Kungl. Maj:ts proposition nr ISO.

1

Nr 136.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
ändrad lydelse av 11 § i förordningen den 16 maj 1884
angående patent och lag om ändrad lydelse av 3 § i
lagen den 5 juli 1884 om skydd för varumärken; given
Stockholms slott den 25 februari 1929.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill
Kungl. Maj:t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse av 11 § i förordningen
den 16 maj 1884 angående patent och lag om ändrad lydelse av 3 § i lagen
den 5 juli 1884 om skydd för varumärken.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Georg Bissmark.

Bihang till riksdagens protokoll 1929

1 samt

109 häft. (Nr 186.)

1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 11 § i förordningen den 16 maj 1884 (nr 25) angående
patent.

Härigenom förordnas, att 11 § i förordningen den 16 maj 1884 angående patent,
vilken paragraf senast ändrats genom lagarna den 23 april 1920 (nr 162)
och den 11 maj 1928 (nr 99), skall i nedan angiven del erhålla följande ändrade
lydelse:

11 §•

Förutom de avgifter, som omförmälas i 4 och 7 §§, skall för meddelat patent,
som icke är tilläggspatent, till patentmyndigheten för varje patentår från och
med det andra erläggas en årsavgift, utgörande för vart och ett av det andra
och tredje året tio kronor, av det fjärde och femte året trettio kronor, av det
sjätte och sjunde året sextio kronor, av det åttonde och nionde året etthundra
kronor, av det tionde och elfte året etthundrafemtio kronor, av det tolfte och
trettonde året tvåhundra kronor, av det fjortonde och femtonde året tvåhundrafemtio
kronor samt av det sextonde och sjuttonde året trehundra kronor.

Avgiften, som ----en femtedel.

Fullgöres ej — -—- — patentet förfallet.

Patenthavare vare---beskrivningens offentliggörande.

Denna lag skall träda i kraft den 1 juli 1929 och äga tillämpning även i
fråga om icke redan inbetald årsavgift för då bestående eller dessförinnan
sökt men först sedermera meddelat patent, dock vad angår patent, som meddelats
före lagens ikraftträdande, ej i fråga om avgift för patentår, som börjat
dessförinnan; skolande det i övergångsbestämmelserna till lagarna den 23
april 1920 och den 11 maj 1928 med avseende å vissa patent gjorda undantag
fortfarande gälla, såvitt enligt detsamma lägre årsavgift skall utgå än enligt
denna lag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1S6.

3

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 3 § i lagen den 5 juli 1884 (nr 29) om skydd för

varumärken.

Härigenom förordnas, att 3 § i lagen den 5 juli 1884 om skydd för varumärken,
vilken paragraf senast ändrats genom lagen den 25 februari 5921
(nr 50), skall i nedan angiven del erhålla följande ändrade lydelse:

3 §.

Den, som---dessa varuslag.

Med ansökan skola följa:

avbildning av märket på fast papper i tre exemplar om högst tio centimeters
höjd och femton centimeters bredd;

två till märkets tryckning tjänliga stampar (klichéer) av samma storlek
som avbildningarna;

trettio kronor i ansökningsavgift; samt

femtio kronor, utgörande avgift för registreringen och dess kungörande, vilken
avgift återbetalas, därest ansökningen ej leder till registrering.

Är fråga---till registreringsmyndigheten.

Har ansökan---av varumärket.

Denna lag skall träda i kraft den 1 juli 1929 men icke äga tillämpning i
fråga om ansökningsavgift för dessförinnan till registreringsmyndigheten inkommen
ansökan.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 8 februari 1929.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden
Lubeck, Wohlin, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg,
Lindskog, Bissmark, Johansson.

Efter gemensam beredning med chefen för handelsdepartementet anmäler
chefen för justitiedepartementet, statsrådet Bissmark, den redan i statsverkspropositionen
till den nu samlade riksdagen (tionde huvudtiteln sid. 44) berörda
frågan om nedsättning av patent- och varumärkesavgifterna samt yttrar
därvid:

Skrivelse från »I skrivelse den 16 december 1927 har patent- och registreringsverket anfört
patent- och r..n • j
registrerings- följande:

verka. ''Enligt 3 § i lagen den 5 juli 1884 om skydd för varumärken, sådant nämnda
lagrum lyder enligt lag den 25 februari 1921, skall den, som vill lata registrera
varumärke, hos registreringsmyndigheten, som är patent- och registreringsverket,
göra skriftlig ansökning därom och vid ansökningen foga, bland
annat, femtio kronor i ansökningsavgift samt femtio kronor, utgörande avgift
för registreringen och dess kungörande, vilken senare avgift aterbetalas,
därest ansökningen ej leder till registrering.

Enligt varumärkeslagens ursprungliga lydelse motsvarades nämnda avgifter,
tillsammans 100 kronor, av en enda avgift: ''fyrtio kronor, utgörande avgift
för registreringen och dess kungörande’. Hela denna avgift återbetalades,
om ansökningen ej ledde till registrering.

över avgiftshöjningen, som på sin tid föranleddes av behovet av ökade statsinkomster
för bestridande av kostnaderna för registreringsmyndigheten, har
stundom försports klagomål från allmänhetens sida, särskilt över ansökningsavgiften,
som ju ej återbekommes, i fall registrering ej ernås. .

Som patent- och registreringsverket finner klagomålen i viss mån befogade,
och då, enligt vad ämbetsverket har sig bekant, en revision av varumärkeslagstiftningen
torde vara nära förestående, har ämbetsverket ansett sig böra
för Eders Kungl. Maj:t giva till känna, att enligt ämbetsverkets uppfattning
ansökningsavgiften, med hänsyn till ändrade förhallanden, lämpligen borde,
såvitt angår andra märken än föreningsmärken, för vilka särskilda bestämmelser
torde erfordras, nedsättas från femtio till trettio kronor..

En sådan avgiftssänkning kan beräknas medföra en minskning av ämbetsverkets
inkomster med ett belopp mellan 30,000 och 40,000 kronor för ar.

Skrivelse från Vidare har Sveriges industriförbund i skrivelse den 20 oktober 1928 andragit:

dustrifårbund. ''Vid 1920 års riksdag beslöts, med hänsyn särskilt till penningvärdets fall,
eu avsevärd förhöjning av patentavgifterna, vilka i stort sett oförändrade va -

Kungl. Maj:ts proposition nr ISO.

5

rit gällande sedan 1884. Patentavgifternas storlek före och efter 1920 öts
riksdagsbeslut framgår av nedanstående tabell:

Före 1920

Efter 1920

års riks-

års riks-

dagsbeslut

dagsbeslut

Stämpel

........ 10

10

Ansökningsavgift

........ 20

50

Utfärdningsavgift .

........ — 30 kr.

50

Avgift för andra patentåret.......

........ 25

40

»

tredje

» .......

........ 25

40

»

‘>

fjärde

» .......

........ 25

60

»

»

femte

» .......

........ 25

60

»

»

sjätte

» .......

........ 50

100

»

»

sjunde

» .......

........ 50

100

»

»

åttonde

)> .......

........ 50

150

>>

»

nionde

» .......

........ 50

150

»

»

tionde

» .......

........ 50

200

»

f>

elfte

» .....

........ 75

200

»

»

tolfte

» .......

........ 75

250

»

»

trettonde

» .......

........ 75

250

))

»

fjortonde

» .......

........ 75

300

»

»

femtonde

» ........

...........75 726 kr.

300 2,!

110 kr.

2,200 kr.

Summa avgifter

755 kr.

2,310 kr.

Under år 1921 vidtogos förhöjningar även i fråga om registreringsavgifterna
för aktiebolag och varumärken.

I och med ingången av år 1928 genomfördes en nyreglering av de grunder,
enligt vilka avgifterna för aktiebolagsregistrering skola utgå. De inflytande
årliga avgifterna å denna verksamhet beräknas hädanefter endast komma att
ungefärligen täcka kostnaderna för den avdelning inom patentverket, som omhänderhar
aktiebolagsregistreringen. I fråga om övriga här ifrågakommande
avgifter ha några nedsättningar däremot ej vidtagits.

jSedan avgiftsförhöjningarna genomfördes, hava avsevärda överskott uppstått
å ämbetsverkets verksamhet. Under de sista fem budgetåren hava överskotten
utgjort

1923— 24 .........c:a 250,000 kronor 1926—27 .........c:a 425,000 kronor

1924— 25 ......... » 305,000 » 1927—28 » 550,000 »>

1925— 26 ......... » 315,000 »

Trots att nedsättningen av avgifterna för aktiebolagsregistreringen under senare
hälften av budgetåret 1927—1928 medfört viss minskning i verkets inkomster,
har överskottet å hela verksamheten för nämnda år, såsom framgår
av ovanstående tablå, likväl uppgått till 550,000 kr., ett betydande belopp
särskilt med hänsyn till, att verkets totala inkomst för året utgjort c:a
1,600,000 kronor.

De uppkomna överskotten hava använts för återbetalning av den skuld till
statsverket om 1,175,000 kr., som ämbetsverket ådragit sig genom uppförande
och inredning av sin nybyggnad, samt, sedan ifrågavarande skuldbelopp slutbetalts,
reserverats inom verket för mötandet av eventuella brister i budgeten
under möjligen inträffande depressionstider. De inom verket reserverade medlen
uppgingo vid slutet av budgetåret 1927—1928 till 824,000 kr., och när
härtill lagts överskottet å det löpande budgetårets verksamhet, torde utan fråga,
såsom i riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1928—1929
anföres, ''behållningen å verkets reservationsanslag väl kunna ersätta den

6 Kungl. Maj:ts proposition nr ISO.

minskning i inkomster, som kan bliva en följd av kommande depressionstider’.
_

1 Eders Kungl. Maj:ts proposition till 1884 års riksdag med förslag till nu
gällande patentförordning har uttalats, att till grund för patentavgifternas uttagande
borde läggas den principen, att ’å ena sidan patentmyndigheten skulle
beredas fullt tillräckliga inkomster samt å andra sidan gagnlösa patent omintetgöras’.
De patentavgifter, som för närvarande gälla, kunna icke sägas stå
i överensstämmelse med denna princip, då avgifterna icke äro så avpassade,
att de svara mot de utgifter, som föranledas av patentärendenas behandling.
Ostridigt torde i stället vara, att uppfinnareverksamheten och den på patenterade
uppfinningar baserade industrien under de senaste åren varit betungade
med en ganska dryg ''patentskatt’, som fonderats hos ämbetsverket.

Såvitt man nu kan döma torde under normala år överskott även för framtiden
vara att förvänta av ungefär samma storleksordning som för budgetåret
1927—1928. Visserligen kommer den förut omnämnda sänkningen av registreringsavgifterna
för aktiebolag att under innevarande och följande budgetår
verka inkomstminskande i hela sin omfattning, men ifrågavarande inkomstreducering
torde uppvägas dels av den ökning i inkomsterna, som inträffar
till följd av vid årets riksdag beslutad utsträckning av patenttiden till sjutton
år, varvid en avgift av 400 kronor fastställts för både sextonde och sjuttonde
patentåret, samt dels därav, att den år 1920 vidtagna förhöjningen i patentavgifterna,
som icke gavs retroaktiv kraft, medför högre inkomster i den
mån de efter 1920 införda patentavgifterna få göra sig helt gällande. _

De nu utgående patentavgifterna kännas mångenstädes inom industrien mycket
betungande. För företag, som nödgas genom uttagande av ett flertal patent
skydda sina olika tillverkningar, stiga patentavgifterna till betydande belopp.
Och allteftersom nya patent tillkomma, för vilka de förhöjda avgifterna
måste erläggas, blir utgiftsbördan för vidmakthållandet av erforderliga patent
allt större. Av statsverkspropositionen till 1928 års riksdag framgår
också, att dåvarande statsrådet och chefen för handelsdepartementet icke stod
främmande för nödvändigheten av en sänkning såväl av patent- som varumärkesavgifterna.
Sedan statsrådet motiverat anslaget till patent- och registreringsverket
samt erinrat om de av Kungl. Maj:t den 16 december 1927 beslutade
nedsättningarna i registreringsavgifterna för aktiebolag, anförde han, att
frågan om sänkning av patent- och varumärkesavgifterna framdeles, i den mån
verkets ekonomiska ställning det medgåve, torde böra upptagas till prövning.

Av vad förut anförts, torde ostridigt framgå, att en nedsättning av patentavgifterna
är sjmnerligen välmotiverad, och enligt industriförbundets bestämda
uppfattning bör en dylik också snarast komma till stånd. Nedsättning^
torde böra omfatta såväl engångs- som årsavgifterna samt göras så kraftig,
som patent- och registreringsverkets förbättrade ekonomiska förhållanden nu
medgiva.

Nu gällande varumärkesavgifter utgå med ett belopp av femtio kronor i ansökningsavgift
samt femtio kronor utgörande avgift för registreringen och
dess kungörande, vilken senare avgift återbetalas, därest ansökningen ej leder
till registrering. Före den år 1921 vidtagna avgiftsförhöjningen uttogs en
enda avgift om fyrtio kronor, som återbetalades, om ansökningen ej ledde till
registrering.

Även de nu utgående varumärkesavgifterna synas förbundet, med hänsyn till
patent- och registreringsverkets nuvarande ekonomiska ställning, onödigt betungande.
En nedsättning av dessa avgifter har också, såsom framgår av
ovan åberopade uttalande i statsverkspropositionen till 1928 års riksdag, ställts
i utsikt. Patent- och registreringsverket har även i underdånig skrivelse den
16 december 1927 ansett sig böra giva tillkänna, ’att enligt ämbetsverkets upp -

Kungl. Maj:ts proposition nr 130.

