Kungl. Maj-.ts proposition Nr 171.

1

Nr 171.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående viss ändring av
bestämmelserna rörande fonden för fiskerinäringens befrämjande;
given Stockholms slott den 1 mars 1929.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

J. B. Johansson.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott
den 1 mars 1929.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden
Lubeck, Wohlin, Beskow, Borell, Malmberg, Lindskog, Bissmark,
J OHANSSON.

Departementschefen, statsrådet Johansson anför:

Fiskerilånefonden inrättades efter beslut av 1891 års riksdag. Gällande
bestämmelser för lån från fonden återfinnas i kungörelsen den 7 augusti
1907 (nr 61) angående ändrade bestämmelser rörande fonden för fiskeri- *
näringens befrämjande med däri genom kungörelserna nr 151/1916, 359/1921
och 130/1928 vidtagna ändringar.

Lån från fonden beviljas hushållningssällskap och landsting för utlämnande
av låneunderstöd med belopp av högst 25,000 kronor för anskaffande
av fiskebåtar, motorer för sådana båtar, fiskredskap eller för fisktransport
avsedda fordon, smärre båtar eller andra smärre inrättningar eller för anBihang
till riksdagens protokoll 1929. 1 sand. UO häft. (Nr 111.)

1

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 171.

läggande av fiskdammar eller smärre inrättningar för tillgodogörande eller
förädling av fiskets produkter. Låneunderstöden utlämnas inom Göteborgs
och Bohus län av länsstyrelsen i Göteborg och inom rikets övriga län av
lantbruksstyrelsen. Kungl. Maj:t fastställer årligen det belopp, varöver vardera
av nämnda myndigheter äger förfoga för beviljande av lån.

Av lantbruksstyrelsen och länsstyrelsen i Göteborg beviljade lån äro räntefria
under första låneåret, varefter de löpa med 3.6 procent årlig ränta.

Fonden förvaltas av statskontoret, som äger att till vederbörande hushållningssällskap
eller landsting utbetala beviljat lån emot hushållningssällskapets
eller landstingets förskrivning därå.

Kungl. Maj:t ställer årligen visst belopp till förfogande för ändamålet.

Intill den 1 juli 1928 gällde, att från fonden beviljade lån skulle återbetalas
inom högst tio år med lika kapitalbelopp varje år jämte upplupen
ränta. I två vid 1928 års riksdag väckta likalydande motioner (1:114 och
11:125) framhölls emellertid, att på grund av nämnda bestämmelse låneunderstöden
icke kunnat utnyttjas så tillfredsställande som önskligt varit,
i det att bestämmelsen ansetts förhindra ett från fiskarebefolkningen i Göteborgs
och Bohus län uttalat önskemål, att årsamorteringen å lånen, som
hittills skett i en post den 15 februari, måtte i stället få fullgöras i tva
poster årligen med hälften den 15 februari och andra hälften den 15 oktober.
Genom en sådan anordning skulle nämligen maximitiden av 10 år för lånens
inbetalning komma att överskridas beträffande alla tioårslånen, vilka voro
de mest förekommande. Det hade ifrågasatts, att uppdelningen av årsamorteringen
i två poster skulle kunna verkställas, utan att återbetalningstiden
överskredes, om den första lialvårsamorteringen fullgjordes samma år som
lånet utlämnades. En sådan förskottsamortering skulle givetvis bereda de
låntagande stor olägenhet, då de i de allra flesta fall vore i behov av att
disponera lånet i dess helhet under första året. Motionärerna föreslogo fördenskull,
att från fonden utlämnat lån skulle få innehavas ett år utan att
behöva amorteras, varefter återbetalningen skulle ske inom högst 10 år med

lika kapitalbelopp.

Jordbruksutskottet anförde

utlåtande (nr 9) över motionerna följande.

