Kungl. Muj:ts proposition Nr 172.

1

Nr 172.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående pension åt filosofie
magistern J. E. Högbergs änka och barn; given Stockholms
slott den 7 mars 1929.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Cl. Lindskog.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 7 mars 1929.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden
Wohlin, Beskow, Lundvik, Borell, von Stetern, Malmberg, Lindskog,
Bissmark, Johansson.

Departementschefen, statsrådet Lindskog anför härefter:

I en till skolöverstyrelsen ställd ansökning har filosofie magistern John
Elis Högbergs änka Dorotea Sophie Martha Högberg, född Schulze, anhållit
om beredande av pension åt henne och hennes tre omyndiga barn, Karl
Ludvig Rolf, född den 5 april 1918, Karin Maria Gisela, född den 20 november
1919, och Ernst Robert Börje, född den 4 mars 1921. Enligt vid
ansökningen fogat kyrkoboksutdrag är sökanden född den 18 februari 1892.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 141 häft. (Nr 172.)

Pension åt
filosofie magistern
J. E.
Högbergs
änka och
barn.

1

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 172.

Skolöverstyrelsen har med eget utlåtande av den 15 februari 1929 överlämnat
ifrågavarande ansökning till Kungl. Maj:t och därvid anfört:

Av handlingarna i ärendet framgår, att magister Högberg, som var född
den 13 februari 1885, tjänstgjort dels under 3 V2 år såsom extra ordinarie
lärare vid kommunala mellanskolan i Katrineholm och under omkring 3
månader såsom vikarierande ämneslärare vid kommunala mellanskolan i
Gnesta, dels under omkring 3 år 3 månader såsom extra ordinarie ämneslärare
vid allmänna läroverk, nämligen under läsåret 1924/1925 vid högre
allmänna läroverket i Östersund samt under tiden den 1 27 februari 1926

vid realskolan i Enköping och från och med höstterminen 1926 till sin död
den 25 september 1928 vid förstnämnda läroverk. Under sin tjänstgöring
vid nämnda kommunala mellanskolor ägde magister Högberg att till statens
pensionsanstalt erlägga avgift för familj ^pensionering, och med anledning
därav åtnjuter nu sökanden, enligt uppgift från sagda pensionsanstalt, en
änkepension å 78 kronor 40 öre årligen med därå jämlikt de i kungörelsen
nr 267/1923 fastställda förmånligare grunder utgående dyrtidstillägg. Däremot
ägde Högberg, som vid allmänt läroverk innehade endast extraordinarie
anställning, jämlikt bestämmelserna i § 1 av reglementet för lärarnas vid
elementarläroverken nya änke- och pupillkassa (kungörelsen nr 381/1916),
respektive § 89 av reglementet för statens pensionsanstalt icke rätt att under
sin anställningstid i statens tjänst till nämnda kassa, respektive nämnda
pensionsanstalt erlägga avgifter för familj epensionering. Genom mannens
frånfälle hade sökanden råkat i svåra ekonomiska omständigheter. Tillgångarna
i boet hade vid mannens död varit 309 kronor 28 öre. På grund
av i hög grad nedsatt synförmåga kan sökanden icke förrätta arbete, som
kräver starkare synförmåga eller mera anstränger ögonen. Ett av barnen
lider av tuberkulos sjukdom och vistas för närvarande på sanatorium.

