Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2.

1

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 28 maj 1929 kl. 11 f. m.

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande, nr 2, i anledning av
Kungl. Maj:ts proposition angående organisation av undersökningarna
av svenska landsmål, ortnamn och folkminnen
ävensom i ämnet väckta motioner.

Uti den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1929/1930 har
Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet,
föreslagit riksdagen att, i avbidan på proposition
angående anslag till undersökning av svenska dialekter, ortnamn och folkminnen,
under åttonde huvudtiteln för budgetåret 1929/1930 beräkna för
ändamålet ett extra anslag av 4,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t genom en den 15 februari 1929 dagtecknad
proposition, nr 115, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att
dels medgiva, att ledningen av undersökningarna av svenska landsmål,
ortnamn och folkminnen må organiseras i huvudsaklig överensstämmelse
med vad departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 15 februari 1929 angivit,
dels medgiva, att för ledningen av och arbetet vid folkmåls-, ortnamnsoch
folkminnesundersökningarna må från och med den 1 juli 1929 inrättas
följande personliga tjänster, vilkas innehavare skola från allmänna indragningsstaten
åtnjuta avlöning på sätt nedan sägs enligt bestämmelserna
i gällande avlöningsreglemente för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
nämligen:

för docenten, filosofie doktorn Anders Herman Geijer såsom ledare av
follcmålsundersökningen, lönegraden B 30,
för docenten, filosofie doktorn Johan Alfred Götlind såsom medarbetare
vid folkmålsundersökningen, lönegraden B 28,

för filosofie doktorn Lars Levander såsom medarbetare vid folkmålsundersökningen,
lönegraden B 28,

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 sand. 2 avd. 2 höft. (Nr 2).

1

2

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr. 2.

för lektorn, filosofie doktorn Sven Julius Swenning såsom medarbetare
vid folkmålsundersökningen och ledare av det sydsvenska undersökningsområdet,
lönegraden B 30,

för docenten, filosofie doktorn Gustav Fredrik Jöran Sahlgren såsom
ledare av ortnamnsundersökningen, lönegraden B 30,
för docenten, lektorn, filosofie doktorn Karl Hilding Celander såsom
ledare av folkminnesundersökningen, lönegraden B 30,
för docenten, filosofie doktorn Carl Wilhelm von Sydow såsom medarbetare
vid folkminnesundersökningen, lönegraden B 28;

dels föreskriva, att nu nämnda personer skola vara skyldiga att i tilllämpliga
delar underkasta sig ej mindre de i nyssberörda avlöningsreglemente
stadgade villkoren och bestämmelserna än även 1907 års lag angående
civila tjänstinnehavares rätt till pension jämte de i anslutning till
samma lag i pensionshänseende utfärdade bestämmelserna för vissa tjänstemän
vid statsdepartement och andra till den civila statsförvaltningen
hörande verk;

dels medgiva, att Swenning och Celander må med familjepensionsrätt
kvarstå i statens pensionsanstalt efter den 1 juli 1929, med iakttagande
därvid att de skola tillhöra nämnda anstalt med oförändrat delaktighetsbelopp
samt med de rättigheter och skyldigheter i övrigt, vilka tillkomma
delägare, som innehar befattning, med vilken är förenad skyldighet att
tillhöra anstalten;

dels till bestridande av ortnamnsnämndens kostnader för vissa i samband
med ortnamnsforskningen stående vetenskapliga arbeten å allmänna
indragningsstaten anvisa ett årligt belopp av 4,000 kronor, att utgå
under den tid, Sahlgren innehar sin ovan omförmälda personliga befattning; dels

ock till bestridande av ortnamnsnämndens kostnader för vissa
namnregleringsärenden m. m. under åttonde huvudtiteln under rubrik M.
Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. m. för budgetåret 1929/1930
anvisa ett extra anslag av 2,500 kronor, att utgå enligt den fördelning och
i enlighet med de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva.

Propositionen har hänvisats, i vad den avser anslag under åttonde huvudtiteln
till bestridande av ortnamnsnämndens kostnader för vissa namnregleringsärenden
m. m., till statsutskottet samt i övrigt till bankoutskottet.
Efter överenskommelse mellan statsutskottet och bankoutskottet har
propositionen behandlats av sammansatt utskott.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande motioner,
nämligen

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr: 2.

3

dels en inom första kammaren av herrar Björck och Reuterskiöld väckt
motion (1:253), däri hemställts, att riksdagen, med upptagande i riksstaten
för budgetåret 1929/1930 av anslag under enahanda rubriker och till
samma belopp som för innevarande år utgått till de olika ändamål, som i
propositionen nr 115 omförmälas, måtte avslå Kungl. Maj:ts ifrågavarande
proposition;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr Westman (I: 256) och den andra inom andra kammaren av herr Olsson
i Mora (11:396), däri hemställts, att riksdagen måtte besluta sådan
ändring av Kungl. Maj:ts förslag till organisation av undersökningarna
av svenska landsmål, ortnamn och folkminnen att vid landsmålsarkivet i
Uppsala på allmänna indragningsstaten beviljas medel till en landsmålsarkivarie
i lönegraden B 20 (5,652 kronor) och ett kvinnligt biträde i lönegraden
B 6 (2,484 kronor) eller sammanlagt 8,136 kronor;

dels en inom andra kammaren av herr Sköld väckt motion (II: 397), däri
hemställts, att riksdagen ville besluta att
dels uttala, att vid organiserandet av ledningen för undersökningarna
av svenska landsmål, ortnamn och folkminnen de jämkningar måtte vidtagas
i Kungl. Maj:ts förslag, som i motionen förordats;

dels medgiva inrättandet åt docenten, filosofie doktorn Carl Wilhelm
von Sydow av en personlig professur i folkminnesforskning vid Lunds
universitet, vars innehavare skall från allmänna indragningsstaten åtnjuta
avlöning enligt bestämmelserna i kungörelsen den 6 juni 1925 nr 211
angående villkor och bestämmelser beträffande avlöningsförhållanden för
professorer m. fl. vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska
mediko-kirurgiska institutet;

dels medgiva, att för ledningen av och arbetet vid folkmåls- och ortnamnsundersökningarna
må från och med den 1 juli 1929 inrättas följande
personliga tjänster, vilkas innehavare skola från allmänna indragningsstaten
åtnjuta avlöning på sätt nedan sägs enligt bestämmelserna i gällande
avlöningsreglemente för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, nämligen:

för docenten, filosofie doktorn Anders Herman Geijer såsom ledare av
folkmålsundersökningen, lönegraden B 30,

för docenten, filosofie doktorn Johan Alfred Götlind såsom medarbetare
vid folkmålsundersökningen, lönegraden B 28,

för filosofie doktorn Lars Levander såsom medarbetare vid folkmålsundersökningen,
lönegraden B 28,

för lektorn, filosofie doktorn Sven Julius Swenning såsom medarbetare
vid folkmålsundersökningen och ledare av det sydsvenska undersökningsområdet,
lönegraden B 30,

4

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2.

för docenten, filosofie doktorn Gustav Fredrik Jöran Sahlgren såsom
ledare av ortnamnsundersökningen, lönegraden B 30;

dels föreskriva, att nu nämnda personer skola vara skyldiga att i tilllämpliga
delar underkasta sig ej mindre de i nyssberörda avlöningsreglemente
stadgade villkoren och bestämmelserna, än även 1907 års lag angående
civila tjänstinnebavares rätt till pension jämte de i anslutning till
samma lag i pensionshänseende utfärdade bestämmelserna för vissa tjänstemän
vid statsdepartement och andra till den civila statsförvaltningen
hörande verk;

dels medgiva, att Swenning må med familjepensionsrätt kvarstå i statens
pensionsanstalt efter den 1 juli 1929, med iakttagande därvid att han
skall tillhöra nämnda anstalt med oförändrat delaktighetsbelopp samt med
de rättigheter och skyldigheter i övrigt, vilka tillkomma delägare, som
inneha befattning, med vilken är förenad skyldighet att tillhöra anstalten;

dels till bestridande av ortnamnsnämndens kostnader för vissa i samband
med ortnamnsforskningen stående vetenskapliga arbeten å allmänna
jindragningsstaten anvisa ett årligt belopp av 4,000 kronor, att utgå under
den tid, Sahlgren innehar sin ovan omförmälda personliga befattning;

