Kungl. Maj:ts proposition nr 127.
1
Nr 127.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning
ao vissa delar av övning splatsen Kronobergshed;
given Stockholms slott den 15 februari 1929.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Harald Malmberg.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen- JR eg enten i statsrådet
å Stockholms slott den 15 februari 1929.
Närvarande:
Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Tryggek, statsråden
Lubeck, Wohlin, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg,
Lindskog, Bissmark, Johansson.
Departementschefen, statsrådet Malmberg anhåller att få underställa Kungl.
Maj:ts prövning frågan om försäljning av vissa delar av övningsplatsen Kronobergshed
samt anför därvid följande.
övningsplatsen Kronobergshed, i areal innehållande 96.6213 hektar, är belägen
i Lekaryds socken, Allbo härad av Kronobergs län och består av följande
fastigheter, nämligen:
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 saml. 103 Jiäft. (Nr 127.) 45129 1
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 127.
1) V* mantal Dansjö nr 2 Stövagård (reg.-nr 2S) med en areal av 85.i040
hektar;
2) 1/so mantal Dansjö nr 2 Stövagård (reg.-nr 26) med en areal av 4.76io
hektar;
3) lägenheten Skjuthanan (reg.-nr 224) med en areal av 4.6573 hektar, avsöndrad
från Dansjö nr 2 Stövagård; samt
4) lägenheten Börjestorp nr 1 (reg.-nr l2) med en areal av 2.0990 hektar, avsöndrad
från Dansjö nr 1 Västergård.
Därjämte äger kronan andel i det för roten nr 99 vid Allbo kompani av
Kronobergs regemente gemensamma soldattorpet. Detta torp utlades vid ett
den 17 novemberl883 fastställt laga skifte å Dansjö hy med en areal av 2.760o
hektar såsom gemensamt till hemmanen 1 mantal Dansjö nr 2 Stövagård och
Va mantal Dansjö nr 3 Svensgård.
I avseende å kronans åtkomst av ovannämnda hemmansdelar och lägenheter
är att nämna, att de under 1) och 2) upptagna fastigheterna enligt kungl.
brev den 3 mars 1884 förvärvats för en köpeskilling av 28,000 kronor, att den
under 3) angivna lägenheten Skjutbanan enligt kungl. brev den 25 oktober
1894 inköpts för en köpeskilling av 3,500 kronor, samt att den under 4) upptagna
lägenheten Börjestorp, som utgjorde huvuddelen av ett heden angränsande
vakant soldattorp, enligt kungl. brev den 22 april 1898 inköpts för en
köpeskilling av 5,000 kronor.
Genom beslut den 18 juli 1921 bemyndigade Kungl. Maj:t arméförvaltningens
fortifikationsdepartement att verkställa utredning och till Kungl.
Maj:t inkomma med förslag rörande den framtida användningen av Kronobergshed,
varvid borde tagas i beaktande, huruvida heden lämpligen kunde
komma till användning med därå befintliga byggnader kvarstående å densamma,
eller om det kunde finnas fördelaktigare att försälja eller på annat
sätt använda byggnaderna oberoende av själva hedens framtida användning.
Samtidigt bemyndigades fortifikationsdepartementet att, därest så skulle befinnas
erforderligt för utredningen, efter omständigheterna verkställa uppdelning
och värdering av heden.
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 14 september 1921 anmälde fortifikationsdepartementet,
att departementet låtit verkställa undersökning angående hedens
användning för sådant ändamål, att byggnaderna för ändamålets befrämjande
kunde komma till användning å platsen. Då emellertid denna undersökning
givit negativt resultat, ansåge departementet för kronan fördelaktigast, att
frågan om byggnaderna och deras användning behandlades oberoende av frågan
om den framtida användningen av heden. Vad anginge den sistnämnda frågan,
hade fortifikationsdepartementet för sin del ej kunnat finna någon lämpligare
användning av heden, än att densamma, som till en del redan vore skogbeväxt,
utnyttjades för skogsskötsel och i sådant syfte överlämnades till domänstyrelsen.
Sedan av departementet med styrelsen härom inledda underhandlingar
slutförts, komme departementet att avgiva det förslag om den framtida dispositionen
av heden, vartill omständigheterna kunde föranleda. Beträffande åter
Kungl. Maj:ts proposition nr 127.
3
spörsmålet om byggnadernas användning hölle fortifikationsdepartementet
före, att denna fråga icke borde uppehållas av dylika underhandlingar, då
byggnaderna, som till huvudsaklig del stode obegagnade, för underhåll krävde
avsevärda kostnader.
I anslutning till fortifikationsdepartementets i ämnet gjorda hemställan bemyndigade
Kungl. Maj:t genom brev den 30 september 1921 departementet att
på det för kronan förmånligaste sätt gå i författning om försäljning av de
kronan tillhöriga byggnader å Kronobergshed, för vilka Kronobergs regemente
ej vidare hade användning, varjämte föreskrevs, att försäljningsmedlen skulle,
efter avdrag av försäljningskostnaderna, tillgodoföras lantförsvarets fond för
byggnader och andra försvarsändamål.