Då, såsom av det anförda framgår, sökandens ekonomiska ställning är
synnerligen bekymmersam, finner överstyrelsen det i hög grad önskvärt, att
något understöd” kunde tilldelas sökanden på grund av mannens tjänstgöring
i statens tjänst. Överstyrelsen känner sig visserligen något tveksam, huruvida
understöd kan beredas änka efter statstjänsteman, som haft så kort
tjänstgöring i statens tjänst, som förhållandet är i föreliggande fall. Men
såsom statskontoret uttalat i utlåtande angående framställning om årligt
understöd åt f. d. extra läraren E. F. Lundelius (bankoutskottets utlåtande
nr 28/1925 punkt 24), torde tjänstårens antal icke vara av så stor betydelse
vid bedömande av fråga rörande beviljande av familjepension, som när
fråga är om tjänstepension; och riksdagen har också i vissa föregående fall
beviljat pension eller understöd till änka och minderåriga barn, ehuru den
avlidne makens tjänstetid i statens tjänst icke uppgått till det såsom minimum
för erhållande av tjänstepension fastställda antalet av 10 år. Så har
t. ex. 1926 års riksdag beviljat förste byråinspektören i bank- och fondinspektionen
P. A. Bolldéns änka och minderårige son pension om respektive
1,200 kronor och, intill dess sonen uppnått 18 års ålder, 500 kronor, oaktat
Bolldén, som icke innehaft ordinarie anställning i statens tjänst, varit i statens
tjänst anställd endast något mer än 5 år (riksdagens skrivelse nr 149
sid. 16). Överstyrelsen erinrar också därom, att Högberg varit anställd
även vid kommunala mellanskolor, att denna skolform i huvudsak tjänar
samma bildningssyfte som statens realskolor samt att Högbergs sammanlagda
tjänstetid vid det högre skolväsendet uppgår till omkring 7 år. Med

3

Kungl. Maj.ts proposition Nr 172.

anledning av det sålunda anförda och då i nu förevarande fall ytterst behjärtansviirda
omständigheter föreligga, vill överstyrelsen hemställa, att understöd
av statsmedel må beviljas sökanden och makarnas tre minderåriga
barn.

Vad beträffar de ifrågasatta understödens belopp, får överstyrelsen erinra
därom, att bankoutskottet vid såväl 1926 som 1927 års riksdagar (bankoutskottets
utlåtanden nr 25/1926 sid. 2 och nr 38/1927 sid. 2) bland av riksdagen
tillämpade allmänna synpunkter beträffande pension och understöd
åt efterlevande till befattningshavare i statens tjänst framhållit följande:
»Vad icke-ordinarie personal angår, har beträffande efterlevande till sådana
befattningshavare, vilka utövat tjänst med mer eller mindre direkt motsvarighet
i ordinarie befattning, vid understödsbeloppens avvägande stundom
tagits hänsyn till storleken av den pension, som skulle hava utgått för motsvarande
ordinarie tjänst. Vidkommande övriga icke-ordinarie befattningshavare
— företrädesvis alltså till arbetarpersonal hänförliga eller med sådan
personal jämförliga anställningshavare — hava understöden i regel bestämts
till avrundade mindre belopp, vilka i allmänhet icke i nämnvärd mån gjorts
beroende av storleken utav vederbörande befattningshavares avlöning.» Nu
har Högbergs anställning såsom extra ordinarie lärare vid allmänt läroverk
i fråga om arbetets art och omfattning direkt motsvarat anställning såsom
adjunkt vid sådant läroverk. Hade Högberg före sin död hunnit erhålla
anställning såsom ordinarie adjunkt vid allmänt läroverk, skulle, jämlikt
§§ 33 och 34 av reglementet för statens pensionsanstalt, familjepension till
hans efterlevande hava utgått med sammanlagt 1,760 kronor om året, beräknat
med 1,100 kronor för änkan, 440 kronor för ett barn och 110 kronor
för vartdera av de andra båda barnen, jämte å sammanlagda beloppet
jämlikt nämnda kungörelse nr 267/1923 utgående dyrtidstillägg enligt de i
sagda kungörelse fastställda förmånligare grunderna. Emellertid torde — i
likhet med vad riksdagen beslutat i fråga om pension till ovannämnde byråinspektör
Bolldéns änka — med anledning därav att pensionsavgifter icke
blivit erlagda, någon nedsättning i nämnda pensionsbelopp böra göras. För
sådan nedsättning talar även det förhållandet, att Högbergs tjänstgöring i
statens tjänst omfattat endast helt få år. Såsom beräkningsgrund för dylik
nedsättning vill överstyrelsen föreslå förhållandet mellan den avlöning, som
Högberg åtnjutit under det förordnande, han vid sin död innehade, och
den, som tillkommer ordinarie adjunkt i första lönegraden (3,300 kronor,
respektive 4,300 kronor om året, i båda fallen bortsett från tillfällig löneförbättring
och dyrtidstillägg), alltså i runt tal I * 3U. Under sådana omständigheter
skulle följande årliga belopp beräknas, nämligen för änkan 825
kronor, för ett barn 330 kronor och för vartdera av de andra barnen 82
kronor 50 öre.

