Kungl. Maj:ts proposition nr 221.
1
tfr 221.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande
av viss överenskommelse mellan kronan
och Jönköpings stad; given Stockholms slott den 15
mars 1929.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Harald Malmberg.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 15 mars 1929.
Närvarande:
Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Tbyggek, statsråden
Lubeck, Wohlin, Beskow, Lundvik, Borell, von Stetern,
Malmberg, Lindskog, Bissmark, Johansson.
Efter gemensam beredning med chefen för socialdepartementet anhåller
chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Malmberg att få underställa
Kungl. Maj:ts prövning frågan om godkännande av viss överenskommelse
mellan kronan och Jönköpings stad samt anför därvid följande.
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 185 häft. (Nr 221.)
622 29 1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 221.
Genom brev den 29 januari 1895 uppdrog Kungl. Maj:t åt arméförvaltningens
fortifikationsdepartement att med vederbörande myndighet i staden
Jönköping inleda underhandlingar om de villkor, som kunde erfordras för
bringande till verkställighet av stadsfullmäktiges därstädes uti skrivelser till
Kungl. Maj:t den 6 mars och den 22 december 1893 samt den 7 februari
1894 gjorda utfästelser i fråga om upplåtelse av tomtplats m. m. för kasernetablissemang
åt Andra Göta artilleriregemente, sedermera benämnt Smålands
artilleriregemente. Sedan fortifikationsdepartementet på grund härav med
stadens drätselkammare, som därtill erhållit bemyndigande av stadsfullmäktige,
under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande träffat avtal i ämnet och
detta av departementet underställts Kungl. Maj:ts prövning, blev avtalet
av Kungl. Maj:t gillat jämlikt beslut den 28 februari 1896. Berörda avtal,
vilket är dagtecknat den 3 februari och den 26 mars 1896, torde få fogas
såsom bilaga (Bil. B) vid statsrådsprotokollet rörande detta ärende.
Genom brev den 21 juni 1907 förordnade Kungl. Maj:t, att Jönköpings
regemente skulle förläggas till Jönköping, så snart kasern etablissemang för
regementet blivit därstädes uppfört, varjämte Kungl. Maj:t bemyndigade
arméförvaltningens fortifikationsdepartement att i enlighet med ett av stadsfullmäktige
i nämnda stad avgivet anbud sluta avtal med staden angående
upplåtelse av mark till övningsplats för regementet m. m. Mellan fortifikationsdepartementet
och staden slöts i anledning härav ett den 30 september
och den 2 oktober 1907 dagtecknat kontrakt i ämnet, vilket torde få fogas
såsom bilaga (Bil. C) vid statsrådsprotokollet rörande detta ärende.
I avseende å innebörden av de ifrågavarande avtalen må här nämnas, att
staden enligt 1896 års avtal förband sig att utan ersättning med full äganderätt
till kronan upplåta ett markområde om 8 hektar 47 ar 50 kvadratmeter
till plats för kasernetablissemang för artilleriregementet ävensom nödig
mark, 21 ar 30 kvadratmeter, för uppfartsväg till etablissemanget, att såsom
kontant bidrag till anläggning av nämnda etablissemang utgiva 250,000 kronor
till kronan samt att utan kostnad för kronan framdraga erforderliga gas-,
vatten- och avloppsledningar ävensom att underhålla dessa ledningar. Enligt
1907 års kontrakt upplät staden utan ersättning under nyttjanderätt mark
till skjutbana för de båda regementena samt förband sig att framdraga vägar
dels till ägogränsen av förra landshövdingebostället Byliof, till vilken egendom
Jönköpings regementes kasernetablissemang förlädes, dels ock till skjutbaneområdet
ävensom att underhålla dessa vägar. Härjämte åtog sig staden
att utan kostnad för kronan till gränsen för infanteriregementets kaserntomt
framdraga erforderliga gas-, vatten-, avlopps- och elektriska ledningar.
I eu den 18 mars 1924 dagtecknad, till Kungl. Maj:t ingiven skrivelse
meddelade Jönköpings stads drätselkammare, att staden, ehuru beslut om
indragning av något av de till staden förlagda regementena vid nämnda
tidpunkt icke blivit fattat, hade för avsikt att, om indragning av någotdera
av regementena skulle komma till stånd eller staden genom en blivande
försvarsreform annorledes kunde komma att åsamkas förluster, mot stats
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 221. 3
verket framställa anspråk på ersättning för de förluster, vilka direkt eller
indirekt kunde komma att tillskyndas staden.
I infordrat yttrande den 5 april 1924 över denna framställning anförde
arméförvaltningens fortifikationsdepartement, att kronan genom de träffade
kontrakten rörande regementsförläggningarna till staden måste anses liava
utfäst sig att liava regementena förlagda till staden, vadan kronan, om de
eller något av dem indroges, bleve urståndsatt att fullgöra sina förbindelser
till staden, som därigenom erhölle ett lagligt grundat anspråk på skadestånd.
Omfattningen av sådant skadestånd syntes ej för det dåvarande kunna bestämmas
utan bleve beroende av omständigheterna vid den tid, då anspråket
bleve föreliggande, och av då företagen utredning. I allt fall ansåge fortifikationsdepartementet
för sin del tveksamt, om staden kunde tillerkännas gottgörelse
för den inskränkning i kommersiellt hänseende, som genom regementsindragningen
kunde följa, liksom det kunde ifrågasättas, om staden kunde
erhålla ersättning för minskad skatteinkomst, vilket torde bliva beroende av
den utredning, som staden kunde vid domstol förebringa. Däremot funne
fortifikationsdepartementet staden vid befarat fall vara lagligen berättigad
till ersättning för allt vad staden för regementenas ditförläggning omedelbart
utgivit och bekostat enligt utfästelser i förberörda kontrakt, varvid kronan,
som ej vore i stånd att återlämna den från staden upplåtna mark i det
skick, densamma mottagits, torde få i penningar eller, efter överenskommelse,
annorledes gottgöra staden värdet av marken. Givetvis finge skadeståndet
jämkas, i den mån den befarade indragningen ej komme till utförande.
Sedan i samband med försvarsväsendets omorganisation beslut fattats
om att infanteriförläggningen till staden skulle upphöra, har kasernkommittén
i skrivelse den 3 oktober 1928 framlagt förslag angående omändring
av det ledigblivna infanterietablissemanget till en sinnessjukanstalt.
Beträffande den närmare innebörden av detta förslag hänvisar jag till
vad chefen för socialdepartementet förut denna dag därutinnan till statsrådsprotokollet
anfört vid anmälan av frågan om avlåtande till riksdagen
av proposition (nr 220) i ämnet. Planen på en dylik ändrad disposition
av nämnda etablissemang sammanhänger med frågan om åvägabringande
av eu uppgörelse med Jönköpings stad i anledning av infanteriförläggningens
upphörande m. m. I nyssberörda skrivelse den 3 oktober 1928
har kasernkommittén framlagt resultatet av de förhandlingar, som i sådant
hänseende förts mellan kommittén och Jönköpings stad. Dessa
förhandlingar hava lett till avslutandet av en den 14 juni och den 10 juli
1928 dagteoknad överenskommelse, vilken torde få såsom bilaga (Bil. A)
fogas vid statsrådsprotokollet rörande detta ärende. Överenskommelsen har
träffats under förbehåll av Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande.
Kasernkommittén yttrar sig till en början om betydelsen för Jönköpings
stad av 1925 års beslut i försvarsfrågan och stadens uppoffringar i anledning
av truppförbandsförläggningarna till staden. Härutinnan anför kommittén:
Kasern
kommitténs
framställning.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 221.
De av 1925 års riksdag beslutade inskränkningarna i försvarsorganisationen
berörde, såvitt anginge Jönköpings stad, två truppförband, Smålands artilleriregemente
och Jönköpings regemente.