dels till bestridande av ortnamnsnämndens kostnader för vissa namnregleringsärenden
m. m. under åttonde huvudtiteln under rubrik M. Understöd
åt vetenskap, vitterhet och konst m. m. för budgetåret 1929/1930
anvisa ett extra anslag av 2,500 kronor, att utgå enligt den fördelning och
i enlighet med de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t kan finna skäl
föreskriva;

dels till bestridande av avlöning åt en arkivarie hos Gunnar Olof Hyltén-Cavallius’
stiftelse för svensk folkminnesforskning vid Lunds universitet
under åttonde huvudtiteln under rubrik M. Understöd åt vetenskap,
vitterhet och konst m. m. för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag
av 6,000 kronor, att utgå i enlighet med de närmare föreskrifter, Kungl.
Maj:t kan finna skäl föreskriva;

dels ock till bestridande av avlöning åt en arkivarie hos institutet för
folkminnesforskning vid Göteborgs högskola under åttonde huvudtiteln
under rubrik M. Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. m. för
budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 6,000 kronor, att utgå i
enlighet med de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva; dels

ock en inom andra kammaren av herr Engberg väckt motion
(II: 403), däri — under förutsättning att riksdagen skulle ställa sig avvisande
mot de föreliggande positiva förslagen såsom en helhet — hemställts,
att det i Kungl. Maj:ts proposition nr 115 framlagda förslaget må
bifallas, åtminstone i vad det avser upprättande från och med den 1 juli
1929 av en personlig tjänst i lönegraden B 30 för docenten, filosofie dok -

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2. 5

torn Gustav Fredrik Jöran Sahlgren såsom föreståndare för undersökningen
av svenska ortnamn.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för den framlagda propositionen
ävensom för de i ämnet väckta motionerna, får utskottet, i den man
redogörelse därför ej lämnas här nedan, hänvisa till propositionen och
motionerna.

Sedan gammalt hava i Sverige vetenskapliga undersökningar bedrivits Hittills 0

WftWfl''Yl(IP TR beträffande

våra olika folkmål. Sedermera har ortnamnsforsknmgen un^ersiö^ ^
framträtt, och slutligen hava jämväl folkminnesundersökningarna hunnit folktradi 110718

TOYS K att

intaga en betydelsefull plats i det vetenskapliga arbetet. ningen.

Även från statens sida har sedan åtskilliga år understöd i viss utsträckning
lämnats här ifrågavarande ändamål. För budgetåret 1928/1929
utgår sålunda dels till fortsatt systematisk undersökning av svenska folkmål,
bedriven från det s. k. landsmålsarkivet i Uppsala, ett extra anslag
av 28,650 kronor, dels till systematisk undersökning av sydsvenska folkmål,
bedriven genom centralstyrelsen för landsmålsföreningarna i Lund,
ett extra anslag å 3,500 kronor, dels till arvode åt ortnamnskommitténs
sekreterare med erforderliga biträden ett extra anslag av 8,000 kronor,

(varjämte vissa kostnader för kommittén — för budgetåret 1927/1928 uppgående
till något över 2,000 kronor — för dagarvoden och reseersättningar
med anledning av arbetena med namnregleringsärenden bestridas
från åttonde huvudtitelns anslag till kommittéer och utredningar genom
sakkunniga), dels ock till bidrag till utgifter för en stiftelse vid universitetet
i Lund för svensk folkminnesforskning (Gunnar Olof Hyltén-Cavallius’
stiftelse för svensk folkminnesforskning) ett extra anslag av 9,000
kronor. Summan av de i riksstaten för budgetåret 1928/1929 för här ifrågavarande
ändamål anvisade anslagen uppgår sålunda till 49,150 kronor,
vartill kommer nyssberörda belopp å något över 2,000 kronor från anslaget
till kommittéer och utredningar genom sakkunniga.

Vidare hava under senare år, från och med år 1926, understöd av lotterimedel
för här ifrågavarande forskningar blivit av Kungl. Maj:t beviljade
till ganska avsevärda belopp.

Sålunda beviljades den 26 mars 1926 till landsmålsarkivet i Uppsala
70,200 kronor, till Hyltén-Cavalliusstiftelsen i Lund 19,500 kronor, till
landsmålsföreningarn i Lund 21,450 kronor, till institutet för folkminnesforskning
vid Göteborgs högskola 29,250 kronor, till ortnamns- och dialektforskningen
vid Göteborgs högskola 10,400 kronor samt till nordiska museet
något över 124,000 kronor.

Genom beslut den 22 april 1927 beviljades till ortnamnskommittén, som
jämte sydsvenska ortnamnssällskapet och institutet för ortnamns- och dialektforskning
vid Göteborgs högskola ansökt om ett belopp av 400,000 kro -

6

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr, 2.

Riksdagens

skrivelse

1919.

Folkminnes kommittén.

nor att förbrukas under tio år, ett belopp av 40,000 kronor, och genom beslut
den 31 mars 1928 beviljades vidare ortnamnskommittén ett belopp av
ytterligare 40,000 kronor att användas för ortnamnsforskningen.

Vidare beviljades genom beslut den 31 mars 1928 ett belopp av 100,000
kronor till landsmålsarkivet i Uppsala, Hyltén-Cavalliusstiftelsen i Lund
och institutet för folkminnesforskning vid Göteborgs högskola gemensamt
att användas till folkminnesundersökningar.

Slutligen beviljade Kungl. Maj:t genom beslut samma dag ett belopp av
100,000 kronor till nordiska museet för bedrivande av allsidiga undersökningar
av äldre svensk folkkultur och folktradition.

Redan på ett jämförelsevis tidigt stadium kom man till insikt om att
alla de i det föregående berörda forskningsgrenarna behövde en fastare
organisation; saknaden av en sådan hade ofta resulterat i en viss planlöshet.

Denna fråga kom jämväl under riksdagens prövning. Med anledning av
två vid 1919 års riksdag väckta, likalydande motioner hemställde riksdagen
i skrivelse den 28 maj 1919, nr 204, att Kungl. Maj:t måtte skyndsamt
låta verkställa en allsidig utredning om organiserandet av insamling
och utforskning av den svenska allmogekulturen.

Med anledning av riksdagens sålunda gjorda hemställan bemyndigade
Kungl. Maj:t den 5 november 1920 chefen för ecklesiastikdepartementet
att tillkalla högst fem sakkunniga för att inom departementet biträda med
verkställande av en allsidig utredning och avgivande av förslag, huru
arbetet för insamling och utforskning av den svenska allmogekulturen
lämpligen borde planläggas och organiseras.

De i anledning härav tillkallade sakkunniga, som antogo namnet folkminneskommittén
avlämnade med skrivelse den 31 mars 1923 sitt betänkande
(statens offentliga utredningar 1924: 26 och 27). Detta betänkande
innehöll

dels huvudbetänkande med motivering och förslag till ett systematiskt
utforskande av den svenska allmogekulturen, jämte bilagor,

dels historik över allmogeforskningen och dess organ i Sverige och de
nordiska grannländerna, till vilken historik voro fogade en översikt över
forskningar rörande den svensktalande befolkningen i Östersjöprovinserna
och Gammalsvenskby samt en utredning rörande lappforskningen,
författad av professorn vid universitetet i Uppsala K. B. Wiklund.

De sakkunniga hava angivit, vad statens ingripande på här ifrågavarande
områden borde åsyfta, på följande sätt:

»Statens ingripande för utforskandet av den svenska allmogekulturen
avser främst att vinna större planmässighet i arbetets bedrivande, varvid
bör tillses att, genom samarbete med de nu verksamma organen och und -

7

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr, 2.

vikande av dubbelarbete, såväl sådana forskningsområden som även sådana
delar av landet, som hittills av någon anledning förbisetts, bliva i
undersökningshänseende beaktade. För detta ändamål måste de undersökningsresultat,
som nu föreligga, och do som framdeles successivt kunna
uppstå, kunna i ett sammanhang överblickas, då annars ett planläggande
av arbetets systematiska fullföljande omöjliggöres. Vidare måsto även
det vid undersökningarna inkomna materialet bliva för forskare tillgängligt
och erhålla en ur arkivsynpunkt fullt betryggande vård. Vid sidan
om det vetenskapliga undersökningsarbetet, utfört av därför särskilt kvalificerade
forskare, har staten att upprätthålla, leda och även att.utveckla
den fria insamlingsverksamheten sådan denna kan tiinkas bedriven, förutom
inom organisationer av mera vetenskaplig karaktär, även inom folkhögskolornas
elevförbund, studiecirklar och andra för folkminnesinsamling
verksamma organisationer. Detta kan ske dels genom personligt ingripande
från den statliga organisationens sida, dels genom spridande av
broschyrer till allmänhetens upplysande och av frågelistor till lednmg vid
själva insamlingsverksamheten, dels slutligen genom belöningar åt mera
intresserade upptecknare inom den fria insamlingens område.»

