Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

1

Nr 177.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående medel
för påbörjande av nybyggnad för Kungl. Maj:ts
kansli; given Stockholms slott den 1 mars 1929.

Kungl. Maj.t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommuuikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Jk Borell.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i
statsi''ädet å Stockholms slott den 1 mars 1929.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygge», statsråden

Lubeck, Wohlin, Beskow, Borell, Malmberg, Lindskog, Bissmark,

Johansson.

Departementschefen, statsrådet Borell anför efter gemensam beredning
med cheferna för samtliga övriga departement:

Jag anhåller nu att få för Kungl. Maj:t ånyo anmäla den i samband med
avlåtandet av statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (sjätte
huvudtiteln sid. 77) berörda frågan om nybyggnad för Kungl. Maj:ts kansli.

Eu fullständig redogörelse för kanslihusfrågans tidigare behandling har
lämnats i Kungl. Maj.ts proposition nr 247 till 1928 års riksdag (sid. 3—7
samt bilagan sid. 6—31). I det jag tillåter mig hänvisa till nämnda redogörelse,
torde här allenast få erinras om följande.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 146 hä/t. (Nr 177.) ses 29 ]

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

Nuvarande

lokal förhållanden.

Det nuvarande kanslihuset å tomten nr 1 i kvarteret Yulcanus disponerades
ursprungligen av myntverket. På 1840-talet uppläts detsamma som
ämbetslokal för flertalet av statsdepartementens expeditioner. Byggnaden
visade sig emellertid snart mindre väl ägnad härför och befanns framförallt
otillräcklig. I och med tillväxten av Kungl. Maj:ts kansli och inrättandet
av nya statsdepartement har det därför blivit nödvändigt att bereda lokaler
för stora delar av kansliet i andra fastigheter.

I kanslihuset äro sålunda för närvarande inrymda — förutom statsrådsberedningen
— allenast följande departement, nämligen justitie-, social-,
kommunikations- och jordbruksdepartementen. Övriga departement äro förlagda
till följande fastigheter, nämligen: utrikesdepartementet till f. d. Arvfurstens
palats vid Gustaf Adolfs torg, försvarsdepartementet Storkyrkobrinken
nr 7 och 9, finansdepartementet Storkyrkobrinken nr 2 och 4,
ecklesiastikdepartementet Jakobsgatan nr 32 och handelsdepartementet Rosenbad
nr 2. Olägenheterna av en dylik splittring av statsdepartementen på
icke mindre än sex platser hava visat sig betydande. Härtill kommer, att
de nuvarande utrymmena alltjämt äro otillräckliga och särskilt vad
beträffar kanslihuset samt ecklesiastik- och finansdepartementens lokaler —
med hänsyn till plandisposition och övriga förhållanden olämpliga för sitt
ändamål.

Vad själva kanslihuset angår, ådagalade redan en år 1893 verkställd ingående
besiktning, att byggnaden företedde väsentliga brister med hänsyn
till såväl hållfasthet som trygghet mot eldfara. Av byggnadsstyrelsen år
1918 föranstaltade undersökningar beträffande grundförhållandena hava visat,
att den gamla pålgrunden är svart skadad av röta och att icke blott grundmurarna
utan även hela byggnaden befinner sig i ett bristfälligt skick, ölket
föranlett styrelsen att i sin årsberättelse för nämnda år uttala, att byggnadens
definitiva utdömande kunde anses oundvikligt.

Nybyggnads- Redan tidigt framkommo planer på uppförande av eu ny byggnad för
förslag. kansliet, och vid tiden omkring sekelskiftet utarbetades ett flertal förslag i
sådant hänseende. Den nuvarande kanslihustomten befanns under alla förP1°'',
e hållanden otillräcklig för ändamålet; i första hand ifrågasattes därför ianspråktagande
jämväl av de intilliggande, Stockholms stad tillhöriga tomterna
i kvarteret Mars (f. d. cellfängelset in. m.). Enär emellertid ett förvärv av
dessa fastigheter icke då syntes kunna komma till stånd, undersöktes möjligheten
av byggnadens förläggning till annan central plats i staden. Förslag
utarbetades sålunda bland annat till nybyggnad dels å olika platser å Riddarholmen,
dels i Kungsträdgården. För 1902 års riksdag framlades förslag
om uppförande av kanslihus a det område a Riddarholmen, som upptogs
av kammarrättens och marinförvaltningens hus, samt vissa av Stockholms
stad innehavda bredvidliggande tomter. Detta förslag vann emellertid
icke riksdagens bifall. Till 1905 års riksdag framlade Kungl. Maj:t förslag
om uppförande av nybyggnad för Kungl. Maj:ts kansli i Kungsträdgården.
Ej heller detta förslag bifölls av riksdagen.

3

Kungl. Mnjitx proposition nr 177.