Med anledning av Kungl. Maj:ts ifrågavarande beslut försåldes och bortfördes
större delen av byggnaderna å heden, varförutom en del av dem, som
bibehöllos i kronans ägo, flyttades till regementets etablissemang i Yäxjö.
Sedan aktiebolaget Dansjö gård och tegelbruk anmält sig vilja förvärva
heden, blev densamma år 1924 föremål för uppskattning av en värderingsnämnd,
bestående av tre personer, av vilka en, arméförvaltningens domäntjänsteman,
utsågs av fortifikationsdepartementet, en utsågs av nämnda bolag
samt den tredje utsågs av länsstyrelsen i Kronobergs län. Åt distriktslantmätaren
i Allbo distrikt Sven Svensson uppdrogs att för värderingen upprätta
karta över heden jämte förslag till dess indelning. Sedan vederbörande militärmyndigheter
beretts tillfälle att yttra sig över det utav värderingsmännen framlagda
indelningsförslaget, gjorde fortifikationsdepartementet i skrivelse till
Kungl. Maj:t den 28 februari 1925 framställning i ärendet, varvid departementet,
bland annat, dels anförde, att heden — vilken på grund av sin ringa
omfattning och jordmånens beskaffenhet, och då staten icke ägde andra därtill
gränsande skogar, ej med fördel kunde användas för statens skogsodling'' —
icke borde överlämnas till domänstyrelsen utan försäljas till enskilda personer
och kommuner, dels ock hemställde om bemyndigande för departementet att
försälja mötesplatsen med därå växande skog och kronan tillhöriga byggnader
till ett pris så beräknat, att köpesumman för det hela uppginge till minst 53,136
kronor.
I yttrande den 28 maj 1925 över fortifikationsdepartementets berörda framställning
uttalade domänstyrelsen, bland annat, att som försäljningsområdet
icke angränsade någon kronans skog och dess areal vore alltför obetydlig för
bedrivande av skogsbruk för statens räkning, syntes dess överlåtande till domäufonden
icke böra ifrågasättas.
Genom remiss den 17 augusti 1925 anbefalldes härefter fortifikationsdepartementet
att — efter att hava låtit verkställa förnyad förrättning rörande
dispositionen av Kronobergshed i anslutning till det förfaringssätt, som tilllämpades
beträffande kronans domäner i allmänhet — åter inkomma med förslag
i ämnet. Den nya värdering, som med anledning härav ägde rum, verkställdes
den 26 oktober 1925 av t. f. domänintendenten Bernhard Nilsson i
Lauderyd samt de i vederbörlig ordning utsedda uppskattningsmännen, riksdagsmannen
P. M. Olsson i Blädinge och häradshövdingen J. Nilsson i Gårds
-
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 127.
by. Vid denna värdering åsattes heden ett saluvärde av 71,549 kronor 96 öre.
Skogens värde ingick däri, enligt en av jägmästaren i Sunnerbo revir gjord
uppskattning, med 42,818 kronor, medan återstoden, 28,731 kronor 96 öre, belöpte
å byggnader och mark. De å heden befintliga, kronan ännu tillhöriga
byggnaderna utgjordes av en sjukhusbyggnad å ägofiguren nr 3, en gevärsförrådsbyggnad
å ägofiguren nr 21, en mathall å ägofiguren nr 24, ett trossvagnsskjul
å ägofiguren nr 30 ävensom av vissa mindre byggnader å ägofiguren
nr 39, som utgör del av lägenheten Börjestorp, samt å området litt. I
eller det samfällda soldattorpet. (Beteckningarna hänföra sig till den utav
distriktslantmätaren Sven Svensson år 1923 upprättade kartan över Kronobergshed.
) Värderingsmännen föreslogo försäljning av vissa delar av lägenheten
Skjutbanan, lägenheten Börjestorp, kronans andel i det samfällda
soldattorpet, en del med enskilda tillhöriga byggnader bebyggda tomter
ävensom ytterligare några områden, vilka kunde försäljas till ägarna av
angränsande mark. Mötesplatsen i övrigt ansågo förrättningsmännen, oaktat
domänstyrelsens uttalade uppfattning i annan riktning, böra bibehållas
i kronans ägo och överlämnas till domänstyrelsen att förvaltas såsom kronopark.
Därest så emellertid prövades icke böra ske, föreslogo förrättningsmännen,
att heden tillika med skogen försåldes på offentlig auktion.
Vid denna tid förelåg ett av Västra Värends kommunalförbund avgivet
köpeanbud å sjukhusbyggnaden jämte ägofigurerna nr 2 och 3. Sjukhusbyggnaden
avsågs att användas till förbundets ålderdomshem.
