Kungl. Maj:tf proposition nr 34.

Nr 34.

Kungl. Majits proposition till riksdagen med förslag till
förordning om ändrad lydelse av 3 § 1 mom. i förordningen
den 28 maj 1926 (nr 161) omfördelning
av automobilskattemcdel; given Stockholms slott den
1 februari 1929.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att antaga härvid fogade förslag till förordning om ändrad lydelse
av 3 § 1 mom. i förordningen den 28 maj 1926 (nr 161) om fördelning
av automobilskattemedel.

Under Hans Majits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Th. Bor eib

Bihdng till riksdagens protokoll 1929. 1 sand. 27 liäft. (Nr 34.)

192 89 1

2

Rungl. MajUs proposition nr 34.

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 3 § 1 mom. i förordningen den 28 maj 1926 (nr 161)
om fördelning av automobilskattemedel»

Härigenom förordnas, att 3 § 1 mom. i förordningen den 28 maj 1926
om fördelning av automobilskattemedel skall i nedan angivna del hava följande
ändrade lydelse:

3 §•

1 mom. Av landsbygdens andel av skattemedlen fördelas åttiofem procent
på följande sätt:

a) Till väghållningsdistrikt, vars samtliga vägar övertagits till underhåll
medelst vägkassan, utgår bidrag med trettio procent av distriktets verkliga
kostnad för vägunderhåll och vinterväghållning under nästföregående kalenderår,
dock allenast därest vägunderhållet hela det året ålegat vägkassan; och
skall därvid i nämnda kostnad jämväl inbegripas all förvaltningskostnad,
som icke uppenbarligen avser byggande av väg.

Till grund---förklaras förverkad.

b) Yad av — — — särskilda län.

Denna förordning skall träda i tillämpning vid fördelning av de under
budgetåret 1929/1930 influtna automobilskattemedel.

Kanyl. Maj:ta proposition nr 34.

Utdrag av protokollet över kornmunikationsärenden, hållet
infor Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i
statsrådet å Stockholms slott den l februari 1929.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Irygger, statsråden
Lubeck, Wohlin, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern,

Malmberg, Lindskog, Bissmark, Johansson.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler
chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Borell, fråga om viss
ändring i förordningen den 28 maj 1926 (nr 161) om fördelning av automobilskattemedel
samt anför:

Till det vid innevarande års statsverksproposition, sjätte huvudtiteln, fogade
statsrådsprotokollet över kornmunikationsärenden har jag under punkt 16
anfört, att med hänsyn till den kraftiga stegringen av automobilskattemedlen
samt angelägenheten av att bringa de väghållningsskyldiga skälig lättnad det
syntes befogat och möjligt att höja det enligt förordningen om fördelning
av automobilskattemedel utgående bidraget till vägunderhåll och vinterväghållning
från vid sistlidna riksdag beslutade 25 procent till 30 procent avverkliga
kostnaden.

Jag anhåller nu att få till närmare behandling upptaga denna fråga.

Inledningsvis torde få erinras, att av de medel, som inflyta genom automobilskatten,
gummiringsskatten och bensinskatten, tillfalla — sedan därmed
bestritts hälften av de enligt gällande lag angående väghållningsbesvärets
utgörande på landet utgående statsbidragen till vägunderhåll och vinterväghållning
— 20 procent rikets städer för att användas för deras gatu- och
väghållning samt 80 procent landsbygden för att användas företrädesvis till
förbättring och underhåll av för den allmänna samfärdseln särskilt betydelsefulla
vägar och broar. Inom vardera av dessa grupper avsättes viss andel,
att i utjämningssyfte fördelas mellan städerna och länen på sätt Konungen
förordnar. Landsbygdens utjämningsandel utgör 15 procent av dess andel
i automobilskattemedlen. Nu ifrågavarande väghållningsbidrag utgår från
återstående 85 procent av landsbygdens andel, vilka, sedan nämnda bidrag
frånräknats, uppdelas på de särskilda länen i förhållande till de belopp, som
influtit i automobilskatt från respektive läns landsbygd (Kalmar läns landstingsområden
betraktas såsom särskilda län),

4

Kungl. Maj:Is proposition nr 34.