7

fattning ansökningsavgiften, med hänsyn till ändrade förhållanden, lämpligen
borde, såvitt angår andra märken än föreningsmärken, för vilka särskilda bestämmelser
torde erfordras, nedsättas från femtio till trettio kronor’.

Av ämbetsverkets skrivelse framgår, att ifrågavarande nedsättning ansetts
böra komma till stånd först i samband med den revision av hela varumärkeslagstiftningen,
som lärer vara förestående. Enligt industriförbundets uppfattning
torde emellertid, för den händelse förslaget till ny varumärkeslagstiftning
icke skulle kunna föreläggas 1929 års riksdag, åtgärder böra vidtagas
för att få ifrågavarande avgiftsnedsättning genomförd utan avvaktan på varumärkeslagstiftningens
omarbetning i övrigt.

Under åberopande av vad här ovan anförts får Sveriges industriförbund i
underdånighet anhålla

att förslag måtte föreläggas 1929 års riksdag om ändring av §§ 4 mom. 3
samt 7 och 11 i kungl. förordningen den 16 maj 1884 angående patent och
§ 3 i lagen den 5 juli 1884 om skydd för varumärken innebärande så stor sänkning
av patent- och varumärkesavgifterna, som patent- och registreringsverkets
förbättrade ekonomiska ställning kan prövas skäligen medgiva.’

I infordrat utlåtande av den 30 november 1928 över industriförbundets framställning
har patent- och registreringsverket anfört:

’Det remitterade förslaget avser ändring i vissa delar av såväl patentförordningen
som varumärkeslagen. Dessa författningar äro för närvarande föremål
för revision, vadan den invändningen mot förslaget ligger nära till hands,
att ändringarna lämpligen borde anstå, tills författningarna efter verkställd
genomgående omarbetning skola nyutfärdas. Särskilt skulle, i fråga om patentförordningen,
denna invändning kunna anses värd beaktande med hänsyn
till vissa meningar, som framkommit i samband med förslag till ny patentlag
och som innebära krav på utsträckt arbete med granskningen av patentansökningama,
vilket åter för myndigheten måste medföra större medelsförbrukning.
Ämbetsverket anser emellertid, att författningarna böra kunna utan
större olägenheter ändras i nu förevarande avseende oberoende av den allmänna
revisionen. Ett visst stöd för denna uppfattning hämtar ämbetsverket i det
förhållandet, att på sin tid fristående ändringar av författningarna gjordes i
syfte att höja de avgifter, vilkas sänkande nu är i fråga.

Utlåtande av
patent- och
registreringsverket.

En budgetår grundsats, som man vid bedömande av förevarande spörsmål
torde hava att utgå ifrån, är, att samtliga patent- och registreringsverkets utgifter
skola täckas av dess inkomster. Ämbetsverkets medelsbehov måste därför
vara normerande för patent- och varumärkes- m. fl. avgifters storlek.

Ämbetsverkets ekonomi, som under krisåren blev i hög grad rubbad, har numera
stadgats och är för närvarande mycket god. Vid utgången av sistförflutna
budgetår, 1927—1928, förefanns sålunda å anslaget till ämbetsverkets
verksamhet en reservation, överstigande 800,000 kronor, och enbart samma års
verksamhet tillförde ämbetsverket ett överskott av omkring 550,000 kronor.
Intet tyder på, att överskottet under nu löpande budgetår skulle bliva mindre.
Vid utgången av sistnämnda år, d. v. s. vid den tidpunkt, då de begärda avgiftsnedsättningarna
tidigast må kunna sättas i verket, torde därför en reservation
av omkring 1,400,000 kronor kunna beräknas. Ett bibehållande av
denna reservation torde vara behövligt bland annat för mötande av eventuell
konjunkturförändring — ej endast sådan med vikande tendens utan även högkonjunktur,
ty medan den förra verkar minskande omedelbart på ämbetsverkets
inkomster men först efter viss tid på dess behov av arbetskrafter och därmed
sammanhängande utgifter, medför den senare omedelbart behov av arbets -

8

Kungl. May.ts proposition nr 186.

kraftsförstärkning men först längre fram den egentliga inkomstökningen —
ävensom ökat lokalbehov, som redan nu kan skönjas. Vid bedömandet av
ämbetsverkets förmåga att uthärda avgiftsnedsättningarna torde därför i huvudsak
avseende behöva fästas endast vid, å ena sidan, ämbetsverkets löpande
inkomster och, å andra sidan, dess löpande medelsbehov, vadan i stort
sett skillnaden däremellan skulle kunna disponeras för avgiftsnedsättningar.
Härvid torde emellertid vara riktigt att i fråga om medelsbehovet beräkna en
rätt avsevärd marginal.

Ovannämnda sist förflutna räkenskapsår, 1927—1928, torde kunna betraktas
såsom i stort skäligen normalt efter nuvarande förhållanden. Ämbetsverket
har därför låtit verkställa en visserligen summarisk men i erforderlig grad
specificerad uppdelning och sammanställning av sina inkomster och utgifter
under sagda år. Resultatet härav föreligger i bifogade tabell.1

Enligt vad tabellen utvisar hfer av ämbetsverkets överskott ifrågavarande år
ungefär 107,000 kronor beräknats hänföra sig till administrativa och varumärkesavdelningen.
Den nedsättning av varumärkesavgifterna, som ämbetsverket
i underdånig skrivelse den 16 december 1927 ifrågasatt, torde kunna
beräknas minska ämbetsverkets inkomster med närmare 40,000 kronor. Efter
genomförandet av en dylik nedsättning skulle alltså varumärkes- och administrativa
avdelningens överskott belöpa sig till mellan 60,000 och 70,000
kronor, vilket innebär en marginal, som å ena sidan — då kostnaderna för
den administrativa delen av avdelningen rättvisligen böra beräknas drabba
även de övriga avdelningarna — visserligen må anses tillräcklig men å andra
sidan ej är så stor, att den medger ytterligare beskäming. Med avseende
härå finner ämbetsverket sig allt fortfarande böra i fråga om sänkningen av
varumärkesavgifterna intaga den ståndpunkt, som kommit till synes i ämbetsverkets
ovannämnda skrivelse den 16 december 1927, nämligen nedsättning
av ansökningsavgiften, såvitt angår andra märken än föreningsmärken, från
femtio till trettio kronor.

Beträffande det till bolagsavdelningen hänförliga i tabellen upptagna överskottet,
omkring 184,000 kronor, är detta för kommande år i någon mån
missvisande till följd därav, att den genom kungl. kungörelsen den 16 december
1927, nr 464, vidtagna och med innevarande kalenderårs ingång i kraft
trädda nedsättningen av bolagsregistreringsavgifterna, vilken beräknats minska
ämbetsverkets årsinkomst med omkring 100,000 kronor, således verkat å ämbetsverkets
ekonomi endast halva budgetåret 1927—1928. Sistnämnda överskott
bör därför, vid bedömandet av ämbetsverkets framtida ekonomi, ej uppskattas
till mer än omkring 130.000 kronor, vilket belopp innebär en marginal,
som ej torde få anses så stor, att den tillåter beskäming till förmån
för de avgifter, varom nu är fråga, helst, såsom nyss antytts, kostnaderna
för den administrativa avdelningen böra i någon mån drabba även bolagsavdelningen.

För patentavdelningamas vidkommande upptager tabellen ett överskott av
omkring 263,000 kronor, vilket likväl, då, såsom i tabellen anmärkts, avdelningarna
kommit att det år tabellen avser belastas med fem kvartalsräkningar,
vardera å c:a 20,000 kronor, för tryckning av patentbeskrivningar,
rätteligen bör läsas såsom omkring 283,000 kronor. Detta belopp kan emellertid
ej godtagas såsom antaglig överskottssiffra för kommande år. Å ena
sidan lärer man väl ej kunna undgå att få räkna med ökade utgifter för
avdelningarnas arbetskrafter, men å andra sidan torde man hava att emotse en
än väsentligare ökning av de inkomster, som äro hänförliga till avdelningarna.

1 Se 9id. 13.

Kungl. Maj:ts proposition nr ISO.

9

Den år 1920 beslutade höjningen av årsavgifterna för patent har, sedan den
hunnit börja verka, oavbrutet ökat ämbetsverkets inkomster under denna titel
sålunda:

Räken-

skaps-

period

Influtna
årsavgifter
för patent
Kr.

Räken-

skaps-

period

Influtna
årsavgifter
för patent
Kr.

1918.....

..... 303,075

1923—24 .......

.......419,931

1919.....

..... 366,195

1924—25 ......

....... 476,139

1920 .....

..... 384,230

1925—26 .......

....... 502,793

1921.....

..... 380,227

1926—27 .......

....... 577,299

1922 .....

..... 362,744

1927—28 .......

....... 671,728

jan.—juni 1923 .....

.....211,483

Denna ökning av inkomsterna av patentårsavgifterna kommer givetvis att
överhuvud taget ej kunna fortgå längre tid efter avgiftshöjningens införande
än som motsvarar patenttiden, för närvarande 17 år, och kommer med största
sannolikhet att snart avtaga och detta allt hastigare, ju mera den från avgiftshöjningen
förflutna tiden överstiger patentens medellivslängd, för närvarande
ungefär 7 år. Ännu tyckes inkomstökningen emellertid ej visa tendens
att avtaga, såsom framgår av följande sammanställning:

Influtna

Influtna

Tid

patent-

Tid

patent-

årsavgifter

årsavgifter

Kr.

Kr.

juli—okt. 1923......

juli—okt. 1926......

.....161,577

» 1924......

.....139,018

» 1927......

..... 194,978

» 1925......

.....146,115

* 1928......

..... 237,815

Man torde därför för löpande och följande räkenskapsår kunna räkna med
en på 1920 års höjning av årsavgifterna för patent beroende inkomstökning
av, i jämförelse med inkomsterna året 1927—1928, omkring 100,000 kronor.

Vidare har man för framtiden att räkna med den förhöjning av inkomsterna,
som följer av den innevarande år beslutade utsträckningen av patenttiden
från 15 till 17 år. Under det första halvåret, den utsträckta tiden
gällde, erlades sextonde årsavgiften för c:a 50 patent. På mer än 100 årsavgifter,
vardera å 400 kronor, för sextonde och i sinom tid lika många för
sjuttonde patentåren torde man ej kunna räkna. Ämbetsverkets framtida
inkomstökning av nu ifrågavarande anledning synes därför böra beräknas till
högst 80,000 kronor.

Äv det sagda torde framgå, att det beräkneliga, till patentavdelningarna
hänförliga överskottet medgiver eu avsevärd beskäming. Emellertid synes
försiktigheten bjuda, att denna begränsas och i alla händelser icke tillåtes överskrida
ett belopp av 300,000 kronor.

Ifrågavarande minskning av ämbetsverkets inkomster synes böra disponeras
uteslutande för nedsättning av patentavgiftema.

Patentavgifterna äro av fyra slag: ansökningsavgiften, utfärdningsavgiften,
stämpelavgiften och årsavgifterna.

Avgiften för stämpel å patentbrev — uppbörden därav förmedlas ju endast
av patentverket — tillhör en kategori statliga avgälder, vilken väl bör
bedömas ur andra och mera allmänna synpunkter än som nu komma i fråga.
Denna avgift anser ämbetsverket därför böra helt lämnas å sido vid behandlingen
av förevarande spörsmål.

10

Kungl. May.ts proposition nr 136.

Utfärdningsavgiften är avsedd att täcka ämbetsverkets av patentärendena
föranledda tryckningskostnader. I tabellen upptagas inkomsterna av utfärdningsavgiften
till omkring 116,000 kronor och patentavdelningarnas utgifter
för tryckning till omkring 112,000 kronor (= utgiftsbeloppet i kolumnen
''Böcker, tryckning m. m.’ 152,264 kr. minskat med dels 20,071 kr. för
biblioteket och dels c:a 20,000 kr. för en av de fem under det år tabellen
avser betalda kvartalsräkningarna för tryckning av patentbeskrivningar). Anledning
att ändra utfärdningsavgiftens storlek torde därför ej föreligga, ej
ens om hänsyn tages till den på patentavdelningarna belöpande delen av
inkomsten av försålda publikationer, vilken väl bör avräknas å tryckningskostnaden
för att erhålla i förevarande avseende exakta jämförelsetal.

Det synes således endast vara ansökningsavgiften och årsavgifterna, som
böra komma i fråga vid en sänkning av patentavgifterna.

Vid bestämmandet av det närmare sättet för sänkningens genomförande bör
hänsyn tagas till såväl statens som den patentsökande allmänhetens intressen.
Det statliga intresset torde emellertid härvid inskränka sig till att ansökningsavgiften
bibehålies så stor, att den verkar hindrande på sökandet av icke livskraftiga
patent, vilka, vad ämbetsverket beträffar, förorsaka kostnader, som
ingalunda motsvaras av ansökningsavgiften, utan att sedermera i form av årsavgifter
tillföra verket vad som utöver ansökningsavgiften erfordras för täckandet
av dessa kostnader.

Vad den patentsökande allmänhetens intresse beträffar, torde detta väl på
det hela taget få betraktas såsom identiskt med uppfinnarnas. En patentsökande
uppfinnare, som i regel haft större eller mindre utgifter för sin uppfinnings
utarbetande, har självfallet ett mycket stort och berättigat intresse
att under tiden för uppfinningens nyttiggörande, då den ännu förorsakar endast
kostnader, så litet som möjligt betungas med utgifter för patentet å uppfinningen.
Sedan exploateringen genomförts, torde däremot i allmänhet patentavgifternas
storlek spela en relativt underordnad roll. Den patentsökande
allmänhetens intresse pekar därför bestämt på, att nedsättningen av patentavgifterna
tillgodokommer de tidigare av dessa avgifter.