Sin uppfattning i anslagsfrågan hava de sakkunniga preciserat efter en
uppdelning av olika arter av insamling. Denna kan bedrivas huvudsakligen
efter två linjer:

dels fackmässigt utförd systematisk insamling, vilken kan bestå i å ena
sidan kulturgeografiska undersökningar, då vissa forskningsproblem följas
till hela sin gestaltning och förekomst, å andra sidan lokala djupsamlingar,
då vissa platser med största möjliga allsidighet genomforskas,

dels fri insamling genom att intresserade personer verkställa insamlingar
av mera allmän art, där det stoff man kommer över tillvaratages
utan att därvid någon viss plan fullföljes.

Den fria insamlingen anses endast i mera begränsad utsträckning tilllämplig
för folkmålsforskningen, i högre grad kan den tjäna ortnamnsforskningen,
men framför allt är detta fallet för folklivsforskningen.om
därifrån undantages husforskningen och musiken, som erfordra särskilda
förutsättningar.

Härefter angiva de sakkunniga principen för understödsverksamheten
sålunda:

»För den systematiska insamlingens fullföljd efter en viss angiven plan
torde anslagen böra bestridas av staten och den enskilda institutionen i
lika lotter; för vad som här kallats den fria insamlingen, på vilken icke de
vetenskapliga anspråk ställas som på den systematiska, torde eu fördelning
göras så, att staten bidrager med hälften mot den institution, genom
vilken insamlingen utföres. Tillfälliga uppteckningar skola slutligen, om
de äro av särskilt stort vetenskapligt värde, kunna inlösas genom medel,
som stå till förfogande för den nyss beskrivna fria insamlingen; i regel
torde dock uppmuntring genom premier i form av böcker här böra komma
till användning.»

Ännu i ett avseende hava de sakkunniga preciserat sina principer för anslag.
Vid Lunds och Uppsala universitet finnas institutioner, »Gunnar
Olof Hyltén-Cavallius’ stiftelse för svensk folkminnesforskning vid Lunds
universitet» och »Undersökningen av svenska folkmål i Uppsala», vilka
innehava en i viss mån statlig karaktär. »Vid båda dessa institutioner»,
säges det, »finnes förvaltningspersonal, som för sitt arbete uppbär arvode

8

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2.

av statsmedel. Denna personal måste även för framtiden vidmakthållas
och dessutom till en viss grad utvidgas. Då det icke kan ifrågasättas, att
den för insamlingens förkovrande nödiga ekonomien skall vid sådan institution,
vars förvaltningspersonal hekostas av statsmedel, byggas på medel,
som av den ifrågavarande institutionen anskaffas, såsom förutsättning för
erhållande av visst statsanslag, blir det nödvändigt, att ett fast årligt anslag
ställes till denna institutions förfogande av staten. Dylikt anslag, som
är avsett för institutionens allmänna drift, benämna vi grundanslag i motsats
till vad vi knnna kalla de rörliga anslagen, d. v. s. sådana anslag som
utgå enbart till undersökningar och vilkas storlek blir beroende av de medel,
som från annat håll stå till förfogande.» Ett grundanslag skulle också
ställas till ortnamnsundersökningens förfogande. Under uttrycket »institutionens
allmänna drift» förstås expenskostnader och undersökningskostnader,
enär personalarvoden finnas beräknade i annat sammanhang. Utöver
de undersökningskostnader, som bestriddes av grundanslagets medel,
skulle man ha att lita till de rörliga anslagen och dessa i sin tur skulle
ifråga om sin storlek bli beroende av vilka medel, som från annat håll
kunde av de ifrågavarande institutionerna anskaffas.

Grundanslagen beräknades vid undersökningens igångsättande till:

för Gunnar Olof Hyltén-Cavallius’ stiftelse för svensk

folkminnesforskning vid Lunds universitet.......... kronor 4,500: —

» undersökningen av svenska landsmål i Uppsala____ » 13,500: —

» ortnamnsundersökiiingen .......................... » 15,000: —

Summa kronor 33,000

För de rörliga anslagen föreslogs, att det högsta belopp, staten under alla
omständigheter kunde för ett år lämna till viss institution, skulle vara
20,000 kronor. Enligt de sakkunnigas kalkyler skulle kostnaderna vid undersökningens
igångsättande kunna beräknas till sammanlagt 61,350
kronor.

Till den statliga undersökningen för allmogeforskningen skulle vidare
ställas ett belopp av 8,500 kronor.

Hela den för undersökningsändamål beräknade summan skulle sålunda
uppgå till 102,850 kronor. Härav hade i statsmedel tidigare utgått, å
grundanslagens konto 18,100 kronor och å de rörliga anslagens 7,000 kronor.
Den beräknade merkostnaden för statsverket skulle sålunda bliva
77,750 kronor.

För ett systematiskt utforskande av den svenska allmogekulturen föreslogs
inrättande av trenne undersökningar, folkminne sunder sökning en,
folkmålsundersökningen och ortnamnsundersökningen, vilka med gemensamhet
i planläggningen skulle parallellt fullfölja sina arbetsuppgifter.

Folkminnesundersökningen skulle uppdragas åt en nämnd, kallad folkminnesårdet,
bestående av sju personer, som årligen utses av Kungl. Maj:t.

Folkminnesrådets ledamöter skulle icke uppbära något arvode utan åtnjuta
endast i förekommande fall reseersättningar och dagtraktamenten
samt dagarvoden för inställelse vid sammanträden.

Folkminnesrådets uppgift skulle vara att utöva den högsta ledningen av
folkminnesundersökningen samt att inför staten företräda de olika institutionerna
eller andra organisationer för hithörande undersökningar.

För arbetets direkta ledande skulle folkminnesrådet utse en föreståndare,
som tillika skulle vara rådets sekreterare och föreståndare för folkminnes -

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2.

9

rådets byrå. Till denna byrå skulle dessutom knytas eu vetenskaplig medarbetare
samt en person, som bär uppsikten över det med denna hyra förenade
centralarkivet för svensk folkmusik; båda dessa personer liksom
föreståndaren utsedda av folkminnesrådet.

Kostnaderna för folkminnesundersökningen med dess personal och förvaltning
hava beräknats sålunda:

Folkminnesrådet för sammanträden.................... kronor 1,000: —

Folkminnesrådets sekretariat........................... » 32,500: —

Gunnar Olof Hyltén-Cavallius’ stiftelse för svensk folkminnesforskning
vid Lunds universitet................ » 10,500: —

Summa kronor 44,000: —

Vidare föreslogs att ställas till folkminnesrådets förfogande för undersölcningsändamål
ett belopp av 8,500 kronor.

Kostnaden för folkminnesundersökningen i vad rör dennas nu behandlade
delar skulle sålunda bliva 52,500 kronor, innebärande en merkostnad
för statsverket å 43,500 kronor. I denna beräkning medtogos icke eventuellt
förekommande dyrtidstillägg å arvoden.

Utöver dessa kostnader föreslogs, att såsom engångsanslag till folkminnesrådets
förfogande ställes ett belopp av 21,500 kronor.

Fölkmålsundersökningen skulle uppdragas åt en nämnd kallad Folkmålsnämnden,
bestående av fem personer, som årligen utses av Ivungl.
Maj:t.

Folkmålsnämndens ledamöter skulle icke uppbära något arvode utan åtnjuta
endast i förekommande fall reseersättningar och dagtraktamenten
samt dagarvoden för inställelse vid sammanträden.

Folkmålsnämndens uppgift skulle vara att utöva den högsta ledningen
av folkmålsundersökningen samt att inför staten företräda de olika institutionerna
eller andra organisationer för hithörande undersökningar.

Arbetets direkta ledande skulle överlåtas åt föreståndaren för undersökningen
av svenska folkmål i Uppsala, vilken tillika skulle vara folkmålsnämndens
sekreterare.

