Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
1
Nr 20.
Kungl. Maj:ts ''proposition till riksdagen angående överlåtelse
till Skövde stad av en i staden belägen kronan
tillhörig fastighet; given Stockholms slott den 18
januari 1.92.9.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Harald Malmberg.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Maj;t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 18 januari 192,9.
Närvarande:
Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Tbyggeb, statsråden
Lubeck, Wohlin, Beskow, Lundvik, Bobell, von Steyebn, Malmbeeg,
Lindskog, Bissmabk, Johansson.
Departementschefen, statsrådet Malmberg anför:
Sedan Kungl. Maj:t genom brev den 14 mars 1902, med antagande av
vissa utav Skövde stad lämnade anbud angående upplåtelse av mark m. m.
för uppförande av kasernetablissemang för Livregementets husarer och Göta
trängkår, uppdragit åt arméförvaltningens fortifikationsdepartement att i enlighet
därmed sluta avtal med Skövde stad, träffades mellan fortifikationsdepartementet
och staden särskilda den 20 juni och den 2 juli 1902 dagtecknade
överenskommelser rörande förläggandet av nämnda truppförband till staden.
Bihang till riksdagens protokoll 1921). 1 saml. 17 häft. (Nr 20—22.)
102 29
2
Kasernkora
mitténs
framställning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Genom brev den 16 november 1906 förordnade Kungl. Maj:t, att Skaraborgs
regemente skulle förläggas till Skövde, varjämte Kungl. Maj:t bemyndigade
fortifikationsdepartementet att i enlighet med ett av staden avgivet
anbud ingå avtal med staden angående upplåtelse av mark till övningsplats
för regementet m. in. Mellan fortifikationsdepartementet och staden slöts i
anledning härav en den 29 november och den 15 december 1906 dagtecknad
överenskommelse i ämnet. Sedermera har, efter av Kungl. Maj:t den 23
december 1909 lämnat medgivande, mellan kronan och staden träffats ett
tilläggsavtal till denna överenskommelse, vilket är dagtecknat den 13 maj
och den 15 juni 1910.
I en den 31 mars 1924 dagtecknad, till chefen för försvarsdepartementet
ställd skrivelse från vissa av Skövde stadsfullmäktige utsedda kommitterade
framhölls, bland annat, att stadens uppoffringar för de dit förlagda truppförbanden
tillkommit under den förutsättningen, att truppförbandens förläggning
till staden skulle förbliva orubbad; och hemställdes — med hänvisning
bland annat till att försvarsutskottet vid 1924 års riksdag till grund
för utskottets yttrande rörande försvarsväsendets omorganisation lagt ett
förslag, som innebure, att garnisonen i Skövde skulle indragas — att statsmakterna
vid bedömande av frågan, vilka trupper som eventuellt skulle indragas,
måtte taga nödig hänsyn till de ekonomiska svårigheter och ödesdigra
konsekvenser i övrigt, som en indragning av till Skövde förlagda truppförband
skulle medföra för Skövde stad.
Sedan vid 1925 års riksdag beslut fattats rörande försvarsväsendets omorganisation,
har kasernkommittén, till vilken berörda skrivelse överlämnats,
till utredning upptagit frågan, huruvida staden borde beredas någon kompensation
i anledning av de utav nyssnämnda riksdag beslutade förändringarna
inom försvarsorganisationen. I skrivelse den 15 augusti 1928 har kasernkommittén
framlagt resultatet av sina undersökningar i frågan samt
därvid anfört följande.
Till Skövde hade enligt 1914 års försvarsorganisation varit förlagda, föruxom
tredje arméfördelningens stab, trenne truppförband, nämligen Livregementets
husarer, Göta trängkår och Skaraborgs regemente.
