Kungl, Maj:tu proposition Nr 142.
1
Nr 142.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående tillfällig löneförbättring
under budgetåret 1929/1930 för viss personal inom
den civila statsförvaltningen; given Stockholms slott den 15
februari 1929.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över flnansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Nils Wohlin.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott
den 15 februari 1929.
Närvarande:
Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden
Lubeck, Wohlin, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg,
Lindskog, Bissmark, Johansson.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
departementschefen, statsrådet Wohlin, frågan om beredande åt viss personal
inom den civila statsförvaltningen av tillfällig löneförbättring under
budgetåret 1929/1930 samt anför därvid följande:
Syftet med den tillfälliga löneförbättring, som för år 1919 och därefter Ben tillfälliga
beretts befattningshavare vid icke nyreglerade verk, bar varit att kompen- löneförbättsera
den ökning i levnadskostnaderna, som intill tiden för världskrigets männakarakutbrott,
d. v. s. mitten av år 1914, ägt rum från den tid räknat, vars tärprisnivå
varit grundläggande för de därförut verkställda löneregleringarna
Bihanq till riksdagens protokoll 1929. 1 saml. 115 håft. (Nr U2.)
1
2
Kungl. Maj:ts proposition Nr 142.
Tillfällig
löneförbätt
ring under
budgetåret
1928/1929.
Tillfällig
löneförbättring
under
budgetåret
1929/1930.
Personal å
ordinarie
stat.
för respektive verk. Vid de löneregleringar, som under senare åren kommit
till stånd, hava däremot lönerna för de personalgrupper, som därav berörts,
bestämts med hänsyn till det prisläge, som, under förutsättning att normala
förhållanden hade förelegat, skulle hava varit rådande i början av
1920-talet. Härjämte hava för befattningshavare vid såväl nyreglerade
som icke nyreglerade verk tillkommit särskilda, av prisstegringen under
kristiden föranledda dyrtidstillägg, och för att åstadkomma en utjämning
av den olikhet, som till följd av tillämpningen av nyssnämnda skilda
principer måste under någon övergångstid uppstå med avseende å lönernas
storlek vid nyreglerade och icke nyreglerade verk, i det att vid de förra
lönerna hänföra sig till en något högre prisnivå än vid de senare, gäller
en viss reduktion av dyrtidstilläggen till befattningshavare med nyreglerade
löner.
I proposition den 17 februari 1928, nr 91, föreläde Kungl. Maj:t riksdagen
förslag angående tillfällig löneförbättring under budgetåret 1928/
1929 för viss personal inom den civila statsförvaltningen.
I särskilda skrivelser nr 235, 289 och 315 anmälde riksdagen därefter,
att riksdagen bifallit Kungl. Maj:ts i propositionen framlagda förslag.
I överensstämmelse med riksdagens beslut utfärdade Kungl. Maj:t den
14 juni 1928 kungörelse (nr 203) angående tillfällig löneförbättring under
budgetåret 1928/1929 för viss personal inom den civila statsförvaltningen.
Jämlikt denna kungörelse skall tillfällig löneförbättring utgå dels vid befattningar
å ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen enligt de vid
propositionen nr 91 år 1928 fogade tabeller (Tab. I och II), dels ock till
extra personal inom de förvaltningsgrenar, vid vilka tillfällig löneförbättring
sålunda medgivits för ordinarie personal. I fråga om bestämmelserna
för den tillfälliga löneförbättringen får jag hänvisa till kungörelsen.
I den till innevarande års riksdag avlåtna statsverkspropositionen har
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition, som
kunde varda riksdagen förelagd, för beredande av tillfällig löneförbättring
under budgetåret 1929/1930 å riksstaten för nämnda budgetår såsom extra
förslagsanslag under andra, fjärde, femte och sjätte samt åttonde, nionde
och tionde huvudtitlarna beräkna vissa angivna belopp.
För nästkommande budgetår torde, vad angår personal å ordinarie stat,
den tillfälliga löneförbättring, varom nu är fråga, böra i avseende å såväl
omfång som storlek bestämmas i enlighet med de för innevarande budgetår
meddelade föreskrifterna, i vilka jag har att föreslå endast följande ändringar
berörande vissa befattningshavare under landsstaten och inom skolväsendet
samt under lantmäteristaten.
Kungl. Mnj:ts proposition Nr 3
I Arets sta tsverksproposi tion, femte huvudtiteln, punkt 83, erinrade chefen Landsstaten.
för socialdepartementet, att landsfogdar, landsfiskaler och hiiradsskrivare
ännu icke erhållit lönereglering och blivit införda i det numera för största
delen av statsförvaltningen tillämpade lönesystemet. Förslag om sådan lönereglering
för viss eller vissa av nämnda befattningshavargrupper hade visserligen
vid olika tillfällen framlagts men icke blivit genomförda. Chefen
för berörda departement sade sig därvid bland annat syfta på landsstatslönesakkunnigas
i betänkande den 20 november 1024 framlagda förslag till lönereglering
för landsfogdar och landsfiskaler ävensom på det i 1927 års statsverksproposition
framlagda, på nämnda sakkunnigas betänkande grundade
förslaget angående lönereglering för landsfogdarna. Departementschefen erinrade
vidare, att löneregleringsspörsmålen beträffande landsfogdar och landsfiskaler
nu hänskjutits till ny utredning, i det att de inginge i de arbetsuppgifter,
som anförtrotts 1928 års lönekommitté, varefter han anmälde, att
under hösten 1928 till Kungl. Maj:t inkommit ett flertal framställningar,
avseende bland annat beredande, i avbidan på definitiv lönereglering, av tillfälligt
lönetillägg åt landsfogdar och landsfiskaler. Han förklarade sig till
fullo beakta de svårigheter och olägenheter, som följde med ett ytterligare uppskov
med lösningen av frågan om definitiv lönereglering för landsfiskalerna,
men framhöll tillika, att det uppenbarligen vore nödvändigt att i själva
huvudfrågan avvakta resultatet av den pågående utredningen. De framställningar,
som avsåge särskilt lönetillskott till landsfiskalerna, hade därför icke
kunnat föranleda annan åtgärd, än att framställningarna överlämnats till
lönekommittén för att tagas i övervägande vid fullgörande av dess uppdrag.
Vad beträffade spörsmålet om ökad löneförbättring åt landsfogdarna vore,
anförde chefen för socialdepartementet, detsamma av en helt annan och
mindre statsfinansiell betydelse än motsvarande fråga rörande landsfiskalerna,
och innebörden av olika åtgärder läte sig av denna anledning också lättare
överblicka. Det vore därför att hoppas, att i annat sammanhang förslag
skulle kunna framläggas om viss höjning av den till landsfogdarna utgående
tillfälliga löneförbättringen.