Kostnaden för folkmålsundersökningen med dess personal och förvaltning
hava beräknats sålunda:

Folkmålsnämnden för sammanträden .................. kronor

Folkmålsnämndens sekretariat.......................... »

Undersökningen av svenska folkmål i Uppsala........ »

Eventuellt inrättad undersökning av sydsvenska folkmål
i Lund ...................................... »

750: —
1,000: —
39,500: —

10,000: —

Summa kronor 51,250: —

Av denna summa hava i statsmedel tidigare utgått 28,600 kronor, vadan
en merkostnad för statsverket å 22,650 kronor erhålles.

I dessa beräkningar hava icke medtagits eventuellt förekommande dyrtidstillägg
å arvoden.

Ortnamnsundersökningen skulle uppdragas åt en ämnd, kallad Ortnamnsnämnden,
bestående av fyra personer, som årligen utses av Kungl.
Maj:t och sammansättes sålunda:

ordförande, vetenskapligt bildad språkman,

vice ordförande, utsedd efter förslag av kammarkollegium,

en ledamot, utsedd efter förslag av rikets allmänna kartverk,

10

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr, 2.

en ledamot, utsedd efter förslag av undersökningen av svenska folkmål
i Uppsala och institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs
högskola.

Ordföranden och vice ordföranden skulle uppbära årliga arvoden å respektive
2,000 kronor och 500 kronor. Övriga ledamöter skulle åtnjuta i
förekommande fall reseersättningar och dagtraktamenten samt dagarvode
för inställelse vid sammanträden.

Ortnamnsnämnden skulle hava till uppgift att utöva den högsta ledningen
av ortnamnsundersökningen samt därvid i första hand att åstadkomma
en ur praktiska och språkliga synpunkter tillfredsställande, så
vitt möjligt fullständig förteckning över Sveriges viktigare ortnamn och
förvalta det sålunda uppkommande ortnamnsarkivet samt att handlägga
de namnregleringsärenden som kunna förekomma.

För arbetets direkta ledande skulle av Kungl. Maj:t för ett år i sänder
utses en föreståndare, som tillika skulle vara ortnamnsnämndens sekreterare.
Ordföranden, vice ordföranden och sekreteraren skulle bilda ett
arbetsutskott, som skulle hava att handlägga namnregleringsärenden och
besvara remisser.

De av ortnamnsnämnden ledda undersökningarna skulle utföras på uppdrag
av nämnden genom institutioner eller enskilda forskare. För täckande
av kostnaderna härför jämte övriga förvaltningskostnader skulle
till nämndens förfogande ställas ett grundanslag, för första året beräknat
till 15,000 kronor, för följande år till 20,000 kronor.

Kostnaderna för ortnamnsundersökningen med dess personal och förvaltning
under första året hava beräknats sålunda:

Ortnamnsnämnden ..............

Sekretariatet ...................

...................... » 23,000:

Summa kronor 25,700: —

Av denna summa hava i statsmedel tidigare utgått omkring 10,500 kronor,
vadan en merkostnad för statsverket å 15,200 kronor skulle erhållas.
I dessa beräkningar hava icke medtagits eventuellt förekommande dyrtidstillägg
å arvoden.

För att åstadkomma en större enhetlighet i de olika undersökningarnas
planläggning borde sådana ärenden, som skulle föreläggas folkminnesrådet,
folkmålsnämnden och ortnamnsnämnden, icke beredas inom varje
sekretariat för sig utan efter hörande även av de övriga undersökningarnas
ledare. Därför föreslås den föreskriften, att intet ärende förelägges de
olika undersökningarnas nämnder, som icke dessförinnan varit föremål
för gemensam beredning de olika undersökningarnas föreståndare emellan.

Kostnaderna för undersökningarna till deras här berörda delar skulle
efter de gjorda beräkningarna kunna sammanfattas sålunda:

Folkminnesundersökningen ............................ kronor 52.500:_

Folkmålsundersökningen .............................. » 51,250:_

Ortnamnsundersökningen .............................. » 25,700:_

Summa kronor 129,450

Härtill kommer såsom engångsanslag, för vissa ändamål, åt folkminnesrådet
en summa å 21,500 kronor.

Täckandet av kostnader för undersökningar utförda dels av bär ovan
anförda organ av statlig karaktär belöpande utöver de till deras förfo -

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande År 2. 11

tiande ställda grundanslagen, dels av övriga arbetande organ skulle sko
medelst de s k. rörliga anslagen.

Dessa hava av de sakkunniga, såsom ovan erinrats, beräknats vid tiden
lör undersökningens igångsättande till sammanlagt fil,350 kronor.

Kostnaden för hela undersökningen med den därtill knutna förvaltningen
har sålunda beräknats vid undersökningens igångsättande belöpa
sig till 190,800 kronor, däri dock icke inräknade eventuella dyrtidstillägg
å arvoden, utgörande en merkostnad för statsverket av 135,700 kronor.

Härtill skulle komma ytterligare eu engångskostnad för folkminnesrådets
räkning å 21,500 kronor.

I ett vid betänkandet fogat särskilt yttrande hade två av do sakkunniga
framhållit, att huvudvikten syntes dem ligga icke därpå att styrelser inrättades
eller ombildades, utan därpå att de vetenskapliga organisationer,
som utgjorde centralhärdarna för ifrågavarande arbeten, bleve tillräckligt
utrustade med hänsyn till att vissa bestående vetenskapliga mål
skulle inom de närmaste årtiondena kunna nås genom samarbete mellan
dessa centrala organisationer och dels vissa andra organisationer, dels och
ej minst enskilda vetenskapsmän och samlare. Åt forsknings- och samlingsarbetet
borde enligt reservanternas mening ägnas så mycket som möjligt
av de personliga och ekonomiska resurser, varöver den närmaste framtiden
kunde förfoga för ifrågavarande ändamål, under det den administrativa
apparaten borde förenklas så mycket som möjligt. I betänkandets förslag
syntes reservanterna intresset vara för mycket inriktat på den administrativa
formen, under det frågorna om arbetsorganisationernas utrustning
ej behandlats på grundval av en genomgående beräkning av vad som
behövdes för nående av vissa bestämda mål, utan i allmänhet blott på
grund av vissa schematiskt konstruerade proportioner mellan statsanslag
och sådana medel, som vederbörande större eller mindre organisationer
erhållit eller beräknades skola erhålla på annan väg.

Även reservanterna menade, att det mål, som arbetet borde koncentreras
omkring, vore i första hand insamling av ett vetenskapligt material, som
vore statt i utdöende, och att sådan bearbetning, som kunde uppskjutas,
skulle stå tillbaka för den stora insamlingsuppgift, som ej tålde uppskov,
men för en rationell insamling ansåge reservanterna, att en viss samtidigt
skeende vetenskaplig bearbetning vore ett livsvillkor, och att en avskärning
av den förbindelse, som i nu pågående arbeten förefunnes mellan
insamling och ifrågavarande bearbetning, skulle bli ödesdiger.

Över folkminnessakkunnigas betänkande avgåvos på grund av remiss
utlåtanden av åtskilliga myndigheter och institutioner, varjämte ett antal
föreningar m. fl. lämnades tillfälle att yttra sig i ämnet,

Till Kungl. Maj:t hava vidare inkommit åtskilliga framställningar
rörande den framtida organisationen av de olika här ifrågavarande forskningsområdena.

Framställningar

rörande den
framtida

12

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2.

organisationen
av folktraditionsforskningen.

I september 1928 ingåvos av landsmålsarkivet i Uppsala och centralstyrelsen
för landsmålsföreningarna i Lund i samråd ansökningar om att
Kungl. Maj:t måtte genom proposition till 1929 års riksdag begära anslag
till fortsättning av de genom dem anordnade arbetena för dialekternas utforskande.

Landsmålsarkivet i Uppsala hemställde om proposition till 1929 års riksdag
därom, att riksdagen måtte till landsmålsarkivet i Uppsala bevilja
dels å indragningsstat 26,220 kronor till arvoden åt tre av institutionens
medarbetare, nämligen docenterna H. Geijer och J. Götlind samt filosofie
doktor L. Levander (för Geijer arvode enligt lönegraden B 30 med 10,020
kronor samt för eu var av Götlind och Levander arvoden enligt lönegraden
B 26 med 8,100 kronor);

dels ock å extra stat ett belopp av 100,000 kronor till arvoden åt övriga
vetenskapliga medarbetare, till arkivpersonal samt till kostnaderna för
institutionens utrustning och drift enligt i skrivelsen angiven plan att
mot redovisningsskyldighet inför riksräkenskapsverket användas enligt
de närmare villkor, Kungl. Maj:t kunde finna gott bestämma.

