Kungl. Maj:ts proposition Nr 43.
9
Nr 43.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ökade lokaler för
livrustkammaren m. m.; given Stockholms slott den 1
februari 1929.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Cl. Lindskog.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 1 februari 1929.
Närvarande:
Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden
Lubeck, Wohlin, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg,
Lindskog, Bissmark, Johansson.
Departementschefen, statsrådet Lindskog anför härefter:
Vid anmälan den 4 januari 1929 av anslagsäskanden under åttonde huvudtiteln,
avsedda att framläggas för 1929 års riksdag, hemställde jag under punkt
26, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att, i avbidan på proposition
angående ökade lokaler för livrustkammaren, för ändamålet för budgetåret
1929/1930 beräkna ett extra reservationsanslag av 4,500 kronor. Denna min
hemställan blev av Kungl. Maj:t bifallen.
Jag anhåller nu att få återkomma till detta ärende och vill då till en
början erinra om vad som tidigare i ämnet förekommit.
Ökade lokaler
för livrustkammaren.
10
Kungl. May.ts proposition Nr 43.
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 8 augusti 1927 hemställde föreståndaren
för livrustkammaren, friherre R. Cederström om åtgärder för förhyrande
för livrustkammarens räkning av en lägenhet i mynt- och j usteringsverkets
hus vid Hantverkaregatan i Stockholm. Till stöd för denna hemställan anfördes
i huvudsak följande.
Otillräckligheten av livrustkammarens lokaler hade länge varit olidlig och
hindrande ingripit i samlingens verksamhet. Redan två år tidigare hade
livrustkammaren vänt sig till byggnadsstyrelsen med anhållan att få använda
nedre våningen i f. d. skogsinstitutets då lediga byggnad, som vore
särskilt lämplig för ändamålet. Då emellertid statens sjökrigshistoriska samlingar
gjort framställning om byggnaden och även behövde disponera dess
övre våning, hade denna institution erhållit lokalerna, medan livrustkammaren
hänvisades till att lika goda lokaler snart skulle bliva lediga inom
Fredrikshovskomplexet. Emellertid yppade sig ett oberäknat tillfälle att
erhålla lokaler i det Rosenhaneska huset på Riddarholmen, vilket tillfälle
livrustkammaren, med hänsyn till sina många pågående arbeten, icke ansåge
sig kunna avsäga sig, trots ovissheten om, hur länge lokalerna skulle
få disponeras. Sedan 1927 års riksdag beslutat om det Rosenhaneska husets
iordningställande för statskontoret, skulle lokalerna för reparation utrymmas
till den 1 oktober 1927. Några andra lokaler som ersättning härför hade
byggnadsstyrelsen icke tillhands, och de i utsikt ställda lokalerna i Fredrikshov
hade ännu icke blivit lediga. Vid fortsatta underhandsförhandlingar
med byggnadsstyrelsen hade enda möjligheten att avhjälpa livrustkammarens
lokalbrist ansetts vara att genom förhyrning anskaffa lokaler. Olika alternativ
hade därvid ifrågasatts, av vilka förslaget om hyrande av en boställsvåning
i mynt- och justeringsverkets hus vid Hantverkaregatan i Stockholm
ansetts fördelaktigast för livrustkammaren.
I ärendet avgåvos yttranden den 7 september 1927 av nordiska museets
nämnd, den 15 september 1927 av byggnadsstyrelsen och den 3 oktober
1927 av mynt- och justerings verket, varvid byggnadsstyrelsen erinrade därom,
att det hus, i vilket den till förhyrning föreslagna våningen vore belägen,
vore föreslaget att ingå i det fastighetsutbyte mellan statsverket och Stockholms
stad, varom underhandlingar påginge. Förhyrandet syntes därför
icke böra medgivas för längre tid än till den 1 oktober 1928.
Genom beslut den 7 oktober 1927 bemyndigade Kungl. Maj.t byggnadsstyrelsen
att med mynt- och juste rings verket överenskomma om upplåtelse
för livrustkammarens räkning av ifrågavarande lägenhet för tiden från och
med den 1 oktober 1927 till den 1 oktober 1928 mot en ersättning till
mynt- och justeringsverket av 2,600 kronor samt på de villkor i övrigt,
som av myndigheterna fastställdes. I samband härmed anbefallde Kungl.