Med instämmande i vad chefen för socialdepartementet sålunda anfört
kan jag icke förorda, att förslag om förhöjd tillfällig löneförbättring för
landsfiskalerna förelägges innevarande års riksdag. Däremot anser jag mig
här böra upptaga frågan om beredande av förhöjning i den till landsfogdarna
utgående tillfälliga löneförbättringen.
Framställning om dylik förhöjning har under år 1928 gjorts av föreningen
Sveriges landsfogdar i två särskilda skrivelser, dagtecknade den 26 oktober
och den 1 november. Innan jag ingår på behandling av dessa skrivelser,
ber jag ntt få lämna en kort redogörelse beträffande de avlöningsförmåner,
vilka för närvarande tillkomma landsfogdarna, samt de förslag, som under
de senaste åren väckts angående förbättrande av landsfogdarnas löneställning.
Landsfogdarna uppbära för närvarande en årlig avlöning av 5,000 kronor,
4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 142.
därav 3,400 kronor utgöra lön ock 1,600 kronor tjänstgöringspenningar.
Härtill komma tre ålderstillägg, vart och ett å 500 kronor. Till landsfogdarna
i vissa län utgår dessutom ortstillägg med i regel 200 kronor.
Sedan år 1920 har vidare till landsfogdarna utgått tillfällig löneförbättring.
Denna utgjorde till och med budgetåret 1926/1927 900 kronor, varav
600 kronor ansågos såsom lön och 300 kronor såsom tjänstgöringspenningar.
Från och med budgetåret 1927/1928 har löneförbättringen utgjort 1,200
kronor, därav 800 kronor lön och 400 kronor tjänstgöringspenningar.
Härutöver åtnjuta landsfogdarna dyrtidstillägg, som utgår enligt de i
sådant hänseende för oreglerade verk gällande grunderna. Landsfogdarna
äro vidare berättigade till vissa extra inkomster i tjänsten (sportler).
I sitt förenämnda betänkande av den 20 november 1924 föreslogo 1924
års landsstatslönesakkunniga, att landsfogdarna skulle hänföras till lönegraden
B 16, motsvarande lönegraden B 26 i den allmänna, för nyreglerade
verk numera gällande löneplanen.
Över förslaget avgåvos yttranden av samtliga länsstyrelser med flera myndigheter.
Sedan de sakkunniga beretts tillfälle att avgiva yttrande angående
den ändring i vissa delar av deras förslag, som i anledning av vad
som anförts i länsstyrelsernas yttranden kunde vara att vidtaga, avgåvo de
sakkunniga i skrivelse den 6 juli 1926 förnyat utlåtande i ärendet. Däri
tillstyrkte de sakkunniga, att för avlöning till landsfogdarna måtte bestämmas
nuvarande lönegraden B 27.
I 1927 års statsverksproposition (femte huvudtiteln, punkt 82) framlade
därefter Kungl. Maj:t — som av statsflnansiella skäl ansåg sig nödsakad
att tills vidare undanskjuta frågan om definitiv lönereglering för landsfiskalerna
— förslag till dylik reglering för landsfogdarna från och med
budgetåret 1927/1928.
I propositionen erinrade föredragande departementschefen bland annat om
en vid 1926 års riksdag väckt motion (1: 282), i vilken yrkats, att den tillfälliga
löneförbättringen för landsfogdarna måtte från och med budgetåret
1926/1927 höjas från 900 kronor till 1,900 kronor. Till stöd för denna
motion hade anförts bland annat följande.
Då det visat sig omöjligt att för 1926 års riksdag framlägga förslag angående
lönereglering för landsfiskalerna, hade starka skäl förelegat för Kungl.
Maj:t att bryta det formella sammanhanget mellan landsfiskalernas och landsfogdarnas
lönereglering och för nämnda års riksdag framlägga förslag till
definitiv lönereglering för landsfogdarna. I förhållande till de kompetenskrav,
som ställdes på landsfogde, och i förhållande till tjänstens vikt hade
landsfogdarnas lön från början bestämts oskäligt lågt. Efter den år 1925
genomförda löneregleringen för länsstyrelserna vore missförhållandet mellan
landsfogdarnas lön och löneförmånerna för befattningshavare vid länsstyrelse
än mera påtagligt. En snar förändring därutinnan vore- ur rättvisans
synpunkt i hög grad påkallad. För en sådan åtgärd talade också den
omständigheten, att svårigheter att erhålla en god rekrytering av landsfogdekåren
länge visat sig. En konsekvens av antagandet av 1925 års polislag
Kungl. Maj:ts proposition Nr 142. 5
hordo vara, att man vidtoge åtgärder för att försäkra polisväsendet om ett
så vitt möjligt väl kvalificerat högsta befäl.
Denna motion behandlades av statsutskottet i dess utlåtande nr 107.
Däri uttalade utskottet, att utskottet, utan att underskatta den ansvarsfulla
ställning, som landsfogdarna intoge inom landsbygdens polis- och
åklagarväsen, dock måste finna det vanskligt att på enskild motion tillstyrka
beslut om höjning av löneförbättringen för denna grupp av befattningshavare.
Utskottet nödgades därför ställa sig avvisande till motionen. Vid utlåtandet
var fogad reservation av en ledamot, vilken yrkade, att för landsfogde
med placering å D-ort eller dyrare ort den tillfälliga löneförbättringen måtte
höjas med 600 kronor eller till 1,500 kronor. Utskottets förslag bifölls
emellertid av riksdagen.
I omförmälda proposition föreslog Kungl. Maj:t, att landsfogdarna skulle
placeras i lönegraden B 27, varigenom de skulle komma i samma löneställning
som länsassessorerna. Enligt förslaget skulle landsfogdarnas rätt att
uppbära sportler i huvudsak lämnas orubbad. Såsom skäl för den före
slagna
löneplaceringen anfördes i propositionen bland annat, att gagnet av
landsfogdebefattningarna — särskilt med hänsyn till landsfogdes ställning
av polischef — vore i hög grad beroende av innehavarnas duglighet samt
att det därför vore av stor betydelse, att landsfogdarnas avlöningsförmåner
vore sådana, att tjänsterna kunde besättas med fullt kompetenta personer. I
sistnämnda hänseende erinrades om att man på grund av brist på dugliga
sökande, uppfyllande de gällande kompetensvillkoren, under de gångna
åren upprepade gånger varit nödsakad att dispensera från dessa grunder.
I en inom första kammaren väckt motion nr 11 hemställdes, att riksdagen
vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag till lönereglering för landsfogdarna
måtte placera nämnda befattningshavare i lönegraden B 28.
Riksdagen uttalade i skrivelse nr 5 A, punkt 72, i förevarande ämne
följande.
