Kungl. Maj:ts proposition Nr 201.
11
Nr 201.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa pensioner från
allmänna indragningsstaten; given Stockholms slott den 15 mars
1929.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt under punkterna l:o—2:o.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
J. B. Johansson.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott
den 15 mars 1929.
Närvarande:
Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Tkygger, statsråden
Lubeck, Wohlin, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg,
Lindskog, Bissmark, Johansson.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Johansson anför:
l:o.
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 17 december 1928 har lantbruksstyrelsen
gjort framställning om pension åt ingenjörsbiträdet å styrelsens agrikulturtekniska
byrå Carl Arvid Myhrman samt därvid anfört följande.
Myhrman, som vore född den 2 augusti 1861 och som före sin anställning
bos lantbruksstyrelsen varit självständig jordbrukare, hade varit anställd
hos styrelsen sedan den 10 oktober 1916. Under de första åren inkallades
Pension åt
ingenjörsbiträdet
C. A.
Myhrman.
1*2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 201.
Mykrman till tjänstgöring endast i mån av behov, och hade anställningen
till följd härav icke varit oavbrutet sammanhängande. Sedan den 1 januari
1920 hade dock Myhrman oavbrutet tjänstgjort i styrelsen, och uppginge
hans sammanlagda effektiva anställningstid till något över 10 l/3 år. Då
Myhrman den 2 augusti 1928 fyllde 67 år och således uppnått den ålder,
då ordinarie befattningshavare hos styrelsen vore skyldig att avgå från
tjänsten, torde man böra räkna med, att hans anställning inom styrelsen efter
någon tid upphörde. Vid sådant förhållande hade styrelsen ansett sig böra
söka att åt Myhrman utverka pension och linge styrelsen i sådant avseende
åberopa följande.
De arbetsuppgifter å agrikulturtekniska byrån, Myhrman hade att utföra,
vore dels kontrollering av beräknad kubikmassa, siffergranskning m. m.
beträffande till styrelsen med ansökning om statsunderstöd inkomna förslag
till torrläggningsföretag; dels utarbetande av vissa tabeller till styrelsens årliga
berättelse angående åtgärder för jords torrläggning; dels granskning av
lantbruksingenjörernas årsberättelser, dagböcker och resplaner; dels införande
i liggare av å byrån uträknade tilläggsbidrag och sammanräkning av vid
varje föredragning av styrelsen fastställda belopp; dels förande av för
olika ändamål avsedda statistiska längder o. dyl.; dels ock i övrigt ä byrån
förkommande siffergranskning. Detta arbete, som krävde stor noggrannhet
och uppmärksamhet, hade Myhrman städse utfört på ett synnerligen gott,
av stor pålitlighet präglat sätt. Lantbruksstyrelsen hölle under sådana förhållanden
före, att Myhrman vore värd det erkännande, som beviljandet av
en årlig pension skulle innebära.
Myhrman hade, alltsedan gällande avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie
befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk tillhörande den
civila statsförvaltningen trätt i kraft, hänförts till tionde lönegraden, löneklass
åtta, av löneplanen för dylika befattningshavare och således åtnjutit
en årlig avlöning av 2,988 kronor jämte därå belöpande dyrtidstillägg, som
vid tiden för skrivelsens ingivande utginge med 528 kronor för är räknat.
Myhrmans sammanlagda avlöningsförmåner utgjorde alltså 3,516 kronor,
motsvarande en månatlig avlöning av 293 kronor.
Lantbruksstyrelsen ansåge sig böra föreslå, att den för Myhrman sålunda
ifrågasatta pensionen bestämdes till 780 kronor eller samma belopp, som
enligt kungörelsen den 15 januari 1926 (nr 10) angående förtidspension och
avskedsersättning åt vissa övertaliga civila löntagare vid armén och marinen
skulle utgå till de i § 3 av nämnda kungörelse angivna under grupp IT
hänförda löntagare vid armén och marinen. Visserligen uppginge Myhrmans
tjänstetid icke till där föreskrivna 15 år, men måste ju å andra sidan hans
anställning anses stå något högre än nyssnämnda löntagares, vilka förhållanden
syntes i viss mån kunna kompensera varandra.
På grund av vad sålunda anförts hemställde lantbruksstyrelsen, att Kungl.