Maj:t byggnadsstyrelsen att verkställa utredning och till Kungl. Maj:t inkomma
med förslag angående lämpligaste sättet för beredande efter den nu
medgivna upplåtelsens upphörande av erforderlig utökning på annat sätt av
livrustkammarens lokalutrymmen. Därjämte ställde Kungl. Maj:t till livrustkammarens
förfogande ett belopp av högst 4,600 kronor, att användas
till bestridandet av hyreskostnaden för ovannämnda lägenhet samt för
Kungl. Maj:ts proposition Nr 43. 11
dess eldning och städning jämte övriga av lokalupplåtelsen föranledda
kostnader.
I skrivelse den 5 november 1927 erinrade friherre Cederström om Kungl.
Maj:ts nyssberörda beslut och framhöll, att någon minskning av utrymmesbehovet
icke torde kunna beräknas för den närmaste framtiden, varjämte
friherre Cederström anhöll, att Kungl. Maj:t ville av riksdagen äska ett anslag
å 4,500 kronor till förhyrande av tillfälliga arbetslokaler åt livrustkammaren.
Cederström anförde i sin skrivelse:
Vare sig livrustkammaren får kvarbliva i nu förhyrda lokaler eller nya
lokaler återigen måste uppsökas, kvarstår, därest utrymme icke skulle kunna
beredas i något därför lämpligt statens hus, behovet av medel för förhyrande
av sådana extra lokaler, och under alla förhållanden behovet av
medel för lokalernas uppvärmande, renhållning m. m. Då i den summa
av 4,600 kronor, som utgår för de nuvarande lokalerna, även inberäknats
nyanskaffning av vissa hyllanordningar m. in., och dessa med någon förändring
torde kunna bliva användbara även i nya lokaler, bör summan
kunna avrundas något nedåt.
I utlåtande den 8 december 1927 framhöll byggnadsstyrelsen, att för ifrågavarande
ändamål lämpliga lokaler icke funnes tillgängliga inom kronans
under bvggnadsstyrelsens vård ställda fastigheter och tillstyrkte bifall till
framställningen.
Vid föredragning inför Kungl. Maj:t den 4 januari 1928 av anslagsbehoven
under åttonde huvudtiteln för budgetåret 1928/1929 yttrade min företrädare
i statsrådsämbetet i förevarande fråga följande:
Av den lämnade redogörelsen framgår, att den utveckling, som en ändamålsenlig
vård av livrustkammarens samlingar medfört, gjort behovet av
särskilda arbetslokaler allt mer trängande. Möjligheten att vinna dylika
lokaler inom nordiska museets byggnad torde vara utesluten. Institutionens
förhoppningar att i någon av byggnadsstyrelsen disponerad byggnad finna
en om ock tillfällig tillflyktsort för sina konserverings- och andra arbeten
hava icke kunnat uppfyllas, och som framgår av byggnadsstyrelsens utlåtande
i frågan, finnas allt fortfarande inom kronans under byggnadsstyrelsens
vård ställda fastigheter inga lämpliga lokaler för livrustkammarens
nu ifrågavarande behov. Under sådana förhållanden och då jag finner det
vara av stor vikt, att ökat utrymme beredes livrustkammaren för dess arbeten,
måste jag förorda förslaget om förhyrande av erforderliga lokaler.
I enlighet med Kungl. Maj:ts därom framställda förslag (punkt 20 av
1928 års åttonde huvudtitel) anvisade riksdagen för täckande av kostnaderna
för förhyrande av ökade lokaler för livrustkammaren för budgetåret 1928/
1929 ett extra reservationsanslag av 4,500 kronor.
Genom beslut den 8 juni 1928 anbefallde Kungl. Maj:t byggnadsstyrelsen
att i samråd med föreståndaren för livrustkammaren träffa anordningar för
förhyrande av ökade lokaler för livrustkammaren för budgetåret 1928/1929
samt ställde det av riksdagen anvisade anslaget till förfogande av byggnadsstyrelsen
att användas för det avsedda ändamålet.