Vid prövning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hade riksdagen kommit
till den uppfattningen, att frågorna om ny definitiv lönereglering för
landsfogdarna och landsfiskalerna måste anses i vissa avseenden äga sådant
samband med varandra, att de lämpligen borde i ett sammanhang vinna
sin lösning. Då förslag om lönereglering för sistnämnda befattningshavare
icke kunnat föreläggas riksdagen, hade riksdagen således redan av denna
anledning funnit, att löneregleringen för landsfogdarna borde anstå till ett
kommande år.
Vid angivna förhållande hade riksdagen icke ingått på någon närmare
prövning av frågan om landsfogdarnas lönegradsplacering. Riksdagen ville
emellertid hava uttalat önskvärdheten av att, innan nytt förslag till lönereglering
förelädes riksdagen, ytterligare måtte tagas under övervägande,
huruvida icke landsfogdarna tillkommande sportler borde i samband med
löneregleringen helt borttagas, ävensom att utredning måtte verkställas,
huruvida icke en differentiering av landsfogdarnas löner med hänsyn till
deras olika arbetsbörda skäligen borde äga rum.
6
Kungl. Maj:ts proposition Nr 142.
Under åberopande av vad sålunda anförts anmälde riksdagen, att Kungl.
Maj:ts ifrågavarande förslag icke vunnit riksdagens bifall.
I Kungl. Maj:ts för 1927 års riksdag framlagda förslag angående tillfällig
löneförbättring under budgetåret 1927/1928 för viss personal inom
den civila statsförvaltningen hade, med hänsyn till förslaget angående ny
definitiv lönereglering för landsfogdarna, ifrågavarande befattningshavare
uteslutits från sådan löneförbättring för nämnda budgetår. Frågan om
tillfällig löneförbättring upptogs emellertid av riksdagen i dess skrivelse
nr 194, däri riksdagen anförde följande:
Sedan riksdagen avslagit Kungl. Maj:ts förslag till lönereglering för
landsfogdarna, syntes tillfällig löneförbättring böra beredas dessa befattningshavare
jämväl under budgetåret 1927/1928. I avvaktan på förnyat
förslag till dylik lönereglering syntes emellertid skäligt, att landsfogdarna
bereddes någon förhöjning i då utgående löneförbättring. Efter beslutet
vid 1925 års riksdag om lönereglering för länsstyrelserna hade nämligen
landsfogdekåren kommit i en mindre gynnsam löneställning i förhållande
till länsstyrelsernas personal, med vilken den dock mycket nära sammanhörde.
Erinras borde ock om den ansvarsfulla ställning, som landsfogdarna
fått sig tilldelad inom landsbygdens åklagarväsen efter genomförandet
av 1925 års polisreform. I betraktande av dessa omständigheter syntes
det skäligt, att någon förhöjning bereddes i det då till landsfogde utgående
iöneförbättringsbeloppet, 900 kronor, och hade riksdagen beslutat, att för
nästkommande budgetår höja detsamma med 300 kronor eller till 1,200
kronor.
I överensstämmelse härmed har, såsom redan i det föregående angivits,
från och med budgetåret 1927/1928 till landsfogdarna utgått en tillfällig löneförbättring
av 1,200 kronor för år.
T skrivelse den 18 oktober 1927 hemställde föreningen Sveriges landsfogdar
— under hänvisning bland annat till att frågan om definitiv lönereglering
för landsfogdarna genom 1927 års riksdags beslut ställts på en
oviss framtid — att Kungl. Maj:t måtte till riksdagen avlåta proposition
om sådan tillfällig löneförbättring för landsfogdarna, att dessa i avbidan på
löneregleringen komme att i lönehänseende jämställas med å D-ort placerade,
till lönegraden ♦B 28 hörande tjänstemän.
I häröver den 8 november 1927 avgivet utlåtande erinrade statskontoret,
att frågan om tillfällig löneförbättring åt landsfogdarna varit föremål för
prövning av 1927 års riksdag, som därvid beviljat landsfogdarna viss förhöjning
av nämnda förbättring. Såvitt av framställningen framginge, hade
några nya, vid riksdagens nämnda prövning av frågan ej kända förhållanden
icke inträffat, som syntes böra föranleda ändring av riksdagens beslut.
På grund därav och med hänsyn till att en definitiv lönereglering för
ifrågavarande befattningshavare syntes komma att inom en snar framtid
genomföras hemställde statskontoret om avslag å framställningen.
Genom beslut den 17 februari 1928 fann Kungl. Maj.t framställningen
icke föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 142.
7
Sistnämnda dag framlade Kungl. Muj:t i proposition nr 91 till 1928 års
riksdag förslag till tillfällig löneförbättring under budgetåret 1928/1929 för
viss personal inom den civila statsförvaltningen. I propositionen begärdes
för landsfogdarnas del en tillfällig löneförbättring av 1,200 kronor för år.
I anledning av nämnda proposition hemställdes i en inom första kammaren
väckt motion, nr 261, om förhöjd tillfällig löneförbättring för
landsfogdarna. I motionen anfördes bland annat, att den höjning av landsfogdarnas
tillfälliga löneförbättring, varom 1927 års riksdag fattat beslut,
måste anses såsom alldeles otillräcklig samt att landsfogdarna i lönehänseende
alltjämt vore i hög grad missgynnade i förhållande till länsstyrelsernas
befattningshavare. Vidare påpekades i motionen, att av de dåvarande
24 landsfogdarna under tidsperioden 1928—1933 hälften komme att uppnå
stadgad pensionsålder, därav en under vart och ett av åren 1928—1932
samt sju under år 1933. Angående betydelsen av detta förhållande anfördes
i motionen följande.
Det syntes för det dåvarande finnas få om ens några tingsmeriterade
jurister, vilka förvärvat den för befattningen erforderliga polis- och rådliusrättsutbildningen.
Det gällde därför att för det stora antalet befattningar,
som inom de närmaste åren bleve lediga, få fram kvalificerade
personer. Därtill erfordrades emellertid en avsevärd förbättring av landsfogdarnas
löneförmåner. Och denna förbättring måste genomföras med det
allra snaraste. Ty förutom den formella landsfogdekompetensen, för vars
förvärvande efter fullbordad tingstjänstgöring krävdes ett års extra utbildning,
måste det även fordras viss tids praktisk erfarenhet och prövning i ämbetet,
innan man kunde konstatera, huruvida vederbörande vore lämplig för
arbetet.