I samband med genomförandet av 1892 års härordning hade under mitten
av 1890-talet av Kungl. Maj:t och riksdagen beslut fattats därom, att ett artilleriregemente
skulle förläggas till Jönköping. Ett dylikt regemente hade
därefter, sedan kasernetablissemang blivit uppfört, haft sin förläggningsort
i Jönköping. Under mer än 25 års tid hade staden åtnjutit förmåner av
denna regementsförläggning.
Enligt 1925 års härordningsbeslut hade det till Jönköping förlagda artilleriregementet
ombildats. Till det av regementet disponerade kasernetablissemanget
hade förlagts ett nytt artilleriregemente, benämnt Smålands
arméartilleriregemente. Angående innebörden för staden av denna förändring
finge kommittén hänvisa till nedanstående tablå:
Här-ordning |
Anta |
I |
Summa beräk- |
Ärs- |
||||||
Trupp- förband |
Office- rare |
Under- office- rare |
Man- skap |
Musik- per- sonal |
Civil- militär per- sonal |
Pensio- nerad per- sonal |
Summa |
nade av-lönings-för-måner |
gent värn- pliktiga |
|
Smålands artil-leriregemente |
11892 |
51 |
34 |
423 |
25 |
3 |
536 |
574,000 |
ISO |
|
J1901 |
48 |
41 |
300 |
19 |
4 |
412 |
659,000 |
c: a 330 |
||
artillerirege- mente) |
{1914 |
54 |
45 |
300 |
18 |
4 |
421 |
924,000 |
c: a 33C |
|
Smålands armé- |
I |
|||||||||
artillerirege- mente |
j 1925 |
48 |
30 |
-201 |
12 |
2 |
3 |
296 |
658,000 |
340 |
Utbildningstid
j
för värn-|
pliktiga i
(antal i
dagar)
90
365
f 365
V*5) 225
200
*) Under det s. k. provisoriet från och med 1920 års klass.
Det mellan kronan och Jönköpings stad upprättade avtalet angående förläggningen
av Smålands artilleriregemente (ursprungligen benämnt Andra
Göta artilleriregemente) till staden vore grundat å 1892 års härordning. Vid
en jämförelse mellan å ena sidan Smålands artilleriregemente enligt 1892
års härordning samt å andra sidan det nybildade Smålands arméartilleriregemente
komme, på sätt av tablån framginge, antalet officerare vid sistnämnda
regemente att minskas med 3 samt antalet underofficerare med 4.
Avlöningsförmånerna till den fast anställda personalen vid förbandet enligt
1892 års härordning — utan det tillägg av 100 procent, varmed jämlikt de
av kommittén antagna grunder höjning skett i tablån — kunde beräknas
hava uppgått till i runt tal 287,000 kronor. Som avlöningsförmånerna till
den fast anställda personalen vid Smålands arméartilleriregemente, inberäknat
dyrtidstillägg, kunde uppskattas till omkring 658,000 kronor, eller
sålunda till högre belopp än avlöningssumman till personalen vid Smålands
artilleriregemente enligt 1892 års härordning, ökad med 100 procent (574,(XX)
kronor), måste de förutsättningar, under vilka Jönköpings stad verkställt
sina uppoffringar för ordnande av ett artilleriregementes förläggning till
platsen, alltjämt anses föreligga. Den omständigheten, att artilleriregementet
erhållit förändrad organisation, finge i och för sig anses vara utan betydelse.
Genom beslut den 21 juni 1907 hade Kungl. Maj:t förordnat, att Jönköpings
regemente skulle förläggas till Jönköping, så snart kasernetablissemang
för regementet blivit där uppfört. Det för regementet avsedda etablisse
Kungl. Maj:ts proposition nr 221. 5
månget, vilket förlagts å kronan tillhörig mark å förra landshövdingebostället
Ryhof, hade blivit färdigställt och till regementet överlämnat under år 1915.
Under omkring 12 års tid hade sålunda Jönköpings regemente varit förlagt
till staden.
Till belysning! av Jönköpings regementes personalstyrka enligt 1901 och
1914 års härordningar ävensom avlöningsförmånerna till förbandets fast anställda
personal m. m. finge kommittén hänvisa till nedan intagna tablå:
Härordning |
A n |
t a 1 |
Summa beräk- |
Ärs- |
Utbild- ningstid |
||||
Office- rare |
Under- office- rare |
Man- skap |
Musik- per- sonal |
Civil- militär per- sonal |
Summa |
nade av-lönings-för-måner |
gent värn- pliktiga |
för värn-pliktiga |
|
1901.................. |
47 |
38 |
267 |
33 |
4 |
389 |
589,000 |
630 |
240 |
1914.................. |
53 |
39 |
204 |
33 |
4 |
333 |
806,000 |
O ce -to |
( 340 \ *) 165 |
*) Under det s. k. provisoriet från och med 1920 års klass.
Det mellan kronan och Jönköpings stad upprättade avtalet angående förläggningen
av Jönköpings regemente till staden vore grundat å 1901 års
härordning. Avlöningsförmånerna till regementets fast anställda personal
enligt nämnda härordning — utan det tillägg av 75 procent, varmed jämlikt
de av kommittén antagna grunder höjning skett i tablån — kunde beräknas
hava uppgått till i runt tal 337,000 kronor.
Vad anginge Jönköpings stads uppoffringar för de till staden förlagda
truppförbanden, hänvisade kommittén till de inledningsvis omnämnda tvenne
avtalen.
I ett till Svenska stadsförbundet lämnat meddelande hade staden uppskattat
sina prestationer enligt ifrågavarande två avtal på följande sätt:
A. Enligt 1896 års avtal.
1) Kontant bidrag till anläggning av artilleriregementets
kasernetablissemang................................................... kronor 250,000: —
2) Värdet av staden tillhörig, till kronan upplåten mark,
utgörande dels ett område, avsett till plats för kasernetablissemang,
om 8 hektar 47 ar 50 kvadratmeter,
dels ock ett för uppfartsväg till mitten av kasernområdets
östra gräns avsett område om 21 ar 30
kvadratmeter, efter ett pris av 2 kronor 50 öre per
kvadratmeter ................................................................ » 217,200: —
3) Kostnad för röjning och planering av upplåten mark
samt borttagande av byggnader.................................... » 800: —
4) Ersättning till arrendatorer............................................. » 100: —
5) Kostnad för vatten-, gas- och avloppsledningar............ » 24,300: —
6) Kostnad för anläggning av landsväg över det för etablis
semanget
upplåtna området........................... »_3,300: —
Summa kronor 495,700: —
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 221.
B. Enligt 1907 års kontrakt.
1) Kostnad för röjning ......................................................... kronor 8,900: —
2) » » insåning till gräsvall.................................... » 400: —
3) » » anläggande av väg med gångbana till Ry
liofs
ägogräns................................................................. » 6,160: —
4) Kostnad för anläggande av utfartsväg för skjutbana ... » 5,700: —
5) Kostnad för vatten-, gas- och avloppsledningar till
kasernetablissemanget ...................................... » 26,600: —
Summa kronor 47,760: —
Den staden åliggande årliga underhållskostnaden av ledningarna till
Jönköpings regementes kasernetablissemang hade beräknats uppgå till 800
kronor.
Värdet av den mark, som staden enligt 1907 års kontrakt med nyttjanderätt
upplåtit till kronan såsom skjutbana för regementena, hade angivits till
45,600 kronor.
Vidare hade från stadens sida uppgivits, att staden genom Kungl. Maj:ts
utslag den 6 december 1923 till förekommande av sanitära olägenheter genom
utsläppande av spillvatten från Jönköpings regementes kasern etablissemang
i Rocksjön ålagts att antingen låta rena spillvattnet före dess utsläppande
i Rocksjön eller ock avleda spillvattnet åt annat håll. Kostnaderna härför
skulle enligt alternativt uppgjorda förslag belöpa sig till 70,000 eller 47,000
kronor.