I industriförbundets remitterade framställning framhålles med skärpa, att
industrien (givetvis den svenska) skulle kännbart betungas av de nuvarande
patentavgifterna (givetvis de svenska), och detta omdöme måste, i den mån
industrien själv ej är att betrakta såsom uppfinnare, gälla de senare årsavgifterna
för patent. Ämbetsverket kan emellertid icke dela denna uppfattning.
När industrien förvärvar en uppfinning, är detta i regeln liktydigt
med, att den i öppna marknaden tillhandlar sig ett tillverkningsmonopol, och
priset för detta påverkas givetvis av storleken av de utgifter, som äro nödvändiga
för monopolets upprätthållande: priset blir högre, ju mindre årsavgifterna
äro och tvärtom.

I detta sammanhang vill ämbetsverket även framhålla, att bland den svenska
industriens patentkostnader, som givetvis kunna vara mycket avsevärda, årsavgifterna
för de svenska patenten ej gärna kunna spela någon avgörande roll.
Årsavgifterna för ett under hela patenttiden levande svenskt patent, vilka
så gott som undantagslöst erläggas successivt, utgå numera i medeltal med
omkring 190 kronor (före patenttidens utsträckning till 17 år omkring .160
kr.), medan för erhållandet av ett s. k. världspatent lärer erfordras ett kapitalutlägg
av mellan 10,000 och 12,000 kronor (enligt uppgift för arvoden till
patentombud och med ansökningarna förknippade avgifter).

Med iakttagande av ovan angivna synpunkter kan nedsättningen av patentavgifterna
givetvis anordnas på olika sätt. Den med beaktande av såväl ämbetsverkets
som allmänhetens intressen lämpligaste anordningen synes emel -

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

11

lertid vara, att ansökningsavgiften nedsättes från 50 till 40 kronor, att envar
av andra, tredje och fjärde årsavgifterna, nu resp. 40, 40 och 60 kronor,
nedsättes till 10 kronor samt att femte årsavgiften, nu 60 kronor, nedsättes
till 50 kronor. Patentavgiftsskalan skulle härigenom komma att te sig på
följande sätt:

Ansökningsavgiften........ 40 kronor Årsavgiften för 9:e året......150 kronor

Utfärdningsavgiften........ 50 » » » 10:e »...... 200 »

Stämpelavgiften......... 10 » » » ll:e »...... 200 »

Årsavgiften för 2:a året...... 10 » -> » 12:e o...... 250 »

» »> 3:e » 10 » » » 13:e »...... 250 »

» * 4:e » 10 » » » 14:e »...... 300 »

» » 5:e i) 50 » » » 15:e »...... 300 »

» » 6:e » 100 » » » 16:e " ...... 400 »

» »7:0 » ......100 i) » » 17:e »...... 400 »

» » 8:e » 150 »

Medelbehandlingstiden för en till patent ledande patentansökning ligger mellan
272 och 3 år. När ett patent beviljas, har därför sökanden i regel att
ungefär samtidigt betala utfärdnings- och stämpelavgifterna samt andra, tredje
och fjärde årsavgifterna, vilket mången gång måste bliva ganska betungande.
Det kunde därför synas önskligt att helt borttaga de första årsavgifterna.
Emellertid förekommer, att en hel del patent omedelbart efter beviljandet
övergivas av sina innehavare och följaktligen på grund av utebliven avgiftsbetalning
förfalla. Skulle de första patentåren vara helt avgiftsfria, komme
dessa patent, som ofta krävt en relativt kort behandlingstid, att, till förfång
för den praktiskt-tekniskt verksamma allmänheten, åtnjuta ett längre eller kortare
fullständigt onödigt skydd. Det synes därför lämpligt att bibehålla en
mindre avgift för de första åren, vilken, utan att i allmänhet verka betungande,
snart framtvingar friblivandet av ett övergivet patent.

Den nedsättning av patentavgifterna, 10 kronor av ansökningsavgiften och
tillsammans 120 kronor av årsavgifterna, som ämbetsverket sålunda ifrågasatt,
torde, försiktigt beräknat, för verket medföra en inkomstminskning, som
närmar sig men ej överstiger 300,000 kronor.

Härvid har ämbetsverket räknat med omkring 5,000 patentansökningar för
år och i medeltal 2,000 levande patent inom vardera av de ifrågavarande årsklasserna
(10 X 5,000 + 120 X 2,000 = 290,000). Stöd för beräkningen har
ämbetsverket ansett sig finna i följande ur verkets statistik hämtade år 1927
avseende siffror, som synas kunna antagas såsom tämligen normala.

Antal inkomna patentansökningar.......... 4,822 st.

Antal beviljade patent .................. 2,163 »

Av de under året förfallna patenten hava

9 stycken levat........... 1 år 352 stycken levat.......4 år

90 » » ........... 2 » resten » .......5 » eller mera

232 » » ........... 3 »

Med åberopande av vad ovan anförts tillstyrker patent- och registreringsverket,
att patentförordningens 4 § 3 mom. och 11 § samt varumärkeslagens
3 § erhålla följande ändrade lydelse att träda i kraft den 1 juli 1929 men
dock ej äga tillämpning beträffande patent, meddelat på grund av ansökning,
som inkommit till patentmyndigheten före den 1 juli 1920, beträffande ansökning,
som inkommit till ämbetsverket före den 1 juli 1929, eller beträffande
årsavgift, som avser patentår, vilket börjat före samma dag.

12

Kungl. May.ts proposition nr 136.

Patent förordningen.

4 § 3 mom.

Därjämte åligge sökanden att bifoga en avgift (ansökningsavgift) av fyrtio
kronor.

11 §•

Förutom-----utgörande för vart och ett av det andra, tredje

och fjärde året tio kronor, för det femte året femtio kronor samt för vart och
ett av det sjätte och sjunde året etthundra kronor, av det åttonde och nionde
året etthundrafemtio kronor, av det tionde och elfte året tvåhundra kronor,
av det tolfte och trettonde året tvåhundrafemtio kronor, av det fjortonde och
femtonde året trehundra kronor och av det sextonde och sjuttonde året fyrahundra
kronor.

Avgiften, som ■—- — ----offentliggörande.

Varumärkeslagen.

3 §.

Den, som — -----avbildningama ;

i ansökningsavgift 50 kronor, om fråga är om föreningsmärke, eljest 30 kronor;
samt

50 kronor, utgörande avgift för registreringen —--— •—• varumärket.’

I avgiven reservation har en ledamot, t. f. byråchefen Melcher von Post,
yttrat:

''Enligt min mening är det principiellt oriktigt att nedsätta ansökningsavgiften,
enär den redan nu långt understiger ämbetsverkets kostnader för ansökningarnas
granskning och enär en sänkning av nämnda avgift ej synes
vara förenlig med den i underdåniga skrivelsen uttalade principen, att ansök -ningsavgiften bibehålies så stor, att den verkar hindrande på sökandet av
icke livskraftiga patent.’

Till förklaring av vad i utlåtandet nämnts angående svårigheten mången
gång för en uppfinnare att, då behandlingen av hans patentansökan dragit
långt ut på tiden, ungefär samtidigt erlägga ett större belopp i avgifter, när
patent meddelas, må erinras, dels att enligt 11 § i förordningen angående
patent årsavgift för meddelat patent skall för varje patentår, för vilket sådan
utgår, erläggas före det årets början, vid påföljd att avgiften för samma
år eljest höjes med en femtedel, och att, därest inbetalning av den förhöjda avgiften
ej sedermera fullgöres inom tre månader efter patentårets början, det
erhållna patentet förfaller, dels att patenttiden räknas från den dag, då ansökningen
inkom, dels och att, enär enligt nämnda paragraf skyldighet att erlägga
årsavgift anses ej i något fall inträda förrän patent meddelats, patentoch
registreringsverket i cirkulär förklarat, att då mer än ett år förflutit från
det en patentansökning inkom till dess patent meddelas, samtliga förfallna årsavgifter
må erläggas före ingången av det efter patentets beviljande närmast
följande patentår eller — med stadgad förhöjning — inom tre månader därefter.

Vidare skall redan här omnämnas, att, på sätt längre fram kommer att närmare
angivas, patent- och registreringsverket numera delvis modifierat sin i
utlåtandet intagna ståndpunkt i fråga om patentavgifternas sänkande.

Summarisk sammanställning: av patent- och registreringsverkets inkomster och utgifter 1927—1928.

Inkomsterna.

Patent-

ansök-

niDgs-

avgifter

Patent-

års-

avgifter

Varu-

märkes-

registr.

avgifter

Varu-

märkes-

förnyelse-

avgifter

Mönster-o. mo-dellreg.
avgifter

Bolags-

registr.

avgifter

Försål-da pub
lika-tioner

Expe-

ditions-

lösen

Patent-

utfärd-

nings-

avgifter

Repro-

duk-

tions-

verk-

sam-

heten

Stämpel-

avgifter

Diverse (ers.
för kostn. m.
anl. av läns-styr:s bef. m
reg.; ers. fr.
civila pen-sionsf.; hyra
m. m.)

Samma

In toto........

364,800

671,728

190,400

44,400

1,730

366,842

15,235

25,099

116,400

7,208

23,280

16,454

1,743,596

Patentavdelningarna . . .

264,800

671,728

—

—

—

—

13,255

5,200

116,400

7,000

23,280

3,000

1,104,663

Bolagsavdelningen ....

—

—

—

—

—

366,842

1,000

17,399

—

—

-—

11,954

397,195|

Adm. och varnmärkesavd.

—

—

190.400

44,400

1.730

—

1,000

2,500

—

208

—

1,500

241,73«i

Summa

204,800

671,728

190,400

44,400

1,730

360,842

15,255

25,099 116,400

7,208

23,2S0

16,454

1,743,596

Utgifterna.

Avlönin-gar till
ordinarie
tjänste
män

Vik. ers.;
avlön. t.
icke ord.
tjänste-män m. m.

Renskr.
m. m.
(Expen-ser)

Böcker;
tryckn.
m. m.

Repro-

duk-

tions-

verksam-

heten

Åter-

ställda

avgifter

Int. nät.
byrån
i Bern

Pensio-

ner

Dyrtids-

tillägg

Stämp-

lar

Summa

utgifter

Överskott

-

Summa

In toto........

491,601

204,000

85,076

1205,994

4,431

21,548

2,270

31,460

121,067

22,570

1,190,017

553,579

1,743,596

Patentavdelningarna . . .

2 351,601

3163,000

444,076

''152,264

4,300

2,730

2,000

12,446

6 87,067

22,570

842,054

262,609

1,104,663

Bolagsavdelningen ....

2 92,000

3 25,000

4 21,000

42,113

—

4,768

—

7,407

5 21,000

—

213,288

183,907

397,195

Adm. och varnmärkesavd.

2 48,000

316,000

4 20,000

11,617

131

14,050

270

11,607

513,000

—

134,675

107,063

241,738

Summa

491,601

204,000

85,076

■205,994

4,431

21,548

2,270

31,460

121,067

22,570

1,190,017

553,579

1,743,596

1 Häri ingå dels kostnaderna för biblioteket med 20,071 kr., dels ock utgifterna för betalning av 5 kvartalsräkningar, vardera å cirka 20,000
kronor, för tryckning av patent beskrivningar.

2 Kostnaderna för de ordinarie befattningshavarna hava beräknats falla med drygt 70 % å patentavdelningarna, knappt 20 % å bolagsavdelningen
och knappt 10 % å adm. och varnmärkesavdelningen.

3 Kostnaderna för de icke ordinarie befattningshavarna hava beräknats falla med cirka 80 % å patentavdelningarna, 12 % å bolagsavdelningen och
8 % å adm. och varnmärkesavdelningen.

4 Kostnaderna för renskrivning m. m. hava beräknats falla med drygt 50 % å patentavdelningarna, cirka 25 % å bolagsavdelningen och knappt 25 %
å adm. och varnmärkesavdelningen.

6 Utgifterna för dyrtidstillägg hava för de olika avdelningarna beräknats proportionellt mot utgifterna för avlöningar och pension med någon minskning
för patentavdelningarna på grund av det större antalet dit hänförliga högre tjänstemän.

Den i utlåtandet åberopade tabellen är av följande innehåll:

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

Skrivelse från
svenska uppfinnareföreningen.

Innan patent- och registreringsverket ännu inkommit med sitt utlåtande,
hade svenska uppfinnareföreningen genom sin styrelse till Kungl. Maj:t ingivit
en den 26 november 1928 dagtecknad skrivelse, vilken — med uteslutande
av vissa tabeller och beräkningar, avsedda att ådagalägga otillräckligheten
av patent- och registreringsverkets personal för patentansökningars granskning
samt dessa ärendens härav föranledda långsamma behandling hos ämbetsverket
med påföljd att oavgjorda ärenden hopades i allt större antal — innehåller
följande:

’Den förhöjning av patentavgifternas storlek, som beslöts vid 1920 års riksdag,
innebar, dels att av engångsavgifterna ansökningsavgiften förhöjdes från
20 till 50 kronor, varjämte tillkom en utfärdningsavgift av 50 kronor, och dels
att årsavgifterna förhöjdes sålunda:

Avgifterna för 2:a och 3:e patentåret ökades från 25 till 40 kr. pr år

»

4:e

» 5:e

»

»

»

25

»

60

»

»

»

»

»

6:e

» 7:e

»

»

»

50

»

100

»

»

»

»

»

8:e

» 9:e

»

»

»

50

»

150

»

»

»

»

»

10:e

»

»

)>

50

»

200

»

»

»

»

»

ll:e

»

»

»

75

»

200

»

»

»

»

»

l''2:e

» 13:e

»

»

»

75

»

250

»

»

»

»

»

14:e

» 15:e

»

»

»

75

»

300

»

»

»

Genom denna förhöjning av patentavgifterna jämte vidtagna förhöjningar
av registreringsavgifterna för aktiebolag och varumärken hava överskott uppstått
av patentverkets verksamhet, vilka överskott, sedan ämbetsverkets skuld
till statsverket om 1,175,000 kronor återbetalts, reserveras. Sålunda uppgingo
de reserverade medlen vid slutet av budgetåret 1927—1928 till c:a 800,000
kronor, och denna reservfond synes med nu gällande patentavgifter årligen vara
i tilltagande. Styrelsen anser därför, att den av uppfinnarna efterlängtade
tidpunkten, då det är möjligt att nedsätta patentavgifterna, vilkas nuvarande
belopp, särskilt för de första patentåren, äro mycket betungande, nu borde vara
förestående.