Om kåren vid denna betydande rekrytering ej tillfördes de kvalificerade
och dugande krafter, som allmänneligen efterlystes, äventyrades den tjänsteduglighet
och nytta, som man förväntat sig av densamma, och ändamålet
med inrättandet av ifrågavarande befattningar bleve då alldeles förfelat,
I motionen framhölls slutligen även, att 1925 års polisreform, vilken vore
under genomförande på landsbygden och senast den 1 januari 1932 skulle
vara i sin helhet genomförd, tillförde landsfogdarna åtskilliga omfattande
och krävande arbetsuppgifter såväl med avseende å själva organiserandet
av det nya polisväsendet som ock beträffande de lönefrågor, instruktioner
och tjänstetillsättningar, som därav föranleddes. Motionen utmynnade bland
annat i yrkandet, att den tillfälliga löneförbättringen för landsfogdarna
måtte för budgetåret 1928/1929 höjas till 1,900 kronor.
I sitt över sistnämnda proposition avgivna utlåtande nr 127 erinrade
statsutskottet med anledning av berörda, motionsvis gjorda hemställan om
den av 1927 års riksdag vidtagna höjningen av landsfogdarnas tillfälliga
löneförbättring samt tillstyrkte bifall till Kungl. Maj:ts förslag i ämnet.
Riksdagen biföll i skrivelse nr 235 Kungl. Maj:ts förslag.
Såsom i det föregående antytts, har 1928 års lönekommitté erhållit i uppdrag
att verkställa utredning och framlägga förslag angående definitiv
8
Kungl. Maj:ts proposition Nr 142.
lönereglering för bland annat landsfogdarna. Till denna kommitté har
Kungl. Maj:t genom remiss den 6 november 1928 överlämnat 1927 års
riksdags omförmälda skrivelse nr 5 A för att, vad angår riksdagens under
punkt 72 gjorda uttalande rörande landsfogdarna, tagas under övervägande
vid fullgörandet av det kommittén lämnade uppdraget.
Jag återgår nu till de av föreningen Sveriges landsfogdar gjorda, först
omförmälda skrivelserna. I skrivelsen den 26 oktober 1928 har föreningen
förnyat sin år 1927 gjorda framställning. Såsom närmaste anledning härtill
har föreningen — under hänvisning till att frågan om definitiv lönereglering
för landsfogdarna numera överlämnats till 1928 års lönekommitté
— anfört, att det med hänsyn till det vittomfattande arbetsprogram på
löneregleringens område, som denna kommitté fått sig förelagt, syntes
ovisst, när kommitténs arbete kunde hinna slutföras, ävensom än mer, när
detsamma kunde komma att i praktiken realiseras. Vad statskontoret i sitt
omförmälda utlåtande av den 8 november 1927 anfört mot bifall till föreningens
år 1927 i ämnet gjorda framställning syntes därför enligt föreningens
uppfattning numera sakna betydelse. I övrigt har föreningen i huvudsak
hänvisat till innehållet i förenämnda, vid 1927 års riksdag väckta motion.
Särskilt har föreningen — under framhållande av det stora antalet landsfogdetjänster,
som under de närmaste åren komme att bliva ledigt — understrukit
den väsentliga betydelse frågan om en omedelbar löneförbättring
för landsfogdarna ägde för rekryteringen av landsfogdekåren. I skrivelsen
den 1 november 1928 har föreningen, för den händelse lönetekniska svårigheter
skulle uppstå för genomförande av den av föreningen påyrkade löneförbättringen,
alternativt hemställt, att den till landsfogdarna nu utgående
tillfälliga löneförbättringen måtte höjas med ett belopp av 2,000 kronor för
år räknat.
Över berörda framställningar har statskontoret den 7 november 1928 avgivit
utlåtande. Däri har statskontoret efter erinran om 1928 års riksdags
beslut i fråga om då föreliggande förslag om tillfällig löneförbättring åt
landsfogdarna anfört huvudsakligen följande:
Sedan Kungl. Maj:t och riksdagen fattat berörda beslut, hade ändrade
förhållanden icke inträtt i vidare mån än att Kungl. Maj:t uppdragit åt
1928 års lönekommitté att verkställa utredning och avgiva förslag dels i
avseende å dyrtidstilläggens inarbetande i de fasta löne- och pensionsbeloppen,
dels beträffande vissa ännu återstående löneregleringsfrågor, bland
dem frågan om landsfogdarnas lönereglering, och dels angående revision av
gällande avlöningsförfattningar.
Genom att frågan om landsfogdarnas lönereglering på detta sätt blivit
sammanförd med ett omfattande komplex av lönefrågor hade densamma
måhända blivit undanskjuten på längre tid, än vad som tidigare kunnat
antagas.
Därest det med hänsyn därtill ansåges skäligt att nu medgiva ytterligare
förhöjning i den landsfogdarna tillkommande tillfälliga löneförbättringen,
syntes höjningen dock böra begränsas till 300 kronor för år. Därigenom
Kuncjl. Maj:ts proposition Nr 142.
9
skulle löneförbättringen komma att höjas från nu utgående belopp 1,200
kronor till 1,500 kronor, allt för år räknat.
Det torde vara obestridligt, att landsfogdarnas avlöningsförmåner för närvarande
icke väl svara mot de viktiga och maktpåliggande arbetsuppgifter,
vilka tillkomma dem, ävensom att landsfogdarna särskilt i förhållande till
länsstyrelsernas tjänstemän i lönehänseende intaga en ogynnsam ställning.
Frågan om definitiv lönereglering för landsfogdarna är som nämnts för
närvarande föremål för prövning av 1928 års lönekommitté. I viss mån
kompliceras frågan även genom det av processkommissionen framlagda förslaget
till åklagarväsendets reformering, vilket förslag bland annat berör
landsfogdarnas ställning. Under sådana förhållanden och med hänsyn till
den vid flera tillfällen konstaterade svårigheten att med nuvarande avlöningsförhållanden
på lämpligt sätt rekrytera landsfogdekåren torde landsfogdarna
— i avbidan på definitiv lönereglering — böra erhålla viss förbättring
i dem nu tillkommande avlöningsförmåner. Då under de närmaste
åren ett betydande antal landsfogdebefattningar blir ledigt, synas av sistnämnda
anledning åtgärder omedelbart böra vidtagas. Det synes mig särskilt
vara av vikt, att landsfogdarna erhålla sådana avlöningsförmåner, att
i lönehänseende jämförelsevis högt placerade tjänstemän inom landsstaten
kunna finna med sin fördel förenligt att söka landsfogdetjänst.
Jag anser därför, att landsfogdarna böra från och med nästa budgetår
tillerkännas en avsevärt förhöjd tillfällig löneförbättring. Denna får dock
givetvis icke bestämmas till så högt belopp, att man därmed föregriper
den pågående utredningen om lönereglering. Det synes mig, särskilt
av denna anledning, icke möjligt att bestämma löneförbättringen i
överensstämmelse med något av de alternativa förslag, som föreningen
Sveriges landsfogdar framlagt i ämnet. Å andra sidan förefaller mig den
av statskontoret ifrågasatta förhöjningen av löneförbättringen alltför låg.