Vågot förnyat förslag rörande dispositionen av heden har icke av fortifikationsdepartementet
sedermera underställts Kungl. Maj:t.
Sedan särskilda utredningsmän tillkallats för att verkställa utredning och
avgiva förslag till disposition genom försäljning eller annorledes av sådana lantförsvaret
tillhöriga jordbruksfastigheter, lägerplatser, delar av lägerplatser eller
andra fastigheter, vilka icke vidare kunna anses erforderliga för försvarets behov,
hava dessa utredningsmän, vilka antagit benämningen lantfförsvarets marlchommitterade,
uti skrivelse den 29 december 1928 framlagt förslag rörande
Kronobergsheds framtida användning. Kommitterade hava härvid anfört i
huvudsak följande.
I en av kommitterade föranledd skrivelse till fortifikationsdepartementet den
11 augusti 1928 hade chefen för Kronobergs regemente anfört, att han med hänsyn
till den mängd vagnar, som förefunnes och kunde förväntas, anhållit antingen
om 20,500 kronor för uppförande vid regementets etablissemang i Växjö
av en förrådsbyggnad eller om erforderligt belopp för transport från annan ort
och uppsättning därstädes av en för ändamålet lämpad byggnad, vilken framställning
emellertid ej länt till något fortifikationsdepartementets beslut. Om
ingen förrådsbyggnad för ovan angivet ändamål anordnades i Växjö, måste
byggnaderna å Kronobergshed i vida större omfattning än som då vore fallet
användas för förvaring av fordon, enär regementet icke nu i Växjö hade plats
under tak för dessa fordon.
Enligt de genom vederbörande myndigheter tidigare verkställda utredningarna
rörande Kronobergshed syntes icke några andra alternativ föreligga än mötesplatsens
försäljning på lämpligaste sätt eller ock dess överlämnande till domänstyrelsen
för förvaltning såsom kronopark. Då emellertid dess läge i det inre av
Kungl. Maj:ts proposition nr 127.
Småland och i närheten av en viktig järnvägsknutpunkt (cirka nio kilometer norr
om Alvesta järnvägsstation och strax väster om södra stambanan) samt därav
betingade betydelse för luftkommunikationerna och flygvapnet möjligen kunde
föranleda dess bibehållande i kronans ägo, hade kommitterade inhämtat yttrande
i ärendet från luftfartsmyndigheten och flygstyrelsen.
I sin svarsskrivelse till kommitterade den 20 november 1928 hade luftfartsmyndigheten
framhållit, att det för den civila luftfarten i riket vore fördelaktigt,
att tillgången till platser för upp- och nedstigning med lantflygplan vore
tämligen riklig. Särskilt vore detta av betydelse vid nedstigning i fall av nöd.
I stora delar av vårt land vore det synnerligen riskfyllt att företaga landning,
på grund av att tillräckligt stora, jämna och hårda fält icke förefunnes. Till
följd av den kuperade och skogiga terrängen torde behovet av en landningsplats
för lantflygplan i den del av landet, varom här vore fråga, vara stort, även
om man icke nu kunde förutse, att en luftled komme att framdragas över förevarande
övningsplats. För att en plats i allmänhet skulle kunna fylla sitt ändamål
som nödlandningsplats, vore det erforderligt, att där funnes en jämn och
fast markyta utan diken, gropar eller andra hinder av åtminstone storleken 400
X 150 meter. Önskvärt vore, att, såvida icke en cirkelyta med minst 400 meters
diameter eller ett område i form av eu kvadrat med minst 400 meters sida
stode att finna, två sådana banor av storleken 400 X i 50 meter kunde
ordnas, varvid banorna skulle ligga så, att deras längdriktningar icke bildade
mindre vinklar med varandra än 60°. Det vore vidare av vikt, att icke några
hinder funnes omkring startbanorna, utan möjlighet skulle förefinnas för ett
flygplan att i omedelbar anslutning till banorna starta eller landa i lutningen
1: 15. Av tillgängliga handlingar framginge icke, om marken å Kronobergshed
vore lämplig för flygändamål eller huruvida omgivningarna tilläte upp- och nedstigning
i sådan lutnings vinkel, som ovan angivits. Att det funnes utrymme för
ordnande av en startbana av storleken 400 X 150 meter å Kronobergshed framginge
av den bifogade kartan. Under förutsättning att å Kronobergshed lämplig
mark för en sådan startbana, som ovan nämnts, stode att finna eller kunde
ordnas för en obetydlig kostnad, ville luftfartsmyndigheten för sin del tillstyrka,
att Kronobergshed bibehölles i statens ägo, åtminstone så stor del därav,
sorn erfordrades för att iordningställa eu startbana, vilken uppfyllde här ovan
angivna betingelser. En sådan startbana å Kronobergshed torde för den militära
flygningen säkerligen bliva av icke ringa betydelse.