I ärendet har statskontoret den 22 februari 1929 avgivit yttrande. Stats kontoret

anför därvid:

Det synes statskontoret vara anförda starka skäl för att til. mag. Högbergs
barn må komma i åtnjutande av pension av statsmedel. Vad angår
änkefru Högberg, har hon visserligen endast uppnått en levnadsålder av
37 år, men då hon helt synes vara i avsaknad av ekonomiska tillgångar
samt enligt läkarintyg har i hög grad nedsatt synförmåga, torde det få anses
vara med rättvisa och billighet överensstämmande att någon pension av
statsmedel utverkas jämväl åt henne.

4

Departe mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 172.

Det belopp, som enligt skolöverstyrelsens förslag skulle utgå såsom pension
till änkan Högberg, eller 825 kronor, anser statskontoret emellertid väl
högt. Då vidare statskontoret skulle utbetala pensionerna till henne och
hennes barn, är det icke lämpligt, att pensionsbeloppen göras beroende av
bestämmelserna i reglementet för statens pensionsanstalt, utan pensionerna
torde böra fastställas till särskilt angivna belopp. Härvid torde lämpligen
böra ifrågakomma de pensionsbelopp, vilka enligt riksdagens medgivande
under senare år beviljats änkor och barn efter befattningshavare i ungefär
motsvarande ställning som magister Högberg, eller för änka 720 kronor
och för barn 180 kronor årligen. (Sekreteraren hos riksförsäkringsanstalten
A. E. Nordgrens änka 1928: prop. nr 78 p. 1, skr. nr 354 sid. 14, f. d.
överläraren vid tekniska skolan i Stockholm G. E. Malmquists änka 1927:
prop. nr 125 p. 9, skr. nr 216 sid. 18, f. d. e. o. tjänstemannen vid statens
meteorologisk-hydrografiska anstalt K. S. Haldins änka och barn 1927:
prop. nr 83 p. 7, skr. nr 216 sid. 6).

Med hänsyn till vad i ärendet förekommit anser jag, i likhet med skolöverstyrelsen
och statskontoret, att understöd bör beredas änkefru Högberg
och hennes barn. Såsom statskontoret erinrat, hava pensioner tidigare beviljats
av riksdagen i liknande fall.

Vad beträffar pensionsbeloppets storlek ansluter jag mig till vad statskontoret
föreslagit.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att filosofie magistern John Elis Högbergs änka Dorotea
Sophie Martha Högberg, född Schulze, och makarnas tre
minderåriga barn Karl Ludvig Rolf, Karin Maria Gisela
och Ernst Robert Börje må, räknat från och med den 1
oktober 1928, åtnjuta årliga understöd från allmänna indragningsstaten,
änkan Högberg till belopp av 720 kronor
att utgå under hennes återstående livstid, så länge hon
förbliver i sitt nuvarande änkestånd, samt vart och ett av
barnen till belopp av 180 kronor att utgå intill utgången
av det kalenderår, varunder barnet uppnått 18 års ålder.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse,
bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Em. G:son Bergman.

Stockholm 1929, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

•290824