Jämlikt 1925 års försvarsbeslut skulle samtliga dessa militära formationer
alltjämt vara förlagda i Skövde. Tredje arméfördelningsstaben hade under
namnet västra arméfördelningens stab bibehållits med i huvudsak oförändrad
organisation. Vid de tre truppförbanden hade vissa inskränkningar i personalstyrkan
kommit till stånd.
Livregementets husarer, vilket regemente enligt 1914 års försvarsordning
varit organiserat å regementsstab samt fem skvadroner, skulle enligt den
nya organisationen indelas å tre vanliga skvadroner och en teknisk skvadron.
Angående innebörden för staden av denna förändring finge kommittén hänvisa
till följande tablå:
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
3
A |
n t a |
1 |
Summa |
O Ars- kontin- gent värn- plik- tiga |
Utbild |
||||||
Härordning av år |
Office- rare |
Un- der- office- rare |
Man- skap |
Mu- sik- per- sonal |
Civil- mili- tär per- sonal |
Pen- sio- nerad perso- nal |
Sum- ma |
beräknade avlö- nings- förmåner |
Antal stam- hästar |
||
1901..................... |
27 |
16 |
292 |
12 |
5 |
— |
352 |
402,000 |
150 |
365 |
600 |
1914..................... |
27 |
16 |
300 |
12 |
3 |
— |
358 |
555,000 |
160 |
1 365 |
620 |
1925..................... |
27 |
14 |
240 |
8 |
3 |
4 |
296 |
470,000 |
140 |
200 |
520 |
Göta trängJcår hade i huvudsak erhållit oförändrad organisation. Kåren,
som tidigare varit indelad å kårstab samt två trängkompanier och ett sjukvårdskompani,
hade numera organiserats å kårstab samt ett träng-, ett biloch
ett sjukvårdskompani. Av nedanintagna tablå framginge innebörden av
den beslutade organisationsförändringen.
A |
n t a |
1 |
Summa |
o Ars- kontin- gent värn- plik- tiga |
Utbild-nings-tid för |
|||||
Härordning av år |
Office- rare |
Un- dcr- office- rare |
Man- skap |
Mu- sik- perso- nal |
Civil- mili- tär perso- nal |
Pen- sio- nerad perso- nal |
Sum- ma |
beräknade avlö- nings- förmåner |
||
1901.............................. |
15 |
18 |
73 |
8 |
8 |
— |
122 |
227,000 |
240 |
240 |
1914............................ |
14 |
14 |
62 |
7 |
8 |
— |
105 |
271,000 |
240 |
f 240 |
1925.............................. |
13 |
13 |
56 |
— |
8 |
3 |
93 |
252,000 |
300 |
140 |
Yad slutligen anginge Skaraborgs regemente, skulle detta förband enligt
den nya försvarsordningen vara organiserat såsom ett normalinfanteriregemente,
omfattande sex utbildningsenheter. Betydelsen för staden av den
härmed följande personalreduceringen vid regementet torde framgå av nedanstående
tablå.
A |
n t a |
1 |
Summa |
Års- kontin- gent värn- plik- tiga |
Utbild-nings-tid för l |
|||||
Härordning av år |
Office- rare |
Un- der- office- rare |
Man- skap |
Mu- sik- perso- nal |
Civil- mili- tär perso- nal |
Pen- sio- nerad perso- nal |
Sum- ma |
beräknade avlö- nings- förmåner |
||
1901............................. |
47 |
38 |
267 |
33 |
4 |
— |
389 |
589,000 |
630 |
240 |
1914.............................. |
53 |
39 |
204 |
33 |
4 |
— |
333 |
806,000 |
630 |
1 340 |
1925............................. |
40 |
26 |
135 |
21 |
4 |
4 |
230 |
585,000 |
760 |
140 |
i) Under det s. k. provisoriet från och med 1920 års klass.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
mellan kronan ocli Skövde stad ingångna avtal angående förläggning
av förenämnda tre truppförband till staden vore grundade å 1901 års härordning.