A id 1925 års riksdag väcktes i båda kamrarna lika lydande motioner
(I: 34 och II: 43) i syfte att av den andel av automobilskattemedlen, som
tillkomme landsbygden, erforderligt belopp skulle ställas till förfogande för
att beträffande de väghållningsdistrikt inom landet, där samtliga vägar övertagits
till underhåll medelst vägkassan, användas för tilldelning av ett ytterligare
väghållningsbidrag å 15 procent utöver det ordinarie bidrag av 30
procent, som utginge enligt gällande väglag. Härtill skulle komma ett ytterligare
tilläggsbidrag att utgå efter vissa angivna grunder till sådana särskilt
betungade väghållningsdistrikt, vilkas samtliga vägar övertagits till underhåll
medelst vägkassan.

I skrivelse nr 6 A, punkt 12, förklarade riksdagen efter en ingående motivering
av sin ståndpunkt i frågan, att riksdagen funne vissa billighetsskäl
tala för ifrågavarande motionsvis framförda förslag och jämväl hyste deu
uppfattningen, att detsamma med vissa — på grundval av verkställda nödiga
utredningar — vidtagna modifikationer skulle kunna innebära en godtagbar
grund för åstadkommande av eu bättre fördelning och utjämning av automobilskattemedlen.
Med hänsyn till vissa anförda omständigheter ansåg
dock riksdagen motionerna icke då böra påkalla någon särskild åtgärd från
riksdagens sida, men förklarade sig riksdagen vilja framhålla angelägenheten
av att vid skeende fördelningar av automobilskattemedel tillbörligen beaktades
de väghållningsskyldigas krav att erhålla en rättvis lättnad i eu genom
automobiltrafikens tillväxt betydligt ökad väghållningsbörda.

Efter det väg- och vattenbyggnadsstyrelsen av Kungl. Maj:t anbefallts att
verkställa utredning i frågan samt styrelsen och särskilt tillkallade sakkunniga
den 14 november 1925 därutinnan avgivit betänkande med förslag, avlät
Kungl. Maj:t till 1926 års riksdag på grundval härav proposition i ämnet
(nr 170). Härvid föreslogs, att till väghållningsdistrikt, som medelst vägkassan
övertagit underhållet, skulle utan föregående ansökan utgå av automobilskattemedel
ett bidrag motsvarande 10 procent av distriktets verkliga
kostnader för vägunderhåll, vinterväghållning och förvaltning, som ej avsåge
byggande av väg, att bidraget skulle utgå av den efter utjämningsandelens
avsättande förefintliga återstoden av landsbygdens andel i automobilskattemedlen,
innan sagda återstod fördelades på länsfonder, samt att storleken
av utjämningsandelen skulle nedsättas från 20 till 15 procent av landsbygdens
andel av skattemedlen. Propositionen vann riksdagens bifall och ny förordning
om fördelning av automobilskattemedel utfärdades den 28 maj 1926.
Stadgande om det direkta väghållningsbidraget till vägdistrikten intogs under
3 § 1 mom. a) av förordningen.

I en till 1927 års riksdag avläten proposition (nr 175) föreslog Kungl.
Maj:t bland annat att, för tillmötesgående av de gång efter annan framförda
kraven på ytterligare lindring i underhållstungan och med hänsyn till ökningen
av automobilskattemedlen, det direkta från nämnda medel utgående
väghållningsbidraget skulle höjas från av 1926 års riksdag beslutade 10 procent
till lo procent av kostnaden. I skrivelse nr 311 förklarade riksdagen

Kungl. AlajUs proposition nr .''it. o

— under erinran om de förslag, som motionsvis framkommit rörande ytterligare
höjning av bidraget utöver av Kungl. Maj:t föreslagna 15 procent —
att med hänsyn till den stora börda, som vägunderhållet för närvarande utgjorde
för de väghållningsskyldiga, enligt riksdagens mening goda skäl förelåge
för eu dylik ytterligare höjning. För att emellertid icke i alltför hög
grad inkräkta på de övriga ändamål — vägförbättringar in. m. — som automobilskattemedlen
avsåge att tillgodose, hade riksdagen ansett sig böra
stanna vid eu höjning till 20 procent.