Vidkommande stadens vederlag för de prestationer, staden, på sätt ovan
berörts, lämnat kronan för ifrågavarande två truppförbands räkning, borde
nämnas, att staden i främsta rummet kunnat tillgodogöra sig skatteintäkter
från regementenas befattningshavare, nämligen från artilleriregementets personal
under mer än 25 års tid samt från infanteriregementets personal under
omkring 12 års tid.
Folkmängden i Jönköping hade vid utgången av år 1927 uppgått till omkring
30,000 personer. Den inkomst, varå utskylder för år 1927 utdebiterats
i staden, hade uppgått till 24,441,000 kronor och det samma år utdebiterade
beloppet till 2,248,612 kronor. Kommunalskatten hade de senaste åren,
1926 och 1927, varit 8 kronor 90 öre, respektive 9 kronor 20 öre per bevillningskrona.
Rörande det av Jönköpings regemente disponerade kasernetablissemanget
samt de markområden, som ställts till de i Jönköping förlagda truppförbandens
förfogande, anför kasernkommittén följande.
Genom det inledningsvis omförmälda kontraktet av den 3 februari och
den 26 mars 1896 hade Jönköpings stad utan ersättning till kronan upplåtit
ett markområde om tillhopa 8 hektar 68 ar och 80 kvadratmeter, avsett
till tomtplats för uppförande av ett kasernetablissemang för Andra Göta
(Smålands) artilleriregemente ävensom för vissa väganläggningar. Efter ansökan
den 10 september 1900 hade kronan den 23 april 1906 erhållit lagfart
å detta område.
Till utvidgning av Smålands artilleriregementes kasernområde hade kronan
enligt salubrev den 1 april 1900 av Jönköpings stad för 2,144 kronor förvärvat
vissa markområden, innehållande i areal tillhopa 37 ar 80 kvadratmeter.
Kronan hade efter ansökan den 10 september 1900 erhållit lagfart
jämväl å dessa fastigheter den 23 april 1906.
Kanyl. Mnj:/s proposition nr 221. 7
Enligt kungl. brev (len 29 januari 1895 hade såsom exercisfält för nämnda
regemente till arméförvaltningens artilleridepartement överlämnats 3/4 mantal
av förra landsliövdingebostället liv hot nr 1 i Ljungarums socken med eu
areal av 45.« hektar. Detta område hade åsatts särskilt mantal genom
Konungens befallningsliavandes i Jönköpings län utslag den 10 juni 189b.
Den återstående delen av bostället, som åsatts 2V4 mantal, liade sedermera
upplåtits till kasernområde och övningsfält för Jönköpings regemente.
Då frågan om förläggningsorten för Jönköpings regemente skulle slutligen
avgöras, hade förslag förelegat om att förlägga regementet antingen till
Skillingaryd eller till kronoegendomen Eyliof invid Jönköping. Sedan kasernbyggnadskommissionen
för andra arméfördelningen beslutat föreslå Jönköping
till förläggningsort samt arméförvaltningens fortifikationsdepartement,
med instämmande i detta förslag, hemställt om ujsplåtande av kronoegendomen
Eyhof till kaserntomt och övningsfält för regementet, hade proposition
avlåtits till 1907 års riksdag om medgivande, att förra landshövdingebostället
Ryliof m. in. måtte överlämnas till lantförsvarsdepartementet.
Denna framställning hade av riksdagen bifallits, och i samband med att förordnande
meddelats om, att Jönköpings regemente skulle förläggas till Jönköping,
hade Kungl. Maj:t genom brev den 21 juni 1907 föreskrivit, att förra
landsliövdingebostället 2V4 mantal Eyhof nr 1 m. m. skulle den 14 mars
1908 överlämnas till lantförsvaret samt därefter tillsvidare vårdas och förvaltas
av arméförvaltningens fortifikationsdepartement.
Enligt uppgift av kasernofficeren vid Jönköpings regemente innehölle den
del av egendomen 3 mantal Eyhof, som disponerats av Jönköpings regemente,
i areal tillhopa 3(>4y’,yo hektar. Av denna mark hade i eu år 1903
upprättad beskrivning över egendomen upptagits såsom tomtmark 3xy ,T
hektar, såsom åker och trädgårdsmark lody, hektar, såsom ängsmark 27ly,j(,
hektar, såsom betes- och skogsmark 177-flJjb, hektar och såsom impediment
20TyJx hektar. Fem till egendomen hörande torplägenheter med en sammanlagd
areal av omkring 73 hektar vore utarrenderade till den 14 mars
1929. Egendomen hade numera inkorporerats med Jönköpings stad.
Jönköpings regementes kasernetablissemang hade förlagts å kronoegendomen
Eyhof i sluttning ned mot den väster om kaserntomten belägna
Rocksjön. Två bataljonskaserner med eu kanslibyggnad mellan sig liade
förlagts i en främre linje med huvudfasaderna mot väster med eu ringa
dragning mot norr samt i det närmaste parallellt med den mot staden vända
huvudfasaden av Smålands artilleriregementes något längre norrut belägna
kasernetablissemang. Den tredje bataljonskasernen hade placerats vinkelrätt
mot etablissemangets frontlinje med logementen vettande åt sydväst.
Ungefär mitt på kaserngården hade placerats kokinrättningsbyggnaden, varmbad-
och tvättinrättningen, gymnastik- och exercishuset samt ångpannehuset.
Sydväst om den landsväg, som framginge i sydlig riktning från Jönköping
mellan kasernetablissemanget och Eocksjön, funnes uppförda tvenne underofficersbyggnader.
Norr om själva etablissemanget funnes belägen en fristående
sjukhusbyggnad, avsedd att inrymma jämväl ett antal sjukplatser
för Smålands artilleriregemente.
I samband med att beslut fattats om att Jönköpings regemente skulle
förläggas till Jönköping, hade Kungl. Maj:t uppdragit åt arméförvaltningens
fortifikationsdepartement att träffa avtal med staden om upplåtelse av mark
för skjutbana m. in. till detta regemente. I det kontrakt, som med anledning
härav den 30 september och clen 2 oktober 1907 (jfr Bil. C) upprättats,
hade staden, bland annat, åtagit sig att under nyttjanderätt utan ersättning
till skjutbana för de i Jönköping och å egendomen Ryhof förlagda regementen
upplåta ett å bifogad karta med röda linjer omslutet och med bok
-
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 221.
stäverna A—B—C—D betecknat område, att från och med den 14 mars
1908 av dessa regementen för nämnda ändamål uteslutande disponeras för
all framtid och så länge området av kronan användes till skjutbana. Det
sålunda upplåtna markområdet inneliölle i areal cirka 27 hektar.
För Smålands artilleriregementes räkning hade tidigare funnits anordnad
en skjutbana för eldhandvapen å den till regementets disposition ställda
delen av kronoegendomen Ryliof. I en år 1913 till arméförvaltningens artilleri-
och fortifikationsdepartement ingiven skrivelse hade chefen för Smålands
artilleriregemente framhållit, att regementets dåvarande skjutbana sönderdelade
det i närheten av Jönköpings regementes och Smålands artilleriregementes
kasernetablissemang vid Jönköping belägna övningsfältet, varför
skjutbanans borttagande vore av högsta vikt för ett fullt utnyttjande av
övningsfältet med närliggande terräng. På grund härav och då ingen annan
lämplig plats för artilleriregementets skjutbana funnes än vid det s. k. Bondberget
bredvid Jönköpings regementes skjutbana, hade regementschefen hemställt,
att åtgärder måtte vidtagas för anordnande av en skjutbana för Smålands
artilleriregemente å plats, som angivits å en skrivelsen bifogad karta.
Sedan erforderlig utredning verkställts, hade fortifikationsdepartementet
i skrivelse till Kungl. Maj:t den 12 augusti 1914 anmält, att den föreslagna
åtgärden syntes vara av behovet påkallad samt att den nya skjutbanan kunde
förläggas bredvid Jönköpings regementes skjutbana vid Bondberget på kronan
redan tillhörig mark.