För ett flertal av de lån, som utlämnades från under statskontorets förvaltning
stående fonder, gällde att, sedan lån innehafts under ett (tva) ar
från lyftningsdagen, lika delar av det ursprungliga lånebeloppet skulle vid
utgången av ett vart av därpå följande visst antal år återbetalas jämte upplupen
ränta. Andra lån vore amorteringsfria under visst antal ar, varefter
en annuitet av viss procent skulle erläggas å det ursprungliga beloppet.
Då det knappast torde förefinnas anledning att i fråga om åter beta lningsskvldighet
strängare bestämmelser borde gälla rörande lån ur fiskenlanefonden
än de, som i allmänhet tillämpades beträffande lån från andra under
statskontorets förvaltning stående fonder, syntes det utskottet, att jamval för
nu ifrågavarande lån borde medgivas amorteringsfriliet under viss tid. Utskottet
ville härvid erinra, att för lån från allmänna nyodlingsfonden gällde
före år 1922 liknande bestämmelser om återbetalnmgsskyldighet som för
lån från fiskerilånefonden, men i syfte att göra lånen förmånligare medgavs

Kungl. Moj:ts proposition Nr 171.

3

av riksdagen, att lån utlämnade från fonden efter är 1921 skulle innehavas
amorteringsfritt under två år från lyftningsdagen.

Därest det nu borde medgivas, att lån ur fiskerilånefonden (inge innehavas
amorteringsfritt under ett år, kunde det emellertid ifrågasättas, huruvida
lånen icke desto mindre borde inbetalas inom tio år från lyftningsdagen,
särskilt som för huvudparten av lånen redan nu i allmänhet stadgades
återbetalningsskyldighet inom färre antal år. Enligt vad utskottet inhämtat,
hade emellertid amorteringstid under tio år endast föreskrivits beträffande
större lån, och med hänsyn härtill och då det blivit vitsordat, att
ett behov av lättnader i fråga om lånevillkoren förelåge, hade utskottet e.j
funnit anledning föreslå en inskränkning i det antal år, under vilka återbetalning
skulle verkställas.

Såsom framginge av det anförda hade utskottet ansett sig böra tillstyrka
motionärernas förslag till ändring av bestämmelserna för utlämnande av
lån från ifrågavarande fond. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att
fastställa den dag, från och med vilken ändrade bestämmelser rörande lån
från fonden skulle bliva gällande.

Under åberopande av det anförda hemställde utskottet, att riksdagen
måtte besluta sådan ändring av grunderna för lån från fonden för fiskerinäringens
befrämjande, att lån måtte innehavas amorteringsfritt ett år från
lyftningsdagen samt återbetalas inom högst tio år därefter med lika kapitalbelopp
varje år jämte upplupen ränta.

Vad utskottet sålunda hemställt vann riksdagens bifall (skr. nr 60), varefter
den 24 maj 1928 av Kungl. Maj:t utfärdades kungörelse (nr 130) om
ändring i överensstämmelse med riksdagens beslut av bestämmelserna
rörande fiskerilånefonden. Kungörelsen trädde i kraft den 1 juli 1928.

I skrivelse den 9 januari 1929 har Göteborgs och Bohus läns landstings
förvaltningsutskott framhållit, att statskontoret ansett sig förhindrat att
tillämpa de nya föreskrifterna på lån, som vore beviljade före den 1 juli
1928. En sådan tolkning skulle för flera år framåt till stor del förtaga de
förmåner, som avsetts med ändringen. Först om 10 år skulle denna bliva
helt genomförd, och under tiden skulle en del lån få amorteras i två omgångar
årligen och andra allenast en gång. Förvaltningsutskottet har fördenskull
hemställt, att de i kungörelsen nr 130/1928 meddelade bestämmelserna
måtte få tillämpas jämväl å tidigare än den 1 juli 1928 beviljade lån.

Häröver hava infordrade utlåtanden avgivits den 16 januari 1929 av
statskontoret och den 30 i samma månad av lantbruksstyrelsen.

Statskontoret anför i huvudsak följande.

Det syntes statskontoret ej vara något att erinra mot att innehavare av
lån, som lyftats före den 1 juli 1928, komme i åtnjutande av de genom
kungörelsen den 24 maj 1928 (nr 130) medgivna lindringarna i den mån så
kunde ske utan rubbning av redan verkställda likvider, eller alltså på sådant
sätt, att med hädanefter till betalning förfallande amorteringar måtte
anstå ett år. Då i 1928 års riksdags omförmälda beslut ej gjorts något
undantag för de lån, som lyfts före sagda kungörelses ikraftträdande, samt
det enligt riksdagens beslut ankomme på Kungl. Maj:t att fastställa den
dag, från och med vilken de ändrade bestämmelserna skulle bliva gällande,
syntes hinder ej böra möta för Kungl. Maj:t att föreskriva, att de nya be -

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 171.