Centralstyrelsen för landsmålsföreningarna i Lund anhöll vidare, att
Kungl. Maj:t måtte till 1929 års riksdag ingå med begäran om ett anslag
på extra stat för budgetåret 1929/1930 av 16,900 kronor till anställandet av
två vetenskapligt utbildade personer för landsmålsarbetet i Lund och till
inrättandet av ett arbetsinstitut enligt de närmare föreskrifter, som Kungl.
Maj:t kunde finna gott bestämma.

Vidare hemställde centralstyrelsen för landsföreningarna i Lund — för
den händelse dess nyssberörda framställning icke skulle föranleda någon
åtgärd — om utverkande av proposition till 1929 års riksdag om ett
extra reservationsanslag av 5,000 kronor till undersökning och bearbetning
av sydsvenska folkmål att utgå på de närmare villkor, Kungl. Maj:t
bestämde.

I skrivelse den 15 september 1928 har ortnamnskommittén hemställt, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
dels att bevilja ett belopp, motsvarande vad enligt avlöningsreglementet
den 30 juni 1925 (nr 270) tillkomme manliga tjänstemän i lönegraden B 30
till inrättande för docenten J. Sahlgren av en personlig tjänst med titel
av professor och föreståndare för undersökningen av svenska ortnamn och
med uppdrag att leda ortnamnsundersökningar i riket och att förvalta
och ordna det svenska ortnamnsarkivet,
dels ock att — under förutsättning av riksdagens bifall till nyssberörda
framställning — ett anslag till sekreterararvode m. m. under budgetåret
1929/1930 måtte beredas kommittén med ett belopp av 4,000 kronor.

Slutligen hava undersökningen av svenska folkmål, Hyltén-Cavallius’
stiftelse för folkminnesforskning och institutet för folkminnesforskning
vid Göteborgs högskola i gemensam skrivelse den 15 oktober 1927 hos

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2.

13

Kungl. Maj:t hemställt, att Kungl. Maj:t måtte låta utarbeta och för 1928
års riksdag framlägga proposition om beviljande av nödiga anslag för

organiserande av undersökningen av Sveriges folkminnen i överensstämmelse
med i skrivelsen framställda förslag, att utgå i enlighet med de närmare
bestämmelser, Kungl. Maj:t kunde finna för gott utfärda.

För att söka med det snaraste åstadkomma en konsolidering och organisation
av de ifrågavarande forskningsarbetena och tillika för att undersöka,
huru man skulle på ett billigare sätt kunna vinna de gjorda framställningarnas
syftemål, begärde och erhöll chefen för ecklesiastikdepartementet
Kungl. Maj:ts bemyndigande att tillkalla tre sakkunniga för att
under högst 14 dagar inom nämnda departement biträda med utredning
av vissa frågor rörande organisationen av de förmedelst allmänna medel
understödda folkmåls-, ortnamns- och folkminnesundersökningarna.

De sakkunniga, som antogo benämningen »folktraditionssakkunniga»,
överlämnade med skrivelse den 23 december 1928 utlåtande och förslag
i ämnet.

De sakkunniga hava därvid såsom allmänna riktlinjer för insamlingens
organisation angivit följande:

»Den nödvändiga vetenskapliga ledningen synes böra fast anställas och
följaktligen bekostas med statsmedel, under det att själva undersökningsarbetet
bör, så långt detta är möjligt, bedrivas med understöd av lotterimedel.
Då ifrågavarande folktraditionsundersökningar äro av den natur,
att de måste tänkas vara väsentligen slutförda inom en begränsad tid,
böra de personer, å vilka den vetenskapliga ledningen anförtros, lämpligen
placeras på indragningsstat. Deras löneförmåner synas böra utgå
för en ledare av vardera ortnamns-, folkmåls- och folkminnesundersökningarna
enligt lönegrad B 30, för deras vetenskapliga medarbetare enligt
lönegrad B 28. Var och en av de tre verkställande ledarna bör fungera som
sekreterare i en styrelse, bestående av personer intimt förtrogna med det
arbete, som på skilda håll i riket bedrives inom vart och ett av de nämnda
områdena. Genom dessa styrelser skulle planläggningen av och planmässigheten
i insamlingsarbetet säkras inom de tre arbetsfälten vart för sig.
Den nödvändiga avgränsningen av arbetet de tre undersökningarna emellan
och rätta avvägningen av anslagen torde vinnas genom en central styrelse,
som även har att tillse, att nödig samverkan komme till stånd och
uppehölles.»

De sakkunnigas förslag sammanfattas på följande sätt:

»Såsom ledande organ för folktraditionsundersökningar na i riket skola
fungera tre nämnder, ortnamnsnämnden, folkmålsnämnden och folkminnesnämnden,
vilkas medlemmar tillsättas av Kungl. Maj:t på förslag av de
arbetande institutionerna, samt en centralnämnd utsedd av Kungl. Maj:t.

Ortnamnsnämnden, som övertager ortnamnskommitténs funktion, bör till
sin uppgift och sammansättning väsentligen göras lika med sin föregångare,
dock så att sekreteraren ingår som medlem i nämnden.

Folkmålsnämnden, som har att ordna och övervaka folkmålsundersökningarna
i riket, skall bestå av fem ledamöter, representerande på samma
gång de fem stora svenska dialektområdena som de för folkmål arbetande
institutionerna i Uppsala, Lund och Göteborg.

Folktraditionssakkunniga
1928.

14

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr. 2.

Folkminnesnämnden, som har att ordna och övervaka folkminnesinsamlingarna
i riket, skall bestå av sju ledamöter, varav fem skola representera
de på området vetenskapligt verksamma institutionerna i Stockholm, Uppsala
(2), Lund och Göteborg samt en företräda andra vetenskapligt arbetande
institutioner än de nyssnämnda. Den sjunde är ledaren av folkminnesinsamlingen
i riket.

För en samfälld handläggning av ärenden rörande dessa nämnders verksamhet
verkar en centralnämnd för undersökning av svensk folktraditkm,
bestående av tre sakkunniga personer, som ej tillhöra någon av de sagda
nämnderna.

För ledningen vid de respektive institutionerna för ortnamns-, folkmålsoch
folkminnesundersökningar inrättas följande fasta tjänster:

I. Ortnamnsunder sökning en.

En ledarbefattning å indragningsstat i lönegrad B 30 för docent J.
Sahlgren.

II. Landsmålsarkivet i Uppsala.

1. En ledarbefattning å indragningsstat i lönegrad B 30 för docent H.
Geijer.

2. En medarbetarhefattning å indragningsstat i lönegrad B 28 för docent
J. Götlind.

3. En medarbetarhefattning å indragningsstat i lönegrad B 28 för filosofie
doktor L. Levander.

4. En landsmålsarkivariebefattning å extra stat i lönegrad B 21.

5. En kontorsbiträdesbefattning å extra stat i lönegrad B 7.

III. Landsmålsorganisationen i Lund.

En föreståndarbefattning å indragningsstat i lönegrad B 30 för lektor J.
Swenning.

IV. Folkminnesundersökningarna.

1. En ledarbefattning å indragningsstat i lönegrad B 30 för lektor H.
Celander.

2. En föreståndarbefattning å indragningsstat i lönegrad B 28 för docent
C. W. von Sydow.»

Nämndernas ledamöter skulle vara oavlönade men åtnjuta dagtraktamenten
och ersättningar för resekostnader till nämndernas sammanträden,
vilka beräknades kunna inskränkas till två å tre om året för varje nämnd.
Såsom sekreterare bos nämnderna skulle utan särskild ersättning tjänstgöra
vissa av innehavarna av de i det föregående omförmälda fasta
tjänsterna.

De årliga kostnaderna hava av de sakkunniga beräknats till 67,260 kronor
å allmänna indragningsstaten och 15,128 kronor å extra stat eller sammanlagt
82,388 kronor. Härtill komma så kostnaderna för de fältundersökningar,
som skola bedrivas från de olika institutionerna och som enligt
de sakkunnigas förslag skulle bestridas med lotterimedel. Den sammanlagda
årliga summa, som härför kräves, skulle —• enligt uppgifter från
respektive undersökningsnämnder — belöpa sig till 342,000 kronor. Härav
skulle under de närmaste åren komma på ortnamnsundersökningarna 40,000
kronor, på folkmålsundersökningarna 137,000 kronor samt på folkminnesundersökningarna
165,000 kronor.