I proposition till 1918 års riksdag (nr 45) hade Kungl. Maj:t föreslagit,
att riksdagen måtte medgiva, att av fjärde huvudtitelns allmänna besparingar
linge för anläggning av den ifrågasatta skjutbanan för Smålands artilleriregemente
tagas i anspråk ett belopp av högst 25,000 kronor. Denna proposition
hade av riksdagen bifallits, och liade därefter norr om den för Jönköpings
regemente avsedda skjutbanan anordnats en av Smålands artilleriregemente
disponerad skjutbana för eldhandvapen.
Sistberörda skjutbana vore emellertid icke belägen å mark, som av kronan
innehades med äganderätt, utan å den mark, som Jönköpings stad enligt
1907 års kontrakt upplåtit till kronan med nyttjanderätt. Då det truppförband,
som efter genomförandet av 1925 års försvarsorganisation alltjämt
skulle vara förlagt till Jönköping (Smålands arméartilleriregemente), icke
torde vara i behov av mer än en skjutbana för eldhandvapen, hade kommittén,
på sätt i det följande närmare komme att beröras, ansett det vara
lämpligt föreslå, att en del av den mark, som Jönköpings stad enligt 1907
års kontrakt upplåtit till kronan såsom skjutbaneområde, skulle återställas
till staden.
Beträffande den med Jönköpings stad ingångna preliminära överenskommelsen
anför kasernkommittén följande.
Det nybildade artilleriregementet — Smålands arméartilleriregemente —
vilket enligt 1925 års försvarsorganisation blivit förlagt till Jönköping, torde
i huvudsak komma att bereda staden samma förmåner som det tidigare där
befintliga artilleriregementet (Smålands artilleriregemente). Visserligen hade
staden på sin tid verkställt betydande uppoffringar för ordnandet av artilleriregementets
förläggning till staden, men enligt kommitténs mening förelåge
icke några förhållanden, som motiverade, att staden på grund av den ändrade
organisationen i nu förevarande sammanhang skulle beredas någon särskild
gottgörelse.
Vidkommande det numera indragna Jönköpings regemente hade staden
åtagit sig vissa förpliktelser i det med kronan år 1907 upprättade kontraktet.
Kungl. M<ij:ts proposition nr 221.
9
Bom de enligt detta, kontrakt av staden verkställda uppoffringarna icke vore
av större omfattning samt det för infanteriregementet uppförda kasernetablissemanget
vore beläget å kronan tillhörig mark, syntes de krav å ersättning
för direkta förluster i följd av infanteriregementets indragning, som
staden skulle kunna framställa, icke kunna tillerkännas någon större betydelse.
Givet vore dock, att staden genom regementets försvinnande indirekt
tillfogades en stor förlust, som ur billighetssynpunkt borde tillmätas
ett visst avseende.
Därest till förutvarande Jönköpings regementes etablissemang förlädes en
större sinnessjukanstalt, koinme detta att för staden medföra väsentliga fördelar.
Erliölle anstalten den omfattning, som av kommittén föreslagits,
syntes det icke vara något tvivel om, att en dylik anstalt komme att bereda
staden större fördelar i ekonomiskt hänseende än det indragna infanteriregementet
gjort. I följd härav hade någon ersättning till staden Jönköping
icke ansetts kunna ifrågasättas. För att reglera en del förhållanden, som
sammanhängde med frågan om indragningen av infanteriregementet, hade
det emellertid ägt rum vissa förhandlingar mellan kasernkommittén och
representanter för staden. Sedan enighet vunnits, hade upprättats en preliminär
överenskommelse med staden. I denna överenskommelse hade intagits
en del bestämmelser, som medförde skyldighet för staden att fullgöra
vissa prestationer under förutsättning, att en sinnessjukanstalt av större omfattning
förlädes till infanterietablissemanget.
Den upprättade överenskommelsen, vilken den 28 juni 1927 och den 18
maj 1928 varit föremål för prövning av stadsfullmäktige i Jönköping, hade
den 14 juni 1928 blivit å stadens vägnar undertecknad (se Bil. A).
Då det för staden måste vara av vikt, att det ledigblivna kasernetablissemanget
å Ryliof av kronan utnyttjades för något statligt ändamål ävensom
att detta skedde inom de närmaste åren, hade i överenskommelsen stadgats,
att till etablissemanget skulle förläggas en sinnessjukanstalt med plats för
minst 1,100 patienter (§ 1). Därest etablissemanget icke före den 1 juli 1934
tagits i bruk för sitt nya ändamål, skulle kronan — med reservation dock
för strejk, lockout och annan force majeure — vara skyldig att till staden
utgiva viss ersättning (§ 8). Den här lämnade garantibestämmelsen utginge
från samma förutsättningar, som i liknande fall intagits i överenskommelser
med städer, där fråga varit om att för annat ändamål utnyttja ett ledigblivet
kasernetablissemang. Som stadens direkta kostnader för Jönköpings
regementes förläggning m. m. — däri inberäknat utgifter, som staden numera
fått vidkännas för anordnande av en ny avloppsledning från infanterietablissemanget
till Yättern i stället för den ur hälsovårdssynpunkt mindre
tillfredsställande avloppsledningen till Rocksjön — kunde beräknas hava
uppgått till sammanlagt omkring 160,000 kronor, hade den ersättning, kronan
skulle gälda, för den händelse etablissemanget icke före den 1 juli 1934
tagits i bruk för sitt nya ändamål, fastställts till fem procents ränta å detta
belopp eller sålunda till 8,000 kronor för helt kalenderår. Skulle etablissemanget
icke före den 1 juli 1937 hava blivit omändrat och den nya anstaltens
verksamhet blivit påbörjad, hade det ansetts skäligt, att ersättning,
för helt kalenderår räknat, skulle utgå med ett till 20,000 kronor förhöjt
belopp.
Orsaken till att anstalten icke beräknades bliva färdig att tagas i bruk
förrän om 5—6 år vore den, att betydande nybyggnadsarbeten måste verkställas,
för att en självständig sinnessjukanstalt, avsedd att för vård mottaga
alla kategorier sinnessjuka, skulle kunna anordnas å platsen.
I § 2 av överenskommelsen hade staden förbundit sig att tillhandahålla
anstalten vatten, gas och elektrisk ström till samma priser, som betalades
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 221.
av andra större avnämare inom staden. Vidare liade staden i § o åtagit
sig att städse hålla avloppsledning av tillfredsställande beskaffenhet från
anstalten. Den tidigare för dylikt ändamål anlagda ledningen med utlopp
i Bocksjön skulle staden alltjämt underhålla, och vore denna ledning huvudsakligen
avsedd att användas såsom avloppsledning för dagvatten från anstaltsområdet.
§§ 4 och 5 i överenskommelsen berörde det område, som staden enligt
1907 års kontrakt med nyttjanderätt upplåtit till kronan för att användas
såsom skjutbana för de till egendomen Byhof förlagda regementena. I det
föregående hade omförmälts, att å detta markområde funnes anordnade
tvenne skjutbanor, därav den ena (den södra) disponerats av Jönköpings
regemente och den andra (den norra) av Smålands artilleriregemente. Sedan
förstnämnda regemente indragits, torde det för kronan icke föreligga behov
av att använda mer än den ena av dessa skjutbanor.
Med hänsyn till att Jönköpings regementes skjutbana vore av större omfattning
än Smålands artilleriregementes samt avståndet till den södra skjutbanan,
räknat från artillerietablissemanget, vore kortare än till den norra,
hade kommittén, i anslutning till vad från militärt håll uttalats, ansett det
vara lämpligast föreslå, att den södra skjutbanan övertoges av Smålands
arméartilleriregemente samt att den norra delen av markområdet, varå den
av artilleriregementet tidigare disponerade skjutbanan vore anordnad, återställdes
till staden.
