dragen tråd har den för plåtar i de
sakkunnigas förslag intagna bestämmelsen angående sådan vara, som genom
annan behandling än kallvalsning bibragts en blank yta, ansetts överflödig,
i synnerhet som dylik behandling inbegripes i uttrycket »med annan, ej
särskilt nämnd ytbehandling».

Generaltullstyrelsen har i förutnämnda skrivelse ''med tillägg till sitt utlåtande
över de sakkunnigas förslag framhållit önskvärdheten av att vid
nummer 617 i de sakkunnigas förslag, upptagande s. k. Ewarts kätting, gjordes
ett förtydligande. Det funnes nämligen, enligt vad styrelsen anfört, kättingar,
som till konstruktion och beskaffenhet vore lika med Ewarts kätting men i handeln
förekomme under andra benämningar, varför vid tillämpning av den föreslagna
rubriceringen tveksamhet skulle kunna uppstå angående varans hänförande
till det ena eller andra slaget av kedjor. Ett härav påkallat förtydligande
tillägg har därför gjorts vid ifrågavarande nummer.

En ifrågasatt ändring, varigenom tullen för velocipedkedjor skulle komma
att ökas från 50 öre för kilogram enligt nummer 619 i de sakkunnigas förslag
till 1 krona 60 öre för kilogram enligt nummer 915 i samma förslag
allenast därför, att de avkapats i för velocipeder passande längder, har jag
icke ansett mig kunna biträda.

Beträffande de till avdelning XV A fogade anmärkningarna hava kommerskollegium
och generaltullstyrelsen föreslagit vissa tillägg. Sistnämnda
ämbetsverk har ifrågasatt, att med aluminium pläterade järnvaror skulle
likställas med varor av aluminium samt att den i anmärkning 1 efter nummer
783 intagna bestämmelsen, att rör, som på mekanisk väg försetts med
omliölje av nickel, koppar eller kopparlegering, tulltaxeras såsom rör av
den metall, varav omhöljet består, skulle ersättas med ett generellt stadgande
av motsvarande innebörd.

För vissa artiklar torde ett dylikt stadgande vara lämpligt, men da
räckvidden av ett dylikt stadgande är svår att överskåda, har jag icke
velat i förevarande sammanhang upptaga förslaget.

Ett annat av generaltullstyrelsen framställt förslag, nämligen att järnvaror,
på galvanisk väg överdragna med kadmium, skulle likställas med
förnicklade järnvaror, synes däremot, såsom varande till lättnad för tulltaxe -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

219

ringen men utan nämnvärd betydelse ur beskattningssynpunkt böra biträdas.
Likaledes har, i anslutning till ett av kommerskollegium förordat förslag,
i förtydligande syfte oeh i överensstämmelse med vad som nu är stadgat
i fråga om rör av smidbart järn, vid anmärkning 2 gjorts ett tillägg av
innehåll, att å rör såsom rostskydd anbragt överdrag av väv icke skall
inverka på tulltaxeringen.

I nu gällande tulltaxa iiro rull- och kullager upptagna under avdelningen
för maskiner, apparater och redskap, ej elektriska (rubr. 1047—1051) med
skilda, efter den olika graden av bearbetning och artiklarnas styckevikt avpassade
tullsatser.

Nämnda artiklar, som i de sakkunnigas förslag återfinnas i nummer 846
med en enhetlig tullsats av 10 procent av värdet — densamma som föreslagits
för alla ej särskilt nämnda delar till icke elektriska maskiner och apparater
— hava, i enlighet med den av expertkommittén utarbetade ramen för
tulltariffernas uppställning, i propositionsförslaget överförts till järngruppen
och upptagits under nummer 860 med bibehållande av nämnda värdetull.

En handelskammare har anfört, att i skydd av den nuvarande, för rubriken
1050 stadgade tullsatsen, 40 öre för kilogram, som gäller även för
icke precisionsarbetade rullager, tillverkning av dylika rullager upptagits vid
åtskilliga inhemska verkstäder samt att dessa skulle nödgas nedlägga sin
tillverkning, om tullen ändrades till 10 procent av värdet.

Före övergången till vikttull utgjorde tullen för maskinindustriens icke
elektriska artiklar 10 procent av värdet. Det nyssnämnda uttalandet har givit
anledning till närmare undersökning, huru värdet av rullager, hänförliga
till nämnda rubrik, ställer sig i förhållande till vikten. Det har härvid
framgått, att värdena å ifrågavarande artiklar äro högst växlande, och har
jag med hänsyn härtill funnit lämpligt biträda sakkunnigeförslaget angående
återgång till den förutvarande värdetullen.

Enär tvekan ansetts kunna råda, huru legeringar av bly, tenn eller zink
med andra metaller rätteligen böra rubriceras, har förslag framställts, att
vid respektive rubriker måtte göras ett förtydligande, som fastslår nu tilllämpad
praxis. Enligt denna är det endast legeringar av bly, tenn eller
zink med varandra eller med antimon, som, allt efter den ingående mängden
av de olika metallerna, tulltaxeras såsom respektive bly, tenn eller zink.

Nämnda förslag, som tillstyrkts av kommerskollegium, har föranlett tilllägg
vid ifrågavarande rubriker.

Stänger av koppar, mässing eller andra därmed i tullhänseende likställda
metaller och metallegeringar, valsade, dragna, smidda eller profilpressade
men utan vidare bearbetning draga för närvarande, om de hava rund,
kvadratisk, rektangulär eller sexkantig genomskärning, en tull av 10 öre
för kilogram och, om de hava annan genomskärning, en tull av 25 öre för

Nr 860.

Rull- och
kullager.

896, 901,
904, 907
och 926.

Legeringar
av bly och
zink m. m.

Nr 906.

Stänger
av koppar
etc.,

polerade.

220 Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

kilogram. Äro stängerna polerade eller försedda med ytbetäckning, tulltaxeras
de emellertid såsom i taxan ej särskilt nämnda arbeten av ifrågavarande
ämnen. Tullen kommer följaktligen att utgå för de polerade stängerna
med 50 öre och för de med ytbetäckning försedda med 75 eller 85
öre, allt för kilogram räknat.

De sakkunniga hava framhållit, att den obetydliga bearbetning, som är
förenad med anbringande av ytbetäckning å stänger, icke kan anses motivera
en så betydande höjning av den eljest utgående tullen, som gällande
bestämmelser föranleda. Med hänsyn härtill hava med ytbetäckning försedda
stänger i de sakkunnigas förslag upptagits under samma nummer som
stänger av annan än rund, kvadratisk etc. genomskärning. Härigenom skulle
för stänger av rund, kvadratisk, rektangulär eller sexkantig genomskärning
den av ytbetäckningen föranledda tullförhöjningen komma att begränsas
till 15 kronor för 100 kilogram.

Generaltullstyrelsen har i sitt över de sakkunnigas betänkande avgivna
yttrande föreslagit, att de polerade stängerna måtte inordnas under samma
nummer som de med ytbetäckning försedda, enär de förra eljest komme att
draga högre tull än de senare, vilket näppeligen torde kunna anses vara
rimligt. Styrelsen har även framhållit, att polerade rör såväl i den nuvarande
taxan som i förslaget jämställas med rör, försedda med ytbetäckning.

Då generaltullstyrelsens förslag till ändring i rubriceringen beträffande
polerade stänger synes innebära en skälig utjämning i tullbeskattningen
av ifrågavarande halvfabrikat, hava nämnda varor i propositionsförslaget
upptagits under nummer 906 med tull av 25 kronor för 100 kilogram.

947—951.

Förbrännings-
och
var mluft smotorer.

För gas-, fotogen-, bensin- samt andra förbrännings- och explosionsmotorer
med en styckevikt av högst 500 kilogram utgår tullen för närvarande enligt
rubrik 992 med 10 procent av värdet. Nämnda slag av motorer med en
vikt av mellan 500 och 1,500 kilogram äro däremot åsatta en tull av 20
kronor för 100 kilogram. Vikttullen skall dock, jämlikt bestämmelsen i
anm. 6 till avdelning XIII A i tulltaxan, motsvara minst fem procent av
värdet. Med hänsyn till de olika värden, motorer inom sistnämnda viktklass
betinga, hava de sakkunniga föreslagit, att värdetullen skulle utsträckas
till att omfatta även denna viktklass. Härigenom skulle vinnas att
de för snabbgående lyxbåtar avsedda, dyrbara bensinmotorerna bleve underkastade
en mera lämplig tullbeskattning.

Med avseende å denna del av förslaget har lantbruksstyrelsen anfört, att
det vore svårt att med bestämdhet beräkna, huru den föreslagna omläggningen
skulle verka, men av tillgängliga uppgifter att döma skulle förslaget
i flera fall innebära en höjning av den nuvarande tullen å motorer
av ifrågavarande slag. Till belysande härav har styrelsen meddelat, att en
fotogenmotor om 10 hästkrafters styrka väger omkring 600 kilogram och

Kun yl. Maj:ts proposition Nr 65.

221

betingar ett pris av ungefär 2,300 kronor. Med den nuvarande beräkningsgrunden
skulle tullen för en sådan motor utgöra 120 kronor men enligt
förslaget 230 kronor. Enär de näringsgrenar, som använda dylika motorer,
arbetade under tryckta förhållanden och redan förut vore starkt belastade
av det nuvarande tullsystemet, har styrelsen ansett sig böra avstyrka förslaget.

Då det är de vid införseln deklarerade värdena, som böra läggas till
grund för bedömandet av den föreliggande frågan, har det synts vara av
intresse att inhämta, huru dessa värden förhålla sig till det av lantbruksstyrelsen
angivna priset.

Handelsstatistiken skiljer icke bensinmotorer från fotogen- och råoljemotorer
och lämnar sålunda icke stöd för bedömandet, huru importprisen
för de dyrare motorerna (bensinmotorerna) ställa sig i förhållande till prisen
å de billigare, av vilka fotogen- och råoljemotorer torde vara de vanligaste.

År 1927 utgjorde medelvärdet för införseln av bensin-, fotogen- och råoljemotorer
— de förstnämnda äro emellertid förhärskande — 921 kronor och för
utförseln, vilken till större delen torde bestå av fotogen- och råoljemotorer,

234 kronor, allt för 100 kilogram räknat. Härvid är emellertid att märka,
att uppgifterna angående utförseln innefatta värdet å ersättningsdelar till
ifrågavarande motorer, vilket föranleder, att medelvärdet blir högre än vad
som gäller för hela motorer.

Då importen av fotogen- och råoljemotorer varit alltför obetydlig för att
något omdöme om världsmarknadspriset skulle kunna grundas därpå, har
upplysning införskaffats från en representativ inhemsk fabrik angående dess
nettoförsäljningspris för nämnda motorer inom ifrågavarande viktgränser, och
synas dessa värden per 100 kilogram räknat växla från 239 till 300 kronor.

Ehuru den av de sakkunniga föreslagna värdetullen för de dyrbara bensinmotorerna
skulle medföra en beskattning, vilken med hänsyn till dessa motorers
karaktär kunde vara motiverad, har jag likväl på de av lantbruksstyrelsen
anförda skälen ansett den nuvarande tullen för motorer böra bibehållas.

Innan jag övergår till nästa avdelning i tulltaxan, vill jag något beröra ett Nr
par av de sakkunniga framställda ändringsförslag, vilka, ehuru anmärkning 958—960.
ej framkommit mot desamma, med hänsyn till sin betydelse torde böra här Metallbeomnämnas.
Jag syftar härmed på den föreslagna återgången från vikttull arbetningstill
värdetull för lättare metallbearbetningsmaskiner, nummer 958, och i maskiner.
taxan ej särskilt nämnda delar till maskiner och apparater, nummer 994. Xr 994.

I den nuvarande tulltaxan äro borrmaskiner för metaller, vägande per [)eiar ej
stycke netto högst 500 kilogram, upptagna särskilt för sig i rubriken 1005 s. n-> till mamed
en tull av 7 kronor för 100 kilogram. Övriga metallbearbetnings- skiner och
maskiner, som inrymmas i rubrikerna 1006—1011, äro uppdelade i sex vikt- apparater.
grupper med olika tullsatser, växlande från 20 kronor för 100 kilogram för
den lägsta (rubr. 1006) till 5 kronor för 100 kilogram för den högsta vikt -

222

Kungl. Maj:ts proposition År 65.

gruppen (rubr. 1011), vilken omfattar maskiner med större styckevikt än
10,000 kilogram. Vikttullsatserna skola emellertid jämlikt bestämmelserna i
anmärkning 6 till avdelning XIII A i varje fall motsvara minst 5 procent av
varans värde. I senare delen av nämnda anmärkning linnes därjämte intaget ett
stadgande, som är avsett att utjämna de tullskillnader, som eljest skulle
uppstå i fråga om maskiner, vilkas vikt ligger omkring de angivna viktgränserna.

De ändringar, som föreslagits beträffande ifrågavarande maskiner, bestå
dels däri, att den värdetullsats, som före 1911 gällde för icke elektriska
maskiner och apparater, skulle komma att återinträda för maskiner med
en styckevikt av högst 10,000 kilogram, d. v. s. för maskiner, hänförliga
till någon av rubrikerna 1005—1010 i gällande tulltaxa, dels i en nedsättning
av tullen från 5 kronor till 2 kronor 50 öre per 100 kilogram för metallbearbetningsmaskiner
med en styckevikt av mer än 20,000 kilogram, vilka
icke äro föremål för någon mera omfattande tillverkning här i landet. För
att icke den nyssnämnda bestämmelsen, att vikttullen i varje fall skall motsvara
minst 5 procent av värdet, skulle förringa betydelsen av tullnedsättningen,
har någon dylik bestämmelse icke anknutits till detta nummer i
förslaget. Ej heller har en sådan föreskrift ansetts böra ifrågakomma beträffande
maskiner, hänförliga till nummer 959, d. v. s. de som tillhöra
viktgruppen 10,000—20,000 kilogram.

De skäl, som de sakkunniga anfört för vidtagandet av denna omläggning
av tullsatserna för ifrågavarande maskiner, återfinnas å sid. 416 — 419 i betänkandet.

Vad beträffar i taxan ej särskilt nämnda delar till maskiner och apparater,
ej elektriska, tulltaxeras dessa nu såsom arbeten av det ämne, varav de
bestå, dock skall tullen i varje fall motsvara minst 5 procent av varans
värde. De sakkunniga hava å sid. 426 och följande i betänkandet redogjort
för verkningarna av denna princip för tullbeskattningen av maskindelar.
Uppsorteringen av sådana delar, som bestå av järn, i olika viktklasser
samt jämförelsen mellan vikt- och värdetull hava varit förenade
med sådana svårigheter och sådan tidsutdräkt, att det understundom varit
praktiskt taget omöjligt att genomföra en noggrann tillämpning av gällande
bestämmelser. Vad som i fråga om metallbearbetningsmaskiner anförts
angående värdenas växlingar per viktenhet gäller även och i än högre grad
beträffande maskindelar.

Den föreslagna åtgärden skulle i vissa fall innebära höjning och i andra
fall sänkning av nu utgående tull. En approximativ beräkning av åtgärdens
verkningar tyder på att höjningarna skulle bliva övervägande. Ett
bestämt uttalande härom kan dock näppeligen göras, enär i de fall, då tullminskningar
skulle inträda, dessa icke kunna siffermässigt angivas. Då
emellertid, särskilt vad beträffar i taxan ej särskilt nämnda maskindelar,
de åberopade tulltekniska skälen för den föreslagna omläggningen av tull -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 05.

223

beräkningen äro tungt vägande och då en tull av 10 procent av värdet
skulle medföra en önskvärd utjämning av den nu mycket växlande beskattningen
å ifrågavarande artiklar, har jag — så mycket hellre som icke någon
representant för de näringar, vilka skulle beröras av omläggningen, uttalat
sig däremot — ansett mig böra biträda förslaget.

Av de under nummer 828 i de sakkunnigas taxeförslag upptagna
lantbruksmaskinerna återfinnes det stora flertalet i nu gällande tulltaxas rubrik
1025 med en tull av 6 kronor för 100 kilogram. Gödselspridare äro upptagna
i rubriken 1028, jämväl med en tull av 6 kronor för 100 kilogram.
Vältar, sladdar och andra för jordens beredning avsedda, ej särskilt nämnda
redskap, andra än handredskap, inrymmas däremot i rubriken 1024 med en
tull av 4 kronor för 100 kilogram.

Anledningen till att dessa rubriker i de sakkunnigas förslag sammanslagits
till en, för vilken tullsatsen upptagits med det högre av nyssnämnda
belopp, är den, att införseln av de till rubriken 1024 hänförliga artiklarna
varit mycket obetydlig. Under åren 1925 och 1926 infördes respektive 1,593
och 120 kilogram med ett värde av respektive 1,168 och 73 kronor; för år
1927 finnes ingen införsel av ifrågavarande redskap redovisad.

Den ifrågasatta sammanslagningen skulle onekligen förenkla rubriceringen
av lantbrukets maskiner och grövre redskap. Lantbruksstyrelsen har emellertid
anfört, att den föreslagna tullförändringen innebure en möjlighet för
den industri, som tillverkar dessa varor, att till egen fördel belasta jordbruket
med ytterligare förhöjda priser på denna för alla jordbrukare i ekonomiskt
avseende betydelsefulla utgiftspost, och av detta skäl föreslagit, att
gällande bestämmelser måtte bibehållas.

Med hänsyn till den invändning, som sålunda från lantbruksstyrelsens
sida framställts mot de sakkunnigas förslag på denna punkt, hava ifrågavarande
rubriker i propositionsförslaget upptagits med nuvarande lydelse.

Rubrikerna 1073—1075 i nu gällande tulltaxa hava följande lydelse:

För elektrotekniskt ändamål arbetat kol, ej särskilt nämnt:

vägande per stycke netto 3 kilogram eller däröver .... 1 kg 3 öre

av mindre vikt:

kolborstar, även i förening med annat ämne ... 1 » 2 kr. 50 »
andra slag ................................................................ 1 » 20 »

För kol, bearbetat för annat ändamål, innehåller tulltaxan icke någon
särskild rubrik, varför sådan vara hänföres till taxans sista rubrik, vilken
innefattar »varor, som icke kunna hänföras under någon av de i tulltaxan
upptagna bestämmelser, mer eller mindre arbetade», med tull av 15 procent
av värdet.

De sakkunniga hava i sitt förslag upptagit alla arbeten av kol under
nummer 481—484 med följande tullsatser:

972—975.

Lantbruks maskiner.

1015—

1018.

Arbeten av
kol.

224

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Arbeten av kol, ej särskilt nämnda, vägande per stycke:

3 kilogram eller däröver:

grafiterade
andra slag

N 100 kg 10: — kr.
N 100 » 3: — »

mindre än 3 kilogram:

kolborstar.
andra slag

E 100 » 250: — »
E 100 » 20: — »

Då gruppen XVI B i propositionsförslaget i överensstämmelse med motsvarande
kapitel i expertkommitténs förslag omfattar, förutom elektriska maskiner
och apparater, även elektrisk materiel, har för elektrotekniskt ändamål
arbetat kol upptagits inom denna grupp. Till densamma kunna däremot
icke lämpligen föras för annat än elektrotekniskt ändamål arbetat kol,
såsom t. ex. vissa tätningsringar, gjutkärnor och ritkol. Då emellertid dessa
varor utgöra endast obetydliga importartiklar, synes man för dem ej böra
belasta taxan med särskild rubrik, utan torde desamma liksom hittills kunna
hänföras till taxans sista nummer.

Beträffande tullsatserna å kol för elektrotekniskt ändamål företer de sakkunnigas
förslag den avvikelsen från gällande bestämmelser, att grafitelektroder,
vilka nu äro likställda med kolelektroder och sålunda draga en tull
av 3 kronor för 100 kilogram, upptagits med en till 10 kronor för 100
kilogram förhöjd tullsats.

Till stöd för denna tullförhöjning hava de sakkunniga i sitt betänkande
(sid. 345—347) anfört i huvudsak följande:

Bland de artiklar, som fölle under rubriken 1073 i gällande tulltaxa, intoge
elektroder till elektriska ugnar för malmsmältning det första rummet.
Dessa elektroder utgjordes dels av vanliga kolelektroder, dels av grafiterade
elektroder, vilka senare framställdes på det sätt, att kolelektroder upphettades
i elektrisk ugn till så hög temperatur, att kolet överfördes till grafit.

I en under år 3 921 till Konungen ingiven skrivelse hade ett svenskt bolag
i egenskap av tillverkare av grafitelektroder hemställt, att särskilda tullsatser
måtte i taxan upptagas för grafitelektroder, vilken framställning överlämnats
till de sakkunniga för att tagas i övervägande vid fullgörandet av
deras uppdrag. Härvid hade framgått, att man kunde anse den nuvarande
tullen å elektroder tillkommen uteslutande med tanke på de vanliga kolelektroderna.
Då nu dessa utgjorde halvfabrikat för framställning av de grafiterade
elektroderna och då vid denna framställning uppstode en ganska avsevärd
råämnesförlust, måste det anses såsom en oegentlighet, att dessa båda
slag av elektroder vore underkastade samma tull. Med anledning härav
hade de sakkunniga, i överensstämmelse med det i skrivelsen framställda
önskemålet, föreslagit, att grafitelektroder skulle åsättas särskild tull. Emellertid
hade ändringen ifråga ansetts lämpligen kunna inskränkas till grafitelektroder
med en vikt av 3 kilogram eller däröver, enär grafiterade elektroder
av mindre vikt utgjorde en jämförelsevis obetydlig artikel, som vore
bättre tillgodosedd med avseende å tullskydd. Vidare förelåge knappast
anledning att göra åtskillnad mellan oarbetade och bearbetade elektroder,
utan syntes i stället en lämplig medeltullsats böra åsättas desamma. Beträffande
storleken av en sådan tullsats hade gjorts gällande, att om, med

Kungl. Muj:ls proposition Nr (>5.

225

bortseende från olika arbetskostnader, alla faktorer medräknades, vilka föranledde,
att den inhemska tillverkningen vore ogynnsammare ställd än
importen, tullen å de grafiterade elektroderna borde med 8.2 5 öre överstiga
tullen för råelektroderna, för att merkostnaderna skulle bliva kompenserade.
Utan att kunna i alla detaljer kontrollera riktigheten av denna uppgift
hade de sakkunniga doek funnit anledning föreligga, att tullsatsen för grafitelektroder
sattes icke oväsentligt högre än den för vanliga kolelektroder
gällande, och hade det synts skäligt, att tullen fastställdes till ett belopp av
10 öre för kilogram. Emellertid borde den sålunda föreslagna ändringen
betraktas mera såsom en provisorisk åtgärd. Vid en blivande allmän revision
av tulltaxan borde frågan upptagas till förnyad prövning, varvid jämväl
syntes böra undersökas möjligheten av en sådan lösning av frågan, varigenom
råelektroderna medgåves tullfrihet.

Med avseende å den för grafitelektroder ifrågasatta tullförhöjningen har
jernkontoret i en till Konungen ingiven skrivelse anfört, bland annat,
följande.

Jernkontoret hade vidtagit en preliminär utredning rörande förbrukningen
vid järnverken av grafit- och kolelektroder samt i vad mån de använda
elektroderna utgjordes av utländsk eller svensk tillverkning. Av
denna utredning hade framgått, att förbrukningen av grafitelektroder avsevärt
stegrats från år 1927 till 1928 samt att förbrukningen av olika slags
elektroder av inhemsk eller utländsk tillverkning varierat mycket under
dessa båda år. Några definitiva slutsatser ifråga om den framtida förbrukningen
av olika slags elektroder och dess omfattning kunde därför icke
dragas ur det insamlade materialet. En tullförhöjning å grafitelektroder
skulle emellertid innebära en ovälkommen höjning av tillverkningskostnaden
för elektrostål. Även om ökningen i och för sig icke vore av större mått,
komme den dock liksom varje annan prisfördyring vid järnverken att i dessa
för svensk järnhantering brydsamma tider minska det svenska stålets förmåga
att hålla sig uppe i konkurrensen på såväl inhemsk som utländsk
marknad.

De sakkunniga hade i sin motivering anfört, bland annat, att vid en
blivande allmän revision av tulltaxan frågan om tullen å elektroder borde
upptagas till förnyad prövning. Då nu, sedan de sakkunniga avgivit sitt
förslag, 1928 års tullkommitté erhållit i uppdrag att verkställa en allsidig utredning
rörande det nuvarande tullskyddets höjd, torde det knappast vara
välbetänkt att nu vidtaga en förändring i tullskyddet för grafitelektroder
och på så sätt föregripa nyssnämnda utredning.

Jernkontoret ville i detta samband meddela, att, enligt vad som blivit
bekantgjort, den tillverkning av kolelektroder för stålverkens behov, som
hittills bedrivits vid ett svenskt verk, komme att helt nedläggas. Under
sådant förhållande syntes skäl ej föreligga att bibehålla den tull av 3 kronor
för 100 kilogram, som nu utgår för dylika elektroder. Jernkontoret ansåge
dock, att jämväl denna fråga lämpligen borde hänskjutas till 1928 års tullkommitté.

Av jernkontorets skrivelse framgår, att bibehållandet av den nuvarande
tullen å kolelektroder ej längre är av intresse för svensk industri, vilket
även bekräftats av representanten för den hittillsvarande tillverkningen
av nämnda artikel. Vid sådant förhållande anser jag hinder ej möta att
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 51 haft. (Nr 65.) 15

226

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

nu föreslå borttagandet av denna tull. Den slutliga avvägningen av tullen
å grafitelektroder, i vilken tull jag nu icke föreslår någon ändring, torde
böra företages i samband med den igångsatta allmänna tullutredningen.

I anledning härav har i propositionsförslaget särskild rubrik, nummer
1015, upptagits för grafiterat, för elektrotekniskt ändamål arbetat kol med
en vikt per stycke av 3 kilogram eller däröver, för vilken rubrik nu
gällande tullsats bibehållits oförändrad, under det att i nästföljande nummer
andra slag av dylikt kol upptagits med tullfrihet.

1072—

1075.

Vågar.

Nu gällande tulltaxas rubriker för vågar hava följande lydelse:

Vågar:

analys- och apoteksvågar; ävensom brevvågar ............ 1 kg.

balansvågar, ej särskilt nämnda:

av mässing ........................................................................ 1 kg.

andra slag; ävensom taffel- och hushållsvägar ........ 1 kg.

vågar för lokomotiv och järnvägsvagnar; ävensom

andra vagnsvågar, vägande per stycke mer än 500 kg. 1 kg.
decimalvågar, bestående huvudsakligen av trä och järn 1 kg.
gods-, bagage-, person-, kran-och kreatursvågar; vagnsvågar,
vägande per stycke högst 500 kg., samt vågar,
ej särskilt nämnda; ävensom vågbalanser av järn .... 1 kg.

1: —

—: 75
—:25

—: 10
—: 15

—: 20

De sakkunnigas förslag innebär den avvikelsen från gällande taxa, att
i detsamma endast upptagits analys-, apoteks-, brev-, taffel- och hushållsvägar
samt decimalvågar, för vilka ingen ändring vidtagits av tullsatserna. Alla
övriga slag av vågar hava sammanförts under ett nummer, vid vilket föreslagits
en tullsats av 10 procent av värdet. Såsom skäl för den föreslagna
ändringen hava de sakkunniga åberopat dels de tulltekniska svårigheter,
som uppstått, då det gällt att skilja vissa med olika tull belagda vågtyper
från varandra, dels de växlande värden, som vågar, vilka enligt den nu
gällande indelningen skola hänföras till samma rubrik, kunna betinga.
Såsom exempel härå må anföras, att självregistrerande och prisangivande
vågar, vilka utgöra ett långt drivet precisionsarbete, nu äro underkastade
samma tull som kreatursvågar och vissa vagnsvågar.

Representanter för den inhemska tillverkningen av vågar hava anmärkt
på den föreslagna ändringen under anförande, att en generell värdetull av
10 procent för vågar jämlikt förslagets nummer 895 skulle medföra ett
minskat tullskydd, särskilt för tyngre vågar. Önskemål hava därför uttalats
om bibehållande av den nuvarande uppdelningen, dock med undantag
för självregistrerande och prisangivande vågar med en styckevikt upp till
500 kilogram, för vilka tullsatsen borde fastställas till samma belopp som
för analysvågar, d. v. s. 100 kronor för 100 kilogram.

Erinringarna mot den ändrade rubriceringen synas hava sin grund däri,
att tullen för vissa slag av vågar tidigare kommit att fastställas till belopp,

Kungl. Maj:t8 proposition Nr 65. 227

som inneburit högre tullskydd än som tillerkänts andra av den mekaniska
verkstadsindustriens artiklar. Någon nämnvärd införsel av dessa företrädesvis
tyngre vågar, vilka skulle beröras av den befarade till 1 lied sättningen,
bär icke förekommit.

Vad beträffar de inhemska vågfabrikanternas förslag till tull å självregistrerande
och prisangivande vågar, synes detsamma böra underkastas
prövning av 1928 års tullkommitté. Med avseende å övriga slag av vågar,
som skulle beröras av ändringsförslaget, torde de framkomna tulltekniska
önskemålen angående förenkling av rubriceringen böra tillmätas icke ringa
betydelse. På grund härav och då en tull, motsvarande 10 procent av
varans värde —- vilken av ålder ansetts såsom skäligt genomsnittligt tullskydd
för den mekaniska verkstadsindustriens produkter — synes få eu
utjämnande verkan på den nu mycket olikformiga tullbeskattningen av
ifrågavarande artiklar, av vilka en del har användning inom lantbruket,
har jag icke funnit anledning förorda någon ändring av de sakkunnigas
förslag.

De sakkunniga hava under nummer 898 i sitt förslag upptagit vägg- och
studsarur i foder av glas eller silver samt lösa urfoder av dessa ämnen med
en tull av 250 kronor för 100 kilogram. Ifrågavarande artiklar falla under
rubrik 1292 i den nuvarande taxan och draga sålunda för närvarande eu
tull av endast 1 krona för kilogram. Vid sådant förhållande och då tullsatsen
vid sistnämnda rubrik, såsom generaltullstyrelsen i sitt yttrande anmärkt,
är i gällande handelsavtal med Tyska riket bunden, liar jag —
ehuruväl ur i foder av glas eller silver torde vara mycket sällan förekommande
— icke ansett mig böra följa de sakkunnigas förslag i nu ifrågavarande
del, i synnerhet som förslaget icke innebär någon förenkling i tulltekniskt
avseende. För undvikande av att sådana delar till sistnämnda slag
av ur, som utgöras av silver, på grund av den i tulltaxeförordningens
2 § d) intagna bestämmelsen skulle komma att tulltaxeras såsom arbeten av
nämnda metall, har vid nummer 1079 i propositionsförslaget tillagts orden
»ädel metall härunder inbegripen», varjämte en mindre, redaktionell jämkning
vidtagits. Nummer 1078 har på grund av ändringen erhållit en avfattning,
som överensstämmer med lydelsen av motsvarande rubrik i den
nuvarande tulltaxan.

Bland formbara konstgjorda ämnen har i taxeförslaget upptagits konsthartset
bakelit. Emellertid förekomma till införsel rör och plattor, tillverkade
av papper, impregnerat med bakelit, och avsedda för isoleringsändamål.
Enär dessa hittills hava taxerats såsom arbeten av papper, och
skäl icke torde föreligga att vidtaga ändring häri, har kommerskollegium
ansett ett förtydligande på denna punkt erforderligt. I anledning härav har
en anmärkning därom, att förenämnda för isoleringsändamål avsedda artiklar
skola tulltaxeras såsom arbeten av papper, intagits under nr 1108 i propositionsförslaget.

1078—

1079.

Ur.

1108.

Plattor och
rör av papper,
impregnerat
med
bakelit.

1141—

1143.

Folografioch
tcwelramar
samt
lister till
dylika
ramar.

228 Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

För färdiga lister till fotografi- och tavelramar har man för närvarande
att räkna med följande tullsatser nämligen: om de äro belagda med massa,
50 eller 60 öre allt efter den olika ytbehandlingen; om de icke äro belagda
med massa men äro förgyllda, försilvrade eller bronserade eller försedda
med snideri eller inläggningar liksom ock om de bestå av utländskt träslag,
60 öre; om de bestå av annat träslag än furu eller gran och icke äro
bearbetade på något av nyssnämnda sätt, 50 öre; samt om de bestå av furu
eller gran och äro betsade, målade, lackerade eller på annat liknande sätt
bearbetade å ytan, 10 öre; allt för kilogram räknat. Beträffande fotografioch
tavelramar, tillverkade av nu nämnda slag av lister, gäller den i
rubriken 1317 av gällande tulltaxa intagna bestämmelsen, att de skola tulltaxeras
såsom arbeten av det ämne, varav de huvudsakligen bestå, och
ramarna komma sålunda att beläggas med samma tull, som utgår för de
lister, varav de äro förfärdigade. Vissa ramar av trä äro emellertid framställda
genom svarvning, rund- eller ovalfräsning och för dessa utgår tullen
med 1 krona för kilogram enligt rubriken 251.

I de sakkunnigas taxeförslag hava alla tavelramar av annat ämne än
metall av tulltekniska skäl sammanförts under nummer 1092 med en enhetlig
tull av 50 kronor för 100 kilogram. Lister till ramar hava däremot
icke upptagits i taxan, vilket skulle föranleda, att desamma komme att tulltaxeras
såsom trävaror, bearbetade, ej särskilt nämnda, varvid tullsatsen — med
undantag för lister av furu eller gran, icke snidade, fanerade eller belagda
med massa — skulle komma att utgöra 60 kronor för 100 kilogram. Ytbehandlingen
av dessa lister lär nämligen i regel vara av sådan beskaffenhet,
som omnämnes under nummer 190 i nämnda taxeförslag.

Anledningen till att lister och ramar uteslutits ur trä varugruppen uppgives
i motiveringen vara den, att fotografi- och tavelramar överflyttats till den
sista avdelningen. Påtagligen hade det varit de sakkunnigas mening att
dit överföra även lister, ehuru denna avsikt icke kommit att genomföras.

Såsom förslaget föreligger, skulle följaktligen sådana lister, av vilka fotografi-
och tavelramar tillverkas, komma att draga högre tull än färdiga
ramar, vilket måste betecknas såsom en oegentlighet. Lister till fotografioch
tavelramar hava därför i enlighet med ett av kommerskollegium biträtt
förslag upptagits tillsammans med nänmda ramar.

Emellertid har den för samtliga träramar av de sakkunniga föreslagna
tullsatsen icke lämnats utan anmärkning. Från ramfabrikanternas sida har
nämligen gjorts gällande, att den nedsättning i tullen, som den föreslagna
tullsatsen skulle innebära för svarvade, rund- eller ovalfrästa eller
med snideri försedda ramar, vilka utgjorde en mycket betydande artikel,
hårt skulle drabba denna bransch. Då någon saklig anledning att beskära
tullsatsen för dessa ramar, vilka utgjorde högt förädlade produkter, icke
åberopats, borde de upptagas i särskild rubrik med nuvarande tullsats. Vad
vidare beträffade de med 50 eller 60 öres tull nu belagda ramarna, hade de

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

229

sakkunniga uttalat, att det med största sannolikhet kunde antagas, att de
med 50 öres tull belagda vore i importhänseende förhärskande, vilket föranlett
dem att föreslå denna tullsats för hela rubriken. Denna förmodan
överensstämde emellertid icke med fabrikanternas uppfattning. Dessa hölle
nämligen före, att de med 60 öres tull belagda utgjorde större importartiklar
eller i varje fall vore i importhänseende fullt jämställda med de lägre
tullbeskattade. Tullsatsen borde skäligen icke sättas lägre än till 60 öre
för kilogram.

Med hänsyn till vad sålunda anförts i avseende å rund- eller ovalfrästa
eller med snideri försedda ramar synes nu gällande tullsats för nämnda slag
av ramar böra bibehållas, och hava desamma därför i propositionsförslaget
upptagits under särskilt nummer med oförändrad tullsats.

I fråga om övriga lister och ramar av trä hava bärande skäl anförts för
ett sammanförande av dessa varor under en tullsats. Emellertid synes denna
tullsats böra fastställas till något högre belopp än de sakkunniga föreslagit,
därest densamma skall motsvara nuvarande tullskydd, och har i anslutning
härtill ifrågavarande tullsats i propositionsförslaget upptagits till 55 kronor,
utgörande medeltalet mellan de tullsatser, som nu gälla per 100 kilogram
för nämnda artiklar.

Taratariffen.

Kommerskollegium och generaltullstyrelsen hava i sina utlåtanden över
de sakkunnigas betänkande hemställt, att vissa ändringar måtte vidtagas i
det vid tulltaxeförslaget fogade förslaget till taratariff. De ändringsförslag,
som ämbetsverken sålunda framställt, hava vid utarbetandet av propositionsförslaget
beaktats.

Föredraganden uppläser härefter det av honom anmälda förslaget till tulltaxeförordning
jämte därvid fogade tulltaxa och taratariff samt hemställer,
att Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen att antaga samma
förslag.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till
riksdagen.

Ur protokollet:

Elis Lindahl.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. Öl höft. (Nr 65.)

Departe mentschefens hemställan.

K ommerskolleg i i u t låt a it de.

Bilaga 1.

Stockholm den 30 juni 1928.

Till KONUNGEN.

Genom remiss den 30 september 1927 har Kungl. Maj:t anbefallt kommerskollegium
bland annat att avgiva utlåtande över ett den 12 september 1927
av tillkallade sakkunniga inom finansdepartementet avgivet betänkande med
förslag till förordning med tulltaxa, tryckt såsom nr 20 i serien Statens
offentliga utredningar 1927.

Kommerskollegium har i ärendet införskaffat yttranden från följande
korporationer och sammanslutningar inom näringslivet: fullmäktige i Jernkontoret,
Sveriges industriförbund — som bifogat yttranden av Svenska
pappersbruksföreningen, Sveriges maskinindustriförening och Sveriges elektroindustriförening
—, vidare Sveriges kemiska industrikontor, Sveriges färghandlares
riksförbund och samtliga auktoriserade handelskamrar i riket.
Dessutom har kollegium mottagit ett antal skrivelser rörande enskilda delar
av det remitterade förslaget, nämligen från Sveriges varvsindustriförening,
Svenska oljeslageriaktiebolaget, Linoljeslageriernas försäljningsaktiebolag,
Karl Eliasson i Stockholm, aktiebolaget Primus, aktiebolaget Calvert & Co.,
Bertil Borgenstierna & Co. aktiebolag, Husqvarna vapenfabriks aktiebolag, J. &

C. G. Bolinders mek. verkstads aktiebolag, Tengers hundbrödfabrik å Lidingön,
O. Sundström & Co. aktiebolag, aktiebolaget Bofors nobelkrut och Skånska
ättikfabriken aktiebolag. Därjämte har chefen för finansdepartementet till
kollegium överlämnat avskrift av en till departementet inkommen skrivelse
från aktiebolaget Bröderne Herrmann för att tagas i övervägande vid avgivande
av det anbefallda utlåtandet.

Med överlämnande av omförmälda yttranden och skrivelser får kommerskollegium
rörande det remitterade förslaget för egen del anföra följande.

Kollegium har med hänsyn till den föreslagna tulltaxerevisionens synnerligen
stora omfattning och vikt funnit sig böra i bifogade P. M.1 lämna en
sammanfattande översikt över det väsentliga innehållet i de yttranden, som
från näringslivets sida i ämnet nu framförts till ämbetsverket. I den mån
särskild anledning föreligger, kommer kollegium i det följande att till en
början uttala sig om de olika yrkanden och förslag, som sålunda föreligga.
Kantrubrikerna följa det i revisionsförslaget använda systemet.

1 Promemorian är här utesluten.

8408.

Kommerskollegii utlåtande.

Inledning och
allmän motivering.

Vad då först angår inledningen och den allmänna motiveringen till de
sakkunnigas betänkande, torde förslagets grundtankar i stort sett hava mottagits
med tillfredsställelse och gillande av näringslivets representanter.
Vissa anmärkningar och ändringsförslag hava givetvis framställts, men den
allmänna meningen inom de kretsar, de av kollegium hörda näringskorporationerna
företräda, torde övervägande vara gynnsamt stämd mot revisionsförslaget.
I sådant hänseende har kollegium bland annat uppmärksammat
Sveriges industriförbunds uttalande, att det nu föreliggande förslagets snara
antagande syntes förbundet vara till gagn för industrien och att förbundet
därför hoppades, att den mindre omarbetning, som kunde påkallas av de
utav förbundet och andra näringsorganisationer framställda ändringsyrkanden
bleve verkställd i så god tid, att definitiva förslag kunde föreläggas nästa
års riksdag.

Kollegium återkommer längre fram till frågan om det remitterade förslagets
allmänna värde och genomförbarhet.

I inledningen till de sakkunnigas motivering (betänkandet sid. 159) säga
sig de sakkunniga under gången av sitt arbete haft tillfälle iakttaga talrika
missförhållanden beträffande tullbeskattningen av vissa för den inhemska
industrien erforderliga råvaror och halvfabrikat utan att dock hava ansett
sig böra ingå på närmare undersökning av alla de fall, där av dylik anledning
ändringar i tullsatserna kunde vara av behovet påkallade. Skånes
handelskammare finner denna ståndpunkt sakna berättigande i det fall, att
tullen å det färdiga fabrikatet icke förslår att täcka tullen å däri ingående
i’åvaror eller halvfabrikat, och anser, att, där ett dylikt uppenbart missförhållande
förelåge, rättelse därav borde vidtagas redan i samband med nu
förestående taxerevision. Kunde sådan rättelse icke utan skada för bestående
näringsintressen vinnas därigenom, att tullen nedsattes för de i
färdigfabrikatet ingående materialierna, borde den omständigheten, att en
tullhöjning å färdigfabrikatet självt framstode såsom den enda utvägen till
frågans lösning, icke få föranleda dess uppskjutande till en ny taxerevision.

Vidare framhåller Skånes handelskammare, att de sakkunniga i samband
med vissa föreslagna tekniska ändringar i tulltaxan företagit denna ändring
på sådant sätt, att nu bestående tullskydd minskats. Handelskammaren
hölle före, att, så snart en dylik tullnedsättning berörde ett mera väsentligt
näringsintresse, den ifrågasatta taxeregleringen borde förfalla, därest erforderlig
jämkning till motverkande av dylik nedsättning icke kunde åvägabringas.

Kommerskollegium delar i princip Skånes handelskammares syn på här
avsedda kategorier av tullsatser. Sådana fall, då tullsatsen för en vara är
lägre än för de halvfabrikat eller råvaror, som nyttjas vid dess framställning,
måste enligt ämbetsverkets mening räknas till de i regeringsdirektiven
för utredningen (betänkandet sid. 157) omförmälda oformligheter i
tullbeskattningen, vilka vid revisionen borde bortarbetas. Beträffande åter
minskning av bestående tullskydd såsom följd av tulltekniska ändringar i

Kommerskollegii utlåtande. 15

taxan, anser kollegium, att sådan minskning i regel borde undvikas, där
densamma ej är föranledd av förändring beträffande själva de varuslag,
som hänföras under ifrågavarande tullrubriker. De ekonomiska förhållanden,
som beröras vid en försämring i gällande tullskydd, torde i allmänhet
behöva närmare utredas av 1928 års tullkommitté, innan någon tullsats
regleras nedåt.

I den riksdagsskrivelse (nr 181, 1927), som närmast föranledde tillsättandet
av 1928 års tullkommitté, har riksdagen bl. a. uttalat, att vid den nya
utredningen »skadliga störningar inom näringslivet borde undvikas och
tulltaxerevisionen så förberedas, att landets möjligheter att bereda arbetstillfällen
icke förminskades, utan fastmera ökades». I detta uttalande finner
kollegium stöd för en långt gående försiktighet med avseende å reduktion
av gällande tullskydd i samband med det huvudsakligen tulltekniska revisionsarbete,
varom närmast är fråga.

Under åberopande av den s. k. tullförenklingskonventionen av år 1923
hava de sakkunniga (sid. 171) föreslagit införande vid resp. tulltaxerubriker
av hänvisningar till författningar, vari stadgas andra avgifter än tull för
det varuslag, som i tulltaxerubriken angives. Handelskammaren i Gävle
ansluter sig till ett av tullkammaren därstädes framfört yrkande om, att
ifrågavarande hänvisningar måtte avse även andra resp. varor berörande
importföreskrifter än de, som stadga avgifter av något slag, exempelvis
till författningar angående rätt att införa skjutvapen, vissa växter, tomsäckar
m. m.