Under de följande åren verkställdes ytterligare utredningar i kanslihusfrågan,
varvid tanken på eu nybyggnad å den gamla kanslihustomten samt
angränsande markområden åter upptogs. Något resultat av dessa utredningar
underställdes emellertid icke statsmakternas prövning.

I anledning av en av styrelsen för statsförvaltningens tjänstemannaförening
år 1918 till Kungl. Maj: t ingiven skrift, vari framhölls det trängande behovet
av ny kanslibyggnad, anförde byggnadsstyrelsen i skrivelse den 9 juli
1918, att det lämpligaste sättet för vinnande av eu allsidig utredning av
frågan vore anordnande av eu allmän arkitekttävlan.

Sedan från byggnadsstyrelsen infordrats förslag till program för eu dylik
tävlan, hemställde Kungl. Maj:t i proposition, nr 2, till 7921 års riksdag om
anvisande av ett anslag å 65,000 kronor till bestridande av de med tävlingen
förbundna kostnaderna. Föredragande departementschefen anförde därvid

efter att hava lämnat en redogörelse för ämbetsverkens lokalförhållanden
m. m. samt framhållit det trängande behovet av nya lokaler — bland annat
följande:

_ De tidigare planerna på nybyggnad för kanslihuset å Riddarholmen och i
Kungsträdgården syntes kunna lämnas åsido; redan det ökade utrymme, för
vilket byggnaden må,ste planeras, skulle i hög grad försvåra en lösning
enligt dessa alternativ, och säkerligen komme eu kraftig opinion icke utan
fog att resas mot den förryckning av stadsbilden å dessa platser, som skulle
bliva en följd av kanslihusets uppförande därstädes. Kanslihusets nuvarande
läge vore också utom all fråga det för en regeringsbyggnad lämpligaste.

Riksdagen biföll Kungl. Maj:ts hemställan.

Eu allmän arkitekttävlan rörande ny kanslihusbyggnad utlystes härefter
av byggnadsstyrelsen. Det för tävlan fastställda programmet innehöll bland
annat följande:

För kanslihusbyggnaden finge tagas i anspråk kvarteret Yulcanus (nuvarande
kanslihustomten), vissa delar av kvarteret Mars (f. d. polishuset och
cellfängelset), kvarteret Aglaurus (Stockholms stads brandförsäkringskontors
byggnad) samt något eller några av övriga kvarter utmed Myntgatans
södra sida. Såsom eventuell byggnadsplats angavs också det tomtkomplex,
som utgjordes av kvarteren Vulcanus, Mars, Aglaurus samt vissa tomter utmed
Västerlånggatan och Storkyrkobrinken i kvarteren Neptunus större och Neptunus
mindre. Likaledes antyddes möjligheten att låta f. d. rådhuset ingå
i det blivande kanslihuskomplexet. I den nya byggnaden skulle inrymmas
lokaler för statsministern, konsultativa statsråd, statsrådsberedningen och
samtliga statsdepartement med undantag av utrikesdepartementet, vilket
skulle kvarbliva i f. d. Arvfurstens palats.

Till tävlingstidens utgång inkom ett flertal förslag, av vilka vissa prisbelöntes
och inköptes. Genom tävlingen och företrädesvis det med första
pris belönade projektet (av arkitekterna G. Clason och W. Gahn) visades,
att, med ianspråktagande av allenast kanslihustomten och östra delen av
dåvarande kvarteret Mars (f. d. polishuset samt cellfängelset) efter i huvudsak
de gällande kvartersgränserna, kunde uppföras ett kanslihus, inrymmande
lokaler för statsrådsberedningen och samtliga departement med undantag av

Arkitekt tävlan.

Tävlingens

resultat.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 177■

utrikesdepartementet och möjligen ännu ett departement. Genom utnyttjande
även av gamla rådhuset skulle jämväl sistnämnda departement kunna
beredas plats i kanslihusets omedelbara närhet. En sådan lösning av kanslihusfrågan,
varigenom byggnaden kunde inskränkas till området norr om
Myntgatan, förordades också av byggnadsstyrelsen i skrivelse den 31 maj
1923.

Markförvärvs-
och
stadsplanefrågor
samt
deras inverkan
på nybygqnadsplanerna.

Kanslihusdelegerade.

För ett närmare bedömande av den omfattning, i vilken nämnda markområden
kunde tagas i anspråk, befanns det emellertid nödvändigt att vinna
klarhet i vissa stadsplanefrågor (såsom eu av Stockholms stads stadsplanenämnd
påyrkad breddning av Myntgatan m. m.) ävensom beträffande
den mellan staten och Stockholms stad oavgjorda frågan om äganderätten
till delar av kvarteret Mars m. m. För förhandlingar i dessa spörsmål
med representanter för Stockholms stad utsågos jämlikt Kungl. Maj:ts beslut
den 16 november 1923 tre delegerade (Jcanslihusdelegerade).