Mot detta förslag hade emellertid sedermera framställts vissa erinringar
av chefen för det nybildade arméartilleriregementet. I eu den IG februari
1928 till arméförvaltningens fortifikationsdepartement ingiven skrivelse hade
regementschefen anfört, bland annat, följande: Smålands arméartillerirege
mente
skulle enligt kasernkommitténs förslag för framtiden disponera Jönköpings
regementes förra skjutbana. Emellertid vore kulfånget bakom denna
mindre betryggande. På grund härav hade år 1916 dåvarande chefen för
Jönköpings regemente träffat överenskommelse med arrendatorn av bakom
skjutbanan belägen mark om dispositionsrätt till det område, som under
pågående skjutning »icke kunde utan fara beträdas», mot en årlig avgäld av
50Ö kronor jämte fritt bete å hela skjutbaneområdet. Kontraktet hade år
efter år förlängts. Bakom den av Smålands arméartilleriregemente nu disponerade
skjutbanan syntes kulfånget däremot vara fullt betryggande åtminstone
för skjutningar på de avstånd, som användes vid artilleriets skjututbildning
med eldhandvapen, och kunde eventuellt ytterligare förbättras
genom en obetydlig utvidgning av området, som borde kunna vinnas i utbyte
mot, att staden finge disponera betet å skjutbanan. Då arméartilleriregementet
utförde skjutningar med eldhandvapen i betydligt mindre utsträckning
än ett infanteriregemente, syntes det icke vara med kronans intresse
förenligt att för all framtid tillförbinda kronan en årlig avgäld av 500 kronor
för rätten att använda ett till skjutbana av staden upplåtet område, vid vars
upplåtande såväl kronans som stadens representanter säkerligen utgått ifrån,
att det skulle vara för avsett ändamål lämpligt och utan vidare kostnader
användbart.
På grund av vad sålunda anförts hade i skrivelsen hemställts, att sådana
åtgärder måtte vidtagas, att den skjutbana, som för framtiden skulle av
Smålands arméartilleriregemente disponeras, erliölle ett fullt betryggande
kulfång, så att regementets skjutningar med eldhandvapen kunde där utföras,
'' utan att särskilda överenskommelser erfordrades med dem, som disponerade
kringliggande mark, till förekommande av olycksfall.
Sedan kasernkommittén fått till sig remitterad denna skrivelse för yttrande,
hade kommittén med hänsyn till vad däri anförts upptagit förnyade
Kungl. Maj:tx proposition ur 221. 1 1
förhandlingar med -Jönköpings stad. Efter samråd med cliefen för arméartilleriregementet
hade därvid träffats överenskommelse med staden om, att
arméartilleriregementet skulle såsom skjutbana äga disponera dels den mark,
varå Smålands artilleriregementes förutvarande skjutbana vore anordnad,
dels ytterligare ett staden tillhörigt område av egendomen Ekhagen.
A en av stadsingenjören i Jönköping Einar Adéll den 17 februari 1928
upprättad »Karta över Kungl. Smålands arméartilleriregementes och Kungl.
Jönköpings regementes skjutbanor uti Jönköping» hade närmare utmärkts
de områden, kronan skulle disponera såsom skjutbana, ävensom de områden,
staden skulle återbekomma av den mark, som upplåtits genom 1907 års
kontrakt. Det med A betecknade området, inrymmande Jönköpings regementes
skjutbana, skulle återställas till staden. Enligt lämnad uppgift komme
denna bana att av staden upplåtas till en privat skytteförening. I följd
härav syntes skjutbanan böra bibehållas i oförändrat skick, intill dess att
staden skulle tillträda markområdet. Tvenne kronan tillhöriga materialbodar
ävensom den lösa egendom, vilken i övrigt funnes å denna skjutbana,
borde dock kronan bortföra inom viss tid.
Det å o kartan med B betecknade området skulle vidare återställas till
staden. A detta område funnes upptagen eu brunn. Arrendatorn av den
staden tillhöriga fastigheten Ekhagen hade anhållit att för vattning av sina
kreatur, da dessa vore a bete, erhålla tillträde till denna brunn. Som det
torde kunna förutsättas, att samma arrendator komme att av staden få till
sig upplåten betesrätten å området A, kunde passage från området B till A
anordnas över området E. Ur militär synpunkt torde det icke vara något
att erinra mot, att området B återställdes till staden.
Arméartilleriregementets skjutbana skulle omfatta de med C och D betecknade
områdena, i areal innehållande respektive 127,378.8 och 17,747.»
kvadratmeter. Staden hade medgivit, att skjutbanan utökades med området
D, på det att kulfånget bakom skottvallen måtte bliva fullt tillfredsställande.
För att erhålla tillträde till skjutbaneområdet skulle kronan äga disponera
det med E utmärkta området. Jämväl staden skulle vara berättigad att
begagna denna vägmark.
I § 4 av överenskommelsen hade vidare i mom. 4 intagits bestämmelser
om avverkning av skog å de till kronan upplåtna områdena samt i mom. 5
närmare stadganden angående stängselskyldighetens fullgörande ävensom
rörande bestridandet av de kostnader, som härmed vore förenade. Ehuru
kronan liksom hittills skulle vara skyldig hålla fredgillt stängsel kring skjutbaneområdet,
hade staden åtagit sig att, enär betydande delar av det enligt
1907 års kontrakt ursprungligen upplåtna området nu skulle återställas till
staden, bekosta uppförandet av nytt stängsel kring arméartilleriregementets
skjutbana, i den mån dylikt icke redan funnes uppsatt. Underhållsskyldigheten
av det kring denna skjutbana anbringade stängslet skulle emellertid
sedermera åvila kronan.
I § 6 hade ansetts lämpligt intaga eu erinran om, att staden skulle vara
skyldig att, även efter det att infanterietablissemanget tagits i bruk för annat
ändamål, till allmänt begagnande upplåta och för framtiden underhålla vissa
i § 2 av 1907 års kontrakt omförmälda vägar.
Jönköpings regementes soldathemsförening hade på sin tid med vederbörligt
tillstånd låtit uppföra en byggnad, avsedd för föreningens verksamhet,
i omedelbar närhet av infanterietablissemanget. Denna byggnad, vilken
vore belägen utanför det egentliga kasernområdet, torde föreningen, enligt
vad kommittén inhämtat, vara villig att överlåta till kronan. Som byggnaden
kunde utnyttjas för sinnessjukanstaltens räkning, hade kommittén
funnit sig böra tillstyrka, att densamma förvärvades av kronan. Därest för
-
12
Myndigheternas
yttranden.
Departements
chefen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 221.
eningen icke skulle kunna få byggnaden inlöst av kronan, komme föreningen
utan tvivel att göra en betydande förlust, enär ett förflyttande av byggnaden
till annan plats skulle draga stora kostnader. Då Jönköpings stad emellertid
måste anses tillskyndas stor ekonomisk fördel genom förläggandet av
en statlig sinnessjukanstalt till infanterietablissemanget, hade kommittén
ansett sig böra påfordra, att staden skulle gälda den löseskilling, som skulle
utgå för föreningens ifrågavarande byggnad. Sedan kommittén besiktigat
byggnaden, vilken enligt lämnad uppgift av föreningen angivits äga ett värde
av bortåt 20,000 kronor, hade kommittén funnit sig icke kunna åsätta densamma
högre värde än cirka 12,000 kronor. Då det torde förefinnas möjlighet
att kunna förvärva byggnaden för kronans räkning till sistberörda
pris, hade kommittén hemställt, att staden måtte åtaga sig att gälda köpeskillingen.
Härtill hade staden lämnat sitt medgivande, dock under uttryckligt
förbehåll, att det belopp, staden skulle utgiva för byggnadens förvärvande,
icke finge överstiga 12,000 kronor. De i § 7 av överenskommelsen med
staden intagna bestämmelserna grundade sig å nu angivna förutsättningar.
Under hand hade kommittén erhållit meddelande om, att soldathemsföreningen
läte nöja sig med det belopp, som Jönköpings stad åtagit sig irtgiva
för byggnadens inlösen.