Av tablåerna framginge, att vid en jämförelse mellan de beräknade
avlöningsförmånerna till de olika förbandens fast anställda personal enligt
1901 ^ och 1925 års försvarsordningar minskning endast komme att uppstå
vid Skaraborgs regemente. Approximativt hade denna minskning beräknats
till cirka 4,000 kronor om året. Avlöningsförmånerna till personalen vid
Livregementets husarer och Göta trängkår enligt 1925 års härordning företedde
däremot en ökning i förhållande till vad som enligt 1901 års härordning
skulle utgå till samma personal. Vid beräknande av de i tablåerna
angivna avlöningsförmånerna hade följts enahanda grunder, som av kommittén
tidigare tillämpats vid anställande av jämförelser mellan utgående avlöningsförmåner
till militärpersonal enligt 1901, 1914 och 1925 års försvarsordningar.
Vad anginge Skövde stads uppoffringar för de till staden förlagda truppförbanden,
hänvisade kommittén till de inledningsvis omförmälda avtalen.
Enligt uppgift av Svenska stadsförbundet hade den omfattande militärförläggningen
till Skövde givit prägel åt stadens hela utveckling. Till kasernområden
och övningsfält för de till platsen förlagda truppförbanden hade
staden inköpt och till kronan överlämnat mark med en areal av 237,7 hektar
och ett värde av i runt tal 475,000 kronor. Detta värde fördelade sig sålunda
:
för Livregementets husarer ............... kronor 284,500: —
» Göta trängkår................................ » 41,700:
» Skaraborgs regemente .................. » 148,800: —
Summa kronor 475,000: —
I eu till Svenska stadsförbundet överlämnad skrivelse hade staden vidare
anfört bland annat följande: Stadens elektricitetsverk, som under åren
1900—1923 i anläggning dragit en kostnad av 959,153 kronor 53 öre, hade
med hansyn tdl garnisonen givits en omfattning, som eljest icke skulle
ifrågakommit. Utgående från att den inkomst verket under 1923 erhållit
från kasernetablissemangen och militärpersonalen, uppgående till 39,539
kronor 24 öre, utgjorde omkring 17 % av verkets totalinkomst för året, hade
staden beräknat, att motsvarande procent av anläggningskostnaderna eller
omkring 163,000 kronor betingats av den militära förläggningen. Staden
hade ock huvudsakligen till följd av militärförläggningen måst utvidga sitt
vattenledningsverk med två nya ledningar för eu kostnad av 92,853 kronor
18 öre. Yidare hade staden för en kostnad av 110,000 kronor anlagt en
mekanisk reningsanläggning för stadens kloakvatten, vilken med hänsyn till
truppförbandens befintlighet i staden givits sådana dimensioner, att 30 %
av kostnaden eller 33,000 kronor kunde anses komma på truppförbandens del.
Folkmängden i Skövde hade vid utgången av år 1927 uppgått till omkring
10,000 personer. Under tiden 1910—1925 hade kommunalskatten i Skövde
per bevillningskrona varit lägst 4 kronor, åren 1911—1914, samt högst 6
kronor 15 öre, år 1918. Den inkomst, varå utskylder år 1927 utdebiterats,
liade uppgått till 9,087,000 kronor och det samma år utdebiterade beloppet
till 563,371 kronor. Kommunalskatten hade de senaste åren, 1926 och 1927,
utgått med 6 kronor 20 öre per bevillningskrona.
Som samtliga de tre truppförband, vilka tidigare varit förlagda till Skövde,
enligt 1925 års försvarsordning alltjämt skulle bibehållas å platsen samt
personalreduceringen vid förbanden vore relativt obetydlig, hade kasernkommittén
funnit sig icke hava anledning framlägga något förslag om er
-
Kungl. Maj:t* proposition nr 20. 5
sättning till staden i anledning av de beslutade förändringarna inom för
svarsorganisationen.