Styrelsen vill emellertid i detta sammanhang även framhålla det beroendeförhållande,
som föreligger mellan de båda för den patentsökande allmänheten
så betydelsefulla önskemålen om lägre patentavgifter och en förkortad behandlingstid
av patentansökningar i patentverket. Värdet av nyhetsgranskningen
är i hög grad beroende på inom vilken tid resultatet av granskningen
meddelas sökanden, och det är av största vikt, att detta resultat meddelas, innan
någon avsevärd del av prioritetsåret gått till ända. Den för en patentansöknings
totala behandling hittills erforderliga tiden är också av mycket stor och
i många fall avgörande betydelse för den patentsökande i hans strävan att
lyckas exploatera uppfinningen. Ju längre behandlingstiden är, ju större blir
anhopningen av de årsavgifter, som sökanden efter patentets beviljande på en
gång måste erlägga, och exploateringen fördröjes och försvåras i samma mån
sökanden får vänta på patentbrevet.

En av de mest påtalade orsakerna till dröjsmålet med den första behandlingen
av en patentansökning är patentverkets stora balans av inneliggande patentansökningar.
Nyhetsgranskningen kräver längre tid allt efter som patentlitteraturen
och annan teknisk litteratur växer för de länder granskningen omfattar,
varjämte tillkommer det förhållandet att antalet årligen till patentverket
inlämnade patentansökningar är i avsevärd stegring.

Kungl. Maj:ts proposition nr ISO.

15

Under hänsynstagande till dels nödvändigheten av att patentverket i första
hand måste sättas i stånd att inom rimlig tid fullgöra sin granskningsskyldighet
mot patentsökandena genom en däremot svarande ökning av granskningspersonalen
och dels till den för uppfinnarna mycket behövliga nedsättningen
av patentavgifterna, vill svenska uppfinnareföreningen genom sin styrelse
icke nu förorda en sådan nedsättning av patentavgifterna, som, med
hänsyn allenast till patentverkets redovisade överskott, nu kunde synas möjlig.
Då det torde vara de flesta uppfinnares erfarenhet, att det är de första årens
patentavgifter som äro de mest betungande, dels därför att flera patentavgifter
efter en långvarig behandlingstid kunna förfalla till betalning på en gång,
och dels därför att en uppfinning under de första åren ännu ej hunnit utexperimenteras
och dess ekonomiska värde ännu ej kunnat påvisas, har från uppfinnarehåll
framkommit förslag om att de första patentårens årsavgifter skulle
helt utgå.’

Efter att hava åberopat en från civilingenjören Gustaf Lambert till styrelsen
inkommen skrivelse, däri bland annat förordats ett fullständigt borttagande
av årsavgifterna för det andra t. o. m. det femte patentåret, fortsätter styrelsen
:

''Med hänsyn till att i denna skrivelse framkommet förslag skulle utgöra ett
avsteg från en hittills i de nordiska staterna följd princip, har styrelsen ej
ansett sig böra helt biträda detsamma men funnit tanken att bereda uppfinnarna
en avsevärd ekonomisk lättnad under de första patentåren värd fullt
beaktande.

Utgående från vad här sålunda anförts vill styrelsen förslagsvis förorda
en sådan sänkning av patentavgifterna att stämpelavgiften 10 kronor borttages
och att de övriga avgifterna skola utgå med följande belopp.

Ansökningsavgift . . . .

Avgift för 9:e

patentåret . . . .

Utfärdningsavgift ....

. . 40 *

»

» 10:e

» ....

... 150 *

Avgift för 2:a patentåret .

. . 10 *

»

» ll:e

» ....

... 175 »

» » 3:e » . ,

. 20 »

»

» 12:e

» ....

... 200 »

» » 4:e » . .

. 30 *

»

» 13:e

» ....

» » 5:e s

. 40 »

»

» 14:e

» ....

» » 6:e » . .

. 50 »

»

» 15:e

» ....

. . . 300 *

» » 7:e » . .

. 75 »

»

» 16:e

» . . . .

» » 8:e » . .

. 100 t

»

» 17:e

» ....

... 400 »

Med stöd av vad svenska uppfinnareföreningen genom sin styrelse här i underdånighet
tillåtit sig erinra och uttala, får styrelsen i underdånighet hemställa att

till 1929 års riksdag kungl. proposition måtte framläggas om patentavgifternas
sänkning under hänsynstagande till patentverkets utveckling i
syftemål att uppnå en snabb och noggrann granskning av patentansökningar.’

över vad sålunda i ärendet förekommit hava kommerskollegium och stats- Yttranden
kontoret avgivit infordrade utlåtanden, därvid förstnämnda myndighet tillika 1Tå\
överlämnat av densamma införskaffade yttranden från fullmäktige i järnkon- sammansluttoret
ävensom från Sveriges industriförbund, svenska uppfinnareföreningen och nin9arsvenska
patentombudsföreningen.

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

Järnkon toret.

Fullmäktige i järnkontoret anse, att ifrågavarande avgifter böra bestämmas
så, att någon kapitalbildning icke uppstår, och förklara sig hava uppmärksammat,
att patent- och registreringsverkets förslag går i denna riktning.

I övrigt åberopa fullmäktige såsom eget yttrande innehållet i ett av chefen
för järnkontorets tekniska byrå, professorn Arvid Johansson, till fullmäktige
avgivet yttrande av detta innehåll:

''De avgifter, som nu utgå för ett patent, äro av fyra olika slag: ansökningsavgiften,
utfärdningsavgiften, stämpelavgiften och årsavgifter.

Ansökningsavgiftens storlek har visserligen aldrig kunnat sättas så högt,
att den något så när motsvarar den genomsnittliga, direkta kostnaden för patentansökningars
granskning, utan hava utgifterna för detta arbete bestritts
jämväl av årsavgifterna. Men å andra sidan måste det anses principiellt riktigast,
att ansökningsavgiften hålles tillräckligt hög, dels för att icke årsavgifterna
i stigande grad skola tagas i anspråk för granskning av en hel del
värdelösa patentansökningar, dels för att verka hindrande på sökandet av icke
livskraftiga patent. Att granskningsarbetet försvårats och blivit förenat med
större kostnader nu mot förr, framgår bl. a. av de komplicerade patentansökningar,
som numera förekomma. Ofta inrymma dessa ej heller någon egentlig
uppfinning utan kombinationer av redan kända tekniska anordningar och detaljer,
vilkas nyhetsvärde är av tvivelaktig art. En dylik påtaglig tendens
inom patentväsendet är för industriens och näringslivets sunda utveckling i
många fall synnerligen hämmande. Man måste därför ställa sig synnerligen
tveksam, om en sänkning av ansökningsavgiften för patent bör under sådana
förhållanden vidtagas.

Ett ytterligare skäl för ansökningsavgiftens bibehållande är, att granskningen
av en patentansökan måste nödvändigt genomföras på kortare tid än vad
nu är fallet, ett krav som är gemensamt såväl för den patentsökande som för
industrien. För den förre innebär den långa granskningstiden ofta förluster
genom att nedlagda kostnader och arbete kunna först efter flera år gäldas eller
förräntas, för industrien innebär det i många fall en viss osäkerhetsställning
genom en förlängd retroaktivitet av det monopol, ett patent innebär. Den nuvarande
genomsnittliga tiden av 2.5—3 år, som förlöper från en ansökans inlämnande
tills patent beviljas, måste därför förkortas. Såsom svenska uppfinnareföreningen
framhåller i sin skrivelse, synes sagda missförhållande
bero på, att granskningsavdelningens personal icke utökats i mot tillväxten
av granskningsarbetet svarande grad. En ökning av personalen synes därför
vara ofrånkomlig, och kostnaden härför bör icke belasta årsavgifterna utan
i första hand tillgodoses genom en tillräckligt hög ansökningsavgift. Ett
bibehållande av den nuvarande ansökningsavgiften kr. 50: — synes ej heller
komma att hålla tillbaka uppfinnareverksamheten, då antalet inlämnade
patentansökningar visar för sista femårsperioden med dess mera normala
utveckling en fortgående stegring.

Vad sedan årsavgifterna beträffar, så synes det, även om granskningstiden
kan avsevärt förkortas, skäligt, att desamma utgå med ett lågt belopp för de
år, inom vilka patentet ännu icke beviljats och under vilka utfärdnings- och
stämpelavgifterna skola erläggas. Den lägsta avgiften bör dock i och med en
kortare granskningstid begränsas till 2 :a och 3 :e året, varefter en successiv höjning
bör ske. Den av patent- och registreringsverket föreslagna lägsta avgiften
av kr. 10: — synes lämpligt avpassad. Hur sedan den minskning i årsavgifterna,
som bör bliva en följd av ansökningsavgiftens bibehållande vid kr.
50:— i stället för föreslagna kr. 40:—, bör fördelas på 4:e till 17 :e året,
måste överlämnas åt patent- och registreringsverket att med ledning av statistiken
över levande patent i de olika årsklasserna göra förslag om. Härvid

Kungl. Maj.ts proposition nr 130.

bör den av verket i dess förslag tillämpade principen följas på så sätt, att under
4:e och 5:e åren avgiften stegras rätt snabbt, för att sedan ökning bör inträda
endast vartannat år. Vid reglering av årsavgifterna kan det också ifrågasättas,
om icke avgifterna för 16 :e och 17 :e åren böra något reduceras.

Utfärdnings- och stämpelavgifterna synas böra på de grunder, som av patent-
och registreringsverket anförts, fastställas vid av verket angivna belopp.

I fråga om de föreslagna ändringarna i varumärkeslagen böra dessa lämpligen
fastställas till de av patent- och registreringsverket föreslagna beloppen,
då de skäl, som härför anförts, synas vara fullt motiverade.’

Industriförbundet anför:

''Av patentverkets utlåtande framgår, att överskottet å patentavdelningen medgiver
en avsevärd beskärning av nu utgående patentavgifter. Ämbetsverket
anser emellertid försiktigheten bjuda, att nedsättningen begränsas till ett belopp
av 300,000 kronor. Överskottet har för räkenskapsåret 1927—28 utgjort
c:a 283,000 kronor, men beräknas för löpande och sedermera även för de följande
räkenskapsåren stiga med dels 100,000 kronor på grund av att den år
1920 beslutade avgiftsförhöjningen under innevarande år (1928) även trätt
i tillämpning för den 9 :e patentårsklassen samt dels 40,000 kronor i anledning
av inflytande inkomstbelopp på det nytillkomna 16 :e patentåret. Sammanlagt
torde alltså patentavdelningens överskott jämlikt av patentverket angivna
grunder för löpande budgetår kunna beräknas till 423,000 kronor, eller betydligt
mera än det belopp, varmed patentverket velat sänka patentavgifterna.

I sitt utlåtande har ämbetsverket medgivit, att vid bedömandet av verkets
förmåga att uthärda avgiftsnedsättningar avseende i huvudsak endast torde
behöva fästas vid, å ena sidan verkets löpande inkomster, och å andra sidan
dess löpande medelsbehov, vadan i stort sett skillnaden däremellan skulle
kunna disponeras för avgiftsnedsättningar. Även om hänsyn tages till att ämbetsverkets
utgifter kunna komma att stegras på grund av motsedd ökning
av arbetskraften, torde dock, efter verkets egna utgångsgrunder, nedsättningar
med betydligt högre belopp än som föreslagits kunna göras utan risk för att
verkets ekonomi äventyras.

I fråga om anordningen av patentavgifternas nedsättning har förbundet intet
att erinra mot patentverkets yrkande om att utfärdningsavgiften bibehålles
oförändrad samt att ansökningsavgiften nedsättes från 50 till 40 kronor. Ej
heller anser sig förbundet böra invända emot att stämpelavgiften jämlikt uppfinnareföreningens
förslag borttages.

Däremot kan förbundet icke ansluta sig till ämbetsverkets förslag att förlägga
hela nedsättningen av årsavgifterna till 2:a—5:e patentåren. Väl inser
förbundet betydelsen av att en kraftig nedsättning göres i fråga om de första
årsavgifterna, vilka bl. a. på grund av den långa behandlingstiden ofta komma
att erläggas samtidigt, men förbundet kan å andra sidan icke bortse från att
de senare patentarens kraftigt växande avgifter inom vissa kategorier av industriföretag
utgöra en icke oväsentlig tunga. Vid ett hastigt betraktande kan
det visserligen förefalla, som om avgiften för ett patent icke kunde vara av
större ekonomisk betydelse för ett patentutnyttjande företag. Hänsyn bör
emellertid tagas till det sakförhållandet, att en uppfinning oftast måste skyddas
genom ett flertal patent, och att, allt eftersom utvecklingen skrider framåt, förbättringar
och kompletteringar behöva patenteras, varigenom en under längre
tid bestående industriell tillverkning ofta blir förknippad med betydande utgifter
i förevarande hänseende.