I ärendet har arméförvaltningens fortifikationsdepartement, efter chefens
för östra arméfördelningen hörande, den 14 november 1928 avgivit infordrat
utlåtande. Den av kasernkommittén framlagda förslagsöverenskommelsen
mellan kronan och Jönköpings stad har i och för sig icke föranlett nagon
erinran från myndigheternas sida. Däremot hava åtskilliga yrkanden och
önskemål framställts med avseende å den framtida dispositionen utav vissa
till Jönköpings regementes kasernetablissemang hörande byggnader m. m.
Genomförandet av 1925 års härordningsbeslut har, såsom av det anförda
framgår, haft till följd, att Jönköpings regementes förläggning till staden
Jönköping upphört. Enligt det av kasernkommittén upprättade förslag till
överenskommelse mellan kronan och Jönköpings stad, för vilket i det föregående
redogjorts, skall det sålunda ledigblivna kasernetablissemanget omändras
till sinnessjukanstalt. Berörda förslagsöverenskommelse har av mig
underkastats granskning i samråd med chefen för socialdepartementet.
Utöver de bestämmelser, som sammanhänga med frågan om den framtida
dispositionen av det ledigblivna kasernetablissemanget, hava i förslagsöverenskommelsen
intagits stadganden av huvudsaklig innebörd, att kronan skall
av det markområde, som staden enligt 1907 års kontrakt med nyttjanderätt
upplåtit till kronan för att användas till skjutbana för de i Jönköping och
å egendomen Ilyliof förlagda regementen, till staden återställa de å eu i
ärendet åberopad karta med A och B betecknade områdena, medan staden
å sin sida förbinder sig att till skjutbana för Smålands arméartilleriregemente
fortfarande med nyttjanderätt för kronan upplåta den å kartan med
C betecknade delen av ifrågavarande mark samt att därjämte för samma
ändamål upplåta det ytterligare område, som å kartan betecknats med D.
Vidare berättigas kronan att för tillträde till skjutbaneområdet disponera
viss staden tillhörig mark. Staden åtager sig att bekosta uppförandet av
Kungl. Maj:ts proposition nr 221. ]3
stängsel kring artilleriregementets skjutbana, i den mån dylikt icke redan
finnes uppsatt. Det framtida underhållet av stängslet skall däremot åvila
kronan. Mot vad sålunda föreslagits liar jag icke funnit anledning att framställa
någon erinran.
Vidkommande härefter de bestämmelser i överenskommelsen, vilka reglera
sådana förhållanden, som äga samband med frågan om inrättande av en
sinnessjukanstalt i det ledigblivna kasernetablissemanget, har chefen för
socialdepartementet ansett sig böra biträda vad överenskommelsen härutinnan
innehåller.
Överenskommelsen synes mig alltså vara av beskaffenhet att kunna av
kronan godtagas.
Såsom chefen för socialdepartementet förut denna dag föreslagit, torde
kasernetablissemanget samt sådana där befintliga, Kungl. Maj:t och kronan
tillhöriga byggnader och anläggningar, vilka skola tillhöra sinnessjukanstalten,
ävensom de markområden, vilka avses för anstaltens behov, böra från och
med den 1 juli 1929 överföras från försvarsväsendet.
Vad beträffar de yrkanden och önskemål rörande den framtida dispositionen
av vissa till infanterietablissemanget hörande byggnader m. m., som,
enligt vad förut nämnts, framställts av de över kasernkommitténs förslag
hörda militära myndigheterna, tillåter jag mig att hänvisa till vad chefen
för socialdepartementet förut denna dag efter samråd med mig härom
yttrat.
På grund av vad ovan anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att godkänna förut omförmälda, den 14 juni och den 10 juli 1928 mellan
Kungl. Maj:t och kronan genom kasernkommittén, å ena sidan, samt Jönköpings
stad, å andra sidan, ingångna preliminära överenskommelse (Bil. A).
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Kegenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse
bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Alf Ewerlöf.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 221.
Bil. A.
Med anledning av 1925 års riksdags beslut, att Jönköpings regementes
förläggning till Jönköping skall upphöra ävensom att Smålands artilleriregemente
— vilket regemente under namnet Smålands arméartilleriregemente
alltjämt skall vara förlagt till Jönköping — skall erhålla förändrad
organisation, träffas härmed mellan Kungl. Maj:t och kronan genom kasernkommittén,
under förbehåll av Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande,
å ena sidan, samt Jönköpings stad, å andra sidan, följande överenskommelse
:
§ 1-
I det kasernetablissemang, som är beläget å förra landshövdingebostället
Ryhof, och som hittills disponerats av Jönköpings regemente, skall kronan,
efter det erforderliga om- och tillbyggnadsarbeten blivit verkställda, låta
inrätta en sinnessjukanstalt med plats för minst 1,100 patienter.
§2-
Staden förbinder sig att tillhandahålla den anstalt, som kommer att inrymmas
i det i § 1 omförmälda kasernetablissemang, vatten, gas och elektrisk
ström till samma priser, som gälla eller framdeles kunna bliva gällande
för andra avnämare inom staden av lika stor kvantitet vatten, gas eller
elektrisk ström.
§ 3-
Staden förbinder sig att för den anstalt, som kommer att förläggas till
ovannämnda kasernetablissemang, städse hålla avloppsledning av sådan beskaffenhet,
att den på ett tillfredsställande sätt kan fungera såsom avlopp
såväl för spillvatten som för orenlighet från vattenklosetter. Den nuvarande
av staden från kasernområdet till Kocksjön anlagda ledningen, vilken staden
skall underhålla, skall användas såsom avloppsledning för dagvatten.
§ 4.
Mom. 1. Kronan förbinder sig att av det markområde, som staden genom
kontrakt den 30 september och den 2 oktober 1907 med nyttjanderätt upplåtit
till kronan för att användas till skjutbana för de i Jönköping och å
egendomen Ryhof förlagda regementen, till staden återställa dels den södra
delen av området, å vilken del Kungl. Jönköpings regementes skjutbana
varit anordnad (å en av stadsingenjören i Jönköping Einar Adéll den 17
februari 1928 upprättad »Karta över Kungl. Smålands arméartilleriregementes
och Kungl. Jönköpings regementes skjutbanor i Jönköping» betecknad
med A) och dels den västra delen av det område, varå skjutbana för
Kungl. Smålands artilleriregemente varit anordnad (nämnda del å kartan betecknad
med B). Nu omförmälda delar av upplåtna markområdet hava å
kartan till sina gränser närmare utmärkts med grön färgbeteckning samt
innehålla i areal, den förra delen 138,445 kvadratmeter och den senare delen
6,096 kvadratmeter.
Mom. 2. Den å kartan med C betecknade delen av det genom 1907 års
kontrakt till kronan upplåtna markområdet, i areal innehållande 127,378.80
kvadratmeter, ävensom den å kartan med D betecknade delen av den åt
öster angränsande, staden tillhöriga fastigheten Ekhagen, vilken del i areal
innehåller 17,747.50 kvadratmeter, skall, så länge dessa områden av kronan
Kungl. Maj:ts proposition nr 221.
15
användas till skjutbana för det till Jönköping förlagda regementet, utan
ersättning stå till kronans disposition. Dessa områden hava ä kartan närmare
utmärkts till sina gränser med röd färgbeteckning.
Mom. 3. Den å kartan med E betecknade delen av det genom 1907 års
kontrakt till kronan upplåtna området, vilken del i areal innehåller 2,000.7 0
kvadratmeter och till sina gränser utmärkts med mörkbruna linjer, skall
utgöra vägmark, vilken från och med den 1 juli 1929 skall stå till såväl
stadens som kronans disposition. Kronan skall för vägändamål äga utnyttja
detta område, så länge de i mom. 2 omförmälda markområden av kronan
användas till skjutbana.