Under förhandlingarna påyrkade stadens representanter breddning av
Myntgatan utmed gamla kanslihustomten med 2. b meter jämte anordnande
av arkad för gångtrafik längs kanslihusets södra sida, varjämte de motsatte
sig varje avsevärdare förskjutning av byggnaden åt Strömmen till. De inskränkningar
i den för bebyggande tillgängliga arealen, som härigenom uppstode,
funno kansliliusdelegerade medföra, att det knappast vore möjligt att
enbart inom det område, som upptoges av kanslihuset, f. d. polishuset och
cellfängelset, bereda lokaler för samtliga departement. Delegerade upptogo
därför tanken på ianspråktagande jämväl av gamla rådhuset (förut
västra delen av kvarteret Mars, numera tomten nr 1 i kvarteret Nemesis).
Då emellertid därstädes utrymme ej kunde beredas för mer än ett större
departement, bleve kravet på allmän lokalreserv för framtida utvidgningar
ej tillgodosett. Delegerade ansågo, att lokalreserverna i första hand borde
komma i åtanke samt att man hellre än att eftergiva fordran härpå borde
uppoffra önskemålet om departementens samlande i ett komplex. Sålunda
skulle förutom utrikesdepartementet ett departement, exempelvis försvarsdepartementet,
kvarbliva i sina nuvarande lokaler.

Vad beträffade möjligheterna för förvärv av de kronan icke tillhöriga delar
av det sålunda för tillgodoseende av kansliets lokalbehov erforderliga
området, så visade det sig vid förhandlingarna, att denna fråga kunde lösas
genom vissa markbyten mellan kronan och staden. Emellertid radde olika
meningar om huruvida äganderätten till vissa delar av kvarteret Mars samt
angränsande gatumark tillkomme kronan eller staden. Då förlikning härutinnan
ej kunde träffas, beslöt man hänskjuta äganderättsfrågorna till domstols
avgörande; rättegången skulle dock ej hindra genomförandet av kanslihustomtfrågans
lösning.

Kanslihusdelegerade och stadens representanter enades härefter om ett
förslag till avtal, vilket framlades med skrivelse den 28 augusti 1926.
I fråga om området för kanslihuskomplexet innebar detta avtalsförslag, att
staden skulle till kronan överlåta gamla rådhuset ävensom stadens rätt till
de markområden inom och invid kvarteret Mars, som vore belägna inom de

Kungl. Maj:ts proposition nr 177. 5

;iv staden medgivna gränserna för det nya kanslihuset, jämte eu strandremsa
vid nuvarande kanslihuset, medan kronan skulle till staden överlåta för
breddning av Myntgatan erforderlig dol av nuvarande kanslihustomten.

Över kanslihusdelegerades förslag avgav kronans fastighetskommission av Kronans
är 1925 yttrande den 11 oktober 1926. Kommissionen anslöt sig helt till ^laBt|Kll0t8-tanken att förlägga nybyggnaden till kvarteren Vulcanus och Mars samt
förklarade sig enig med kanslilmsdelegerade därutinnan, att, förutom utrikesdepartementet,
försvarsdepartementet kunde utan större olägenhet förbliva
i sina nuvarande lokaler. Kommissionen kunde däremot icke finna lämpligt,
att, såsom delegerade föreslagit, gamla rådhuset skulle förvärvas för tillgodoseende
av behovet av allmän lokalreserv. Kommissionen erinrade om
att i det utarbetade förslaget till kanslibyggnad dels för varje departement
avsatts reservutrymmen, dels beräknats utrymmen för sådana byråer och
tjänster, som enligt 1926 års riksdags beslut skulle indragas eller som vid
förslagets utarbetande varit ifrågasatta men aldrig beslutats. Sammanlagt
upptoge sålunda förslaget en lokalreserv, motsvarande lokalbehovet för två
medelstora departement. Kommissionen ansåge därför, att behovet av lokalreserv
kunde tillgodoses inom komplexet Vulcanus—Mars.

Byggnadsstyrelsen anförde i utlåtande den 15 oktober 1926, att, även om
fastiglietskommissionen beräknat de i anledning av departementens beskärning
lediggjorda utrymmena väl högt, den lokalreserv, som enligt förslaget
förefunnes, vore så pass omfattande, att behov näppeligen kunde anses föreligga
att förvärva gamla rådhuset.

Med anledning av vad sålunda anförts uppdrog Kungl. Maj:t den 15 oktober
1926 åt fastiglietskommissionen att upptaga fortsatta underhandlingar
med representanter för Stockholms stad i markfrågan.