Representanter för staden hade vid förhandlingar, som ägt rum med kommittén,
uttalat, att de icke ansåge, att staden rimligen kunde framställa någon
begäran om kompensation för personalreduceringen vid truppförbanden. Härvid
hade dock från stadens sida framhållits, att staden, därest framdeles
ytterligare minskning av förbanden kornrne till stånd genom förändringar i
försvarsorganisationen, borde vara berättigad att göra gällande de anspråk
på ersättning, som staden kunde finna skäliga. I dylikt fall borde jämväl
beaktas de minskningar i personalbeståndet vid förbanden, som uppstått i
följd av genomförandet av 1925 års försvarsbeslut.
Vid förhandlingarna med kasernkommittén hade stadens representanter
hemställt, att ett par markområden, som disponerades av Göta trängkår men
som staden för sin framtida utveckling vore i behov av att förvärva, skulle
av kronan överlåtas till staden. Därjämte hade stadens representanter gjort
framställning om, att den allmänna väg, som från staden ledde förbi Göta
trängkårs kasernetablissemang, måtte rätas samt eu ur trafiksynpunkt farlig
kurva i samband härmed borttagas.
Kasernkommittén hade funnit sig i detta sammanhang icke hava anledning
att till prövning upptaga annat än ett av de önskemål om markförvärv, som
av stadens delegerade framställts. Staden hade nämligen yrkat att av kronan
återbekomma ett mindre markområde, vilket på sin tid upplåtits till Göta
trängkår för anoi''dnande av en stickspårsanläggning till kårens kasernetablissemang
men som aldrig kommit att tagas i anspråk för detta ändamål. Härom
hade stadens delegerade i en till kommittén överlämnad skrivelse bland
annat anfört följande: Efter anmodan av kronan hade staden enligt köpekontrakt
den 12 mars 1906 för 900 kronor från fastigheten Stora Mörke i
Skövde inköpt ett område om 355 kvadratmeter (stadsägan nr 1262) invid
västra stambanan. Området hade varit avsett att tagas i anspråk för ett
järnvägsspår från Skövde station till Göta trängkårs etablissemang. Staden
hade sedermera utan ersättning överlåtit området å kronan att användas för
nämnda ändamål, och kronan hade erhållit lagfart å marken den 11 juni
1906. Järnvägsspåret hade emellertid aldrig blivit anlagt och komme enligt
inhämtade upplysningar heller icke att anläggas. Kronan hade numera låtit
utarrendera området mot årlig avgäld. Markområdet vore beläget utanför
trängetablissemangets egentliga område och skulle enligt av Kungl. Maj:t
fastställd stadsplan ingå i gata. Som förutsättningarna för områdets överlämnande
till kronan förfallit samt staden för stadsplanens genomförande
behövde erhålla dispositionsrätt över markområdet, borde detsamma utan
ersättning återställas till staden.
Området, vilket å en av stadsingenjören i Skövde Erik Vallin i juni 1928
npprättad karta utmärkts med röd färgbeteckning, innehölle enligt fastighetsregistret
i areal 355 kvadratmeter.
På förfrågan hade chefen för Göta trängkår uppgivit, att framställningar
om framdragande av ett stickspår över ifrågavarande område från västra
stambanan till trängkårens etablissemang icke blivit bifallna. Numera syntes
anordnande av ett dylikt spår icke vara erforderligt. I följd härav kunde
området enligt kårchefens förmenande utan olägenhet återställas till staden.