Maj:t täcktes föreslå riksdagen medgiva, att Myhrman måtte från och med
månaden näst efter den, varunder hans anställning hos styrelsen upphörde,
under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära pension
med 780 kronor för år.
I remissutlåtande i ärendet den 8 januari 1929 erinrar statskontoret att.
då såsom framginge av lantbruksstyrelsens skrivelse Myhrman redan uppnått
55 års ålder, när han började tagas i anspråk för arbete hos styrelsen,
samt hans sammanlagda tjänstgöringstid uppginge till allenast något över
tio år, det förefölle statskontoret, som om tillräckliga skäl icke skulle före
-
Kung!. Maj:ts proposition A v 201. 18
ligga att i detta fall bereda pension av statsmedel. Därest emellertid Kungi.
Maj:t skulle finna skiil framlägga frågan till riksdagens prövning, ville
statskontoret framhålla, att pensionsbeloppet syntes böra avpassas enligt vanliga
regler och alltså bestämmas till x x 2,34(l) 444 kronor.
I likhet med lantbruksstyrclsen finner jag de i ärendet åberopade omständigheterna
tala för, att någon pension av statsmedel beredes Mylirman, vilken
under sin 13-åriga anställningstid hos lantbruksstyrelsen fullgjort ett synnerligen
gott och i övrigt väl vitsordat arbete. Emot det av statskontoret eventuellt
ifrågasatta pensionsbeloppet av 444 kronor haj- jag intet att erinra.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att ingenjörsbiträdet hos lantbruksstyrelsen Carl Arvid
Myhrman må från och med månaden näst efter den,
varunder hans anställning hos styrelsen upphör, under
sin återstående livstid från allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av 444 kronor.
2:o.
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 6 februari 1929 har lantmäteristyrelsen
gjort framställning om beredande av pension åt extra lantmätaren Fritz
Hjalmar Nilsson Frode och därvid anfört följande.
Frode, som vore född den 8 juni 1867, antogs till lantmäterielev den 1
augusti 1902 och konstituerades den 27 maj 1905 till lantmäteriauskultant,
vilken benämning å examinerad lantmätare från och med ingången av år
1921 utbytts mot extra lantmätare.
Alltsedan den 3 juni 1905, då Frode första gången förordnades såsom medhjälpare
i tjänsten hos lantmätare, hade han oavbrutet varit sysselsatt med
utövande av lantmäteriverksamhet, och vore han för närvarande förordnad
såsom tjänstemedhjälpare hos distriktslantmätaren i Göteborgs södra distrikt.
Sedan den 27 april 1928 hade Frode emellertid varit tjänstledig på grund
av sjukdom, och vore han enligt företett läkarintyg oförmögen till arbete för
all framtid.
Frode kunde således räkna sig till godo en tjänstetid av nära 23 år. Av
denna tid hade lian under omkring 5 år biträtt vid uppläggande av jordregister
vid lantmäterikontoret i Göteborgs och Bohus län samt under omkring
1 år utövat självständig verksamhet, dock endast med avseende å vissa
förrättningar, som tid efter annan uppdragits åt honom såsom vikarie för
den ordinarie förrättningsmannen.
Innan Frode antogs till lantmäterielev, hade han förvärvat avgångsbetyg
från tekniska högskolans i Stockholm fackskola för kemisk teknologi, och
hade han efter fortsatta studier, delvis förlagda utomlands, varit anställd
inom industrien.
Frode hade genom sin iråkade sjukdom hunnit tjänstgöra relativt kort
tid inom lantmäteriet, men hela hans verksamhet hade varit väl vitsordad.
Att han icke sökt ordinarie distriktslantmätartjänst torde närmast vara att
söka däri, att han, till följd av den höga ålder, han redan vid avläggandet
De pa rtem t nt$-chefen.
Pension åt
extra lantmätaren
F.
Hj. Nilsson
Frode.
14 Kungl. Maj:ts proposition Nr 201.
av lantmäteriexamen innehade, icke ansetts hava stora utsikter att vinna
dylik befordran. ,
Intill den 1 januari 1929 hade Frode av statsmedel uppburit ett arvode
av 1,500 kronor för år, men hade lantmäteristyrelsen med hänsyn till Frodes
långvariga sjukdom ansett sig icke kunna tilldela honom sådant arvode
efter nämnda tid, och funne sig styrelsen ej heller kunna meddela honom
vidare förordnande inom lantmäteristaten för tiden efter den 1 april 1929,
då Frodes nu innehavande förordnande upphörde.