o Flygstyrelsen hade i sitt yttrande den 30 november 1928 meddelat, att platsen
på grund av sitt läge vore av stor betydelse för flygvapnet. Kronobergshed låge
ungefär mitt emellan Malmslätt och Malmö och vore härigenom av betydelse såsom
mellanlandningsplats vid överlandsflygningar. Platsens läge vid stambanan
nära järnvägsknutpunkten Alvesta samt på ungefärligen lika avstånd från
Kalmar, Karlskrona, norra Skåne och Halmstad gjorde, att Kronobergshed vid
krigstillfälle kunde få alldeles särskild betydelse för flygvapnet. På grund
härav hade, flygstyrelsen hemställt, att övningsplatsen Kronobergshed helt
måtte bibehållas i statens ägo.
I fråga om övningsplatsens betydelse ur luftfartssynpunkt hade kommitterade
vidare fått mottaga eu den 4 december 1928 dagtecknad skrivelse från
aktiebolaget Aerotransport, vari, bland annat, framhållits, att Kronobergshed
efter en del mindre planeringsarbeten torde kunna bliva ett synnerligen användbart
nödlandningsfält för en blivande flygroute Stockholm—Malmö. Då
det vore ont om lämpliga nödlandningsfält i Småland, vore det av största vikt,
att ifrågavarande fält reserverades för ändamålet.
Vidare hade chefen för Kronobergs regemente i skrivelse till fortifikationsdepartementet
den 27 oktober 1928 — av departementet med skrivelse den 3
november 1928 under instämmande överlämnad till kommitterade _ med er
-
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 127.
inran om tidigare skrivelser rörande behövligheten av att de medel, som kunde
erhållas vid en eventuell försäljning av Kronobergshed, bleve reserverade för
inköp och anordnande av skjutfält för regementets räkning i närheten av Växjö,
anfört, bland annat, följande. Ytterligare svårigheter hade uppstått att inom
rimligt avstånd från förläggningsplatsen bedriva fältmässiga övningar utanför
regementets övningsområde. En större del av ett Växjö stad tillhörigt område,
som tidigare med synnerlig fördel kunnat användas för ändamålet i fråga,
finge nämligen numera icke beträdas på grund av därå gjord skogsplantering.
Den enskilda personer tillhöriga mark, som omgåve förläggningsplatsen, vore
till största delen skogbeväxt. De fält, som funnes, vore. med få undantag av för
ringa utsträckning för utförande av fältmässiga övningar i kompaniförband
samt skördades dessutom vanligen så sent, att marken ofta icke kunde beträdas,
innan övningar i trupp för de sommarinryckta värnpliktiga vore avslutade.
Med hänsyn härtill hade under utbildningsåret 1927—1928 dylika övningar endast
i ringa utsträckning kunnat bedrivas utanför exercisfältet. Kostnaderna
därför hade det oaktat uppgått till omkring 1.300 kronor. Därest icke regementets
fältduglighet skulle bliva lidande, förelåge alltså ett oavvisligt behov att
erhålla tillgång till lämplig övningsterräng. Dylik övningsterräng kunde erhållas
vid Notteryd. För att det område, som föreslagits, skulle kunna bliva
användbart för sitt ändamål, krävdes dock ett omfattande röjnings- och^ planeringsarbete.
Tills detta arbete, som komme att taga avsevärd tid i anspråk, blivit
utfört, vore det emellertid av största betydelse, att regementet hade tillgång
till annan lämplig övningsterräng, och även efter denna tid vore Kronobergshed
med sin större utsträckning och omväxlande markform m. m. av stor
betydelse för övningar i större förband. Å Kronobergshed funnes nämligen möjlighet
att utan någon kostnad för markskador bedriva fältmässiga övningar i
kompani- och bataljonsförband samt stridsexercis med regementet. Sedan en del
av byggnaderna bortförts, funnes numera större möjligheter i detta avseende än
vad förut varit fallet. Kronans kvarstående byggnader, vilka vore i gott skick
och väl underhållna, erbjöde möjlighet att inkvartera befäl och trupp samt att
verkställa utspisning under tak. Senast under 1928 års regementsövningar hade
trupp i sin helhet varit förlagd under tak därstädes, och vore det regementschefens
avsikt att år 1929 dit förlägga hela sommarsoldatskolan för en veckas
tillämpningsövningar. Kronobergshed låge dessutom på lämpligt avstånd, ej
fullt en dagsmarsch, från Växjö. Såsom fältskjutningsterräng torde emellertid
regementet — intill dess det föreslagna skjutfältet vid Notteryd bleve fullt iordningställt
— få, som nu skedde, reda sig dels med tillfälligt förhyrd mark i det
föreslagna skjutfältets närhet, dels med den skjutbana och kringliggande terräng,
som — oundgängligen erforderlig — av Växjö skyttegille för 1,200 kronor
per år förhyrdes för utförande av kulspruteskjutningar. Med stöd av det
anförda hade regementschefen anhållit, att fortifikationsdepartementet måtte
föreslå, att regementet icke frånhändes dispositionsrätten av Kronobergshed,
förrän det vid Notteryd erhållit ett annat, fullt iordningställt övnings- och
skjutfält.