Kommerskollegium finner väl vissa praktiska fördelar kunna vinnas genom
det av handelskammaren i Gävle framförda förslaget, men befarar dock, att
ett flertal av de åsyftade tilläggen till tulltaxans text skulle komma att
beröra föreskrifter, som äro utfärdade i administrativ ordning, utan riksdagens
hörande och följaktligen underkastade förändringar på helt annat
sätt än den av riksdagens beslut såväl till innehåll som form beroende tulltaxan.
I själva tulltaxetexten lära därför sådana tillägg passa mindre väl. —
Den upplysning om berörda förhållanden, som den trafikerande allmänheten
kan behöva, torde kunna tillgodoses på annat sätt. Kollegium vill ifrågasätta,
huruvida icke på officiell väg med lämplig mellantid — förslagsvis
en gång om året — borde utgivas en tulltaxeedition med erforderliga kommentarer.

Smålands och Blekinge handelskammare anser icke tillrådligt att företaga
någon ändring av den nuvarande taxans varugrupper eller tullrubriker,
innan kommerskollegii och generaltullstyrelsens förslag till ny statistisk varuförteckning
samt resultatet av 1928 års tullkommittés arbete föreligga.

Sveriges kemiska industrikontor föreslår väsentliga ändringar i uppställningen
av IX och X grupperna i förslaget till tulltaxa och har till sitt
yttrande fogat en utförd plan till ny indelning av sagda varugrupper.

Tulltaxans
uppställning•

Gruppindelning
samt den
statistiska
varuförteckningens
inarbetande
i
tulltaxan.

Kommerskollegii utlåtande.

Sveriges industriförbund framhåller, att det vore en avgjord nackdel, att
lydelsen av den statistiska varuförteckningens olika littera jämlikt förslaget
skulle bliva beroende av riksdagsbeslut. I ingalunda få fall hade det visat
sig vara av stor betydelse för industriföretagen att snabbt kunna få till
stånd en ändring av dessa littera, exempelvis för erhållande av uppgift
om importen för en ny artikel eller dylikt. Det syntes också förbundet,
som om frågor rörande ändring av den statistiska varuförteckningen icke
vore av den art, att de lämpligen borde göras till föremål för riksdagens
handläggning. Förbundet hemställer, att förslaget genomföres med den
ändringen, att generaltullstyrelsen i samråd med kommerskollegium erhåller
bemyndigande att vidtaga sådana förändringar i den statistiska varuförteckningen,
vilka i framtiden kunna visa sig erforderliga.

Kommerskollegium kommer att närmare behandla förestående spörsmål i
det utlåtande, som, jämlikt föreskrift i kungl. brev den 30 september 1927,
kommer att gemensamt med generaltullstyrelsen avgivas i fråga om ny
statistisk varuförteckning. I det följande har kollegium dock tagit viss
hänsyn till kemiska industrikontorets förslag till ny indelning av grupperna
IX och X i tulltaxan i samband med detaljanmärkningarna rörande nämnda
två varugrupper.

Beträffande själva tulltaxeför ordning en hava nedanstående delar synts
kollegium särskilt böra uppmärksammas.

Handelskammaren i Borås finner förslagets 2 § ganska otillfredsställande,
enär dess bestämmelser kunde leda till fullkomligt orimliga tullsatser. En
vara, som till övervägande del bestode av ett tullfritt ämne och endast med
några få procent innebölle ett tullpliktigt, kunde, om det sistnämnda betecknades
såsom icke oväsentligt, enligt denna paragraf i sin helhet beläggas
med den tullsats, som gällde de få procenten. Härvid finge man heller inte
förbise, att tolkningen av, vad som menades med »obetydlig mängd och icke
väsentligen inverka» (2 § a) alltid vore beroende på en rent subjektiv
uppfattning. Med hänsyn härtill borde också enligt handelskammarens
mening denna paragraf omarbetas. Läte icke detta sig göra, vore det av
vikt, att i de blivande anvisningarna till tulltaxan påpekanden gjordes
till förebyggande av en allt för rigorös tillämpning av hithörande bestämmelser.

Stockholms handelskammare anser, att det varit önskligt, om formuleringen
av bestämmelserna rörande tullbehandling av blandningar och
sammansatta varor kunnat medföra en ännu större smidighet vid tullbehandlingen.
Handelskammaren anser sig dock böra förutsätta, att tillämpningen
av hithörande bestämmelser ej göres alltför rigorös. Särskilt syntes det i 2 § a)
förekommande uttrycket »i obetydlig mängd» ej böra tolkas alltför snävt.

Sveriges färghandlares riksförbund anser, att importör, som kan uppgiva
sammansättningen å ett biandpreparat och styrka uppgiften med intyg från

Kommers k olle

Statens provningsanstalt, en kemisk station eller eu auktoriserad handelskemist,
borde hava rätt att ta sin vara tullbehandlad efter den verkliga
balten av blandningens tullpliktiga beståndsdelar. I andra fall kunde den
hittills tillämpade huvudregeln få gälla oförändrad.

Sveriges kemiska industrikontor har utförligt berört frågan om tullbehandling
av blandningar av kemiska föreningar i samband med avfattningen
av tulltaxerubrik 1057 i revisionsförslaget. Nämnda taxerubrik motsvarar
rubrik 1259 i nu gällande tulltaxa: kemiskt-tekniska preparat, ej särskilt
nämnda.

Kommerskollegium anser det visserligen förenat med svårigheter att finna
en formulering, som bättre än revisionsförslaget anger de allmänna regler,
vilka synas böra ligga till grund för tullbehandling av blandningar. Emellertid
vill kollegium ifrågasätta, huruvida det icke skulle vara möjligt att till
reglerna foga ett alternativt förfarande, enligt vilket importör kunde få en
blandningsvara förtullad efter den verkliga halten av tullpliktiga beståndsdelar.
Om bevisbördan med avseende å varans sammansättning lades på
importören och, eventuellt, en intermittent tullkontroll av samma beskaffenhet
som vid vissa tullrestitutionsmedgivanden tillämpades, skulle, exempelvis
vid regelbunden import av samma vara för visst ändamål, en mera
rättvis tullbehandling sannolikt i en hel del fall ernås, utan att tullbehandlingsarbetet
bleve mera invecklat.

Ifråga om blandningar av kemiska föreningar och de speciella spörsmål,
som därvid i förevarande sammanhang framkommit, yttrar sig kollegium
längre fram vid behandling av tulltaxerubrik 1057 i revisionsförslaget.

Sveriges industriförbund: De i 3 § föreslagna ändrade emballagebestämmelserna
skulle komma att medföra ganska avsevärda nedsättningar i det
nu gällande tullskyddet. Gällande tullsatser hade nämligen i stor utsträckning
avvägts med hänsyn till de nuvarande emballagebestämmelserna. Enligt
förbundets uppfattning böra dessa bestämmelser därför icke rubbas i den
omfattande utsträckning, revisionen föreslagit, utan att en siffermässig utredning
rörande desammas inverkan på tullskyddets storlek dessförinnan
verkställts. Då en dylik omfattande undersökning icke lämpligen torde kunna
utföras i detta sammanhang, borde alltså frågans avgörande uppskjutas till
i samband med en förnyad avvägning av tullskyddet för de olika industrierna.

Förbundet anhåller om vidtagande av nedan angivna ändringar i förslaget: att

3 § 1 d) i förslaget till förordning med tulltaxa ändras sålunda:

»d) efter nettovikten--— förpackningsmateriel:

beträffande i Avd. VC upptagna varuslag (vävnader och lilt):

inlägg samt omslag av papper eller väv kring de särskilda styckena
eller, där omslag kring de särskilda styckena saknas, kring två eller
flera stycken, allt försåvitt omslaget icke utgöres av ytteremballage,

K ommer skoll eg il utlåtande.

uppenbarligen endast avsett till varans skyddande under transporten;
samt

beträffande övriga varuslag--—»

samt att bokstaven N vid nedan angivna nummer måtte utbytas mot bokstaven
E, nämligen vid nr 151—155 (skodon m. m.); 159—161 (skinnkläder
och handskar etc.); 355—359, 393—405 (vävnader av jute, strumpstolsarbeten
m. m.); 432 (klädespersedlar av strumpstolsarbeten).

Handelskammaren i Örebro anser även en övergång till nettoförtullning
böra föregås av utredning angående verkningarna härav i tullskyddshänseende.
Samma handelskammare samt Skånes handelskammare uttala sig
särskilt mot nettoförtullning av skodon utan samtidig höjning av tullsatserna.

Kommerskollegium finner de betänkligheter, som rests mot revisionsförslagets
ställning till emballagebestämmelserna och nettoförtullningen, tungt
vägande. Vad kollegium ovan inledningsvis yttrat om faran av att bestående
tullskydd rönte opåräknat inflytande av tulltekniska ändringar i
taxan, torde i hög grad äga tillämpning på här avsedda nya regler. Det
framgår av den följande granskningen av de särskilda tulltaxepositionerna,
att genom föreskrift om nettoförtullning det tullskydd vissa inhemska fabrikat
hittills åtnjutit blivit så väsentligt förändrat, att i själva verket en alldeles
ny situation skulle uppstå för vederbörande tillverkare, om förslaget genomfördes.
Det saknas givetvis underlag för ett bestämt omdöme, vilka ändringar
i nu gällande tullsatser, som rätteligen borde i åtskilliga fall inträda
vid övergång till nettoförtullning. Men redan den omständigheten att det
beträffande enstaka varuslag, såsom t. ex. till rubrik 975 hänförliga förtätade
gaser, påvisats, att förslaget skulle medföra anmärkningsvärda förskjutningar
av tullskyddet för viktiga inhemska industriprodukter, torde
göra det tillrådligt att taga konsekvenserna av förslagets föreskrifter om
nettoförtullning under förnyat övervägande. Sannolikt komme det därvid
att visa sig lämpligt att åtminstone begränsa övergången till nettoförtullning.
Man lärer i allt fall icke utan mycket starka skäl böra föregripa
den utredning 1928 års tullkommitté bar att åstadkomma rörande tullsatsernas
avvägning.

5 § f). Sveriges industriförbund har icke något att erinra mot en av A/B. Bröderne
Herrmann gjord hemställan, att den i stadgandet omförmälda försäkran
måtte, när den avser av utländsk hantverkare medförda verktyg, få avgivas
antingen av hantverkaren själv eller den firma, som påkallat hans
tjänster.

Kommerskollegium biträder tilläggsförslaget ifråga, då det synes innebära
en praktisk lättnad, som ej skulle medföra olägenhet från kontrollsynpunkt.

5 § o). Sveriges industriförbund, handelskamrarna i Stockholm, Malmö, Sundsvall
och Lideå förorda, att momentet avfattas i enlighet med förslagets
alternativ II (herr Alséns förslag).

Kommer skclleg ii u t tå t a nde.

Stockholms och Skånes handelskamrar framhålla dock angelägenheten
av att de blivande anvisningarna ej göra tillämpningen av begreppet fristående
handelsvara alltför snäv.

Gentemot den motivering, som anförts för alternativ I (herr liöings förslag)
framhåller Industriförbundet, att, enligt vad som uppgivits, en kraftigt
bidragande orsak till att tillverkning av järnfat i nämnvärd utsträckning
icke upptagits inom landet, just varit att ifrågavarande emballageartiklar,
sedan de inkommit till landet, till nedsatta priser utbjödes som handelsartiklar
på den inhemska marknaden. Under det att exempelvis plåt för
tillverkning av järnfat vore tullbelagd, infördes sålunda i praktiken den
färdiga varan i stor utsträckning tullfritt. Ett dylikt resultat hade givetvis
icke åsyftats vid antagandet av nu gällande bestämmelser på området. De
enligt alternativ II föreslagna stadgandena kunde sålunda icke anses medföra
ett ökat tullskydd åt emballageindustrien, utan innebure endast ändrad
formulering av en bestämmelse, som kommit att medföra icke förutsedda
konsekvenser.

Handelskamrarna i Göteborg och Gävle förorda alternativ I. Handelskammaren
i Göteborg framhåller, att därest alternativ II skulle godtagas,
komme så gott som allt emballage att beläggas med tullavgift, då detta
endast undantagsvis saknade de objektiva egenskaper — säljbarhet och
värde, även om detta vore lågt — som gjorde en artikel lämplig såsoin
handelsvara. Handelskammaren i Gävle befarar, att genomförande av herr
Alséns förslag (alternativ II) skulle medföra, att varor, som krävde goda
och starka emballage, infördes i sämre och mindre ändamålsenliga sådana
för undvikande av emballagetull. Föx-slaget kunde vidare föranleda tvister
vid tullbehandlingen och verka prisfördyrande även på nödvändiga konsumtionsvaror.

Av utredningen torde framgå, att de nuvarande bestämmelserna, som
otvivelaktigt äro förmånliga för importhandeln, kommit att innebära eu
vid författningens tillkomst säkerligen icke avsedd olägenhet för vissa grenar
av inhemsk industri.

Kommerskollegium anser emellertid, att nödig korrigering ifråga om avsedda
olägenhet skulle, utan att skada mera berättigade handelsintressen,
kunna åstadkommas genom ändring av hithörande bestämmelser i huvudsaklig
överensstämmelse med herr Alséns förslag. Kollegium skulle visserligen
önska, att uttrycket »såsom handelsvara uppenbarligen lämpad artikel»
kunde utbytas mot en mindre svävande formulering. Förslagsställaren, som
.själv vidgått, att nämnda förslag lämnar möjlighet till olika tolkningar,
förutsätter dock, att det skall bliva möjligt genomföra en enhetlig och
praktisk tillämpning av föreskriften. Med hänsyn till vad från hans sida
härom anförts, vill kollegium icke framställa något yrkande på omformulering
i berörda hänseende, dock under förutsättning att kollegii ovan under
-3 § gjorda hemställan om eu begränsning av nettoförtullningsprincipens
tillämpning vinner beaktande. Emballagetullen har nämligen betydelse

5 § q).

8 Kommerskollegii utlåtande.

endast, då emballaget icke skall inräknas i varans vikt eller värde. I motsatt
fall måste kollegium yrka på ett förtydligande av herr Alséns förslag
i sådan riktning, att tullbeskattningen av importvarors emballage erhåller
ett fastare stöd i själva tulltaxeförordningen än vad anvisningar och tullbeliandlingspraxis
kunna giva.

Handelskammaren i Gävle påpekar, att förslaget liksom gällande tulltaxa
saknar bestämmelser om tullfrihet för vara, som tillverkats i Sverige och
återinföres i bearbetat skick, sedan den befunnits icke motsvara de förutsättningar,
under vilka den utförts. Då exempelvis halvfabrikat av järn,
som utförts men vid bearbetning i utlandet befunnits icke motsvara levelansutfästelsen,
reexporteras till Sverige, uppstå stora svårigheter för leverantören,
som återfår sin vara, att undvika tull för den återbekomna delvis
bearbetade varan. Denna lucka i tulltaxeförordningen torde böra så fyllas,
att tullfrihet i dylika fall kan utverkas mot bevis, att varan icke införes i
handel savsikt.

Den i förslagets mom. q) avsedda tullfrihet gäller vara, som i oförändrat
skick återinföres. Vad handelskammaren i Gävle nu anfört, synes kollegium
förtjäna särskild uppmärksamhet. Därjämte vill kollegium erinra
att den industriella utvecklingen i vårt land bl. a. föranlett tillkomsten av
vissa nya organisationsformer, som kännetecknas av ett intimt samarbete
mellan svenska företag och med dem nära förbundna företag i utlandet
icke blott med avseende på försäljningen av i Sverige producerade varor
utan även i så måtto, att större eller mindre del av själva tillverkningen
äger rum på utländsk botten. Detta har i sin ordning medfört behov av
viss rätt till tullfri återinförsel av på ett eller annat sätt bristfällig exportvara,
som utgöres av halvfabrikat.

Det av handelskammaren i Gävle framhållna önskemålet, att den tidigare
medgi\ na rätten att tullfritt återinföra svensk exportvara måtte utvidgas
till att under vissa förutsättningar omfatta även varor, som i utlandet
undeigått bearbetning, anser kollegium vara ett av utvecklingen betingat
och berättigat krav. Frånvaron av bestämmelser i tulltaxan, som kunde
möjliggöra en sådan tullfri trafik, är ett hinder för svensk export. Med
hänsyn icke minst till den synnerligen starka konkurrens, varunder åtskilliga
av våra viktigare exportindustrier, exempelvis järnindustrien, arbeta
på världsmarknaden, torde det vara av ganska stort intresse att på denna
punkt anpassa lagstiftningen efter de aktuella behoven.

Kommerskollegium, som föreställer sig, att det icke skulle möta tulltekniska
hinder av svårartad beskaffenhet att träffa en anordning av ovan avsedda
slag, hemställer, att momentet måtte omarbetas i av handelskammaren
i Gävle föreslagen riktning.

Kollegium har uppmärksammat, att i vissa fall det framställda önskemålet
kan vinnas genom ett tullrestitutionsförfarande, nämligen då den utförda,
i utlandet bearbetade varan återsändes till Sverige för om- eller över -

Kommer skollegii utlåtande. !)

arbetning och är avsedd att därefter ånyo utföras. Då formerna för tullrestitution
för närvarande äro föremål för särskild utredning genom sakkunnige,
har kollegium icke ansett sig här böra närmare ingå på sistnämnda
fråga.

Skånes handelskammare erinrar, att beträffande tiden för tullfrihet en- 7 § l mom.
ligt 7 § 1 mom. föreskrives, att den ej »må» omfatta mer än ett år samt
att den för vissa i momentet angivna fall »bör» begränsas till sex månader.

För att kunna tjäna till verklig ledning borde den sistnämnda föreskriften
er-hålla en mera kategorisk form eventuellt i samband med ytterligare utsträckning
av den angivna tidsfristen.

Sveriges maskinindustriförening påyrkar, att den här föreslagna tidsfristen
av ett år för återutförsel av modeller måtte förlängas till förslagsvis
tre år. Skulle detta icke anses lämpligt, borde möjlighet beredas industriidkare,
som så finner nödigt, att på särskild ansökning till generaltullstyrelsen
erhålla förlängning av den stadgade tidsfristen.

Handelskammaren i Gävle framhåller, att den här stadgade tiden av sex
månader för emballage, som återutföres, uppgives vara väl kort för varor,
som införts för att försäljas i övre Norrland, med hänsyn till de transportsvårigheter,
som där ofta uppstå. Det påyrkas därför, att möjlighet beredes
för en förlängning av denna tidsfrist.

A/B Bofors Nobelkrut påpekar, att bolaget ej sällan i samband med
ammunitionsleveranser till utlandet måste införa artilleripjäser från den utländske
köparen för provskjutningar vid fabriken under leveransens gång.

På grund av tidsfristens för tullfrihet begränsning till sex månader hade
det förekommit, att bolaget måst utföra dylika pjäser till svensk frihamn
för att omedelbart återinföra desamma till fabriken och därigenom erhålla
möjlighet till ny tullfrihet. Då detta endast medförde onödig omgång och
kostnad för svensk industri, hemställer bolaget om utsträckning av ovannämnda
tidsfrist för tullfrihet till åtminstone två år.

Kommerskollegium föreslår med anledning av förestående yrkanden, att
1 mom. andra stycket, erhåller följande lydelse: »Tullfrihet enligt detta
moment må icke medgivas för längre tid än ett år, dock att, där tullfrihet
medgives för modeller vid tillverkning av exportvara, tiden må utsträckas
till högst två år.»

Begreppet »modeller vid tillverkning av exportvara» anser kollegium böra
utvidgas till att omfatta även föremål, som införas från utlandet för att
användas vid provning av exportvara, t. ex. utländska provningsinstrument,
ävensom gevär eller artilleripjäser, som hit inkomma för att provskjutas
med i Sverige tillverkad ammunition. Det lärer icke vara ovanligt, att ett
sådant föremål behöver vara tillgängligt hos den svenska fabrikanten under
hela den tid en leverans pågår.

Då det ur tullteknisk synpunkt torde vara tveksamt, huruvida en sådan
tolkning av uttrycket »modeller vid tillverkning av exportvara» vore håll -

Kommerskollegii utlåtande.

bar, föreslår kollegium, att ett förtydligande tillägg göres i 7 § 1 mom. b)
andra stycket, så att detta förslagsvis erhåller följande lydelse: »för att användas
som modeller eller provningsanordningar vid tillverkning av exportvara
och som äro avsedda att därefter återutföras».

§ l mom. d). Skånes handelskammare framhåller, att bestämmelsen om tullfrihet för
emballage, som icke tillverkades inom landet, hos skilda tullförvaltningar föranlett
olika tolkning. Än hade härmed avsetts endast sådant emballage, som
tekniskt icke kunde tillverkas inom landet, än åter sådant, som vid ansökningstillfället
icke vore under tillverkning i landet. Denna skiljaktiga
tolkning hade lett därhän, att precis samma emballage (t. ex. plåtfat) fått
tullfritt införas över en tullplats, men å andra tullplatser blivit tullbelagt.
Ett dylikt förhållande måste givetvis betecknas som oegentligt och vore
dessutom ägnat att ställa vissa företag i gynnsammare ställning än andra.
Därest villkoret skulle bibehållas, torde detsamma därför böra omgärdas
med garantier för lika tillämpning över hela landet. Alternativt ville
handelskammaren emellertid ifrågasätta, huruvida icke denna fråga enklast
kunde lösas på det sätt, att temporär tullfrihet medgåves för allt emballage,
som infördes i syfte att senare återutföras med varor.

Kommerskollegium anser för sin del, att man icke längre bör söka upprätthålla
skillnaden i här förevarande avseende mellan särskilt inkommande
tullpliktigt emballage av sådant slag, som tillverkas inom landet, och sådant,
som icke tillverkas inom landet. Frånsett den rent formella svårigheten
mången gång att angiva gränsen härvidlag, torde saken i själva verket nu
för tiden ofta ställa sig så, att det är ett oeftergivligt villkor för en svensk
tillverkare, som med utsikt till framgång skall kunna konkurrera på världsmarknaden,
att kunna betjäna sig av lika billigt emballage för sin exportvara
som de utländska konkurrenterna. Det torde vara lika befogat och
behövligt att låta honom åtnjuta tullfrihet för emballage, vilket införes
särskilt för att utföras med viss exportvara, som att medgiva honom restitution
av tull, belöpande på i exportvaran ingående utländska materialier
och råämnen. I alla händelser lärer tillämpningen av 8 § 1 mom. c) i nu
gällande tulltaxeförordning alltmer tendera därhän, att man i begreppet
»av sådant slag, som icke tillverkas inom landet» inlägger betydelsen »av
sådant slag, som icke till jämförligt pris eller på eljest jämförliga leveransvillkor
tillverkas inom landet».

Kommerskollegium föreslår, att mom. d) i det remitterade förslaget erhåller
följande lydelse: »särskilt inkommande tullpliktigt emballage, avsett
att återutföras med varor.»

9 §• Enligt Skånes handelskammares förmenande hava de sakkunniga icke

anfört övertygande skäl för den avvisande ståndpunkt de intagit till framkomna
krav på tullnedsättning å inkommet skadat gods, vilket är åsätt
vikttull, efter samma grunder som enligt 4 § i förslaget skulle gälla för

K omn lerskolletj i i utlåt < nid v.

varor, som förtullas efter värde. Handelskammaren kunde sålunda icke
finna, varför icke de i nämnda författningsrum givna föreskrifterna för
prövning av uppkomna anspråk på tullnedsättning även i här förevarande
fall skulle vara tillfyllest oeli fullt ägnade att säkerställa både varuägarens
och statsverkets intressen. Vare sig det gällde efter vikt eller efter värde
tullbeskattade varor torde ett rättvist tillgodoseende av båda dessa intressen
helt och hållet vara beroende därav, att en riktig värdering av varan i
såväl oskadat som skadat skick kunde åvägabringas, och det vore för handelskammaren
svårt att inse, att det värderingsförfarande, som kunde anses
betryggande i fråga om värdeförtullade varor icke skulle vara tillfredsställande,
då det gällde viktförtullat gods, utan måste kompletteras med
den ofta nog mindre tillförlitliga värdering, som framkomme genom godsets
försäljning å tullauktion.

Ä andra sidan torde vara uppenbart, att detta senare värderingsförfarande
med användande av dubbla metoder för värdets fastställande vore
ägnat att vålla varuägaren sådana omkostnader och olägenheter, att rätten
till tullnedsättning därigenom bleve i hög grad illusorisk. Handelskammaren
hemställer därför, att det måtte tagas under förnyad prövning, huruvida
icke de i 4 § givna bestämmelserna om rätt till tullnedsättning kunde
givas tillämplighet även i de fall, varom i 9 § omförmäles.

Stockholms handelskammare påpekar, hurusom på grund av nuvarande
bestämmelser en importör — i sådana fall då en vara inkommer i vattendränkt
tillstånd, vilket bland annat inträffat inom manufakturbranschen —
måste erlägga tull även för den del av varans vikt, som belöper på det
upptagna vattnet och anser, att bestämmelse om undanröjande av en dylik
inkonsekvens borde utan större svårighet kunnat införas under denna paragraf.

Kommerskollegium finner i likhet med nämnda två handelskammare, att
gällande bestämmelser angående tullplikt för s. k. haverigods alltför lätt
leda till uppenbar orättvisa. Revisionen har, med erkännande av möjligheten
för mindre tilltalande konsekvenser, icke ansett sig kunna föreslå
någon ändring. Principen om reduktion av värdet vid skada å godset är
dock erkänd både i 4 § och 9 § av förslaget, men beträffande gods, som
drager vikttull, har man endast lämnat öppen den långsamma och följaktligen
bl. a. med risk för ytterligare varuförsämring under väntetiden förbundna
metoden, att varuägaren avstår från att själv förfoga över godset,
låter det gå på tullauktion och därvid begagnar tillfället till återförvärv.

Kollegium medgiver, att det icke på ifrågavarande punkt torde vara lätt
att finna en allmän formel, som fullt förenade nödig hänsyn till trafiken
med tillgodoseendet av statens fiskaliska intresse i tulluppbörden. Emellertid
rör det sig här om undantagsfall, där en mindre eftergift sannolikt icke
skulle kunna få några betydande konsekvenser. Då starka billighetsskäl
torde tala för ett smidigare behandlingssätt än nu tillämpade, vill kollegium
förslagsvis framställa den tanken, att man eventuellt kunde åt de lokala

Kommerskollegii utlåtande.

Rubr. 15—17.

Rubr.20—21.

Rubr. 50.

tullmyndigheterna inrymma en diskretionär rätt att nedsätta belöpande vikttull
med högst 50 procent ifråga om s. k. haverigods, däri inbegripet vattendränkt
gods.

Vissa fall, då revisionen eljest funnit sig kunna stanna vid en icke fullt
exakt formulering och överlämnat åt anvisningar och tullhehandlingspraxis
att åstadkomma nödig fasthet i tillämpningen, torde beröra förhållanden,
som erbjuda minst lika stora vanskligheter som uppskattningen av värdeminskning
genom skada av här avsedd art.

Kommerskollegium övergår nu till tulltaxan och yttrar sig därvid om
följande yrkanden och förslag.

Sveriges industriförbund anser, att formuleringen av överrubriken till nr
15—17 skulle komma att möjliggöra tullfri import av färdigberedd torskrom
i tunnor. För att erhålla garanti för att endast halvfabrikatet (råvaran för
kaviarberedning) komme att införas tullfritt, syntes rubriken böra omformuleras
på så sätt, att endast saltad eller sockersaltad torskrom i tunnor bleve
hänförlig till nr 15.

På grund av befarad konkurrens från Norge hemställer Industriförbundet
vidare, att tullsatsen för nr 17 fastställes till minst 1 kr. 15 öre per kg.

Kommerskollegium biträder dessa båda yrkanden.

Sveriges industriförbund uttalar, att förslagets genomförande skulle för
chokladfabrikerna innebära en ökad tullbeskattning av 50 procent och däröver
för en viktig råvara (kondenserad mjölk). Då denna prisfördyring
givetvis skulle bliva ekonomiskt kännbar för den svenska chokladindustrien
och några andra skäl för förslagets genomförande än de rent tarifftekniska
icke lära vara för handen, hemställer förbundet, att ur förslagets nummer
20 måtte uteslutas artikeln »kondenserad mjölk», varigenom varan ifråga
lärer bliva hänförlig till tarifförslagets sista nummer (1106) och sålunda
liksom hittills belagd med en tull av 15 procent å varuvärdet.

Anses det möjligen lämpligare, att varan ifråga tullbeskattas efter vikt,
bör enligt förbundets mening tullsatsen i varje fall icke sättas högre än 10
kr. för 100 kg.

Kommerskollegium ansluter sig till det senare alternativet och föreslår
alltså en vikttull av 10 kr. för 100 kg beträffande kondenserad mjölk.

Skånes handelskammare hemställer under denna rubrik, att dikalciumoch
dinatriumfosfat, avsedda för tillverkning av kreatursfoder, måtte förklaras
tullfria (jfr rubrik 980).

Det synes kommerskollegium lämpligt, att ifrågavarande önskemål fylles
genom införande av en anmärkning till rubrik 980 i sådant syfte, och återkommer
kollegium vid sistnämnda rubrik till ämnet.

Kommerskoll eg ii utlå ta nde.

Sveriges industriförbund och Skånes handelskammare göra erinringar
mot de sakkunnigas förslag, att all choklad med tillsats av aromatiska ämnen
skulle upptagas under rubriken för choklad, vilket skulle innebära eu tullsänkning
för förstnämnda varuslag av 30 öre per kg. Skånes handelskammare
motiverar sitt avstyrkande med den utländska konkurrensen och
föreslår, att rubriken erhåller samma lydelse som rubrik 154 i nuvarande
tulltaxa. Industriförbundet framhåller, att gränsen mellan choklad och
konfityrer skulle bliva än mer flytande än för närvarande, i det en del
varor, som enligt den fackmässiga terminologien vore konfityrer, skulle
komma att hänföras till choklad i tullteknisk mening. För att erhålla en
även inom industrien erkänd avgränsning av de båda begreppen choklad
och konfityrer hade för den skull föreslagits, att till choklad skulle hänföras
allenast chokladmassa med eller utan tillsats av socker, mjölk eller vanilj.

Då det enligt förbundets mening lärer vara till fördel, att de inom industrien
gällande varubenämningarna så långt möjligt överensstämde med de
inom tulltekniken tillämpade, och då det dessutom icke förefunnes skäl att
vidtaga ändringar i rubriceringen, vilka medförde sänkning i tullskyddet
för ifrågavarande industri, hemställer förbundet, att förslagets nr 110 måtte
ändras i enlighet med vad som ovan angivits.

Kommerskollegium biträder Industriförbundets hemställan i förevarande
avseende.

Sveriges industriförbund och Handelskammaren i Norrköping finna det före
slagna tillvägagångssättet för fastställande av vikten å skinn, inkommande
i buntar, ändamålsenligt men framhålla, att en höjning av den nu gällande
styckeviktgränsen vore ofrånkomlig, om förslaget icke skulle medföra en
sänkning av gällande tullskydd. Industriförbundet hemställer om sådan
ändring av förslaget, att den i nr 135 fastställda viktgränsen höjes från 1
till 1.5 kg (se vidare Industriförbundets yttrande sid. 8—9).

Med anledning av vad i saken blivit upplyst, förordar kommerskollegium,
att anmärkningen efter rubriken 136 tills vidare må utgå, samt att genom
1928 års tullkommitté måtte förebringas närmare utredning, om skäl föreligga
att höja viktgränsen på föreslaget sätt.

Sveriges industriförbund, Skånes handelskammare och A/B Skandinaviska
Pelsvarufabriken, Ivan Levy (Sthlms hk1) anse, att i anmärkningen till nr
137 böra upptagas även s. k. »Salzfelle», vilka skinn visserligen hava stor
likhet med halvpersian, men oftast gå under självständig benämning.

Kommerskollegium biträder detta förslag.

Sveriges industriförbund föreslår, att till denna rubrik hänförliga s. k.
besättningar, bräm, kanter, o. dyl. av olika skinnsorter hänföras till rubrik
163. Beträffande motiveringen hänvisas till förbundets yttrande sid. 10.

Kommerskollegium biträder förslaget.

Rubr. Ilo.

Rubr.

135—136.

Rubr. 137.

Rubr. 140.

I yttrande till Stockholms handelskammare.

Kommerskollegii utlåtande.

Rubr.
153—157.

Rubr.

159—161.

Rubr.

163—165.

Rubr. 184.

Sveriges industriförbund samt handelskamrarna i Örebro och Malmö avstyrka
nettoförtullning av skodon, för såvitt icke en mot den minskade förtullningsvikten
svarande förhöjning av tullsatserna samtidigt vidtages. Enligt
vad Skånes handelskammare inhämtat, skulle inneremballagets vikt för
skodon hänförliga till rubrik 154 i regel uppgå till 10 å 12 procent av
bruttovikten och för till rubriken 155 hänförliga skodon till 20 å 25 procent.
Handelskammaren i Örebro framhåller, att lösa skodon överhuvud taget
icke torde importeras samt att den av de sakkunnige omförmälda importen
i fack endast vore ett experiment, som näppeligen hade utsikt att bliva
genomfört i större utsträckning. Någon bärande grund för övergång till
nettoförtullning syntes därför ej föreligga.

Med hänsyn till vad upplyst blivit rörande nettoförtullningens inverkan
på tullsatsernas skyddsvärde, anser kommerskollegium, att nettoförtullning
för skodon, åtminstone i samband med nu ifrågavarande tulltaxerevision,
icke bör föreskrivas.

Sveriges industriförbund avstyrker för närvarande nettoförtullning (se
ovan under tulltaxeförordningens 3 §).

Kommerskollegium biträder förbundets åsikt härutinnan.

Sveriges industriförbund hemställer i anslutning till sitt ovan under rubrik
140 omförmälda förslag, att överrubriken till nr 163—165 måtte erhålla
följande ändrade lydelse:

»beredda, hopsydda skinn samt delvis bearbetade persedlar, såsom tillskurna
besättningar, bräm, kanter och mattor, oavsett sömnad, foder härunder
inbegripet».

A/B Skandinaviska Pelsvarufabriken, Ivan Le vy (Sthlms hk) framställer
liknande förslag.

Kommerskollegium biträder förbundets ändringsförslag.

Skånes handelskammare anser, att frågan om den föreslagna sänkningen
av tullen för tunnbinderiarbeten av annat träslag än furu och gran icke
är av enbart teknisk natur utan därjämte har en betydande skyddspolitisk
räckvidd. Handelskammaren påyrkar därför, att de nuvarande tullsatserna
för tunnbinderiarbeten bibehållas oförändrade.

På grund av den motivering, handelskammaren förebragt, biträder kommerskollegium
den gjorda hemställan, att för ifrågavarande varuslag nu
gällande tullsatser måtte bibehållas.

Skånes handelskammare avstyrker jämväl de sakkunnigas förslag att
hänföra huggblock med fotställning till denna rubrik, enär detta skulle
lända den inhemska snickeriindustrien till avsevärt förfång, och föreslår,
att huggblock med därtill hörande fotställningar, i den mån desamma äro
att betrakta som snickeriarbeten, hänföras till rubrik 191.

Kont mer skol I eg i i uti ätande.

Stockamöllans A/B liar även — i skrivelse till kommerserådet Sohlman
— uttalat önskemål om jämställande av huggblock med snickeriarbete.

Av vad upplyst blivit lärer framgå, att huggblock av ifrågavarande slag
numera representera ett ganska invecklat snickeriarbete, varför kommerskollegium
tillstyrker handelskammarens förslag.

Handelskammaren i Göteborg: Skaft till krattor skilja sig icke väsentligt
i endast något klenare) från skaft till högafflar och hackor samt synas därför
böra föras till samma rubrik som dessa.

Kommerskollegium har icke något att erinra mot ett tillägg till rubriken
av angivna art.

Sveriges industriförbund biträder ett av den största inhemska tillverkaren av
s. k. wienermöbler framfört önskemål om bibehållande av den nuvarande tullsatsen
av 50 öre per kg för denna vara. Förbundet framhåller, att ojämnhet
vid tullbeskattningen kunde väntas uppstå om, såsom de sakkunniga
föreslagit, dessa möblers tullbehandling gjordes beroende av den ytbehandling,
varorna undergått. Vidare hade svår konkurrens börjat göra sig gällande
från en tjeckoslovakisk koncern på detta område.

Papper shandels A/B Frans Svanström & Co. (Sthlms hk): På grund
av svårigheten att skilja fernissade träarbeten (nr 191) från lackerade och
bonade (nr 190) bör för dessa arbeten gälla en och samma tullsats.

Kommerskollegium vill för sin del förorda ett bibehållande av tullen å
s. k. wienermöbler, Om det skulle anses mindre lämpligt att införa en särskild
rubrik härför i tulltaxan, torde ändamålet väsentligen kunna nås genom
tillägg i rubrik 190 av ordet »fernissade» till de i förslaget redan nämnda
beteckningarna för olika slags ytbehandling. Därigenom skulle även det av
Svanström & Co. uttalade önskemålet bliva tillgodosett.

Skånes handelskammare föreslår, att rubrikerna 211 och 212 sammanslås
och åsättas en tull av 20 kr. per 100 kg. Den ändring i tullskyddet,
som härigenom skulle uppkomma, syntes vara av den ringa betydelse,
att av detta skäl hinder för eu dylik förenkling ej borde möta, i all
synnerhet som mellan de till dessa rubriker hänförliga varorna icke bestode
någon sådan värdeskillnad, som påkallade olika tullbeskattning.

Kommerskollegium biträder detta förslag.

Svenska pappersbruksföreningen hemställer om införande i tulltaxan eller,
om så skulle anses lämpligt, varuförteckningen av ett stadgande av innehåll
att såsom kartongpapper och kartongpapp skulle räknas papper (med
undantag av läskpapper) och papp, tillverkade av blekt massa och med en
vikt av över 150 gr per m2. (Den i anm. 1 till nr 205—214 i förslaget
angivna skillnaden av 350 gr per m2 mellan papp och papper skulle givetvis
även äga tillämpning på ifrågavarande varuslag.)

Beträffande motiveringen hänvisas till yttrandet.

Rubr. 185.

Rubr.

190—191.

Rubr.

211—212.

Anm. 1 till
rubr.
205—214.

Eubr.

216—217.

Eubr.

220 och 228.

Rubr. 229.

16 Kommerskollegii utlåtande.

Finpappersbrukens Försäljnings A/B (Sthlms hk) och Skånes handelskammare
framföra liknande förslag.

En anmärkning i tulltaxan med förestående innehåll synes kommerskollegium
väl motiverad.

Svenska tapetfabrikantföreningen (Sthlms hk) framhåller, att de nuvarande
fabrikationsmetoderna inom tapetindustrien påkallade en omgruppering
av taxenumren för tapeter, därest det avsedda tullskyddet för samma
industri skulle bibehållas. Föreningen föreslår med en utförlig motivering,
att rubrikerna 216—217 erhålla följande lydelse:

»Tapeter, tapetbårder härunder inbegripna:
relief- (försedda med inpressade mönster), alla slag, även i förening
med andra ämnen, bottentapeter, s. k. patentbottentapeter
häri inbegripna (å endera sidan belagda med grundfärg), alla
slag; naturelltapeter (tryckta å i massan färgat papper) för såvitt
tryckfärgerna äro mönsterytan helt övertäckande, oavsett tekniska
defekter, sammetsliknande, pressade (goffrerade), fernissade
(lackerade), oljetryckta (utförda med färg, vari olja eller fernissa

ingår), ävensom andra slag, i vilka metallbronser ingå............ 50: —

andra slag................................................................................................ 20: —»

Sveriges industriförbund tillstyrker i sak den föreslagna omformuleringen
av rubrik 216.

Kommerskollegium ansluter sig i sak till det framförda förslaget. Dock
synes uttrycket »pafen tbottentapeter» icke fullt lämpligt såsom varubeteckning
i tulltaxan. I stället föreslår kollegium, att orden s. k. patentbottentapeter
häri inbegripna» må utgå, och att den följande parentesen må lyda
»å endera sidan belagda med en eller flera grundfärger».

Skånska Attikfabriken A/B hemställer, att rör och plattor av bakelit, i
vilka papper ingår såsom beståndsdel, måtte hänföras till rubrik 220 resp.
228, d. v. s. tullbehandlas såsom arbeten av pappersmassa, papp eller papper.
Ifrågavarande artiklars hänförande till rubrik 1099 skulle nämligen innebära
ändring av nu gällande tullskydd. (Jfr rubrik 1099—1101.)

Kommerskollegium finner, att de skäl, sökandebolaget anfört till stöd för
förestående hemställan, borde föranleda en jämkning av förslaget i begärd
riktning.

A/B Sveriges Litografiska Tryckerier (Sthlms hk) med instämmande av
A/B Centraltryckeriet i Stockholm uttala, att böcker på svenska språket,
tryckta i utlandet, med undantag för finsk litteratur på svenska språket,
borde beläggas med en tull av 75 öre per kg. Vid användning av utländskt
papper vore de utländska tryckerierna alltför gynnade därigenom, att det
för tryckningen använda papperet såsom färdigt tryckalster kunde införas
tullfritt. Eubr. 229 föreslås uppdelad sålunda:

K om» lerskolleg ii utlåtande.

»Böcker, tryckta, ej särskilt nämnda:

på svenska språket, häri dock icke inbegripet finsk litteratur på

svenska språket ........................................................................................ 75: —

andra, däri inbegripet även finsk litteratur på svenska språket;
ävensom tidningar, tidskrifter och modejournaler, med eller utan
bilagor, samt s. k. blindskrift och för samlingar avsedda frimärken fria».

Förestående ändringsförslag, som kommerskollegium icke kan undgå att
finna ur viss synpunkt väl motiverat, torde emellertid, såsom ej berörande
tulltekniska förhållanden utan fastmer tullskyddet för den inhemska bokindustrien,
icke i förevarande samband kunna föranleda någon åtgärd.

Sveriges industriförbund framhåller, att förslagets nummer 233 i stort Rubr. 233
sett motsvarade rubrik 349 i gällande tulltaxa. De i sistnämnda rubrik
såsom exempel upptagna decalcomanierna (avtrycksbilder) återfunnes emellertid
icke i förslaget. Nämnda varor torde oftast hava karaktären av »bilder»,
men då de även förekomme med mönster, som icke tulltekniskt torde anses
som bilder, syntes artikeln böra liksom hitintills särskilt omnämnas för
undvikande av att den hänfördes till förslagets nr 211.

Kommerskollegium biträder detta förslag.

Handelskammaren i Göteborg: S. k. gut förekommer i handeln dels i Rubr. 236
enkla trådar, dels även hoptvinnat, vilka båda olika slag av gut hava samma
användning och ungefär samma värde. I tullhänseende synas de båda slagen
böra underkastas samma behandling och borde för undvikandet av missförstånd
detta angivas i rubriken exempelvis genom att till »spunnet» tillfoga
»eller tvinnat».

Kommerskollegium har icke något att erinra mot ett sådant tillägg.

Sveriges industriförbund vill med hänsyn till den av revisionen före- Rubr. 291
bragta motiveringen icke för närvarande motsätta sig den föreslagna tullfriheten
för s. k. trålgarn. Förbundet föreslår dock, att det i anmärkningen
omnämnda intyget måtte föreskrivas skola utfärdas av förbrukaren, varigenom
de uttalade farhågorna för missbruk av tullfriheten i möjligaste mån
torde bortelimineras.

Skånes handelskammare avstyrker under åberopande av kommerskollegii
utlåtande den 8 januari 1919 och det läge, vari detta spörsmål numera
kommit, sedan trålgarn tillverkas inom landet, bestämt den föreslagna tullfriheten.

Kommerskollegium biträder för sin del den av Sveriges industriförbund
företrädda meningen, då huvudvikten i förevarande fall synes böra läggas
på önskemålet, att den inhemska tillverkningen av trålar må erhålla möjlighet
att i konkurrens med utlandet tillgodose den svenska fiskerinäringens
behov av ifrågavarande fångstredskap. Kollegium erinrar, att beträffande
trålar särskilda förhållanden underlätta anskaffandet av utländskt fabrikat.

2 — 8408.

Kommerskollegii utlåtande.

Rubr. 298. Sveriges industriförbund framhåller, att den av revisionen föreslagna
ändringen utgjorde en avsevärd nedsättning av tullsatsen för linor etc. av
spånadsvara, som undergått blekning eller färgning, samt att någon utredning
om denna nedsättnings konsekvenser icke förelåge. Förbundet anser,
att den åsyftade tullättnaden för vissa inom skoindustrien använda flätade
garner borde åstadkommas på annat sätt än att sänka tullskyddet även för
de övriga artiklar, som vore hänförliga till rubriken, och som vore föremål
för en icke obetydlig tillverkning inom landet. Flätade linor etc., blekta,
färgade eller tryckta, borde alltså liksom i nu gällande tulltaxa tullbehandlas
såsom snören och andra snörmakararbeten.