„ Svenska uppfinnareföreningen har i sin skrivelse framlagt ett förslag till
årsavgifternas sänkning, som återgives här nedan, varvid till jämförelse uppställts
dels patentverkets förslag, dels de efter 1920 och 1928 års riksdags Bihang

till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 109 häft. (Nr 136.) 2

Industri
förbun de

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 1S6.

beslut utgående årsavgifterna, dels ock de äldre delvis ännu gällande årsavgifterna
:

Svenska upp-finnare-

Patent-

Avgifter
enligt 1920 o.

Avgifter

föreningens

förslag

verkets förslag

1928 års
riksdagsbeslut

riksdagsbeslut

Avgift för 2:a
» » 3:e

patentåret . . .

» ...

... 10

... 20

10

10

40

40

(25)

(25)

»

» 4:e

» ...

... 30

10

60

(25)

»

n 5:e

» ...

... 40

50

60

(25)

»

» 6:e

» ...

100

100

(50)

»

» 7.e

» ...

... 75

100

100

(50)

»

» 8:e

» ...

... 100

150

150

(50)

»

» 9:e

»

... 125

150

150

50

»

» 10:e

» ...

... 150

200

200

50

»

* ll:e

» ...

... 175

200

200

75

»

» 12:e

» ...

... 200

250

250

75

»

» 13:e

,,

... 225

250

250

75

»

>> 14:e

» ...

... 250

300

300

75

»

» 15:e

1> ...

... 300

300

300

75

»

» 16:e

» ...

... 350

400

400

» 17:e

» ...

... 400

400

400

•

Av tabellen framgår bl. a., att uppfinnareföreningen ansett en justering nedåt
vara motiverad för praktiskt taget samtliga årsavgifter, med tyngdpunkten
dock förlagd till avgifterna för de första patentåren.

Enligt uppgift i en till uppfinnareföreningens skrivelse fogad bilaga skulle
antalet av de till patentverket år 1927 inbetalta årsavgifterna för 2:a till och
med 7 :e patentåren vara följande:

2:a patentåret............ 1,585 st. 5:e patentåret............ 1,092 st

3:e » 1,572 » 6:e » 855 »

4:e » 1,338 » 7:e » 681 »

Med ledning av denna tabell över antalet betalta patentavgifter inom de ifrågavarande
årsklasserna och om antalet för 8 :e och 9 :e patentaren försiktigt anslås
till resp. 675 och 600, kan det beräknas, att uppfinnareföreningens förslag
till sänkning av årsavgifterna för 2:a till och med 9:e patentåren, d. v. s.
de år för vilka 1920 års avgiftsförhöjning f. n. tillämpas, skulle medföra en
inkomstminskning för patentverket av 250,000 kronor, under det att ämbetsverkets
eget förslag skulle medföra en inkomstminskning av blott 173,000
kronor. Ämbetsverket har visserligen självt angivit minskningen till 240,000
kronor, vilken siffra framkommit på basis av antalet för 1927 beviljade patent.
Denna utgångspunkt torde dock icke vara riktig med hänsyn till att
ett stort antal beviljade patent regelmässigt få förfalla.

Beträffande de genom 1920 års riksdagsbeslut fastställda höjda avgifterna
har redan förut antytts, att dessa för 10 :e—15 :e patentåren ännu icke tillämpats.
I det av patentverket beräknade överskottet inkluderas alltså icke de
ökade inkomster, som komma att inflyta, när avgiftsförhöjningen blir tillämplig
även i fråga om dessa årsklasser. En sänkning av dessa avgifter redan
nu komme följaktligen endast att verka på så sätt, att den ytterligare ökning
av patentverkets överskott, som kan förutses, när dessa avgifter successivt
träda i kraft, på förhand begränsas.

liungl. May.ts proposition nr ISO.

19

Av vad här ovan anförts rörande den ekonomiska innebörden av patentverkets
och uppfinnareföreningens förslag till sänkning av årsavgifterna torde
Iramgå, att en vida kraftigare avgiftsnedsättning än som föreslagits kan verkställas.
Industriförbundet vill för sin del förorda en sådan sänkning av årsavgifterna,
att de komma att utgå med följande belopp :

Avgift för 2:a patentåret........10 kr. Avgift för 10:e patentåret.......100 kr.

» 4 3:e » 20 » * » ll:e » 100 »

» 4 4:e » 30 » » »> 12:e »> 125 »

» » 5:e »> 40 » » » 13:e » 125 »

» o 6:e ■) 50 » » » 14:e » 150 »

,v 4 7:e 4 50 » » » 15:e » 150 »

’> " 8:e » 75 » » !> 16:e » 200 »

* •> 9:e » 75 ,) ,» » 17:e .» 200 »

Detta förslag'', som helt överensstämmer med de av uppfinnareföreningen
ifrågasatta avgifterna för 2:a—6:e patentåren, innebär i stort sett en sänkning
till hälften av de år 1920 och 1928 fastställda avgifterna. Den inkomstminskning
för patentverket, som förbundets förslag skulle medföra, torde kunna
anslås till c:a 330,000 kronor, vartill kommer den föreslagna nedsättningen
av ansökningsavgiften, vilken av patentverket beräknats till 50,000 kronor.
Genomföras dessa avgiftssänkningar, skulle patentverket alltså för nästkommande
budgetår fortfarande ha att räkna med ett överskott om c:a 40,000
kronor på denna avdelning, vartill kommer den inkomstökning, som successivt
inträder genom att de i jämförelse med tiden före 1920 förhöjda avgifterna
träda i tillämpning för de 10 :e—15 :e samt 17 :e årsklasserna.

Av patentverkets utlåtande framgår, att överskottet på ämbetsverkets administrativa-
och varumärkesavdelning för budgetåret 1927—28 uppgår till

107.000 kronor. Den nedsättning av ansökningsavgiften från 50 till 30 kronor,
som patentverket i underdånig skrivelse den 16 december 1927 ifrågasatt
och som förbundet den 20 sistlidne oktober (1928) tillstyrkt, torde kunna
beräknas minska ämbetsverkets inkomster med 40,000 kronor. Det överskott,
som efter genomförandet av en dylik nedsättning alltjämt årligen skulle uppstå
pa varumärkesavdelningen, komme sålunda att belöpa sig till närmare

70.000 kronor. Industriförbundet anser, att denna marginal väl medger en
sänkning från 50 till 30 kronor även av avgiften för varumärkesregistreringen
och dess kungörande.’

Uppfinnareföreningen yttrar genom sin styrelse:

Med hänsyn till det stora behovet av att de patentsökande uppfinnarna och
industriidkarna beredes en mycket välbehövlig lättnad i fråga om patentavgiftema,
men utan att frånse nödvändigheten av att patentverket måtte sättas
i stånd att kunna utföra en noggrann och mera snabb behandling av patentansökningar
än som hittills under flera år varit möjlig, finner styrelsen alltjämt
vad som anförts och föreslagits i styrelsens underdåniga framställning
av den 26 november 1928 vara välbetänkt. Av vad som framkommit i den
utredning, som upptagits i patentverkets underdåniga skrivelse av den 30 november
1928, synes det styrelsen emellertid ej vara uteslutet, att, utan åsidosättande
av de synpunkter, som angivits i styrelsens ovannämnda framställning,
och utan frångående av styrelsens förslag i övrigt, en i och för sig önskvärd
ytterligare sänkning av de första årens patentavgifter bör kunna genomföras
i den riktning, som föreslagits i patentverkets skrivelse. Eventuellt kan
därvid den föreslagna sänkningen av varumärkesavgiftema underlåtas, vilken

Uppfin

nareför

ningen

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 186-

sänkning styrelsen icke kan finna vara av betydelse jämförlig med patentavgifternas
reducering.

Patentverkets förslag om sänkning av ansökningsavgiften från 50 kr. till
40 kr. anser sig styrelsen ej böra biträda. En ansökningsavgift av 50 kr.
bör, utan att vara alltför betungande, verka i någon mån återhållande i fråga
om missriktad uppfinnarverksamhet och patents sökande å lösa hugskott. En
lägre ansökningsavgift kan medföra en onödig belastning av patentverkets
arbetsbörda och därmed följande anhopning av oavgjorda patentansökningar.
Styrelsen vill i detta avseende ansluta sig till den vid patentverkets behandling
av ärendet av t. f. byråchefen von Post anförda reservationen.

Enligt patentverkets förslag skola de reducerade årsavgifterna icke tillämpas
för patentår, vilket börjat före den 1 juli 1929. Enär en sådan bestämmelse
skulle medföra, att en patentsökande, som fått patent efter den 1 juli
1929, sedan han kanske under flera år till följd av patentverkets stora balans
fått vänta på patentets beviljande, måste erlägga årsavgifter efter den höga
nu gällande avgiftsskalan för de år, som redan under ansökningens behandlingstid
förflutit, anser sig styrelsen ej kunna biträda patentverkets förslag i
denna punkt, utan vill styrelsen förorda, att de nya reducerade avgifterna
skola tillämpas på alla årsavgifter, som förfalla till betalning efter den 1 juli
1929.’

Patent ombuds föreningen -

Patent ombuds för min g en anför:

''Svenska patentombudsföreningen får till en början erinra om, att de avgifter
för patent och varumärken, som äro gällande sedan den 1 juli 1920.
fastställdes vid en tidpunkt, då den allmänna prisnivån i landet hade
stegrats till nära tre gånger den före världskriget gällande och då prisnivåns
utveckling för de närmaste åren ej kunde med någon grad av visshet
förutses. Den förhöjning i de totala avgifterna för efter nämnda dag
anmälda patent, som då genomfördes, medförande en tredubbling av förut utgående
avgifter, liksom den något halvår senare genomförda förhöjningen
av avgifterna för varumärken (c:a 21/''2 gång) kunde vid nämnda tidpunkt väl
synas rimlig men är numera, särskilt i fråga om patentavgifterna, uppenbart
för stor, sedan den allmänna prisnivån reducerats till mindre än 2/3 av prisnivån
vid nämnda avgifters fastställande. Att avgifterna numera äro för höga,
bestyrkes tydligt av de mycket stora och för varje år växande överskotten av
patentverkets verksamhet, trots att avgiftsförhöjningen hittills blott blivit effektiv
intill 8:e årstaxan för patent. Patentombudsföreningens medlemmar erhålla
också såväl från sin svenska som sin utländska klientel ständiga anmaningar
att verka för en rimlig nedsättning i nu utgående avgifter. För de
svenska industriföretag, som i större utsträckning bygga sin verksamhet på
patentskyddade uppfinningar, verkar den totala avgiftssumma, som för närvarande
skall erläggas för ett patent, såsom en ofta ganska kännbar extrabeskattning.

Patentombudsföreningen finner icke den sänkning av patentavgifterna, som
föreslagits av patentverket, vara tillräcklig för att motsvara de krav på en
effektiv nedsättning av de totala avgifterna för ett patent, som numera måste
anses önskvärd och berättigad. Även om nämnda förslag tillgodoser det särskilt
för mindre väl situerade uppfinnare önskvärda i en avsevärd reduktion
av de första årens avgifter, innebär denna reduktion dock blott en obetydlig
minskning av de totala avgifterna (nämligen kr. 130:— på en totalsumma av
kr. 3,110: —), och bibehållandet av de nuvarande höga avgifterna för samtliga
patentår efter det femte torde med all sanolikhet medföra, att patentverket även
framdeles kommer att på sin verksamhet erhålla stora överskott i strid mot den

Kungl. Maj:ts proposition nr ISO.

21

hittills såsom riktig ansedda principen, att avgifterna skola vara så avvägda,
att omkostnaderna för patentverkets verksamhet täckas men onödig beskattning
av uppfinnarna undvikes. Även om man vid avgifternas fastställande måste
taga hänsyn till kravet, att avgifterna skola vara sådana, att de medföra, att
patent, som visat sig värdelösa, bortfalla inom rimlig tid, synes detta mål
kunna nås med avsevärt lägre progression i avgifternas ökning än den nu
gällande och i patentverkets förslag bibehållna.

Det synes patentombudsföreningen önskvärt, att årstaxorna för 2:a t. o. m.
15 :e patentåret reduceras till ett belopp åtminstone icke avsevärt överstigande
2 gånger det belopp, som utgår för ifrågavarande år enligt de för äldre patent
gällande bestämmelserna, varjämte avgifterna för de senare tillkomna 16 :e
och 17 :e patentåren även borde reduceras, förslagsvis till kr. 200:— för vartdera.
Man skulle då kunna komma till ett totalbelopp av cirka 1,800 kronor
för samtliga årsavgifter. Patentombudsföreningen anser det angeläget, att
samtidigt härmed de mindre bemedlade uppfinnarnas krav på låga avgifter
tillgodoses så långt omständigheterna medgiva. Patentombudsföreningen kan
dock icke biträda det resonemang, som föres av patent- och registreringsverket,
att en sänkning bör genomföras för de mindre bemedlade uppfinnarnas räkning,
men att icke någon hänsyn behöver tagas till den av industriförbundet uttalade
önskan om nedsättning av de högre avgifterna. Denna patentverkets åsikt,
som tar sig uttryck i att enligt ämbetsverkets förslag årsavgifterna för 2:a
t. o. m. 4:e året nedsättas till kronor 10:-— med bibehållande i huvudsak av
de nu utgående höga taxorna för de följande åren, synes icke motiverad av de
faktiska förhållandena och medför en högst oregelbunden progression av årsavgifterna.