Kommitterade hade den 4 december 1928 avlagt besök på Kronobergshed och
å regementets övningsfält i Växjö för att på platsen bilda sig en uppfattning om
områdenas lämpliga disposition. Vid besöket hade regementschefen framhållit,
att, därest Kronobergshed skulle bibehålla sitt värde såsom övningsplats för
regementet, försäljning av dithörande mark endast kunde ske i mycket begränsad
omfattning; att kronans å heden befintliga byggnader med undantag av de
till lägenheten Börjestorp och det gemensamma soldattorpet hörande under samma
förutsättning vore erforderliga för regementets behov; samt att inköp av
den förutvarande förrådsförvaltarebostaden lämpligen borde ske för att erhålla
en passande bostad åt en förrådsunderofficer och tillsyningsman. Å andra sidan
Kuntjl. May.ta proposition nr 127.
7
hade regementschefen förklarat, att han, för den händelse Kronobergshed finge
av regementet i erforderlig omfattning bibehållas såsom övningsfält, icke längre
funne inköp av fältskjutnings- och övningsområdet vid Notteryd oundgängligen
nödvändigt utan ansåge, att förslaget därom under nämnda förutsättning kunde
förfalla.
Kommitterade hade även haft tillfälle iakttaga, att ä mötesplatsen sannolikt
skulle kunna mot ytterst obetydliga kostnader anordnas landnings- och startplatser
för flygmaskiner med de av luftfartsmyndigheten angivna minimidimensionerna
ävensom att större delen av mötesplatsen icke skulle utan ganska
dryga kostnader kunna försättas i skogbärande skick. I Växjö hade kommitterade
kunnat konstatera, att regementets därvarande övningsområde, i areal
innehållande cirka 208 hektar, till stora delar vore av mindre gud beskaffenhet
samt på grund av den antingen kuperade och steniga eller sanka och av diken
genomskurna terrängen alls icke lämpade sig till landningsplats för flygmaskiner;
att dess värde för övningsändamål förminskades, genom att regementets
skjutbana delade detsamma i tvenne delar; ävensom att regementets
möjligheter att för övningsändamål beträda stadens mark genom verkställda
skogsplanteringar i hög grad kringskurits.
Belysande för sistnämnda fråga vore en av vårdaren av Växjö stads skogar,
f. d. överjägmästaren E. Hemberg den 12 december 1928 till regementschefen
avlåten skrivelse, varav kommitterade erhållit del. I denna anfördes, bland
annat: På sin tid hade konsul Hj. Petri till Växjö stad donerat ett från egendomen
Araby inköpt skogsområde, gränsande intill stadens skog Västra mark.
Å ifrågavarande område hade dessförinnan bedrivits omfattande skogsavverkningar,
^ efter vilka uppstått större sammanhängande kalmarker. Dessa hade
under årens lopp varit föremål för successivt skeende skogsodlingar, vilka nu
nått sin fullbordan. En framställd begäran av förutvarande regementscheferna
överstarna Hos och Nordenskjöld, att regementet, oaktat skogsodlingen, måtte
få använda ifrågavarande öppna kalmark till övningsfält, hade han opåtalt
kunnat bifalla, allrahelst föga skada kunde förorsakas de då ännu späda skogsplantorna.
Dessa hade emellertid under årens lopp allt mer skjutit i höjden
och skulle numera lida obotlig skada, om regementets övningar fortfarande förlädes
till ifrågavarande område. Även å stadens övriga skogar, å vilka en allt
intensivare skogshushållning nödvändiggjordes i form av luck-, ljus- och kanthuggningar
samt fröträdsställningar för åstadkommande av naturlig återväxt,
komme tyvärr regementets rörelsefrihet att inskränkas, alldenstund sålunda
behandlade områdens plantväxt måste skyddas för tramp och annan åverkan
från manskapets sida.
Att märka vore vidare den minskning, regementets övningsfält komme att
undergå enligt det mellan kasernkommittén och Växjö stad preliminärt träffade
avtalet om ersättning till staden, med anledning av att regementet från och med
den 1 januari 1928 skulle vara organiserat såsom ett regemente med begränsad
organisation. Enligt detta avtal skulle nämligen till staden återlämnas en del
av den i övningsfältet ingående stadsägan Stora Skjutshagen, vilken del omfattade
cirka 59 hektar. Enligt avtalet finge området dock icke inhägnas eller
bebyggas, och regementet ägde att där utföra övningar utan annan ersättning
än för skada å växande skog och skogsplantering.