Vid 1928 års riksdag väcktes i båda kamrarna likalydande motioner
(1:147 och II: 221) samt därjämte i andra kammaren eu motion (II: 58), däri
hemställdes, att förevarande väghållningsbidrag skulle bestämmas till trettiofem
procent av den verkliga kostnaden. Riksdagen anmälde i skrivelse nr
110, att riksdagen beslutat sådan ändring av förordningen om fördelning av
automobilskattemedel, att det direkta från nämnda medel utgående bidraget
skulle höjas till tjugufem procent av väghållningsdistriktets verkliga kostnad,
samt att denna ändrade bestämmelse skulle träda i tillämpning vid fördelning
av de under budgetåret 1928/1929 influtna automobilskattemedel.
Dessa ändrade bestämmelser återfinnas i förordningen den 27 april 1928
(nr 141) om ändrad lydelse av 3 § 1 mom. i förenämnda förordning den 28
maj 1926.

Fördelningen av de under budgetåret 1927/1928 influtna autoinobil skattemedlen
åskådliggöres av följande sammanställning:

1027—1928 års automobilsJcaltemedel.

33,104,081.97 kr.

Till Yägunderhåll m. m. Till lantbruksstyrclsen Återstod att fördelas mellan

enligt 60 § väglagen (restitution av bensinskatt) städer och landsbygd

4,623,875.52 kr. '' 48,393.49 kr. 28,431,812.96 kr.

Städernas totala andel (20 %) Landsbygdens totala andel (80 %)

5,686,362.00 kr. '' 22,745,450.36 kr.

Utjämningsandelcn (15 %) Återstående andel (85 %)
3,411,817.55 kr. 19,333,632.81 kr.

Vägdistriktens direkta Länens ordinarie andelar
väghållningsbidrag (20% 14,228,499.77 kr.

å verklig kostnad)

5,105,133.0 4 kr.

Huru det för väghållningsdistriktens bidrag till vägunderhåll och vinterväghållning
avsatta beloppet, 5,105,133.04 kronor, fördela sig å de särskilda
länen framgår av följande tabell, därvid till jämförelse meddelas länens ordinarie
andelar i skattemedlen:

6

KurujL Maj:ts proposition nr 34.

Län

Vägdistrikts

direkta

väghfillnings bidrag kr.

Länets

ordinarie

andel

kr.

L ii n

Yägdistrikts

direkta

väghållnings-

bidrag

Länets

ordinarie

andel

kr.

kr.

168,721

42

357,695

17

255,026

17

701,906

63

1 101,264

89

642,515

03

381,600

95

847,764

87

163,959

14

717,698

79

58,345

96

486,273

23

335,205

71

976,556

89

292,529

95

820,227

03

348,356

28

656,581

67

235,439

79

379,320

30

325,353

04

376,548

88

285,158

74

338,116(53

5,105,133 04 14,228,499 77

län

Stockholms
i Uppsala »

! Södermanlands »
| Östergötlands »
I Jönköpings »
I Kronobergs »
| Kalmar (norra) »
Kalmar (södra) »
Gotlands »

Blekinge »

Kristianstads »
Malmöhus »
Hallands »>

240,50o|lO;
154,761109
214,79581

177,555
63,951
159,665 25
46,003 46

78,725

39,752

72,566

405,222 99
439,216:26
61,454(67

959,182

423,426

581,099

732,614

477,434

402,831

265,937

297,292

150,290

200,366

887,141

1,226,526

323,151

Älvsborgs
Skaraborgs
Värmlands
Örebro

Västmanlands
Kopparbergs
Gävleborgs
Västernorrlands »
Jämtlands
Västerbottens
Norrbottens

Summa kronor1

Av landsbygdens utjämningsandel må jämlikt förut nämnda förordning
den 28 maj 1926 om fördelning av automobilskattemedel enligt dess nuvarande
lydelse ett belopp, motsvarande högst en halv procent av landsbygdens
totala andel av skattemedlen — för budgetåret 1927/1928 utgörande
omkring 114,000 kronor — enligt Konungens förordnande användas till
understödjande av sådana forsknings- och undersökningsarbeten, som anses i
synnerlig grad befrämja ett ändamålsenligt användande av ifrågavarande skattemedel,
och återstoden fördelas, såsom tidigare nämnts, mellan länen på sätt
Kungl. Maj:t förordnar. Av landsbygdens totala andel i ovannämnda under
budgetåret 1927/1928 influtna skattemedel komma sålunda i avrundat tal