De krav på reducerade avgifter, som rests från olika håll, synas patentombudsföreningen
kunna tillgodoses genom fastställande av exempelvis följande
avgifter:

för

2:a året . . .

........kr. 25

—

Transport kr. 625

—

»

3:e

» ...

........ »> 25

—

för ll:e året. . . .

........kr. 125

—

»

4:e

» ...

........ » 50

—

»

12:e » ...

.....'' . . . »150

—

)>

5:e

» ...

........ » 50

—

»

13:e » ...

........ »150

—

»

6:e

» ...

........ » 75

—

»

14:e » ...

........ »175

—

»

7:e

» ...

—

»

15:e » ...

........ »175

—

»

8:e

» ...

........ »100

—

»

16:e » ...

........ »200

—

»

9:e

» ...

........ »100

—

»

17:e » ...

........ »200

—

»

10:e

» ...

—

Summa kr. 1,800

_

Transport kr. 625

—

Patentverkets förslag, att de nya reducerade årsavgifterna icke skulle tilllämpas
för patentår, vilket börjat före den 1 juli 1929, medför som konsekvens,
att under en övergångsperiod icke mindre än tre olika tariffer för patentavgifter
skulle vara gällande. Detta synes mindre tilltalande och skulle därjämte
innebära en alltför stor hårdhet mot de patentsökande, som efter den
1 juli 1929 hade att erlägga upplupna avgifter efter den högsta tariffen för
patent, på vilkas beviljande de väntat under ett flertal år. Det synes patentombudsföreningen
tillräckligt, att nu gällande årsavgiftsbestämmelser för patent,
sökta före den 1 juli 1920, bibehållas oförändrade med undantag av
ovan föreslagna reducering för de 16 :e och 17 :e åren, men att de nya bestämmelser,
som införas, erhålla tillämpning på alla årsavgifter, som förfalla till
betalning efter den 1 juli 1929.

Patentverkets förslag om sänkning av ansökningsavgiften för patent från
50 till 40 kronor synes patentombudsföreningen vara av mindre betydelse. Vad

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

Kommers kollegium.

angår den föreslagna sänkningen av varumärkesavgifterna, synes det patentombudsföreningen,
att de nuvarande kostnaderna för en varumärkesregistrering
icke kunna anses vara för höga i betraktande av dels att de i regel drabba
redan i gång varande företag, dels att de avse en skyddstid av 10 år. Patentombudsföreningen
vill slutligen eftertryckligt framhålla, att någon sådan avgiftssänkning
ej bör genomföras, som kunde menligt inverka på möjligheten
för patentverket att få tillsätta tillräckliga arbetskrafter för en tillfredsställande
behandling av inkommande ärenden inom rimlig tid.’

Kommer skollegii utlåtande är med däri åberopade bilagor av huvudsakligen
följande innehåll:

''I likhet med såväl Sveriges industriförbund och svenska uppfinnareföreningen
som järnkontoret och patentombudsföreningen finner kollegium en avsevärd
nedsättning av patentavgifterna både i och för sig i hög grad önskvärd
och med hänsyn till patent- och registreringsverkets ekonomi möjlig. Nedsättningen
torde emellertid ej böra drivas så långt, att det jämväl berättigade och
viktiga kravet på. tryggande av verkets ekonomi och möjlighet till nödig utveckling
samt tillgång till erforderliga arbetskrafter i syftemål att förkorta
den numera alltför utsträckta behandlingstiden för patentansökningar
därigenom äventyras.

Även en minskning av ansökning savgiften för registrering av varumärke
måste ur näringslivets synpunkt givetvis anses mycket önskvärd, om också
angelägenheten av en sådan åtgärd, enligt kollegii förmenande, näppeligen
kan tillmätas samma betydelse som sänkningen av patentavgifterna.

Storleksordningen av det belopp, inom vilket totalsumman av såväl nyligen
verkställda som förut och nu föreslagna nedsättningar böra begränsas, måste
givetvis i åtskilliga avseenden grundas på mer eller mindre ovissa antaganden
beträffande den framtida utvecklingen. Även med iakttagande av den försiktighet
vid inkomstberäkningen, som med hänsyn härtill torde böra iakttagas,
vill det dock synas kollegium, som om man vid uppskattningen av det för
avgiftsreduktioner påräkneliga beloppet kunde gå åtskilligt längre, än vad
som skett i patentverkets utlåtande.

En sammanställning av de överskott å patent- och registreringsverkets verksamhet,
som uppkommit under budgetåret 1927/28, samt de inkomstökningar,
resp. minskningar, som enligt patentverkets beräkning kunna förväntas bliva
en följd av redan genomförda eller förut föreslagna ändringar med avseende
å resp. avgifters belopp, utvisar följande resultat i runda tal:

Överskott för

budgetåret

1927—28

Administrativa och varumärkesavd..................... 107,000

Bolagsavdelningen............................ 184,000

Patentavdelningen............................ 283,000

Tillkommer:

Patentavgifter för 16:e och 17:e åren för 2 X 100 patent ä 400 kr........ 80,000

i bo genom 1920 beslutad höjning av patentavg................ 100,000 754 qqq

Avgår:

Beräknad ytterligare minskning genom den år 1927 beslutade sänkningen av

bolagsregistreringsavgifterna fr. o. m. 1/1 1928 ............... 50,000

D:o genom föreslagen sänkning av ansökningsavgiften för varumärkesregistrering 40,000 90 Q00

Resterande beräknat överskott kronor 6614,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 1,16.

Om såsom säkerhetsmarginal lör patentverkets egna behov av ökad arbetskraft
m. m. samt för konjunkturändringar beräknas c:a 265,000 kronor, motsvarande
c:a 15 procent på samtliga inkomster, skulle ändå möjlighet lörefinnas
för en minskning av patentavgifterna med tillhopa omkring 400,000 kronor
årligen.

Härvid torde böra framhållas, att en sänkning av avgifterna kan förväntas
verka dels i viss mån till ökning av antalet sökta och beviljade patent, dels
i riktning mot vidmakthållande av beviljade patent i större utsträckning än
vad för närvarande är fallet. Särskilt torde detta gälla i fråga om de första
patentåren. Den höjning i antalet till patentverket inbetalta årsavgifter, som
härav torde bliva en följd, skulle i sin mån verka såsom en ytterligare säkerhetsmarginal
vid inkomstberäkningen. I någon mån torde enahanda förhållande
komma att göra sig gällande i fråga om de föreslagna sänkta varumärkesavgif
terna.

Beträffande fördelningen av den minskning i patentavgifterna, som kan
ifrågakomma, mellan ansökningsavgiften och de olika årsavgifterna hava i de
inkomna yttrandena åtskilliga olika meningar gjort sig gällande. För översiktlighetens
skull och för underlättande av en jämförelse mellan de olika förslagen
inbördes samt i förhållande till dels de för närvarande gällande, dels
de före 1920 års riksdagsbeslut om patentavgifternas höjande utgående avgifterna
har inom kollegium uppgjorts bifogade tabell (se bil. 1). Till ytterligare
jämförelse har på samma tabell angivits de i Norge och Danmark gällande
avgifterna. Därjämte har i en särskild tabell (se bil. 2) upptagits motsvarande
avgifter i Finland, Tyskland, England och Nordamerikas förenta
stater, omräknade i svensk valuta.

Vad då först beträffar ansökningsavgiften, som för närvarande utgår med
50 kronor, föreslås av patentverket en sänkning med 10 kronor. Sveriges industriförbund
och svenska patentombudsföreningen ansluta sig härtill — sistnämnda
förening dock med viss tvekan — medan uppfinnareföreningen och
järnkontoret anse nuvarande avgift böra bibehållas. Kollegium anser ävenledes
vägande skäl kunna anföras för bibehållande av den nuvarande _ avgiften
såsom utgörande en viss garanti mot en alltför stark tillströmning av
omogna och onödiga patentansökningar och till beredande av ersättning för de
kostnader och besvär, som prövningen av ansökningar, vilka måste avslås, bereda
patentverket. Därest emellertid, utöver nedan angivna nedsättningar i
årsavgifterna, patentverkets budget i enlighet med kollegii ovan uttalade uppfattning
anses kunna medgiva även denna inkomstminskning, saknar kollegium
anledning motsätta sig den förordade nedsättningen.

Utfärdnings- och stämpelavgifterna torde i överensstämmelse med patentverkets
förslag och på av ämbetsverket anförda skäl böra bibehållas vid sina nuvarande
belopp.

I fråga om avgifterna för andra till och med sjuttonde åren gäller att mot
varandra avväga å ena sidan uppfinnarnas behov av lättnad i utgifter under
de år, som i regel förlöpa, innan en uppfinning kan vinna patentskydd och
bliva föremål för praktisk tillämpning samt sålunda tillföra uppfinnaren inkomst,
och å andra sidan industriens jämväl berättigade krav på att icke i
högre mån än som erfordras betungas med höga patentavgifter.

Med beaktande av båda dessa synpunkter finner sig kollegium i fråga om
avgifterna för 2 :a till och med 5 :e åren böra ansluta sig till svenska uppfinnareföreningens
jämväl av Sveriges industriförbund förordade förslag.

För 6:e till och med 17 :e åren innebär industriförbundets avgiftsskala så
stora nedsättningar, att de torde verka till ett överskridande av den marginal,

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

som enligt vad ovan anförts bör reserveras å patentverkets stat för mötande
av konjunkturomslag m. m. Uppfinnareföreningens förslag innebär en jämn
stegring för varje år med något tilltagande ökning för de sista åren, medan
samtliga övriga förslag avse avgiftsökning vartannat år, liksom för närvarande
är fallet.

Kollegium anser, att en lämplig avgiftsskala för de nu ifrågavarande åren
kan ernås genom en sammanjämkning av svenska uppfinnareföreningens och
svenska patentombudsföreningens förslag. Kollegium förordar alltså, att avgifterna
för patent måtte fastställas att utgå med de belopp, som angivas i nedanstående
tabell, i vilken för jämförelse jämväl upptagas storleken av den sålunda
föreslagna sänkningen samt avgifterna enligt 1920 och 1928 års riksdagsbeslut.

Patentavgifter ära rik3dagsbesiut KoUegii förslag Minskning

Ansökningsavgift........... 50 40*) 10

Utfärdningsavgift........... 50 50 _

Stämpelavgift............. 10 10 _

Årsavgift för 2:a året......... 40 10 30

» » 3:e » 40 20 20

» » 4:e » 60 30 30

» » 5:e » 60 40 20

* » 6:e » 100 75 25

» » 7:e » 100 75 25

» » 8:e » 150 100 50

* » 9:e » 150 100 50

» » 10:e » 200 150 50

» » ll:e » 200 150 50

» » 12:e » 250 200 50

» » 13:e » 250 200 50

» » 14:e * 300 250 50

» » 15:e > 300 250 50

» * 16:e » 400 300 100

» » 17:e » 400 300 100

Summa kronor 3110 2,350 760

*) Eventuellt 50 kr.

Beträffande verkningarna i inkomstminskning av de sålunda föreslagna nedsättningarna
tillåter sig kollegium hänvisa till bilagda sammanställning (se
bil. 3), grundad på en från patent- och registreringsverket under hand erhållen
uppgift rörande inbetalda årsavgifter under kalender- och budgetåren 1926
—1928 (se bil. 4 a), med ledning varav kollegium verkställt en uträkning rörande
medeltalet avgifter för kalenderåren 1926—1928. Vid beräkningen av inkomstminskningen
har kollegium utgått från sistnämnda medeltal, givetvis
med undantag för 16:e och 17:e patentåren, beträffande vilka kollegium, i enlighet
med patentverkets beräkning, utgått från ett antal av 100 årsavgifter
erlagda för vartdera året.

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

25

Enligt denna överslagsberäkning skulle minskningen i inflytande avgifter enligt
kollegii förslag bliva

för årsavgifter under 2:a—17 :e åren ........................ 331,745:-—

för ansökningsavgifter .................................... 50,000: —

eller sammanlagt kronor 381,745:-—-

Såsom av den sålunda verkställda utredningen framgår, skulle enligt kollegii
förslag en nedsättning av patentavgifterna möjliggöras med tillhopa 760 kronor
för hela giltighetstiden räknat.

Kommerskollegium hemställer, att Kungl. jVXaj :t måtte föreslå riksdagen antaga
ändringar i förordningen den 16 maj 1884 angående patent och lagen den
5 juli 1884 om skydd för varumärken, varigenom patent- och varumärkesavgifterna
sänkas i överensstämmelse med vad kollegium ovan föreslagit.

Bilaga 1.

Före

1920

,års

riks-

dags-

beslut

1920 o.
1928
års
riks-dags-beslut

Patent-

verkets

förslag

Sven-

ska

uppfin-

nare-

före-

ningens

förslag

Sven-

ska

patent-

ombuds-

före-

ningens

förslag

Sveri-

ges

indu-

striför-

bunds

förslag

Järn-

konto-

rets

förslag

Danmark

Norge

Ansökningsavgiften

20

50

40

50

1 40

40

50

D. Kr. 50

N. Kr. 30

Utfärdningsavgiften

—

50

50

40

50

50

50

60

50

Stämpelavgiften . .

10

10

10

—

10

—

10

—

—

Årsavgift för 2:a året .

25

40

10

10

25

10

10

25

15

3:e

25

40

10

20

25

20

10

25

20

4:e

>

25

60

10

30

50

30

50

25

5:e

25

60

50

40

50

40

50

30

6:e

>

50

100

100

50

75

50

50

40

7:e

>

50

100

100

75

75

50

100

50

8:e

1

50

150

150

100

100

75

100

60

9:e

>

50

150

150

125

100

75

100

70

10:e

>

50

200

200

150

125

100

“

200

80

ll:e

>

75

200

200

175

125

100

200

no

12:e

>

75

250

250

200

150

125

200

140

13:e

>

75

250

250

225

150

125

300

170

14:e

>

75

300

300

250

175

150

t*.