Med skrivelse den 17 mars 1928 framlade kronans fastighetskommission
bland annat ett med stadens representanter överenskommet förslag till
avtal rörande markförvärv för kanslihusbyggnaden. Beträffande området
för kanslihuskomplexet innefattade förslaget framför allt den ändringen
i förhållande till kanslihusdelegerades förslag, att gamla rådhuset uteslutits.
Därutöver hade allenast någon vidgning skett av Rådhusgränden,
varemot byggnadskvarteret utmed Kanslikajen ökats med ett smalt
kilformigt område. Förlikning hade åvägabragts i fråga om de tvistiga
äganderättsfrågorna inom det blivande kanslihusområdet, så att staden åt
kronan avstod all den rätt, som staden ägde till mark inom området.

Under tiden för slutförandet av nyss omförmälda förhandlingar mellan Närmare
kronans fastighetskommission och Stockholms stad hade byggnadsstyrelsen, utformning
efter därom av Kungl. Maj:t den 22 oktober 1927 meddelad befallning, för- „ ads för sUget.
anstaltat om utarbetande av ett mera definitivt förslag till nybyggnad för
Kungl. Maj:ts kansli. Förslaget, som upprättats av förste pristagarna i
arkitekttävlingen på grundval av deras skissförslag och i samråd med vederbörande
departement, framlades av byggnadsstyrelsen med skrivelse den 19
januari 1928. Detaljerad redogörelse för förslaget återfinnes å sid. 23—24 i
propositionen nr 247 till 1928 års riksdag.

6

Proposition
till 1928 års
riksdag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

Nybyggnaden skulle enligt detta förslag förläggas inom kvarteren Vulcanus
och Mars med de ändringar av kvartersgränserna, som sedermera
definitivt angåvos i sist omförmälda avtalsförslag, och sålunda med iakttagande
av den påyrkade breddningen av Myntgatan och Rådhusgränden;
dock innebar förslaget icke bebyggande av det smala, kilformiga område
utmed Kanslikajen, som föreslagits skola tilläggas kanslihustomten i ersättning
för breddningen av Rådhusgränden.

Förslaget avsåg ett byggnadskomplex om fyra våningar — åt Kanslikajen
fem våningar — och inredd vindsvåning, uppdelat i tre byggnadskroppar,
nämligen en huvudbyggnad, ungefär motsvarande nuvarande kanslihuset,
och två flygelpartier, det södra upptagande platsen för f. d. polishuset
och det norra motsvarande f. d. cellfängelset. Byggnadens yttre hade i
anslutning till omgivande stadspartier givits en enkel karaktär; den nuvarande
kolonnaden vid Mynttorget skulle bibehållas och likaså den gamla
fasaden å f. d. polishuset. Vad plandispositionen angår skulle i källaren
ävensom innanför arkaden åt Myntgatan inrymmas — förutom värmecentral
in. m. — arkivlokaler, bokmagasin och bibliotek. I huvudbyggnaden bereddes
plats för statsrådsberedningen samt justitie-, finans-och jordbruksdepartementen,
i södra flygeln för handels- och kommunikationsdepartementen och i norra
flygeln för ecklesiastik- och socialdepartementen samt, i dess vindsvåning,
gemensamma lunchlokaler. I byggnaden skulle sålunda inrymmas samtliga
departement med undantag för utrikes- och försvarsdepartementen. För
varje departement skulle disponeras två kommittérum ävensom i de flesta
fall ett antal reservrum, sammanlagt omkring 30.

Kostnaderna för byggnaden beräknades uppgå till 4,500,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen meddelade i sin skrivelse, att, innan byggnaden kunde
komma till utförande, vissa ytterligare utredningar, bland annat rörande
grundförhållandena, borde verkställas, varjämte måste utarbetas konstruktionsm.
fl. ritningar; härför erfordrades ett belopp av omkring 60,000 kronor.

Det av kronans fastiglietskommission framlagda förslaget till avtal mellan
kronan och Stockholms stad rörande vissa markbyten m. in. samt nyss berörda
förslag till nybyggnad för Kungl. Maj:ts kansli underställdes nästlidet års
riksdags prövning (proposition nr 247). Föredragande departementschefen
yttrade därvid till statsrådsprotokollet bland annat följande:

Behovet av större och ändamålsenligare lokaler för Kungl. Maj:ts kansli
vore uppenbart, Av alla de utredningar, som verkställts i denna fråga, hade
framgått, att det enda tillfredsställande sättet att lösa frågan vore att uppföra
en nybyggnad. Beträffande läget för en dylik nybyggnad syntes tvivel
ej råda om att platsen för det nuvarande kanslihuset vore den för en regeringsbyggnad
lämpligaste. Det vore ådagalagt, att inom kvarteren Vulcanus
och Mars kunde åstadkommas en byggnad, tillräcklig för Kungl. Maj:ts
kansli — med undantag av utrikesdepartementet, vilket icke avsetts skola
förläggas dit, och ett större departement — samt med erforderlig lokalreserv
för de i byggnaden inrymda departementen. Då lokaler för ett dylikt större
departement, försvarsdepartementet, redan nu funnes i närheten av kanslihuset,
svntes den omständigheten, att icke, såsom ursprungligen varit avsett.