Efter övervägande av vad sålunda förekommit hade kommitterade kommit
till den uppfattningen, att av hänsyn till i första hand lufttrafikens och flygvapnets
behov en försäljning av Kronobergshed icke vore tillrådlig. Dessa
behov motiverade dock icke bibehållande av mera än ett väl tilltaget utrymme
för landnings- och startplats samt byggnader för eventuellt erforderliga "administrationslokaler.
Vad av regementschefen anförts rörande dels nödvändigheten
att för regementets behov taga i anspråk de vid Kronobergshed befintliga
utrymmena samt dels behovet av ytterligare övningsutrymme, utöver vad
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 127.
regementet komme att disponera vid Växjö, ävensom rörande Kronobergsheds
värde såsom övningsplats, syntes emellertid kommitterade utgöra fullgoda
skäl för att bibehålla mötesplatsen såsom sådan i erforderlig omfattning. Ett
ytterligare stöd härför funne kommitterade i den omständigheten, att, därest
Kronobergshed bibehölles, fältskjutningsområdet vid Notteryd bleve obehövligt.
Härigenom besparades en utgift å minst 40,000 kronor. Av det i Kronobergshed
liggande värdet belöpte enligt den sist verkställda värderingen 42,818
kronor eller över hälften å den växande skogen och kunde sålunda tillgodogöras
utan markförsäljning. En stor del av skogen syntes vara mogen för avverkning
och föryngring. Även i övrigt torde en del virke kunna uttagas genom beståndsvårdande
huggningar. Upprättandet av en skogshushållningsplan, under beaktande
att områdets värde såsom flygfält och övningsfält icke minskades,
syntes därför vara att förorda.
Enligt regementschefens mening, vilken kommitterade gåve sin anslutning,
kunde endast följande områden utan olägenhet försäljas, nämligen lägenheten
Skjutbanan, motsvarande ägofigurerna nr 42—45 på den av distriktslantmätaren
Svensson upprättade kartan, större delen av lägenheten Börjestorp,
motsvarande ägofigurerna nr 38, 39 och 41 å samma karta, kronans andel i
samfällda soldattorpet litt. I å kartan samt slutligen den sydligaste delen av
Vse mantal Dansjö nr 2 Stövagård, motsvarande de väster om den till badplatsen
ledande vägen belägna delarna av ägofigurerna nr 36 och 37.
Med ledning av de verkställda värderingarna samt egna iakttagelser hade
kommitterade uppskattat värdet av ifrågavarande områden på följande sätt:
ägofiguren nr 42.............................. kronor
>43.............................. »
» »44.............................. »
» » 45.............................._ »
ägofigurerna nr 38, 39 och 41 samt kronans andel i
samfällda soldattorpet litt. I ................
till försäljning föreslagna delar av ägofigurerna nr
36 och 37 med skog ................. »
210:73
115:50
140: —
215: —
3,000: —
2.500: —
Summa kronor 6,181: 23
Kommitterade, som förutsatte, att kostnaderna för områdenas avstyckning
och lagfarande skulle helt gäldas av köparna, hade fatt emottaga anbud a de
till försäljning ifrågasatta områdena i enlighet med värderingen, med undantag
dock för ägofigurerna nr 36 och 37. A de två sistnämnda hade kommitterade
erhållit ett anbud lydande å 1,751 kronor 60 öre, vilket kommitterade icke ansåge
antagligt, då den växande skogens värde måste anses överstiga det pris av
7 kronor per kubikmeter, vilket anbudsgivaren lagt till grund för anbudet.
Skulle någon försäljning av dessa områden icke komma till stånd, innebure
detta icke någon större olägenhet, då deras värde till den ojämförligt största
delen låge i den växande skogen och, såsom ovan framhållits, i sinom tid kunde
tillgodogöras genom avverkning.
Den nutida uppfattningen, att ägarna av bostadshus å ofri grund så vitt
möjligt borde beredas tillfälle att med äganderätt förvärva nödigt tomtutrymme,
skulle visserligen kunna anses tala för att jämväl ägarna av byggnaderna
å ägofigurerna nr 5 a, 40 och 22 lämnades tillfälle att med äganderätt
förvärva dessa områden. Någon större vikt syntes dock i detta fall icke böra
tillmätas denna synpunkt, då samtliga byggnader försålts under uttryckligt
villkor om bortflyttning. En försäljning av tomterna skulle vidare omöjliggöra
en alltid önsklig kontroll över de element, som uppehölle sig i mötesplatsens
omedelbara närhet. Enligt vad kommitterade inhämtat, hade för
övrigt ägaren av den å nr 5 a uppförda s. k. officersborgen numera skänkt denna
byggnad till regementets officerskår, varför frågan om en försäljning av denna
Kanyl. Maj.ts proposition nr 127. J)
fornt finge anses förfallen. Den å figuren nr 40 uppförda f. d. förrådsförvaltarbostaden
önskade regementschefen återköpa för regementets behov, därest densamma
si ode att erhålla för skäligt pris. Beträffande den återstående, å ägofiguren
nr 22 befintliga byggnaden funne kommitterade, att den, såsom regementschefen
pa förfragan förklarat, icke i och för sig i någon nämnvärd grad
förringade mötesplatsens värde, vilket däremot skulle bliva förhållandet, försåvitt
tomtmarken kring densamma inhägnades och icke finge av trupp beträdas.