De i motiveringen för ändringen omnämnda linorna för spinnstolar torde
som regel vara oblekta och ofärgade och sålunda hänförliga till förslagets
nr 297.

Kommerskollegium delar den av Sveriges industriförbund i förevarande
hänseende uttalade mening och förordar därför en jämkning av förslaget i
sådan riktning.

Rubr. 314. Sveriges industriförbund anser avfattningen av rubriken nr 314, »mattor
av jute med eller utan inblandning av annat spånadsämne», innebära en
principiell avvikelse icke blott från nu gällande bestämmelser utan även
från de föreslagna bestämmelserna för jutevävnader (nr 357—359 i förslaget).
Beträffande jutevävnader medgives nämligen endast inblandning av kokostågor
och kokosgarn. Den princip, som genom bär omhandlade rubriks
formulering kommit till uttryck, nämligen att ett lågt tullbeskattat spånadsämne
som jute icke skulle komma att drabbas av högre tull, om det förekomme
i förening med andra högre tullbeskattade spånadsämnen, anser förbundet
icke riktig och för övrigt stridande mot tulltaxans allmänna uppställning
av spånadsgruppen.

Förbundet framhåller vidare, att den föreslagna rubriceringen syntes vara
i visst hänseende oklart avfattad, vilket kunde föranleda svårigheter vid
tullbehandlingen. Vad anginge själva principspörsmålet ansåge sig förbundet
böra motsätta sig förslaget med hänsyn till svårigheten att överblicka
dess konsekvenser. De skäl, som anförts för ändringen, vore dessutom icke
av alltför vägande natur.

Förbundet påyrkar bestämt, att den nu gällande principen för tullbehandlingen
av jutemattor bibehålies, och hemställer, att nr 314 i förslaget måtte
erhålla följande lydelse:

»av jute utan inblandning av annat spånadsämne etc.»

Kommerskollegium biträder detta förslag.

De i anmärkningen till rubr. 448 i gällande tulltaxa upptagna plyschartade
mattorna av jute även med annat vegetabiliskt spånadsämne i bottenvävnaden
anser Industriförbundet böra upptagas i en särskild rubrik, för det fall att
det icke anses lämpligt införa en liknande anmärkning i förslaget. Förbundet
framhåller, att den nu för dessa mattor utgående tullsatsen av 40 öre för

Kommerskollegii utlåtande.

kg vore synnerligen låg, och att den icke stode i skälig relation till tullsatserna
på närstående artiklar, varför en höjning av densamma vore välmotiverad.

Kommerskollegium anser, att vad ovan anförts borde föranleda en hoparbetning
av nu gällande tulltaxerubrik 448 jämte därvid fogade anmärkning
till en ny rubrik 314.

Med detta uttalande har kollegium för sin del även yttrat sig i det avseende,
som beröres i Kungl. Maj:ts beslut den 24 februari 1928 angående
tullen å s. k. Naparamattor.

Sveriges industriförbund avstyrker för närvarande nettoförtullning. (Se
ovan under tulltaxeförordningens 3 §.)

Kommerskollegium biträder förbundets åsikt härutinnan.

Skånes handelskammare framhåller, att om nettoförtullning skulle införas
— varemot handelskammaren i sak icke hade något att erinra — torde en
dylik ändring likväl böra föranleda, att samtidigt en mot viktsavdraget
svarande förhöjning av tullsatserna bleve vidtagen. I betraktande dels av
den automatiska minskning av tullskyddet, som skett genom penningvärdets
fall, dels också av den starkt stegrade import, som i samband härmed uppkommit.
förelåge intet skäl att i detta sammanhang upptaga frågan om
saklig ändring av förevarande tullar. Med stöd av gjorda beräkningar påyrkar
handelskammaren, att i samband med övergång till nettoförtullning
tullsatserna vid rubrikerna 392—397 höjas med 25 öre.

Kommerskollegium åberopar sitt allmänna uttalande rörande 3 § i revisionens
förslag till tulltaxeförordning, och hemställer, att, då det icke synes
möjligt att utan en närmare utredning bedöma, vilken justering av tullsatserna,
som skulle motsvara skälig kompensation för nettoförtullning, gällande
tullskydd måtte tills vidare lämnas orört.

Sveriges industriförbund uttalar, att konsekvenserna av den föreslagna
tullnedsättningen icke kunde överblickas och att erinringar mot densamma
framställts från inhemska tillverkare av sadelgjordsvävnad, samt avstyrker
på grund härav bifall till den föreslagna ändringen. För den händelse det
skulle anses lämpligt, att den av revisionen i motiveringen omnämnda
»sadelgjordsvävnaden av jute med färgade ränder» särskildes och åsattes en
lägre tull, torde från industriens sida däremot intet vara att erinra.

Skånes handelskammare anser den föreslagna tulländringen kräva en allsidigare
utredning än de sakkunniga haft anledning underkasta densamma.

Kommerskollegium biträder för sin del Sveriges industriförbunds ovan
berörda hemställan, i vad den avser bibehållande av nu gällande tullskydd.

Handelskammaren i Göteborg: Handelskammaren är tveksam angående
det riktiga i att lampskärmar av siden föras under denna rubrik, då 15
procent av värdet ofta icke motsvarar tullsatsen å det siden, som ingår i

Rubr.
355—359
och

393—405.

Rubr.

392—397.

Rubr.

399—400.

Rubr. 417.

Kommerskollegii utlåtande.

Rubr. 432.

Rubr.

433—436,

444—446.

skärmen. Det torde kunna befaras, att de industrier, som nu sysselsätta sig
med tillverkningen av sidenskärmar, genom förslaget skulle bliva satta i en
dålig ställning gentemot de utländska konkurrenterna.

Kommerskollegium finner den gjorda invändningen berättigad och tillstyrker
en jämkning av förslaget i sådant syfte, förslagsvis genom borttagande
av ordet »lamp-» i rubrikens text samt införande av sådan bestämmelse,
att lampskärmar tills vidare bliva tullbehandlade efter sin beskaffenhet
i avvaktan på den nya avvägning av tullskyddet, som 1928 års tullkommitté
kan finna skäl i denna punkt företaga.

De sakkunniga hava funnit frågan om differentiering av tullsatserna för
konfektionerade artiklar av trikåvara så omfattande och komplicerad i tulltekniskt
avseende, att den lämpligen borde upptagas till avgörande först i
samband med en allmännare revision av tulltaxan. Sveriges industriförbund
anser det vara av stor betydelse, om frågan redan nu kunde, vad beträffade
vissa artiklar, provisoriskt lösas, och då det enligt förbundets uppfattning
näppeligen torde finnas någon anledning att tillämpa andra grunder
för tullbeskattningen av konfektionerade artiklar av trikåvävnad än dylika
av annan vävnad, syntes det förbundet, som kunde en sådan lösning ernås
genom att giva förslagets nr 432 följande ändrade lydelse:

»Kläder och andra sömnadsarbeten, ej särskilt nämnda:
av knutna, stickade, virkade eller på strumpstol förfärdigade
varor (även metervara):

432 av annat spånadsämne än silke, försedda med

broderier eller spetsar eller ock med foder,
uppslag eller annan besättning, vari silke
ingår........................................................................

lörtullas enligt bestämmelserna
för
av motsvarande
vävnader tillverkade
varor.

432 Y2 andra

tullbehandlas efter
vad för strumpstolsarbeten
är
bestämt ntan för.
höjning.»

Industriförbundet avstyrker den föreslagna nettoförtullningen. (Se ovan
under tulltaxeförordningen 3 §.)

Kommerskollegium biträder förestående förslag av Sveriges industriförbund.

Sveriges industriförbund anser den föreslagna kompensationen för de år
1926 ändrade yllevävnadstullarna otillräcklig, särskilt i vad den avser damkonfektionsbranschens
alster. Med särskilt betonande jämväl av de försämringar
i tullskyddet, som skulle inträda för damkonfektionsindustrien genom
den av revisionen föreslagna ändrade definitionen på broderi, hemställer förbundet,
att följande procentsatser måtte fastställas, nämligen för nr 444
245 procent, nr 445 150 procent och nr 446 90 procent. För den händelse

Kommerskollegii utlåtande.

de av revisionen föreslagna emballagebestämmelserna skulle genomföras,
anser förbundet ytterligare höjning av procentsatserna erforderlig.

Kommerskollegium hemställer, med anledning av vad sålunda av Sveriges
industriförbund anförts, att det måtte tagas under övervägande, om ej industriens
önskemål på denna punkt kunde vinna bifall.

Sveriges industriförbund, Skånes handelskammare och Wilh. Carlsson &
Co. A/B (Sthlms hk) föreslå, att hattflätor av hampa, s. k. tagalflätor, upptagas
i rubrik 457 och göras tullfria. Någon tillverkning härav torde icke
förekomma inom landet och borttagandet av tullen skulle bereda den inhemska
hattindustrien lättnad i konkurrensen med utlandet. Industriförbundet
föreslår, att rubriken gives följande lydelse:

»Hattflätor:

457 av hampa (tagal), ävensom uteslutande av halm, gräs, säv,
bast, träspån, rot och andra vegetabiliska ämnen, ej till
spånadsämnen hänförliga........................................................ fria».

Kommerskollegium biträder förslaget.

A/B Primus (Sthlms hk) avstyrker den enligt förslagets motivering av
rent tulltekniska skäl införda tullen å packningar och tätningar samt material
därtill av asbest. Tullen skulle för bolagets vidkommande medföra en
höjning i inköpspriset å dylika varor av cirka 70 procent.

A/B Axel Christiernsson (Sthlms hk) finner, då asbestpapp är en mycket
stor förbrukningsartikel och priset för densamma endast uppgår till cirka
30 öre per kg, den föreslagna tullsatsen av 25 kr. för 100 kg vara för
hög.

A/B Wahlén & Block (Sthlms hk) delar de sakkunnigas uppfattning, att
packningar av spånadsämnen utan tillsats av kautschuk ej böra inrymmas i
kautschuksgruppen, men anser, att tullsatsen för sådana packningar bör bibehållas
vid 25 öre per kg.

Kommerskollegium anser de gjorda anmärkningarna äga fog och föreslår
därför en jämkning av revisionens förslag på så sätt, att orden »material
därtill» i texten till rubrik 478 må utgå.

Sveriges industriförbund uttalar, att det i anledning av vad revisionen
anfört rörande skivor och plattor av marmor för förbundet bland annat
framhållits, att importen av golvplattor och vissa andra till sin storlek avpassade
plattor alltid importerades i slipat skick och försåldes direkt till
förbrukarna.

Då det förhållandet, att de avpassade plattorna finge tullfritt införas, medförde
skada för de svenska fabrikerna och även måste anses som en ren
oformlighet i jämförelse med tullbeskattningen av andra stenplattor, syntes
en ändring böra redan nu företagas. För att emellertid några av revisionen

Rubr. 457.

Rubr.

478—479.

Rubr.

492—493.

Ru.br.

508—511.

Rubr.

527—530.

Rubr. 557.

22 Kommerskollegii utlåtande.

befarade oförutsedda konsekvenser icke skulle uppstå genom en ändring,
syntes densamma kunna, intill dess en närmare utredning av hithörande
frågor blivit verkställd, inskränkas till att slipade vägg- och golvplattor
jämställdes med i nr 493 upptagna polerade marmorplattor.

Förbundet hemställer, att nr 492—493 i förslaget måtte erhålla följande

ändrade lydelse:

»Skivor och plattor av marmor:

492 opolerade, ej till nr 493 hänförliga....................................... fria

493 polerade, ävensom slipade vägg- och golvplattor ................ N 10: —»

Kommerskollegium biträder förslaget om ändrad formulering av nämnda
rubriker.

Sveriges kemiska industrikontor och Skånes handelskammare anföra: År
1910 fastställdes tullsatserna för såväl eldfast som alla slag av syrefast
tegel till 35 öre för 100 kg på förslag av 1906 års tullkommitté. Tullen
sänktes till den nuvarande, 25 respektive 30 öre per 100 kg år 1911 i samband
med avslutande av handelstraktaten med Tyskland. Den av de sakkunniga
påpekade oegentligheten bör rättas på det sätt, att tullsatsen för
alla slag av syrefast tegel återställes åtminstone till 30 öre för 100 kg.

Handelskammaren föreslår, att rubrik 509 och 510 erhålla följande lydelse:
»Tegel — — — oglaserade:

509 eldfasta .................................................................. per 100 kg 25 öre

510 andra, härunder inbegripna syrefasta tegel ... » 100 » 30 öre».

Med hänsyn till det högre varuvärdet hos syrefasta tegel biträder kommerskollegium
ändringsförslaget.

Sveriges industriförbund, Handelskammaren i Gävle och A/B Gustafsbergs
Fabriks Intressenter (Sthlms hk) anse, att den föreslagna ändringen
av anmärkningen till rubrik 527—530 skulle innebära ett gynnande av importen,
som kunde få ödesdigra konsekvenser för den pressade inhemska
porslinsindustrien. Anmärkningen borde därför erhålla samma lydelse som
anmärkningen till nr 673—676 i gällande taxa.

Av den förebragta utredningen framgår, att den av revisionen föreslagna
utvidgningen av rätten att anbringa märken skulle medföra möjlighet att
under lägre tull införa beställd vara med särskilda märken, under det att
denna rätt hittills endast gällt vanliga lagervaror. Med anledning härav
hemställer kommerskollegium, att ovan refererade yrkande måtte vinna
bifall.

Jernkontoret framhåller, att de sakkunniga här frångått principen om
särskiljande av icke smidbart och smidbart järn endast för att bliva i tillfälle
att inbespara en rubrik. Järnsvamp och järnskrot vore otvivelaktigt

Kommefskollcgii utlåtande. 23

av den vikt, att de borde upptagas i en särskild rubrik, helst placerad
under grupp 2 omedelbart efter järnverkens grövre tillverkningar. I rubriken
inginge dels järnsvamp, som utgjordes av smidbart järn, dels järnskrot,
varav den huvudsakligaste delen av såväl importen som exporten torde utgöras
av smidbart sådant. Den föreslagna placeringen under tackjärn kunde
alltså ej godkännas och motivet härför vore icke bärande, enär någon verklig
förenkling, d. v. s. en minskad specialisering i tulltaxan icke åstadkommes.

Handelskammaren i Gävle framhåller, att då järnskrot hänförts hit,
vare sig det vore smidbart eller icke smidbart, hade en ur statistisk synpunkt
önskvärd uppdelning hävts. De sakkunnigas motivering, att en uppdelning
av järnskrot i smidbart och icke smidbart av praktiska skäl icke
torde kunna ifrågakomma, bemöttes därmed, att exportförbud rådde för
smidbart järnskrot. En uppdelning förekomme således vid exporten, varför
en sådan uppdelning torde vara både möjlig och nödvändig. Det vore
synnerligen önskvärt, att importen av dessa olika artiklar statistiskt redovisades
var för sig.

Kommerskollegium finner väl, att de gjorda anmärkningarna äga fog,
men avstår för närvarande från ändringsyrkande på denna punkt, emedan
kollegium torde finna anledning upptaga frågan till närmare prövning i
samband med det utlåtande rörande den statistiska varuförteckningen, kollegium
gemensamt med generaltullstyrelsen är anbefalld avgiva.

Sveriges kemiska industrikontor föreslår (se nedan under rubrik 976), att
kisel hänföres till rubrik 558.

Kommerskollegium biträder detta förslag.

Jernkontoret anför: Till denna rubrik har förts jämväl malkroppar (av
icke smidbart gjutgods). Tages hänsyn till att den i den nu gällande tulltaxan
förefintliga rubriken för kulor, särskilt inkommande, slopats, innebär
nämnda förändring, utöver vad tulltaxerevisionen anfört, att tullen för
kulkvarnskulor kommer att nedsättas från nuvarande 5 kr. per 100 kg till
2 kr. 50 öre, i den händelse här ifrågavarande kulor komma att rubriceras
såsom malkroppar, vilket icke finnes anledning betvivla. Jernkontoret anser
det i allo riktigare, att malkroppar av gjutjärn hänföras till »gjutgods, ej
särskilt nämnt», rubrik 568—577.

Kommerskollegium föreslår med anledning härav, att beträffande kulor
och tackjärn ett förtydligande av revisionsförslagat måtte ske i den riktning
Jernkontoret förordat.

Skånes handelskammare påyrkar införande i anmärkning 2 till rubrikerna
561—563 av föreskrift även därom, att med hål försedda flänsar icke skola
anses som bearbetade. I normalt utförande vore nämligen flänsar å rör och
rördelar icke blott planade utan även försedda med borrade eller gjutna
hål för skruvbultar. Kostnaden för anbringandet av sådana hål vore obe -

Rubr. 558.

Rubr. 560.

Rubr.

561—563.

24 Kommerskollegii utlåtande.

tydlig och medförde ej heller, att köparen därför finge erlägga högre pris.
Anmärkningen kunde dessutom i den föreslagna avfattningen leda även till
andra tulltekniska felaktigheter. Ett vanligt förhållande vore sålunda, att
gjutna flänsrör, tillpassade i längder, ävensom rördelar i utförande, som
avveke från normala modeller, ofta saknade hulthål i flänsarna. Ehuru
dylika beställda rör ställde sig betydligt dyrare än rör i normalt utförande,
komme dessa icke desto mindre under nuvarande förhållanden att draga
lägre tull. Med hänvisning härtill hemställer handelskammaren om sådan
ändrad avfattning av berörda bestämmelser, att här avsedda olika slag av
rör och rördelar bliva enhetligt tullbehandlade.

Kommerskollegium biträder denna handelskammarens hemställan.

Rubr. 578. Jernkontoret anser ett sammanförande av så skilda varuslag, som skett i
denna rubrik, olämpligt, speciellt med hänsyn till den statistiska varuförteckningen,
som vore avsedd att inordnas i tulltaxan. En särskild rubrik
borde finnas för stålull och s. k. pulveriserat järn, och borde densamma
lämpligen placeras omedelbart före den av Jernkontoret föreslagna rubriken
för järnskrot och järnsvamp. Beträffande tullsatsens höjd förordar Jernkontoret
herr Alséns förslag (alternativ II).

Handelskamrarna i Gävle, Sundsvall och Luleå ansluta sig i detta hänseende
även till herr Alséns förslag.

Sveriges varvsindustriförening samt generalkonsul Olof A. Söderberg
(Sthlms hk) förorda däremot herr Eöings förslag (alternativ I).

Kommerskollegium hemställer, att det av herr Alsén föreslagna alternativ
II måtte läggas till grund för tullsatsens bestämmande. Vidkommande
Jernkontorets yrkande på utbrytning av rubriken av stålull och s. k. pulveriserat
järn torde kollegium få tillfälle återkomma i samband med meromnämnda
utlåtande rörande den statistiska varuförteckningen.

Rubr. 580. Jernkontoret anför: Någon definition å specialstål finnes icke angiven
vare sig i förslaget eller i motiveringen, och någon möjlighet att bedöma
förslaget i denna punkt eller att göra ett definitivt uttalande förefinnes
icke, förrän den till tulltaxan hörande varuförteckningen utarbetats. Definitionen
härpå kommer nämligen att vara avgörande för tolkningen av, i
vilken omfattning specialstålen komma att hänföras till ifrågavarande
rubrik.

Handelskammaren i Gävle finner förslagets utformning icke vara lycklig.
För närvarande torde det lämpligaste vara att i avvaktan på den större
tullutredningens resultat låta bero med varje förändring och omgruppering
av de till nuvarande rubrik 728 hörande artiklar. Vad angår de sakkunnigas
betänkligheter ur beskattningssynpunkt, så må häremot åberopas,
att allt höglegerat stål redan i tullbehandlingspraxis hänföres liksom snabbsvarvstål
till den högre tullsatsen. (Beträffande motiveringen i övrigt hänvisas
till yttrandet.)

Kommer skallet] ii utlåtande.

Kommerskollegium anser ovan berörda fråga vara av icke ringa vikt
men avstår från att i detta samband närmare ingå på spörsmålet, som
torde bliva föremål för kollegii utlåtande vid behandling av den statistiska
varuförteekningen.

Jernkontoret, Handelskamrarna i Gävle, Sundsvall och Luleå ansluta
sig till herr Alséns förslag (alternativ II). Jernkontoret framhåller, att antagandet
av detta förslag endast skulle innebära en gärd av billighet och ett
rättande av ett tidigare begånget misstag.

Sveriges varvsindustriförening, generalkonsul Olof A. Söderberg (Sthlms
hk) och A/B Julius Slöör (Sthlms hk) förorda herr Röings förslag (alternativ
I).

Med hänsyn till de anmärkningar handelskammaren i Gävle framställt
under rubrik 580 föreslår handelskammaren, att artiklarna smitt järn och
stål utgå ur rubriken över förevarande nummer.

Kommerskollegium förordar för sin del herr Alséns förslag enligt alternativ
II.

Jernkontoret och Handelskammaren i Gävle anse, att s. k. pianotråd
fortfarande borde hänföras till silverstålsrubriken och särskilt omnämnas
där. Jernkontoret anför såsom skäl härför, att pianotråden vore av jämförlig
kvalitet med och betingade minst lika högt pris som silverstålet.

Kommerskollegium biträder det gjorda ändringsyrkandet beträffande s. k.
pianotråd.

Sveriges maskinindustriförening avstyrker den föreslagna sänkningen av
tullen för avpassade velocipedkedjor, enär denna skulle bliva till men för
den inhemska tillverkningen av såväl velocipeder som velocipedkedjor. Även
av rent principiella skäl borde ändringen avstyrkas, alldenstund det här
gällde ett gränsfall, som kunde bliva prejudicerande för andra gränsfall av
liknande art.

Även kommerskollegium anser, att tullen för avpassade velocipedkedjor
borde bibehållas vid det värde å tullsatsen, som för närvarande gäller enligt
tulltaxerubrik 1091, och hemställer, att en motsvarande jämkning göres i
revisionens förslag.

Sveriges industriförbund hemställer, att den nu gällande tullsatsen av
50 öre per kg för i rubrik 862 i gällande tulltaxa upptagna »kassaeller
förvaringsfack samt skåp för nycklar till kassavalv, kassaskåp eller
kassafack» måtte bibehållas oförändrad. Enligt förbundets mening skulle
den föreslagna sänkningen av tullen omedelbart influera på försäljningspriserna
för den inhemska industrien, vilka priser redan förut vore ytterst
pressade.

Kommerskollegium biträder denna hemställan.

Rubr.

581—585.

Rubr. 593

Rubr. 619

Rubr. 700

Kommerskollegii utlåtande.

Eubr.

701—702.

Eubr. 708.

Anm. 2 till

vn a.

Eubr. 740,
745, 748, 751,
779.

Sveriges industriförbund: Nycklar böra tullbeskattas enligt samma bestämmelser
som lås, vilket även kan genomföras utan nämnvärd ändring
av tullbeskattningens storlek. För nycklar försedda med ytbetäckning skalle
detta nämligen innebära en tullsänkning av 5 öre per kg, medan för andra
nycklar en höjning av tullsatsen med 10 öre per kg skulle inträda.

Förbundet hemställer, att överrubriken till nr 701—702 i förslaget måtte
erhålla följande ändrade lydelse: »Lås, även med tillhörande nycklar, ävensom
lösa nycklar samt dörrstängare».

Kommerskollegium biträder detta förslag.^

Bertil Borgenstierna & Co. A/B, Husqvarna Vapenfabriks A/B och J. &

C. G. Bolinders Mek. Verkstads A/B anse, att orden »vägande per stycke
högst 35 kg» böra utgå ur rubrik 708.

Kommerskollegium biträder detta förslag till omformulering av rubrikens
text.

Sveriges elektroindustriförening vidhåller ett tidigare till revisionen framställt
förslag att ur nuvarande rubrik 868 (motsvarande förslagets rubrik
708) utesluta orden »eller elektricitet». Detta finge till följd, att elektriska
kok- och värmeapparater icke komme att tullbehandlas efter denna rubrik
utan hänföras till respektive rubriker för det ämne, arbetat, varav de bestode.
Enligt de nuvarande bestämmelserna åtnjöte delarna högre tullskydd
än den färdiga produkten.

Kommerskollegium föreslår med anledning härav, att en anmärkning liknande
den under rubrikerna 725 och 737 i revisionens förslag även tilllägges
till rubrik 708, eller att en bestämmelse med samma räckvidd inarbetas
i de allmänna anmärkningarna till Avd. VII A.

Skånes handelskammare: Såsom rostskydd förekommer jämte överstrykning
med olja, tjära o. s. v. även överdragning med asfaltväv. I nu gällande
taxa är i fråga om rör särskilt angivet, att sådant överdrag av väv ej föranleder
ändring i varans tullbehandling. Denna princip torde lämpligen
kunna generaliseras genom uttryckligt stadgande därom, att såsom rostskydd
anbragt överdrag av asfaltväv ej medför tillämpning av annan tull än den
för varuslaget eljest fastställda.

Med anledning härav föreslår kommerskollegium, att allmänna anmärkningen
till Avd. VII A, mom. 2 måtte omformuleras därhän, att lika med
»överstrykning med ämne» komme att räknas jämväl överdrag av väv å
rör, då sådant överdrag endast tjänar som rostskydd.

Sveriges industriförbund: Tvekan kan möjligen uppstå, huru legeringar
av bly, tenn eller zink med andra metaller skola tullbeskattas. Enligt nu
rådande tullbehandlingspraxis anses endast legeringar av bly, tenn och zink
med varandra eller med antimon böra, allt efter den ingående mängden,
tullbehandlas såsom bly, tenn eller zink respektive arbeten därav. Andra

Kommerskollegii utlåtande.

legeringar av nämnda tre metaller tullbehandlas på samma sätt som koppar
etc. Ett uttryckligt stadgande härom torde böra inflyta i taxan.

Förbundet hemställer, att det i förslagets nr 740, 745, 748, 751 och 779
förekommande uttrycket »eller av legeringar av dessa metaller» måtte utbytas
mot »eller av legeringar av dessa metaller med varandra eller med
antimon».

Kommerskollegium biträder denna hemställan.

Sveriges maskinindustriförening föreslår, att här införas samma bestämmelser
som för stänger, nämligen att under rektangulär sektion även må
inbegripas sådana med rundade hörn. Likaså torde det vara lämpligt, att
under denna tulltaxerubrik, förutom angivna rund, kvadratisk, rektangulär
eller sexkantig genomskärning, även intages tråd med oval genomskärning.
Varken tråd med rektangulär sektion med rundade hörn eller tråd med
oval sektion borde rubriceras såsom fasonerad tråd.

Kommerskollegium biträder dessa förslag.

Direktör Bengt Ingeström (A/B Zander & Ingeström) (Sthlms hk) framhåller
i en längre motivering fördelarna — såväl ur statsfinansiell som tullteknisk
synpunkt — av ett tillmötesgående av maskinindustriens krav på
införandet av värdetullar å till grupp VIII A hänför liga maskiner. Med''
hänsyn till de sakkunnigas begränsade uppdrag inskränker sig Ingeström
dock nu till att framhålla maskinindustriens önskemål om återinförande
snarast möjligt av värdetull för till grupp VIII A hänförliga varor i sådan
utsträckning, att vikttull endast komme att tillämpas på sådana maskiner
etc., vilka förefunnes i likartade typer eller konstruktioner.

Den fråga, som här beröres, är av synnerligen stor betydelse ej blott ur
tullteknisk synpunkt. I själva verket torde den hava så nära beröringspunkter
med tullskyddet såsom sådant, att den näppeligen bör upptagas till
behandling annat än i samband med de utredningar, som 1928 års tullkommitté
lärer komma att företaga. Vid sådant förhållande har kommerskollegium
endast ansett sig här böra erinra om problemets karaktär utan
att närmare ingå på detsamma.

Sveriges maskinindustriförening anser, att rubriken, för att det ifrågavarande
tullskyddet skall vara av någon praktisk betydelse, borde ändras
att förutom digelpressar även omfatta accidenstryckpressar av såväl digelsom
cylinder- eller annat system. Pressarnas karaktär av accidenstryckpressar
torde därvid böra avgöras genom en bestämmelse, att det högsta pappersformat,
som för dylika pressar bör få komma i fråga, fastställdes till
40 x 60 cm. (Beträffande motiveringen i övrigt hänvisas till yttrandet.)

Kommerskollegium biträder denna mening och hemställer om en omarbetning
av rubrikens text i angiven riktning.

Eubr.

753—754.

Grupp

vin a.

Eubr. 820.

Kommerskollegii utlåtande.

Rubr. 846.

Rubr.

851 och 856.

Rubr.

859—860.

Skånes handelskammare framhåller, att tillverkning av icke precisionsarbetade
rullager i skydd av nu gällande tull, 40 öre per kg, numera
upptagits vid åtskilliga verkstäder. Skulle tullen sänkas enligt förslaget,
komme övervägande flertalet inhemska fabriker att tvingas nedlägga denna
fabrikation. Handelskammaren hemställer, att tullen lämnas oförändrad.

Med hänsyn till vad sålunda anförts, anser kommerskollegium, att ur
rubriken böra utbrytas rullager med särskiljande av icke precisionsarbetade,
för vilka nu gällande tullskydd (enligt tulltaxerubrik 1050) i så fall bör
bibehållas.

Sveriges elektroindustriförening vidhåller på det bestämdaste tidigare
uttalad uppfattning, att någon eftergift icke kunde göras med avseende på
den tillämpade principen att begagna vikttullar för elektrotekniska fabrikat.
Detta uttalande avsåge i första hand nuvarande rubrik 1060 (föreslagen
rubrik 851) samt nyinförd rubrik 856, omfattande elektromekaniska kombinationer.
Föreningens förslag med avseende på denna sistnämnda rubrik
hade gått ut på att skapa en fullständig parallell till nuvarande rubriker
1060—1066, men genom den formulering, sakkunniga givit sin rubrik 856,
uppkomme endast ett begränsat tillämpande av vikttull för denna mycket
viktiga varugrupp.

I praktiken betydde den föreslagna nya rubriken, att ett ringa antal före
kommande hissmaskinerier, exempelvis mindre matvaruhissar, erhölle vikttull,
medan det övervägande antalet hissmaskinerier komme att falla under
värdetullbestämmelsen.

Vidare hade den av föreningen föreslagna, av de sakkunniga avvisade
uppdelningen av nuvarande rubrik 1060 i två rubriker, av vilka den ena
skulle omfatta elektriska maskiner med en vikt av högst 10 kg, varit betingad
av teknikens utveckling och i full överensstämmelse med de grunder,
i enlighet med vilka taxans nuvarande uppställning fastställdes. Föreningen
vidhåller sitt förslag.

Även vad här anförts synes kommerskollegium förtjäna ett ingående
beaktande, ehuru samtliga på dessa förhållanden inverkande omständigheter
icke torde kunna upptagas till en tillräckligt allsidig prövning annat än i
samband med utredningar, som falla inom området för 1928 års tullkommittés
arbete. Kommerskollegium har därför icke ansett sig böra i detta
sammanhang närmare ingå på ifrågavarande spörsmål.

Skånes handelskammare ifrågasätter, huruvida icke vissa delar till ackumulatorer
av kautschuk, ebonit och liknande ämnen borde inrymmas i rubrik
859 och tullbehandlas på samma sätt som delvis monterade element. De
sakkunnigas förslag innebure en avsevärd tullnedsättning å sådana delar.

Kommerskollegium hemställer, med anledning av denna erinring, att ett
lämpligt tillägg i föreslaget syfte göres till revisionens rubrik 859.

Kommer skollegii utlåtande.

2!)

Aktiebolaget Stathmos (Sthlms hk): En generell värdetull av 10 procent Rubr. 895.
för vågar, hänförliga till nr 895, medför ett avsevärt minskat tullskydd för
den svenska vågindustriens tillverkningar, särskilt sådana som falla under
rubrik 1282 i gällande taxa, såsom ex. järnvägsvagns vägar. Bolaget anhåller
om rättelse.

Lindelis Våg fabriks A/ B (hk i Jönköping) protesterar hestämt mot de
sakkunnigas förslag och föreslår bibehållande av nuvarande tullsatser, dock
med den iindring, att självregistrerande och prisangivande vågar borde
åsättas en tull jämförlig med den, som gäller för vissa instrument med
samma precisionsarbete. Vågar av angivet slag med vikt upp till 500 kg
borde hänföras till nuvarande rubrik 1279 och vågar av mer än 500 kg
vikt till nuvarande rubrik 1284.

Vad sålunda anförts, synes kommerskollegium motivera en omläggning
av revisionens förslag därhän, att självregistrerande och prisangivande vågar
med angivna viktgränser beläggas med lika hög tull, som nu är föreskriven
enligt gällande tulltaxerubriker 1279, respektive 1284.

Handelskammaren i Sundsvall framhåller, att det inom handelskammarens Rubr. 906.
distrikt förekommit, att importör av till rubrik 906 hänförliga tullpliktiga
fartyg låtit med dem företaga den åtgärden, att före ankomsten till svenskt
farvatten utslå några skott i fartyget, varigenom nettodräktigheten höjts
till något över 40 registerton och tullfrihet erhållits. På grund härav
kunde det möjligen vara påkallat att, till hindrande av ett dylikt kringgående
av bestämmelsen, ändra beräkningsgrunden från nettoregisterton till
bruttoregisterton, därvid 100 av de sistnämnda ungefärligen komme att motsvara
den nuvarande maximidräktiglieten av 40 nettoregisterton.

Kommerskollegium har sig bekant, att nu gällande föreskrift om 40 nettoregisterton
såsom övre gräns för tullfrihet beträffande fartyg och båtar kan
leda till icke förutsedda konsekvenser vid skeppsmätningsreglernas tillämpning.
Otvivelaktigt vore det mera rationellt att här anlägga bruttoregisterton
såsom enhet. Emellertid lärer det icke vara möjligt att utan en särskild
utredning fastställa, vilken bruttodräktighet i så fall borde antagas som
gränsvärde. Förhållandet mellan uppmätt brutto och netto kan nämligen
variera icke oväsentligt för fartyg och båtar av här avsedd storhetsordning.

Dessutom måste en ändring av förevarande bestämmelse i tulltaxan återverka
på de regler för tullrestitution, som jämlikt § 12 gällande tulltaxeförordning
tillkommer det inhemska skeppsbyggeriet och utgör en för denna
näringsgren säregen tullättnad. Bestämmandet av berörda gränsvärde i
bruttoton i stället för i nettoton är därför icke en enbart tullteknisk fråga,
utan har sådant samband med skeppsbyggeriets tullskydd, att densamma
torde böra prövas av 1928 års tullkommitté.

Sveriges kemiska industrikontor och Svenska Oljeslageri A/B anse, att Rubr. 920.
blåsta oljor bilda en övergångsprodukt till kokta eller i fast form oxiderade

Kommerskollegii utlåtande.

Rubr. 921.

Rubr.

922—924.

Rubr.

939—940.

Rubr. 955.

oljor och att blåsningen innefattar en bearbetning av större omfattning än
blekning. Kontoret föreslår, att blåst lin-, rov- eller rapsolja samt andra
liknande blåsta oljor hänföras till rubrik 921.

Svenska Oljeslageri A/B hemställer, att ett yrkande om blekt linoljas
förande till 920 i stället för till 921 icke måtte bifallas.

Kommerskollegium biträder förslaget att hänföra blåsta oljor av här avsedd
beskaffenhet till revisionens rubrik 921.

Sveriges kemiska industrikontor hemställer, att »oljefernissor» icke omnämnas
särskilt, att blåsta oljor och standolja upptagas i rubrik 921 samt
att »sickativ i fast form» hänföras till rubrik 940, med undantag av vissa
torkmedel. Kubrikens lydelse borde därigenom bliva:

»Vegetabiliska, feta oljor, kokta, blekta, blåsta eller oxiderade till fast
form, utan tillsats av andra ämnen än mineraliska torkmedel, bärunder
inbegripet standolja T; ävensom till torkmedel avsedda kobolt-, bly-, mangan-,
zink- och nickelsalter N.»

Kommerskollegium biträder kemiska industrikontorets angivna förslag
till omredigering av revisionens rubrik 921.

Sveriges kemiska industrikontor hemställer, att andra slag av vegetabiliska
feta oljor etc., vilka icke upptagits under rubrik 920 och 921, jämställas
med olivolja och jämte densamma av revisionen särskilt uppräknade
oljor. Rubrikerna borde sammandragas till två, lydande på följande sätt:

»andra slag:

1. på glas- eller lerkärl .................................................................... B 5: —

2. på andra kärl ............................................................................... fria».

Kommerskollegium biträder förenämnda hemställan och förslag.

Sveriges kemiska industrikontor föreslår, att överrubriken »Lacker» skall
lyda: »Lacker och lackfärger, fasta eller flytande». Enligt vad under rubrik
921 anförts, bör till rubrik 940 tilläggas: »ävensom sickativ och liknande
torkpreparat, ej till nr 921 bänförliga». Vidare böra cellulosalackerna sättas
under särskild taxerubrik med en tullsats av lägst 60 kr. för 100 kg.
Sveriges färghandlares riksförbund förordar även införande av en särskild
rubrik med lämpligt avvägd tullsats för cellulosalackerna. — Skånes handelskammare
hemställer beträffande cellulosalacker om en tull av lägst 1
kr. för kg, för den händelse dess förslag om tullfrihet för vissa lösningsmedel
under revisionens rubrik 1006 icke kan bifallas.

Med anledning av vad upplyst blivit om den moderna tekniken i fråga
om lacker och lackfärger, hemställer kollegium, att kemiska industrikontorets
förslag i förevarande hänseenden bifalles.

Sveriges kemiska industrikontor hemställer, att rubrikens senare del
erhåller följande lydelse:

Kommerskollegii utlåtande.

»ävensom för sådant ändamål lämpliga, flytande beck- och asfaltpreparat».

Samtidigt ifrågasättes att införa en anvisning (ev. i själva tulltaxan)
därom, att endast stenkolstjära med högst 0.5 procent vatten skall räknas
som »beredd».

Kommerskollegium biträder förenämnda hemställan. Vidkommande den
önskade definitionen å »beredd» stenkolstjära, synes densamma böra på
lämpligt sätt införas i själva tulltaxan.

Då revisionens förslag innebär en väsentlig nedsättning av det effektiva
tullskyddet för flera gaser, hemställer Sveriges kemiska industrikontor, under
åberopande av en utredning från Nordiska syrgasverken A/B, att nuvarande
tullsats 5 öre för kg brutto bibehålies, så länge icke en uppdelning av
rubriken på de olika gasämnena sker. Industrikontoret har i princip icke
något att erinra mot revisionens förslag om full tull å gascylindrarna.

Skånes handelskammare, som konstaterar samma oegentlighet i revisionens
förslag, hemställer, att positionen tages under förnyat övervägande, samt
bifogar ett förslag till tullbeskattning innefattande gasernas uppdelning i

a) permanenta, b) flytande eller lösta gaser, med en nettotull för a) antingen
efter volym med 60 öre för kbm eller efter vikt med 50 kr. för 100 kg
samt en nettotull för b) = nuvarande tariff.

Kommerskollegium biträder för sin del Skånes handelskammares förslag
till avfattning av taxebestämmelserna rörande tullen å förtätade gaser i så
måtto, att kollegium hemställer om dessa varors uppdelning på två positioner,
nämligen a) permanenta gaser med en tullsats av 50 kr. för 100 kg och

b) flytande eller lösta gaser med en nettotull av 5 öre för kg.

Sveriges kemiska industrikontor avstyrker revisionens förslag om tullfrihet
för ren kisel, som nu förtullas enligt nr 1259 med 15 procent av värdet.
I stället föreslår kontoret, att kisel föres till revisionens rubrik 558 (jämte
kiseljärn m. m.) och sålunda åsättes en tull av 7 kr. för 100 kg.

Kommerskollegium tillstyrker detta förslag.

Med hänsyn till vad ovan under rubr. 50 anförts, föreslår kommerskollegium,
att till rubr. 980 fogas en anmärkning av följande lydelse:

Anm. Dinatriumfosfat må utlämnas tullfritt, därest genom på tro
och heder avgivet intyg styrkes, att varan är avsedd uteslutande
för tillverkning av kreatursfoder.

Sveriges kemiska industrikontor hemställer, att bensoesyra och dess salter
(bensoater) icke upptagas såsom tullfria enligt denna rubrik, utan utelämnas,
så att de komma in under revisionens rubrik 1057 med 15 procents värdetull.
Möjlighet till inhemsk tillverkning föreligger nämligen (Uddeholms A/B).

Kommerskollegium biträder för sin del denna hemställan.

Rubr. 975.

Rubr. 976.

Rubr. 980.

Rubr.

979 och 1000.

Kommerskollegii utlåtande.

Rubr. 1005. Sveriges kemiska industrikontor anser, att etertullen bör bibehållas vid
sitt nuvarande värde, 2 kr. 50 öre för kg, men har intet att erinra mot
att tullen beräknas efter nettovikten med tillägg av visst emballage (enligt
revisionens förslag i tulltaxeförordningen 3 § 1 mom. d). Kontoret finner
det ådagalagt, att den nuvarande tullen ej innehåller kompensation för skatt
å vid etertillverkningen använd sprit. Åven Skånes handelskammare motsätter
sig nedsättning av etertullen och hänvisar bland annat till tullsatsen
för sprit, 2 kr. 33 öre per kg 95 procentig vara.

Kommerskollegium finner de av kemiska industrikontoret anförda skälen
övertygande och tillstyrker för sin del bibehållande av nu gällande tull å eter.

Rubr. 1006. Sveriges kemiska industrikontor betonar vikten av tullskydd för organiska
lösningsmedel och avstyrker den av revisionen föreslagna sänkningen av
tullen för vissa lösningsmedel för lacker ned till samma tull som enligt
tyska handelstraktaten gäller för adronol-, butyl- och metylacetat nämligen
30 kr. för 100 kg. Kontoret föreslår, att tullen för esterhaltiga lösningsmedel
för lacker, innehållande jämväl bensol, aceton, träsprit och dylikt, sänkes
från 2 kr. 50 öre till 1 kr. 25 öre för kg samt att tullen beräknas efter
nettovikt.

Skånes handelskammare erinrar om sin tidigare framställning åsyftande
tullfrihet för lösningsmedel för lacker, men yrkar, om sådan tullfrihet ej
kan medgivas, höjd tull för cellulosalacker (jämför rubrik 939—940).

Handelskammaren i Göteborg framhåller, att lösningsmedlen för acetyloch
cellulosalacker böra draga lägre tull än lacktullen, alltså mindre än 30
öre för kg eller ännu hellre vara tullfria. Då nya esterhaltiga lösningsmedel
alltjämt framkomma och vinna användning inom lackindustrien, bör
rubriken i allt fall ej avfattas för snävt.

Kommerskollegium anser den av kemiska industrikontoret anförda utredningen
om hithörande förhållanden visa, att en nettotull av 1 kr. 25 öre
för kg skulle utgöra en tillbörlig justering av ifrågavarande tullsats, och
hemställer, att revisionens förslag jämkas i överensstämmelse härmed.

Rubr. 1024. Handelskammaren i Gävle hemställer om en sådan omrubricering, att
vissa dekorationsfärger, vilka hittills förtullats enligt rubrik 1203 med 15 öre
för kg, icke kom me att falla under revisionens rubrik 1024 med 1 kr. 50 öre
i tull för kg, utan finge behålla den lägre tullsatsen.

Då kommerskollegium anser sannolikt, att en del inom industrien använda
färger för dekoration av porslin kunde träffas av revisionsförslaget på ett
icke beräknat sätt, förordar kollegium en förnyad prövning av revisionens
förslag på denna punkt.

Rubr. 1029. Sveriges kemiska industrikontor hemställer, att revisionsförslagets uttryck
»samt andra oorganiska fosforsyrehaltiga gödselmedel, ej särskilt nämnda»

Kommerskollegii utlåtande. 33

utbytes mot »rlienaniafosfat och andra liknande fosforsyrehaltiga gödselmedel,
ej särskilt nämnda».

Kommerskollegium tillstyrker denna omformulering av taxerubrikens
lydelse.

Med s. k. benprecipitat torde böra jämställas dikalciumfosfat, vilket ämne
därför torde tilläggas, förslagsvis omedelbart efter benprecipitat.

Härigenom beaktas även det av Skånes handelskammare under rubr. 50
och rubr. 980 berörda önskemålet om viss tullfrihet för sagda vara.

Svenska Tändsticksaktiebolaget (Stlilms hk) hemställer, att tullen å vax- Rubr. 1039.
tändstickor ej måtte sänkas, då import av sådana tändstickor på grund av
deras eldfarlighet vore mindre önskvärd.

Då tändstickor av trä och vaxtändstickor representera två skilda varuslag
med väsentligt olika värde, anser kommerskollegium bolagets framställning
vara befogad och hemställer, att rubrikerna 1239 och 1240 i gällande tulltaxa
måtte med oförändrade tullsatser inarbetas i revisionens rubrik 1039.