Departements chefen.

stämmelserna skulle på ovan angivet sätt vinna tillämpning å de lån, som
lyftats före den 1 juli 1928.

Lantbruksstyrelsen yttrar sig sålunda:

Det hade varit ett önskemål bland fiskarena inom Göteborgs och Bohus
län att få möjlighet att erlägga årsamorteringarna å lån ur fonden för
fiskerinäringens befrämjande halvårsvis. För att möjliggöra detta utan att
inskränka på amorteringstiden hade i enlighet med 1928 års riksdags beslut
utfärdats kungörelsen i ämnet den 24 maj 1928 (nr 130), vilken trädde
i kraft den 1 juli 1928.

Emellertid ville det synas, som om ett bifall utan vidare till förvaltningsutskottets
förevarande framställning med hänsyn till sagda kungörelses
ordalydelse icke komme att medföra någon lindring i de för lånen i fråga
nu gällande amorteringsvillkoren. Enligt ordalydelsen i kungörelsen och
enligt riksdagens beslut vore det nämligen under första låneåret, som lån
finge innehavas amorteringsfritt.

Emellertid hade lantbruksstyrelsen under hand inhämtat, att förvaltningsutskottet
önskade en förskjutning i amorteringen å de lån, som utlämnats
före den 1 juli 1928 på det sättet att, då nästa amortering skulle göras,
endast hälften därav skulle behöva erläggas och andra hälften ett halvt år
senare. På samma sätt skulle förfaras med de följande amorteringarna.
Hela den önskade ändringen skulle således endast bestå däri, att inbetalningen
av hälften av varje återstående amortering skulle förskjutas ett
halvt år framåt.

Under de tryckta tider, som vore rådande för fiskarena, vore det synnerligen
behövligt, att den av landstingets förvaltningsutskott begärda ändringen
uti amorteringsvillkoren för ifrågavarande fiskerilån kunde medgivas.
Den ekonomiska uppoffring, som därigenom skulle åsamkas statsverket, bleve
obetydlig, men för låntagarna skulle det bliva en betydande fördel att få
amortera lånen halvårsvis. Det ifrågasatta medgivandet syntes dock böra
bliva generellt och gälla alla lån ur fonden ifråga och icke endast de inom
Göteborgs och Bohus län utlämnade lånen.

Lantbruksstyrelsen hemställde fördenskull, att möjlighet måtte beredas
mottagare av lån att beträffande sådant lån, som utlämnats före den 1 juli
1928, erhålla ett halvt års uppskov med inbetalning av hälften utav var
och en av de återstående årsamorteringarna.

Genom omförmälda i kungörelsen nr 130/1928 meddelade föreskrift att
från fonden i fråga beviljat lån må innehavas amorteringsfritt under ett år
från lyftningsdagen, varefter detsamma skall återbetalas inom högst tio år
med lika kapitalbelopp varje år jämte upplupen ränta, har beretts möjlighet
för de låntagare, vilka efter den 1 juli 1928 erhålla lån från fonden,
att erlägga amorteringarna halvårsvis med bibehållande av amorteringstiden
vid 10 år. Nu ifrågasättes beredandet av enahanda förmån jämväl
åt de låntagare, vilka före nämnda dag beviljats lån från fonden. I likhet
med de i ärendet hörda myndigheterna anser jag lämpligt och med billighet
överensstämmande, att detta önskemål vinner tillmötesgående. Härtill synes
emellertid tarvas riksdagens medgivande.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen besluta,

att tiden för återbetalning av före den 1 juli 1928 från fonden för fiskeri -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 171. 5

näringens befrämjande beviljade län må utsträckas utöver 10 år, i den
mån sådant erfordras för att fastställda amorteringar må kunna uppdelas
att erläggas halvårsvis med hälften varje gång.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
bifall samt förordnar, att proposition i ämnet
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall
avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Rune Thygesen.

Bihanij till riksdagens protokoll 1929.

1 samt. UO höft. (Nr 171.)

2