12 Kungl. Maj:ts proposition Nr 43.
Nu har byggnadsstyrelsen i skrivelse den 13 december 1928 anfört, bland
annat, följande:
Enligt det mellan Kungl. Maj:t och kronan och Stockholms stad numera
gällande så kallade kanslihus-kungsholmsavtalet av den 22 februari 1928
med vissa den 1 november 1928 överenskomna ändringar skall kronan för
breddningen av Hantverkaregatan senast den 1 oktober 1930 hava borttagit
det utmed nämnda gata belägna så kallade Owenska huset. I anledning
härav har mynt- och justeringsverket hos Kungl. Maj:t den 19 april 1928
gjort framställning om utredning rörande huru verkets lokalbehov härefter
skall tillgodoses, och har Kungl. Maj:t genom remiss den 26 september 1928
anbefallt byggnadsstyrelsen att gemensamt med 1927 års besparingsnämnd
senast den 1 december 1928 till Kungl. Maj:t inkomma med utlåtande över
denna framställning och därvid avgiva fullstäudigt förslag till ordnande av
mynt- och justeringsverkets byggnadsfråga. Denna utredning har det icke
varit styrelsen och nämnden möjligt att ännu slutföra. Så vitt styrelsen nu
kan bedöma, torde livrustkammaren kunna disponera lokalerna i denna
byggnad till den 1 april 1929, men då styrelsen har skäl att antaga, att
byggnaden inom den närmaste tiden därefter kommer att rivas, synas lokalerna
i Owenska huset böra efter den 1 april 1929 ersättas med andra.
Vidare har byggnadsstyrelsen till Kungl. Maj:t överlämnat en den 12 juni
1928 dagtecknad, till byggnadsstyrelsen ställd skrivelse från föreståndaren
för livrustkammaren, däri denne ånyo framhållit livrustkammarens behov
av ökade lokaler ävensom hemställt, att byggnadsstyrelsen ville undersöka,
huruvida ytterligare 19 för samlingens verksamhet behövliga rum kunde erhållas
i Fredrikshovsbyggnaderna.
Föreståndaren har därvid anfört:
Sedan år 1927 har livrustkammarens utrymmesbehov ökats. Dels har
nordiska museet meddelat, att det ej längre kan upplåta de utrymmen
för fotografering, som livrustkammaren hittills fått disponera utöver de
kontrakterade lokalerna, dels äro livrustkammarens magasinsutrymmen så
starkt belastade, att tyngre föremål ej längre få införas i dessa lokaler, dels
hava de vid samlingen pågående konserveringsarbetena till omfattningen
ökats. Därtill kommer, att man för närvarande planlägger upprättandet för
samlingen av ett laboratorium för utexperimenterande av skydds- och konserveringsåtgärder
för av ålder och ogynnsamma förhållanden förmultnade och
skadade föremål.
De utrymmen, som nu och för den närmaste framtiden skulle behövas,
äro dels ersättning för de 10 eller rättare 11 rum (den till bokbinderiarbeten
använda stora tamburen medräknad) och kök, som samlingen för närvarande
disponerar vid Hantverkaregatan, dels för fotografering ett större rum ej
understigande 8 meter i längd och 5 meter i höjd, jämte mörkrum, dels
för magasinsutrymmen, av vilka behovet dock ständigt kommer att ökas,
2 ram, dels 1 ytterligare textilkonserveringsrum och för det planerade laboratoriet
3 rum. Fotografen, textilkonserveringen och laboratoriet hava behov
av vattenledning.
I sin nyssberörda skrivelse den 13 december 1928 har byggnadsstyrelsen
ytterligare anfört följande:
13
Kungl. Maj.ts proposition Nr 43.
Arméförvaltningens fortifikationsdepartement liar, med överlämnande av
yttrande från chefen för östra arméfördelningen, i skrivelse den 14 juli 1928
meddelat byggnadsstyrelsen, att lokaler inom Fredrikshovsetablissementet för
närvarande icke kunde för livrustkammaren disponeras.
Såsom byggnadsstyrelsen redan i utlåtande den 8 december 1927 framhållit,
finnas icke för närvarande lokaler tillgängliga för livrustkammarens
föreliggande behov inom kronans under styrelsens vård ställda fastigheter.
Föreståndaren för livrustkammaren har därför under hand förhandlat med
chefen för östra arméfördelningen om möjligheter att anordna lokaler inom
förutvarande positiousartilleriregementets kasern. Därvid har befunnits, att
de å skrivelsen bilagda planritningar med nr 124 och 126—131 betecknade
rummen i våningen 1 trappa upp och rummen nr 224 och 226 i våningen
2 trappor upp i huvudbyggnaden skulle väl lämpa sig för ändamålet.