Mom. 4. Staden skall vara berättigad att å de i mom. 2 omförmälda områden
avverka och tillgodogöra sig såväl växande träd, vilka enligt vederbörande
förvaltningsmyndighets föreskrift såsom hinderliga för skjutövningarna
böra borttagas, som ock inom områdena befintliga övermogna träd. Därjämte
skall staden äga att i samråd med vederbörande förvaltningsmyndighet vart
femte år företaga sådan gallring av trädbeståndet inom skjutbaneområdet,
som eljest kan anses nyttig eller nödvändig. I övrigt skall kronan äga fritt
disponera över de i mom. 2 angivna markområden.
Mom. 5. Det åligger kronan att på sin bekostnad hålla fredgillt stängsel
kring de med nyttjanderätt upplåtna, såsom skjutbana för det till Jönköping
förlagda regementet avsedda områdena, dock att staden, som äger tillgodogöra
sig dels det av kronan i södra och östra gränslinjerna av förutvarande
Kungl. Jönköpings regementes skjutbana uppförda stängslet (å kartan utmärkt
med 5—10—8), dels det av kronan i nordvästra och västra gränslinjerna
av Kungl. Smålands artilleriregementes skjutbana uppförda stängslet
(å kartan utmärkt med 12—1—13), dels och det av kronan i norra och östra gränslinjerna
av sistberörda skjutbana uppförda stängslet (å kartan utmärkt med
2—11—5), åtager sig att uppföra nytt stängsel av liknande beskaffenhet som
förutvarande dels i södra gränslinjen av den för Kungl. Smålands arméartilleriregemente
avsedda skjutbanan (å kartan utmärkt med 4—5—6—7),
dels i västra gränslinjen av sistnämnda skjutbana (å kartan utmärkt med
16—15—14—13), dels och i norra och östra gränslinjerna av samma skjutbana
(å kartan utmärkt med 2—3—4). Sedan nu omförmälda nya stängsel
blivit av staden uppfört, skall kronan underhålla detsamma.
§ 5.
De i § 4 mom. 1 angivna markområden, som skola till staden återställas,
må av staden tillträdas den 1 juli 1929 i då befintligt skick.
Kronan förbehåller sig rätt att från det av Kungl. Jönköpings regemente
disponerade skjutbaneområdet bortföra två därstädes uppförda, kronan tillhöriga
skjutbodar. Därest kronan icke före den 1 juli 1931 låtit bortbytta
dessa byggnader ävensom den till nämnda skjutbana hörande lösa egendom
i övrigt, skall berörda egendom tillfalla staden.
§ 6-
Stadens skyldighet att till allmänt begagnande upplåta och för framtiden
underhålla de i § 2 av 1907 års kontrakt omförmälda vägar skall alltjämt
bestå.
§ 7.
Därest kronan av Jönköpings regementes soldathemsförening inlöser den
i nordöstra delen av Jönköpings regementes kasernområde belägna byggnad,
som äges av soldathemsföreningen, förbinder sig staden att till kronan ut
-
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 221.
giva det belopp, kronan kommer att erlägga i löseskilling för byggnaden,
dock att det belopp, staden i angivna hänseende skall utgiva till kronan,
icke må överstiga 12,000 kronor.
§ &.
Kronan förbinder sig — med reservation för strejk, lockout och annan
force majeure — att, därest det i § 1 angivna kasernetablissemang icke före
den 1 juli 1934 tagits i bruk för sitt nya ändamål, från nämnda dag, till
dess så skett, till staden utgiva årlig ersättning, under tiden 1 juli 1934—
1 juli 1937 med belopp, räknat efter 8,000 kronor för helt kalenderår, samt
för tiden därefter med belopp, räknat efter 20,000 kronor för lielt kalenderår.
Av denna överenskommelse äro två exemplar upprättade, av vilka Kungl.
Maj:t och kronan erhållit det ena samt Jönköpings stad det andra exemplaret.
Stockholm den 10 juli 1928.
För kasernkommittén:
JOHAN JÖNSSON.
Jönköping den 14 juni 1928.
För Jönköpings stad:
GUSTAF ANDRÉN. CARL GUSTAFSSON.
/Nils Berlin.
F. W. ANDRÉN.
/Per SivartUng.
Bil. B.
Sedan Kungl. Maj:t med riksdagen numera bestämt, att Kungl. Andra
Göta artilleriregemente skall förläggas till Jönköping, är, i enlighet med de
av stadsfullmäktige i nämnda stad i underdåniga skrivelser den 6 mars och
den 22 december 1893 samt den 7 februari 1894 för sådant fall gjorda utfästelser,
mellan Kungl. arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet, å
Kungl. Maj:ts och kronans vägnar, samt stadens drätselkammare, å stadens
vägnar, följande avtal träffat.
§ 1-
Staden förbinder sig:
att åt Kungl. Maj:t och kronan utan ersättning upplåta dels till plats för
kasernetablissemang den plan — om åtta (8) hektar, fyrtiosju (47) ar och
femtio (50) kvadratmeter —- som på en härvid fogad karta, om vars upprättande
nedan bestämmes, är omgiven med röda begränsningslinjer, märkta
med bokstäverna A, B, C, D, E, F, G, H, dels nödig mark — innehållande
tjuguen (21) ar och trettio (30) kvadratmeter samt å samma karta begränsad
likaledes med röda linjer, märkta med bokstäverna A, H, I, K, — å det
väster om nyssnämnda plan belägna lägre fältet för en bred uppfartsväg,
jämte tillhörande sidosluttningar, till mitten av kasernområdets västra gräns;
17
Kungl. MajUs proposition 7ir 221.
att, innan inflyttning i kasernetablissemanget ägt ram, utan ersättning
från kronans sida hava planerat förut berörda väster om kasernområdet
belägna lägre fält samt att sedermera ej använda eller upplåta detsamma
till sandtäkt; dock inbegripes icke borttagandet av de i detta fält befintliga
pålar, som användas vid de månatliga kreatursmarknaderna, enär staden
önskar att fortfarande liksom hittills använda nämnda fält till plats för dessa
marknader;
att utan kostnad för kronan i god tid omlägga den över det för kasernetablissemanget
avsedda området löpande stora landsvägen till Ingaryd, så
att den kommer att följa samma områdes norra gräns;
att så snart sådant av chefen för Kungl. fortifikationen fordras, utan ersättning
från kronan och på sätt, som av samma chef godkännes, framdraga
ej mindre de i östra stadsdelen belägna huvudrören för stadens gas- och
vattenledningar till kasernetablissemangets västra gräns, med skyldighet för
kronan att för. gas och vatten erlägga avgifter i likhet med konsumenter av
en med etablissemangets jämförlig konsumtion, än ock en avloppsledning
från etablissemangets norra gräns till Yättern; skolande alla dessa rörledningar
läggas på det djup samt hålla de dimensioner, som av chefen för
Kungl. fortifikationen prövas erforderligt;
att framdeles kostnadsfritt för kronan underhålla alla ovannämnda ledningar;
att
såsom kontant bidrag till anläggning på ovan omförmälda mark av
kasernetablissemanget till kronan utgiva tvåhundrafemtiotusen (250,000) kronor,
som med femtiotusen (50,000) kronor inom juni månads utgång årligen
under fem (5) år från och med år 1896 erlägges till Kungl. arméförvaltningen
å fortifikationsdepartementet genom insättning i riksbankens kontor i Jönköping
eller i Stockholm efter departementets föreskrift.
§ 2.
Befintliga byggnader å det sålunda till kronan upplåtna området skola
inom tid, som av chefen för Kungl. fortifikationen bestämmes, vara genom
stadens försorg och utan kostnad för kronan nedrivna eller undanflyttade
samt platserna, som av ifrågavarande byggnader upptagits, avröjda.
Däremot skola alla växande träd kvarstå och med jorden av kronan kostnadsfritt
övertagas.
§ 3.