17,6 miljoner kronor att i form av ordinarie andelar och utjämningsandelar
tillföras länsfonderna. Jämlikt § 4 i kungörelsen den 22 oktober 1927
med närmare bestämmelser angående fördelningen av automobilskattemedel
utgår härav, förutom ersättning till vägsakkunniga hos länsstyrelserna,
bidrag dels till förbättring av för automobiltrafiken särskilt viktiga
vägar och broar, dels ock till underhåll av sådana av vederbörande vägkassa
underhållna vägar och broar, vilkas underhåll på grund av automobiltrafik i
synnerlig grad försvåras — däri inbegripes även bidrag till arbetsmaskiner
för vägunderhållet in. in. — ävensom till sådan vinterväghållning, som är
till särskilt gagn för automobiltrafiken. Till vilket belopp sistnämnda särskilda
bidrag till vägunderhåll, arbetsmaskiner och vinterväghållning komma
att uppgå, är ej känt, enär länsfondernas medel ännu så länge i stor omfattning
stå ofördelade, men torde bidraget förslagsvis kunna uppskattas till högst
2 miljoner kronor. Till rena vägförbättringsarbeten skulle därför av de under
budgetåret 1927/1928 influtna automobilskattemedlen återstå omkring 15,5
miljoner kronor. Av budgetårets medel tillgodokomma följaktligen ungefär

KurnjU ,l1aj:ts proposition nr 34. 7

11,7 miljoner kronor vägunderhållet och vinterväghållningen å länens landsbygd.

I förslaget till riksstat för budgetåret 1929/1930 har å inkomstsidan under
titeln antomobilskattemedel uppförts ett belopp av 42,000,000 kronor. Till
det statsverkspropositionen, sjätte huvudtiteln, bifogade statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden har jag under punkt 18 anfört, att enligt
uppgift från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen 1927 års kostnad för vägunderhåll
och vinterväghållning utgjorde ungefär 34,110,000 kronor, och att en viss
ökning av berörda kostnader torde hava ägt rum under år 1928, särskilt som
från och med den 1 januari 1928 vägar med en uppskattad underhållskostnad
av omkring 2,440,000 kronor lära övertagits till underhåll medelst vägkassan,
så att statsbidrag för år 1929 komme att beräknas å verkliga kostnaden
för dessa vägars underhåll. Ifrågavarande kostnadssumma för år
1928 har därför av mig ansetts kunna skäligen beräknas till 36,000,000 kronor.

Därest riksdagen finner skäl bifalla Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
framlagda förslag, att det ordinarie förslagsanslaget till ytterligare bidrag
till vägunderhållet på landet m. in., att direkt utgå av antomobilskattemedel,
skall upptagas med ett belopp av 5,400,000 kronor, samt under förutsättning,
att det jämlikt förordningen om fördelning av automobilskattemedel till väghållningsdistrikten
direkt utgående väghållningsbidraget i enlighet med av
mig nu framfört förslag höjes från 25 till 30 procent, skulle de för budgetåret
1929/1930 beräknade automobilskattemedlen komma att approximativt
fördelas på sätt åskådliggöres av efterföljande sammanställning:

1929—1930 års automobilslcattemedeL
42,000,000 kr.

Till -vägunderhåll m. m. Återstod att fördelas mellan

enligt 60 § väglagen stiider och landsbygd

5,400,000 kr. 36,600,000 kr.

Städernas totala andel (20 %) Landsbygdens totala andel (SO %)

7,320,000 kr. '' 29,280,000 kr.

lltjiimningsandelen (15 %) Återstående andel (85 %)

4,392,000 kr. 24,888,000 kr.

Vägdistriktens direkta Länens ordinarie andelar

väghållningsbidrag (30 % 14,088,000 kr.

å verklig kostnad)

10,800,000 kr.