Sveriges kemiska industrikontor avstyrker revisionens förslag att nedsätta Rubr. 1050.
tullen på kollodium från 2 kr. för kg till 1 kr. för kg. Revisionens motivering
anses missvisande. Den ursprungliga förslagsställaren (firman Pehrsson
& Co., Stockholm) har återtagit sitt yrkande på tullsänkning.

Kommerskollegium förordar på de skäl kemiska industrikontoret anfört
kollodiumtullens bibehållande vid 2 kr. för kg.

Sveriges industriförbund hemställer, att nu gällande tullbestämmelser för Rubr. 1054.
glödnät måtte bibehållas och förslagets nr 1054 sålunda erhålla förslagsvis
följande ändrade lydelse:

»Glödstrumpor, avbrända.................................................................... E 250: —»

samt ''att rubriken nr 373 a i nu gällande tulltaxa måtte införas som ny
rubrik före förslagets nummer 392, varigenom de föreslagna numren för
silkesstrumpstolsarbeten komme att ändras sålunda:

»Strumpstolsarbeten — — — hänförliga:
innehållande silke:

glödnät, även apterade till glödstrumpor N 900: —

andra ........................................................................................ N 2 000: —»

Förbundet framhåller, att den föreslagna ändringen av tullsatserna för
glödnät kunde befaras medföra skada för den inhemska glödnätfabrikationen
samt att några andra skäl för den föreslagna ändringen än de rent tarifftekniska
icke åberopats och ej heller torde förefmnas.

Kommerskollegium anser lika med Sveriges industriförbund, att gällande
tullsatser för glödnät för närvarande icke böra förändras, och tillstyrker
den av förbundet i sådant syfte angivna omarbetningen av revisionens förslag
i nämnda delar.

3 — 8408.

Rubr. 1057.

Rubr.

1063—1069.

34 Kommerskollegii utlåtande.

Sveriges kemiska industrikontor hemställer, med hänsyn till betydelsen
av rubriken för tullbehandling av blandningar av kemiska föreningar, att
revisionens rubrik uppdelas i två med följande^ lydelse:

»1. Kemiska grundämnen, föreningar och preparat, ej särskilt
nämnda; kemikalier för fotografisk framkallning,fixering,
toning, förstärkning och försvagning, inkommande i
mindre, för detaljhandeln avsedda förpackningar; ävensom
plåster, ej till apoteksvaror hänförligt ........ 100 kr. 15: —

2. Blandningsprodukter, ej särskilt nämnda, innehållande kemiska
grundämnen, föreningar eller preparat, oavsett till
vilken rubrik beståndsdelarna hänföras................ 100 kr. 15: —

Anm. Till denna rubrik hänförliga varor tullbehandlas på det sätt,
som föreskrives i tulltaxeförordningens 2 § mom. a), i det fall
varorna bevisligen äro avsedda att användas som råvaror eller
hjälpmedel inom industrien.»

Kommerskollegium ansluter sig till den av kemiska industrikontoret tillkännagivna
uppfattningen angående den lämpliga formuleringen av ifrågavarande
stora samlingsrubrik för diverse kemiska preparat m. m. samt
förordar därför den av kontoret föreslagna ändringen av revisionsförslaget
på avsedda punkt.

Sveriges industriförbund hemställer, att nedan angivna nummer i förslaget
erhålla följande ändrade lydelse (beträffande motiveringen hänvisas
till yttrandet sid. 27):

»Väskor — — —

1064 invändigt klädda med spånadsvara, vari ingår silke eller

finare metalltråd.................................................................... E 500: —

Väskor, vägande per stycke mer än 0.5 kg, med eller utan
inredning eller tillbehör:

1067 invändigt klädda med spånadsvara, vari silke eller

finare metalltråd ingår.................................................... E 350: —

1067‘/2 andra........................................................................................ E 150: —

Koffertar, kappsäckar — — — inredning:
av läder eller skinn — — — klädsäckar:

1068 invändigt klädda med spånadsvara, vari silke eller

finare metalltråd ingår.................................................... N 350: —

10687a andra........................................................................................ N 150: —

andra slag:

1069 invändigt klädda med spånadsvara, vari silke eller

finare metalltråd ingår.................................................... N 250: —

1069'',.» andra........................................................................................ N 60:—»

K om mer skol leg it utlåtande.

Ehuru kommerskollegium icke funnit sig kunna i sin helhet tillstyrka
förenämnda omläggning av revisionens förslag till indelning av artiklarna
väskor och koffertar m. m. samt till motsvarande tullsatser, har kollegium
dock funnit förbundets motivering på denna punkt vara av beskaffenhet att
kräva en ingående omprövning av hela ifrågavarande rubrikgrupp, varför
kollegium hemställer, att hithörande delar av revisionsförslaget tagas under
förnyat övervägande.

Sveriges industriförbund hemställer, att nr 1091—1092 måtte erhålla följande
ändrade lydelse (beträffande motiveringen hänvisas till yttrandet sid.
28—29):

»Kamar, fotografi- och tavel-, även med infattade fotografier och tavlor;
ävensom lister:

1091 av metall: tullbehandlas efter sin beskaffenhet;
andra slag:

1092 ramar, runda eller ovala, vägande per stycke högst

2 kg................................................................................ E 100: —

1092x/2 andra ................................................................................ E 60: —».

Kommerskollegium biträder Sveriges industriförbunds förestående hemställan.

Angående tullen å vissa bakelitfabrikat hänvisas till vad förut anförts
under rubrik 220 och 228.

Taratariffen.

Skånes handelskammare vidarebefordrar med instämmande ett av Svenska
sockerfabriks A/B framställt utförligt motiverat förslag om inskränkande av
taratariffens rubriker för socker till följande:

Kandi-.............................................

Sågat eller hugget i bitar.........

Topp- ..............................................

andra slag:

polariserande högst 98 %.......

polariserande mer än 98 % ...

...................... låda.

...................... »

...................... papper.

| enkel bal.

............( dubbel bal.

| enkel bal.
j dubbel bal.

Beträffande motiveringen hänvisas till handelskammarens yttrande sid.
28—30.

Kommerskollegium finner bolagets motivering för vissa ändringar av
revisionsförslagets tarabestämmelser väl grundad och hemställer, att de
begärda ändringarna måtte företagas i taratariffen.

Rubr.

1091—1092.

Rubr.

1099—1101.

Socker.

Kommerskollegii utlåtande.

Kommerskollegium upptager nu till slut frågan om det remitterade förslagets
allmänna värde och genomförbarhet.

Såsom av det föregående framgår, har kommerskollegium från synpunkten
av de intressen, kollegium särskilt äger att företräda, funnit anledning att
i åtskilliga avseenden göra bestämda erinringar mot revisionsförslaget. Särskilt
vill kollegium framhålla de betänkligheter, som vissa sänkningar av
bestående tullskydd, vilka påvisats bliva konsekvensen av en del föreslagna
ändringar i tulltaxan, äro ägnade att ingiva. Man måste enligt kollegii
förmenande i möjligaste mån söka undvika att föregripa den prövning av
gällande tullsatsers lämplighet och berättigande, som är avsedd att äga rum
genom 1928 års tullkommitté.

Med reservation för de jämkningar, som på grund av sagda erinringar
borde vidtagas, anser kollegium emellertid, att förslaget i många avseenden
innebär en så väsentlig förbättring av nu gällande författningsbestämmelser,
att det vore beklagligt, om detsamma icke kunde leda till ett snart genomförande
av en från statsverkets så väl som från näringslivets synpunkt angelägen
reform av tulltaxeförordning och tulltaxa. Kollegium vill för sin del
uttala den förhoppning, att det icke skulle möta oöverstigliga svårigheter
att genom en överarbetning av förslaget med ledning av den framkomna
kritiken åstadkomma ett förslag till tulltaxerevision, som tillfredsställde de
mest angelägna kraven på en modernisering inom ifrågavarande författningsområde,
och som redan kunde föreläggas nästkommande riksdag.

Denna i och för sig mindre önskvärda omständighet bör dock enligt
kollegii mening icke i föreliggande fall anses avgörande. Olägenheten av
att uppskjuta de inom räckhåll liggande förbättringarna, tills en fullständigt
omarbetad och moderniserad författningskomplex på tullbeskattningens område
kan föreligga, torde ligga i öppen dag, vartill kommer, att man näppeligen
kan överblicka, när ett sådant komplett revisionsförslag skulle kunna
framläggas. De partiella reformernas väg torde därför vara den för närvarande
enda framkomliga.

Vid den överarbetning av det nu föreliggande förslaget, som kollegium
sålunda anser önskvärd, torde jämväl böra beaktas de erinringar och förslag
beträffande rubricering och uppställning av vissa tulltaxerubriker, vilka
framställts i åtskilliga av de till kollegium inkomna yttrandena. Förutom
de önskemål i sådant hänseende, till vilka kollegium i det föregående särskilt
uttalat sin anslutning, innehålla de nämnda yttrandena i en del fall erin -

Kommerskollegli utlåtande.

ringar, vilka torde böra bliva föremål för övervägande i samband med den
förordade överarbetningen.

Kommerskollegium hemställer, att Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder
för en omarbetning av det remitterade förslaget till ny förordning med tulltaxa,
samt att vid denna omarbetning måtte beaktas, vad kollegium här
ovan anfört. I

I behandlingen av detta ärende har, jämte undertecknade, deltagit t. f.
kommerserådet Åmark.

RAGNAR SOHLMAN.

Underdånigst
K. A. FRYXELL.

G. Holmberger.

Generaltullstyrelsens utlåtande.

Bilaga 2.

Till KONUNGEN.

Enligt finansdepartementets ämbetsskrivelse den 30 september 1927 har
Kungl. Maj:t anbefallt generaltullstyrelsen att efter vederbörandes hörande
avgiva och senast den 31 mars 1928 inkomma med utlåtande över ett av
särskilda inom departementet tillkallade sakkunniga den 12 september 1927
avgivet betänkande med förslag till förordning med tulltaxa.

Sedan A/B Bröderne Herrmann i Stockholm till finansdepartementet
inkommit med en framställning i fråga om föreskrifterna i tulltaxeförordningen
angående tullfri införsel av verktyg, avsedda att användas av
utländsk montör vid monteringsarbete inom Sverige, har statsrådet och
chefen för finansdepartementet genom tilläggsremiss den 16 januari 1928
till generaltullstyrelsen i avskrift överlämnat berörda framställning för att
tagas i övervägande vid avgivande av det infordrade utlåtandet; och har
därefter Kungl. Maj:t av given anledning genom beslut den 31 sistlidne
mars, med ändring av Sitt beslut angående tiden för utlåtandets avgivande,
förordnat, att detta skulle inkomma till Kungl Maj:t senast den
30 juni 1928.

Till åtlydnad av förenämnda befallning får styrelsen anföra följande.

Efter mottagandet av ovanberörda ämbetsskrivelse har styrelsen, med överlämnande
av exemplar av sagda betänkande, anmodat tulldirektörerna i
Stockholm, Göteborg och Malmö samt tullkamrarna i Norrköping, Hälsingborg,
Trälleborg, Halmstad, Gävle, Borås, Örebro och Sundsvall att — tulldirektörerna
efter vederbörandes hörande — senast den 31 januari 1928 till
styrelsen inkomma med yttrande i ärendet. Härjämte har styrelsen, med
överlämnande till övriga tullkamrar i riket samt till gränsbevakningschefen
i Karlstad av exemplar av betänkandet, lämnat dessa myndigheter tillfälle
att i ärendet inkomma med yttrande.

Samtliga de tullmyndigheter, vilkas yttranden infordrats, hava i ärendet
inkommit med uttalanden, i vissa fall ganska omfattande. Av dessa tullmyndigheter
har tullkammaren i Borås inskränkt sitt yttrande att avse
endast förslaget till tulltaxa och icke uttalat sig om förslaget till tulltaxeförordning.

Av övriga fyrtiosex tullmyndigheter, till vilka exemplar av betänkandet
blivit överlämnade, hava elva insänt yttranden, nämligen tullkamrarna i
Södertälje, Jönköping, Landskrona, Falkenberg, Varberg, Marstrand, Lysekil,
Strömstad, Lidköping, Falun och Härnösand. Endast två av dessa yttran I

— 8408.

Generaltullstyrelsens utlåtande.

den — från tullkamrarna i Jönköping och i Härnösand — avse förslaget
till tulltaxeförordning.

Vid avgivande av sitt utlåtande har styrelsen följt den principen, att i
de delar, styrelsen funnit sig kunna biträda de av de sakkunniga framlagda
förslagen, några särskilda skäl härför icke anförts, därest ej i visst fall de
sakkunnigas motivering ansetts giva anledning till särskilt uttalande.

Ej heller har styrelsen ansett nödigt att i utlåtandet specifikt angiva de
ändringar, som befunnits påkallade allenast för att vinna överensstämmelse
med den nya tullstadgans terminologi eller som eljest äro av rent formell
natur. Vad förslaget till tulltaxeförordning beträffar framgå emellertid
dessa ändringar av det vid detta utlåtande, såsom Bilaga 1, fogade författningsförslag,
vilket upptager de sakkunnigas förslag med däri av styrelsen
gjorda ändringar, ävensom än tydligare av det, likaledes här, såsom Bilaga
2, fogade fragment av de sakkunnigas tryckta betänkande, i vilket införts
samtliga de av styrelsen ifrågasatta ändringarna i förslaget till tulltaxeförordning.
De ändringar, som i berörda syfte böra företagas i själva tulltaxan,
1 får styrelsen tillfälle att närmare angiva i samband med avlämnandet
av det förslag till statistisk varuförteckning, avsedd att inordnas i en
tulltaxa, uppställd i huvudsaklig överensstämmelse med det föreliggande
förslaget, som Kungl. Maj:t anbefallt styrelsen och kommerskollegium att
uppgöra i samråd med 1926 års besparingssakkunniga och vilket förslag
nu också är under utarbetande.

Vidare må framhållas, att de förslag till ändringar, som de olika tullmyndigheterna
framställt i sina förut omnämnda yttranden till styrelsen,
i det följande komma att behandlas endast i den mån, styrelsen ansett desamma
förtjäna avseende och vara av natur att böra upptagas till prövning
i nu ifrågavarande sammanhang.

Såsom naturligt är, har detta utlåtande liksom det ifrågavarande betänkandet
uppdelats i två huvudavdelningar, avseende den första tulltaxeförordningen
och den andra själva tulltaxan.

T ulltaxef örordningen.

Förslaget till tulltaxeförordning innebär med avseende å omfattningen av
däri ingående föreskrifter vissa väsentliga avvikelser från nu gällande tulltaxeförordning.

Sålunda har föreslagits, att av bestämmelserna i nuvarande tulltaxeunderrättelser
de, vilka ansåges böra bibehållas, skulle med vissa jämkningar
överflyttas till tulltaxeförordningen.

Å andra sidan har föreslagits, att ur tulltaxeförordningen skulle utbrytas
dels de nu i §§ 11—13 befintliga bestämmelserna rörande vissa slag av
tullrestitution dels ock de i § 14 intagna bestämmelserna rörande lastpenningar.

1 Bilagorna hava här uteslutits.

Generaltullstyrelsens utlåtande.

Vad först angår införandet i tulltaxeförordningen av vissa nu i tulltaxeunderrättelserna
intagna bestämmelser, bär styrelsen funnit do anförda skälen
för en sådan överflyttning vara bärande. Styrelsen har sålunda i princip
intet att erinra mot en dylik åtgärd. I fråga om förslaget i detalj kommer
styrelsen att yttra sig här nedan.

Beträffande därefter förslaget att från tulltaxeförordningen utmönstra de
där nu befintliga bestämmelserna om tullrestitution torde här böra erinras,
att enligt utdrag av protokollet över finansärenden den 26 augusti 1927
Kungl. Maj:t nämnda dag uppdragit åt de sakkunniga att verkställa utredning
och avgiva förslag i fråga om revision av gällande bestämmelser angående
tullrestitution.

Detta uppdrag omfattar således icke blott de i tulltaxeförordningen förekommande
bestämmelserna om tullrestitution utan samtliga i detta ämne
meddelade föreskrifter, och i nämnda protokollsutdrag har av föredragande
departementschefen framhållits önskvärdheten av de olika restitutionsbestämmelsernas
sammanförande och systematiserande. Med hänsyn till ämnets
omfattning förefaller det styrelsen, som om det vore lämpligare att upptaga
de blivande restitutionsbestämmelserna i en särskild generell författning än
att införa dem i tulltaxeförordningen, och har styrelsen på grund härav
funnit sig böra tillstyrka de sakkunnigas förslag, att de nu i tulltaxeförordningen
intagna restitutionsbestämmelserna måtte utbrytas ur nämnda författning.

Emot förslaget att ur tulltaxeförordningen borttaga bestämmelserna angående
lastpenningar har styrelsen icke något att erinra.

I detta sammanhang torde styrelsen även få meddela, att styrelsen funnit
sig böra tillstyrka de sakkunnigas förslag, att stadgandena i § 2 och i § 3
av nu gällande tulltaxeförordning ej skulle inflyta i den nya tulltaxeförordningen.
Vad § 2 angår har härvid för styrelsen varit bestämmande, att
stadgandena i denna paragraf närmast hava karaktären av ordningsföreskrifter.

Såsom de sakkunniga föreslagit torde i samband med utfärdande av den
nya tulltaxeförordningen böra meddelas föreskrift därom, att §§ 11—14 i
nu gällande tulltaxeförordning tills vidare och intill dess annorlunda förordnas
skola äga gällande kraft. Angående formuleringen av de övergångsbestämmelser,
som i detta hänseende erfordras, kommer styrelsen att närmare
yttra sig längre fram.

Innan styrelsen härefter övergår till en detaljgranskning av förslaget, har
styrelsen velat här omförmäla, att styrelsen funnit vissa från nu gällande
tulltaxeförordning på olika ställen i förslaget kvarstående bestämmelser
rörande dels sättet för prövning av fråga om tullfrihet och annan förmån
dels meddelande av erforderliga kontrollföreskrifter böra utgå ur tulltaxeförordningen
och ersättas av ett generellt stadgande om rätt för Konungen
att förordna i dessa ämnen. Enligt styrelsens förmenande böra nämligen

Generaltullstyrelsens utlåtande.

dylika specialföreskrifter icke inflyta i tulltaxeförordningen i andra fall, än
då särskilda skäl tala för deras upptagande i densamma.

I enlighet härmed har styrelsen formulerat förslag till ett allmänt stadgande,
avsett att ersätta bestämmelser, som i de sakkunnigas förslag återfinnas
i 5 §, sista stycket, 6 § 3 och 4 mom., 7 § 1 mom., sista stycket, och
2 mom. samt 8 §, sista stycket, och får styrelsen fördenskull hemställa,

att detta stadgande, av lydelse, som framgår av ovannämnda
Bilaga 1 till förevarande utlåtande, måtte såsom 11 § inflyta i
tulltaxeförordningen.

1 §•

Första paragrafen i nu gällande tulltaxeförordning innehåller den generella
bestämmelsen, att varor, som från utlandet införas, i fråga om tullavgift
äro underkastade bestämmelserna i tulltaxan. Genom de i samma
paragraf därjämte förekommande orden: »såframt icke annorlunda här nedan
stadgas» är angivet, att den enda form för undantag från tulltaxans
bestämmelser om tullavgift skulle vara direkt stadgande i tulltaxeförordningen.

Till denna paragraf hava de sakkunniga föreslagit två tillägg, det ena i
syfte att genom inskjutande efter de ovan citerade orden av tillägget: »eller
eljest särskilt förordnas» utmärka, att undantag i ovanberörda hänseende
skulle kunna givas även genom bestämmelse, meddelad på annat sätt än
genom dess intagande i tulltaxeförordningen, och det andra för erhållande
i tulltaxeförordningen av ett allmänt stadgande av innebörd, att gods, som
på grund av gällande bestämmelser överlåtes till kronan eller eljest hemfaller
till denna, skulle utlämnas tullfritt, då det genom tullverkets försorg
blivit försålt.

Såsom motivering för det förstnämnda tillägget hava de sakkunniga,
under hänvisning till den allt ifrån år 1919 Konungen tillagda rätten att å
tid, då riksdagen icke är samlad, åsätta särskild tullavgift (»kamptullsbestämmelser»),
anfört, att, då det icke syntes vara uteslutet, att för framtiden
andra dylika stadganden, innebärande undantag från tulltaxans allmänna
bestämmelser, kunde komma att utfärdas, det ansetts lämpligt, att
en bestämmelse av sådan innebörd som den nu ifrågavarande funnes meddelad.

Här torde emellertid ytterligare kunna åberopas, att, såsom de sakkunniga
framhållit vid motiveringen av det andra av berörda två tillägg, föreskrifter
om tullfrihet redan finnas meddelade i vissa specialförfattningar.
Även i gällande tullstadga förekomma vissa bestämmelser, som avse befrielse
från eller nedsättning i tullavgift (i händelse gods genom olycka
förstörts eller gått förlorat eller minskats genom läckage, avdunstning etc.).

Dessa omständigheter synas styrelsen betinga att ovannämnda bestämmelse
rörande undantag från 1 § jämkas till överensstämmelse med vad sålunda

Gener altull styrelsens utlåtande.

i verkligheten gäller. Då enligt styrelsens förmenande detta lämpligen
torde kunna ske på det sätt, att denna bestämmelse och det föreslagna tilllägget
därtill sammanarbetas, får styrelsen hemställa,

att ifrågavarande föreskrift rörande undantag från tulltaxans
bestämmelser om tullavgift erhåller följande lydelse: »såframt
icke annorlunda särskilt stadgas».

Beträffande det andra av de sakkunniga föreslagna tillägget i första paragrafen
är att märka, att i samtliga de fall, å vilka enligt motiveringen
detta tillägg har avseende, sådan förmån redan åtnjutes antingen enligt
bestämmelse i åberopade specialförfattning eller enligt tillämpad praxis.

Då detta tillägg sålunda torde kunna anses obehövligt, får styrelsen hemställa,

att det ifrågasatta tillägget: »och icke enligt gällande bestämmelser
överlåtas till kronan eller hemfalla till denna» må utgå
ur författningsförslaget.

2 $.

Mom. b). Enligt de allmänna föreskrifter för tillämpning av tulltaxans
bestämmelser, som äro upptagna i § 1 av de vid gällande taxa fogade underrättelser
om vad vid tulltaxans tillämpning iakttagas bör, skall en genom
mekanisk bearbetning framställd vara, som är sammansatt av beståndsdelar,
hänförliga till taxerubriker med olika tullsatser, i sin helhet taxeras efter
den huvudsakliga beståndsdelen. Där i fråga om huvudbeståndsdelen tulltaxan
icke upptager sådan sammansättning, som varan företer, liksom ock
i det fall, att huvudbeståndsdelen icke kan med säkerhet utrönas, skall varan
taxeras efter den beståndsdel, som medför högsta tullavgiften. Vid tillämpning
härav skola emellertid sådana beståndsdelar, som erfordras för varans
praktiska användning eller som icke giva densamma något avsevärt högre
handelsvärde, lämnas utan avseende.

De angivna undantagen från föreskriften att den beståndsdel, som är
underkastad högsta tullavgiften, i vissa fall skall vara bestämmande för
taxeringen, hava tillkommit i syfte att modifiera nämnda föreskrift, så att
den ej skulle komma att medföra allt för hårda konsekvenser i beskattningshänseende.
Det är emellertid uppenbart, att olika meningar i många fall
skola kunna göras gällande i fråga om vilka beståndsdelar av en vara, som
äro att anse såsom erforderliga för dess praktiska användning, och det stadgade
undantaget för sådana delar har också vid tillämpningen av ifrågavarande
bestämmelser mycket ofta givit anledning till tvister. Till import
förekomma även varor, som äro sammansatta av olika beståndsdelar av sådan
beskaffenhet och på sådant sätt, att det ställer sig mycket svårt såväl att
fastställa huvudbeståndsdelen som att angiva någon del, som ej kan anses
erforderlig för varans praktiska användning. Dylika artiklar böra givetvis
taxeras efter den beståndsdel, som är underkastad högsta tullavgiften, och

Generaltullstyrelsens utlåtande.

så sker ock enligt gällande praxis, men tulltaxeunderrättelserna lämna nu
inga tydliga anvisningar för taxeringen i sådant fall. Vidare är att märka
att det stadgade undantaget för beståndsdelar, som erfordras för den praktiska
användningen, icke begränsats till att avse endast delar av mindre
betydelse, varför detsamma efter- ordalydelsen skulle gälla även i fråga om
mera väsentliga delar, allt dock under förutsättning att huvudbeståndsdelen
ej kan med säkerhet utrönas. Med hänsyn härtill torde kunna ifrågasättas,
huruvida icke berörda undantag erhållit en vidare avfattning än som motsvarar
syftet. I varje fall har ifrågavarande undantagsbestämmelse visat
sig medföra så stora svårigheter vid tillämpningen av föreskrifterna i § 1 b)
tulltaxennderrättelserna, att dessa föreskrifter icke kommit att lämna den
ledning för rubriceringen och kunnat bliva av den praktiska betydelse, som
avsikten uppenbarligen varit. Följden härav har också blivit den, att en
viss osäkerhet ofta kommit att vidlåda tulltaxeringen av sammansatta varor.

Det syfte, som man velat nå genom ovan anförda undantag från den allmänna
regeln för tulltaxeringen av sammansatta varor, skulle även kunna
vinnas på det sätt, att i stället för berörda undantag infogades en allmän
bestämmelse därom, att mindre väsentliga beståndsdelar av en vara, som
icke giva densamma något avsevärt högre handelsvärde, skola lämnas utan
avseende. I stort sett bleve resultatet härav i beskattningshänseende detsamma
som med tillämpning av gällande bestämmelser, men väsentligt
större klarhet vunnes, och man torde därför hava grundad anledning antaga,
att en dylik ändring vore ägnad att befordra den eftersträvade likformigheten
i tulltaxeringen. Principen skulle då bliva den, att en sammansatt
vara skulle taxeras efter den högst tullbeskattade beståndsdelen, därest
huvudbeståndsdelen icke kunde med säkerhet utrönas, och att därvid endast
mindre väsentliga delar, som icke gåve varan något avsevärt högre handelsvärde,
finge lämnas utan avseende. Därest den del, som vore underkastad
högsta tullavgiften, kunde anses erforderlig för varans praktiska användning,
skulle man likväl ej få bortse från densamma i annat fall, än då den utgjorde
en mindre väsentlig del.

Slutligen må framhållas, att man genom vidtagandet av en sådan ändring,
som styrelsen ifrågasatt, även skulle uppnå en bättre överensstämmelse mellan
ifrågavarande mom. b) och mom. a) och e) vad beträffar undantagen
från de allmänna regler, som däri angivits, än förslaget innebär.

Styrelsen får på grund härav hemställa,

att i förslaget till mom. b) vidtages sådan ändring, att den del
därav, som lyder: »sådana beståndsdelar, som erfordras för varans
praktiska användning eller som icke giva densamma något avsevärt
högre handelsvärde, lämnas utan avseende», i stället måtte
erhålla följande lydelse: mindre väsentliga beståndsdelar, som
icke giva varan något avsevärt högre handelsvärde, lämnas utan
avseende.

Generaltullstyrelsens utlåtande. 7

Den i mom. f) intagna bestämmelsen är uppenbarligen avsedd att tilllämpas
ej blott i fråga om varor, som äro belagda med tull, utan även beträffande
tullfria produkter. Vid sådant förhållande torde det i förslaget
nyttjade uttrycket »att den för en vara fastställda tullsatsen skall gälla» få
anses mindre lämpligt, även om något missförstånd i berörda avseende därigenom
knappast skulle kunna uppkomma, och får styrelsen på grund härav
hemställa,

att ifrågavarande moment erhåller följande lydelse:

att målning eller annan sönderdelning, slamning, rening, färgning,
torkning och saltning av en vara i och för sig icke skola
hava inverkan på varans tulltaxering.

3 %.

Med avseende å bestämmelserna för fastställandet av en varas tullpliktiga
vikt företer förslaget åtskilliga olikheter mot nu gällande taxa. Först och
främst är att märka, att tulltaxering efter nettovikten enligt förslaget skulle
tillämpas i större utsträckning än vad nu är fallet. De omständigheter
som av de sakkunniga åberopats såsom skäl härtill, måste enligt styrelsens
förmenande anses väl motivera en ändring i föreslagen riktning, och i anslutning
till vad de sakkunniga uttalat i denna punkt tillåter sig styrelsen
framhålla, att klagomål tid efter annan anförts däröver, att de nuvarande
emballagebestämmelserna medföra ogynnsamma konsekvenser och ofta leda
till ett mindre tillfredsställande resultat i flera avseenden. Särskilt har påtalats
det förhållandet, att pappkartonger, andra än sådana som utgöra ytteremballage,
skola inräknas i den tullpliktiga vikten av sömnadsarbeten och
vissa andra dylika med hög tull belagda varor, varigenom kartongerna
komma att draga samma tull som själva importvaran, även om de uppenbarligen
icke tjäna annat ändamål än att skydda varan under transporten.
Ett steg i riktning mot en allmännare tillämpning av nettovägning kan
för övrigt sägas redan hava blivit taget, i det att Sverige i nu gällande
handelsavtal med Tyska riket förbundit sig att tulltaxera vissa vävnader
och strumpstolsarbeten av silke efter nettovikten.

För egen del skulle styrelsen vara benägen att förorda övergång till nettovägning
i större utsträckning, än de sakkunniga föreslagit, för vinnande av
största möjliga likformighet i tullbeskattningen och till förebyggande av
tvister beträffande tillämpningen av emballagebestämmelserna. Då emellertid
de sakkunniga ej ansett sig böra föreslå en mera vittgående ändring i
berörda avseende, än som angivits i förslaget — vilket torde bero därpå,
att de sakkunniga med hänsyn till begränsningen av sitt uppdrag icke velat
närmare ingå på prövning av frågan vilka höjningar av gällande tullsatser
som vid en mera allmän övergång till nettoförtullning skulle behöva vidtagas
för bibehållande av det nuvarande tullskyddet oförändrat — och då
vidare en utsträckning av nettovägningen uppenbarligen skulle komma att

8 Generaltullstyrelsens utlåtande.

medföra ej blott förenklingar utan även i vissa fall ett ökat arbete vid
tulltaxeringen, har styrelsen funnit sig icke böra framlägga något förslag
till längre gående ändringar i denna punkt.

Mot de sakkunnigas förslag till införandet av generella emballagebestämmelser
har styrelsen för sin del icke någon invändning att göra, utan synes
förslaget innebära en förenkling och vara ägnat att åstadkomma ökad klarhet
och likformighet vid tillämpningen av föreskrifterna på ifrågavarande område.
Styrelsen har dock fäst sig därvid, att bokstaven E vid de olika
numren, angivande att tullen skall beräknas efter nettovikten med tillägg
av visst emballage enligt vad i 3 § 1 mom. d) är närmare föreskrivet, ej
har samma innebörd vid alla nummer, där bokstaven finnes utsatt. Då
detta förhållande synes kunna medföra en viss osäkerhet vid taxans tilllämpning,
vill styrelsen ifrågasätta,

huruvida icke bokstaven E lämpligen borde utbytas mot beteckningarna
Et och E2, allt efter som bokstaven i fråga hänför
sig till den första eller till den andra gruppen inom 1 mom. d).

De i taxeförslaget förekommande bokstavsbeteckningar, som hänföra sig
till tulltaxeförordningens emballagebestämmelser, hava i de fall, då de icke
avse ett helt nummer utan endast gälla viss däri upptagen artikel, placerats
omedelbart efter ifrågavarande artikel och komma därigenom att sammanflyta
med texten i övrigt. Styrelsen tillåter sig därför ifrågasätta,

huruvida icke vid förslagets slutliga utformning bokstavsbeteckningarna
lämpligen borde angivas inom parentes i de fall, då de
förekomma inuti texten.

4 §.

För vinnande av överensstämmelse med nya tullstadgan och därtill hörande
tullordning torde i avfattningen av denna paragraf böra vidtagas åtskilliga
ändringar ej blott av formell utan i vissa fall även av saklig natur. I
sistberörda hänseende har ansetts, att det i bestämmelserna angående beräkning
av transportkostnader, vilka skulle inräknas i varas värde, använda
uttrycket: »första svenska tullplats» borde utbytas emot orden: gränsort
inom tullområdet. I sammanhang därmed borde vidare på två ställen göras
tillägg för utmärkande, att fraktande å luftfartyg skulle i fråga om transportkostnadernas
beräkning likställas med fraktande å fartyg, samt såsom konsekvens
härav ordet: »hamn» utbytas emot ordet: ort.

Ytterligare är att märka, att styrelsen av skäl, som angivas under 9 §,
funnit nu gällande bestämmelser rörande villkoren för nedsättning i tullen
för sådana vikttull underkastade varor, som under transport till införselorten
genom tillfällighet lidit skada, med viss omarbetning böra utsträckas
att omfatta även varor, som äro belagda med värdetull. Under förutsättning
att styrelsens förslag i detta hänseende vinner godkännande, böra även
vissa härav betingade ändringar vidtagas i förslaget till 4 § dels genom

Generaltullstyrelsens utlåtande. 9

borttagande ej mindre av ordet: »oskadad» på alla ställen, där det förekommer,
än även av sista punkten i första stycket samt av orden: »eller är
fråga om skadad vara» i andra stycket dels ock genom insättning av en
hänvisning till 10 §, vilket ordningsnummer enligt styrelsens utlåtande
borde tilldelas den i de sakkunnigas förslag med 9 betecknade paragrafen.

Med anledning av vad här ovan anförts hemställer styrelsen,

att 4 § måtte erhålla följande lydelse:

Där tull skall utgå efter vissa procent av varas värde, beräknas
detta lika med varans marknadspris å inköpsorten vid tiden för
varans inköp eller, i fråga om ej inköpt vara, lika med marknadspriset
å av sändning sorten vid tiden för varans transport
därifrån med tillägg i vartdera fallet av emballagets värde jämte
frakt, försäkringspremier och annan därå använd kostnad, intill
dess varan anlänt, därest den fraktats med fartyg eller luftfartyg,
till ort, dit den är bestämd eller varest den för vidare befordran
till bestämmelseorten ur fartyget eller luftfartyget lossas, och,
därest den fraktats på annat sätt, till gränsort inom tullområdet

Det åligger varuhavare att uppgiva och, så vitt ske kan, styrka
de belopp, vilka sålunda tillhopa skola anses utgöra varas värde.
Fullgör ej varuhavare vad honom sålunda åligger eller finner
tullanstalten skälig anledning antaga, att det uppgivna värdet
understiger det verkliga, vare tullanstalten pliktig, liksom den i
allt fall är berättigad, att låta besiktiga och värdera varan.

Att nedsättning i den å godset eljest belöpande tull må under
vissa villkor tillgodonjutas för gods, som under transport till
införselort genom tillfällighet lidit skada, därom stadgas i 10 §.

Närmare bestämmelser angående den bevisning, som erfordras
till styrkande av varas värde, ävensom angående varas besiktning
och värdering meddelas av Konungen.

Vad i fråga om utrönande av varas värde här ovan stadgas
skall i tillämpliga delar iakttagas jämväl där vid varas tulltaxering
erfordras att bestämma kostnaden för reparation eller bearbetning,
som varan utomlands undergått.

5 §.

Den allmänna ingressen till samtliga moment i denna paragraf har av
de sakkunniga givits samma avfattning som ingressen till motsvarande § 4
i nu gällande tulltaxeförordning, vilken är av följande lydelse:

»Tullfrihet åtnjutes, utom för varor, vilka enligt tulltaxan äro fria från
tullavgift, jämväl för»:

Då de sakkunnigas förslag till tulltaxeförordning upptager den förändringen,
att förordningen blivit indelad i kapitel och överrubriken till 2 Kapitlet,
i vilket 5 § ingår, lyder: »Tullfrihet eller tullnedsättning i särskilda

Generaltullstyrelsens utlåtande.

fall», synas de i ingressen förekommande orden: »utom för varor, vilka enligt
tulltaxan äro fria från tullavgift, jämväl» vara obehövliga; och får
styrelsen alltså hemställa,

att dessa ord här måtte utgå.

I mom. e) hava de sakkunniga föreslagit det tillägg till de motsvarande
bestämmelserna i § 4 mom. f) av nu gällande tulltaxeförordning, att tullfrihet
skulle få åtnjutas för begagnad skrivmaskin under liknande omständigheter
som beträffande begagnad fotografikamera. Insättandet i författningstexten
endast av orden: »eller skrivmaskin» synes emellertid icke med
tillräcklig tydlighet angiva förutsättningen, att skrivmaskinen skall vara
begagnad. På denna grund hemställer styrelsen,

att i mom. e) närmast före ordet: »skrivmaskin» måtte inflyta
ordet: begagnad.

I samma moment finnes — liksom för närvarande i motsvarande moment
— ett allmänt villkor beträffande tullfriheten för där avsedda förnödenheter,
vilket blivit uttryckt med följande ord: »samt försåvitt anledning
icke finnes antaga, att de äro avsedda för annat ändamål». Detta villkor
synes rätteligen vara att betrakta såsom en kontrollföreskrift av sådan innebörd,
att den icke har sin rätta plats i tulltaxeförordningen, och på denna
grund hemställer styrelsen,

att de ovan citerade orden måtte bortfalla.

Mom. f) upptages i de sakkunnigas förslag med enahanda avfattning
som mom. g) i § 4 av gällande tulltaxeförordning.

A/B Bröderne Herrmanns ovan omförmälda framställning, vilken remitterats
till generaltullstyrelsen för att tagas i övervägande vid avgivande av
utlåtande över förslaget till tulltaxeförordning, avser bestämmelserna i före
varande moment. Dessa bestämmelser medgiva tullfrihet för instrument
redskap, verktyg och dylikt, som på resa stadd utövare av vetenskap, konst
eller hantverk i och för sådan utövning medför eller vilka till honom inkomma
med särskild lägenhet. I sistnämnda fall gäller såsom villkor, att
han avlämnar på tro och heder avgiven skriftlig försäkran, att föremålen
införas för att av honom brukas i dylik utövning och ej införas i handelsavsikt.

Bolaget framhåller, att verktyg, som införas för berörda ändamål, i allmänhet
inkomma samtidigt med de delar eller maskiner, som skola monteras,
under det att montören ofta ej ankommer och stundom ej ens blivit
utsedd förr än någon eller några månader senare. Då det enligt bolagets
uppgift visat sig föranleda svårigheter att till tullmyndigheterna avlämna
intyg, underskrivet av den utländska montören, hemställer bolaget om sådan
avfattning av bestämmelserna, att ifrågavarande försäkran i dylika fall
måtte kunna få avgivas av den, som inför varorna.

Generaltullstyrelsens utlåtande.

Sveriges industriförbund har i ett till kommerskollegium avgivet yttrande
angående förslaget till förordning med tulltaxa förklarat sig icke
hava något att erinra emot den nu ifrågavarande framställningen.

över denna framställning hava här bifogade yttranden 1 avgivits av tullbehandlingsinspektionen
i Stockholm, tulldirektören och tullbehandlingsinspektionen
i Malmö och tullkammaren i Trälleborg. Tullbehandlingsinspektionen
i Stockholm har förklarat sig anse något skäl icke förefmnas
för bifall till framställningen, varemot densamma tillstyrkts av de övriga
hörda tullmyndigheterna.

Styrelsen finner ett medgivande av ifrågasatt innebörd ej stå väl i överensstämmelse
med grunden för ovannämnda bestämmelser. Då härtill kommer,
att i de avsedda fallen — som väl dock äro att hänföra till undantagsfall
— den omständigheten, att ifrågavarande försäkran avgives först
vid montörens ankomst, icke innebär hinder för tullfrihetens tillgodonjutande,
därest, i avbidan på författningsenlig försäkran, för godset belöpande
tull deponerats eller betryggande säkerhet därför i föreskriven ordning blivit
ställd, får styrelsen hemställa,

att bolagets förevarande framställning icke måtte föranleda
någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Mot de sakkunnigas förslag till avfattning av mom. f) har styrelsen
icke något att erinra.

Mom. g) och mom. h). Styrelsen har ansett, att den inbördes ordningen
mellan dessa två moment lämpligen bör omkastas, och att härvid i det nya
mom. h) dels efter ordet »skeppsförnödenheter» insättas orden: av annat
slag än i g) sägs, dels ock borttagas orden: »dock att beträffande bensin,
medförd å farkost såsom driftmateriel för denna, skall iakttagas, vad här
nedan under h) stadgas». På grund härav får styrelsen hemställa,

att åtgärder i dessa hänseenden måtte vidtagas.

I mom. i) hava de sakkunniga föreslagit ett tillägg till de motsvarande
bestämmelserna i § 4 mom. i) av nu gällande tulltaxeförordning genom insättande
av orden: »då de inbärgas från fartyget eller då de tillhört
svenskt, utom riket förolyckat fartyg och såsom särskild försändelse införas
av fartygets ägare eller för hans räkning».

Vad de sakkunniga anfört till stöd för detta tillägg har styrelsen icke funnit
klart ådagalägga behovet av dess införande. Då detsamma dessutom skulle
innefatta en inskränkande begränsning av den förmån, vilken — såsom även
av de sakkunnigas motivering framgår — torde hava varit avsedd genom
formuleringen av nu gällande bestämmelse i ämnet, hemställer styrelsen,

att förslaget om införande i detta moment av ovanberörda tilllägg
icke måtte bifallas.

1 Yttrandena äro här uteslutna.

12 Generaltullstyrelsens utlåtande.

Mom. I). Enahanda skäl, som ovan angivits för borttagande ur mom. e)
av ett såsom kontrollföreskrift ansett villkor för där avsedd tullfrihet, har
givit styrelsen anledning hemställa,

att orden: »samt detta intyg icke av andra omständigheter motsäges»
måtte utgå ur mom. 1).

Mom. o). Detta moment motsvarar § 4 mom. o) i nu gällande tulltaxeförordning,
vilket i huvudsak gäller tullfrihet för emballage, vari varor
inkomma. Angående momentets avfattning hava de sakkunniga framlagt
två alternativa förslag. Gemensamt för båda alternativen är, att tullfriheten
skulle utsträckas att omfatta även särskilt inkommande emballage,
vari varor bevisligen införts till frihamn, att det nu för tullfriheten gällande
villkoret, att emballaget ej är sådant, som skall inräknas i varans
vikt, utvidgats att avse även fall, då emballaget inräknas i varans värde,
samt att formen för en given exemplifiering blivit ändrad. Däremot skilja
sig förslagen från varandra i så måtto, att Alternativ I utan förändring
upptager de nu gällande inskränkande bestämmelserna i fråga om emballagets
användbarhet för annat ändamål men från rätten till tullfrihet definitivt
undantager järncylindrar för förtätade gaser, under det att Alternativ
II innefattar utbyte av orden: »i och för sig i handelsavsikt införd
artikel» mot orden: såsom handelsvara uppenbarligen lämpad artikel utan
någon annan förändring emot nuvarande lydelse.

Av de tio tullmyndigheter, som yttrat sig angående mom. o), hava nio
förordat Alternativ II och en Alternativ I.

Enligt vad styrelsen under hand inhämtat hava i till kommerskollegium
inkomna yttranden över förslaget till tulltaxeförordning fyra handelskamrar
samt Sveriges industriförbund förordat Alternativ II men en handelskammare
förklarat sig anse, att detta skulle bliva svårtillämpat och medföra vissa
olägenheter.

Behovet av en sådan författningsändring, som Alternativ II i den mån
det skiljer sig från Alternativ I innebär, torde, såsom även framgår av de
sakkunnigas motivering, hava blivit ådagalagt av i praktiken vunnen erfarenhet.
Då styrelsen ej heller i övrigt har något att i sak erinra mot de föreslagna
förändringarna, har styrelsen funnit sig kunna biträda det såsom
Alternativ II framlagda förslaget; dock har styrelsen ansett ett par jämkningar
däri böra vidtagas.

Sålunda torde större klarhet vinnas, om den passus, vilken avser emballage,
vari varor införts till frihamn, i stället gives följande formulering: från
svensk frihamn särskilt inkommande emballage, vari varor bevisligen införts
till frihamnen.

Vidare har styrelsen funnit vad i momentets sista del förekommer angående
ventilationstrummor och garneringsmateriel lämpligare böra upptagas
såsom ett särskilt moment, i sammanhang varmed vissa formella jämkningar
böra ske. Genom denna bestämmelses sammanknytning med vad i

Generaltullstyrelsens utlåtande.

i;s

mom. o) sagts angående emballage synes nämligen tvekan kunna uppstå,
huruvida den för emballage gällande strängare bestämmelsen om tullplikt,
när det utgör en såsom handelsvara uppenbarligen lämpad artikel, i förekommande
fall kan beträffande ventilationstrummor och garneringsmateriel —
såsom de sakkunniga torde hava förutsatt — upphävas av orden: »och icke
inkommande i handelsavsikt», vilka anknutits till sistnämnda varor.

