Kungl. Maj:ts proposition nr 122.
1
Nr 122.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till kungörelse
om ändrad lydelse av 11 § i förordningen den 26 januari
1894 (nr 17) angående hushållningen med de allmänna
skogarna i riket; given Stockholms slott den 25
januari 1929.
Under åberopande av bilagda, i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill
Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen att godkänna härvid fogade förslag till
kungörelse om ändrad lydelse av 11 § i förordningen den 26 januari 1894 (nr
17) angående hushållningen med de allmänna skogarna i riket.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
J. B. Johansson.
Bihang till riksdagens protokoll 1929.
1 samt.
98 haft. (Nr 122.)
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 122.
Förslag
till
Kungörelse
om ändrad lydelse av 11 § i förordningen den 26 januari 1894 (nr 17)
angående hushållningen med de allmänna skogarna i riket.
Härigenom förordnas, att till 11 § i förordningen den 26 januari 1894 angående
hushållningen med de allmänna skogarna i riket skall fogas ett nytt
andra stycke av följande lydelse:
Rörande användningen och förvaltningen av ersättning för mark, som genom
expropriation, inlösen enligt lagen om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare
att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område eller annat liknande förfarande
avskiljes från allmänning, förordne Konungen.
Denna kungörelse skall träda i kraft den 1 juli 1929.
Kungl. Maj:ts proposition nr 122.
3
Utdrag av protokollet över jordbruksdepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott dlen 15 november 1928.
N ärvaiande:
Statsministern Lindman, statsråden Lubeck, Wohlin, Beskow, Lundvik, Borell,
von Steyern, Malmberg, Lindskog, Bissmark, Johansson.
Efter gemensam beredning med chefen för justitiedepartementet anför chefen
för jordbruksdepartementet, statsrådet Johansson:
»På sätt chefen för justitiedepartementet anfört vid föredragning denna dag
av ett inom nämnda departement upprättat förslag till lag om ändring i vissa
delar av lagen den 18 juni 1925 (nr 334) om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare
att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område, böra i sammanhang
med detta förslag komma under övervägande ändringar i vissa till skogslagstiftningen
hörande författningar. Med anledning härav och i anslutning till
grunderna för nämnda lagförslag hava utarbetats förslag till
lag om ändrad lydelse av 7 § i lagen den 5 juni 1909 (nr 53 s. 1) angående
husbehovsskogar inom vissa områden,
kungörelse om ändrad lydelse av 5 och 11 §§ i förordningen den 26 januari
1894 (nr 17) angående hushållningen med de allmänna skogarna i riket, samt
kungörelse om ändrad lydelse av 1 och 12 §§ i förordningen den 18 juni 1920
(nr 331) angående allmänningsskogar i Västerbottens och Norrbottens län.
Av dessa förslag, vilka torde få såsom bilagor fogas till detta protokoll,
lärer lagrådets utlåtande böra inhämtas över förslaget till ändring i lagen om
husbehovsskogar inom vissa områden.»
Föredraganden uppläser härefter förslag till lag om ändrad lydelse av 7 §
i lagen den 5 juni 1909 (nr 53 s. 1) angående husbehovsskogar inom vissa områden,
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar, samt hemställer, att
lagrådets yttrande över förslaget måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda
ändamål inhämtas genom utdrag av protokollet.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Rune Thygesen.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 122.
Bilaga.
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av 7 § i lagen den 5 juni 1909 (nr 53 s. 1) angående
husbehovsskogar inom vissa områden.
Härigenom förordnas, att 7 § i lagen den 5 juni 1909 angående husbehovsskogar
inom vissa områden skall i nedan intagen del erhålla följande ändrade
lydelse:
Område-----mantal.
Om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt
upplåtet område är särskilt stadgat. Rörande användningen och förvaltningen
av löseskilling för inlöst område, förordne Konungen.
Denna lag skall träda i kraft den 1 juli 1929.
Förslag
till
Kungörelse
om ändrad lydelse av 5 och 11 §§ i förordningen den 26 januari 1894
(nr 17) angående hushållningen med de allmänna skogarna i riket.
Härigenom förordnas, att 5 och 11 §§ i förordningen den 26 januari 1894
angående hushållningen med de allmänna skogarna i riket skola i nedan
intagna delar erhålla följande ändrade lydelse:
5 §.
Om häradsallmänningar----— stadgat är.
Beträffande rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under
nyttjanderätt upplåtet område är särskilt stadgat.
11 §.
Därefter-----grunder.
Rörande användningen och förvaltningen av löseskilling, som inflyter vid
Kungl. Maj:ts proposition nr 18%.
5
inlösen enligt lagen om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa
under nyttjanderätt upplåtet område, förordne Konungen.
Denna kungörelse skall träda i kraft den 1 juli 1929.
Förslag
till
Kungörelse
om ändrad lydelse av 1 och 12 §§ i förordningen den 18 juni 1920 (nr
331) angående allmänningsskogar i Västerbottens och Norrbottens län.
Härigenom förordnas, att 1 och 12 §§ i förordningen den 18 juni 1920
angående allmänningsskogar i Västerbottens och Norrbottens län skola
nedan intagna delar erhålla följande ändrade lydelse:
1 §■
Område-----oförminskat.
Om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt
upplåtet område är särskilt stadgat.