För min del får jag — i överensstämmelse med den ståndpunkt, varpå beräkningen
av ifrågavarande anslag i riksstatsförslaget grundats — föreslå,
att löneförbättringen för landsfogdarna höjes med 800 kronor och alltså
bestämmes till 2,000 kronor för år. Även med en dylik löneförbättring
komma landsfogdarnas sammanlagda avlöningsförmåner att understiga, i
ett par specialfall uppgå till, det belopp, som de skulle bliva berättigade till
enligt den år 1927 föreslagna löneregleringen. Av den föreslagna löneförbättringen
torde 1,400 kronor böra anses motsvara lön och 600 kronor tjänstgöringspenningar.
Ett bifall till nu förevarande förslag om tillfällig löneförbättring åt landsfogdarna
skulle betinga en ökad årskostnad av (24 X800) 19,200 kronor.
I detta sammanhang torde jag få nämna, att enligt förut omförmälda
tabell II rörande tillfällig löneförbättring för vissa grupper av befattningshavare
å ordinarie stat budgetåret 1928/1929 sådan löneförbättring utgår
till 4 lanträntmästare å övergångsstat. Sedan emellertid en av dem efter
Departements
chefen.
10
Kungl. Maj:ts proposition Nr 142.
uppnådd pensionsålder överförts på pensionsstaten och en annan avlidit, bör
löneförbättring under nästa budgetår uppföras endast för 2 lanträntmästare.
Skolväsendet. Utöver de ordinarie befattningshavare, som avses i förenämnda kungörelse
den 14 juni 1928, nr 203, torde för budgetåret 1929/1930 böra tillkomma
ytterligare två grupper ordinarie befattningshavare, nämligen övningsskollärare
vid högre lärarinneseminariet i Stockholm samt gymnastikkonsulenterna.
Vad angår övningsskollärare vid högre lärarinneseminariet i Stockholm,
har någon sådan befattningshavare icke hittills funnits, men såsom framgår
av åttonde huvudtiteln, punkten 145, i årets statsverksproposition, har Kungl.
Maj:t för riksdagen framlagt förslag angående ombildning från och med
budgetåret 1929/1930 av en biträdande ämneslärarinnebefattning vid seminariet
till övningsskollärarbefattning. övningsskollärare vid högre lärarinneseminariet
i Stockholm, såväl manlig som kvinnlig, hör erhålla tillfällig
löneförbättring med samma belopp, som tillerkänts motsvarande befattningshavare
vid folkskoleseminarium å G-ort.
I fråga om gymnastikkonsulenterna erinrar jag, att Kungl. Maj:t föreslagit
årets riksdag, att sju sådana befattningar skulle inrättas från och
med den 1 juli 1929, samt att i fråga om dem skulle i lönehänseende gälla
detsamma som beträffande folkskolinspektörstjänster. Gymnastikkonsulenterna
böra i enlighet med detta förslag erhålla tillfällig löneförbättring efter
samma grunder som folkskolinspektörerna.
Sedan den å övergångsstat för skolöverstyrelsen uppförde överdirektören
A. W. Falk, vilken åtnjutit tillfällig löneförbättring, numera uppnått pensionsåldern
och överförts till pensionsstaten, bör löneförbättring icke vidare
utgå till honom.
I detta sammanhang torde jag — i anslutning till vad jag vid anmälan
den 4 januari 1929 av finansplanen för det kommande budgetåret uttalat —
få framhålla, att den provisoriska avlöningsförbättring åt lärare vid folkoch
småskolor samt högre folkskolor ävensom i viss utsträckning åt lärare
vid de allmänna läroverken m. fl., om vilken förslag torde komma att av
chefen för ecklesiastikdepartementet föreläggas Kungl. Maj:t, är avsedd att
utgå vid sidan av den tillfälliga löneförbättring, varom nu är fråga-!
Lantmäteri- Sedan en å övergångsstaten för lantmäterikontoren i länen upptagen assistaten.
stenttjänst numera blivit ledig, bör denna tjänst indragas, och har förslag
därom upptagits i det statförslag, som underställts 1929 års riksdag (se
IX H. T. punkt 130). Antalet assistenter kommer därefter att utgöra 6.
I anslutning härtill bortfaller tillfällig löneförbättring för en assistent.
Personal, som I fråga om'' omfånget och storleken av den tillfälliga löneförbättringen
ej är uppförd un(jer budgetåret 1929/1930 åt sådan personal inom den civila statsförvalta
ordinarie ''
stat.
Kuntjl. Maj:ts proposition Nr 142. 11
ningen, som ej är uppförd å ordinarie stat, har jag icke att föreslå någon
ändring.
I detta sammanhang bör nämnas, att skolöverstyrelsen i skrivelse den 31
augusti 1928 — under erinran att enligt beslut av 1927 års riksdag lärarpersonalen
vid statens småskoleseminarium i Hagaström, som uppehälles med
anslagsmedel på extra stat, skulle från och med den 1 juli 1927 åtnjuta
avlöning i likhet med lärarpersonalen vid statens småskoleseminarier i Haparanda
och Murjek — uttalat, att detta beslut syntes böra innebära likställighet
icke blott ifråga om grundlön och ålderstillägg utan även beträffande
tillfällig löneförbättring. I enlighet härmed har överstyrelsen för
lärarpersonalen vid seminariet i Hagaström upptagit tillfällig löneförbättring
såsom för motsvarande befattningshavare å ordinarie stat. Då emellertid,
enligt vad som framgår av statsverkspropositionen till 1927 års riksdag,
åttonde huvudtiteln, punkten 160, ovannämnda riksdagsbeslut allenast åsyftade
att genom en höjning av grundlönen med 100 kronor för varje lärare
med full tjänstgöring utgöra en kompensation för den lärarna vid Hagaströmseminariet
påvilande skyldigheten att betala pensionsavgifter enligt
samma grunder, som gällde för de ordinarie lärarna vid statens övriga småskoleseminarier,
men, såvitt av handlingarna framgår, icke att skapa likställighet
med ordinarie personal även ifråga om tillfällig löneförbättring,
kan jag icke biträda överstyrelsens förslag. Det bör också påpekas, att
tillfällig löneförbättring till nu ifrågavarande lärare under budgetåren
1927/1928 och 1928/1929 utgått såsom för befattningshavare å extra stat.
I fråga om de närmare föreskrifterna rörande den tillfälliga löneförbättringen
tillstyrker jag, alt samma bestämmelser, som i sådant avseende gälla
för innevarande budgetår, få äga tillämpning jämväl för budgetåret 1929/
1930. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse
med de hittills gällande bestämmelserna utfärda föreskrifter
rörande den tillfälliga löneförbättringen.