Kungl. Maj:ts proposition nr 177. 7

.illa departementen utom utrikesdepartementet kunde förläggas till den nya
kanslihusbyggnaden, icke behöva innebära någon olägenhet av avgörande
betydelse.

Departementschefen förordade därför, att ny byggnad för Kungl. Maj:ts
kansli uppfördes i huvudsaklig överensstämmelse med det av byggnadsstyrelsen
framlagda förslaget. Departementschefen uttalade vidare, att vissa
jämkningar i avseende å den föreslagna lokaldispositionen måhända skulle
visa sig önskvärda; vid den utredning, som i sådant syfte funnes erforderlig,
syntes därjämte böra undersökas, huruvida regeringsrätten — såsom regeringsrätten
tidigare i skrivelse till byggnadsstyrelsen ifrågasatt — skulle
kunna beredas lokaler inom det nya kanslihuset.

Jämte det Kungl. Maj:t hemställde om riksdagens godkännande av det
av fastighetskommissionen framlagda avtal sförslaget rörande vissa markbyten
in. m. äskade Kungl. Maj:t ett anslag å 60,000 kronor för verkställande av
de ytterligare utredningar och undersökningar, som påfordrades, innan uppförandet
av byggnaden kunde påbörjas.

Riksdagen (skrivelse nr 357) godkände, under viss sedermera uppfylld
förutsättning, avtalsförslaget rörande markbyten in. m., varjämte riksdagen —
under uttalande, att vad i propositionen anförts i fråga om uppförande av
nytt kanslihus icke givit anledning till någon erinran från riksdagens sida —
beviljade det för ytterligare utredningar rörande nybyggnaden äskade anslaget.

Avtalsförslaget har sedermera vunnit jämväl stadsfullmäktiges godkännande.

Genom beslut den 19 oktober 1928 har Kungl. Maj:t för kronans del slutligt
godkänt sagda avtalsförslag med vissa jämkningar ävensom i sammanhang
därmed fastställt de ändringar i stadsplanen, som påkallades av avtalets
bestämmelser rörande gränserna för kanslihuskvarteret m. m.

I skrivelse den 28 februari 1929 har byggnadsstyrelsen meddelat, att de Definitivt
utredningar, varom nyss nämnts, icke ännu hunnit avslutas men dock fort- nybyggnadsskridit
så långt, att byggnadsfrågan nu kunde framläggas för statsmakternas Fråga om
slutliga bedömande och för beredande av erforderliga medel för byggnads- bygsnadens
arbetenas igångsättande under innevarande år. Sålunda hade av arkitekterna påbörJande
Clason och Gahn, efter samråd med representanter för statsdepartementen,
verkställts eu bearbetning av det tidigare framlagda ritningsförslaget, varvid
vissa modifikationer däri vidtagits; härjämte hade arkitekterna närmare utrett
frågan om konstruktionstyp och materialier. En undersökning hade
vidare verkställts rörande grundförhållandena, varjämte nya kostnadsberäkningar
utförts inom byggnadsstyrelsens byggnadsbyrå. De ytterligare utredningsarbeten,
som erfordrades, nämligen upprättandet av huvud- och konstruktionsritningar,
arbetsbeskrivning m. ra., kunde beräknas vara avslutade
i så god tid, att byggnadsföretaget kunde igångsättas under hösten 1929.

De avvikelser i förhållande till 1928 års förslag, som det föreliggande för- Avvikelser
slaget innefattar, äro i huvudsak följande: från 1928 års

Själva byggnadskroppen har i huvudbyggnadens norra del något ut- fdr8lag''
ökats, i det att jämväl den smala kil utmed kanslikajen, som tillagts tomten

8

Byggnadssätt
m. in.

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

i ersättning för vad som avståtts till breddning av Rådliusgränden, utnyttjats
genom norra fasadens utflyttning åt norr till tomtgränsen. Härom
bär byggnadsstyrelsen i sin skrivelse anfört, bland annat, följande:

Denna utvidgning av huvudbyggnaden, som motsvarade en ökning av den
bebyggda arean å sammanlagt omkring 153.6 kvm., måste enligt byggnadsstyrelsens
mening anses vara önskvärd, icke minst med hänsyn till den
minskning av den ursprungligen avsedda tomtmarken, som ovannämnda
breddning av Rådhusgränden medfört. Efter ändringen av läget å huvudbyggnadens
fasadlinje mot Kanslikajen skulle emellertid den norra flygelbyggnadens
två östra hörnpunkter icke, såsom fallet varit i det tidigare förslaget,
skjuta fram över nämnda fasadlinjes förlängning. Då det ur arkitektonisk
synpunkt måste anses önskvärt, att flygelbyggnadens berörda hörnpunkter
komme att på ett markerat sätt framträda i förhållande till huvudbyggnadens
fasadlinje, hade desamma i det nu upprättade förslaget något
utflyttats mot kajlinjen. Denna förändring förutsatte emellertid en ändring
av den nu för ifrågavarande område gällande stadsplanen, och hade byggnadsstyrelsen
för avsikt att under förutsättning, att det nu upprättade ritningsförslaget
vunne statsmakternas gillande, vidtaga åtgärder för en dylik
stadsplaneändring.