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2.

15

Departementschefen framhåller till en början, att staten hittills i begränsad
omfattning ekonomiskt understött do strävanden, som avsett att
åstadkomma en planmässig organisation för utforskningen och den vetenskapliga
bearbetningen av vad som ännu i vår gamla allmogekultur lever
kvar av folkmål och folkliv. Dessa strävanden hade uppburits av det privata
initiativet samt av ett oegennyttigt och uppoffrande intresse från enskilda
vetenskapsidkares sida; de åtgöranden, som kommit till uttryck Irån
det allmänna, hade hittills inskränkts till att förmedelst begränsade anslagsmedel
vidmakthålla vissa bristfälliga organisationsformer, vilkas ram
mer och mer hotade att sprängas av de alltjämt vidgade arbetsuppgifterna.
Frånsett att de forskningsområden, varom här vore fråga, innefatta problem
av det största vetenskapliga intresse, betonade departementschefen,
att ett utforskande av den gamla svenska, i traditionen ännu fortlevande
allmogekulturen i dess olika yttringar vore en nationell angelägenhet av
betydande mått och innebure ett krav, vars tillgodoseende ej kunde eller
finge längre åsidosättas. Vår inhemska kultur, sådan den levat på folkets
läppar och i folkets sedvänjor, tro och diktning, vore ett betydande nationellt
arv, ett arv, som förpliktade ej minst ett land som vårt med dess
erkänt högt stående odling till en allvarlig strävan att söka bevara det
snabbt försvinnande källmaterialet till folkets egenart och liv och dess
olika samhällsformers gestaltning under tiderna. I våra nordiska grannländer
hade folkmåls- och folklivsundersökningar sedan länge omhuldats
samt genom systematiska arbeten och ändamålsenlig ledning nått den fasthet
och målmedvetenhet, som vi ännu saknade. Departementschefen ansåge
det vara en kulturangelägenhet av betydande mått och av en omfattande
räckvidd, att åtgärder med det snaraste från statsmakternas sida vidtoges
i syfte att skapa enhetlighet i och konsolidering av den mängd
olika mer eller mindre planmässigt bedrivna undersökningar och insamlingar,
som för närvarande påginge på olika håll i landet.

Departementschefen framhåller vidare, att i fråga om de arbetsuppgifter,
varom nu vore tal, om någonsin förelåge fara i dröjsmål. I knappast
någon tid torde den nivellerande utjämningen på det andliga livets område
fortgå i snabbare och mera rastlöst tempo än i den tid, vi nu upplevde. Den
fortgående bebyggelsen, folkskolan, tidningspressen och kommunikationerna
vore mäktiga pådrivare i den moderna kulturutvecklingens tjänst,
och ju längre och snabbare det moderna samhället med dess liv och
yttringar trängde in i våra bygder, desto fortare försvunne återstoden av
ett gånget samhällsskick och en gången odling. Ty med den för oss kännetecknande
bristen på sinne för tradition och för bevarandet av egenheterna
i vårt kulturella arv i förening med benägenheten att låta det egna och inhemska
träda i bakgrunden för att småningom försvinna för det nya och
främmande vore tvivelsutan fara för att inom en mansålder föga återstode
att söka bevara av vår folkliga odlings särmärken. Det vore därför enligt

Kungl. Maj:ts
förslag.

16 Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2.

departementschefens mening hög tid, att åtgärder vidtoges för att stödja
de pågående insamlingsarbetena och giva åt desamma en systematisk och
målmedveten ledning.

Vad som i förevarande angelägenhet är det primära, framhåller departementschefen
vidare, är själva insamlings- och undersökningsarbetet. Men
det vore också den del av dessa arbeten, som droge de drygaste kostnaderna.
1928 års sakkunniga hade angivit en approximativ uppskattning av medelsbehovet
i detta hänseende, slutande på 342,000 kronor för år för de tre
undersökningsgrenarna, ortnamn, folkmål och folkminnen. Departementschefen
framhåller, att han icke ansåge lämpligt, att anslag till dessa ändamål
uppföras å riksstaten. I ej ringa utsträckning hade hittills kostnaderna
för dessa arbeten bestritts förmedelst lotterimedel, och det syntes departementschefen
ändamålsenligt, att så även för framtiden bleve fallet. Vidare
betonade departementschefen, att den av de sakkunniga gjorda approximativa
uppskattningen av medelsbehovet icke nu vore eller borde bliva föremål
för någon prövning från hans sida. Det torde få ankomma på Kungl.
Maj:t att vid behandlingen av ansökningar om lotterikoncessioner taga i
betraktande då föreliggande framställningar om medel till ifrågavarande
ändamål samt för dessa insamlings- och undersökningsarbetens fortsatta
bedrivande bevilja vad som efter föreliggande omständigheter kunde prövas
vara skäligt.

Härefter framhåller departementschefen, att insamlings- och undersökningsarbetena
givetvis måste systematiskt planläggas och ledas av fullt
kompetenta personer. Dessas uppgifter komme att bliva många och krävande.
För att vinna nödig effektivitet vid insamlingsarbetet skulle de
hava att med lämplig fördelning anlita tillgängliga krafter, såväl personer
med vetenskaplig utbildning i facket som ock andra intresserade. De
skulle om möjligt sörja för vetenskaplig undervisning vid universiteten
och ett erforderligt instruerande av utgående upptecknare, och de hade att,
eventuellt med tillhjälp av andra arbetskrafter, mottaga, registrera och
förvara de inkommande uppteckningarna. För dessa uppgifter erfordrades
emellertid krafter, vilka icke kunde erhållas för eller lämpligen borde tillgodoses
förmedelst oregelbundna eller ovissa anslag från lotterimedel.

Men minst lika viktigt, om ej måhända viktigare än insamlingsarbetet
vore den vetenskapliga bearbetningen, tillgodogörandet och bekantgörandet
av det insamlade materialet. Skulle nämligen så bliva fallet, att det
förmedelst dryga kostnader och stora personliga uppoffringar hopbragta
materialet av dialekter och folkminnen allenast bleve insamlat utan att
samtidigt eller snarast varda föremål för vetenskaplig bearbetning och behandling,
komme det tvivelsutan att ligga såsom i mycket ofruktbara samlingar
och tynga utrymmena i våra bibliotek och arkiv. När en gång sedermera
dessa samlingar komme att bliva föremål för vetenskaplig behandling,
vore detta måhända för sent. Ty bearbetningen av materialet, bekant -

Sammansatt sluts- och bankoutskotts utlåtande Nr 2.

17

förandet av forskningsresultaten och dess tillgängliggörando i deskriptiva
och analyserande vetenskapliga publikationer — även om dessa uppgifter
måste i åtskilliga stycken höra framtiden till — borde i möjligaste mån,
om man över huvud skulle kunna rationellt utnyttja det insamlade materialet,
ske i viss mån parallellt med och i nära anslutning till själva insamlingsarbetet
i orterna. Det vore därför man voro nödsakad räkna med en
begränsad, fast stab av vetenskapsidkare, knutna uteslutande till dessa uppgifter.
Dessa funnes till viss utsträckning redan nu, men deras anställnings-
och avlöningsförhållanden vore alltjämt ovissa, och man finge ej
förtänka, att de såge med om på framtiden och vore tveksamma, om de
kunde fortsätta med de arbeten, åt vilka de hittills oegennyttigt ägnat
sina odelade intressen. Skulle en stabilisering och en sedan länge eftertraktad
planmässighet i ledningen av insamlingsarbetena och i den vetenskapliga
bearbetningen av materialet komma till stånd, syntes det vara
en ofrånkomlig nödvändighet att skapa en fast organisation och med
denna organisation införliva de nu på området verksamma arbetskrafterna
samt åt dessa bereda eu fast och tryggad ställning.

Grundlinjerna i den organisation, som 1928 års sakkunniga föreslagit,
återfunnes redan i 1923 års sakkunnigbetänkande. I detta betänkande hade
emellertid uppbyggts eu vidlyftig och dyrbar administrativ organisation,
mot vilken berättigade gensagor yppats i nästan samtliga de över betänkandet
avgivna yttrandena. Organisationen måste givetvis göras betydligt
enklare, och enligt departementschefens mening hade 1928 års sakkunniga
härvidlag framlagt en plan, som syntes, utan att äventyra arbetsresultatet,
väl kunna tillgodose vad man här önskade vinna. Den ägde
dessutom den fördelen, att den ställde betydligt mindre anspråk på det
allmännas ekonomiska medverkan. Skulle erfarenheten giva vid handen,
att ett och annat i denna plan bruste och behövde tillrättaläggas, borde
sådant utan svårighet kunna ske, och departementschefen förutsatte, att
det också borde kunna ske utan ökade anspråk på statsmedel.