På grund av vad sålunda anförts hemställer styrelsen,

dels att mom. o) måtte erhålla följande lydelse:
o) emballage, vari varor inkomma, därest det icke skall i varans
vikt eller värde inräknas, ävensom från svensk frihamn särskilt
inkommande emballage, vari varor bevisligen införts till frihamnen,
allt försåvitt icke av emballagets form och utseende eller av
eljest förekommande omständigheter framgår, att det utgör icke
blott emballage utan jämväl en för annat ändamål lika mycket
eller mera användbar eller såsom handelsvara uppenbarligen lämpad
artikel;

dels ock att närmast efter mom. p) i förslaget införes ett nytt
moment under litt. q) av följande lydelse:

q) av trävirke hopfogade trummor för ventilation i lastrum
ävensom bastmattor och annan s. k. garneringsmateriel, uppenbarligen
avsedd endast till att skydda gods under transport, då
sådana föremål för ovan angivna ändamål och icke i handelsavsikt
medföras å inkommande fartyg, så ock då föremålen särskilt
inkomma från svensk frihamn och bevisligen införts dit
under omständigheter, som nyss sagts;

Mom. p). Beträffande detta moment har fråga uppstått, huruvida icke
möjligen ett uppgivande, såsom förslaget innebär, av den enligt § 4 mom. p)
i nu gällande tulltaxeförordning uppställda fordran på identitet mellan infört
och utfört emballage i den praktiska tillämpningen komme att bliva väl
betungande för tullmyndigheterna, då kontrollförfarandet givetvis måste
bliva ganska omfattande. Från dessa myndigheters sida har också i ett fall
framhållits, att kontrollen komme att tillföra tullpersonalen en hel del arbete.

Då emellertid å andra sidan de av de sakkunniga till stöd för förslaget
framförda synpunkterna icke kunna frånkännas betydelse, har styrelsen, ehuru
med någon tvekan, funnit sig icke böra avstyrka förslaget; dock synas ett
par mindre ändringar däri böra ske.

Den person, som enligt förslaget skulle förebringa viss närmare angiven
bevisning, har betecknats med ordet: »varuägaren». Med hänsyn därtill, att
bevisningen skulle avse emballagets utförsel med varor, synes emellertid
ordet ägaren tydligare beteckna den bevisningsskyldige.

Vidare torde till förekommande av tvekan därom, huruvida personlig
identitet skall förefinnas mellan importör och exportör, på tre ställen framför
orden »återutföras», »utförts» och »utföras» böra insättas orden av honom.

14 Generaltullstyrelsens utlåtande.

För det fall, att förslaget anses böra i huvudsak bifallas, hemställer sålunda
styrelsen,

att ändringar i nyssherörda hänseenden i detsamma vidtagas.

I mom. q) hava de sakkunniga föreslagit ett tillägg till de motsvarande
bestämmelserna § 4 mom. q) av gällande tulltaxeförordning i syfte att den
nu stadgade skyldigheten att vid tullfri återinförsel av vara enligt detta
moment återbetala eventuellt vid varans tidigare utförsel restituerat tullbelopp
skulle utsträckas att gälla även annan restituerad avgift, som uppburits
av tullverket. Såsom exempel på avgifter, vilkas återbetalning enligt
ett dylikt tillägg skulle kunna ifrågakomma, hava angivits bensinskatt,
sockerskatt och automobilgummiringskatt.

Då emellertid enligt nu föreliggande förslag i övrigt ej skulle i tulltaxeförordningen
förekomma bestämmelser angående annan avgift än tullavgift
och enligt styrelsens åsikt föreskrifter, som åsyftas med detta tillägg, böra
tillhöra de olika specialförfattningarna, har styrelsen funnit sig icke kunna
tillstyrka detta förslag.

I enlighet härmed och då föreskriften om återbetalning av restitutionsbelopp
synes böra, i likhet med vad som skett i § 13 mom. 6 och 7 av
nu gällande tulltaxeförordning, formuleras med hänsyn till möjligheten att
vid varas utförsel i stället för restitution kan hava åtnjutits befrielse från
gäldande av ännu icke erlagd tullavgift, får styrelsen — under hänvisning
därjämte till den i mom. 5 av nyssnämnda paragraf förekommande huvudbestämmelsen
rörande denna rätt till restitution eller befrielse — hemställa,

dels att i förevarande moment orden: »restitution av tull eller
annan avgift, som uppburits av tullverket, det restituerade beloppet
skall till tullkassan återbetalas» måtte utbytas emot orden: tullrestitution
eller befrielse från tullavgift, restitutions- eller tullbeloppet
skall till tullkassan inbetalas;

dels ock att detta moment i sammanhang med det ovan förordade
insättandet efter mom. p) av ett nytt moment måtte betecknas
med litt. r).

Mom. r). De sakkunnigas förslag motsvarar med ett par ändringar § 4
mom. r) av nu gällande tulltaxeförordning med lydelse enligt kungl. kungörelse
den 30 april 1927, nr 162. Den där omhandlade tullfriheten för
transportmateriel gäller endast, då sådan materiel inkommer för tillfälligt
bruk inom Sverige. Tillämpningsföreskrifterna till detta moment — med
senaste lydelse enligt kungl. kungörelse den 13 april 1928, nr 78, utom vad
angår järnvägsvagnar, för vilka föreskrifter meddelats i 148 § tullstadgan
—- begränsa också tiden för tullfrihetens åtnjutande till viss kortare period,
vilken tidsfrist dock efter särskild prövning kan utsträckas.

Bestämmelserna rörande denna tullfrihet förete sålunda en avsevärd likhet
med de bestämmelser, som enligt § 8 mom. 1 tulltaxeförordningen — i för -

Generaltullstyrelsens utlåtande. 15

slaget motsvarat av 7 § 1 mom. — gälla den där omhandlade tullfriheten
under viss kortare tid, medan däremot den i övriga moment av § 4 tulltaxeförordningen
medgivna tullfriheten i allmänhet är delinitiv och ej begränsad
till viss tid. På grund härav har vid behandlingen inom styrelsen av förevarande
moment fråga uppstått, huruvida icke de däri upptagna bestämmelserna
lämpligare hade sin plats bland bestämmelserna rörande tullfrihet under
viss kortare tid. Härvid har styrelsen kommit till den uppfattningen, att bestämmelserna
rörande tullfrihet för transportmateriel icke lämpligen böra kvarstå på
sin nuvarande plats. Emellertid synes deras överförande till 7 § 1 mom. i förslaget
icke vara att förorda, särskilt på grund därav, att de erforderliga tillämpnings-
och kontrollföreskrifterna ej torde väl lämpa sig för sammanställande
med motsvarande föreskrifter till bestämmelserna i 7 §. Däremot har styrelsen
funnit bestämmelserna rörande t ra n spo r t m ater i e 1 med fördel kunna tillsammans
med de bestämmelser, som i förslaget förekomma dels i 6 § 3 mom., andra
stycket, angående dragare och fordon m. in., dels ock i 7 § 3 mom. angående
automobil, såsom en särskild paragraf inskjutas närmast före 7 § i förslaget.
Denna nya paragraf skulle sålunda komma att innehålla bestämmelser av
sinsemellan likartad innebörd.

Beträffande de av de sakkunniga föreslagna ändringarna i mom. r) kommer
styrelsen att yttra sig längre fram i sammanhang med förslaget om införande
av en ny paragraf med nyss angivet innehåll.

Styrelsen hemställer alltså,

att bestämmelserna under mom. r) icke måtte upptagas i 5 §.

Mom. t). Detta moment i de sakkunnigas förslag innebär vissa ändringar
av motsvarande § 4 mom. u) i nu gällande tulltaxeförordning, bland annat
genom överförande dit av vissa varuslag, vilka i gällande tulltaxa specifikt
äro nämnda såsom tullfria men i sammanhang med deras upptagande i
mom. t) uteslutits i förslaget till tulltaxa. Emellertid hava hit överförts
även konstnärsarbeten, ehuru dessa därjämte under tulltaxenummer 1103
i förslaget till tulltaxa upptagits såsom tullfria. Enligt vad styrelsen under
hand inhämtat har avsikten härmed varit att beträffande infattade målningar,
vilka inkomma för något av de i mom. t) avsedda ändamål, upphäva
tillämpningen av den enligt anmärkningen under nämnda tulltaxenummer
för detta slag av konstnärsarbeten eljest gällande föreskrift, att de skola
draga den för ramen bestämda tull.

Enär infattade målningar utgöra en obetydlig del av de till den generella
varurubriken konstnärsarbeten hänförliga varuslag, har styrelsen funnit föreskriften
i sagda anmärkning icke böra föranleda upptagande av konstnärsarbeten
i mom. t); däremot synes den åsyftade tullfriheten böra beredas
genom anmärkningens omformulering på sätt längre fram närmare angives.

Enligt förslaget skulle tullfrihet för naturalier och med dessa jämställda
föremål åtnjutas, då föremålen vore avsedda för »offentliga samlingar och
undervisningsanstalter». Styrelsen anser dock, att vad undervisningsanstalter

16 Generaltullstyrelsens utlåtande.

beträffar denna förmån borde beredas alla sådana, utan hänsyn därtill, om
de äro offentliga (officiella) eller icke, men torde det förhållande, att föremålen
verkligen äro avsedda för viss samling eller undervisningsanstalt,
böra vederbörligen styrkas.

Då därjämte ett par formella mindre jämkningar i avfattningen av detta
författningsrum synas lämpliga, får styrelsen hemställa,

att detsamma måtte erhålla följande lydelse:

t) naturalier, etnografiska och kulturhistoriska föremål, anatomiska
modeller, gipsavgjutningar samt avbildningar, därest vederbörligen
styrkes, att föremålen äro avsedda för offentlig samling
eller för undervisningsanstalt; ävensom handskrifter.

Mom. u). Enahanda skäl, som ovan angivits för borttagande ur mom. e)
av ett likalydande såsom kontrollföreskrift ansett villkor för där avsedd
tullfrihet, har ansetts även böra föranleda,

att orden: »samt försåvitt anledning icke finnes antaga, att förnödenheterna
äro avsedda för annat ändamål» utgå ur mom. u).

I mom. v) hava vissa ord och satsdelar ansetts obehövliga för uttryckandet
av den mening, som avses. I anledning härav hemställer styrelsen,

att detta moment måtte erhålla följande lydelse:

v) likkistor med lik; urnor med aska av lik; ävensom kransar
och blommor, avsedda till minnesgärd åt avliden person.

6 §.

I denna paragraf hava sammanförts samtliga de bestämmelser rörande
tullfrihet vid gränstrafik med Norge och Finland, som i nu gällande tulltaxeförordning
finnas meddelade i §<§> 5, 6 och 7, § 8 mom. 4 och § 9
mom. 2.

Mom. 1 motsvarar § 5, som uteslutande gäller trafiken annorledes än med
järnväg från Norge till Sverige över viss del av gränsen. Då de sakkunniga
föreslagit, att ur ingressen till detta moment skulle borttagas det generella
stadgandet, att från rätten till tullfrihet vore undantagna brännvin
och sprit jämte därmed beredda drycker ävensom vin, torde härvid böra
erinras, att enligt de nu gällande bestämmelserna liknande undantag äro
stadgade även för spelkort och arbetad tobak. Syftet med dessa direkt
stadgade undantag torde givetvis hava varit, att man härigenom velat särskilt
framhålla, att tullfrihet för de sålunda undantagna varorna icke finge
beredas genom att låta dem ingå under någon av de två samlingsrubrikerna
»andra varor» med angivet högsta sammanlagda värde av 30 respektive 50
kr. Enär ett vidtagande av den föreslagna åtgärden möjligen skulle kunna
föranleda den uppfattningen, att det ej vidare skulle möta hinder att bereda
tullfrihet i denna gränstrafik för rusdrycker genom deras upptagande under

Generaltullstyrelsens utlåtande.

dessa två samlingsrubriker, har styrelsen funnit sig icke kunna förorda den
ifrågasatta förändringen.

Det har emellertid förefallit styrelsen, som om syftet med ovanberörda
stadganden om undantag från rätten till tullfrihet lämpligare skulle kunna
vinnas genom att i stället angiva undantagen i ovannämnda två samlingsrubriker.
De ifrågavarande stadgandenas borttagande från ingressen till
1 mom. skulle även innefatta avlägsnande av möjligheten till sådana missförstånd
som att de innebure hinder för tillgodonjutande av den allmänna
rätten för resande att mot tullavgifts erläggande för eget bruk införa vissa
mindre kvantiteter rusdrycker ävensom att för eget bruk tullfritt medföra
viss mindre kvantitet färdiga tobaksvaror. Genom undantagens införande
under samlingsrubrikerna utan att därvid — såsom nu är fallet — genom
direkt bestämmelse påbjudes, att tull skall erläggas, bör även med erforderlig
tydlighet framgå, att för de respektive undantagna varuslagen gällande generella
bestämmelser om tullavgift skola tillämpas.

Vid en förändring av bestämmelserna i angivna hänseende torde ordet
»rusdrycker» kunna användas i stället för uttrycket »brännvin och sprit
jämte därmed beredda drycker ävensom vin», enär samtliga dessa varor
innefattas under begreppet »rusdrycker».

Då i sammanhang med dessa ändringar ingressen till 1 mom. torde böra
omformuleras till närmare överensstämmelse med förordningens övriga bestämmelser
om tullfrihet, hemställer styrelsen,

dels att första stycket i 1 mom. måtte erhålla följande lydelse:

1. Tullfrihet åtnjutes för nedan angivna mindre partier av
naturalster eller tillverkningar, då de medföras vid resa, annorledes
än med järnväg, från Norge till Sverige över de delar av
gränsen, som äro belägna norr om tullstationen i Mitandersfors
i Värmland, nämligen:

dels ock att de ovan avsedda två samlingsrubrikerna måtte
formuleras på följande sätt:

andra tullbelagda varor — dock icke spelkort, rusdrycker eller
arbetad tobak — till ett sammanlagt värde av 30 kr.;

andra tullbelagda varor — dock icke spelkort, rusdrycker eller
arbetad tobak — till ett sammanlagt värde av 50 kr.

Mom. 3. Såsom här ovan under 5 § mom. r) anförts, har styrelsen funnit
de i andra stycket av förevarande moment förekommande bestämmelserna
angående dragare och fordon m. m. lämpligen böra tillsammans med bestämmelserna
i nyss åberopade moment angående transportmateriel och i 7 §
3 mom. angående automobil under formen av en särskild ny paragraf inskjutas
närmast före 7 § i förslaget. I anledning härav hemställer styrelsen,
att de i andra stycket av förslaget till 3 mom. förekommande
bestämmelserna icke måtte upptagas i detta moment.

2 — 8408.

Generaltullstyrelsens utlåtande.

Ny §.

Beträffande den paragraf, vilken, enligt vad här ovan anförts, styrelsen
ansett böra inskjutas närmast framför 7 § i förslaget, får styrelsen nu vidare
anföra följande.

Denna paragraf skulle, såsom förut angivits, upptaga de bestämmelser,
vilka i de sakkunnigas förslag förekomma under 5 § mom. r), 6 § 3 mom.,
andra stycket, och 7 § 3 mom.

I förslaget till 5 § mom. r) hava de sakkunniga bland exemplen på transportmateriel
insatt fartyg och båtar. Nya tullstadgan innehåller emellertid
i 148 § bestämmelse, att fartyg, som i trafik ingå till tullområdet, skola
vara fritagna från förtullning, utom i fall då de förvärvas till Sverige från
utlandet. Följaktligen bleve det icke riktigt att låta fartyg — vilken beteckning
enligt terminologien i 8 § tullstadgan omfattar varje transportmedel,
som framföres på eller i vattnet — vara underkastade sådana särskilda
kontrollbestämmelser, som komme att gälla de i mom. r) avsedda
transportmateriel. På grund härav anser styrelsen fartyg och båtar icke
böra omnämnas i detta sammanhang.

Däremot har styrelsen icke något att erinra emot de sakkunnigas förslag,
att genom ett tillägg till bestämmelserna angående transportmateriel tullfrihet
skulle förklaras tillkomma även särskilt inkommande lösa delar,
avsedda till reparation av sådan materiel.

Den nya paragrafen skulle enligt styrelsens mening lämpligen uppdelas
i två moment. 1 mom. skulle under en gemensam ingress, lydande: »tullfrihet
under kortare tid åtnjutes för», i fem med olika littera betecknade
punkter upptaga alla de till paragrafen överförda bestämmelserna med undantag
av dem, som gälla resandes rätt att utan tullavgifts erläggande förfoga
över medförd automobil, vilka skulle upptagas i 2 mom. För de fem olika
punkterna i 1 mom. avsedda föreskrifter angående tiden för tullfrihetens
åtnjutande skulle i slutet av momentet inflyta i ett särskilt stycke. 2 mom.
har givits den lydelse, som § 8 mom. 3 i gällande tulltaxeförordning erhållit
enligt kungl. kungörelse den 11 maj 1928, nr 111.

Med anledning av vad sålunda anförts hemställer styrelsen,

att denna nya paragraf, med lydelse, som framgår av Bilaga 1
till detta utlåtande, måtte såsom 7 § inflyta i tulltaxeförordningen.1

7 §.

1 mom. avser liksom motsvarande moment i nu gällande § 8 tulltaxeförordningen
sådana fall, då tullmyndighet skulle äga medgiva tullfrihet
under viss kortare tid. Bland de ändringar, som de sakkunniga ifrågasatt, är
att märka förslaget, att enligt 1 mom. a) sådan tullfrihet skulle kunna medgivas
för vara, som införts för att komplettera annan, för export avsedd vara.

Härvid bör först och främst erinras därom, att jämlikt § 13 mom. 5 tull -

1 Bilagan är här utesluten.

(hener altullstyrelsens utlåtande. 19

taxeförordningen, sådant detta författningsrum lyder enligt kungl. kungörelse
den 18 .juni 1926, nr 235, tullrestitutionsrätt (industrirestitution) må medgivas,
bland annat, beträffande vara, som införes för användning till reparation
eller komplettering av vara, avsedd att ur riket utföras. Till stöd för
sitt ifrågavarande, för alldeles likartade förhållanden avsedda förslag hava
de sakkunniga åberopat, att begagnande av restitutionsrätt enligt § 13 mom.
5 tulltaxeförordningen vore förknippat med omständliga formaliteter och
därav förorsakad tidsutdräkt, samt att den föreslagna bestämmelsen icke
behövde föranleda ändring av sistnämnda författningsrum, utan att båda
författningsbestämmelserna kunde för olika fall tillämpas jämsides.

Med avseende härå har en av de över förslaget hörda tullmyndigheterna
framhållit, att, då förmånerna enligt de olika författningsrummen i realiteten
vore av samma art, det vore nödvändigt, att, till undvikande av olikformighet
i tillämpningen, gränserna för respektive myndigheters befogenhet
i fråga om dessa förmåners medgivande bleve vederbörligen reglerade.

I detta hänseende förutsätter styrelsen, som icke funnit något att erinra
emot förslaget, att erforderliga direktiv komma att meddelas i blivande
tillämpnings- och kontrollföreskrifter.

Av de i 1 mom. b) upptagna särskilda punkterna synas de två sista lämpligen
böra för vinnande av större klarhet erhålla något ändrad formulering.
Därjämte torde här böra tilläggas en ny punkt, innehållande föreskrift, att
tullfrihet må medgivas även för en vara, vilken införes för att användas
vid avprovning av annan vara, avsedd att utföras. Såsom exempel på ett
fall, där dylik bestämmelse skulle vinna tillämpning, må anföras, att det
upprepade gånger inträffat, att ammunitionsfabrik i Sverige från utländsk
statsmyndighet erhållit beställning å kanonammunition, under villkor att
denna skulle sammansättas så, att den i olika angivna hänseenden lämpade
sig för viss kanontyp, varav ett exemplar blivit hitsänt för provskjutningar.
I dylikt fall har visserligen prejudikat vunnits på tillämpning av sista
punkten i § 8 mom. 1 b) nu gällande tulltaxeförordning, men tydligt är, att
detta författningsrum icke ursprungligen varit avsett för sådan tillämpning.

Nu gällande bestämmelser angående tidsfristen för tullfrihet enligt mom. 1,
vilka oförändrade upptagits i förslaget, äro av följande lydelse: »Tullfrihet
enligt detta moment må icke medgivas för längre tid än ett år, och bör,
där tullfrihet medgives för vara, som skall avprovas och eventuellt återutföras,
eller för emballage, tiden begränsas till högst sex månader.» I ett
anmärkningsmål rörande tidsfristen för tullfri disposition av en vara, som
införts för att avprovas, har styrelsen grundat sitt beslut på uppfattningen,
att härvid det i författningsbestämmelsen använda ordet »bör» vore att
tolka såsom skall. Flera av de över förslaget hörda tullmyndigheterna
hava åberopat detta beslut och hemställt om förtydligande av bestämmelsens
innebörd och vidtagande därjämte av sådan författningsändring, att möjlighet
icke bleve utesluten att för varor, som skulle avprovas, och för emballage

Generaltullstyrelsens utlåtande.

utsträcka sexmånadersfristen med ytterligare sex månader. I praktiken hade
nämligen fall förekommit, då synnerligen vägande skäl kunnat andragas för
en förlängd dispositionstid. Enligt vad styrelsen under hand inhämtat, hava
även vissa handelskamrar i till kommerskollegium inkomna yttranden över
förslaget till tulltaxeförordning uttalat sig för beredande av möjlighet att
vinna utsträckning av den i momentet stadgade sexmånadersfristen.

Enligt styrelsens uppfattning torde en begränsning i angivna fall av
ifrågavarande tidsfrist till sex månader icke böra såsom definitivt stadgande
upptagas i tulltaxeförordningen. I de tillämpnings- och kontrollföreskrifter,
som lära komma att utfärdas till komplettering av denna förordnings bestämmelser,
torde däremot de av tullmyndigheterna uttalade önskemålen
lämpligen kunna tillgodoses.

I sammanhang härmed anser styrelsen sig böra omförmäla, att enligt vad
styrelsen under hand inhämtat Sveriges maskinindustriförening i en av
Sveriges industriförbund till kommerskollegium ingiven skrift återupptagit
en tidigare gjord anhållan om förlängning av tidsfristen för disposition
enligt § 8 mom. 1 b) tulltaxeförordningen av gjutgodsmodeller från ett till
tre år. Om sådan förmån icke ansåges kunna lämnas genom direkt för
fattningsbestämmelse, anhölle föreningen alternativt, att möjligheten till
förlängd tidsfrist måtte på något sätt beredas, eventuellt genom befogenhet
för generaltullstyrelsen att efter prövning av ansökning medgiva sådan.

Denna framställning har icke givit styrelsen anledning till framläggande
av något förslag men har här upptagits för det fall, att densamma skulle
anses böra föranleda närmare utredning, i vad mån från industriens sida
något mera allmänt intresse kunde grunda berättigade anspråk på författningsbestämmelse
i den riktning, det alternativa förslaget åsyftade.

Styrelsen har vidare funnit de på fem olika ställen i 1 mom. förekommande
orden »tullpliktiga», respektive »tullpliktigt» böra såsom obehövliga
utgå. Skulle dessa kvarstå här, kunde med liknande fog ifrågasättas att
på andra ställen i förordningen, vilka omhandla tullfrihet, insätta motsvarande
ord. Slutligen må framhållas, att på två ställen i 1 mom. b)
införts tillägg för tydligt angivande, att såsom en förutsättning för medgivande
av tullfrihet skall gälla, att återutförsel av varan skall vara avsedd.

Med anledning av vad sålunda anförts hemställer styrelsen,

dels att de tre sista punkterna i 1 mom. b) måtte avfattas på
följande sätt:

för att användas vid anordnade tävlingar, idrottsfester eller
under andra liknande förhållanden, vid tillfälliga föreläsningar
eller tillfälliga teater- eller cirkusföreställningar och därefter
återutföras;

för att avprovas och eventuellt återutföras; dock endast då fråga
är antingen om blott enstaka föremål eller om varor, som icke
skäligen kunna antagas vara införda i försäljningsändamål; eller

Gener altull styrelsens utlåtande.

för att användas vid av-provning av vara, avsedd alt utföras;
dels att bestämmelserna om tidsfrist för tullfrihet enligt 1 mom.
måtte erhålla följande lydelse:

Tullfrihet enligt detta moment må icke medgivas för längre tid
än ett år;

dels att 3 mom., som redan föreslagits skola inflyta i en ny
paragraf, icke måtte upptagas i förevarande paragraf, ävensom att
4 mom. i förslaget i sammanhang därmed erhåller numret 3;

dels att denna paragraf med anledning därav, att nämnda nya
paragraf tilldelats ordningsnumret 7, måtte betecknas såsom 8
dels ock att paragrafen i sin helhet med iakttagande av vad
styrelsen förut vidare anfört måtte erhålla lydelse, som framgår
av Bilaga 1 till detta utlåtande.1

8 §.

Beträffande denna paragraf i förslaget får styrelsen hemställa,

att densamma, under iakttagande av styrelsens generella förslag
angående frånskiljande av föreskrifter rörande tillämpning och
kontroll, måtte — med ett par formella jämkningar — upptagas
såsom 9 §.

9 $.

I fråga om nedsättning i den enligt tulltaxan belöpande tullavgiften för
gods, som lidit skada, tillämpas nu, såsom ock av de sakkunnigas motivering
framgår, olika förfaringssätt beträffande, å ena sidan, värdetull underkastade
varor och, å andra sidan, varor, vilka förtullas efter annan grund
Enligt § 3 tulltaxeunderrättelserna skall för det förra slaget av varor, då
de lidit avsevärd skada, till grund för beräkning av tullavgiften läggas
allenast det lägre värde, varan vid förtullningstillfället befinnes äga å förtullningsplatsen;
och är i samma författningsrum angivet, huru detta värde
skall utrönas. Nedsättning i motsvarande fall av tullavgift, som skall utgå
efter annan grund än viss procent å varuvärdet, är däremot enligt § 10 i
nu gällande tulltaxeförordning anknuten till förutsättningarna, att varuägaren
avstår från att själv förfoga över godset, och att detta försäljes å
auktion.

De sakkunniga meddela, att till dem från olika håll framställts krav
därpå, att även beträffande varor, som förtullas annorlunda än efter värde,
tullnedsättning skulle kunna få åtnjutas, utan att därför varuägaren frånhändes
rätten att förfoga över godset. Av anförda skäl hava emellertid de
sakkunniga funnit sig icke kunna göra någon hemställan i denna riktning
utan föreslagit bibehållande av de nu ifrågavarande bestämmelserna i oförändrat
skick.

Enligt vad styrelsen inhämtat hava Stockholms handelskammare och
Skånes handelskammare i sina till kommerskollegium ingivna yttranden

1 Bilagan är här utesluten.

Generaltullstyrelsens utlåtande.

över förslaget till förordning med tulltaxa, under åberopande av de hos de
sakkunniga i nyss angivna hänseende framställda önskemålen, ytterligare
talat för ett tillmötesgående av desamma. I denna riktning har även en
av de i ärendet hörda tullkamrarna uttalat sig.

För egen del har styrelsen funnit tvivelaktigt, huruvida några bärande
skäl kunna anses betinga nu tillämpade olika förfaringssätt i förevarande
hänseende; styrelsen är dock mest benägen för den uppfattningen, att ändring
härutinnan bör vidtagas. Härvid uppställer sig emellertid frågan, huruvida
icke, med hänsyn till vad de sakkunniga anfört angående de hos dem framställda
ändringsyrkandena, genomförande av ett likartat förfaringssätt lämpligare
borde åvägabringas på sådant sätt, att beträffande möjligheten till nedsättning
i tull för värdeförtullade varor bleve påbjudna i huvudsak samma
former, som nu enligt § 10 tulltaxeförordningen gälla varor, förtullade efter
annan grund. En åtgärd i den andra riktningen, som nu senast förordats av
nämnda två handelskamrar, synes för övrigt icke böra vidtagas, därest icke
dess möjlighet och lämplighet skulle framgå av en mera ingående utredning,
i vilken jämväl representanter för industrien lämnats tillfälle att yttra sig.

På grund av det anförda har styrelsen ansett sig höra framlägga förslag
till författningsändring i syfte att bestämmelser om nedsättning i tull för
skadad vara, till sina grunddrag liknande dem, som nu finnas meddelade i
§ 10 tulltaxeförordningen, skulle komma att gälla även värdeförtullade varor.
Vid den omarbetning av de sakkunnigas förslag till 9 §, som i anledning
härav blivit verkställd, hava, förutom vissa formella jämkningar däri, vidtagits
två sakliga ändringar. Den ena är, att någon tidsfrist för anmälande
av önskan att komma i åtnjutande av tullnedsättning ej ansetts behöva här
angivas. De i nya tullstadgan införda ändrade bestämmelserna rörande avlämnande
av varuanmälan för tullklarering av gods (120 §) och anståndstid
för betalning av tull (157 §) torde nämligen innefatta sådan tidsbegränsning,
som i förevarande hänseende kan anses erforderlig. Detta innebär i förhållande
till nu gällande bestämmelse förlängning av tidsfristen. Den andra
ändringen är den, att det icke ansetts nödvändigt vidtaga den tidskrävande
proceduren med det skadade godsets värdering i andra fall, än då vederbörande
tullanstalt funnit sig hava skälig anledning förmoda, att försäljningsbeloppet
för varan mera väsentligt understiger dess värde i skadat skick.

I anledning härav hemställer styrelsen,

att ifrågavarande paragraf måtte avfattas i enlighet med styrelsens
ändringsförslag, vilket upptagits såsom 10 § i det förut
omförmälda, såsom Bilaga 1 vid detta utlåtande fogade förslag
till ny tulltaxeförordning.1

Den ståndpunkt styrelsen sålunda intagit med avseende å förslaget till
9 § har, såsom tidigare anförts, föranlett styrelsen att hemställa om vissa
ändringar även i 4 § av de sakkunnigas förslag.

Bilagan är här utesluten.

Generaltullstyrelsens utlåtande.

övergångsbestämmelse.

Såsom förut blivit anfört skulle, därest i enlighet med de sakkunnigas
förslag §§, 11—14 av nu gällande tulltaxeförordning icke komme att inflyta
i den nya tulltaxeförordningen, i övergångsstadgande meddelas, att bestämmelserna
i nämnda paragrafer tills vidare, intill dess annorlunda förordnades,
skulle äga gällande kraft.

Då i detta syfte ett tillägg torde böra göras till den av de sakkunniga
föreslagna föreskriften angående den nya förordningens ikraftträdande m. m.,
vilken föreskrift även i visst annat avseende synes böra kompletteras, får
styrelsen hemställa,

att denna föreskrift måtte erhålla följande lydelse:

Denna förordning träder i kraft den ...................................., från

och med vilken dag bestämmelserna i §§ 1—10 av förordningen
den 9 juni 1911 (nr 80) med tulltaxa för inkommande varor jämte
till förordningen hörande tulltaxa, taratariff och tulltaxeunderrättelser
skola upphöra att gälla; skolande bestämmelserna i
§§ 11—14 av sistnämnda förordning fortfarande äga tillämpning,
intill dess annorlunda varder bestämt.

Tulltaxan.

Gällande tulltaxa trädde i kraft den 1 december 1911 och har sålunda nu
varit i tillämpning under en tidrymd av mer än 16 år. Under denna tid
hava väsentligt ändrade förhållanden inträtt på olika områden, och det
synes därför endast vara helt naturligt att 1911 års tulltaxa ej längre kan
motsvara de fordringar, som man torde hava rätt att ställa på en modern
taxa. Behovet av en efter de ändrade förhållandena anpassad tulltariff har
även gjort sig allmänt gällande i främmande länder, och åtskilliga utländska
tulltaxor hava ock under de senare åren underkastats en mer eller mindre
fullständig revision.

Vad särskilt beträffar de tekniska brister, som vidlåda vår tulltaxa, tilllåter
sig styrelsen framhålla, att dessa numera göra sig gällande på ett
sådant sätt, att en revision av taxan för avhjälpande av dessa brister verkligen
kan sägas vara av ett starkt behov påkallad.

Det förslag till ny tulltaxa, som de sakkunniga framlagt, innebär enligt
styrelsens förmenande i väsentliga delar avsevärda tekniska förbättringar.
De ändringar med avseende å indelning och uppställning samt de förenklingar
i avfattningen av rubrikerna, som vidtagits, hava obestridligen medfört
betydligt större klarhet och överskådlighet, än den nuvarande taxan
företer. Härtill har även i ej ringa mån bidragit att de anmärkningar,
som innefatta emballagebestämmelserna, uteslutits ur taxan och ersatts med
generella föreskrifter i tulltaxeförordningen jämte bokstavsbeteckningar vid

Generaltullstyrelsens utlåtande.

de olika numren i taxan, vilken ändring redan i det föregående berörts.
Vad själva uppställningen och taxans formella gestaltning i övrigt beträffar
torde styrelsen få tillfälle att närmare uttala sig därom i samband med
avlämnandet av förslag till statistisk varuförteckning, som nu är under
utarbetande.

De tullsatser i den nuvarande taxan, som grunda sig på vikten, äro angivna,
en del med 1 kg och en del med 100 kg såsom viktenhet. Denna
bristande enhetlighet har åtskilliga gånger givit anledning till misstag, och
det vore därför otvivelaktigt av värde, att en och samma beräkningsgrund
bleve fastställd. Man har i sådant fall uppenbarligen att välja endast mellan
1 kg och 100 kg. De sakkunniga hava föredragit den senare kvantiteten
bland annat därför, att formell överensstämmelse i nu ifrågavarande avseende
därigenom skulle vinnas med ett flertal utländska moderna tulltariffer.
Några tullanstalter hava anfört betänkligheter mot vidtagandet av
en ändring i den av de sakkunniga angivna riktningen och framhållit, att
en dylik ändring enligt deras förmenande skulle komma att medföra vissa
svårigheter med avseende å debiteringen. I likhet med de sakkunniga vågar
styrelsen emellertid hysa förhoppning om att de svårigheter i berörda avseende,
som kunna uppstå, komma att göra sig gällande endast under den
första tiden, innan erforderlig övning vunnits i debiteringen med de efter
en viktenhet av 100 kg angivna tullsatserna, och har styrelsen sålunda för
egen del icke någon invändning att göra mot de sakkunnigas förslag att
upptaga 100 kg såsom kvantitetsenhet för samtliga vikttullsatser i taxan.

I detta sammanhang må nämnas att förslaget att vissa under avdelning
V E upptagna kläder och andra sömnadsarbeten (nr 431, 433—435, 441—
442 och 444—446), som nu äro belagda med en fast tull per kg, skulle
draga tull såsom den spånadsvara, av vilken de framställts, med vissa
procentuella tillägg, givit anledning till uttalanden av några tullanstalter,
vari framhållits att en ändring i enlighet med förslaget skulle komma att
göra tulltaxeringen mera komplicerad, än den nu är, och under alla förhållanden
medföra ökat arbete vid debiteringen. Vad sålunda framhållits
måste uppenbarligen anses äga ett visst berättigande, och det hade ur tullteknisk
synpunkt i varje fall varit önskvärt, att de procentuella tilläggen
kunnat angivas i mera jämna tal, än som upptagits i förslaget. Å andra
sidan torde det vara obestridligt, att den av de sakkunniga föreslagna beräkningsgrunden
för tullen å ifrågavarande kläder och andra sömnadsarbeten
i stort sett skulle komma att leda till en mera rättvis beskattning,
än som nu kan vinnas. Med hänsyn härtill och då de tulltekniska synpunkterna
i denna fråga icke torde kunna tillmätas avgörande betydelse,
har styrelsen här icke velat ifrågasätta någon ändring i förslaget.

I samband med vidtagandet av vissa smärre ändringar i den nuvarande
taxan, som tidigare befunnits erforderliga, har den meningen understundom
gjorts gällande, att sådana rubriker, som innefatta ej särskilt nämnda varor
inom en viss grupp, alltid böra infogas i taxan efter de rubriker, som upp -

Qeneraltullstyrclsens uttalande.

Inga de särskilt specificerade artiklarna inom samma grupp. Vid uppgörandet
av det föreliggande förslaget hava de sakkunniga i vissa punkter avvikit
frän denna regel. Det är emellertid att märka, att även gällande
taxa innehåller åtskilliga undantag härutinnan, och så är ock i större eller
mindre grad fallet med utländska tulltariffer. I betraktande härav och dä
det uppenbarligen måste vara förenat med mycket stora tekniska svårigheter
att konsekvent genomföra angivna princip vad beträffar tulltaxan i
dess helhet, torde några berättigade anmärkningar i nu berörda hänseende
knappast kunna göras mot det föreliggande förslaget.

Vid utarbetandet av förslaget hava de sakkunniga vidtagit ändringar i
några rubriker, som beröras av Sveriges handelsavtal med främmande makter.
En av dessa ändringar innebär en skärpning av gällande bestämmelser.
Vägg- och studsarur i foder av glas eller silver, som nu falla under rubrik
1292 och draga en tull av 1 kr. för kg, hava nämligen i förslaget upptagits
jämte dylika ur med foder av alabaster eller annan sten etc. under
nummer 898, med en tull av 250 kr. för 100 kg. Andra här avsedda ändringar
skulle komma att medföra tullsänkning för vissa artiklar. Sålunda
innebära bestämmelserna i förslagets nummer 137 och följande samt nummer
163 och följande vissa tullindringar för pälsverk och arbeten därav, som
höra under rubrik 222 a och följande i gällande tulltaxa. Enahanda är
förhållandet beträffande förslagets nummer 381 (skrivmaskinsband av silke),
nummer 821 (särskilt inkommande delar och tillbehör till vissa tryckpressar
m. m.), nummer 1006 (vissa esterhaltiga lösningsmedel för lacker) och nummer
881 (fotografikameror med en styckevikt av 3—5 kg), jämförda med
den nuvarande taxans rubriker 362 1/i, 1018, 1226 ’/* och 1262 respektive.
Samtliga de rubriker, som här ovan omnämnts, beröras av handelsavtalet
den 14 maj 1926 med Tyska riket.

Ehuru visserligen de i nyssnämnda punkter företagna ändringarna även
ur traktatsynpunkt torde vara av ringa betydelse, har styrelsen ansett sig
böra i förevarande sammanhang fästa uppmärksamheten vid desamma.

Beträffande taxeförslagets ekonomiska innebörd hava de sakkunniga i den
allmänna motiveringen (sidan 199) anfört, att de ändringar i gällande taxa,
som av tulltekniska och andra skäl föreslagits, i vissa fall vore av den beskaffenhet,
att de kunde förväntas medföra viss ökning eller minskning av
tulluppbörden för vederbörande varuslag, men att det måste möta stora
svårigheter att, särskilt beträffande varuslag, i fråga om vilka i handelsstatistiken
uppgift saknas angående införselns omfattning, med någon säkerhet
bedöma storleken av denna ökning respektive minskning. Styrelsen har
ej heller kunnat verkställa någon mera tillförlitlig beräkning angående de
konsekvenser i statsfinansiellt avseende, som ett antagande av förslaget skulle
medföra. Emellertid anser sig styrelsen våga uttala den uppfattningen att
man i varje fall icke torde hava att befara, att någon avsevärd minskning
i tullinkomsterna därigenom skulle uppkomma.

Åtskilliga bestämmelser i den nuvarande tulltaxan hava uteslutits i för -

26 Generaltullstyrelsens utlåtande.

slaget, enär de sakkunniga ansett dem vara av mindre väsentlig betydelse
och därför lämpligen kunna intagas i den varuförteckning, som det ankommer
pa styrelsen att utfärda. Med hänsyn härtill och då det under alla
förhallanden, därest gällande tulltaxa bleve ersatt med en ny sådan i huvudsaklig
överensstämmelse med de sakkunnigas förslag, lärer bliva nödvändigt
att omarbeta den varuförteckning, som nu är i bruk, synes det vara av stor
vikt, att åtgärder för en dylik omarbetning av varuförteckningen bliva vidtagna
i så god tid, att arbetet därmed kan hinna färdigställas, innan den
nya taxan träder i tillämpning.

Styrelsen övergår härefter till en detalj granskning av taxeförslaget, företrädesvis
ur tullteknisk synpunkt.

I. Levande djur samt närings- och njutningsmedel m. m.

A. Levande djur samt matvaror av animaliskt ursprung.

Fiskrom, saltad eller på annat sätt beredd:

Nr 15 torskrom i tunnor.

Ovanstående nummer avser att motsvara rubrik 143 i gällande taxa.
Det i nämnda rubrik förekommande tillägget »saltad men utan vidare bearbetning»
har dock uteslutits i förslaget. Härjämte är att märka, att
nummer 15 inordnats under en överrubrik, som upptager »fiskrom, saltad
eller på annat sätt beredd». De ändringar, som sålunda vidtagits, torde
kunna medföra följder, som icke varit avsedda. Därest färdigberedd torskrom
infördes i tunnor och sedan ompackades å mindre, för detaljhandeln
lämpade kärl, skulle varan enligt förslaget bliva helt fri från tull. Avsikten
torde emellertid hava varit, att en tull av 50 kr. för 100 kg alltid
skulle utgå för torskrom i färdigberett skick — med tillämpning av antingen
nummer 17 eller nummer 115 —- och att ifrågavarande rubrik jämväl enligt
förslaget skulle innefatta endast sådan torskrom, som införes såsom råvara
för beredning här i landet, huvudsakligen vid konservfabrikerna. Med
hänsyn härtill anser sig styrelsen böra föreslå, att orden enbart saltad eller
rökt infogas i nummer 15, som då skulle erhålla följande lydelse:

Fiskrom, saltad eller på annat sätt beredd:
torskrom, enbart saltad eller rökt, i tunnor.

B. Spannmål, potatis, frö, kreatursfoder m. m.

Potatis:

rå:

Nr 36 av det löpande årets skörd och inkommande under tiden 1

januari—30 juni.

Generaltullstyrelsens utlåtande.

Enligt förslaget skulle den tull av 2 kr. 50 öre för 100 kg, som nu utgår
för potatis av det löpande årets skörd under tiden 15 februari—30
.juni, träda i tillämpning redan från och med den 1 januari. Styrelsen har
för sin del icke någon erinran att göra mot vidtagandet av en dylik ändring
beträffande tidpunkten för tullens ikraftträdande, men torde uttrycket »av
det löpande årets skörd» då icke lämpligen böra bibehållas i rubriken.
I fråga om den färska potatis, som inkommer under de första dagarna av
januari månad, skulle det nämligen komma att ställa sig svårt för tullmyndigheterna
att avgöra, huruvida varan blivit skördad under det löpande
året eller redan i december månad näst föregående år. På grund härav och då
avsikten med den ändring, som av de sakkunniga ifrågasatts, uppenbarligen
varit den, att all färsk potatis, som införes under den första hälften av
året, skall bliva tullbelagd, synes nummer 36 böra erhålla följande lydelse:

Potatis:
rå:

ny skördad (färsk) och inkommande under tiden 1 januari—
30 juni.

C. Frukter, bär, grönsaker, blommor och levande växter m. m.

Frukter och bär:

Nr 63 icke ätbara, andra än till prydnad användbara.

Icke ätbara frukter och bär av sådan beskaffenhet, att de äro användbara
till prydnad, finnas icke särskilt upptagna i gällande taxa och hava
ej heller blivit omnämnda i förslaget. Ifrågavarande produkter skulle sålunda
alltjämt komma att tulltaxeras, om de undergått någon bearbetning,
såsom varor, som icke kunna hänföras under någon av de i tulltaxan upptagna
bestämmelser, mer eller mindre arbetade (nr 1106), med tull av 15
procent av värdet, och eljest såsom råämnen (nr 1105), med tullfrihet. Frånvaron
av uttryckliga bestämmelser i taxan angående huru till prydnad användbara
frukter och bär skola tulltaxeras har emellertid i många fall
givit anledning till tveksamhet och måste enligt styrelsens förmenande
under alla förhållanden anses utgöra en brist i synnerhet som blommor,
kvistar och blad, användbara till prydnad, äro särskilt nämnda. Nummer
63 har även, i likhet med motsvarande rubrik i nu gällande taxa, erhållit
en avfattning, som är ägnad att ingiva den föreställningen, att till prydnad
användbara frukter och bär finnas upptagna under annat nummer.