All den mark — med allt vad därtill hörer och lagligen tillvinnas kan
vilken genom detta avtal till kronan upplåtes, avhänder sig staden Jönköping
och tillägnar kronan, som må det sålunda överlåtna området genast
tillträda samt för all framtid med full äganderätt besitta.
§*■
Jorden skall till kronan lämnas gravationsfri, varå bevis skall genom stadens
försorg och på dess bekostnad Kungl. arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet
tillställas.
§ 3.
Staden ikläder sig ensam skyldighet att till de avträdande arrendatorerna
av det blivande kasernområdet utgiva de ersättningar, varå dessa möjligen
kunna göra anspråk.
§ G
Sedan
den överlåtna jorden blivit i laga ordning taxerad, är staden befriad
från därå belöpande utskylder och annan tunga, som densamma kan
åläggas.
Bihan g till riksdagens protokoll 1929. 1 sand. 185 liäft. (Nr 221) 02223 2
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 221
§ 7.
Kronan tillerkännes rätt att över ovannämnda, väster om kasernområdet
belägna, staden tillhöriga lägre fält anlägga en avloppsledning till Kocksjön
för avförande från etablissemanget av det spill- eller dagvatten, som av
chefen för Kungl. fortifikationen i följd av de lokala förhållandena prövas
böra få avledning åt detta håll; men därest i följd av framtida bebyggande
av meranämnda fält eller genom omgestaltningar i allmänhet av de lokala
förhållandena därstädes en omflyttning eller omändring av denna ledning
blir nödvändig, skall kronan vidkännas all därav föranledd kostnad.
§ s.
Av detta avtal, som erhåller gällande kraft, så snart det blivit av drätselkammaren
och fortifikationsdepartementet gillat och underskrivet, samt
beträffande kronans rätt av Kungl. Maj:t i nåder godkänt, äro upprättade
tvenne lika lydande exemplar, varav Kungl. arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet
erhåller det ena och Jönköpings stad det andra.
Vid vartdera exemplaret är fogad en på kronans bekostnad av v. kommissionslantmätaren
C. O. von Gedda år 1895 upprättad karta med beskrivning
över det av staden avträdda området samt utdrag av stadsfullmäktiges
protokoll den 14 juni 1895, varigenom stadsfullmäktige bemyndigat drätselkammaren
att avtalet å stadens vägnar avsluta.
Med förestående avtal förklara vi oss å båda sidor nöjda och antaga detsamma
till alla delar.
Jönköping den 3 februari 1896.
För Jönköpings stad
dess drätselkammare:
H. N. LAUKELL. E. ADOLF ERIKSSON.
F. EKDAHL. A. O. RYDIN.
P. LINDGREN.
1 Kungl. Maj:ts och kronans vägnar:
Kungl. arméförvaltningens fortifikationsdepartement den 26 mars 1896.
H. ELLIOT.
A. E. Malmgren.
IL. Ti. Lindbohm.
Kungl. Majits proposition nr 221.
1!)
Bil. C.
K o ii t r a k t.
Sedan Kungl. Maj:t enligt nådigt brev den 21 juni 1907, varav bestyrkt
avskrift bär bifogas, förordnat, att Kungl. Jönköpings regemente skall för*
läggas till Jönköping, så snart kasernetablissemang för regementet blivit
där uppfört, ävensom bemyndigat Kungl. arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet
att i enlighet med ett av stadsfullmäktige i nämnda stad avgivet
anbud sluta avtal med staden angående upplåtelse av mark till övningsplats
för regementet m. in., bär mellan Kungl. arméförvaltningen å
fortifikationsdepartementet, å ena, samt staden Jönköping, å andra sidan,
träffats följande avtal:
§1-
Till skjutbana för de i Jönköping och å egendomen Kyhof förlagda regementen
upplåter staden utan ersättning under nyttjanderätt ett å bifogade
karta (bil. 1) med röda linjer omslutet och med bokstäverna A—B—C—I)
betecknat område att från och med den 14 mars 1908 av nämnda regementen
för nämnda ändamål uteslutande disponeras för all framtid och så länge
området av Kungl. Maj:t och kronan användes till skjutbana, dock att det
åligger kronan att på egen bekostnad hålla fredgillt stängsel kring området;
ägande kronan att till säkerhet för nyttjanderättens bestånd inteckna kontraktet.
Staden förbehåller sig rätt att avverka och behålla den å området växande
skog, som enligt Kungl. arméförvaltningens å fortifikationdepartementet bestämmande
skall borttagas i och för skjutbanans ordnande.
§
Staden förbinder sig att utan kostnad för kronan dels låta framdraga,
till allmänt begagnande upplåta och för framtiden underhålla en minst sex
meter bred, makadamiserad och med gångbana försedd väg intill Byhofs
ägogräns, å bifogade karta (bil. II) betecknad med bokstäverna K—G, och
dels anlägga, till begagnande såsom utfartsväg för skjutbanan upplåta och
för framtiden underhålla en likaledes minst sex meter bred väg i sträckningen
A—F, angiven å närslutna karta (bil. I).
§ 3.
Därest de för skjutbana och väg till densamma avsedda områden icke,
i följd av ett utav staden förut ingånget nyttjanderättsavtal, skulle kunna
av staden ställas till kronans disposition enligt mom. 1 och 2, utan nyttjanderätten
till dessa områden måste av kronan exproprieras, åligger det
staden att ersätta kronan såväl den ersättningssumma, som kan varda arrendatorn
i laga ordning tillerkänd, som ock de med expropriationen förenade
kostnader.
§ *■
Staden förbinder sig att utan kostnad för kronan ombesörja, att den del
av den till skjutbana avsedda marken, som nu användes till åker, varder
senast hösten 1907 insådd till gräsvall.
§ 3.
Staden förbinder sig ej mindre att utan kostnad för kronan sex månader
efter därom skedd tillsägelse hava till gränsen av det blivande kasernetablis*
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 221.
semangets tomt, vars ungefärliga läge finnes angivet å närslutna karta (bil. II),
framdragit gas-, vatten- och avloppsledningar, på sätt å närslutna karta
(bil. III) utmärkes, ävensom elektriska ledningar, än även att, om kronan
så önskar, tillhandahålla regementet vatten, gas och elektrisk ström till
lägsta i staden för avnämare gällande pris; dock att dessa pris under de 10
första åren från regementets inflyttning i det blivande kasemetablissemanget
icke få överstiga: för lysgas 15 öre per kubikmeter, för kokgas 10 öre per
kubikmeter, för vatten 15 öre per kubikmeter och för elektrisk ström 36
öre per kilowatt-timme.
§ 6.
Staden medgiver att, så länge regementet är förlagt å Ryhof, militärövningar,
inbegripet skjutövningar med skarp ammunition, må utan ersättning
äga rum å all staden tillhörig, till enskild person ej upplåten betesmark
eller annan utmark.
S 7.
Staden förbinder sig att, så långt utrymmet medgiver och mot stadgad
ersättning, till vård å stadens epidemisjukhus mottaga de i Jönköping och
å egendomen Ryhof förlagda regementen tillhörande epidemiskt sjuka värnpliktiga
; dock skola stadens egna innevånare härutinnan äga företräde framför
värnpliktiga tillhörande annat samhälle.
§ 9-
Sedan regementet blivit till förenämnda egendom förlagt, äger staden att
vid inträffande eldsvåda alltid påräkna hjälp från regementet av det antal
man, som för tillfället kan behövas och från regementet kan lämnas.
Av detta kontrakt äro två exemplar upprättade, av vilka Kungl. arméförvaltningen
å fortifikationsdepartementet samt staden Jönköping erhållit
var sitt.
Stockholm i Kungl. arméförvaltningens fortifikationsdepartement den 2
oktober 1907.
G. C;SON BERGMAN.
C. SÖDEEBAUH.
Axel Göransson.
Jönköping den 30 september 1907.
På stadsfullmäktiges i Jönköping vägnar:
genom drätselkammaren
ERNST L. HARTMAN.
/Axel Fahlström,
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 192£.