300

200

15:e

>

75

300

300

300

175

150

\

i

300

230

16:e

>

—

400

400

350

200

200

4

—

280

17:e

>

—

400

400

400

200

200

—

330

Summa

755

3,110

2,980

2,590

1,900

1,590

—

D. Kr. 2,110

N.Kr. 1,930

1 Denna sänkning anses vara av mindre betydelse.

a Hnru minskningen i årsavgifterna för 4:e—17:e åren bör fördelas m. b. t. ansökningsavgiftens
bibehållande vid 50 kr. anses böra överlämnas åt patentverket att avgöra. Avgiften anses under
4:e och 5:e åren böra snabbt stegras, varefter ökning bör inträda endast vartannat år. Ifrågasättes
om icke avgifterna för 16:e och 17:e åren böra något reduceras.

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

Bilaga 2.

Finland

Tyskland

England

IJ. S. A.

Fmk.

Sv. Er.

Mk.

Sv. Kr.

£

Sv. Kr.

$

Sv. Kr.

Inlämn. avgift

210

19.95

25

22.25

4

72.80

./SO

75.—

Utfärdn. avgift

350

33.25

30

26.70

1

18.20

\20

75.-

Ärsavg. för 2:a året ....

100

9 60

30

26.70

—

—

3:e

> ....

200

19.-

30

26.70

—

—

4:e

> . . .

300

28.50

30

26.70

—

—

5:e

J ....

400

38.-

50

44.50

5

91 —

6:e

» ... .

500

47.50

75

66.75

6

109.20

7:e

» ....

600

57-

100

89.—

7

127.40

3

8:e

> ....

700

66.50

150

133.50

8

145.60

P

9:e

» . . . .

800

76.—

200

178.—

9

163.80

öo

10:e

900

85.50

300

267.—

10

182 —

2

ll:e

>

1,000

95.—

400

356 —

11

200.20

<

3»

12:e

>

1,100

104.50

500

445.—

12

218.40

13:e

y> ... .

1,200

114.-

600

534.—

13

236.60

i»

14:e

» ....

1,300

123.50

700

623.—

14

254.80

15:e

>

1,400

133.—

800

712.—

15

273.—

16:e

» ....

—

—

900

801-

16

291.20

17:e

—

—

1,000

890.—

—

—

18:e

» . . . .

_

—

1,200

1,068.—

—

—

Snmma

11,060

1,050.70

7,120

6,336.80

131

2,384.20

40 jl50.—

1 Inlämnings- och utfärdningsavgifterna ökas vardera med $ 1.— för vaije patentanspråk, som
överstiger 20.

Bilaga 3.

Beräkning rörande inkomstminskning genom av kommerskollegium föreslagna
minskningar av patentavgifterna.

Ansökningsavgiften .
Utfärdningsavgiften .
Stämpelavgiften . . .
Årsavgift för 2:a året

» & 3:e » .

» » 4:e » .

» » 5:e » .

» » 6:e » .

» » 7:e » .

» » 8:e » .

» » 9:e i> .

» » 10:e » .

» » ll:e » .

9 » 12:e » .

» » 13:e » .

» » 14:e » .

» i> 15:e » .

» i; 16:e » .

» » 17 :e » .

avgifter M-^ning Kr.

5,000

X

10

= 50,000

1,599

X

30

= 47,970

1,567

X

20

= 31340

1,407

X

30

= 42,210

1,135

X

20

= 22,700

901

X

25

= 22,525

794

X

25

= 19,850

694

X

50

= 34,700

546

X

50

= 27,300

365

X

50

= 18,250

241

X

50

= 12,050

192

X

50

= 9,600

167

X

50

= 8,350

156

X

50

= 7,800

142

X

50

= 7,100

100

x 100

= 10,000

100

x 100

= 10,000

Summa kronor 760 381,745

Kungl. Maj:ts-proposition nr ISO.

27

Bilaga \ a.

Patentverkets tabell.

Antal erlagda patentårsavgifter:1

Kalender-

Budget-

Kalender-

Budget-

Kalender-

Medeltalet

året

året

året

året

året

1926—

för

1926

1926—27

1927

1927—28

1928

1928

2:a patentåret ........

1,461

1,597

1,643

1,642

1,692

1,607

3:e

» ........

1,384

1,551

1,636

1,634

1,681

1,577

4:e

T> . .

1,242

1,345

1,402

1,489

1,576

1,411

5:e

> ........

1,036

1,073

1,153

1,175

1.217

1,131

6:e

t ........

884

876

912

901

906

896

7:e

» . .

923

713

745

739

715

767 t

8:e

» ........

697

893

787

569

599

709

9:e

» .....

362

473

612

802

665

583

10:e

» . .

271

257

311

426

513

356

ll:e

» ........

236

236

220

223

268

237

12:e

» .....

182

173

199

200

196

190

13:e

> ........

170

157

151

151

179

162

14:e

» ........

196

192

137

131

134

158

15:e

» ...

145

148

168

152

114

145

16:e

» ........

—

—

—

12

69

—

Snmma

9,189

9,684

10,076

10,246

10,524

9,929

1 Tabellen erhållen under hand från patent- och registreringsverket.

Bilaga 4 b.

Patentverkets tabell.

Antalen under år 1929 inflytande patentårsavgifter synas kunna beräknas
till i runda tal:1

för 2:a patentåret........... 1,750 för 10:e patentåret...........600

>> 3:e

)> .....

...... 1,750

» ll:e

» ....

.......350

» 4:e

» .....

...... 1,650

i> 12:e

» ....

.......250

» 5:e

» .....

...... 1,300

» 13:e

» ....

.......200

* 6:e

» .....

...... 950

» 14:e

» ....

.......150

-> 7:e

» .....

...... 900

» 15:e

» ....

.......150

» 8:e

» .....

...... 700

» 16:e

» ....

.......100

» 9:e

» .....

...... 700

* 17:e

» ....

....... 75

’) Tabellen erhållen under hand från patent- och registreringsverket.’

I detta sammanhang bör bemärkas, att patent- och registreringsverket — Patentmed
överlämnande till chefen för handelsdepartementet av de vid kommers- och r.eKl8tkollegii
utlåtande i särskilda exemplar fogade, såsom bil. 4 a och b beteck- verket,
nade tabeller — framhållit, dels att den statistik, som däri innehölles, icke
hunnit att utarbetas inom den tid, som medgivits ämbetsverket för avgivande
av dess utlåtande, och dels att, enligt vad nämnda statistik gåve vid handen,
det i ämbetsverkets utlåtande framställda förslaget till sänkning av patent -

28

Kungl. Maj:ts proposition nr ISO.

Statskon toret.

Föreningen
för industriellt

rättsskydd.

avgifterna skulle medföra rätt avsevärt mindre sänkning av ämbetsverkets inkomster
av samma avgifter än ämbetsverket vid utlåtandets avgivande vågat
räkna med, varför ett rätt betydande belopp av dessa inkomster syntes ämbetsverket
kunna disponeras för sänkning av patentavgifter, som ej berördes
av ämbetsverkets förslag.

Statskontoret anför:

''Patent- och registreringsverket har i anledning av föreliggande framställningar
från Sveriges industriförbund och svenska uppfinnareföreningens styrelse
förordat en nedsättning i avgiften vid sökande av patent från 50 till 40
kronor ävensom sänkning av årsavgifterna under 2—5 året från 200 kronor
till 80 kronor. Därjämte har ämbetsverket föreslagit en sänkning av ansökningsavgiften
för varumärken, med undantag av föreningsmärken, från 50
kronor till 30 kronor. Genom dessa åtgärder skulle en minskning inträda i
verkets inkomster av patentansökningar och beviljade patent med i runt tal

290.000 kronor och i övrigt med c:a 40,000 kronor. Den reservation, som för
närvarande förefinnes å patent- och registreringsverkets anslag, omkring

1.400.000 kronor, bör enligt verkets mening bibehållas för mötande av eventuell
konjunkturförändring ävensom för tillgodoseende av ökat lokalbehov. Vid bedömandet
av ämbetsverkets förmåga att bära en nedsättning i nu utgående avgifter
har verket utgått från att avseende i huvudsak behövde fästas endast vid
å ena sidan ämbetsverkets löpande inkomster och å andra sidan dess löpande medelsbehov,
vadan i stort sett skillnaden där emellan skulle kunna disponeras för
avgiftsnedsättningar. En rätt avsevärd marginal har dock beräknats.

Enligt statskontorets åsikt torde de av patentverket nu föreslagna avgiftsnedsättningar
icke kunna anses rubba verkets ekonomi. Det synes till och med
kunna ifrågasättas, om icke en något kraftigare nedsättning i avgifterna för
beviljade patent skulle kunna äga rum. Det bör nämligen i detta sammanhang
icke förbises, att patentverket, oaktat ovannämnda reservation å 1,400,000 kronor
ansetts böra bibehållas, funnit sig böra, såsom ovan omnämnts, beräkna en
ganska betydande marginal mellan inkomster och utgifter. Huruvida det verkligen
må anses vara av behovet påkallat att beräkna denna marginal till åtskilliga
hundratusentals kronor, förefaller statskontoret tvivelaktigt. Med hänsyn
till vad patentverket anfört finner sig dock statskontoret icke böra framställa
något förslag till ytterligare nedsättning.

I övrigt föranleder patentverkets nu framlagda förslag icke till någon erinran
från statskontorets sida.’

Vidare har svenska föreningen för industriellt rättsskydd, som av kommerskollegium
beretts tillfälle att yttra sig i frågan, efter avgivandet av kollegii
utlåtande genom sin .styrelse till Kungl. Maj:t inkommit med en skrivelse, vari
anföres bland annat:

''Styrelsen finner det vara klart ådagalagt, att de avgifter, som nu inflyta
till patentverket, äro onödigt höga och för allmänheten alltför betungande, varför
kravet på en nedsättning av desamma måste anses vara fullt befogat.

I fråga om sättet för genomförande av en dylik sänkning vill styrelsen uttala
som ett önskemål, att den totala avgiftssumman för upprätthållande av ett
patent under hela den medgivna skyddstiden nedbringas i högre grad än vad
patentverket föreslagit. Vid en jämförelse med förhållandena i andra länder
framstår det totala avgiftsbeloppet för ett patent i vårt land såsom omotiverat

Kungl. Maj:ts proposition nr ISO. 29

högt, och detta synes styrelsen vara ett missförhållande, som såväl i den inhemska
industriens intresse som av internationella hänsyn bör undanröjas. Utan
att underskatta behovet av nedsättning särskilt av de första årens patentavgifter,
anser styrelsen därför att, om man utgår från att patentverkets inkomster
böra genom avgiftsreducering minskas i viss grad, avgiftsnedsättningen för
denna inkomstminskning bör genomföras under hänsynstagande till icke blott
önskvärdheten av att de första årens avgifter bli låga utan även till lämpligheten
av att det totala avgiftsbeloppet blir i avsevärd mån minskat.

Styrelsen vill dessutom förklara sig ej kunna biträda patentverkets förslag,
att de nya avgiftsbestämmelserna icke skola vara tillämpliga med avseende å
patentår, som börjat att löpa före den 1 juli 1929. Det synes styrelsen, att
man i fråga om dessa patentår bör låta tidpunkten för patentets beviljande vara
avgörande på sådant sätt, att nu gällande avgiftsbestämmelser endast bli
tillämpliga för ifrågavarande patentår, om patent blivit beviljat före den 1
juli 1929. Härigenom beredes en viss, ej omotiverad kompensation för lång
behandlingstid, och ur enkelhetens synpunkt är eu sådan anordning avgjort att
föredraga framför den av patentverket föreslagna.

Styrelsen anser sig i övrigt ej behöva mera i detalj ingå på den föreliggande
t rågan men vill begagna det givna tillfället att framhålla, att en nedsättning
av patentavgifterna, om än så önskvärd, likväl är av underordnad betydelse i
jämförelse med det för ett effektivt patentskydd rent av vitala kravet på snabbare
behandling av ingivna patentansökningar och framför allt på nedbringande
av patentverkets växande balans av inneliggande pantentansökningar. -—• —
'' 7-----—• — Det är endast i övertygelse om, att realiserandet av de nu an givna

för den patentsökande allmänheten viktigaste önskemålen icke behöver
äventyras genom en till och med ganska kraftig avgiftsreducering, som styrelsen
har ansett sig kunna tillstyrka en sådan.----’

Slutligen har kommerskollegium till Kungl. Maj:t överlämnat en den 2 februari
1929 dagtecknad skrivelse i ämnet från civilingenjören Per Frenell jämte
däröver av kollegium avgivet yttrande.

I sin nämnda skrivelse har Frenell, med åberopande av att årsavgifterna för
patent vore synnerligen betungande, föreslagit, att följande patentavgifter måtte
fastställas: ansökningsavgift å 75 kronor, utfärdningsavgift likaledes å 75
kronor, stämpelavgift å 5 kronor och årsavgift endast för sjätte patentåret —
vid vilken tid en patenthavare ansåges merendels kunna bedöma, huruvida hans
patent vore värt att upprätthållas — å 100 kronor, vilken sistnämnda avgift
skulle, i den mån patent- och registreringsverkets ekonomi tilläte det, successivt
nedsättas för att slutligen helt bortfalla.