För avhjälpande av berörda brist synes det icke vara behövligt att införa
någon ny rubrik i taxan för sistnämnda varuslag, utan torde den erforderliga
ändringen enklast kunna ske på det sätt, att nummer 63 uteslötes och
alla icke ätbara naturliga frukter och här upptoges tillsammans med naturliga
kvistar och blad i överrubriken till nummer 81—82. Detta skulle
visserligen medföra en ändring i beskattningen, i det att de till prydnad
användbara frukterna och bären då bleve belagda med en enhetlig tull av

28 Generaltullstyrelsens utlåtande.

50 kr. för 100 kg, men någon berättigad invändning mot att sistnämnda
artiklar i beskattningshänseende jämställas med naturliga, till prydnad användbara
kvistar och blad torde näppeligen kunna göras, då ju prydnadskvistar
ofta äro försedda med påsittande frukter.

Frukter och bär, icke ätbara, andra än till prydnad användbara, skulle efter
ändringen komma att falla under nummer 82 och sålunda fortfarande bliva
fria från tull.

Under förutsättning att styrelsens förslag till ändring i denna punkt
vinner beaktande, bör uttrycket »ätbara» uppflyttas i överrubriken till
nummer 51—62.

Styrelsen får sålunda föreslå,

att nummer 63 uteslutes ur förslaget,

att uttrycket »ätbara» uppflyttas i överrubriken till nummer 51—62,
samt

att överrubriken till nummer 81—82 erhåller följande lydelse:

Kvistar och blad, naturliga; ävensom frukter och här, naturliga,
icke ätbara, samt gräs.

Rötter, ätbara, ej särskilt nämnda:

Nr 72 av det löpande årets skörd och inkommande under tiden 1
januari—30 juni; ävensom pepparrot samt skurna och torkade
rötter.

Det i ovanstående nummer infogade uttrycket »av det löpande årets
skörd» skulle vid tillämpningen kunna leda till svårigheter av samma
natur som enahanda uttryck i nummer 36, varför styrelsen, i anslutning
till vad förut anförts under sistnämnda nummer, tillåter sig föreslå, att
nummer 72 erhåller följande lydelse:

Rötter, ätbara, ej särskilt nämnda:
ny skördade (färska) och inkommande under tiden 1 januari—
30 juni; ävensom pepparrot samt skurna och torkade rötter.

Nr 81—82 Kvistar och blad, naturliga, samt gräs.

Av skäl och på sätt som angivits under nummer 63 torde frukter och bär,
naturliga, icke ätbara, böra upptagas i överrubriken till nummer 81—82.

Nr 113—115 Konserver av djurs kött och andra djurdelar eller av frukter,
bär, grönsaker, svampar och rötter.

Med uttrycket »grönsaker» i ovanstående rubrik torde avses samma vegetabiliska
produkter, som i överrubriken till nummer 64—70 betecknats
»köksväxter». Vid sådant förhållande synes den senare beteckningen lämp -

Generaltullstyrelsens utlåtande.

ligen böra användas jämväl i nu ifrågavarande rubrik, som dä skulle
komma att lyda på fiiljande sätt:

Konserver av djurs kött och andra djurdelar eller av frukter,
bär, köksväxter, svampar och rötter.

Kr 131 Tobak och tobaksvaror.

Vissa tullanstalter hava framhållit, att då fråga är om mindre sändningar
tobaksvaror, som utgöra gåvor från i utlandet bosatta personer, eller
prover, vilka inkomma till handelsresande, varornas licensbehandling ofta
förorsakar mottagaren stort besvär och tidsförlust, som åstadkomma missnöje.
Med hänsyn härtill har ifrågasatts, huruvida icke dylika sändningar
kunde befrias från licensbehandlingen och i stället tulltaxeras enligt de bestämmelser,
som gälla för av resande medförda och för eget bruk avsedda
tobaksvaror. En dylik anordning förutsätter emellertid ändring i gällande
tobaksskattebestämmelser och vid den förberedande undersökning i detta syfte,
som styrelsen låtit verkställa, hava vissa omständigheter framkommit, som
tala häremot. Styrelsen har därför ansett sig icke böra upptaga frågan till
närmare behandling i detta sammanhang.

II. Hudar, skinn, tagel, ben, horn m. m. samt arbeten därav.

Nr 137—143 och 163—172 Pälsverk och arbeten därav.

I nummer 138, 142 och 164 samt i överrubriken till nummer 169—170
hava efter uttrycket »äkta säl» inom parentes infogats orden »amerikanskt
sjölejon». Mot den sålunda lämnade förklaringen angående vad som skall
förstås med uttrycket »äkta säl» torde emellertid vissa berättigade invändningar
kunna göras. I allmänna handeln lärer nämligen även sjöbjörnen
betecknas såsom äkta säl, och sistnämnda art tillhör också samma familj
inom säldjuren som sjölejonet. Att märka är vidare att sjöbjörnens skinn
anses vara minst lika värdefullt som sjölejonets. I betraktande härav synes
förklaringen huru uttrycket »äkta säl» skall tolkas böra utgå ur förslaget
och ersättas med en anvisning i varuförteckningen.

Till import hava förekommit hopsydda oberedda pälsverk, avsedda att
användas såsom mattor eller besättning å klädespersedlar. För dylika arbeten
av pälsverk saknar förslaget, liksom den nuvarande taxan, lämplig
rubrik. Något nytt nummer synes emellertid här icke behöva infogas i
taxan, utan torde ifrågavarande arbeten, i den mån de förekomma till införsel,
lämpligen kunna hänföras till samma nummer som motsvarande
arbeten av beredda pälsverk. Den härför erforderliga utvidgningen av nummer
163—165 synes enklast kunna ske på det sätt, att uttrycket »beredda»
i överrubriken till dessa nummer uteslutes. Härigenom bleve ordet »lösa» i
överrubriken till nummer 140—143 överflödigt, varför det ävenledes skulle
kunna utgå.

30 Generaltullstyrelsens utlåtande.

Styrelsen får alltså föreslå,

dels att tillägget »amerikanskt sjölejon» uteslutes ur nummer
138, 142 och 164 samt ur överrubriken till nummer 169—170,
dels ock att uttrycken »lösa» och »beredda» uteslutas, det förra
ur överrubriken till nummer 140-143 och det senare ur överrubriken
till nummer 163—165.

Nr 159, 160 och 162 Handskar.

Handskar återfinnas i förslaget under tre olika nummer, nämligen under
nummer 159 (grövre arbetshandskar), nummer 160 (handskar, ej särskilt
nämnda) och nummer 162 (fäkt- och boxhandskar). För vinnande av större
överskådlighet i uppställningen får styrelsen föreslå, att nämnda varor inordnas
under en gemensam överrubrik, och torde grövre arbetshandskar samt
fäkt- och boxhandskar, som äro jämförelsevis obetydliga importvaror, härvid
lämpligen kunna sammanföras under ett nummer. Tullsatsen vid detta
nummer synes böra upptagas till 150 kr., enär grövre arbetshandskar torde
utgöra den större importartikeln och enligt nu gällande praxis tulltaxeras
såsom klädespersedlar, av skinn, ej till annan rubrik hänförliga, rubrik 220,
med tull av 1 kr. 50 öre för kg. Styrelsen får sålunda föreslå, att handskar
upptagas efter nummer 159 på följande sätt:

Arbeten av läder och skinn:
handskar:

grövre arbetshandskar; ävensom, oavsett materialet,
fäkt- och boxhandskar........................................ N 150: —

andra slag ........................................................................ N 600:_

Under förutsättning att detta förslag vinner godkännande, böra vissa ändringar
vidtagas i nummer 159 och 162, varigenom dessa skulle komma att
erhålla följande lydelser:

Arbeten av läder och skinn:

Nr 159 klädespersedlar, ej till annat nummer hänförliga

Nr 162 andra arbeten, ej särskilt nämnda, härunder inbegripna, oavsett
materialets beskaffenhet, sadelmakararbeten och rakstriglar. III.

III. Trävaror och växtämnen in. m. samt arbeten därav.

Nr 180 Trävaror, oarbetade eller endast bilade eller sågade; syllar, master,
bogspröt, spiror, pumpstockar och årämnen; lådämnen, ej särskilt
nämnda, och stav, endast sågade; tunnband; käppämnen och
paraplyskaftämnen, även böjda, ämnen till valsar för spinnerimaskiner,
gevärstocksämnen och tändsticksämnen av asp; ävensom
tangentskivor.

Generaltullstyrelsens utlåtande.

Med tillämpning av gällande bestämmelser skola alla ämnen av trä till
valsar för maskiner, som användas inom textilindustrien, hänföras till rubrik
245 och sålunda beläggas med en tull av 20 öre för kg. Vid utarbetandet
av förslaget har vidtagits den ändringen häri, att ämnen till valsar
för spinnerimaskiner överflyttats till rubriken för oarbetade trävaror m. m.,
nummer 180, med tullfrihet. Då emellertid de olika valsämnena äro av
sinsemellan likartad beskaffenhet och det därför torde komma att ställa sig
svårt för tullmyndigheterna att i förekommande fall med säkerhet avgöra,
för vilket ändamål dylika ämnen äro avsedda, samt dessutom de sakliga
skäl, som tala för borttagandet av tullen å ämnen till valsar för spinnerimaskiner,
i stort sett även torde kunna åberopas för medgivandet av tullfrihet
för övriga till rubrik 245 nu hänförliga valsämnen, anser sig styrelsen
böra föreslå, att nummer 180 erhåller följande avfattning:

Trävaror, oarbetade eller endast bilade eller sågade; syllar, master,
bogspröt, spiror, pumpstockar och årämnen; lådämnen, ej särskilt
nämnda, och stav, endast sågade; tunnband; käppämnen och
paraplyskaftämnen, även böjda, ämnen till valsar för maskiner,
avsedda för textilindustrien, gevärstocksämnen och tändsticksämnen
av asp; ävensom tangentskivor.

IV. Papper och arbeten därav samt tryckalster m. in.

A. Pappersmassa, papp och papper.

Anmärkning till nummer 210.

Hit hänföres endast sådant svagt limmat, oglättat eller svagt
glättat (maskinglättat) papper med en vikt, ej överstigande 55
gr per kvm och en slipmassehalt, ej understigande 60 procent
av det i papperet ingående fibermaterialet, som i skriftlig, på
tro och heder avgiven försäkran förklaras vara avsett till
tryckning av tidningar.

Ur den vid rubrik 308 i gällande taxa fogade anmärkningen med närmare
bestämmelser angående beskaffenheten av det papper, som i tullhänseende
skall anses utgöra tidningspapper, hava de sakkunniga uteslutit ordet
»vitt». Nummer 210 skulle följaktligen komma att innefatta icke blott vitt
papper utan även papper av annan än vit färg, allt dock under förutsättning
att det uppfyllde de i anmärkningen upptagna villkoren. Det är möjligt,
att en sådan utvidgning av rubriken för tidningspapper sakligt sett skulle
kunna anses motiverad. Den metod, som nu tillämpas för undersökning av
papperets slipmassehalt, är emellertid användbar endast för vitt papper, och
någon annan för tullmyndigheterna lämpad undersökningsmetod torde icke
kunna tillgripas. Av tekniska skäl synes alltså anmärkningen till nummer

Generaltullstyrelsens utlåtande.

210 böra, i likhet med anmärkningen till rubrik 308, begränsas till att avse
endast vitt papper, och får styrelsen i överensstämmelse härmed föreslå, att
ifrågavarande anmärkning erhåller följande avfattning:

Anm. Hit hänföres endast sådant vitt, svagt limmat, oglättat eller
svagt glättat (maskinglättat) papper med en vikt, ej överstigande
55 gr per kvm och en slipmassehalt, ej understigande 60 procent
av det i papperet ingående fibermaterialet, som i skriftlig, på tro
och heder avgiven försäkran förklaras vara avsett till tryckning
av tidningar.

B. Arbeten av pappersmassa, papp och papper.

Nr 220 Bobiner, spolpipor och verktygsskaft, jacquardkort med eller utan
hål, även sammanhäftade, rör av papper, ej till annat nummer
hänförliga, samt klistrad wellpapp eller wellpapper.

Rör av papp hava hitintills tulltaxerats enligt rubrik 330 såsom rör av
papper, ej till annan rubrik hänförliga. Då några sakliga invändningar
icke torde vara att göra mot den praxis för taxeringen, som sålunda utbildats,
och arbeten av papp och papper i övrigt blivit likställda i förslagets
avdelning IV B, synas rör av papp lämpligen böra omnämnas i nummer
220. Ifrågavarande nummer skulle då komma att erhålla följande lydelse:

Bobiner, spolpipor och verktygsskaft, jacquardkort med eller utan
hål, även sammanhäftade, rör av papp eller papper, ej till annat
nummer hänförliga, samt klistrad wellpapp eller wellpapper.

Nr 225 Spelkort; ävensom målade eller tryckta ark, avsedda att sönderskäras
till spelkort.

Anm. Vid införsel av spelkort skall dessutom erläggas stämpelavgift
enligt vad därom är särskilt stadgat.

Tillämpningen av gällande bestämmelser angående stämpelavgift för spelkort
innefattar en besvärlig och tidsödande procedur, som särskilt då det
gäller av resande medförda eller såsom gåvor inkomna spelkort är ägnad att
åstadkomma förklarligt missnöje hos trafikanten. Det synes därför kunna
tagas under övervägande, huruvida icke, då det gäller dylika sändningar,
stämpelavgiften skulle kunna ersättas med en tilläggstull. För ändamålet
kräves en ändring av kungl. kungörelsen den 13 juni 1919 (nr 291). Styrelsen
har icke funnit anledning nu framlägga något förslag till sådan författningsändring,
men har trott sig böra i detta sammanhang fästa uppmärksamheten
å frågan.

G ener altull styrelsens utlåtande. 33

Nr 226—228 Arbeten, ej särskilt nämnda, av papp, papper eller pappersmassa.

De sakkunniga hava ansett, att den vid rubrik 315 i gällande taxa fogade
anmärkningen rörande tulltaxeringen av vulkanfiber i rör eller stänger borde
kunna utgå, enär dessa arbeten även utan särskilt stadgande skulle bliva
hänförliga till ej särskilt nämnda arbeten av papp etc. Att märka är emellertid
att vulkanfiber i plattor upptagits i nummer 207 under rubriken papp.
Vid sådant förhållande torde tveksamhet kunna uppstå, huruvida icke rör
av vulkanfiber borde tulltaxeras enligt nummer 220. Detta nummer innefattar
rör av papper och enligt gällande praxis tulltaxeras rör av papp såsom
dylika arbeten av papper. Härtill kommer slutligen att styrelsen under
nummer 220 föreslagit, att rör av papp skulle bliva omnämnda i detta
nummer. Med hänsyn till anförda omständigheter torde det få anses lämpligt,
att i förslaget uttryckligen angåves, huru rör av vulkanfiber skola
tulltaxeras, och synes detta enklast kunna ske på det sätt, att i överrubriken
till nummer 226—228 tillfogades orden vulkanfiber i rör härunder inbegripna,
varigenom nämnda överrubrik skulle erhålla följande lydelse:

Arbeten, ej särskilt nämnda, av papp, papper eller pappersmassa,
vulkanfiber i rör härunder inbegripna. V.

V. Spånadsämnen samt arbeten därav.

B. Garn, tråd, tågvirke och linor.

S. k. sniljgarn.

S. k. sniljgarn har i förslaget blivit särskilt omnämnt endast i nummer
251 under rubriken garn av ull. Emellertid förekommer till införsel sniljgarn
även av annat spånadsämne, såsom bomull eller kapok, och det synes
då vara lämpligt, att artikeln i fråga upptoges jämväl i nummer 269 och 285.
Visserligen tulltaxeras varan för närvarande, i det fall att den består av
annat spånadsämne än ull, icke såsom garn utan såsom band, enär varan
framställes genom sönderklippning av vävnad, men då s. k. sniljgarn plägar
användas huvudsakligen såsom inslag i mattor eller andra vävnader, torde
tulltaxeringen såsom garn under alla förhållanden få anses vara den mest
naturliga. Det stöd för varans attestering såsom band, som finnes i gällande
bestämmelser, skulle även komma att bortfalla, därest de nuvarande föreskrifterna
för tulltaxeringen av vävnadsremsor, såsom av de sakkunniga
ifrågasatts, uteslötes ur taxan, och det bleve uppenbarligen icke möjligt att
beträffande förenämnda artikel tillämpa de för tulltaxering av vävnader
gällande bestämmelserna.

På grund härav får styrelsen föreslå, att s. k. sniljgarn infogas i nummer
269 och 285, vilka nummer då skulle komma att lyda på följande sätt:

3 — 8408.

Generaltullstyrelsens utlåtande.

Garn:

av bomull, utan inblandning av annat spånadsämne:

flertrådigt, mer än en gång tvinnat; ävensom effekt- eller
fantasigarn:

Nr 269 blekt, färgat eller tryckt; ävensom s. k. sniljgarn

helt eller delvis av lin, hampa, ramie och andra vegetabiliska
spånadsämnen, ej särskilt nämnt, utan inblandning av silke
eller ull:

två- eller flertrådigt (N), härunder inbegripen tråd (T):

Nr 285 blekt, färgat eller tryckt; ävensom s. k. sniljgarn.

C. Vävnader och filt.

Vävnader och stampad filt, vattentäta genom beläggning eller
impregnering med massa eller innehållande kautschuk; ävensom
sammanklistrade, fernissade eller lackerade vävnader, vaxduk
härunder inbegripen:

Nr 301 tydligen avsedda för tekniskt bruk eller för användning inom

skofabrikationen eller för tillverkning av säckar.

Såsom i motiveringen under nummer 301—304 framhållits bliva vissa
med kautschuk impregnerade vävnader, som införas för användning inom
skofabrikationen, med tillämpning av gällande bestämmelser underkastade
en tull, som icke står i rimligt förhållande vare sig till varuvärdet eller
till den tull, som utgår för vävnaderna, då de importeras i oimpregnerat
skick. För vinnande av rättelse häri har till rubrik 543 (nummer 301 i förslaget)
fogats ett tillägg, varigenom berörda vävnader skulle komma att
bliva jämställda med likartade, för tekniskt bruk i egentlig mening avsedda
spånadsvaror och sålunda belagda med en tull av endast 25 kr. för 100 kg.
Emellertid har i nummer 301 icke gjorts något undantag för varor, innehållande
silke. Följaktligen skulle exempelvis siden och bomullsvävnad,
sammanklistrade medelst kautschuk, ävensom andra dylika sammanklistrade
eller med kautschuk impregnerade vävnader, innehållande silke och avsedda
att användas inom skofabrikationen, komma att falla under nummer 301.
Sistnämnda varor betinga emellertid ett jämförelsevis högt pris och lära
också komma till användning företrädesvis i mera dyrbara skodon, varför
en tull av 25 kr. för 100 kg i detta fall torde få anses alltför låg. Av
motiveringen framgår även att den av de sakkunniga här föreslagna
ändringen vore avsedd att gälla endast vissa vävnader av enklare beskaffenhet,
som nu falla under rubrik 545. De spånadsvaror, som för närvarande
äro hänförliga till rubrik 544 — d. v. s. »andra slag, innehållande silke» —
torde sålunda även i fortsättningen böra draga en tull av 4 kr. för kg.
Till jämförelse må framhållas att för tekniskt bruk avsedda vävnader, inne -

Generaltullstyrelsens utlåtande. 35

hållande silke, draga en tull av 6 kr. för kg. Ändring häri har dock på
förslag av Kungl. Maj:t beslutits av innevarande års riksdag beträffande drivoch
transportremmar, för vilka tullen blivit nedsatt till 1 kr. 75 öre för kg.

På grund härav anser styrelsen, att till nummer 301 böra fogas orden
och icke innehållande silke, varigenom detta nummer skulle komma att
erhålla följande lydelse:

Vävnader och stampad tilt, vattentäta genom beläggning eller
impregnering med massa eller innehållande kautschuk; ävensom
sammanklistrade, fernissade eller lackerade vävnader, vaxduk
härunder inbegripen:

tydligen avsedda för tekniskt bruk eller för användning inom
skofabrikationen eller för tillverkning av säckar och icke
innehållande silke.

Mattor, ej särskilt nämnda:

andra slag, även försedda med sömnadsarbete eller fransar:

Nr 314 av jute, med eller utan inblandning av annat spånadsämne.

Det i ovanstående nummer förekommande tillägget »med eller utan in
blandning av annat spånadsämne» synes icke vara fullt förenligt med innehållet
i de föregående numren 308—313 och torde i varje fall vid jämförelse
med bestämmelserna i nummer 313 kunna giva anledning till tveksamhet,
huru mattor av jute och annat spånadsämne rätteligen böra tulltaxeras.

Enligt ordalydelsen i överrubriken till nummer 308—311 skola dessa
nummer innefatta icke endast sådana mattor, som helt bestå av ull eller
andra djurhår, utan även mattor av nämnda material jämte annat spånadsämne,
med undantag av silke. Vidare har i förslaget upptagits ett särskilt
nn mm pr, 313, för mattor av kokostågor eller kokosgarn med inblandning
av annat spånadsämne. På grund härav och då avsikten uppenbarligen
icke varit att något undantag från vad i sistnämnda nummer blivit stadgat
skulle göras i fråga om mattor, innehållande jute, torde nummer 314 böra
förtydligas, och synes detta lämpligen kunna ske på det sätt, att rubriken
avfattas i enlighet med nedanstående förslag.

Det bör tilläggas, att nummer 314 jämväl efter vidtagandet av en dylik
omformulering skulle komma att innefatta s. k. Naparamattor, som nu hänföras
till rubrik 545, med tull av 2 kr. för kg, men för vilka framställning
om tullnedsättning gjorts hos Kungl. Maj:t, i anledning varav styrelsen tillsammans
med kommerskollegium avgivit utlåtande den 10 januari 1928.

Styrelsen får alltså föreslå, att nummer 314 erhåller följande lydelse:

Mattor, ej särskilt nämnda:

andra slag, även försedda med sömnadsarbete eller fransar:
helt eller delvis av jute, utan inblandning av silke, ull eller
andra djurhår eller kokostågor.

36 Gener altullstyrélsens utlåtande.

Vävnader, ej särskilt nämnda:

av bomull, utan inblandning av andra spånadsämnen än kokostågor
eller jute:

Nr 335—336 dukar, gardiner och andra avpassade vävnader, ej till nr
333 och 334 hänförliga, försåvitt hela ytan är till vävnadssättet
likartad, som på en yta av 1 cm i kvadrat
innehålla etc.

Enligt ordalydelsen i överrubriken till nummer 330—332 skulle dessa
nummer vara avsedda att innefatta, förutom fälb-, plysch- och sammetsvävnader,
avpassade varor därav. Vid sådant förhållande torde i ovanstående
överrubrik till nummer 335—336 undantag böra göras icke blott för
näsduksvävnader, fallande under nummer 333—334, utan även för avpassade
varor av förstnämnda slag av vävnader. Den erforderliga inskränkningen
i rubriken skulle lämpligen kunna vinnas på det sätt, att orden »ej till
nr 333 och 334 hänförliga» ersattes med uttrycket ej särskilt nämnda.
Rubriken i fråga komme då att erhålla följande lydelse:

Vävnader, ej särskilt nämnda:

av bomull, utan inblandning av andra spånadsämnen än kokostågor
eller jute:

dukar, gardiner och andra avpassade vävnader, ej särskilt
nämnda, försåvitt hela ytan är till vävnadssättet likartad,
som på en yta av 1 cm i kvadrat innehålla etc.

D. Band, snören, svetsar, strumpstolsarbeten, sadelgjordsväv, nät,
tekniska artiklar m. m.

I överensstämmelse med vad de sakkunniga i den allmänna motiveringen
(sidorna 180—181) anfört rörande lämpligheten av att endast uttrycket »för
tekniskt bruk avsedda artiklar» komme till användning i taxan såsom
beteckning å varor för tekniskt ändamål torde rubriken till avdelning V D
böra erhålla följande avfattning:

Band, snören, spetsar, strumpstolsarbeten, sadelgjordsväv, nät, för
tekniskt bruk avsedda artiklar m. m.

Nr 381 För tekniskt bruk samt för skrivmaskiner avsedda

band, innehållande silke ................................................ N 600: —

Skrivmaskinsband, innehållande silke, hava i förslaget upptagits under
ovanstående nummer med en tullsats av 600 kr. för 100 kg. Andra för skrivmaskiner
avsedda band skulle bliva hänförliga till nummer 386 och sålunda
komma att draga en tull av 200 kr. för 100 kg. Att märka är emellertid
att tullen enligt förslaget skulle beräknas i förra fallet endast efter nettovikten
men i senare fallet efter nettovikten »med tillägg av visst emballage».
Vid tulltaxering av skrivmaskinsband, som icke innehålla silke, skulle sålunda

Generaltullstyrelsens utlåtande.

i vikten komma att inräknas såväl rullar som askar, vilka båda pläga vara tillverkade
av bleckplåt och representera en jämförelsevis stor vikt. Till följd härav
komme, trots den betydande skillnaden mellan tullsatserna vid sagda nummer,
skrivmaskinsband, innehållande silke, i verkligheten att bliva lägre beskattade
än andra för skrivmaskiner avsedda band, vilket givetvis icke vore rimligt och
uppenbarligen ej heller varit avsikten. Härtill kommer även att det säkerligen
skulle bliva förenat med ej ringa besvär att i förekommande fall utröna
nettovikten för sidenbanden. I betraktande härav och då det vidare synes
vara lämpligt att enhetliga grunder för beräkningen av tullen å skrivmaskinsband
bleve fastställda, får styrelsen föreslå, att sådan ändring vidtages
i nummer 381, att den tullpliktiga vikten för till detta nummer hänförliga
band till skrivmaskiner komme att beräknas med tillämpning av
samma bestämmelser, som skulle gälla i fråga om band, fallande under nummer
386. Nummer 381 torde då böra erhålla följande lydelse:

Band, innehållande silke och avsedda för tekniskt bruk

(N) eller för skrivmaskiner (E) ........................................ 600: —

Band, snören och andra snörmakararbeten samt spetsar, spetsvävnader
och tyll i förening med finare metalltråd.

•

De spånadsvaror i förening med finare metalltråd, som finnas upptagna
i rubrik 607 i den nuvarande taxan, hava icke blivit särskilt omnämnda i
förslaget. På grund härav och då vidare uttrycket »ej särskilt nämnda»,
till följd av vidtagna ändringar i rubriceringen måst infogas i överrubriken
till nummer 451—454, skulle tveksamhet kunna uppstå, huruvida nummer
453 vore tillämpligt för band, snören och andra snörmakararbeten samt spetsar,
spetsvävnader och tyll, innehållande metalltråd eller med metalltråd
överspunnet gam till mer än 15 procent av varans hela vikt. Till förebyggande
av all tveksamhet i berörda avseende synas överrubrikerna till
nummer 382—386, 387—388 och 389—391 lämpligen böra ändras på det
sätt, att uttrycket »ej särskilt nämnda» i dessa rubriker ersättes med orden
ej till annat nummer hänförliga. Rubrikerna skulle då komma att lyda
sålunda:

Nr 382—386 Band, ej till annat nummer hänförliga, härunder inbegripna
flätade, bandliknande snören med raka kanter och utan annat
mönster än sådant, som åstadkommits genom färgat garn
eller färgad tråd;

Nr 387—388 Snören och andra snörmakararbeten, ej till annat nummer
hänförliga;

Nr 389—391 Spetsar samt spetsvävnader och tyll, ej till annat nummer
hänförliga.

38 Generaltullstyrelsens utlåtande.

Anmärkning till nummer 387—388.

En betydande del av de kängsnören, som förekomma till införsel, utgöres
av rundflätade snören, som efter flätningen manglats eller underkastats
annan liknande behandling, varigenom de blivit mer eller mindre platta.
Dylika snören tulltaxeras för närvarande med tillämpning av ett av Kungl.
Maj:t fattat beslut icke såsom »snören, ej särskilt nämnda, andra slag»
utan såsom »flätade, bandliknande snören, med raka kanter». De tillplattade
snörena beläggas sålunda med en tull av 20 eller 2 kr. för kg, allt efter
som de tillverkats av silke eller annat spånadsämne, under det att övriga
rundflätade snören draga en tull av 30 respektive 3 kr. för kg. Det torde
emellertid kunna ifrågasättas, huruvida ovan omförmälda efterbehandling
av snörena lämpligen bör föranleda, att varan därigenom skall bliva hänförlig
till rubrik med lägre tullsats, än som eljest skall utgå. Enligt styrelsens
förmenande borde snören av ifrågavarande slag tulltaxeras efter
samma grunder, vare sig de införas med den ursprungliga formen eller
hava tillplattats, och får styrelsen därför föreslå, att i förslaget intages en
bestämmelse därom, att alla sådana genom rundflätning tillverkade snören,
som icke äro avsedda för tekniskt bruk, skola hänföras till nummer 387—
388. En dylik bestämmelse synes lämpligen kunna fogas till anmärkningen
under nummer 388, vilken då skulle komma att erhålla följande lydelse:

. Till nummer 387—388 hänföras dels besättnings- och garneringsartiklar,
ej särskilt nämnda, medelst sömnad, klistring eller på
liknande sätt tillverkade av band eller av snören eller av band jämte
snören, även i förening med andra ämnen, dels ock rundflätade
snören, ej avsedda för tekniskt bruk.

Anmärkning till nummer 392—397.

Vid tullbehandlingen av strumpstolsarbeten fästes icke avseende
vid enstaka ränder, figurer o. dyl. av silke.

I syfte att beträffande strumpstolsarbeten, bestående av annat ämne än
silke men försedda med en eller annan, i samband med tillverkningen anbragt
rand, figur eller dylikt av silke, dels åstadkomma en rättvisare beskattning,
dels förenkla tulltaxeringen hava de sakkunniga under nummer 397 infogat
ovanstående anmärkning.

Avsikten har uppenbarligen varit att från beskattningen såsom strumpstolsarbeten
av silke undantaga artiklar, i vilka förekomsten av silke är så
obetydlig, att den skäligen icke bör utöva inflytande på taxeringen. Då
emellertid i vissa fall genom en enstaka, å ett strumpstolsarbete anbragt
figur kan åstadkommas ett mönster av betydande omfattning, synes anmärkningen
med den lydelse, som de sakkunniga givit densamma, få större räckvidd
än som avsetts.

Styrelsen får därför föreslå, att före ordet »figurer» inskjutas orden en -

Gener altullstyr elsen s u tlå ta ml e. 39

staka, smärre, varigenom anmärkningen i fråga skulle komma att erhålla
följande avfattning:

Vid tull taxeringen av strumpstolsarbeten fästes icke avseende vid
enstaka ränder, enstaka, smärre figurer o. dyl. av silke.

E. Sömnads- och andra arheten, ej annorstädes upptagna.

Nr 406

Spånadsvaror, ej särskilt nämnda, endast tillklippta,
tillskurna, utstansade, fållade och kantade, även
försedda med enkel hålsöm i omedelbart sammanhang
med fållen.......................................................E

tullbeliaudlas lika
med den spånadsvara,
av vilken de
framställts, med
tillägg av 10 %.

Uttrycket »ej särskilt nämnda» har uppenbarligen infogats i nummer 406
för att utesluta alla sådana spånadsvaror med i sagda nummer angiven bearbetning
(tillklippning, tillskärning, utstansning, fållning eller kantning),
som upptagits i annat sammanhang. Berörda uttryck synes emellertid då
icke hava sin rätta plats efter ordet »spånadsvaror» utan torde i stället böra
infogas efter ordet »kantade».

Vissa nummer under avdelning V E i förslaget innehålla den föreskriften,
att dithörande varor skola tullbehandlas lika med eller efter vad för annan
spånadsvara är bestämt, antingen utan förhöjning (nr 413 och 432) eller
med procentuellt tillägg å tullen (nr 406, 412, 427, 431, 433—435, 441—442
och 444—446). De uttryck, som här kommit till användning och vilka
hämtats från den nuvarande taxan, synas innebära den språkligt formella
oegentligheten, att orden »utan förhöjning» och »med tillägg av» framträda
som bestämning till »spånadsvara» och torde därför böra ersättas med formuleringen:
tullsats densamma som för etc.

I de fall, då tillägg skall utgå, synes vidare, till förebyggande av missuppfattning
beträffande tullens storlek, procentsatsen icke böra, såsom skett
i förslaget och i den nuvarande taxan, upptagas i den kolumn, vari tullsatserna
finnas angivna, utan i samband med texten.

I överensstämmelse härmed tillåter sig styrelsen föreslå följande lydelse
för nummer 406:

Spånadsvaror, endast tillklippta, tillskurna, utstansade,
fållade och kantade, ej särskilt nämnda,
även försedda med enkel hålsöm i omedelbart
sammanhang med fållen ........................................E

tullsats densamma
som för den spånadsvara,
av vilken
de framställts,
med tillägg av
,10%.

Ovanberörda av språkligt formella skäl motiverade ändring torde böra
göras i nummer 412—413, 427, 431—435, 441—442 och 444—446.

Övertyg till paraplyer eller parasoller, tillskuret eller sytt:

Nr 409 av spånadsvara, innehållande silke.

Till överklädnad å mindre dyrbara paraplyer användes i stor utsträck -

40 Gener altullstyrelsens utlåtande.

ning bomullsvävnad med bård av silke i kanten. Sådan vävnad tulltaxeras
för närvarande såsom halvsiden, men då silket i hården vanligen icke torde
överstiga 7 procent av hela vikten, komme varan med tillämpning av bestämmelserna
i förslaget — anmärkning 1 c) till avdelning V — att bliva
hänförlig till bomullsvävnader. Vid sådant förhållande torde tillskuret eller
sytt övertyg av bomullsvävnad med silkesbård, icke överstigande 7 procent
av hela vikten, ej längre böra i tullhänseende jämställas med övertyg av
hel- eller halvsiden, vilket emellertid skulle bliva fallet, därest nummer 409
erhölle sådan avfattning, som angivits i förslaget. För vinnande av överensstämmelse
mellan ovanstående nummer och föreskrifterna för tulltaxeringen
av sådana vävnader, vilka pläga användas såsom material till övertyg,
får styrelsen föreslå, att nummer 409 begränsas till att omfatta endast
övertyg av hel- eller halvsiden, som upptagits i nummer 319—321. Under
förutsättning att styrelsens förslag i denna punkt vinner godkännande, torde
nummer 409 böra erhålla följande lydelse:

övertyg till paraplyer eller parasoller, tillskuret eller sytt:
av spånadsvaror, hänförliga till nr 319—321.

Rullgardiner:

Nr 416 utan käppar och mekanism: tullbehandlas efter sin beskaffenhet;

Nr 417 andra slag; ävensom lamp-, avdelnings- och andra skärmar, ej

särskilt nämnda.

Rullgardiner utan käppar och mekanism torde numera knappast förekomma
till import. Då det härjämte synes ligga i sakens natur, att dylika gardiner
i förekommande fall skola tulltaxeras efter sin beskaffenhet, får styrelsen
föreslå, att nummer 416 uteslutes. Nummer 417 torde då böra erhålla följande
avfattning:

Rullgardiner med käppar och mekanism; ävensom lamp-, avdelnings-
och andra skärmar, ej särskilt nämnda.

Nr 427—429 Broderier (andra än å strumpstolsarbeten), även försedda med
fällning eller kantning.

Efter ordet »broderier» i ovanstående rubrik hava de sakkunniga infogat
»andra än å strumpstolsarbeten». Såsom framgår av motiveringen har
detta tillägg gjorts i förtydligande syfte, men det skulle även komma att
medföra en ändring i sak, i det att nummer 427—429 därigenom bleve tilllämpliga
för broderier å snören och andra snörmakararbeten, som nu icke
hänföras till någon av rubrikerna för broderier utan tulltaxeras såsom besättnings-
och garneringsartiklar, ej särskilt nämnda, enligt rubrikerna 371
och 535. Någon invändning synes emellertid icke vara att göra mot att
broderier å flätade bandliknande snören inrymmas i samma nummer som

Generaltullstyrelsens utlåtande.

broderier å band, enär snören av sistnämnda beskaffenhet i förslaget helt
jämställts med band. I fråga om broderier å sådana snören och andra snörmakararbeten,
som upptagits i nummer 387—388, torde det däremot enligt
styrelsens förmenande få anses tvivelaktigt, huruvida en ändring i gällande
praxis lämpligen bör göras, som skulle medföra en förhöjning av tullen i
vissa fall från 30 till 45 kr. för kg. Vid bedömandet av denna fråga bör
tagas i betraktande, att ett å snören förekommande sömnadsarbete, som icke
är att anse såsom broderi, enligt förslaget icke skulle föranleda någon höjning
av den för varan eljest utgående tullen. Med hänsyn härtill vill styrelsen
ifrågasätta, huruvida icke undantag i överrubriken till nummer 427—
429 borde stadgas jämväl för broderier å snören och andra snörmakararbeten,
hänförliga till nummer 387—388. överrubriken för broderier skulle då
komma att lyda på följande sätt:

Broderier (andra än å strumpstolsarbeten eller å snören och andra
snörmakararbeten, hänförliga till nr 387—388), även försedda
med fållning eller kantning.

Kläder och andra sömnadsarbeten, ej särskilt nämnda:

Nr 432

av knutna, stickade, virkade eller på strumpstol
förfärdigade varor (även metervara)................N

tullbehandlas efter
vad för strumpstolsarbeten
är bestämt
utan förhöjning.

I fråga om kläder av strumpstolsarbeten hava de sakkunniga anfört i
huvudsak följande.

Med tillämpning av nu gällande bestämmelser droge kläder, tillverkade
av trikåvaror, även broderade eller i prydnadssyfte försedda med annan utstyrsel,
den för huvudmaterialet (trikåvaran) bestämda tullen, under det att
exempelvis kläder av yllevävnad med dylik utstyrsel vore åsatta en tull av
7 eller 5 kr. för kg, beroende på huruvida silke inginge i broderiet eller
utstyrselmaterialet. (Den högsta tullsatsen för yllevävnader utgör 2 kr.
50 öre för kg.) Att någon högre tull icke är stadgad för kläder av strumpstolsgods
hade sin grund däri, att vid tiden för nuvarande taxas tillkomst
klänningar och andra dylika persedlar icke framställdes av trikåvara, vilket
däremot nu vore fallet. I vissa modernare utländska tulltaxor hade också
sydda och med broderier, spetsar och dylikt försedda persedlar av trikåvara
uppdelats efter enahanda grunder som motsvarande persedlar av vävnad.

Med erkännande av att de skäl, som föranlett den nuvarande differentieringen
av tullskyddet å klädespersedlar av vävnad allt efter utstyrselns beskaffenhet,
kunde åberopas även beträffande klädespersedlar av trikåvara,
hava de sakkunniga emellertid ansett, att frågan om en lämplig avvägning
av tullsatserna för sistnämnda artiklar borde anstå till en allmännare revision
av tulltaxan.

Generaltullstyrelsen måste för sin del vitsorda det berättigade i det krav

Generaltullstyrelsens utlåtande.

på ändring i här förevarande avseende, som framställts. De gällande bestämmelserna
innebära icke blott att konfektionsindustrien icke åtnjuter
något skydd för sina tillverkningar av kläder av trikåvävnad utan även
att denna industri har en direkt belastning genom den högre tullen å vissa
besättningsartiklar, såsom spetsar och snören samt över huvud taget å alla
dylika artiklar, i vilka silke ingår. Med hänsyn härtill synes önskvärt att
— om också det slutliga ordnandet av tullskyddsfrågan för ifrågavarande
artiklar bör anstå till en mera allmän revision av tulltaxan — påvisbara
oformligheter i tullbeskattningen på ett tidigare stadium provisoriskt avhjälptes.
Då styrelsen erfarit, att en framställning om ändring i berörda
avseende ingivits till kommerskollegium, och frågan sålunda kommer under
prövning av detta ämbetsverk, torde styrelsen, när resultatet av denna prövning
föreligger, få tillfälle att inkomma med förslag.

Kläder och andra sömnadsarbeten, ej särskilt nämnda:

andra slag:

Nr 441—442 av hel- eller halvsiden eller av vävnad, hänförlig till nr 452.

Fälb-, plysch- och sammetsvävnader, innehållande silke, äro för närvarande
särskilt nämnda i rubrikerna 362 a—b och skola sålunda icke tulltaxeras
såsom helsiden. I taxan ej särskilt nämnda kläder och andra sömnadsarbeten
av förstnämnda vävnader hava emellertid ansetts böra attesteras
såsom motsvarande arbeten av helsiden, enär varorna med tillämpning av
bestämmelserna för tulltaxeringen av kläder »av annan spånadsvara» skulle
komma att draga lägre tull, än som fastställts för materialet, vilket uppenbarligen
icke kan hava varit avsikten. En föreskrift huru kläder och andra
sömnadsarbeten av fälb-, plysch- och sammetsvävnader, innehållande silke
skola taxeras linnes visserligen nu intagen i varuförteckningen, men denna
föreskrift är enligt styrelsens förmenande av den karaktär, att den bör hava
sin plats i själva taxan. På grund härav får styrelsen föreslå, att överrubriken
till nummer 441—442 förtydligas genom infogandet av orden av
fälb-, plysch- eller sammetsvävnader, innehållande silke, varigenom rubriken
skulle komma att erhålla följande lydelse:

Kläder och andra sömnadsarbeten, ej särskilt nämnda:

andra slag:

av hel- eller halvsiden, av fälb-, plysch- eller sammetsvävnader,
innehållande silke, eller av vävnad, hänförlig till
nr 452.

Kläder och andra sömnadsarbeten, ej särskilt nämnda:

Generaltullstyrelsens utlåtande.

andra slag:
av yllevävnad:

Nr 444 försedda med broderier, spetsar, foder, upp- J Ined den^ånads slag

eller annan besättning, vari silke in-! vara, av vilken de
o rp framställts, med

Sar .................................................................''''-1 I tillägg av 235 %.

av annan spånadsvara:

Nr 447 försedda med broderier, spetsar, foder, uppslag

eller annan besättning, vari silke ingår E (iOO: —

Enligt anmärkning 1 under rubrik 604 i gällande taxa skall för sydda
persedlar övertyget tagas till grund för tullberäkningen. Uppstår svårighet
att bestämma huvudbeståndsdelen, skall till beräkningsgrund tagas det
material, som drager högsta tullavgiften. I överensstämmelse härmed tulltaxeras
kläder med övertyg till en del av vara, innehållande silke, och till
en del av yllevävnad eller »annan spånadsvara» enligt vad för kläder av
sistnämnda material är stadgat (rubrikerna 601 a—604), därest detta material
befinnes utgöra den huvudsakliga beståndsdelen. Det är emellertid att märka,
att kläder av nämnda beskaffenhet bliva hänförliga till rubrik 601 a eller
602 a och följaktligen belagda med någon av de högsta tullsatserna inom
ifrågavarande rubrikgrupp, endast under förutsättning att de äro »försedda
med broderier, spetsar, foder, uppslag eller annan besättning av varor, i
vilka silke ingår». Med tillämpning av gällande bestämmelser kan sålunda
en klänning med övertyg till viss mindre del av siden komma att bliva
belagd med lägre tull än en liknande klädespersedel med övertyg helt av
yllevävnad men med en besättning av vara, vari silke ingår, hur obetydlig
denna besättning än må vara. Motsvarande bestämmelser i förslaget skulle
komma att leda till samma resultat i berörda avseende. Då detta emellertid
ur beskattningssynpunkt torde få anses oegentligt, får styrelsen föreslå,
att nummer 444 och 447 utvidgas till att omfatta, förutom kläder, försedda
med broderier etc., alla sådana klädespersedlar, bestående till en del av yllevävnad
eller av »annan spånadsvara» och till en del av siden, som icke
skulle komma att falla under nummer 437—438 eller 441—442. Vidtagandet
av en dylik ändring skulle även medföra en ej oväsentlig förenkling i tulltaxeringen
av ifrågavarande klädespersedlar, enär det ofta visat sig vara
förenat med svårigheter att avgöra, huruvida sidenvävnaden verkligen utgjort
en besättning å persedlarna eller ingått såsom del i desamma. Nummer
444 och 447 skulle då förslagsvis komma att lyda sålunda:

Kläder och andra sömnadsarbeten, ej särskilt nämnda:

andra slag:

av yllevävnad:

44 Generaltullstyrelsens utlåtande.

Nr 444 försedda med broderier, spetsar, foder, upp-| tullsats densamma

slag eller annan besättning, vari silke in- |som f°r den SP“-» 7t „ , nadsvara, av vil gar,

etter titt en del bestående av vara, > ken de huvudsakvari
silke ingår, och ej till nr 437—438 \ li9en framställts,
eller 441—442 hänförliga........................ E 1235 %.tlllägg aV

av annan spånadsvara:

Nr 447 försedda med broderier, spetsar, foder, upp slag

eller annan besättning, vari silke ingår,
eller till en del bestående av vara,
vari silke ingår, och ej till nr 437—438
eller 441—442 hänförliga........................ E 600: —

Nr 451—454 Spånadsvaror, ej särskilt nämnda, i förening med finare metalltråd,
gulddragararbeten härunder inbegripna.