Enligt vad regementschefen uttalat, mötte följaktligen icke något
hinder för ägaren att tillsvidare hava byggnaden kvarstående mot utgörande
av tomtören. Detsamma gällde f. d. förrådsförvaltarbostaden, om byggnaden
icke skulle av regementet inköpas. En sådan anordning funne kommitterade
med hänsyn till föreliggande omständigheter tillräckligt tillgodose ägarnas berättigade
intressen.
T fråga om ägofigurerna nr 23 och 30 — å den förra funnes en handelsbod
och å den senare en smedja, till vilka enskilda personer vore ägare — talade
icke samma skäl för försäljning av tomterna, men däremot gjorde synpunkterna
mot eu försäljning sig gällande med samma styrka. Hinder syntes emellertid
icke möta för byggnadernas bibehållande tillsvidare, Särskilt torde det kunna
bliva av värde, att tillgång till smedja funnes, när mötesplatsen skulle begagnas
såsom flygfält.
Kommitterade hade för sin del funnit förslaget, att Västra Värends kommunalförbund
skulle erhalla tillfälle att förvärva det å ägofiguren nr 3 uppförda
sjukhuset, för att därstädes inrätta ett ålderdomshem, i och för sig utgöra
eu lämplig användning av denna byggnad. Regementschefen hade emellertid
förklarat byggnaden oundgängligen erforderlig för regementet såsom
plats för expeditioner och såsom förläggningslokal under vinterövningar.
Tanken hade då framkommit, att kommunalförbundet i stället skulle av nuvarande
ägaren förvärva den å ägofiguren nr 4 befintliga forna underofficersborgen,
vilken byggnad erbjudits regementet till inköp för 4,000 kronor och
enligt uppgift väl skulle lämpa sig för ändamålet. Erforderligt tomtutrymme
skulle därefter upplatas till förbundet, att innehavas, så länge byggnaden användes
för ifrågavarande ändamål. Länsstyrelsen, med vilken kommitterade
under sitt besök i Växjö överlagt, hade förklarat sig under nuvarande förutsättningar
finna den sålunda föreslagna lösningen av frågan om kommunalförbundets
ålderdomshem tilltalande. Förbundet hade ock funnit sistnämnda
förslag lämpligt samt gått i författning om byggnadens inköpande. Då tomtupplåtelse
syntes kunna ske oberoende av dispositionen i övrigt av Kronobergshed,
hade kommitterade icke ansett erforderligt att avvakta ordnandet av denna
fråga utan hänvisat förbundet att i vederbörlig ordning söka upplåtelse av
erforderlig mark.
Under åberopande av det anförda föresloge kommitterade, att Kungl. Maj:t
måtte, efter inhämtande av riksdagens medgivande till försäljningen, besluta,
att av Kronobergshed följande å den av distriktslantmätaren Sven Svensson
år 1923 upprättade kartan närmare angivna områden finge genom vederbörande
myndighets försorg försäljas mot lägst nedan angivna köpeskillingar, nämligen:
av ägofigurerna nr 36 och 37 delarna väster om vägen till
badplatsen ........................................ kronor 2,500: —
ägöfigurerna nr 38, 39 och 41 med å ägofiguren nr 39 uppförda
byggnader samt kronans andel i samfällda soldattorpet
litt. I med byggnader ........................ » 3,000:__
ägofiguren nr 42...................................... » 210:73
» »43...................................... » 115:50
» »44...................................... » HO; —
» »45 ...................................... » 215:_;
Dihang till riksdagens protokoll 1929. 1 saml. 103 haft. (Nr 127.) 451 29 2
JO
Departementschefen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 127.
att genom försäljningen inflytande köpeskilling, efter avdrag för möjligen
uppkommande kostnader, skulle inlevereras till statskontoret för att tillgodoföras
lantförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål;
samt att Kronobergshed med därå uppförda byggnader i övrigt skulle bibehållas
såsom .övningsplats för Kronobergs regemente för att därjämte i man
av behov framdeles i erforderlig omfattning ordnas såsom landnings- och startplats
för flygmaskiner.
Sedan arméförvaltningens fortifikationsdepartement anbefallts att avgiva utlåtande
över markkommitterades förevarande förslag, har fortifikationsdepartementet
med skrivelse den 23 januari 1929 överlämnat yttranden i ämnet av
chefen för Kronobergs regemente och chefen för södra armefördelningen.