Yad beträffar lokaldispositionen, är att märka, att lokaler avsetts skola
beredas jämväl för regeringsrätten. Genom ianspråktagande för social
departementet av de tidigare till lunchlokaler avsedda utrymmena i norra
flygeln kunna nämligen i samma flygels andra våning för regeringsrätten
disponeras en större och en mindre sessionssal, ett biblioteksrum, två samtalsrum,
väntrum för föredragande, lunchrum samt vaktmästare- och kapprum.
Gemensamma lunchlokaler skola i stället anordnas i de tidigare till bibliotekslokaler
avsedda utrymmena utmed arkaden vid Myntgatan. Med den sålunda
förändrade lokaldispositionen skulle reservutrymmena komma att omfatta
en sammanlagd golvyta av 800 kvadratmeter, motsvarande ungefär 40 rum.

I övrigt hava några ändringar icke vidtagits i förhållande till 1928 års
förslag.

Beträffande byggnadens beskaffenhet och disposition tillåter jag mig erinra
om vad nyss anförts beträffande 1928 års förslag. Därutöver må ur den till
förslaget hörande beskrivningen följande meddelas i fråga om byggnadssättet
m. m.:

Grunden utföres av betong, yttermurarna och hjärtmurar av tegel,
bjälklagen samt trapporna av betong mellan järnbalkar. Takkonstruktionen
utföres av armerad betong och yttertaket belägges med kopparplåt.

Fasaderna putsas och förses med sockel av granit samt omfattningar av
natursten kring portöppningar och några fönster.

Yad det invändiga beträffar, utföras kolonner och balustrader kring den
runda gården i huvudbyggnaden av sandsten; mellanväggarna utföras som
dubbla plattväggar med ljudisolerande skikt eller som cloisonväggar; registratorsrum
förses med förvaringsvalv av betong. Korridorer, hallar och trappor
beläggas som regel med kalksten. Golven i tjänstelokalerna beläggas med
ek. Snickerierna utföras i allmänhet av furu, och väggarna oljemålas. Dyrbarare
inredning förekommer huvudsakligen allenast i statsrådsberedningens
stora sal.

;i

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

Kostnaderna hava beräknats till 4,870,000 kronor — däri inbegripet det av Kostnader
1028 ars riksdag till utredningar in. in. beviljade anslagsbeloppet av 00,000
kronor — eller alltså 375,000 kronor mera iin för 1928 års förslag. Merkostnaden
hänför sig till den nyss omförmälda ökningen av byggnadens rymd men
är även beroende på att vissa utgifter kunnat beräknas med större säkerhet
på grund tiv den verkställda utredningen rörande grundens beskaffenhet in. in.

Hörande tiden och sättet för byggnadsarbetets bedrivande har byggnads- Tid och sätt
styrelsen meddelat följande: f ör arbetets

1 första hand skulle de båda i byggnadskomplexet ingående flygelbyggnaderna.
komma till utförande. Under förutsättning att innevarande års riksdag
anvisade erforderliga medel för byggnadsföretagets igångsättande, skulle
rivningen av. det gamla polishuset och fängelset påbörjas omkring den 1
instundande juli. Nämnda rivningsarbete kunde väntas vara avslutat under
instundande höst, da arbetet med grundläggningen för de båda flygelbyggnaderna
omedelbart skulle igångsättas. Arbetet med uppförande av flygelbyggnaderna
skulle därefter bedrivas så, att desamma stode färdiga till
sommaren 1932. Därefter skulle statsrådsberedningen samt de departement,
som hade sina lokaler förlagda i nuvarande kanslihuset, ävensom ecklesiastikdepartementet
provisoriskt inflytta i flygelbyggnaderna och där förläggas i
enlighet med en särskilt upprättad plan. Sedan sålunda det nuvarande
kanslihuset utrymts, skulle rivningen av detsamma och uppförandet av den
nya huvudbyggnaden igångsättas. Sistnämnda byggnad kunde beräknas vara
färdigställd till sommaren 1935, då statsrådsberedningen samt justitie-, finansoch
jordbruksdepartementen skulle inflytta i de för dem enligt den slutliga
dispositionsplanen avsedda lokalerna i huvudbyggnaden, kommunikationsocli
handelsdepartementen taga i besittning sina lokaler enligt sistnämnda
plan i. den södra flygelbyggnaden samt regeringsrätten ävensom social- och
ecklesiastikdepartementen inflytta i sina lokaler i den norra flygelbyggnaden.