Beträffande kostnaderna för den tillfälliga löneförbättringen för budgetåret
1929/1930 tillåter jag mig åberopa de vid anmälan för Kungl. Maj:t
den 4 januari 1929 av för flera huvudtitlar gemensamma frågor omnämnda
överslagsberäkningarna, i vilka nu en obetydlig jämkning nedåt beträffande
åttonde huvudtiteln funnits kunna vidtagas. Enligt sålunda verkställda
beräkningar skulle de särskilda anslagen under de olika huvudtitlarna för
tillfällig löneförbättring för ordinarie och icke-ordinarie befattningshavare
under nämnda budgetår kunna beräknas till följande belopp, nämligen:
Närmare
föreskrifter
rörande tillfällig
löneförbättring.
Kostnads
beräkning.
12
Kungl. Maj:ts proposition Nr 142.
Departe
mentschefens
hemställan.
Andra huvudtiteln |
kronor 2,500 |
Fjärde » ............... |
.............. » 10,000 |
Femte » .............. |
............. » 540,000 |
Sjätte » .............. |
............ » 9,000 |
Åttonde » |
............... » 1,979,000 |
Nionde » .............. |
............... » 81,500 |
Tionde » .............. |
.............. » 42,000. |
Beräkningen av anslaget under femte huvudtiteln har gjorts under förutsättning,
att vid 1929 års riksdag beslut fattas dels om förhöjd tillfällig
löneförbättring för landsfogdarna i överensstämmelse med av mig här framlagt
förslag, dels ock om definitiv lönereglering för överståthållaren och
underståthållaren. Då sistnämnda lönereglering föreslagits träda i kraft
först den 1 januari 1930, skulle tillfällig löneförbättring med nuvarande
belopp, för år räknat, utgå till överståthållaren och underståthållaren under
tiden 1 juli—31 december 1929.
Kostnaderna för tillfällig löneförbättring åt befattningshavare vid flottans
pensionskassa torde böra, på sätt förut skett, utgå av de medel, av vilka
kassans omkostnader i övrigt bestridas.
Det förslag till tillfällig löneförbättring under budgetåret 1929/1930 för
olika grupper av befattningshavare å ordinarie stat, jag nu går att framlägga,
har jag låtit sammanfatta i två tabeller (Tabell I och II), vilka torde
få såsom bilagor fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende.
Under åberopande av vad jag i ärendet anfört, får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att
de Is medgiva,
att tillfällig löneförbättring må under budgetåret 1929/1930 utgå vid
vissa befattningar å ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen enligt
förut omförmälda tabeller (Tabell I och II); dock
att beträffande befattningshavare å indragningsstat och å gammal stat
med undantag av den i tabell II upptagna, å äldre stat kvarstående
auditören vid flottans station i Karlskrona, tillfällig löneförbättring må
utgå endast, därest Kungl. Maj:t prövar skäligt tillägga vederbörande
sådan förmån, och med belopp, som av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall
bestämmes;
att vissa befattningshavare inom den civila statsförvaltningen, vilka
icke äro uppförda å ordinarie stat, må under budgetåret 1929/1930 åtnjuta
tillfällig löneförbättring enligt vad Kungl. Maj:t i huvudsaklig överensstämmelse
med nu gällande grunder bestämmer;
de/s till tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila
statsförvaltningen för budgetåret 1929/1930 såsom extra förslagsanslag
anvisa
Kungl. Maj:ts proposition Nr 142.
13
under andra huvudtiteln
» fjärde »
» femte »
» sjätte »
» åttonde »
» nionde »
» tionde »
kronor 2,500
» 10,000
» 540,000
» 9,000
» 1,979,000
» 81,500
» 42,000;
dels ock förklara, att kostnaderna för ifrågavarande löneförbättring, i
vad den avser personal såväl ordinarie som extra hos flottans pensionskassa,
skola utgå av medel, av vilka kassans omkostnader i övrigt
bestridas.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten, att proposition i ämnet av den
lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet:
Gustaf Psilander.
O v, "i''O
Tabell !
rörande
tillfällig löneförbättring
för vissa grupper av befattningshavare
å ordinarie stat
budgetåret 1929/1930.
16
Kungl. Maj:ts proposition Nr 142.
--——-—- |
Ortsgrupp |
|||
A v 1 ö n i |
ngstillägg1 för år räknat |
|||
Vid högre lärarinneseminariet, all-mänt läroverk, folkskoleseminarium, |
A och B |
c |
D |
E, F och G |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
|
tekniskt läroverk och statens blind-undervisniugsanstulter. Rektor, utom vid förskolan för blinda |
||||
i Växjö och vid hantverksskolan i Kri- |
||||
stinehamn för blinda: / |
800 |
900 |
1,000 |
|
700 |
||||
Manlig.................................... ^ |
475 + 225 |
525 + 275 |
600 + 300 |
700 + 300 |
/ |
600 |
700 |
800 |
900 |
Kvinnlig ................................. \ |
400 + 200 |
475 + 225 |
525 + 275 |
600 + 300 |
f |
700 |
800 |
900 |
1,000 |
Lektor, manlig.............................. \ |
475 + 225 |
525 + 275 |
600 + 300 |
700 + 300 |
» kvinnlig ........................... | |
600 |
700 |
800 |
900 |
400 + 200 |
475 + 225 |
525 + 275 |
600 + 300 |
|
Adjunkt samt rektor vid förskolan för |
||||
blinda i Växjö och vid hantverksskolan |
||||
i Kristinehamn för blinda: |
600 |
700 |
800 |
900 |
Manlig.................................... \ |
400 + 200 |
475 + 225 |
525 + 275 |
600 + 300 |
Kvinnlig, ävensom ämneslärarinna |
||||
vid allmänt läroverk, som enligt |
550 |
650 |
750 |
800 |
av Kungl. Maj:t meddelade före- |
350 + 200 |
425 + 225 |
500 + 250 |
525 -f- 275 |
skrifter åtnjuter samma avlö- |
||||
ning som kvinnlig adjunkt ••• |
||||
Annan ämneslärarinna vid allmänt / |
470 |
550 |
650 |
700 |
läroverk.................................... \ |
295 + 175 |
350 + 200 |
425 + 225 |
475 + 225 |
Vid högre lärarinneseminariet. |
750 |
|||
Ämneslärarinna ........................... | |
— |
— |
— |
500 + 250 |
Biträdande ämneslärarinna ............ | |
_ |
_ |
_ |
700 |
— |
— |
475 + 225 |
||
Övningsskollärare, manlig............... | |
_ |
800 |
||
— |
— |
— |
525 + 275 |
|
( |
\ _ |
_ |
_ |
700 |
» kvinnlig ........... | |
— |
— |
— |
475 + 225 |
Lärare i teckning, manlig.................. |
— |
— |
— |
650 |
» » » kvinnlig ............... |
— |
— |
— |
575 |
Lärarinna i gymnastik ..................... |
— |
— |
— |
400 |
Lärare i musik, manlig..................... |
— |
— |
— |
425 |
» » » kvinnlig ................. |
— |
— |
— |
375 |
Lärarinna i handarbete .................... |
— |
— |
500 |
|
Vid statens skolköksseminarinm och |
: |
750 |
||
Biträdande föreståndarinna ............ -j |
— |
— |
500 + 250 |
1 Av de i avlöningstillägget ingående beloppen avser det första beloppet lön och det andra
tjäustgöringspenningar.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 142.