Regementschefen har tillstyrkt det av markkommitterade avgivna förslaget
angående den framtida användningen av Kronobergshed. Samtidigt har regementschefen,
bland annat, framhållit, dels att något hinder icke mötte för att
de vissa enskilda personer tillhöriga byggnaderna å ägofigurerna nr 5 a, 22, 23
och 30 samt den å ägofiguren nr 4 belägna förutvarande underofficersborgen,
som numera inköpts av Västra Värends kommunalförbund för att användas till
ålderdomshem, tillsvidare, så länge byggnaderna i fråga vore i de nuvarande
ägarnas besittning och av dem användes för nuvarande ändamål, kvarstode å
heden mot arrendeavgift, dels ock att nämnda kommunalförbund enligt en den
10 januari 1929 träffad preliminär överenskommelse med regementschefen fölen
tid av femtio år arrenderat en del av ägofiguren nr 4 för ålderdomshemmet.
Arméfördelning schef eu har icke framställt någon erinran mot den föreslagna
dispositionen av Kronobergshed.
Fortifikationsdepartenientet har för egen del förklarat sig icke hava något
att erinra mot det av markkommitterade framställda förslaget i fråga om försäljning
av vissa delar av heden.
Genom den i ärendet förebragta utredningen synes mig ådagalagt, att huvuddelen
av Kronobergshed bör bibehållas i kronans ägo. Jag anser mig därför
icke böra ifrågasätta någon ändring i fråga om övningsplatsens disposition i
vidare mån, än att jag, i likhet med de i ärendet hörda myndigheterna, tillstyiker
det utav markkommitterade framställda förslaget om försäljning av vissa
mindre delar av densamma.
Enligt markkommitterades förslag skola ägofigurerna nr 38, 39 och 41 samt
kronans andel i soldattorpet litt. I jämte byggnader försäljas för en köpeskilling
av 3,000 kronor eller samma belopp, vartill ifrågavarande fastigheter uppskattats
vid domänvärderingen den 26 oktober 1925. Nu nämnda ägofigurer hava
angivits i areal innehålla, ur 38 O.8200 hektar, nr 39 O.iöso hektar och nr 41 0.7«o
hektar; det samfällda soldattorpet innehåller, såsom förut nämnts, 2.7600 hektar,
varav kronans andel synes uppgå till högst 45/ns. De utav kommitterade föreslagna
försäljningsprisen å ägofigurerna nr 42, 43 och 44, vilka samtliga äro
obebyggda, överensstämma likaledes med de vid domänvärderingen angivna be
-
11
Kungl. Maj:tf proposition nr 127.
loppen för respektive områden. Enligt tillgängliga arealuppgifter innehålla
dessa ägofigurer, nr 42 2.1073 hektar, nr 43 l.isso hektar och nr 44 O.6820 hektar.
Ägofiguren nr 45, som angivits innehålla O.7130 hektar och även är obebyggd,
blev vid domänvärderingen icke föremål för särskild uppskattning, då den avsågs
att bibehållas i kronans ägo. Beträffande de till försäljning ifrågasatta delarna
av ägofigurerna nr 36 och 37 beräknas dessa områden, enligt vad under
hand upplysts, tillsammans i areal innehålla omkring 1 hektar. I avseende å
skäligheten av de utav markkommitterade föreslagna försäljningsprisen för de
ifrågavarande fastigheterna har jag icke funnit anledning till någon erinran. I
likhet med kommitterade förutsätter jag, att försäljningarna skola ske mot villkor,
att köparen ikläder sig alla för avstyckning och lagfart erforderliga kostnader.
De genom försäljningarna inflytande medlen torde, efter avdrag av eventuella
försäljningskostnader, böra tillgodoföras lantförsvarets fond för byggnader
och andra försvarsändamål.
Åt arméförvaltningens fortifikationsdepartement torde böra uppdragas att
föranstalta om upprättandet av en skogshushållningsplan för den återstående
delen av Kronobergshed.
På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen medgiva,
att av Kronobergshed följande å den i ärendet åberopade, av distriktslantmätaren
Sven Svensson år 1923 upprättade kartan över heden angivna områden,
nämligen ägofigurerna nr 38, 39 och 41 samt kronans andel i samfällda soldattorpet
litt. I tillika med byggnader, ägofigurerna nr 42, 43, 44 och 45 samt av
ägofigurerna nr 36 och 37 de delar, som äro belägna väster om vägen till badplatsen,
må försäljas till minst de pris, som angivits i lantförsvarets markkommitterades
förut omförmälda skrivelse den 29 december 1928, och mot villkor
i övrigt, att köparna ikläda sig alla för avstyckning och lagfart erforderliga
kostnader, samt
att inflytande köpeskillingar må, efter avdrag av eventuella försäljningskostnader,
tillgodoföras lantförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten lämna bifall
samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga vid
detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
A. Broberg.