12 §.
Försäljning-----anbud.
I avseende-----kronopark.
Under vilka-----besluta.
Rörande användningen och förvaltningen av löseskilling, som inflyter vid
inlösen enligt lagen om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa
under nyttjanderätt upplåtet område, förordne Konungen.
Denna kungörelse skall träda i kraft den 1 juli 1929.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 122.
Protokoll, hållet i Kungl. Maj.ts lagrået den 24 januari 1929.
N ärvarande.
justitieråden Stenberg,
Appelberg,
Tiselius,
regeringsrådet Söderwall.
Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över jordbruksdepartementsärenden,
hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 15 november
1928, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets yttrande skulle för det
i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas över upprättat förslag
till lag om ändrad lydelse av 7 § i lagen den 5 juni 1909 (nr 53 s. 1) angående
husbehovsskogar inom vissa områden.
Korslaget, som finnes bilagt detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits
av revisionssekreteraren Seve Ekberg.
Lagrådet yttrade:
Då den lösningsrätt, som enligt ensittarlagen tillkommer nyttjanderättshavare,
icke är att uppfatta såsom innebärande undantag från den i förevarande
paragraf meddelade bestämmelsen, att område, som vid avvittring blivit
utlagt till samfälld husbehovsskog, skall bibehållas oförminskat, är ej erforderligt
och vore det mindre egentligt att i paragrafen inrycka en erinran
om denna lösningsrätt; göres sådan erinran, borde lika väl erinras om
exempelvis det ingrepp en expropriation innebär. Vad angår det föreslagna
stadgandet, att Konungen äger förordna rörande användningen och förvaltningen
av löseskilling för inlöst område, må anmärkas, att då i förevarande
lag avses endast mark, som avvittrats efter den 30 juni 1909, ensittarlagen
torde blott i något enstaka fall få tillämpning å sådan mark och att det därför
knappast föreligger större skäl att meddela bestämmelse angående användningen
av löseskilling enligt ensittarlagen än t. ex. angående användningen
av ersättning för mark, som avskilts genom expropriation eller enligt vattenlagens
stadganden. Anses emellertid dylik bestämmelse erforderlig, bör den
vidgas att avse alla de fall, då ersättning utgår för mark, som genom expropriation,
inlösning enligt ensittarlagen eller annat liknande förfarande avskiljes
från samfälld husbehovsskog.
Kunyl. Maj:ts proposition nr 122.
7
Utdrag av protokollet över jordbruksdepartementsärenden, hållet
inför Hans Kwngl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 25 januari 1929.
N ärvarande:
Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden
LtlBECK, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog, Bissmark,
Johansson.
Efter gemensam beredning med chefen för justitiedepartementet anmäler chefen
för jordbruksdepartementet, statsrådet Johansson lagrådets den 24 januari
1929 avgivna utlåtande över det till lagrådet den 15 november 1928 remitterade
förslaget till lag om ändrad lydelse av 7 § i lagen den 5 juni 1909 (nr
53 s. 1) angående husbehovsskogar inom vissa områden.
Efter att hava redogjort för lagrådets yttrande anför föredraganden:
»Lagrådet har ansett skäl knappast föreligga att i anledning av de ifrågavarande
ändringarna i ensittarlagen vidtaga ändring i lagen angående husbehovsskogar
inom vissa områden. Vad lagrådet härutinnan erinrat, torde äga
giltighet jämväl rörande den ifrågasatta jämkningen i förordningen den 18 juni
1920 angående allmänningsskogar i Västerbottens och Norrbottens län, varöver
yttrande från lagrådet ej inhämtats. I anledning härav har jag ansett mig
böra frånträda min avsikt att föreslå ändring av berörda författningar.
Vad angår förslaget till ändrad lydelse av 5 och 11 §§ i förordningen den
26 januari 1894 angående hushållningen med de allmänna skogarna i riket
lärer av lagrådets yttrande framgå, att den lösningsrätt, som enligt ensittarlagen
tillkommer nyttjanderättshavare, icke är att uppfatta såsom innebärande
undantag från den i 5 § av berörda förordning meddelade bestämmelsen, att
häradsallmänning skall bibehållas oförminskad. Vid sådant förhållande finner
jag det ifrågasatta tillägget till nämnda paragraf vara onödigt. Den i
11 § föreslagna bestämmelsen angående användningen och förvaltningen av
löseskilling, som inflyter vid inlösen enligt ensittarlagen, synes däremot böra
bibehållas. Emellertid lärer densamma, såsom lagrådet erinrat i fråga om
motsvarande stadgande i förslaget till ändring i 1909 års lag, böra erhålla en
vidgad omfattning. Under regeln bör sålunda inbegripas jämväl ersättning,
som utgår vid expropriation eller annat liknande förfarande.
Av vad nu anförts följer, att rubriken till sistnämnda förslag bör erhålla
ändrad lydelse.»
8
Kungl. Maj ds proposition nr 122.
Föredraganden uppläser härefter förslag till kungörelse om ändrad lydelse
av 11 § i förordningen den 26 januari 1894 (nr 17) angående hushållningen
de allmänna skogarna i riket samt hemställer, att förslaget måtte genom proposition
föreläggas riksdagen till godkännande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den
lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Hugo Nordlander.
Stockholm 1929. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
283919