De medel, som skola tillgodokomma de särskilda länsfonderna att användas
för i § 4 av förutnämnda kungörelse den 22 oktober 1927 angivna
ändamål, uppgå efter avsättning av medel till forskningsarbeten m. m. i
runt tal till 18,3 miljoner kronor. Därest samma belopp, som ovan beräknats,
antages utgå till vägunderhåll m. m., nämligen 2 miljoner kronor,
återstå ungefär 16,3 miljoner kronor till rena vägförbättringsarbeten. Av
de beräknade automobilskattemedlen för budgetåret 1929/1930 kunna sålunda
icke mindre än 18,2 miljoner kronor beräknas komma att tagas i anspråk
såsom bidrag till vägunderhåll m. m., därest förevarande förslag
om förhöjd bidragsprocent vinner riksdagens bifall, mot endast ungefär

s

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

11,7 miljoner kronor av de under budgetåret 1927/1928 influtna automobilskattemedel.
Ökningen utgör alltså 6,5 miljoner kronor. Motsvarande ökning
av de för förbättringsarbeten disponibla beloppen uppgår till endast omkring
800,000 kronor.

Uppenbarligen är det av vikt, att automobilskattemedlen i tillräcklig utsträckning
komma till användning för åtgärder till vägväsendets höjande
genom förbättring och förstärkning av de befintliga vägarna. Genom sådana
åtgärder, som höja vägarnas standard, nedbringas nämligen underhållskostnaderna,
underlättas vinterväghållningen, minskas fordonsslitningen
och driftkostnaderna samt ökas trafiksäkerheten till nytta såväl för vägdistrikten
själva som för trafiken. Å andra sidan bör icke förbises, att även
det förbättrade underhållet och vinterväghållningen å vägarna är av7 den
största betydelse för trafiken genom härav minskade slitnings- och driftkostnader,
samt att av automobiltrafiken förorsakad ökad vägslitning föranlett
ökning i underhållstungan för de väghållningsskyldige. Det bör även
framhållas, att vägdistrikten inför de stegrade kraven från
kens sida på förbättrad väghållning nedlagt ett framgångsrikt arbete på
genomförande av en rationell väghållning, möjliggjord bland annat genom
distriktens övertagande i stor utsträckning av underhållet och vinterväghållningen,
samt att distrikten beredvilligt påtagit sig den härav föranledda utgiftsökningen.

Med hänsyn till den avsevärda stegringen av automobilskattemedlen synes
under dessa förhållanden skäl föreligga att tillmötesgå de vid senaste och även
årets riksdag framförda önskemålen om ytterligare lindring i väghållningsbördan
så till vida, att det direkta från landsbygdens andel av automobilskattemedlen
utgående väghållningsbidraget nu liöjes från 25 till 30 procent
av verkliga kostnaden för vägunderhåll och vinterväghållning samt förvaltning.
Höjningen, som förutsätter ändring i 3 § 1 mom. a) i förordningen
om fördelning av automobilskattemedel, torde böra träda i tillämpning vid
fördelning av de under budgetåret 1929/1930 influtna automobilskattemedel.

Med hänsyn till vikten av att, såsom jag framhållit, erforderliga åtgärder
vidtagas för vägarnas förbättring och förstärkning torde man icke böra genom
ytterligare begränsning av bidragsmedlen föranleda, att dessa arbeten måste
eftersättas, så mycket mindre som det visat sig alltmer av behovet påkallat
att öka bidragsprocenten till förbättringsarbeten utöver två tredjedelar av
den beräknade kostnaden i syfte att lätta vägdistriktens börda och underhjälpa
genomförandet av relativt dyrbara men för automobiltrafiken viktiga
företag. Därest riksdagen .ej har något att därutinnan erinra, har jag också
för avsikt att föreslå Kungl. Maj:t sådan ändring av stadgandena i ämnet,
att bidragsprocenten till förbättringsarbeten bestämmes till högst tre fjärdedelar
av den beräknade kostnaden, där Kungl. Maj.t ej på grund av särskilda
skiil finner högre bidrag böra beviljas.

Departementschefen uppläser härefter upprättat förslag till förordning om
ändrad lydelse av 3 § 1 mom. i förordningen den 28 maj 1926 (nr 161) om

Kungl. Mdj:ts proposition av -14. 1*

fördelning av automobilskattemedel samt hemställer, att samma förslag måtte
genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den
lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 27 haft. (Nr 3d.)

192 29 2