Som övriga lokaler inom kasernetablissementet äro uthyrda och någon ordnad
vakthållning icke finnes, har föreståndaren för livrustkammaren framhållit,
att med hänsyn till de värdefulla och oersättliga föremål, som komma att
förvaras i de förhyrda rummen, de ifrågavarande lokalerna kunna godtagas
för livrustkammarens behov endast under förutsättning, att omedelbart intill
desamma anordnas bostadslägenhet för livrustkammarens vaktmästare. För
detta ändamål skulle kunna disponeras en lägenhet om 2 rum och kök i
våningen 1 trappa upp, rummen nr 132—134.
De sålunda ifrågasatta lokalerna ingå i det av byggnadsstyrelsen med
skrivelse den 9 januari 1928 framlagda förslaget till kasernetablissementets
användande för statens historiska museum, men även om 1929 års riksdag
skulle, efter proposition i ämnet, fatta beslut om realiserandet av detta förslag,
så komme livrustkammaren dock att under en tid av minst två år,
räknat från den 1 juli 1929, kunna disponera lokalerna i fråga. Den årliga
hyran för samtliga dessa lokaler skulle uppgå till 3,160 kronor, och de
egentliga tjänstelokalerna skulle kunna förhyras från den 1 april 1929. För
lokalernas uppvärmning kan beräknas ett årligt belopp av 1,440 kronor.
Härtill komma expenskostnader såsom för städning 600 kronor, lyse och
vatten 300 kronor, telefoner 345 kronor, telefon- och dörrvakter 960 kronor
samt diverse utgifter 395 kronor eller tillhopa 2,600 kronor enligt chefens
för livrustkammaren beräkning. För samtliga dessa hyres- och expenskostnader,
sammanlagt 7,200 kronor, saknar livrustkammaren medel.
Såsom styrelsen ovan nämnt skulle lokalerna i Owenska huset utrymmas
den 1 april 1929. Med hänsyn emellertid till att innevarande budgetårs
hyresanslag icke lämnar tillgång till gäldande av den ökade hyreskostnaden
för tiden 1 april—1 juli 1929, skulle för denna tid tagas i anspråk endast
vissa av de avsedda utrymmena i kasernetablissementet, motsvarande i huvudsak
de i Owenska huset nu innehavda lokalerna, och samtliga lokaler
övertagas endast i den mån medel härför ställas till livrustkammarens förfogande.
Beträffande vaktmästarbostaden är även att märka, att denna för
närvarande är upplåten som tjänstebostad till styckjunkaren J. A. Pettersson,
yilken disponerar lägenheten till den 1 oktober 1929. Denne har visserligen
förklarat sig villig avstå lägenheten redan den 1 april 1929, men med hänsyn
till den härav betingade ersättningen vill styrelsen föreslå, att bostaden
förhyres först från den 1 oktober 1929.
För lokalernas ställande i ett för ändamålet användbart skick erfordras
vissa reparationsarbeten m. m. För detta ändamål skulle av ovanberörda
för budgetåret 192o/1929 anvisade anslag å 4,500 kronor kunna disponeras
Departe
mentschefen.
14 Kungl. Maj:ts proposition Nr 43.
ett belopp av inemot 600 kronor, varefter ytterligare 1,200 kronor bleve erforderliga
efter den 1 juli 1929.
Slutligen har från livrustkammaren framhållits, att ett belopp av 300
kronor bör ställas till dess förfogande för flyttningen från Owenska huset. Beträffande
detta belopp, som torde kunna anvisas av åttonde huvudtitelns expensanslag,
lärer i sinom tid göras särskild framställning från livrustkammaren.
\ id byggnadsstyrelsens skrivelse funnos fogade två planritningar över
huvudbyggnaden i positionsartilleriregementets f. d. kasernetablissement.
Byggnadsstyrelsen har slutligen hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes — i
den mån i skrivelsen omhandlade kostnader icke ansåges kunna gäldas av
åttonde huvudtitelns expensanslag — föreslå 1929 års riksdag att till förhyrande
av ökade lokaler för livrustkammaren in. m. för budgetåret 1929/
1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 8,400 kronor.
I ärendet har statskontoret den 9 januari 1929 avgivit utlåtande och därvid
anfört:
Av de av byggnadsstyrelsen beräknade expensutgifterna för de till förhyrande
avsedda lokalerna i förutvarande positionsartilleriets kasernetablissement
synas kostnaderna för uppvärmning, lyse, vatten och städning, tillhopa
2,340 kronor, böra bestridas från åttonde huvudtitelns förslagsanslag
till skrivmaterialier och expenser, ved m. m. Telefoner och diverse utgifter,
sammanlagt 740 kronor, äro likaledes poster, som pläga ingå i vederbörande
verks dispositionsrätt över expensanslaget, ehuru begränsade till vissa maximibelopp,
och medgivande till enahanda förfaringssätt beträffande livrustkammarens
ifrågavarande utgifter torde böra lämnas. Posten »telefon- och dörrvakter»,
960 kronor, i den mån medel för densamma anses böra beräknas,
lärer däremot icke, såsom varande av lönenatur, böra belasta expensanslaget,
utan härför erforderliga medel torde böra inräknas i hyresanslaget.