Därest byggnadsföretaget bedreves i nu angiven ordning, skulle den av
ecklesiastikdepartementet disponerade fastigheten nr 1 i kvarteret Brandklipparen
kunna i enlighet med det mellan kronans fastighetskornmission
och Stockholms stads delegerade träffade Kanslihus-Kungsholmsavtalet avträdas
till staden till den 1 oktober 1932, varjämte handelsdepartementets
lokaler i fastigheten nr 5 i kvarteret Rosenbad, finansdepartementets lokaler
i fastigheterna nr 2 och 5 i kvarteret Neptunus större samt regeringsrättens
nuvarande lokaler i fastigheten nr 1 i kvarteret Lejonet hösten 1935 kunde
disponeras för andra ändamål.

Byggnadsstyrelsen har slutligen meddelat, att av kostnaderna, sammanlagt Medelsbehov.
4,875,000 kronor, ett belopp av 400,000 kronor skulle erfordras under budgetåret
1929 1930 samt att återstoden lämpligen borde med ungefär lika belopp
fördelas mellan därpå följande fem budgetår; och har styrelsen hemställt,
att, med godkännande av det framlagda förslaget till nybyggnad för Kungl.

Maj.ts kansli, erforderliga medel för förslagets genomförande måtte beredas.

Behovet av rymligare och ändamålsenligare lokaler för Kungl. Maj.ts kansli, Departementsådagalagt
sedan årtionden tillbaka, har under de senare åren blivit alltmer chefen.
trängande, ett uppskov med detta behovs tillgodoseende skulle föranleda
betydande olägenheter, bland annat med hänsyn till nödvändigheten att bereda
lokaler för ecklesiastikdepartementet till den tidpunkt, då fastigheten

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 146 haft. (Nr 177.) 563 29 2

JO Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

nr 1 i kvarteret Brandklipparen, varest departementet nu är inrymt, skall
överlämnas till staden.

Förevarande förslag till nytt kanslihus, vars genomförande möjliggjorts
genom det med Stockholms stad träffade avtalet angående vissa markbyten
m. m., förelåg i sina huvuddrag redan nästlidet år och vann då i princip
riksdagens godkännande. Förslaget har nu i en del detaljer ytterligare bearbetats,
varjämte vissa erforderliga utredningar och undersökningar verkställts.
Ritningarna, av vilka vissa torde få bifogas statsrådsprotokollet i
detta ärende, synas mig utvisa, att förslaget innefattar en ändamålsenlig
lösning av statsdepartementens lokalfråga. I den föreslagna byggnaden inrymmas
lokaler för — utom statsrådsberedningen — samtliga statsdepartement
med undantag av utrikesdepartementet och försvarsdepartementet, vilket
sistnämnda departement år 1921 inflyttade i för detsamma iordningställda
lokaler på obetydligt avstånd från kanslihuset. Därjämte har hänsyn tagits
till önskemålet att i det nya kanslihuset bereda utrymme även för regeringsrätten.
Med de lokalreserver, som komma att förefinnas, torde den nya byggnaden
för avsevärd tid framåt bliva tillräcklig för sitt ändamål. Den föreslagna
lokaldispositionen synes mig i allt väsentligt väl avvägd. Uppenbarligen
kunna emellertid under den relativt långa byggnadstiden förhållanden yppa
sig, som kunna föranleda ändringar liärutinnan; jag förutsätter också att
sådana ändringar skola kunna ske. I sin helhet synes mig förslaget med
en för kostnadernas begränsning erforderlig enkelhet förena tillgodoseende
av de särskilda krav, som torde få ställas på ifrågavarande ämbetsbyggnad.

Det nu framlagda förslaget innebär, att, samtidigt med att huvudbyggnaden
för det tillvunna tomtutrymmets tillgodogörande framföres intill den
nya tomtgränsen vid Kanslikajen, norra flygelpartiets hörnpunkter något utflyttas.
Såsom byggnadsstyrelsen påpekat, kräver sistnämnda, av estetiska
skäl önskvärda åtgärd ändring av den för området fastställda stadsplanen
och föranleder också viss jämkning av ägolinjerna, så att kronan av staden
skulle förvärva två smärre markstycken, vilkas sammanlagda areal emellertid
uppgår till endast några få kvadratmeter.

Enligt nu verkställda beräkningar skulle kostnaden för byggnadsföretaget
komma att uppgå till 4,875,000 kronor, vilket innebär en ökning i tidigare
beräknad kostnad med 375,000 kronor, delvis liänförlig till att jämväl den
till tomten lagda markremsan vid Kanslikajen avses skola bebyggas och delvis
beroende på att kostnaden nu kunnat säkrare än tidigare kalkyleras.
Mot de sålunda framlagda kostnadsberäkningarna synes intet vara att erinra.
I detta sammanhang torde böra beaktas det betydande värdet av de staten
tillhöriga lokaler, vari regeringsrätten samt finans- och handelsdepartementen
nu äro inrvmda och som vid inflyttningen i kanslihuset bliva disponibla för
andra statliga ändamål. Det med ledning av hyresvärdet kapitaliserade värdet
av dessa lokaler uppgår enligt inom byggnadsstyrelsen verkställd beräkning
till omkring 1,500,000 kronor.