Då de enligt lantmäteritaxan utgående ersättningarna för utförda lantmäteriförrättningar,
vilka ersättningar vederbörande sakägare hade att gälda,
utgjorde den extra lantmätarens huvudsakliga inkomster och icke kunde
anses motsvara de för andra tjänstemän med fast avlöning bestämda tjänstgöringspenningarna,
syntes icke endast statsavlöningen utan såväl denna
som lantmätarens taxeinkomst av förrättningar böra i pensionshänseende
betraktas såsom lön. Frodes tjänsteställning kunde närmast jämföras med
extra lantmätares tjänsteställning, när han vore förordnad såsom assisstent
å lantmäterikontor eller amanuens hos lantmäteristyrelsen. Såsom assistent
skulle Frode uppburit eu lön av 4,200 kronor för år och som amanuens
något högre belopp för år utom dyrtidstillägg. Till grund för bestämmande
av Frodes pension ansåge sig lantmäteristyrelsen därför böra fixera förstnämnda
belopp av 4,200 kronor.
Med utgång härifrån borde Frode, därest han varit ordinarie befattningshavare
och såsom sådan delägare i civilstatens änke- och pupillkassa, med
tillämpning av grunderna för 1907 års civila pensionslag, varit berättigad
till en pension utgörande två tredjedelar av 4,200 kronor eller 2,800 kronor.
Då emellertid bestämmelserna i 7 § andra stycket i pensionslagen rörande i
6 § c) i samma lag omnämnda fall här närmast torde böra tillämpas, hade
den pension, Frode sålunda skulle erhållit, kommit att utgöras av i o procent
av 2,800 kronor eller 2,100 kronor.
Lantmäteristyrelsen ansåge sig böra erinra därom, att för Frode, som
icke erlagt några pensionsavgifter, enligt sedvanlig tillämpning skulle beräknas
en ytterligare nedsättning av* pensionen. Med hänsyn till den föreslagna
pensionens jämförelsevis ringa belopp och i betraktande därav, att å
Frodes arvode dyrtidstillägget utgått efter för icke reglerade verk gällande
grunder, medan å den ifrågasatta pensionen dyrtidstillägg torde komma att
utgå såsom å nyreglerad pension, hölle styrelsen dock före, att denna avkortning
av pensionen icke borde beräknas till högre belopp än förslagsvis
300 kronor. . . .
På grund av vad sålunda anförts och då Frode icke vant i tilltalle att
genom inträde i civilstatens änke- och pupillkassa eller annan sådan statlig
kassa skaffa sig pension, funne sig lantmäteristyrelsen böra hemställa, det
täcktes Kungl. Maj:t föreslå riksdagen att bevilja Frode en årlig pension
av 1,800 kronor att utgå från och med den 1 januari 1929.
I remissutlåtande den 12 februari 1929 anför statskontoret att, då Frode,
som vore 61 år gammal och tjänstgjort vid lantmäteriet under 23 år, numera
på grund av sjukdom vore oförmögen för framtiden att aterupptaga
sitt arbete, billigheten syntes bjuda, att någon pension bereddes honom. Med
hänsyn till vad lantmäteristyrelsen anfört funne statskontoret icke anledning
till erinran vare sig mot det föreslagna pensionsbeloppet eller beträffande
vad styrelsen i övrigt förordat.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 201.
15
Med hänsyn till Frodes långa väl vitsordade tjänstgöring och då Frode
icke varit i tillfälle att genom inträde i någon statlig pensionsinrättning
bereda sig pension, vill jag tillstyrka lantmäteristyrelsens av statskontoret
förordade förslag om beredande åt honom av en årlig pension ^av 1,800
kronor att utgå från och med den 1 januari 1929.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att extra lantmätaren Fritz Hjalmar Nilsson Frode
må från och med den 1 januari 1929 under sin återstående
livstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta en
årlig pension av 1,800 kronor.
Statsrådets övriga ledamöter instämma i vad departementschefen hemställt
i de under l:o—2:o här ovan antecknade ärenden.
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten lämnar
bifall till vad departementschefen hemställt samt förordnar,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den
lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.
Departements
chefen.
Ur protokollet:
Hugo Nordlander.
.
*