På sätt framginge av den upplåtelsehandling, som Skövde stad den 20
juni och den 2 juli 1902 hade utfärdat till kronan, hade staden därvid åtagit
sig att till kronan utan ersättning med full äganderätt avstå dels ett å eu
upplåtelsehandlingen bifogad karta med röd linje inneslutet och med IV
betecknat område av omkring 15 hektars ytvidd och beläget mellan stambanan
och landsvägen till Järing (= trängkårens nuvarande kasernområde),
6
Kungl. Maj-.ts proposition nr 20.
dels ock så, stor del av den söder om ifrågavarande område belägna »Skövde
stadsjord» i vinkeln mellan stambanan och nedfartsvägen till Mariesjö, som
kunde vara erforderlig för utdragning av ett å kartan med streckad svart
linje antytt grenspår från stambanan till kasern etablissemanget. Sistberörda
område, vilket utgjordes av den mark staden nu begärt att återfå, hade å
en av förste lantmätaren Öhrvall upprättad karta över de till Göta trängkårs
förfogande ställda markområden betecknats med litt. D.
Enligt kasernkommitténs mening borde, såsom redan nämnts, någon
kompensation icke utgå till Skövde stad i anledning av de beslutade förändringarna
inom försvarsorganisationen. Stadens begäran att återfå det
nu ifrågasatta markområdet om 355 kvadratmeter syntes dock i detta sammanhang
kunna upptagas till prövning. Då området icke användes eller framdeles
torde komma att användas för det ändamål, vartill det upplåtits, syntes
kronan böra ställa sig tillmötesgående mot staden. Området hade för kronan
ett mycket ringa värde. Enligt gällande kontrakt betalade arrendatorn,
Skövde snickeri- & trävaruaffär, för nyttjanderätten till området en årlig
avgift av fem kronor. För staden syntes det vara nödvändigt att förr eller
senare erhålla dispositionsrätt över området, som enligt fastställd stadsplan
skulle utläggas till gata.
Med hänsyn till vad sålunda anförts hemställde kasernkommittén, att
fastigheten 355 kvadratmeter jord av Stora Mörke i Skövde stad, varå kronan
den 11 juni 1906 erhållit lagfart, måtte utan ersättning återställas till Skövde
stad; samt att vederbörande förvaltningsmyndighet måtte erhålla i uppdrag
att vidtaga härför erforderliga åtgärder.
Yttranden öyer Sedan arméförvaltningens fortifikationsdepartement anbefallts att i ärendet
kommitténs avfdva utlåtande, har fortifikationsdepartementet med skrivelse den 20 okframstäiining.
tober 1928 överlämnat yttranden av chefen för Göta trängkår, chefen för
västra arméfördelningen ävensom av järnvägsstyrelsen.
Chefen för Göta tränglcår har förklarat sig icke hava något att erinra mot
att ifrågavarande stadsäga nr 1262 återlämnades till Skövde stad, under
förutsättning att någon stickspårsanläggning icke vore avsedd att därstädes
komma till stånd.
Chefen för västra arméfördelningen har instämt i kårchefens yttrande.
Järnvägsstyrelsen har meddelat, att nämnda stadsäga icke vore avsedd att
tagas i anspråk för stickspårsanläggning till Göta trängkårs kasernområde
eller för något annat statens järnvägars ändamål.
Arméförvaltningens fortifikationsdepartement har för egen del uttalat, att,
sedan järnvägsstyrelsen förklarat, att ifrågavarande stadsäga icke vore avsedd
att tagas i anspråk för stickspårsanläggning till trängkårens kasernområde,
från departementets sida icke något vore att erinra mot kasernkommitténs
förslag om stadsägans återlämnande till Skövde stad utan ersättning.
Departements- I anslutning till vad kasernkommittén i ämnet anfört finner jag mig böra
chefen. tillstyrka, att ifrågavarande område om 355 kvadratmeter återställes till
Skövde stad utan någon ersättning härför till kronan. Det torde böra ankomma
på staden att bestrida samtliga med överlåtelsen sammanhängande
kostnader.
7
Kungl. Majits proposition nr 20.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att ifrågavarande kronan tillhöriga fastighet, i areal innehållande 355
kvadratmeter, må utan ersättning överlåtas till Skövde stad.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall samt förordnar,
att proposition av den lydelse bilaga vid detta protokoll
utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Alf Ewerlöf.
• V''