För disponerande av expensanslaget för förstberörda två grupper av utgifter
lärer riksdagens medgivande böra inhämtas och statskontoret får alltså
hemställa, det täcktes Kungl. Maj:t föreslå riksdagen medgiva att, så länge
för livrustkammarens räkning förhyras lokaler utanför nordiska museet, de
för dessa lokaler erforderliga utgifter för dels bränsle, lyse, vatten och städning,
dels ock telefoner m. fl. dylika utgifter må avföras å åttonde huvudtitelns
förenämnda expensanslag; lärande Kungl. Maj:t, efter det sådant medgivande
lämnats, vilja för varje år meddela föreskrift om det belopp, som
högst må disponeras för sistnämnda grupp av utgifter.
Livrustkammaren har för anskaffande av de lokalutrymmen, som erfordras
för en ändamålsenlig vård av dess samlingar, haft att kämpa med
avsevärda svårigheter. Genom förhyrande av lokaler i förutvarande positionsartilleriregementets
kasernetablissement synes emellertid denna ange.
lägenhet kunna nöjaktigt ordnas för ett par år framåt. Såsom av byggnadsst3rrelsens
förut anförda skrivelse framgår, uppgå kostnaderna för begagnandet
av dessa lokaler under instundande budgetår till sammanlagt
8,400 kronor, vilket belopp fördelar sig på följande sätt. För uppvärmning,
lyse, vatten och städning åtgå tillhopa 2,340 kronor samt för telefoner och
15
Kungl. Maj:ts proposition Nr 43.
diverse utgifter 740 kronor, alltså sammanlagt ett belopp av 3,080 kronor,
som avser kostnader, hänförliga till expensutgifter. Dessa utgifter torde, på
sätt statskontoret föreslagit, kunna bestridas ur åttonde huvudtitelns allmänna
expensanslag, vartill dock riksdagens medgivande torde böra inhämtas. En
maximibegränsning av anslagsbehovet för telefoner och diverse utgifter, nu
beräknat till 740 kronor, torde av Kungl. Maj:t böra fastställas i samband
med att eventuellt beviljade anslagsmedel ställas till livrustkammarens förfogande.
För hyra erfordras 3,160 kronor, för telefon- och dörrvakter 960
kronor samt för nödiga reparationer, utöver det belopp, som härför redan
finnes tillgängligt, 1,200 kronor. Sistnämnda tre poster utgöra tillsammans
5,320 kronor. Såsom jag förut erinrat, har Kungl. Maj:t hos riksdagen föreslagit
att för beredande av ökade lokaler för livrustkammaren för budgetåret
1929/1930 beräkna ett belopp av 4,500 kronor. Den såsom erforderlig
befunna summan överstiger alltså det i statsverkspropositionen beräknade
beloppet med 820 kronor. Då jag emellertid icke anser mig nu kunna förorda
högre belopp än som ursprungligen beräknats eller alltså 4,500 kronor,
förutsätter jag, att det skall vara livrustkammarens föreståndare möjligt att
genom inskränkningar i lokalutrymmen eller i övrigt kunna inom sist angivna
anslagsram i stort sett tillgodose det föreliggande utrymmesbehovet.
Under åberopande av vad sålunda anförts, får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att
dels anvisa för täckande av kostnaderna för förhyrande
av ökade lokaler för livrustkammaren m. m. för budgetåret
1929/1930 ett extra reservationsanslag
av.............................kronor 4,500: —
dels ock medgiva att, så länge för livrustkammarens räkning
lokaler förhyras utanför nordiska museet, de för dessa
lokaler erforderliga utgifter för dels bränsle, lyse, vatten
och städning, dels ock telefoner och diverse må avföras
å åttonde huvudtitelns anslag till skrivmaterialier och expenser,
ved m. m., dock vad angår utgifter till telefoner
och diverse utgifter intill visst av Kungl. Maj:t angivet
maximibelopp.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Em. G:son Bergman.