Det innebure enligt departementschefens mening en klok tanke, som kommit
till uttryck i båda sakkunnigberedningarnas förslag, nämligen att
under samma organisation sammanföra de tre närbesläktade insamlingsocli
forskningsområdena, dialekter, ortnamn och folkminnen. Dessa grenar
av den i traditionen fortlevande folkliga kulturen ägde sitt givna inre
samband, och när det gällde ett systematiskt utforskande av dessa områden,
vore det självfallet en stor fördel ej minst från ekonomisk synpunkt,
att insamlingsarbetet kunde gå efter vissa gemensamma och enhetliga
linjer.

Från nu angivna utgångspunkter har departementschefen i det stora
hela anslutit sig till det av de folktraditionssakkunniga framlagda förslaget,
för vars huvudsakliga innehåll i det föregående redogjorts.

Departementschefen anser sig dock ej kunna förorda, att de båda be Bihang

till riksdagens protokoll 1929. 6 sand. 2 avd. 2 häft. (Nr 2).

2

18

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2.

fattningarna som landsmålsarkivarie i lönegraden B 21 och som kontorsbiträde
i lönegraden B 7, som de sakkunniga föreslagit skulle inrättas vid
landsmålsarkivet i Uppsala, nu uppföras på stat. Det torde få ankomma
på den ifrågasatta folkmålsnämnden att taga under närmare övervägande,
på vad sätt det så att säga administrativa arbetet lämpligast borde organiseras
och eventuellt kunna tillsvidare förmedelst lotterimedel finansieras.

Vidare bar departementschefen i fråga om det anslag å 4,000 kronor för
slutredigeringen av ortnamnsarbetena i Älvsborgs och Värmlands län
m. m., som av de sakkunniga föreslagits skola uppföras under åttonde
huvudtiteln, framhållit, att nämnda anslag, såsom ägande karaktär av ett
till ett vetenskapligt institut bundet expensanslag, lämpligen borde närmare
förbindas med den för docenten Sahlgren ifrågasatta personliga befattningen
såsom ett anslag å allmänna indragningsstaten.

Departementschefen framhåller slutligen, att en förutsättning för den
organisation av folktraditionsforskningen, som nu framlagts, givetvis
vore, att för fältundersökningarna, materialets vetenskapliga bearbetning
och tillfälliga medarbetares avlönande lotterimedel i tillräcklig utsträckning
ställdes till förfogande. Härom anför departementschefen. »Jag
håller före, att det för närvarande varken är möjligt eller lämpligt att
framlägga en mera detaljerad plan beträffande dessa medel. Det torde få
ankomma på den blivande ledningen av ifrågavarande undersökningar att
uppgöra och underställa Kungl. Maj:t en allmän generalplan för samtliga
undersökningsarbeten i syfte att vinna en överblick över arbetenas omfattning.
Därvid bör givetvis tillses, att sådana begränsningar i olika avseenden
göras, vilka äro möjliga utan att äventyra effektiviteten av dessa
undersökningar eller resultatet av ifrågavarande arbeten. Det lärer få
ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles efter årliga framställningar av
vederbörande institutioner besluta om anvisande av lotterimedel till de
olika ändamålen.»

Vid ett bifall till det sålunda framlagda förslaget skulle de årliga kostnaderna
å riksstaten ställa sig på följande sätt:

A. å allmänna, indragningsstaten:
för landsmålsundersökningen:

arvode åt föreståndaren för landsmålsarkivet i Uppsala,

docenten H. Gei jer.................................... kronor 11,460: —

arvode åt medarbetaren i landsmålsarkivet i Uppsala,

docenten J. Götlind .................................. » 9 540:

arvode åt medarbetaren i landsmålsarkivet i Uppsala,

filosofie doktor L. Levander .......................... » 9 540-

arvode åt föreståndaren för landsmålsundersökningen i

Lund, lektor J. Swenning ............................ » 11,220:

för ortnamnsundersökningen: •

arvode åt ortnamnsnämndens sekreterare, docenten J.

Sahigren ........................................... » 11,460:-

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2.

19

till ortnamnsnämnden för vissa i samband med ortnamns forskningen

stående vetenskapliga arbeten .......... kronor 4,000: —

för folkminnesundersökningen:

arvode åt föreståndaren för folkminnesundersökningen,

lektor H. Celander.................................... » 11,940: —

arvode åt medarbetaren i folkminnesundersökningen,

docenten C. W. von Sydow............................ » 9,300: —

Summa kronor 78,400: —

B. å åttonde huvudtiteln:

anslag till ortnamnsnämnden för namnregleringsärenden

m. .................................................. kronor 2,500: —

Summa summarum kronor 80,960: —

Kostnaderna för folkmåls-, folkminnes- och centralnämnderna skulle
vidare vid ett bifall till förslaget bestridas från det under åttonde huvudtiteln
uppförda anslaget till resekostnads- och traktamentspenningar. Då
dessa kostnader komma att bliva relativt obetydliga, har en höjning av
detta anslag härför icke ansetts behöva ifrågasättas.

Då, såsom i det föregående erinrats, anslagen i riksstaten för budgetåret
1929/1930 för här ifrågavarande ändamål uppgå till inalles 49,150 kronor,
skulle kostnadsökningen å riksstaten, dyrtidstillägg oberäknade, uppgå
till ett belopp av (80,960—49,150) 31,810 kronor.

Utskottet har i vederbörlig ordning inhämtat yttranden över här ifrågavarande
proposition och motioner från statsutskottet, i vad gällde organisationsfrågan,
och från allmänna civilförvaltningens lönenämnd, i vad
anginge de ifrågasatta tjänsternas placering i lönegrader och löneklasser.
De med anledning härav avgivna yttrandena äro såsom bilagor fogade vid
detta utlåtande; och tillåter sig utskottet här att hänvisa till desamma.

Ett utforskande av den gamla svenska, i traditionen ännu fortlevande allmogekulturen
i dess olika yttringar är, såsom i statsrådsprotokollet framhållits,
en nationell angelägenhet av betydande mått. I viss utsträckning
har detta redan sedan länge blivit av statsmakterna behjärtat; såväl genom
anslag å riksstaten som genom beviljande av lotterimedel hava, särskilt
under de senaste åren, betydande belopp kommit dessa forskningsarbeten
tillgodo. Biksdagen har vidare genom sin skrivelse år 1919 hemställt
om verkställandet av en allsidig utredning om organiserandet av
insamlingen och utforskandet av den svenska allmogekulturen. Utskottet
är medvetet om att det i här föreliggande fråga kan anses föreligga fara
i dröjsmål och att det är hög tid, att åtgärder vidtagas för att stödja de
pågående insamlingsarbetena och giva åt desamma en systematisk och
målmedveten ledning.

Inhämtade

yttranden.

Utskottets

yttrande.

20 Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2.

Utskottet kan emellertid, trots att utskottet sålunda delar de synpunkter,
som föranlett framläggandet för riksdagen av här föreliggande förslag,
icke ansluta sig till detsamma. Trots den betydande nedskärning, som
den av 1923 års sakkunniga, de s. k. folkbildningssakkunniga, föreslagna
organisationen undergått, förefaller det utskottet, som om denna organisation
ännu i Kungl. Maj:ts förslag bibehållits i en alltför vidlyftigt tilltagen
form. Kostnaderna för de olika nämnderna hava visserligen nedbringats
till ett minimum, då alla andra kostnader än resekostnads- och
traktamentsersättningar borttagits. Men det förefaller dock utskottet, som
om det i vart fall borde göras till föremål för ytterligare prövning, huruvida
icke organisationen skulle kunna ytterligare förenklas.

Kungl. Maj:t bar vidare, i anslutning till 1928 års sakkunnigas, de s. k.
folktraditionssakkunnigas förslag, föreslagit, att den för forskningsarbetena
nödvändiga vetenskapliga ledningen skulle fast anställas och bekostas med
statsmedel. Då ifrågavarande folktraditionsundersökningar vore av den
natur, att de måste tänkas vara väsentligen slutförda inom en begränsad
tid, har nu föreslagits, att de personer, åt vilka den vetenskapliga ledningen
skulle anförtros, borde placeras å allmänna indragningsstaten.
Härigenom skulle åt de förtjänta vetenskapsidkare, vilka av Kungl. Maj:t
föreslagits i enlighet med de folktraditionssakkunnigas förslag, beredas
önskvärd säkerhet i anställnings- och pensionsvillkor, på samma gång
som man undveke de svårigheter, som bleve förenade med tjänsternas
uppförande på ordinarie stat.