Då nummer 451 — 454 uppenbarligen äro avsedda att innefatta icke blott
i tulltaxan ej särskilt nämnda spånadsvaror, innehållande finare metalltråd,
utan överhuvud taget alla sådana spånadsvaror i förening med nämnda
material, som ej upptagits i annat sammanhang, torde uttrycket »ej särskilt
nämnda» i överrubriken böra erhålla sin plats efter ordet »metalltråd» i
stället för efter »spånadsvaror». Rubriken skulle då komma att lyda på
följande sätt:

Spånadsvaror, i förening med finare metalltråd, ej särskilt nämnda,
gulddragararbeten härunder inbegripna.

Paraplyer och parasoller:

Nr 455 av spånadsvara, innehållande silke.

I anslutning till vad ovan anförts under nummer 409 får styrelsen föreslå,
att nummer 455 erhåller följande lydelse:

Paraplyer och parasoller:

av spånadsvaror, hänförliga till nr 319—321.

Anmärkning 2 till Avdelning V.

Den i anmärkning 2 till Avdelning V upptagna bestämmelsen, att vid
tulltaxering av till nämnda avdelning hänförliga varor, tillverkade helt
eller delvis av till nummer 241 hänförligt garn, sådant garn i tullhänseende
skall likställas med garn av ull, skulle enligt förslaget icke gälla till nummer
306, 317, 318 och 382 hänförliga varor eller därav tillverkade kläder
och andra sömnadsarbeten. Emellertid torde undantag böra göras jämväl
för sniljer samt för delvis plyschartade vävnader och band ävensom för

Generaltullstyrelsens utlåtande. 45

därav tillverkade kläder och andra sömnadsarbeten, dä det även beträffande
de senare artiklarna i flesta fall torde ställa sig omöjligt att vid tulltaxeringen
avgöra, huruvida långfibrigt eller kortfibrigt silke kommit till användning
vid tillverkningen av desamma.

Anmärkningen i fråga skulle sålunda enligt styrelsens förmenande böra
erhålla följande lydelse:

Vid t\i\\taxering av till denna avdelning hänförliga varor, tillverkade
helt eller delvis av till nr 241 liänförligt garn, skall
sådant garn likställas med garn av ull; dock att detta stadgande
icke gäller till nr 306, 317, 318 och 382 hänförliga varor eller
vävnader och hand med delvis plyschartad yta samt därav tillverkade
kläder och andra sömnadsarbeten, ej heller sniljer.

Anmärkning 9 till Avdelning V.

Under den senare tiden hava till import förekommit damklänningar, försedda
med metallprydnader, vilka anbragts å klänningarna på det sätt, att
å prydnaderna förefintliga spetsar trätts genom tyget och därefter tillböjts.
Då det torde få anses skäligt, att klänningar med därå på nämnda sätt
anbragta prydnader i tullhänseende jämställas med likartade klädespersedlar,
försedda med prydnader, fastsatta »medelst metalltråd, klistring eller sömnad»,
finner sig styrelsen böra föreslå, att den första punkten av ifrågavarande
anmärkning erhåller följande lydelse:

Med broderi avses, med här nedan nämnda undantag, all prydnadssöm
samt medelst sömnad, metalltråd, klistring eller på annat
sätt fastsatta prydnader. VI.

VI. Mineraliska och fossila ämnen samt arbeten därav.

A. Sten- och jordarter, mineral, kol m. m.

Nr 473 Asfalt, även konstgjord, härunder inbegripna asfaltkitt och asfaltmastix;
ävensom kabelmassa av asfalt samt beck, ej särskilt
nämnt.

I nummer 955 hava visserligen upptagits för bestrykning avsedda beckoch
asfaltpreparat, men artikeln beck finnes dock icke särskilt nämnd på
annat ställe i förslaget än under ovanstående nummer 473. Vid sådant
förhållande synes uttrycket »ej särskilt nämnt» i detta senare nummer
lämpligen böra ersättas med orden ej till annat nummer hänförligt. Nummer
473 skulle då komma att erhålla följande lydelse:

Asfalt, även konstgjord, härunder inbegripna asfaltkitt och asfaltmastix;
ävensom kabelmassa av asfalt samt beck, ej till annat
nummer hänförligt.

Generaltullstyrelsens utlåtande.

Nr 477 Isoleringsmassa mot värme eller köld.

Till införsel kar förekommit isoleringsmassa mot värme eller köld, som
varit av sådan beskaffenhet, att varan synts böra draga den vid rubrik 47
i gällande taxa fastställda tullen av 2 öre för kg, ehuru densamma icke i
alla avseenden uppfyllt de villkor rörande sammansättningen, som finnas
upptagna i nämnda rubrik. Med hänsyn härtill och för vinnande av enhetlighet
i taxeringen av ifrågavarande artikel hava de sakkunniga i förslaget
uteslutit berörda villkor i fråga om sammansättningen. Emellertid
torde den vidtagna förenklingen i rubrikens avfattning icke komma att leda
till åsyftat resultat, därest tillämpningen av nummer 477, såsom de sakkunniga
i motiveringen uttryckligen angivit, bleve begränsad till isoleringsmassa,
bestående helt eller till huvudsaklig del av mineraliska ämnen. Det
förtjänar i detta sammanhang nämnas, att isoleringsplattor, framställda
huvudsakligen av organiska ämnen och innehållande endast en mindre del
mineraliska beståndsdelar, med tillämpning av ett av Kungl. Maj:t fattat
beslut redan nu tulltaxeras enligt rubrik 48 (arbeten av i rubrik 47 nämnd
massa). Då det icke torde vara lämpligt att göra någon ändring häri och
tvekan angående räckvidden av nummer 477 skulle kunna uppstå, särskilt
i betraktande av vad de sakkunniga i motiveringen anfört och även med
hänsyn till att sagda nummer faller under avdelningen för »sten- och jordarter»,
synes i taxan böra angivas, dels att förekomsten av organiska ämnen
i isoleringsmassa icke skall utgöra hinder för varans hänförande till ifrågavarande
nummer, dels ock att avseende icke skall fästas vid det kvantitativa
förhållandet mellan de organiska och de oorganiska beståndsdelarna.
Detta synes lämpligen kunna framhållas genom att orden helt eller delvis
av mineraliska ämnen infogas i nummer 477, som då skulle komma att
lyda på följande sätt:

Isoleringsmassa mot värme eller köld, helt eller delvis av mineraliska
ämnen.

D. Glas och glasvaror.

Flaskor och burkar:

Nr 549 andra slag, härunder inbegripna flaskor, försedda med flätning
eller annan beklädnad, som icke utgör emballage, samt flaskor
med i prydnadssyfte åstadkommen beläggning eller annan sammansättning
med oädel metall; ävensom färdiga, lösa glas till
s. k. termosflaskor.

I en till styrelsen ingiven skrivelse har bergsingenjören John Edberg,
Stockholm, på uppdrag av Thermos Aktien Gesellschaft i Berlin hemställt,
att ändring måtte vidtagas i tulltaxans rubrik 696, enär det i sagda rubrik
numera förekommande uttrycket »termosflaskor» utgjorde den lagligen

Generaltullstyrelsens utlåtande.

skyddade beteckningen å glasflaskor, som tillverkas av nämnda firma, och
användningen av berörda uttryck i tulltaxan såsom en generell benämning
å värmeflaskor skulle kunna medföra skada för den tyska fabrikanten. Då
den sålunda gjorda framställningen torde förtjäna att beaktas, får styrelsen
föreslå, att ordet termosflaskor i nummer 549 ersättes med uttrycket isoleringsflaskor,
varigenom ifrågavarande nummer skulle komma att erhålla
följande lydelse:

Flaskor och burkar:

andra slag, härunder inbegripna flaskor, försedda med flätning
eller annan beklädnad, som icke utgör emballage, samt flaskor
med i prydnadssyfte åstadkommen beläggning eller annan sammansättning
med oädel metall; ävensom färdiga, lösa glas till
isolering snuskor.

VII. Metaller och arbeten därav.

A. Järn och stål samt arheten därav.

1. Tackjärn och gjutgods därav (icke smidbart).

Nr 557 Tackjärn, ej särskilt nämnt, i form av tackor eller gösar, järnsvamp
samt järnskrot, även av smidbart järn.

I detta nummer synes lämpligen böra vidtagas den formella ändringen,
att de olika artiklarna skiljas genom semikolon på sätt nedanstående förslag
angiver.

Tackjärn, ej särskilt nämnt, i form av tackor eller gösar; järnsvamp;
samt järnskrot, även av smidbart järn.

Ferrolegeringar:

Nr 558 kiseljärn och kiselmanganjärn, hållande mer än 15 % kisel.

Av skäl, som anföras under nummer 976, tillåter sig styrelsen föreslå,
att till nummer 558 måtte fogas en anmärkning av följande innehåll:

Hit hänföres även kisel.

2. Smidbart järn och stål samt arbeten därav.

Tråd, band- och fasonjärn härunder inbegripet, av 10 mm eller
därunder i största dimension av tvärsektion:
kallvalsad eller dragen samt tråd, som genom annan behandling
än kallvalsning eller dragning bibragts en blank yta:

Generaltullstyrelsens utlåtande.

andra slag:

av annan form; ävensom s. k. solvtråd, med största
dimension i tvärsektion av:

Nr 597 1.5 mm eller däröver

Nr 598 mindre än 1.5 mm men icke under 0.5 mm

Nr 599 mindre än 0.5 mm.

Enär de i överrubriken till nummer 597—599 infogade orden »med
största dimension i tvärsektion av» uppenbarligen skola avse icke blott
»s. k. solvtråd» utan även tråd »av annan form», synes rubriken i fråga
böra erhålla följande avfattning:

Tråd, band- och fasonjärn härunder inbegripet, av 10 mm eller
därunder i största dimension av tvärsektion:

kallvalsad eller dragen samt tråd, som genom annan behandling
än kallvalsning eller dragning bibragts en blank yta:

andra slag:

av annan form, s. k. solvtråd härunder inbegripen,
med största dimension i tvärsektion av:

Anmärkning 1 till nummer 612—615.

Rör, som på mekanisk väg försetts med omhölje av nickel, koppar
eller kopparlegering, tullbehandlas såsom rör av den metall,
varav omhöljet består.

Jämte rör förekomma till import vissa andra varor av järn, exempelvis
stänger, som på mekanisk väg försetts med omhölje av nickel, koppar eller
kopparlegering. Jämväl dessa andra artiklar torde böra tulltaxeras såsom
arbeten av den metall, varav omhöljet består, och styrelsen får därför föreslå,
att ovanstående anmärkning till nummer 612—615, som avser endast
rör, uteslutes och ersättes med en mera allmän bestämmelse i berörda
avseende, vilken lämpligen torde kunna upptagas i första stycket av anmärkning
1 till Avdelning VII A tillsammans med föreskrifterna angående
tulltaxeringen av varor av järn eller stål, överdragna på mekanisk väg
(pläterade) med nickel, koppar eller kopparlegeringar.

Förslag till ändrad lydelse av anmärkning 1 till Avdelning VII A finnes
upptaget i det följande (sidan 50).

Nr 623 Fackverk och andra dylika järnkonstruktioner; ävensom nitade
master samt s. k. sträckmaster.

De sakkunniga hava ansett, att den vid rubrik 797 i gällande taxa fogade
anmärkningen i fråga om rubrikens tillämplighet å valsade stänger, för -

Gener altullstyrelsens utlåtande.

4!)

sedda med hål, torde kunna utgå ur tulltaxan och ersättas med en anvisning
i varuförteckningen, enär stänger av nämnda beskaffenhet näppeligen kunde
hava annan användning än såsom fackverk. Alla med hål försedda valsade
stänger borde sålunda enligt de sakkunnigas förmenande hänföras till
nummer 623. Detta skulle emellertid innebära en rätt betydande ändring
i rådande praxis för tulltaxeringen. Berörda anmärkning till rubrik 797
anses nämligen för närvarande gälla endast sådant till rubrikerna 725—727
eljest hänförligt järn, med undantag av s. k. valstråd, som på grund av den
bearbetning, det undergått, uppenbarligen är avsett till fackverk eller andra
dylika järnkonstruktioner. Mot den föreslagna åtgärden att ur taxan utesluta
anmärkningen i fråga har styrelsen givetvis icke någon erinran att göra,
men den anvisning, som skulle komma att ersätta ifrågavarande anmärkning,
torde icke, såsom de sakkunniga synas hava förutsatt, böra innehålla
föreskrift om att alla med hål försedda valsade stänger skola hänföras till
nummer 623, utan erhålla en avfattning, som överensstämmer med förut
omnämnda praxis för tillämpningen av rubrik 797.

Nr 680 Tråd, överspunnen eller överklädd med spånadsämne eller papper.

I tulltaxan ej särskilt nämnda arbeten av med spånadsämne eller papper
överspunnen eller överklädd järntråd tulltaxeras nu enligt rubrik 767 och
hänföras alltså icke till någon av rubrikerna för ej särskilt nämnda varor
av smidbart järn. Berörda arbeten skulle nämligen i senare fallet komma
att draga väsentligt lägre tull än materialet, vilket uppenbarligen icke kan
hava varit avsikten. Den praxis, som sålunda utbildats, synes lämpligen
böra stadfästas i samband med revisionen av taxan, och får styrelsen i detta
syfte föreslå, att till nummer 680 fogas orden ävensom arbeten därav, ej
till annat nummer hänförliga. Nummer 680 skulle då komma att lyda på
följande sätt:

Träd, överspunnen eller överklädd med spånadsämne eller papper;
ävensom arbeten därav, ej till annat nummer hänförliga.

Anmärkning 1 till avdelning VII A.

Varor av järn eller stål, överdragna på mekanisk väg (pläterade)
med nickel, koppar eller kopparlegeringar, tullbehandlas som den
metall, varav överdraget består. Vad sålunda stadgats gäller dock
icke med avseende å plåt. Varor av järn eller stål, pläterade med
silver eller guld, tullbehandlas såsom försilvrade eller förgyllda.

Med kobolt, krom eller aluminium på galvanisk väg överdragna
järn- och stålvaror tullbehandlas såsom förnicklade.

Med aluminium pläterade järnvaror hava förekommit till införsel. Såsom
exempel härpå kan nämnas slangar till dammsugare. Dylika järnvaror

4 — 8408.

50 Generaltullstyrelsens utlåtande.

hava attesterats såsom arbeten av aluminium, i analogi med vad som är
stadgat beträffande tulltaxeringen av järn- och stålvaror, på mekanisk väg
överdragna med nickel, koppar eller kopparlegeringar. På grund härav får
styrelsen föreslå, att första stycket av anmärkning 1 till Avdelning VII A
fullständigas genom infogandet av aluminium efter »kopparlegeringar».

I anslutning härtill och av skäl som förut anförts under nummer 612—615
torde i samma stycke böra intagas en allmän bestämmelse därom, att varor
av järn och stål, som på mekanisk väg försetts med omhölje av nickel,
koppar, kopparlegeringar eller aluminium, skola tulltaxeras såsom arbeten
av den metall, varav omhöljet består.

Det är vidare att märka, att kadmium under den senaste tiden börjat
användas i allt större utsträckning såsom överdragsmetall för järnvaror.
Vid sådant förhållande och då i stort sett samma skäl, som av de sakkunniga
anförts för upptagandet i tulltaxan av en bestämmelse om att med
kobolt, krom eller aluminium på galvanisk väg överdragna järn- och stålvaror
skola tulltaxeras såsom förnicklade, lärer kunna åberopas för införandet
av en motsvarande föreskrift rörande taxeringen av järn- och stålvaror, på
galvanisk väg överdragna med kadmium, torde sistnämnda metall böra omnämnas
i andra stycket av ifrågavarande anmärkning.

Därest ovan angivna förslag till ändringar skulle vinna beaktande, torde
de båda första styckena av anmärkning 1 till Avdelning VII A böra erhålla
följande lydelse:

Varor av järn eller stål, på mekanisk väg överdragna (pläterade)
med eller försedda med omhölje av nickel, koppar, kopparlegeringar
eller aluminium, tulItaxeras som den metall, varav överdraget
består. Vad sålunda stadgats gäller dock icke med avseende
å plåt. Varor av järn eller stål, pläterade med silver
eller guld, taxeras såsom försilvrade eller förgyllda.

Med kobolt, krom, kadmium eller aluminium på galvanisk väg
överdragna järn- och stålvaror tull taxeras såsom förnicklade.

I sådant fall bör kadmium infogas jämväl i de med nummer 1 betecknade
fotnoterna å sidorna 65, 75 och 86 i förslaget.

B. Andra oädla metaller samt arbeten därav.

Bör, ej särskilt nämnda:

Nr 745 av bly, tenn eller zink eller av legeringar av dessa metaller,
rördelar av nämnda metaller härunder inbegripna.

Nummer 745 torde vara avsett att innefatta dels ej särskilt nämnda rör
av bly, tenn eller zink eller av legeringar av dessa metaller, dels ock rördelar
såväl av nämnda metaller som av legeringar därav. Med den lydelse,
ifrågavarande nummer erhållit i förslaget, skulle emellertid en viss tveksamhet
kunna uppstå, huru rördelar av legeringar av bly, tenn eller zink

Generaltullstyrelsens utlåtande.

rätteligen böra tulltaxeras. Full tydlighet i berörda avseende synes enklast
kunna vinnas på det sätt, att orden »av nämnda metaller» uteslutas. Nummer
745 skulle då komma att lyda sålunda:

Rör, ej särskilt nämnda:

av bly, tenn eller zink eller av legeringar av dessa metaller,
rördelar härunder inbegripna.

Stänger:

av annan metall:

Nr 750 av annan genomskärning eller försedda med ytbetäckning men

utan vidare bearbetning.

Stänger av koppar, mässing eller andra dylika metaller eller metallegeringar
tulltaxeras nu, om de äro försedda med annan ytbetäckning än förtenning,
såsom »andra arbeten» av ifrågavarande metall eller metallegering
och bliva följaktligen hänförliga till någon av rubrikerna 929 eller 930.
Såsom av de sakkunniga framhållits, torde det emellertid icke kunna anses
skäligt, att det jämförelsevis obetydliga arbete, som är förbundet med anbringandet
av ytbetäckningen, skall föranleda höjning av tullen från 10
respektive 25 öre (rubrikerna 902—903) till 75 respektive 85 öre för kg.
De sakkunniga hava därför i förslaget upptagit stänger, försedda med ytbetäckning
men utan vidare bearbetning, under nummer 750. För egen del
vill styrelsen ifrågasätta, huruvida icke i samband därmed jämväl -polerade
stänger, som nu falla under rubrik 931, med tull av 50 öre för kg, borde
inordnas under samma nummer, enär dylika stänger eljest komme att draga
högre tull än stänger med ytbetäckning, vilket näppeligen torde kunna anses
vara rimligt. Framhållas må även att polerade rör såväl i den nuvarande
taxan (rubrik 907) som i förslaget jämställts med rör, försedda med ytbetäckning.
Styrelsen får sålunda föreslå, att nummer 750 erhåller följande lydelse:

Stänger:

av annan metall:

av annan genomskärning eller försedda med ytbetäckning eller
polerade men utan vidare bearbetning.

Arbeten, ej särskilt nämnda:

Nr 778 fernissade, lackerade eller försedda med annan, ej särskilt nämnd
ytbetäckning än förtenning.

Patinerade och oxiderade varor av oädel metall måste nu tulltaxeras

Generaltullstyrelsens utlåtande.

såsom arbeten utan ytbetäckning, enär patinering och oxidering innebära
en behandling av ytan, som ej kan sägas utgöra ytbetäckning i egentlig
mening. Artiklar med patinerad eller oxiderad yta torde emellertid i regel
vara produkter av hög kvalitet. Såväl patinering som oxidering kunna
även vara förenade med betydligt högre kostnader än exempelvis fernissning.
Det torde därför få anses oegentligt, att patinerade och oxiderade varor skola
draga lägre tull än fernissade, lackerade eller med annan ej särskilt nämnd
ytbetäckning än förtenning försedda varor. 1 betraktande härav får styrelsen
föreslå, att patinerade och oxiderade arbeten upptagas i nummer 778
på följande sätt:

Arbeten, ej särskilt nämnda:

fernissade, lackerade eller försedda med annan, ej särskilt nämnd
ytbetäckning än förtenning, patinerade och oxiderade arbeten
härunder inbegripna.

Nr 787 Bladguld och bladsilver, även äkta, samt glansguld och andra likartade
preparater av guld.

Glanssilver och andra dylika preparater av silver hava icke blivit särskilt
omnämnda i tulltaxan och måste därför nu hänföras till rubrik 1259, som
innefattar kemiskt-tekniska preparat, ej särskilt nämnda, med tull av 15
procent av värdet. Berörda preparater av silver äro emellertid av likartad
beskaffenhet och inkomma även mycket ofta tillsammans med glansguld och
andra dylika preparater av guld, som äro upptagna i rubrik 959. Det synes
därför vara naturligt och lämpligt, att de bleve likställda i tullhänseende
och inordnade under samma nummer i tulltaxan som sistnämnda artiklar.
Härför synes även tala den omständigheten, att bladsilver i rubrik 959 jämställts
med bladguld. På grund härav får styrelsen föreslå, att glanssilver
och andra dylika preparater av silver upptagas i nummer 787, som då skulle
komma att erhålla följande avfattning:

Bladguld och bladsilver, även äkta, samt glansguld, glanssilver och
andra likartade preparater av guld eller silver. VIII.

VIII. Maskiner, instrument, fartyg och fordon.

A. Maskiner, apparater och redskap, ej elektriska.

Nr 846 Maskiner och apparater, ej särskilt nämnda, härunder inbegripna
pressvalsar med stativ för textil- eller pappersindustri, ost- och
fllterpressar samt mjölkförvärmare; pneumatiska verktyg; ävensom
delar, ej särskilt nämnda, till maskiner och apparater, härunder
inbegripna kul- och rullager och delar därtill samt s. k.
harnesk till jacquardmaskiner, allt försåvitt delarna äro särskilt
inkommande.

Gener altullstyr el scns utlåtande. 53

Samlingsrubriken 1034 innehåller nu en lång förteckning över olika slag
av maskiner, som skola tulltaxeras enligt sagda rubrik. Härav hava endast
några få maskiner medtagits i förslaget och rubriken i fråga har givetvis
därigenom vunnit i överskådlighet. Det torde emellertid kunna ifrågasättas,
huruvida icke tveksamhet kunde komma att uppstå beträffande tulltaxeringen
av en del av de i rubrik 1034 särskilt omnämnda men i förslaget ej specificerade
maskinerna. Sålunda skulle kunna göras gällande att följande maskiner
borde hänföras till nedanstående nummer, nämligen kalandrar och
kapsylmaskiner till nummer 808 — 811, valsstolar till nummer 828, mjölkkylare
och pastorer till nummer 797—798, iläggningsmaskiner för tryckpressar
till nummer 821, pneumatiska maskiner till diverse nummer, vissa
axelkopplingar till nummer 912 samt perforerade eller annorledes med hål
försedda eller med duk beklädda cylindrar för sil-, sikt- eller sorteringsinaskiner
till nummer 829—830.

För att den vidtagna åtgärden att utesluta exemplifieringen ur rubrik
1034 ej skulle komma att medföra någon inskränkning i rubrikens omfattning,
vilket tydligen ej varit avsikten, synas nyss uppräknade slag av maskiner
och maskindelar böra särskilt omnämnas i nummer 846, som då
skulle komma att lyda på följande sätt:

Axelkopplingar, kalandrar, kapsylmaskiner, pressvalsar med stativ
för textil- eller pappersindustri, ost- och filterpressar, mjölkkylare,
mjölkförvärmare och pastorer, iläggningsmaskiner för tryckpressar,
pneumatiska maskiner och verktyg, perforerade eller annorledes
med hål försedda eller med duk beklädda cylindrar för sil-,
sikt- eller sortering smaskiner, valsstolar samt andra, ej särskilt
nämnda maskiner och apparater; ävensom särskilt inkommande
kul- och rullager och delar därtill, s. k. harnesk till jacquardmaskiner
samt ej särskilt nämnda delar till maskiner och apparater.

Anmärkning 2 till nummer 847—850.

För artiklar, hänförliga till dessa nummer, skall tullen i varje
fall motsvara minst 5 % av varans värde och må, beträffande
till nr 848 och 849 hänförliga artiklar, i intet
fall utgå med lägre belopp än respektive 1 kr. 25 öre och 7
kr. 50 öre per stycke.

Enligt ovanstående anmärkning må, beträffande till nummer 848 och 849
hänförliga artiklar, tullen i intet fall utgå med lägre belopp än respektive
1 kr. 25 öre och 7 kr. 50 öre per stycke. Dessa siffror avse oförnicklade
varor. För sådana artiklar, hänförliga till något av sagda nummer, som
äro helt eller delvis förnicklade, skall tullen med tillämpning av anmärkning
1 till nummer 847—850 höjas med 50 procent. I betraktande härav
synes förstnämnda anmärkning lämpligen böra kompletteras med uppgift

Generaltullstyrelsens utlåtande.

på de lägsta tullbelopp, som skola utgå för förnicklade varor, fallande under
nummer 848 och 849. Ifrågavarande anmärkning skulle då komma att lyda
sålunda:

För artiklar, hänförliga till dessa nummer, skall tullen i varje
fall motsvara minst 5 % av varans värde och må, beträffande
till nummer 848 och 849 hänförliga artiklar, i intet fall utgå
med lägre belopp än, för oförnicklade artiklar respektive 1 kr.
25 öre och 7 kr. 50 öre samt för förnicklade artiklar respektive
1 kr. 88 öre och 11 kr. 25 öre per stycke.

B. Maskiner och apparater m. m., elektriska.

Anmärkning till nummer 851—855.

Under förutsättning att styrelsens i det följande anförda förslag om vidtagandet
av viss ändring i nummer 857 samt om införandet under sagda
nummer av en ny anmärkning rörande beräkningen av tullen å dithörande
artiklar vinner beaktande, bör sista punkten i ovanstående anmärkning (»Vid
procentuell — — — stycke.») utgå.

Delar, ej särskilt nämnda, till i nr 851—856 upptagna maskiner
och apparater m. m., försåvitt delarna äro särskilt inkommande:
Nr 857 statorer, rotorer, strömsamlare, magnetspolar, borsthållare och
härvor: förtullas efter de för elektriska maskiner, nr 851—
855, fastställda grunder med 50 % förhöjning av tullen.

Den bestämmelse att tullen för vissa elektriska maskiner och delar därav
i varje fall skall motsvara minst 10 procent av varans värde, som nu återfinnes
i anmärkning 2 till rubrikerna 1060—1065, har vid utarbetandet av
förslaget flyttats och upptagits i en anmärkning omedelbart efter nummer 851
—855, vilka motsvara rubrikerna 1060—1064 i gällande taxa. Till följd
härav skulle föreskriften i nummer 857 angående beräkningen av tullen för
statorer, rotorer, strömsamlare, magnetspolar, borsthållare och härvor komma
att få en annan innebörd än motsvarande bestämmelse i rubrik 1065. Avsikten
torde emellertid hava varit, att den procentuella förhöjningen enligt
nummer 857 skulle, i likhet med vad nu är förhållandet, komma att gälla
endast vikttullen och icke jämväl det fall, att tullen utgår efter värdet.
På grund härav får styrelsen föreslå,

att uttrycket »tullen» i slutet av nummer 857 ersättes med tullsatsen,
samt

att till samma nummer fogas en anmärkning — nummer 2 — angående
beräkningen av tullen för dithörande artiklar, motsvarande anmärkningen
under nummer 855.

Generaltullstyrelsens utlåtande. 55

Förslaget skulle härigenom i nu ifrågavarande del komma att erhålla
följande lydelse:

Delar, ej särskilt nämnda, till i nr 851—856 upptagna maskiner
och apparater m. m., försåvitt delarna äro särskilt inkommande: Nr

857 statorer, rotorer, strömsamlare, magnetspolar, borsthållare och

härvor: tulltaxeras efter de för elektriska maskiner, nr
851—855, fastställda grunder med 50 % förhöjning av
tullsatsen;

Anm. 1. För vara---av Konungen.

Anm. 2. För varor, hänförliga till nr 857, skall vikttullen
i varje fall motsvara minst 10 % av varans
värde och må beträffande delar till maskiner, hänförliga
till nr 852, 853, 854 och 855, vid procentuell
förhöjning i intet fall utgå med lägre belopp än
respektive 41 kr. 25 öre, 57 kr., 210 kr. och 990 kr.
per stycke.

Elektriska lampor och lyktor samt delar därav, ej särskilt nämnda:
glödlampor:

Nr 862 koltrådslampor

Nr 863 metalltrådslampor

Nr 864 båglampor, även med tillhörande glober, samt strålkastare
Nr 865 andra slag.

Uttrycket elektriska lampor i överrubriken till nummer 862—865 skulle
kunna giva anledning till den uppfattningen, att nummer 865 vore avsett
att inrymma elektrisk armatur, såsom elektriska bordslampor och dylika
artiklar. Så har emellertid uppenbarligen icke varit avsikten. Såsom
exempel på varor, som skulle komma att falla under sistnämnda nummer,
hava de sakkunniga i motiveringen anfört elektriska ficklampor, velocipedoch
handlyktor samt kvicksilverlampor. På grund härav torde, till förebyggande
av missuppfattning i berörda avseende, nummer 865 böra förtydligas,
och synes detta nummer då kunna erhålla förslagsvis följande lydelse:

Elektriska lampor och lyktor samt delar därav, ej särskilt nämnda:

ficklampor, velociped- och handlyktor, kvicksilverlampor samt
andra dylika elektriska lampor och lyktor.

Anmärkning till nummer 867—871.

I denna anmärkning, vilken har väsentligen samma lydelse som anmärkning
1 till rubrikerna 1076—1081 i gällande taxa, stadgas endast att delar
till telefon- och telegrafapparater eller till telefonväxlar eller telefonväxelbord
icke skola hänföras till nummer 867—871, men någon föreskrift, huru de

56 Generaltullstyrelsens utlåtande.

artiklar, som genom anmärkningen bliva undantagna från tillämpningen av
sagda nummer, skola tulltaxeras, lämnas icke, varför bestämmelsen i fråga
kan föranleda tveksamhet. Då avsikten varit, att ifrågavarande artiklar
skola tulltaxeras såsom delar, ej särskilt nämnda, till telefon- och telegrafapparater
etc., synes detta böra uttryckligen angivas, och får styrelsen i
enlighet härmed föreslå följande avfattning för ifrågavarande anmärkning:

1 dessa nummer upptagna varor hänföras, om de utgöra delar
till telefon- och telegrafapparater eller till telefonväxlar eller
telefonväxelhord, till nummer S72.

Nr 875 Elektrotekniska specialapparater och delar därtill, ej särskilt nämnda ;
ävensom jacklister till telefonväxelbord.

Rubrik 1087, som innefattar elektrotekniska specialapparater, ej särskilt
nämnda, har i förslaget förkortats genom att exemplifieringen uteslutits ur
densamma. Enligt motiveringen har detta skett med tanke på den statistiska
varulörteckningens inarbetande i taxan, och någon ändring i sak torde
sålunda icke hava åsyftats. I rubrik 1087 nu upptagna »till annan rubrik
ej hänförliga apparater för trådlös telegrafi och telefoni» skulle emellertid,
därest de ej bleve särskilt omnämnda i nummer 875, komma att falla under
telefon- och telegrafapparater (nr 872), och bleve då belagda med en tull av
150 kr. för 100 kg i stället för 10 procent av värdet. Till förebyggande
härav torde nummer 875 böra givas följande avfattning:

Elektrotekniska specialapparater och delar därtill, ej särskilt nämnda,
till annat nummer ej hänförliga apparater för trådlös telegrafi
och telefoni härunder inbegripna; ävensom jacklister till telefonväxelbord.

C. Instrument, vågar och ur.

Nr 882 Kassetter, sökare, slutare och bländare samt särskilt inkommande
objektiv till fotografikameror; ävensom delar till artiklar, hänförliga
till detta nummer.

Oinfattade linser, avsedda för objektiv till fotografikameror, tulltaxeras
nu icke enligt någon av rubrikerna för optiska instrument utan hänföras
till rubrik 700 och beläggas sålunda ej med tull. De sakkunniga torde icke
hava avsett, att någon ändring häri skulle bliva vidtagen, och nummer 553
i förslaget upptager även i likhet med nyssnämnda rubrik 700 »optiska glas,
lösa och oinfattade», utan inskränkning. För att emellertid någon tveksamhet
i berörda avseende ej skall kunna uppstå, får styrelsen föreslå, att
uttrycket ej särskilt nämnda infogas efter ordet »delar» i ovanstående nummer
882, varigenom detta nummer skulle komma att erhålla följande lydelse:

Generaltullstyrelsens utlåtande.

•u

Kassetter, sökare, slutare och bländare samt särskilt inkommande
objektiv till fotografi kameror; ävensom delar, ej särskilt nämnda,
till artiklar, hänförliga till detta nummer.

Musikinstrument:
biåsinstrument:

Nr 886 flöjter, klarinetter, oboer och saxofoner samt delar därtill.

Den ändring, som vidtagits i nuvarande rubrik 1275, vilken upptager
biåsinstrument av trä samt delar därtill, med tullfrihet, synes icke vara avsedd
att medföra någon inskränkning i rubrikens omfattning utan i stället
en viss utvidgning därav. Vid sådant förhållande torde fagotter, vilka nu
falla under rubrik 1275, böra särskilt omnämnas i nummer 886, som då
skulle komma att lyda på följande sätt:

Musikinstrument:
biåsinstrument:

fagotter, flöjter, klarinetter, oboer och saxofoner samt delar
därtill.

IX. Oljor, fett, torrdestillationsprodukter, kautschuk m. m. samt

arbeten därav.

A. Oljor, fett m. m.

Nr 920—924 Vegetabiliska, feta oljor samt växtfett och andra vegetabiliska
fettämnen, även härdade, ej till annat nummer hänförliga.

De sakkunniga hava föreslagit, att härdade vegetabiliska fettämnen skola
tulltaxeras enligt samma grunder som de icke härdade produkterna. Detta
skulle bland annat innebära, att härdade lin-, rov- och rapsoljor, som nu
hänföras till rubrik 1108, med tullfrihet, bleve belagda med en tull av 7
kr. för 100 kg (nr 920). För vidtagandet av en dylik ändring i tulltaxeringen
av nämnda produkter skulle visserligen kunna anföras, att de härdade
oljorna äro mera bearbetade och därför icke lämpligen böra vara lägre
beskattade än de icke härdade. Enligt vad erfarenheten under senare tiden
givit vid handen torde det emellertid i många fall möta oöverstigliga svårigheter
att för härdat fett fastställa produktens ursprung. Det lärer därför
icke kunna anses lämpligt att i taxan intaga någon bestämmelse om att
härdade vegetabiliska fettämnen skola i tullhänseende likställas med motsvarande
icke härdade produkter. I överensstämmelse härmed får styrelsen
föreslå, dels att orden »även härdade» uteslutas ur ovanstående överrubrik,
dels ock att härdade vegetabiliska fettämen, ej till annat nummer hänförliga,
upptagas i nummer 924. I sådant fall skulle sagda överrubrik och
nummer komma att erhålla följande lydelse:

Generaltullstyrelsens utlåtande.

Vegetabiliska, feta oljor samt växtfett och andra vegetabiliska fettämnen,
ej till annat nummer hänförliga:

Nr 924 andra slag, härdade vegetabiliska fettämnen, ej till annat
nummer hänförliga, härunder inbegripna.

Nr 928 Olein och andra, ej särskilt nämnda oljesyror.

Uttrycket »oljesyror» torde i allmänhet uppfattas såsom en beteckning å
flytande varor. Vid sådant förhållande och då till nuvarande rubrik 1110,
som i förslaget motsvaras av ovanstående nummer, hänföras vissa fettsyror
med mer eller mindre fast konsistens, får styrelsen i förtydligande syfte
föreslå, att nämnda uttryck ersättes med fettsyror, varigenom ifrågavarande
nummer skulle komma att erhålla följande lydelse:

Olein och andra, ej särskilt nämnda fettsyror.

Nr 933—935 Flyktiga vegetabiliska oljor samt inom parfymindustrien eller
vid tillverkningen av konfityrer, bakverk, drycker o. dyl.
använda essenser, estrar och andra välluktande ämnen, ej
till annat nummer hänförliga, naturliga eller konstgjorda:

Välluktande estrar skola nu tulltaxeras enligt rubrik 1226 med de undantag,
som finnas angivna i rubrik 1226V*. Enligt den avfattning, överrubriken
till nummer 933—935 erhållit i förslaget, skulle nummer 934—935
komma att innefatta endast sådana välluktande estrar, som användas inom
parfymindustrien eller vid tillverkningen av konfityrer, bakverk, drycker
och dylikt. Då emellertid sistnämnda två nummer, vad beträffar estrar,
torde vara avsedda att helt motsvara rubrik 1226, synes ifrågavarande överrubrik
böra erhålla följande lydelse:

Flyktiga vegetabiliska oljor, sammansatta eterarter (estrar) samt
inom parfymindustrien eller vid tillverkningen av konfityrer,
bakverk, drycker o. dyl. använda essenser och andra välluktande
ämnen, ej till annat nummer hänförliga, naturliga eller konstgjorda
:

B. Produkter av oljor, fett m. m., såsom lacker, tvål, parfymer o. dyl.
Nr 939—940 Lacker.

Till införsel förekomma lacker i koncentrerad form, s. k. lackextrakter,
vilka utgöra i stort sett färdigkokta lacker, ehuru utan lösningsmedel. Dessa
produkter äro i regel mycket tjockflytande och icke utstrykbara, varför en
tillämpning av rubrikerna för fernissor mött svårigheter.

Då varorna i fråga ofta endast behöva spädas med terpentinolja eller en

Generaltullstyrelsens utlåtande.

51)

tullfri mineralolja för att bliva fullt färdiga, synes det vara mest naturligt
att tulltaxera dem såsom fernissor.

Någon svårighet att vid tulltaxeringen skilja lackextrakter från sickativer
torde icke behöva befaras.

Styrelsen får på grund härav föreslå, att s. k. lackextrakter upptagas
jämte lacker i överrubriken till nummer 939—940, som därigenom skulle
komma att erhålla följande lydelse:

Lacker och s. k. lackextrakter.

Nr 941 Kitt, ej särskilt nämnt, berett av olja och fasta mineraliska ämnen;
ävensom modelleringsmassa.

I stället för oljekitt användes numera i stor utsträckning cellulosakitt,
d. v. s. kitt vari ingår cellulosalösning i stället för olja. Någon anledning
att i tullhänseende göra skillnad mellan de båda slagen av kitt torde icke
förefinnas, och styrelsen får på grund härav föreslå, att orden eller cellulosalösning
infogas efter »olja» i nummer 941, varigenom detta nummer skulle
komma att lyda på följande sätt:

Kitt, ej särskilt nämnt, berett av olja eller cellulosalösning och
fasta mineraliska ämnen; ävensom modelleringsmassa.

Tvätt-, skur-, poler-, slip-, puts-, desinfektions- och appreturmedel,
ej särskilt nämnda, innehållande fett, olja, harts, vax, tvål eller
såpa men utan inblandning av dextrin eller stärkelse:

Nr 948 fasta eller i pulverform

Nr 949—950 i flytande form — — — — — — — — — — — — — —

Alla varor, som förekomma i pulverform, äro givetvis fasta. Det i nummer
948 använda uttrycket »fasta eller i pulverform», som är hämtat från rubrik
1125 i gällande taxa, torde därför få anses oegentligt och innebära en upprepning.

Vidare är att märka att vid tulltaxeringen av sådana hithörande produkter,
som hava en salv- eller pastaliknande konsistens, tvister ofta uppstått,
huruvida de vore att anse såsom fasta eller ej. Det är därför önskvärt, att
skillnaden i berörda avseende om möjligt måtte bliva närmare preciserad i
taxan. Lim, som återfinnes under nummer 1047—1049 i förslaget, uppdelas
i »icke flytande» och »flytande», och det förefaller, som om sistnämnda
beteckningar vore mera tydliga och i varje fall mindre ägnade att giva
anledning till tvister än de, som kommit till användning i nummer 948—
950. Styrelsen får på grund härav föreslå, att ändring vidtages i sistnämnda
nummer och att de erhålla följande lydelse:

Tvätt-, skur-, poler-, slip-, puts-, desinfektions- och appreturmedel,
ej särskilt nämnda, innehållande fett, olja, harts, vax, tvål eller
såpa men utan inblandning av dextrin eller stärkelse:

Generaltullstyrelsens utlåtande.

Nr 948 icke flytande

Nr 949—950 flytande — — — — — — — — — — — — — — — —
Nr 951 Putsmedel, ej sprithaltiga, för läderarbeten.

Enär vissa skodon av annat material än skinn i förslaget, liksom i den
nuvarande taxan, upptagits under gruppen »arbeten av läder och skinn»,
torde för dylika skodon avsedda putsmedel kunna hänföras till nummer 951,
under förutsättning att de ej äro sprithaltiga. Att göra någon skillnad i
tullhänseende mellan icke sprithaltiga putsmedel allt efter som de äro avsedda
för det ena eller för det andra slaget av skodon skulle även vara
mindre lämpligt, enär det i vissa fall komme att erbjuda svårigheter att
utan närmare undersökning vid tulltaxeringen avgöra, för vilket slag av
skodon den föreliggande varan vore avsedd att användas. Till förebyggande
av tvister beträffande tillämpningen av ifrågavarande nummer å putsmedel
för skodon och för vinnande av likformighet i tulltaxeringen av ifrågavarande
produkter synes emellertid i taxan böra uttryckligen angivas att
icke sprithaltiga putsmedel för skodon utan undantag skola hänföras till
nummer 951. Detta nummer torde i sådant fall böra erhålla följande avfattning
:

Putsmedel, ej sprithaltiga, för skodon och läderarbeten.

C. Torrdestillationsprodukter och närstående ämnen.

Tjära, tjär- och hartsoljor samt andra genom torrdestillation framställda
ämnen, ej till annat nummer hänförliga:

Nr 955 stenkolstjära, beredd till bestrykning av tak, betonggrunder,
järnkonstruktioner eller dylikt; ävensom för sådant ändamål
avsedda beck- och asfaltpreparat.

Ovanstående nummer lärer icke vara avsett att innefatta sådana beckoch
asfaltprodukter för bestrykning av exempelvis betonggrunder, som förekomma
i fast form, utan torde dessa produkter, vilka smältas vid användningen
och utstrykas varma, böra hänföras till nummer 473. På grund
härav synes ordet flytande böra infogas i nummer 955 närmast före »beckoch
asfaltpreparat». Nummer 955 skulle då komma att erhålla följande
lydelse:

Tjära, tjär- och hartsoljor samt andra genom torrdestillation framställda
ämnen, ej till annat nummer hänför liga:

stenkolstjära, beredd till bestrykning av tak, betonggrunder,
järnkonstruktioner eller dylikt; ävensom för sådant ändamål
avsedda flytande beck- och asfaltpreparat.

Nr 960 Träsprit (metanol) T; ävensom aceton och acetonolja N.

Metyletylketon tulltaxeras nu såsom kemiskt-tekniska preparat, ej särskilt
nämnda (rubrik 1259), med tull av 15 procent av värdet. Nämnda vara

Gener altullstyrclsens utlåtande. 61

företer emellertid stor likhet i olika avseenden med aceton (diinetylketon) och
användes numera även i rätt stor utsträckning för samma ändamål som denna
senare produkt. Det torde därför få anses lämpligt, att metyletylketon i
tullhiinseende bleve jämställd med aceton. Visserligen betingar den förra
varan för närvarande ett pris, som med omkring 30 procent överstiger priset
å den senare, men man torde hava grundad anledning antaga, att denna
skillnad efter hand kommer att reduceras. I varje fall torde berörda prisskillnad
nu icke kunna anses vara så betydande, att den i och för sig bör
utgöra hinder för vidtagande av sådan ändring i tulltaxeringen, som nyss
antytts, och tillåter sig styrelsen i enlighet härmed föreslå, att metyletylketon
upptages i nummer 960. Detta nummer skulle då komma att erhålla följande
lydelse:

Träsprit (metanol) (T); ävensom aceton och acetonolja samt metyletylketon
(N).

D. Kautschuk och arheten därav.

Stänger av hårdgummi.