Kommerskollegium har i sitt yttrande hemställt, att Freneils skrivelse icke
måtte föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Frenells förslag innebure, erinrar
kollegium, en så gott som fullständig brytning med de principer, som
hittills tillämpats i vårt land, liksom i flertalet andra länder, beträffande fördelningen
av kostnaderna för vinnande och uppehållande av patentskydd. Särskilt
framhåller kollegium den allmänt erkända nödvändigheten av vissa garantier
för att den uppfinnare och patentinnehavare tillerkända monopolrätt,
som ett patent innebure, icke onödigtvis verkade hindrande på näringslivets
fria utveckling; såsom ett viktigt led i beredande av nödiga korrektiv häremot
inginge skyldigheten för patentinnehavaren att erlägga vissa årliga avgifter
för vidmakthållande av meddelat patent. Likaså finner kollegium, att i enlighet
med Frenells förslag fastställda avgifter skulle tillföra patent- och registreringsverket
alltför knappt tillmätta inkomster.

Skrivelse
från civil -ingenjören
Per Frenell,

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

Departe- Den i saken förebragta utredningen synes mig tala för en ej ringa sänkment
schefen. ujng av llu utgående patent- och varumärkesavgifter. Den höjning av ifrågavarande
avgifter, som skedde 1920 respektive 1921, var föranledd av penningvärdets
fall och nödvändigheten av att säkerställa patent- och registreringsverkets
ekonomi. På sätt i ärendet framhållits, är ställningen i dessa hänseenden
nu en väsentligt annan. Penningvärdet har stigit ej obetydligt, och under de
senare åren hava icke blott ämbetsverkets utgifter täckts av dess inkomster
utan även betydande överskott uppstått och fonderats för ämbetsverkets behov.
För en sänkning talar, vad särskilt beträffar patentavgifterna, också den omständigheten,
att dessa avgifter äro avsevärt högre hos oss än i allmänhet
utomlands.

Att dröja med den ifrågasatta åtgärden, tills den utredning om en allmän
revision av patentförordningen och varumärkeslagen, som för närvarande pågår,
hunnit slutföras, torde icke vara nödigt. När denna revision kan genomföras,
är ännu svårt att med bestämdhet säga; och något avgörande hinder
mot att utbryta och särskilt för sig behandla nu föreliggande, mera fristående
fråga kan ej anses möta.

Vad till en början angår patentavgifterna, har patent- och registreringsverket
på anförda grunder funnit ett belopp om högst 300,000 kronor av det med
tillämpning av nu gällande bestämmelser om avgifternas storlek beräknade
årliga överskottet å patentavdelningarna kunna avstås för nedsättning av nämnda
avgifter. På denna punkt kan jag icke helt dela ämbetsverkets uppfattning.
Av utredningen synes mig otvetydigt framgå, att ett större belopp
kan avstås för ändamålet. Den av kommerskollegium i sådant avseende angivna
summa om cirka 400,000 kronor eller enligt den av kollegium förslagsvis
uppgjorda avgiftstabellen cirka 382,000 kronor torde kunna betecknas såsom
lämpligt avvägd. Att en sådan beskärning ej går för långt, lär dess hellre
kunna antagas, som i patent- och registreringsverkets samt kommerskollegii
utlåtanden angivna överskott för patent- och registreringsverket med bibehållande
av nuvarande avgiftsskala för patentavgifter synas hava beräknats med
all nödig försiktighet. I vissa av de inkomna yttrandena har hemställts om
en ännu kraftigare reducering av patentavgifterna, men anser jag detta åtminstone
för närvarande icke tillrådligt. Det ligger nämligen vikt på att vid en
avgiftsreducering framgå med varsamhet. Den goda ställning i ekonomiskt
avseende, som patent- och registreringsverket numera vunnit, bör icke äventyras
genom en för kraftig nedsättning av avgifterna, önskvärdheten av att
trygga ämbetsverkets ekonomi mot påfrestningar vare sig i följd av ändrade
konjunkturförhållanden eller av annan anledning, såsom för eventuell utökning
av ämbetsverkets personal, får ej förbises. En viss försiktighet vid avgifternas
sänkande är desto mera påkallad, som en framdeles av omständigheterna
kanske framtvingad avgiftsökning näppeligen kan göras retroaktivt tillämplig
i fråga om redan meddelade eller sökta patent.

Beträffande sättet för det ifrågavarande beloppets disponerande vid avgiftsreduceringen
kunna olika möjligheter tänkas. Även i denna del ansluter

Kungl. May.ts proposition nr ISO.

31

jag mig till vad kommerskollegium anfört och hemställt, dock med vissa modifikationer.
Lika med kollegium anser jag såväl utfärdningsavgiften som
stämpelavgiften böra bibehållas vid nuvarande belopp; i denna riktning går
också flertalet av de inkomna yttrandena. I fråga om ansökningsavgiften har
kollegium ställt sig tvekande men dock i sin avgiftstabell närmast räknat med
berörda avgifts nedsättande från 50 till 40 kronor. Emellertid hava i vissa
yttranden, bland annat i det av uppfinnareföreningen avgivna, rests invändningar
mot en sådan nedsättning, särskilt som en låg ansökningsavgift skulle vara
ägnad att öka tillströmningen av omogna och onödiga patentansökningar med
ty åtföljande arbete för patentmyndigheten utan motsvarande ökning av inkomsterna.
Denna argumentering kan näppeligen jävas. Jag finner mig
därför ej böra föreslå någon sänkning av ansökningsavgiften. Det belopp,
enligt kommerskollegii beräkning omkring 50,000 kronor, som härigenom blir
disponibelt, kan då användas för nedsättande av årsavgifterna. Härvid har
jag tänkt mig kollegii förslag så ändrat, att avgiften för tredje patentåret bestämmes
till 10 kronor, för femte året till 30 kronor samt för vartdera av
sjätte och sjunde åren till 60 kronor.

Förhållandet mellan avgifterna enligt 1920 och 1928 års lagändringar, å
ena sidan, och enligt mitt förslag, å den andra, framgår av följande tabell:

Patentavgifter

Enligt
1920 och
1928 års
lagänd-ringar
Er.

Enligt

föredra-

gandens

förslag

Er.

Minsk-

ning

Er.

Patentavgifter

Enligt
1920 och
1928 års
lagänd-ringar
Er.

Enligt

föredra-

gandens

förslag

Er.

Minsk-

ning

Er.

Ansökningsavgift .

50

50

_

Årsavgift för 9:e året

150

100

50

Utfärdningsavgift .

50

50

—

3

> 10:e »

200

150

50

Stämpelavgift . . .

10

10

—

3

> ll:e >

200

150

50

Årsavgift för 2:a året

40

10

30

3

3 12:e 3

250

200

50

3

3 3:e 3

40

10

30

»

> 13:e >

250

200

50

3

> 4:e *

60

30

30

3

> 14:e >

300

250

50

3

» 5:e s

60

30

30

3

3 15:e j

300

250

50

3

3 6:e »

100

60

40

3

3 16:e 3

400

300

100

3

3 7:e 3

100

60

40

3

> 17:e >

400

300

100

3

3 8:e 3

150

100

50

Summa kronor

3,110

2,310

soo

En sådan avgiftsreducering skulle med tillämpning av det i slutet av kommerskollegii
utlåtande angivna beräkningssätt medföra en minskning i patentoch
registreringsverkets inkomster av patentavgifter med ett belopp av omkring

384,000 kronor per år. För åskådliggörande av detta har jag låtit upprätta
följande tablå:

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

Antal Minskning Totalavgif-
per avgift minskning

Årsavgifter för

2:a

året.........

ter

............1,599

X

Kr.

30

_

Kr.

47,970

>

»

3:e

» . .

............1,567

X

30

=

47,010

>

>

4:e

» . .

............1,407

X

30

=

42,210

»

>

5:e

» . . .

............1,135

X

30

=

34,050

>

6:e

>.........

............ 901

X

40

=

36,040

>

X>

7:e

>........

..... ...... 794

X

40

=

31,760

>

>

8:e

».........

............ 694

X

50

=

34,700

»

9:e

i.........

............ 546

X

50

=

27,300

>

10:e

>

............ 365

X

50

=

18,250

»

>

ll:e

>.........

............ 241

X

50

=

12,050

»

>

12:e

».........

............ 192

X

50

=

9,600

>

>

13:e

>.........

............ 167

X

50

=

8,350

14:e

H.........

............ 156

X

50

=

7,800

>

>

15:e

*.......

............ 142

X

50

=

7,100

»

D

16:e

}.........

........... 100

X

100

=

10,000

>

>

17:e

>..........

............ 100

X

100

=

10,000

Summa kronor

SOO

384,190

Vad därefter beträffar varumärkesavgifterna, har jag intet annat att erinra
mot patent- och registreringsverkets i flertalet utlåtanden tillstyrkta förslag
i denna del, än att jag icke nu finner anledning förorda någon särställning
för s. k. föreningsmärken i fråga om första ansökningsavgiftens storlek. Det
är visserligen möjligt, att vid den tillämade allmänna revisionen av varumärkeslagen
en sådan särställning kan befinnas lämplig, men torde det i så
fall böra tagas under övervägande, huruvida icke samtliga avgifter, således
även första avgiften för registreringen och dess kungörande samt de enligt
9 § varumärkeslagen utgående förnyelseavgifterna, böra sättas högre för föreningsmärken
än för andra märken. Då åtminstone hittills endast få registreringar
av föreningsmärken förekommit — det högsta antalet under ett år har
varit nio — är ju frågan av ringa betydelse ur synpunkten av patent- och registreringsverkets
ekonomi.

Med utgångspunkt från kommerskollegii beräkning av patent- och registreringsverkets
sammanlagda överskott för år, om patentavgiftema fortfarande
utginge enligt nu gällande bestämmelser, skulle efter de av mig förordade
avgiftsreduceringar överskottet komma att uppgå till omkring 280,000 kronor
eller något mera än det belopp om cirka 265,000 kronor, från vilket kommerskollegium
utgått såsom enligt dess mening lämpligt.

De föreslagna lagändringarna synas böra träda i kraft med början av nästa
budgetår eller således den 1 juli 1929.

Härvid torde, vad först angår ändringen i patentförordningen, årsavgifternas
sänkning böra gälla även i fråga om oguldna avgifter för patent, vilka

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

33

sökts före lagens ikraftträdande, och detta vare sig de beviljats dessförinnan
eller senare, i förstnämnda fall dock ej i fråga om avgift för patentår, som
börjat före lagens trädande i kraft, ehuru rätten att inbetala avgiften ännu
står öppen i enlighet med vad därom i det föregående1 nämnts. Undantag bör
ock göras för sådana fall, då enligt övergångsbestämmelserna till lagarna den
23 april 1920 (nr 162) och den 11 maj 1928 (nr 99) om ändrad lydelse av bland
annat 11 § i patentförordningen ännu lägre årsavgifter skola utgå.

Vidkommande den föreslagna ändringen i varumärkeslagen lärer för ansökan,
som inkommit före lagändringens ikraftträdande men ej åtföljts av ansökningsavgift,
den äldre, d. v. s. den högre, ansökningsavgiften böra utgå.
enär eljest i sådant fall en sökande, som först efter lagens trädande i kraft,
vare sig självmant eller efter föreläggande av registreringsmyndigheten, erlade
ansökningsavgift, skulle bliva bättre ställd än den, som lagenligt fullgjort
sin betalningsskyldighet i sammanhang med ansökningens ingivande.

I överensstämmelse med vad jag i det föregående anfört har jag låtit inom
justitiedepartementet utarbeta förslag dels till lag om ändrad lydelse av 11 §
i förordningen den 16 maj 1884 (nr 25) angående patent och dels till lag om
ändrad lydelse av 3 § i lagen den 5 juli 1884 (nr 29) om skydd för varumärken.
»

Föredraganden uppläser härefter ifrågavarande båda förslag, vilka äro av
den lydelse bilagor2 till detta protokoll utvisa, samt hemställer, att lagrådets
utlåtande över förslagen måtte för det i § 87 regeringsformen angivna ändamål
infordras genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.

Ur protokollet:

______ N. Cervin.

1 Se sid. 12.

2 Dessa bilagor, vilka äro lika lydande med de vid propositionen fogade lagförslagen, hava uteslutits
här.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 109 häft. (Nr 136.)

3

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

Protokoll, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd den 18 februari 1929.

Närvarande:

justitieråden Stenberg,

Appelberg,

Tiselius,

regeringsrådet Söderwall .

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,
hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
den 8 februari 1929, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande
skulle för det i § 87 regeringsformen angivna ändamål infordras över upprättade
förslag till lag om ändrad lydelse av 11 § i förordningen den 16 mai 1884 (nr 25)
angående patent och lag om ändrad lydelse av 3 § i lagen den 5 juli 1884 (nr
29) om skydd för varumärken.

Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits
av hovrättsrådet Hakon Hjertén.

Lagrådet lämnade förslagen utan anmärkning.

Ur protokollet:

Ragnar Kihlgren.

Kungl. Maj:ts proposition nr ISO.

35

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 25 februari 1929.

N ärvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden
Lubeck, Wohlin, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg,
Lindskog, Bissmark, Johansson.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Bissmark, anmäler lagrådets den
18 februari 1929 avgivna utlåtande över de den 8 i samma månad till lagrådet
remitterade förslagen till lag om ändrad lydelse av 11 § i förordningen den
16 maj 1884 (nr 25) angående patent och lag om ändrad lydelse av 3 § i lagen
den 5 juli 1884 (nr 29) om skydd för varumärken.

Föredraganden hemställer, att förslagen, som av lagrådet lämnats utan anmärkning,
måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition föreläggas
riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den
lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
H. Stefenson.