17
Ortsgrupp
A v 1öningst i 11ägg1 för år räknat
A och B C | I) | K, K och 0
Kronor Kronor | Kronor | Kronor
Annan lärarinna i hushållsgöromål...... |
_ |
_ |
1 |
550 |
Lärarinna i handarbete ..................... |
— |
— |
— |
450 j |
Vid de högre allmänna läroverken. |
1 |
|||
Teckningslärare, manlig..................... |
300 |
350 |
400 |
450 |
» kvinnlig .................. |
270 |
310 |
355 |
400 |
Gymnastiklärare .............................. |
420 |
490 |
560 |
625 |
Musiklärare .................................... |
300 |
350 |
400 |
450 1 i |
Vid realskolorna. |
| |
|||
Adjunkt, som överflyttats från kommu- |
||||
nal mellanskola till samrealskola utan |
||||
att äga behörighet till adjunktsbefatt- |
600 |
|||
ning vid allmänt läroverk,.............. |
000 |
600 |
600 |
|
Ämneslärarinna, som överflyttats från |
||||
kommunal mellanskola till samreal- |
||||
skola utan att äga behörighet till |
||||
adjunktsbefattning vid allmänt läro- |
||||
verk,............................................. |
500 |
500 |
500 |
500 |
Teckningslärare, manlig..................... |
200 |
240 |
270 |
300 |
» kvinnlig .................. |
170 |
200 |
230 |
250 |
Gymnastiklärare, manlig .................. |
250 |
290 |
330 |
375 |
» kvinnlig.................. |
210 |
250 |
290 |
325 |
Musiklärare, manlig........................... |
170 |
200 |
230 |
250 |
» kvinnlig ........................ |
150 |
175 |
200 |
225 |
Lärarinna i kvinnligt handarbete......... |
90 |
100 |
no |
125 |
Vid folkskoleseminarierna. |
||||
Övningsskollärare, manlig............... | |
530 355 + 175 |
620 410 + 210 |
710 475 + 235 |
800 525 + 275 |
* kvinnlig ............ | |
470 |
550 |
650 |
700 |
295 + 175 |
350 + 200 |
425 + 225 |
475 + 225 |
|
Lärare i teckning vid dubbelseminarium: |
||||
Manlig.......................................... |
530 |
620 |
710 |
800 |
Kvinnlig....................................... |
500 |
580 |
660 |
750 |
Lärare i teckning vid enkelseminarium: |
||||
Manlig.......................................... |
315 |
365 |
415 |
475 |
Kvinnlig....................................... |
280 |
325 |
370 |
425 |
| Lärare i musik, manlig ..................... |
530 |
620 |
710 |
800 |
'' » » » kvinnlig .................. |
500 |
580 |
660 |
750 |
1 Av de i avlöningstillägget ingående beloppen avser det första beloppet lön och det andra
tjänstgö ringspenningar.
Bihanq till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 115 hd fl. (Nr 1U2.) 2
18
Kungl. Maj:ts proposition Nr 142.
Ortsgrupp
Avlöningstillägg1 för år räknat
A och B
Kronor
C
Kronor
Lärare i gymnastik, manlig ...............
» » » kvinnlig...............
Lärare i manlig slöjd........................
! Lärarinna i kvinnlig slöjd..................
». » » » vid manligt
seminariums övningsskola...............
! Lärarinna i hushållsgöromål...............
'' Lärare i trädgårdsskötsel, manlig jj
530
500
485
340
250
340
400
kvinnlig
340
620
580
565
390
290
390
465
300 + 165
390
D
Kronor
\\ 215 + 125 | 250 + 140
710
660
645
440
330
440
530
330 + 200
440
275 -f 165
Vid statens småskoleseminarier i Haparanda,
Mnrjek och Lycksele.
/I
Rektor, manlig .................
» kvinnlig ..............
Amneslärare, manlig ........
» kvinnlig .....
Övningsskollärare, kvinnlig
V
{j -
{i
Skolköksföreståndarinna i Murjek och i!
Lycksele.................................... \
E, F och G
Kronor
800
750
725
■ 500
375
500
600
400 + 200
500
300 + 200
800 j
525 -f- 275 |
700
! 475 + 225
800
i 525 -j- 275 !
700
! 475 + 225 |
700
j 475 + 225 |
450
j 300 + 150
Yid folkskolinspektionen.
Folkskolinspektör......................
)\
700
800
900
\\ 475 + 225! 525 + 275 600 + 300
(iymnastikkonsulenter.
Gymnastikkonsulent..................
/I 700
l! 475 + 225
Vid blindundervisningsanstalterna.
Amneslärare .....
Första lärarinna
Lärarinna .........
Arbetslärare ......
530
355 + 175
500
325 + 175
fl «0
\ 295 + 175
/
485
\l 325 + 160
800
525 + 275
620
410 + 210
580
390 + 190
550
350 + 200
565
380 + 185
900
600 + 300
710
475 + 235
660
440 + 220
650
425 + 225
645
1,000 I
700 + 300 i
1,000
700 + 300
800
525 + 275 i
750
500 + 250 |
700
475 + 225 |
725
445 + 200 | 500 + 225
1 Av de i avlöningstillägget ingående beloppen avser det första beloppet lön och det andra
tjänstgöringspenningar.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 142.
ii)
Orts |
grupp |
|||
A v 1 ö n |
in g s t i 11H gg1 fölår |
r ii k n a t |
||
A och 15 |
C |
1) |
j E, E och ti |
|
l Kronor |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
|
400 |
1 4G5 |
530 |
600 |
|
j Slöjdlärarinna ................................ |
400 |
405 |
530 |
600 |
i Lärarinna i hushållsgöromål.............. |
400 |
465 |
530 |
600 |
i Musiklärare ................................... |
420 |
490 |
5G0 |
625 |
» |
-''150 |
|||
280 |
OQX |
370 |
425 |
|
Vid skeppsgosseskolornn. |
1 |
! |
||
Itektor.......................................... j |
! ~ |
— |
800 |
_ |
j |
_ |
525 + 275 |
— |
|
Vid sjökrigsskolan. |
i j |
|||
Lektor.......................................... / |
— |
— |
j l.ooo |
|
i |
— |
— |
| 700 + 300 |
|
Vid veterinärinrättningen i Skara. : Föreståndare, lektor ..................... | |
— |
800 525 + 275 |
_ |
— |
Vid navigationsskolorna. |
||||
; Föreståndare................................. < |
— |
1,100 |
1,200 |
|
* |
— |
725 + 375 |
800 + 400 |
|
Lärare i Härnösand ..................... l |
— |
— |
— |
1,050 |
— |
— |
— |
700 + 350 |
|
* å övriga orter..................... | |
— |
950 |
1,100 |
|
— |
— |
625 + 325 |
750 + 350 |
1 Av de i avlönings tillägget ingående beloppen avser det första beloppet lön och det andra
tjänstgöringspenningar.