Stänger av hårdgummi, som nu äro jämte strängar, rör och packningar
särskilt nämnda i rubrik 645, med tull av 50 öre för kg, återfinnas icke i
förslaget, och tvekan skulle därför kunna uppstå, huruvida de rätteligen
borde tulltaxeras såsom strängar (nr 966), med tull av 50 kr. eller såsom
»andra arbeten» (nr 974), med tull av 120 kr. för 100 kg. Sistnämnda
tullsats torde emellertid få anses innebära en allt för hård beskattning för
en vara av så enkel beskaffenhet som stänger. I betraktande härav får
styrelsen föreslå, att nämnda vara upptages under nummer 966 i enlighet
med nedanstående förslag.

Arbeten av kautschuk, guttaperka och balata samt av konstgjord
mjuk kautschuk:

plattor, ej till nr 961 eller 963 hänförliga; ävensom packningar,
tätningar och material därtill, ej innehållande asbest:

andra slag; ävensom gummiklackar och gummisulor till
skodon, hov- och andra buffertar, stänger samt strängar,
ej till nr 964 hänförliga.

X. Produkter av kemisk industri samt dithörande råämnen, ej annorstädes
upptagna.

A. Kemiska grundämnen och deras föreningar.

Anmärkning till nummer 975.

Därest varan inkommer i järncylindrar, som icke bevisligen
inom landet tillverkats eller förut införtullats, utgår särskild
tullavgift för dessa enligt vad för dem är stadgat.

Generaltullstyrelsens utlå tände.

Ovanstående anmärkning, som motsvarar första delen av den vid rubrik
1128 i gällande taxa fogade anmärkningen, innebär icke något undantag
från de i 5 § o) i förslaget till tulltaxeförordningen intagna allmänna bestämmelserna
rörande tulltaxeringen av emballage, som icke skall inräknas i
den tullpliktiga vikten av däri införd vara. En erinran om att järncylindrar,
vari förtätade gaser inkomma, skola tulltaxeras med tillämpning av
nämnda bestämmelser torde dock kunna anses hava ett visst berättigande
under nummer 975, enär den nuvarande taxan innehåller särskilda bestämmelser
för tulltaxeringen av dylika cylindrar (rubrik 1128 jämte anmärkning).
Emellertid synes en anmärkning i berörda avseende icke lämpligen
böra avfattas i enlighet med förslaget utan erhålla formen av en hänvisning
till vad i 5 § o) tulltaxeförordningen är stadgat.

Styrelsen får på grund härav föreslå, att ifrågavarande anmärkning erhåller
följande avfattning:

Angående tulltaxeringen av järncylindrar, i vilka förtätade gaser
inkomma, gäller vad i fråga om taxeringen av emballage i
5 § o) tulltaxeförordningen är stadgat.

Nr 976 Svavel, fosfor, brom, jod, arsenik, selen och kisel; ävensom kolsvavla,
klorsvavel, fosforseskvisulfid och fosforhydrid samt svavelkalium,
svavelnatrium och svavellever.

Kisel, som för närvarande belägges med en tull av 15 procent av värdet
enligt rubrik 1259, har i förslaget upptagits med tullfrihet. Det har emellertid
visat sig vara förenat med vissa svårigheter att i och för tulltaxeringen
uppdraga en bestämd gräns mellan kisel och högprocentigt kiseljärn. Vid
sådant förhållande och då båda produkterna användas för samma ändamål,
nämligen såsom legeringsmedel, torde det näppeligen vara lämpligt att göra
sådan skillnad mellan dem, som de sakkunniga föreslagit. En eventuell
ändring i rubriceringen av kisel synes i stället böra gå ut därpå, att varan
jämställes med högprocentigt kiseljärn. Någon mera betydande ändring i
beskattningshänseende skulle härigenom knappast uppstå.

På grund härav tillåter sig styrelsen föreslå, dels att kisel uteslutes ur
nummer 976, dels ock att under nummer 558 upptages en anmärkning
därom, att kisel skall hänföras till sistnämnda nummer. I sådant fall
skulle nummer 976 komma att lyda på följande sätt:

Svavel, fosfor, brom, jod, arsenik och selen; ävensom kolsva via,
klorsvavel, fosforseskvisulfid och fosforhydrid samt svavelkalium,
svavelnatrium och svavellever.

C. Konstgödsel.

Nr 1029 Chilesalpeter (natriumnitrat); kalksalpeter (kalciumnitrat), även med
en halt av högst 10 % ammoniumnitrat; stassfurterkalisalter, ej

Generaltullstyrelsens utlåtande.

(I!

särskilt nämnda; superfosfat, s. k. benprecipitat, tornasf osfat och
omalen tomasslagg samt andra oorganiska, fosforsyrehaltiga gödselmedel,
ej särskilt nämnda.

De sakkunniga hava ansett, att samtliga fosforsyregödselmedel borde bliva
fria från tull, och därför upptagit »andra oorganiska, fosforsyrehaltiga
gödselmedel, ej särskilt nämnda» efter »tomasslagg» i nummer 1029. Det
gjorda tillägget synes emellertid ej med erforderlig tydlighet angiva vad
som avses och torde även kunna inbjuda till försök att kringgå tullen å
vissa närbesläktade varuslag. Styrelsen tillåter sig med hänsyn härtill
föreslå, att berörda tillägg förtydligas och erhåller följande avfattning, som
jämväl ansluter sig till de sakkunnigas motivering för ifrågavarande nummer:
rhenaniafosfat och andra liknande oorganiska fosforsyregödselmedel,
ej särskilt nämnda. Nummer 1029 skulle i sådant fall komma att lyda på
följande sätt:

Chilesalpeter (natriumnitrat); kalksalpeter (kalciumnitrat), även med
en halt av högst 10 %" ammoniumnitrat; stassfurterkalisalter, ej
särskilt nämnda; superfosfat, s. k. benprecipitat, tomasfosfat och
omalen tomasslagg samt rhenaniafosfat och andra liknande
oorganiska fosforsyregödselmedel, ej särskilt nämnda.

E. Produkter av övrig kemisk industri.

Nr 1057 Kemiska preparat, ej särskilt nämnda; kemikalier för fotografisk
framkallning, fixering, toning, förstärkning och försvagning, inkommande
i mindre, för detaljhandeln avsedda förpackningar;
ävensom plåster, ej till apoteksvaror hänförligt.

I ovanstående nummer hava upptagits kemikalier för fotografisk framkallning,
fixering, toning, förstärkning och försvagning, inkommande i
mindre, för detaljhandeln avsedda förpackningar. Härigenom skulle nummer
1057 komma att innefatta praktiskt taget alla andra för fotografiskt
ändamål avsedda kemikalier i detaljförpackningar än blixtljuspreparat, som
äro nämnda i nummer 1040. Vid sådant förhållande synes någon närmare
specifikation med hänsyn till användningen icke vara erforderlig i taxan,
utan torde ifrågavarande nummer kunna förkortas på sätt nedanstående
förslag angiver:

Kemiska preparat, ej särskilt nämnda; kemikalier för fotografiskt
ändamål, inkommande i mindre, för detaljhandeln avsedda förpackningar
och ej till nummer 1040 hänförliga; ävensom plåster,
ej till apoteksvaror hänförligt.

Generaltullstyrelsens utlåtande.

XI. Varor, ej annorstädes upptagna.

Ramar, fotografi- och tavel-, även med infattade fotografier eller
tavlor:

Nr 1091 av metall: tullbehandlas efter sin beskaffenhet;

Nr 1092 andra slag.

Vissa bilder med infattning av papp, papper eller pappersmassa skulle
enligt ordalydelsen i överrubriken till nummer 232 och 233 komma att
falla under sistnämnda nummer och sålunda icke följa de i ovanstående
nummer 1091 och 1092 angivna generella föreskrifterna för tulltaxeringen
av fotografi- och tavelramar, även med infattade fotografier eller tavlor.
Detta synes böra komma till uttryck i nummer 1092, vilket lämpligen torde
kunna ske på det sätt, att till sagda nummer fogas tillägget ej till nr
233 hänförliga. Nummer 1092 skulle då komma att erhålla följande''Alydelse:

Ramar, fotografi- och tavel-, även med infattade fotografier eller
tavlor:

andra slag, ej till nr 233 hänförliga.

Anmärkning till nummer 1103.

Infattade målningar, ritningar och teckningar draga den för
ramen bestämda tull.

I anslutning till vad förut anförts beträffande lydelsen av 5 § t) tulltaxeförordningen
får styrelsen föreslå, att anmärkningen till nummer 1103 erhåller
följande avfattning:

Infattade målningar, ritningar och teckningar, andra än sådana
som vederbörligen styrkas vara avsedda för offentlig samling
eller för undervisningsanstalt, draga den för ramen bestämda
tull.

Nr 1104 Husgeråds- eller andra lösörepersedlar, gångkläder härunder inbegripna,
gamla och brukade och ej inkommande i den ordning i
5 § tulltaxeförordningen sägs, därest ägaren på tro och heder
skriftligen intygar, att de införas för eget bruk och ej i handelsavsikt.

Gamla och brukade knutna mattor av ull samt begagnade pianon hava
blivit särskilt omnämnda i nummer 308—309 respektive nummer 883—884.
Då avsikten torde hava varit, att nämnda artiklar alltid skulle hänföras

Generultullsiyrelsens utlåtande.

till sagda nummer, därest tullfrihet ej kunde medgivas enligt bestämmelserna
i 5 § tulltaxeförordningen, böra undantag för dem stadgas i nummer
1104, varigenom detta nummer skulle erhålla följande lydelse:

Husgeråds- eller andra lösörepersedlar, gångkläder härunder inbegripna,
gamla och brukade, ej hänförliga till nr 308—309 eller
till nr 883—884 och ej inkommande i den ordning i 5 § tulltaxeförordningen
sägs, därest ägaren på tro och heder skriftligen
intygar, att de införas för eget bruk och ej i handelsavsikt.

Sedan de sakkunniga framlagt sitt förslag till tulltaxa, har Kungl. Maj:t
utfärdat kungörelse (nr 73 år 1928) angående ändrad lydelse av rubrikerna
642 och 643 i gällande taxa från och med den 1 innevarande maj månad.
Vidare har riksdagen fattat beslut om vidtagandet av ändringar i rubrikerna
212, 362 1/3, 634, 1135, 1145, 1176 och 1228 samt om införandet av
två nya anmärkningar i taxan, den ena under rubrik 682 och den andra
under rubrik 695. Med iakttagande av vad Kungl. Maj:t sålunda förordnat
och riksdagen beslutat torde förslaget i nedanstående delar böra erhålla
följande ändrade lydelse:

Tullsats
för 100 kg
kronor

Slangar, driv- och transportremmar, solv och andra för
tekniskt bruk avsedda artiklar, ej särskilt nämnda:
innehållande silke:

Nr 403 a driv- och transportremmar.................................... N 175: —

Nr 403 b andra ........................................................................... N 600: —

Fönster- och spegelglas:
of olierat:

utan slipning eller etsning, i plana skivor med en
sammanlagd längd och bredd av:

Nr 536 mindre än 245 cm ...............................................B 10: —

Anm. Till detta nummer eljest hänförligt
glas med en sammanlagd längd och hredd
av mindre än 135 cm tulltaxeras, om det
inkommer med fasett- eller kantslipning,
enligt nr 539.

Flaskor och burkar:

helt oslipade och utan målning, förgyllning eller eljest
annan dekorering än sådan, som åstadkommits genom
gravyr i formen:

av större rymd:

Nr 546 flaskor av grön eller brun massa för maltdrycker,

5 — 8408.

Generaltullstyrelsens utlåta nde.

Tullsats
för 100 kg
kronor

mineralvatten, läskdrycker, vin eller sprit -

drycker samt damejeanner av sådan massa .... T 2: —
Nr 547 andra slag................................................................ T 6: —

Nr 548 med slipade kanter eller bottnar eller med inborrade,
oslipade eller slipade proppar men i övrigt helt oslipade
och utan målning, förgyllning eller eljest annan
dekorering än sådan, som åstadkommits genom gravyr
i formen.................................................................... T 15: —

Anm. till nr 546—548. Mekaniska tillslutningsanordningar,
anbragta å artiklar, hänförliga till
något av dessa nummer, tulltaxeras särskilt
för sig enligt vad för huvudbeståndsdelen är
stadgat.

Tjära, tjär- och hartsoljor samt andra genom torrdestillation
framställda ämnen, ej till annat nummer hänför liga:

Nr 956 andra slag, härunder inbegripna bensololjor, karbol syra,

naftalin och andra likartade destillationsprodukter
ur stenkolstjära; ävensom karbolkalk samt
tetrahydronaftalin och andra hydreringsprodukter
av naftalin .................................................................... fria

Arbeten av kautschuk, guttaperka och balata samt av konstgjord
mjuk kautschuk:

Nr 973 velocipeddelar, ej till nr 969 hänförliga, härunder

inbegripet pedal- och bromsgummi i längder .... E 160: —

Nr 974 automobildelar, ej till nr 913 eller 969 hänförliga;

motorcykeldelar, ej till nr 969 hänförliga, härunder
inbegripet pedal- och bromsgummi i längder;
galoscher och andra kautschuksskodon; ävensom
andra arheten, ej särskilt nämnda, radergummi och
kirurgiska artiklar härunder inbegripna ............ E 120: —

Nr 980 Fosforsyra samt kalium-, natrium- och ammoniumfosfåt;

ävensom kresolfosforsyra (kresylfosforsyra) samt för
malmanrikning avsedda flotationsmedel, innehållande
kresolfosforsyra (kresylfosforsyra)................................ N 1: 50

Nr 1030 Kalkkväve (karbidkväve)

fritt

Generaltull styrelsens utlåtande.

(17

Taratariffen.

Sedan styrelsens tullbehandlingsbyrå den 23 juni 1927 till de sakkunniga
överlämnat ett inom byrån uppgjort förslag till ny taratariff, upprättat med
ledning av den vid nu gällande tulltaxa fogade tariffen, liava, med hänsyn
till den stora ekonomiska betydelsen av att rätta procentsatser för taran
bliva fastställda, vissa tullmyndigheter anmodats att ytterligare utreda, i vad
mån ändringar i den nuvarande taratariffen kunde befinnas erforderliga.
Utredningen, som härigenom blivit utsträckt till en längre tidrymd, än som
på sin tid stod tullbehandlingsbyrån till buds, har givit vid handen, bland
annat, att taraprocenten blivit i förslaget för högt upptagen för i vissa förpackningar
inkommande apelsin-, citron- och pomeransskal, korinter, timotej-,
kanarie- och rödklöverfrö, orostat kaffe, omalen kanel, omalna nejlikor och
nejlikstjälkar, omalen senap samt spannmål.

Av allt kaffe, som importeras, härstammar den övervägande delen från
Brasilien. Detta kaffe torde alltid vara förpackat i enkel bal av tämligen
tunn väv. Enär vikten av detta emballage aldrig plägar uppgå till mer än
1 %■ av varans bruttovikt, har styrelsen ansett nämnda procentsats böra
fastställas för orostat kaffe i enkel bal av väv. Emballage av dubbel bal
vari kaffe av högre kvalitéer ofta införes, har befunnits motsvara 2 X av
bruttovikten.

Vad beträffar omalen spannmål torde taran för sådan vara, förpackad i
bal, sällan överstiga 1 %. Av den malna spannmålen utgör det amerikanska
vetemjölet den ojämförligt största importartikeln. Detta mjöl lärer så gott
som undantagslöst införas i originalsäckar av bomullsvävnad, vilkas vikt
plägar något understiga 1 % av bruttovikten. För övriga mjölsorter, liksom
även för gryn, torde taran för balarna ävenledes hålla sig mycket nära
nämnda procentsats, vilken styrelsen därför anser böra fastställas för såväl
om alen som malen spannmål.

Rörande timotej-, kanarie- och rödklöverfrö har upplysts, att dessa varor
pläga införas ej blott i enkel utan även i dubbel bal, varför tarabestämmelser
torde böra utfärdas även för sistnämnda emballage, som befunnits
motsvara 2 % av bruttovikten.

Enligt vad styrelsen erfarit har Skånes handelskammare i skrivelse till
kommerskollegium framhållit vissa av Svenska sockerfabriksaktiebolaget anförda
erinringar mot uppställningen av tarabestämmelserna för socker. Det
har bland annat anmärkts därpå, att förslaget, liksom nu gällande taratariff,
upptager krossat eller pulveriserat socker, varmed åsyftas s. k. strösocker.
Dylikt socker undergår emellertid numera i allmänhet varken krossning
eller pulverisering utan erhålles vid raffineringen direkt i form av pulver.
Bestämmelsen angående krossat och pulveriserat socker torde sålunda såsom
varande obehövlig kunna utgå ur taratariffen. Vidare har framhållits, att

68 Generaltullstyrelsens utlåtande.

till import förekommer ett annat slag av socker i pulverform, nämligen det
som är känt under beteckningen »Deutsche Kristalle». Detta utgöres av
vid råsockerframställningen uppbyggda sockerkristaller, vilka genom särskilda
procedurer befriats från vidhäftande sirap. Båda dessa slag av socker,
ävensom råsockret, torde böra hänföras under rubriken »andra slag». De
slag av socker, som falla under denna rubrik, synas i tarahänseende böra
uppdelas, och det torde då vara mest naturligt att därvid följa tulltaxans
uppdelning i två kategorier efter polarisationsprocenten. Socker, polariserande
högst 98 %, är i motsats till det som polariserar mer än 98 % relativt
fuktigt och klibbigt, vilket åstadkommer, att emballaget förtynges, varför
även taraprocenten bör sättas något högre för detta slag av socker, förpackat
i balar, än för det andra. Utredningen har visat, att taraprocenten
utgör för det senare slaget förpackat i enkel bal av väv 1 % och i dubbel
bal 2 X samt för det övriga 1.5 % respektive 3 %. Bal av bast eller säv
torde numera icke förekomma i någon nämnvärd grad såsom emballage för
socker.

I taraföislaget finnes under rubriken frukter och bär, färska, upptaget
ananas i låda med träull och papper med en taraprocent av 50. Emellertid
har upplysts, att två olika lådförpackningar för nämnda vara förekomma.
Taran för dessa emballage är väsentligt olika, beroende på innerförpackningens
beskaffenhet, varför några särskilda taraföreskrifter icke lämpligen
synas böra fastställas för nämnda vara, detta så mycket mer som varje
låda endast plägar innehålla tio frukter, vilkas nettovikt med lätthet kan
utrönas.

I avsikt att förtydliga innebörden av »andra, ej särskilt nämnda» slag
av färska frukter får styrelsen föreslå vissa ändringar i uppställningen, vilka
angivas här nedan. Dessa innebära dock icke någon förändring i sak.

Bestämmelsen rörande korinter i fat, upptagen under rubriken frukter,
torde böra utgå, enär nämnda förpackning numera icke lärer förekomma.

Risgryn finnas i taratariffen upptagna dels under rubriken »Gryn», dels
under rubriken »Risgryn». I taxeförslaget däremot är varan upptagen under
»Spannmål» och torde densamma i överensstämmelse därmed även i taratariffen
böra införas under denna rubrik.

Enligt motiveringen till tulltaxeförordningens 3 § 2 mom. i förslaget
skulle ljus utgå ur taratariffen. Nämnda artikel har likväl blivit upptagen,
varför det vill synas som om den av förbiseende kommit att stå kvar. Den
torde emellertid utan olägenhet kunna utgå, enär tullpliktiga vikten med
lätthet kan utrönas för denna vara.

På grund av vad ovan anförts får styrelsen hemställa,
dels att i förslaget till taratariff måtte uteslutas bestämmelserna för ljus
och för ananas under rubriken »Frukter och bär»,

dels ock att förslaget i nedanstående delar måtte erhålla följande ändrade
lydelse:

Generaltullstyrelsens utlåtande.

(i 9

Nummer	Varuslag	Kmballage, för vilket tara utgår	Tara- pro- cent
	Frukter och bär, ätbara:
52, 55	färska:
	äpplen, päron och andra, ej särskilt
	nämnda ................................................	fat — — — — —
57—60	torkade:
	apelsin-, citron- och pomeransskal ...	bal av gräs	8
	korinter...................................................	låda	10
44, 45	Frö: timotej-, kanarie- och rödklöver- ..	enkel bal	1
		dubbel bal	2
33	Gryn: ris-; se under Spannmål.
83	Kaffe: orostat ............................................	enkel bal av väv	1
		dubbel bal av väv	2
94	Kanel: om alen............................................	bal	3
92	Nejlikor och nejlikstjälkar:
	omalna ......................................................	dubbel bal av bast	7
33	Risgryn; se under Spannmål.
89	Senap: omalen ...........................................	bal	1
103, 104	Socker:
	kandi- ........................................................	låda	10
	sågat eller hugget i bitar ....................	låda	12
	topp-............................................................	papper	3
	andra slag:
	polariserande högst 98 % ....................	enkel bal	1.5
		dubbel bal	3
	polariserande mer än 98 X ................	enkel bal	1
		dubbel bal	2
29—34	Spannmål:
	risgryn........................................................	bal	1
		fat	9
	annan, omalen och malen ....................	bal	1

Tullmyndigheternas förut omförmälda yttranden i ämnet ävensom de till
styrelsen remitterade handlingarna rörande A/B Bröderne Herrmanns ovanberörda
framställning överlämnas härjämte. I

I ärendets behandling hava deltagit, förutom undertecknad generaltulldirektör,
byråcheferna Beyer, Ewerlöf, föredragande för vissa delar av tulltaxeförordningen,
Nordström och Jansson samt tjänstförrättande byråchefen,
byråinspektören Olson, föredragande för vissa delar av tulltaxeförordningen
och för tulltaxan.

Stockholm den 31 maj 1928.

Underdånigst
A. E. M. ERICSSON.

Ivar Kullgren.

Generaltullstyrelsens utlåtande.

Tillägg till bilaga. 2.

Till KONUNGEN.

Jämte det generaltullstyrelsen denna dag avgiver utlåtande i anledning
av vissa av Sveriges kemiska industrikontor föreslagna ändringar i det av
1925 års tulltaxerevision framlagda förslaget till förordning med tulltaxa,
tillåter sig styrelsen att i nedanstående punkter komplettera sitt den 31
maj 1928 avgivna yttrande över nyssnämnda tulltaxeförslag.

Klädespersedlar av strumpstolsgods draga enligt nu gällande tulltaxa den
för det ingående materialet bestämda tullsatsen utan förhöjning. Framställning
om ändring härutinnan hade gjorts till de år 1925 av chefen för finansdepartementet
tillkallade sakkunniga för revision av gällande tulltaxa, varvid
framhållits önskvärdheten av att en differentiering genomfördes av tullskyddet
för klädespersedlar av trikåvara. Med hänsyn till frågans stora
omfattning och befarade svårigheter vid tulltaxeringen ansågo de sakkunniga,
under erkännande av det berättigade i ovan anförda önskemål, att spörsmålet
borde upptagas till prövning först i samband med en allmännare
revision av tulltaxan.

I sitt ovannämnda utlåtande den 31 maj 1928 över de sakkunnigas förslag
vitsordade även styrelsen det berättigade i den gjorda framställningen
och framhöll önskvärdheten av att — även om slutliga ordnandet av denna
fråga syntes böra anstå till en senare tidpunkt — en provisorisk lösning
kunde komma till stånd tidigare. Då emellertid en skrivelse i frågan ingivits
till kommerskollegium, framlade styrelsen för det dåvarande icke
något förslag i ämnet, men uttalade, att styrelsen, då resultatet av kollegii
prövning av berörda framställning förelåge, torde få tillfälle avgiva yttrande
i frågan.

Nämnda framställning hade ingivits av Sveriges industriförbund och gick
ut på, att klädespersedlar av strumpstolsarbeten av annat spånadsämne än
silke, försedda med broderier eller spetsar eller med foder, uppslag eller
annan besättning, vari silke ingår, skulle taxeras efter enahanda grunder,
som gälla för av vävnad tillverkade klädespersedlar. Övriga varor av
strumpstolsgods skulle däremot liksom hitintills beskattas efter vad för
strumpstolsarbeten är bestämt, utan förhöjning.

Sedan kommerskollegium numera i skrivelse till Kungl. Maj:t tillstyrkt
det av industriförbundet framlagda förslaget, tillåter styrelsen sig anföra
följande.

Förslaget angavs såsom en provisorisk lösning av frågan rörande tull -

Generaltullstyrelsens utlåtande.

taxeringen av kläder av strumpstolsarbeten, icke innehållande silke, i det
att detsamma endast berörde vissa mera lyxutstyrda konfektionerade varor
av strumpstolsgods, i fråga om vilka konfektionsindustrien icke blott icke
åtnjuter något tullskydd utan har att vidkännas direkt tullbelastning för i
dylika varor ingående, högt tullbeskattade besättningsartiklar. Av den
motivering, som anförts av industriförbundet, framgår, att avsikten varit,
att den föreslagna tulltaxeändringen endast skulle drabba kläder, som tillverkades
av metervara vid konfektionsfabrikerna, och sålunda icke persedlar,
som i samband med tillverkningen endast underginge en enklare sömnad.
Så som förslaget utformats komme emellertid bland annat även en hel del
underkläder att drabbas av ändringsförslaget, vilket icke vore lämpligt.

Å andra sidan skulle genom förslaget endast i begränsad utsträckning —
d. v. s. i fråga om kläder med broderier eller spetsar eller med foder, uppslag
eller annan besättning, vari silke ingår — praktiskt erkännande givas
åt det berättigade i principen angående de av trikåvara tillverkade klädernas
likställighet i tullskyddshänseende med dylika kläder, tillverkade av vävnad.

Fullt erkännande häråt torde vid en provisorisk lösning av frågan knappast
kunna lämnas. Åtskilligt skulle emellertid vinnas, om de viktigaste av
trikåmetervara framställda klädespersedlarna likställdes med motsvarande
av vävnad tillverkade kläder. De persedlar, som i första hand härvid borde
ifrågakomma, äro klädningar, blusar, kjolar och morgonrockar. Däremot
synas koftor, som i regel endast undergå en enklare konfektionering icke
lämpligen böra drabbas av tullförhöjningen, och då vidare vissa tulltekniska
svårigheter säkerligen skulle uppstå vid särskiljandet av koftor och kappor,
torde icke heller sistnämnda varuslag böra göras till föremål för särbestämmelse.

Med hänsyn bland annat till att tullsatsen för rubrik 373 b i gällande
tulltaxa år bunden genom handelstraktaten mellan Sverige och Tyskland,
böra silkestrikåvaror icke beröras av ändringsförslaget.

Därest ovan angivna synpunkter vinna beaktande, torde nummer 432 i
förslaget böra uppdelas på följande sätt:

Kläder och andra sömnadsarbeten, ej särskilt nämnda:
av knutna, stickade, virkade eller på strumpstol förfärdigade
varor:

blusar, kjolar, klädningar och morgonrockar av

spånadsvara (metervara), icke innehållande I tulltaxeras lika med

{ klädespersedlar av

Silke ....................................................................... ( motsvarande vävnad

I tulltaxeras etter vad
I för strumpstolsarbe andra

........................................................................ I ten är bestämt utan

{ förhöjning.

Senaste tidens erfarenhet har givit vid handen, att beträffande en annan
artikel ett förtydligande vore önskvärt.

I nummer 617 av tulltaxeförslaget upptages s. k. Ewarts kätting med

72 Generaltullstyrelsens utlåtande.

en tull av 12 kronor för 100 kilogram. Emellertid förekomma kättingar, som
till beskaffenhet och användning äro likartade med Ewarts kätting, men som i
handeln gå under andra namn. Så finnes exempelvis en bultkätting, benämnd
Leys. Det utmärkande för samtliga dessa slag av kättingar är, att
de i regel tillverkats av aducerat gjutgods till skillnad från Galls, ett slag
av ledbultkätting, som framställts av lameller av smidesjärn. Enligt ett
regeringsrättens beslut skall Leys kätting i tullbeskattningshänseende likställas
med Ewarts. Sedan den i motsvarande rubrik av nu gällande taxa till belysande
av vad som avses med ledbultkätting anförda beteckningen »Galls»
i föi slaget boittagits, synes ett tillägg till beteckningen Ewarts kätting vara
önskvärt för att klarlägga omfattningen av denna rubrik till skillnad från
den efterföljande. Styrelsen får sålunda föreslå, att nummer 617 i taxeförslaget
måtte erhålla följande ändrade lydelse:

s. k. Ewarts kätting; ävensom ledbultkättingar av smidbart gjutgods,
i vilket fall jämväl överrubriken till nummer 618—619 torde böra ändras och
givas följande avfattning:

ledbultkättingar, ej till nummer 617 hänförliga, med en längd å rullen
(invändig länkbredd) av:

I anslutning till de ändringsförslag, för vilka här ovan redogjorts, får
styrelsen överlämna en av föreståndaren för tullverkets huvudlaboratorium
utarbetad promemoria,1 huvudsakligen berörande vissa av Sveriges kemiska
industrikontor i utlåtande till kungl. kommerskollegium den 30 april 1928
framställda erinringar rörande tulltaxeförslaget. De i promemorian framförda
synpunkterna torde enligt styrelsens förmenande förtjäna beaktande
vid den slutliga utformningen av taxeförslaget.

I ärendets behandling hava deltagit, förutom undertecknad generaltulldirektör,
byråcheferna Ewerlöf och Nordström samt tjänstförrättande byråchefen,
byråinspektören Olson, föredragande.

Stockholm den 12 december 1928.

Underdånigst:

A. E. M. ERICSSON.

Ivar Kullgren.

1 Promemorian är här ej intagen.

Lantbruksstyrelsens utlåtande.

Bilaga 3.

Till KONUNGEN.

Genom beslut den 23 januari 1925 tillkallade dåvarande chefen för finansdepartementet
särskilda sakkunniga för att verkställa utredning och avgiva
förslag i fråga om revision av gällande tulltaxa. Sedan dessa sakkunniga
den 12 september 1927 avgivit betänkande med förslag till förordning med
tulltaxa, har lantbruksstyrelsen anbefallts avgiva utlåtande i ärendet.

Till åtlydnad härav får lantbruksstyrelsen anföra följande.

Det torde ankomma på lantbruksstyrelsen att yttra sig endast i vad förslaget
avser produkter av lantbruket och fisket samt för dessa näringar
erforderliga varor.

Vid granskning av förslaget har lantbruksstyrelsen med tillfredsställelse
funnit, att en omläggning av tulltaxans uppställning skett i syfte att på
ett bättre sätt än hittills sammanföra däri upptagna varor efter deras större
eller mindre inbördes samband.

Beträffande de varor, som kunna anses hänförliga till lantbruksstyrelsens
verksamhetsområde, har styrelsen i stort sett inga väsentliga erinringar mot
förslaget. Styrelsen anser sig dock böra ifrågasätta vissa ändringar däri.

Så synes det lantbruksstyrelsen lämpligt, om för tydlighetens skull under
rubriken fisk efter ordet skarpsill inom parentes tillfogades ordet vassbuk.

Under nr 42 upptagas såväl icke ätbara rötter, rotknölar av gladiolus
därunder inbegripna, som ätbara, nämligen manioka- och arrowrötter, vilka
användas vid stärkelsefabrikationen. I gällande tulltaxa äro dessa upptagna
under olika nummer. Då icke ätbara rötter torde importeras endast
för odlingsändamål såsom fallet är med rotknölar av gladiolus, synas dylika
rötters upptagande under grupp B vara mindre befogat. De böra hellre
hänföras under grupp C, som omfattar trädgårdsprodukter i allmänhet samt
levande växter. Manioka- och arrowrot synas sålunda böra kvarstå å sin
nuvarande plats, under det att rötter, icke ätbara, ej särskilt nämnda, rotknölar
av gladiolus därunder inbegripna, flyttades till grupp C, under rubriken
»växter, ej särskilt nämnda».

Då de under nr 43 upptagna varor icke kunna anses höra till de ätliga,
utan äro avsedda för plantering och således närmast höra samman med
levande växter, synes det lantbruksstyrelsen önskvärt, att nämnda varor
likaledes nedflyttas under grupp C.

1 — 8408.

2 Lantbruksstyrelsens utlåtande.

Under nr 44 hava sammanförts tvenne i gällande tulltaxa upptagna
nummer eller timotej- och kanariefrö. Dessa båda varuslag torde icke hava
något samband med varandra och enda orsaken till deras sammanförande
torde väl vara, att för båda gäller samma tullsats. Ur sammanhangssynpunkt
hade det varit önskvärt, att ett sådant sammanförande icke skett och
att numreringen inom undergruppen frö kunnat omkastas så, att timotej
och rödklöver kommit närmast före nr 48 »andra slag, ej särskilt nämnda».
Därigenom skulle samtliga vallgräs lättare kunna i blivande statistik sammanföras
på ett ställe.

Med hänsyn till varornas naturliga sammanhang finner lantbruksstyrelsen
det vidare knappast lämpligt, att nötkärnor såsom skett upptagas tillsammans
med torkade frukter (nr 60). Enligt lantbruksstyrelsens förmenande
höra nötkärnor betydligt mera samman med de under nr 59 upptagna varor.
Då emellertid förslaget i denna del torde vara beroende av de olika tullsatserna,
vill lantbruksstyrelsen nedan återkomma härtill.

I samband med fragan om tulltaxans uppställning hava de sakkunniga
jämväl principiellt berört frågan om uppställningen av den varaförteckning,
som lägges till grund för import- och exportstatistiken. Dessa två, tulltaxa
och varuförteckning, böra ju vara uppställda så, att de eventuellt kunna
sammanarbetas på ett eller annat sätt. De sakkunniga uttala såsom sin åsikt,
att, på samma sätt som skett i föreliggande förslag till tulltaxa, i en omarbetad
varuförteckning en minskning av antalet rubriker jämväl borde
ske genom sammanförande av likartade varor i större utsträckning, än som
nu äger rum. Att så i vissa fall torde kunna ske, finner jämväl lantbruksstyrelsen
vara fallet. Styrelsen anser sig dock böra framhålla, att, då
import- och exportstatistiken grundar sig på varuförteckningen, stor försiktighet
måste iakttagas vid ett sådant sammanförande, så att icke svårigheter
uppstå att ur statistiken avläsa utbytet med utlandet av i ett eller
annat avseende betydelsefulla varor. Härvid finner sig lantbruksstyrelsen
böra anmärka, att en varas betydelse i detta avseende icke torde framgå
enbart av den större eller mindre exporten eller importen därav. I vissa
fall torde det t. ex. i fråga om import —- vara av nöden att kunna konstatera,
huruvida någon import alls äger rum eller ej. I flera fall synes
det lantbruksstyrelsen, som om en ny varuförteckning, därest den skall vara
till avsett gagn, måste särskilja vissa i den nuvarande förteckningen sam -manförda varor. Ur lantbruksstyrelsens synpunkt synes en mera detaljerad
varuförteckning vara av behovet påkallad särskilt i fråga om fisk och andra
till fiskerinäringen hörande produkter ävensom beträffande frö samt i vissa
avseenden jämväl beträffande trädgårdsprodukter.

Enligt vad lantbruksstyrelsen har sig bekant pågår inom kommerskollegium
och generaltullstyrelsen utredning rörande omredigering av varuförteckningen;
och har kommerskollegium begärt lantbruksstyrelsens yttrande
rörande vissa av dess grupper. I det yttrande, lantbruksstyrelsen på grund
härav har för avsikt att inom den närmaste tiden avgiva, kommer styrel -

Lantbruksstyrelsens utlåtande. 3

sen att närmare angiva de förändringar i varuförteckningen, som enligt
styrelsens förmenande synas erforderliga rörande ifrågavarande varugrupper.

1 fråga om tullsatser synes föreliggande förslag ieke innebära några
väsentliga ändringar. Endast mindre jämkningar hava av ett eller annat
skäl ifrågasatts. Inom de varugrupper, som beröra lantbruksstyrelsens
verksamhet, hava sålunda föreslagna jämkningar endast i nedan anförda
fall givit anledning till uttalande från lantbruksstyrelsens sida.

Förslaget upptager, såvitt angår annan fiskrom, saltad eller på annat sätt
beredd, än torskrom i tunnor samt kaviar (störrom), en tullsats av 50 öre
per kilogram (nr 17). Detta innebär eu sänkning av tullsatsen från ,)
kronor till 50 öre för enklare slag av kaviar. Det synes svårt att på ett
lämpligt sätt avväga tullen å detta varuslag. De sakkunnigas förslag synes
motsvara cirka 10 procent av varuvärdet. Enligt lantbruksstyielsens fölmenande
kan det dock ifrågasättas, om icke denna tullsats är allt för låg
och att ett realiserande av förslaget i denna del skulle komma att innebära
en allt för stark rubbning av rådande förhållanden. Det må i detta sammanhang
framhållas, att den svenska tillverkningen av konserver av det
slag, varom här är fråga, är av ganska stor betydelse för konservfabiikerna
på fiskerinäringens område. På grund härav kan också befaras, att den
föreslagna tullsänkningen skall komma att medföra ganska skadliga verkningar
för nämnda konservindustri och därmed jämväl för fiskerinäringen.
Enligt vad lantbruksstyrelsen har sig bekant, utgör den stadgade tullsatsen
i Norge för ifrågavarande slag av kaviar 75 öre per kilogram med 50 procents
tillägg. Då den svenska fiskerinäringen torde vara i behov av minst
lika effektivt skydd som den norska, anser lantbruksstyrelsen, att tullsatsen
för »Fiskrom, saltad eller på annat sätt beredd: andra slag» (nr 17) skäligen
bör sättas till 125 kronor per 100 kilogram.

Såsom redan förut omnämnts hava nötkärnor, som i gällande tulltaxa
under nr 114 b sammanförts med apelsin-, persiko- och sviskonkärnor, hela
eller sönderdelade, och där äro belagda med en tull av 75 öre per kilogram,
i föreliggande förslag under nr 60 sammanförts med torkade frukter såsom
plommon, dadlar, äpplen in. fl. och således åsatts en tull av 50 öre per
kilogram. Aprikos-, persiko- och plommonkärnor ävensom arachidmandel
hava däremot sammanförts med mandel samt sålunda åsatts en tull av 35
öre per kilogram. Av ålder hava mandel, nötkärnor och förenämnda kärnor
av plommon m. m. ansetts böra åsättas samma tullsats. Då på grund av
det spanska handelsavtalet tullsatsen å mandel sänktes till 35 öre per kilogram,
kom tullsatsen å kärnor att kvarstå oförändrad. De sakkunniga hava
tydligen avsett att med föreliggande förslag skapa en större rättvisa. Enligt
lantbruksstyrelsens förmenande förefinnas emellertid knappast, åtminstone
ur synpunkten av de intressen, styrelsen har att bevaka, några skäl för att
skilja nötkärnor från den grupp varor, varmed de hittills sammanförts. En
högre tull å dessa än å mandel torde med hänsyn till varornas beskaffenhet
knappast kunna motiveras och något skydd för svensk nötodling torde eu

4 Lantbruksstyrelsens utlåtande.

sådan tull icke kunna anses vara, då svenska nötter näppeligen komma till
användning för framställande av en sådan produkt. Enligt lantbruksstyrelsens
förmenande tala sålunda flera skäl för att nötkärnor överföras till nr
59 i förslaget.

Under grupp C upptagas, bland annat, köksväxter, ej särskilt nämnda,
färska eller enbart kokade. Det kan emellertid icke anses skäligt, att samma
tullsats skall gälla för färsk och kokad vara i de fall, då denna representerar
en betydligt större mängd näringsvärde på grund av den intorkning,
som vid kokningen ägt rum. Särskild betydelse får detta för t. ex. tomater,
Om — i enlighet med nuvarande tillämpning av tulltaxans bestämmelser —
genom förslagets antagande skulle för framtiden fastslås, att tullsatsen för
färska och kokade tomater skulle vara lika, så innebär detta vid det förhållandet
att till ett kilogram inkokade tomater av det slag, som i regel
införas, torde åtgå 5—6 kilogram färska tomater, att tomater efter inkokning
kunna införas mot en tullsats, som är cirka 5 gånger lägre än den för färska
tomater bestämda. Inkokning av tomater torde närmast vara att jämställa
med konservering och sker under den tid, då tomatskörden är rikast. Importen
av denna vara, som i många avseenden kan ersätta de färska tomaterna,
blir därför i konkurrensavseende farlig för den svenska tomatodlingen och
förfarandet torde knappast stå i överensstämmelse med det syfte, den åsatta
tullen är avsedd att främja.

Lantbruksstyrelsen anser sig dock böra framhålla, att vad speciellt inkokta
tomater (tomatpuré) beträffar, det från den fiskerinäringen närstående konservindustriens
sida torde vara ett önskemål, att någon förändring ifråga
om tullsättningen å denna vara icke kommer till stånd.

Samma förhållande som det ovan påpekade föreligger även beträffande
vissa frukter och bär. Här innebär emellertid föreliggande förslag ingen
ändring av gällande bestämmelser. Lantbruksstyrelsen anser sig dock icke
kunna underlåta att framhålla det till synes orimliga däri, att t. ex. jordgubbar
och äpplen i kokat skick nu till men för den svenska fruktodlingen
kunna införas till landet mot en tullsats, som endast utgör en ringa del av
den, som fastställts för den färska frukten.

Vid granskning av föreliggande förslag med hänsyn till varor, som utnyttjas
inom jordbruksproduktionen och folknäringen, har lantbruksstyrelsen vidare
uppmärksammat de jämkningar i tullsatserna, som föreslagits ifråga om
maskiner m. m. (kap. VIII).

Beträffande förbrännings- och varmluftsmotorer (nr 803—806) hava de
sakkunniga föreslagit sådan ändring, att tullen skulle utgå med 10 procent
av värdet för motorer, som per styck väga högst 1,500 kilogram. För närvarande
är denna maximigräns satt till 500 kilogram och tullen för motorer,
vägande mer än 500 kilogram men ej mer än 1,500 kilogram, utgår med 20
kronor per 100 kilogram. Det är svårt att med bestämdhet beräkna, huru
denna omläggning verkar, men av tillgängliga uppgifter att döma, skulle

Lantbruksstyrelsens utlåtande.

förslaget i flera fall innebära en höjning av den nuvarande tullen för motorer
av ifrågavarande slag. Sålunda kan som exempel anföras, att en fotogenmotor
om 10 hästkrafters styrka torde väga omkring 600 kilogram och kosta ungefär
2,300 kronor. Med den nuvarande beräkningen skulle tullen belöpa sig till
120 kronor men enligt de sakkunnigas förslag utgå med 230 kronor. Dä
de nämnda näringarna arbeta under tryckta förhållanden och redan förut
äro starkt belastade av det nuvarande tullsystemet, anser lantbruksstyrelsen
sig böra avstyrka förslaget i förevarande avseende.

Vidare har befunnits, att tullen å vissa tyngre lantbruksredskap såsom
vältar, sladdar och andra jordbruksredskap, vilka i gällande tulltaxa äro
upptagna under särskilt nummer (1024) och åsatta en tull av 4 kronor per
100 kilogram, i förslaget sammanförts med maskiner för skörd, sortering
in. in. (nr 828) och sålunda skulle komma att påföras en tull av 6 kronor
per 100 kilogram. Detta innebär en tullförhöjning av icke mindre än 50
procent. Visserligen framliålles från de sakkunnigas sida, att importen av
sådana redskap, varom här är fråga, är synnerligen obetydlig. Detta argument
torde dock knappast få anses avgörande. Enligt lantbruksstyrelsens
förmenande måste den föreslagna tullförändringen innebära en möjlighet
för den industri, som tillverkar dessa varor, att till egen fördel belasta jordbruket
med ytterligare förhöjda priser på denna för alla jordbrukare i ekonomiskt
avseende betydelsefulla utgiftspost. Lantbruksstyrelsen anser sig
därför böra föreslå, att gällande bestämmelser härutinnan bibehållas.

Slutligen må anmärkas, att i föreliggande tulltaxeförslag tullen å kalkkväve
(nr 1030), som enligt gällande tulltaxa (nr 1228) är tullfritt, upptagits
med 2 kronor 50 öre per 100 kilogram eller samma tullsats, som gällde, då
de sakkunniga år 1927 avgåvo sitt förslag. Emellertid borttogs denna tull
genom beslut av 1928 års riksdag.

Lantbruksstyrelsen får hemställa, att Kungl. Maj:t vid ett eventuellt
framläggande för riksdagen av förslag till reviderad tulltaxa måtte taga
hänsyn till vad styrelsen ovan anfört.

I detta ärendes slutliga handläggning hava deltagit generaldirektören
Insulander, byråcheferna Bjurstedt, von Zweigbergk och Andersson samt
byrådirektören Sonesson.

Stockholm den 16 november 1928.

Underdånigst
ERIK INSULANDER,

GEORG von ZWEIGBERGK.

8408.

121	149
122	150
123	151
124	152
125	153
116	154
117	155
118	156
119	157
120	158

121	149
122	150
123	151
124	152
125	153
116	154
117	155
118	156
119	157
120	158

121	149
122	150
123	151
124	152
125	153
116	154
117	155
118	156
119	157
120	158