Jämlikt förslaget skulle rivningen av byggnaderna i förra kvarteret Mars —
till den del de ej skola kvarstå och ingå i det blivande kanslihuskomplexet —

11

Kungl. Maj: tfj proposition nr 177.

påbörjas omkring (Ten 1 instundande juli samt grundläggningen för fiyge|
byggnaderna igångsättas på hösten innevarande år. Flygelbyggnaderna beräknas
kunna vara färdigställda sommaren 11182, då statsrådsberedningen
och de departement, som nu äro inrymda i kanslihuset, ävensom ecklesiastikdepartementet
skulle — delvis provisoriskt — taga de nya byggnaderna i
anspråk. Därmed skulle dels rivningen av det gamla kanslihuset kunna påbörjas,
dels fastigheten Brandklipparen nr 1 kunna avträdas till Stockholms
stad å tid, som i markavtalet förutsatts, varvid staten enligt avtalet utbekommer
2,600,000 kronor av den i detsamma bestämda mellangiften. Byggnaden
i sin helhet skulle kunna vara färdigställd år 1935. Mot detta byggnadsprogram
synes intet vara att erinra.

Jag vill alltså tillstyrka, att medel beredas för igångsättande av ifrågavarande
byggnadsföretag i huvudsaklig överensstämmelse med det framlagda
förslaget. Såsom i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag antytts,
lärer emellertid särskilt anslag härtill ej behöva äskas för nästkommande
budgetår. För bestridande av de till 400,000 kronor beräknade kostnaderna
för arbetenas bedrivande under nämnda budgetår synes nämligen
kunna disponeras fonden för anordnande av lokaler för statens ämbetsverk
i huvudstaden. Denna fond upplades jämlikt beslut av 1893 års riksdag
(proposition nr 30, riksdagens skrivelse nr 78). Fonden skulle bildas av''
inflytande köpeskillingar för veterinärinstitutets förra tomter å Östermalm
samt användas för tillgodoseende av behovet av nya lokaler för ämbetsverken;
i propositionen erinrades i detta avseende bland annat om Kungl.
Maj.ts kansli, vars lokalfråga redan då var föremål för uppmärksamhet. Behållningen
å fonden, som sedermera tillförts ytterligare försäljningsmedel, uppgår
för närvarande till 572,406 kronor 7 öre. Jämlikt meddelade bestämmelser
skall fråga om disposition av fondens medel i varje fall underställas
riksdagens prövning.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av fonden för anordnande av lokaler för statens ämbetsverk
i huvudstaden må användas ett belopp av 400,000 kronor
för påbörjande av nybyggnad för Kungl. Maj:ts kansli i huvudsaklig
överensstämmelse med nu framlagt förslag.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenItegenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall
avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Hellenius.

FÖRSLAG TILL BYOONAO

Q Q

o HT

□fnfc^ffniÉi

nn □ □ □

n □ n □ □ □□□□□□□□□[]

□ do □ □ \ m

FASAD MOT MYNTGATAN

■ I ■ I ■ I ■ I ■ M ■ ■ ■ I il ■ I ■ I ■ I ■ 1

feilSiBi

FÖR

KUNGL. MAJ:TS KANSLI

I KV. MARS OCH VULCANUS
STOCKHOLM

i

□ □□□n n□□□□□□□□□□□□□□□□

nnr r r.n;f

-n:r.

:i*i ''r i»i ''i >-r*i*

rrr

liiiuimuii (

iHH*€3EK

Bi

zHzB=zB>

C-S52S5S5S

:rsrsÄ«ÄSÄrtÄÄrtr5SSriririrLrir--

™=S

^.¥§¥>:¥8¥$¥3¥

FASAD MOT STIIÖMMKN. HUVUDBYGGNADEN

□ □ c □ □ □ n

wmm

Do

KUNGL. MAJTS KANSLI

jnnDDC

SEKTiON A

□□□□□□

nnnnnnn

SEKTION B

STOCKHOLM DEN *6 fCBR OM

Bil. 2.

jUSTITlE DEP i—---TTKwisK BvrÄ

Bil. 3.

FÖRSLÅ® TILL BYOSNAO
FÖR

KUNGL. MAJ:TS KANSLI

I KV. MARS OCH VULCANU®
STOCKHOLM

SOCIAL DEP

BITR.FÖR.

VÅNINGEN. I TU

STOCKHOLM DEN t« ITBR.4929

^OAW

regeringsrätten .