2 Beloppet utgör arvode.
*
Tabell II
rörande
tillfällig löneförbättring
för vissa grupper av befattningshavare
å ordinarie stat
budgetåret 1929/1930.
22 Kungl. Maj:ts proposition Nr 142.
1 |
Avlöningstillägg, för år räknat |
|||
. Andra huvudtiteln. |
Lön Kronor |
Tjänst- görings- penningar Kronor |
Arvode Kronor |
Summa Kronor |
Avlöning: till å äldre stat kvarstående anditör. 1 anditör vid flottans station i Karlskrona ...... |
600 |
300 |
900 |
|
Fångvård sstaten. Övergångsstat. , 1 kokerska ......................................— ''i . • i \ - . \ 7 kokerskor................................................... |
125 875 |
75 525 |
- |
200 1,400 |
Summa Fjärde huvudtiteln. |
— |
_ |
1.000 |
|
Skeppsgosseskolorna. |
: .• : : _ |
•• - • * • |
! i |
|
1 ordinarie ämneslärare ................................. |
400 |
200 |
— |
000 |
7 dito ................................. |
2,800 |
1,400 |
— |
4,200 |
> 1 extra ordinarie ämneslärare ........................ |
— |
— |
450 |
460 |
I 3 dito ........................ |
— |
- |
1,350 |
1,350 |
Summa |
— |
0,000 |
||
Övergångsstat. |
||||
| 1 ordinarie ämneslärare .......... |
400 |
200 |
— |
000 |
1 dito ................................. |
400 |
200 |
— |
600 |
Summa |
— |
— |
— |
1.200 |
Femte huvudtiteln. |
||||
överståthållaren........................................... |
4,000 |
— |
— |
4,000 |
underståthållaren .......................................... |
2,400 |
1,200 |
— |
3,600 |
Summa Landsstaten. Fögderiförvaltningarna. |
— |
7,600 |
||
1 landsfogde................................................ |
1,400 |
600 |
— |
2,000 |
23 landslogdar ....... .................................. |
32,200 |
13,800 |
— |
46,000 |
1 häradsskrivare.......................................... |
550 |
300 |
— |
850 |
118 dito ......................................... |
64,900 |
35,400 |
— |
100,300 |
1 landsfiskal................................................ |
450 |
300 |
— |
750 |
488 landsfiskaler............................................. |
219,600 |
146,400 |
— |
366,000 |
Övergångsstat. |
||||
1 lanträntmästare ....................................... |
500 |
300 |
— |
800 |
1 dito .................................... |
500 |
300 |
— |
800 |
1 landsfiskal .............................................. |
450 |
300 |
— |
750 |
1 dito ................................................j |
450 |
300 |
— |
750 |
1 Summa |
— |
— |
519,000 |
Kungl. Maj:ts proposition Nr 142.
23
• . . ■ |
| A v 1 ö n |
n g s t i 11 ä |
gg, för å |
r räknat |
Lön |
Tjänst- görings- |
Arvode |
Summ a j |
|
Kronor |
penningar Kronor |
Kronor |
, Kronor |
|
Sjätte huvudtiteln. Väg- ocli vattonbygguadsstyrelsen under-lydande distriktstjänstemän. ! 1 distriktschef ..................... |
750 |
! j J ! 750 |
||
| 5 distriktschefer........................ |
3,750 |
— |
_ |
3,750 |
1 distriktsingenjör............................ |
375 |
- |
375 |
|
7 distriktsingenjfirer.............. |
2,625 |
__ |
— |
2,625 |
Suminn |
— |
— |
_ |
7500 |
Åttonde huvudtiteln. Arkivdepån i Visby. 1 föreståndare ...................... |
• — i |
i |
300 | |
300 |
Nionde huvudtiteln. |
1 |
| |
1 |
||
Lantbruksingenjörer. |
1 i |
j |
|||
1 lantbruksingenjör i Stockholms län.. 1 lantbruksingenjör............... ; 22 lantbruksingenjörer ........... 1 extra lantbruksingenjör ......... - 3 extra lantbruksingenjörer ......... |
Summa |
650 600 1 13,200 |
200 200 4,400 - |
750 2,250 |
850 800 17,600 750 2,250 |
_ ■" |
— |
22,250 |
|||
Lantbruksinstituten. |
1 |
||||
Alnarp: 1 professor ........... 8 professorer ............... 1 laborator .............. Ultuna: 1 professor ................. 7 professorer ............. |
700 5,600 600 700 |
300 2,400 300 300 2,100 |
1,000 8,000 900 1,000 |
||
— |
7.000 |
||||
Stimma |
— |
— |
— |
17.900 |
|
Hingstdepåerna. |
|||||
Övergångsstat. |
|||||
Strömsholms hingstdepå: 1 läkare ................. |
— |
- |
175 j |
175 i |
24 Kungl. Maj:ts -proposition Nr 142.
!........................— ■ |
— |
AvlöningstiUägg, för år |
räknat |
||
i |
1 |
Lön Kronor |
Tjänst- | |
| Arvode Kronor |
Summa Kronor |
Lantmäteristaten. |
j |
| |
i |
||
Övergångsstat. |
700 : |
300 |
- |
1,000 |
|
550 |
300 |
850 |
|||
2.750 |
1,500 |
— |
4.250 |
||
Summa |
— |
— |
6,100 |
||
Tionde huvudtiteln. |
|||||
Försäkrlngsinspektionen. |
|||||
Övergångsstat. |
600 |
300 |
- |
000 |
|
Befrämjande i allmänhet aT hemslöjden. |
500 |
| |
500 |
||
| |
i i |
||||
Elfte huvudtiteln. |
1 i |
1 | |
|||
Flottans pensionskassa. |
600 |
300 |
oooi |
||
600 |
300 |
— |
900 |
||
.1 600 |
300 |
_ |
900 |
||
.; 450 |
300 |
1 |
750 |
||
300 |
200 |
1 |
500 |
||
Summ |
EL: — |
_ |
| _ |
3,950 i |
Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1929.