I motionen I: 253 har framhållits, att det måste ingiva betänkligheter,
att innehavarna av de olika befattningarna inom den tilltänkta organisationen
de facto skola utses av riksdagen. Det kan, framhålles det i motionen,
under dessa förhållanden svårligen sägas råda full visshet därom, att
just de föreslagna personerna äro de enda, som därvid rättvisligen böra
komma under övervägande.

Statskontoret bar i sitt i ärendet avgivna utlåtande framhållit, att för
fall sådana som det nu förevarande snarare brukade vidtagas anordningen
med inrättande av tjänster å extra stat, men att några större betänkligheter
knappast borde möta mot vidtagande av den föreslagna anordningen.

Utskottet kan icke undgå att dela de betänkligheter, som framförts mot
förslaget att uppföra de vetenskapliga ledarbefattningarna på allmänna
indragningsstaten. En anordning av detta slag bar, som jämväl statskontoret
framhållit, huvudsakligen kommit till användning endast när det
gällt att vid en statsinstitution binda en arbetskraft, som dokumenterat
sig såsom utomordentligt skicklig på ett visst verksamhetsområde, vilket
annars ej ansetts böra få särskild företrädare vid institutionen i fråga.

Utskottet vill ingalunda förneka önskvärdheten av att befattningarna
som ledare av undersökningarna gives en fastare karaktär, så att de för
sagda befattningar lämpligaste personerna må finna det fördelaktigt att

Sammansatt slats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2. 21

åtaga sig befattningarna och kvarstå vid desamma, så länge undersökningarna
pågå. Av vikt är vidare, att dessa befattningar icke gives sådan
karaktär, att do komma att kvarbliva efter den tid — 15 a 2(1 år —- som
beräknats för undersökningarnas slutförande. Med hänsyn till vad nyss
anförts finner utskottet det dock vara önskvärt, att eu förnyad undersökning
vidtages beträffande möjligheterna av att på ett annat sätt än av
Kungl. Maj:t föreslagits skapa den önskvärda tryggheten för de erforderliga
befattningshavarna. 1 samband härmed torde jämväl till förnyad
prövning böra upptagas frågan, huruvida ett så stort antal befattningar,
som av Kungl. Maj:t nu föreslagits, är oundgängligen erforderligt för ledningen
av insamlingsarbetena och för det insamlade materialets nödtorftiga
bearbetning under insamlingstiden.

Vad så slutligen själva undersökningsarbetet beträffar, hava 1928 års
sakkunniga förutsatt, att detsamma, liksom under senare år varit fallet,
jämväl i fortsättningen skulle bekostas med lotterimedel. Den sammanlagda
årliga summa, som härtill krävdes, skulle — enligt uppgifter från
respektive undersökningscentraler — belöpa sig till 342.000 kronor. Departementschefen
håller före, att det för närvarande varken är möjligt eller
lämpligt att framlägga en mera detaljerad plan beträffande dessa medel,
utan det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles efter årliga
framställningar av vederbörande institutioner besluta om anvisande av
lotterimedel till de olika ändamålen.

Utskottet kan icke finna annat än att de krav, som från de olika undersökningscentralernas
sida, framställts för här ifrågavarande ändamål, äro
synnerligen vittgående. Det synes, som om, innan riksdagen går in för
att skapa större fasthet i ledningen och organisationen av insamlingsarbetena,
om möjligt någon närmare utredning borde ske beträffande de kostnader,
som själva undersöknings- och fältarbetena komma, att draga.

Med hänsyn till vad sålunda anförts finner sig utskottet icke kunna tillstyrka
Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag.

Däremot är det enligt utskottets mening önskvärt, att en förnyad utredning
om organiserandet av här ifrågavarande undersökningar med det
snaraste kommer till stånd. Utskottet får alltså föreslå, att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om verkställandet av en
dylik utredning. Då, såsom förut påpekats, här ifrågavarande insamlingsarbeten
äro av brådskande natur, torde det vara att hoppas, att det
skall bliva möjligt att förelägga på denna utredning grundat förslag redan
för 1930 års riksdag.

Vid bifall till vad sålunda föreslagits skulle motionerna 1:256 av herr
Westman, II: 396 av herr Olsson i Mora, II: 397 av herr Sköld och II: 403
av herr Engberg icke föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motionen I: 253 hava herrar Björck och Reuterskiöld hemställt, bland
annat, att riksdagen måtte i riksstaten för budgetåret 1929/1930 upptaga

22 Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2.

anslag under enahanda rubriker och till samma belopp som för innevarande
år utgått till de olika ändamål, som i propositionen nr 115 omförmälas.

Dessa anslag äro följande:

1) i det under åttonde huvudtiteln E. Universiteten, den medicinska
undervisningen m. m.: Lunds universitet upptagna anslaget å 53,835 kronor
till avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och
tjänstemän m. m. ingår ett anslag till bidrag till utgifter för en stiftelse
vid universitetet i Lund för svensk folkminnesforskning å 9,000 kronor.

2) under M. Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst upptagas vidare

dels till ortnamnskommitténs sekreterare m. m. ett extra anslag av 8,000

kronor,

dels till systematisk undersökning av svenska folkmål ett extra reservationsanslag
av 28,650 kronor,

dels ock till systematisk undersökning av sydsvenska folkmål ett extra
reservationsanslag av 3,500 kronor.

I likhet med motionärerna vill utskottet tillstyrka, att dessa anslag för
budgetåret 1929/1930 beviljas med enahanda belopp som under innevarande
budgetår.

I anslutning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

I. med bifall härutinnan till den av herrar Björck och
Reuterskiöld väckta motionen (I: 253) avslå Kungl. Maj:ts
proposition nr 115,

II. med anledning härav finna motionerna I: 256, II: 396,
II: 397 och II: 403 icke till någon riksdagens åtgärd föranleda,

III. i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte låta verkställa förnyad utredning angående
organisationen av undersökningarna av svenska landsmål,
ortnamn och folkminnen ävensom att på denna utredning
grundat förslag om möjligt måtte föreläggas 1930
års riksdag,

IV. , med bifall härutinnan till ovanberörda motion I: 253,
under åttonde huvudtiteln för budgetåret 1929/1930 anvisa

a) under rubrik E. Universiteten, den medicinska undervisningen
m. m.: Lunds universitet till bidrag till utgifter
för en stiftelse vid universitetet i Lund för svensk folkminnesforskning
ett extra anslag av 9,000 kronor,

att utgå på de närmare villkor, Kungl. Maj:t kan finna
lämpligt bestämma;

b) under rubrik M. Understöd åt vetenskap, vitterhet
och konst till arvode under tiden 1 juli 1929—30 juni 1930

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2. 28

åt ortnamnskommitténs sekreterare med erforderliga biträden
ett extra anslag av 8,000 kronor;

c) under sistnämnda rubrik till fortsatt systematisk
undersökning av svenska folkmål ett extra reservationsanslag
av 28,650 kronor,

att utgå på de närmare villkor, Kungl. Maj:t kan finna
lämpligt bestämma;

d) under samma rubrik till systematisk undersökning av
sydsvenska folkmål ett extra reservationsanslag av 3,500
kronor,

att utgå på de närmare villkor, Kungl. Maj:t kan finna
lämpligt bestämma.

Stockholm den 28 maj 1929.

På sammansatta stats- och bankoutskottets vägnar:

C. E. SVENSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från statsutskottet: herrar Nilsson i Bonarp, Bergqvist, Olof Olsson, Nilsson i Grånebo,
Bengtsson i Norup och Wigforss;

samt från bankoutskottet: herrar C. E. Svensson, Pettersson i Olovstorp, Winkler, Byberg
och Paulsen.

Reservationer:

1) av herrar Nilsson i Bonarp, Bergqvist, Wig forss och Winkler, vilka
ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Ett utforskande av den gamla svenska, i traditionen ännu fortlevande
allmogekulturen i dess olika yttringar är, såsom i statsrådsprotokollet
framhållits, en nationell angelägenhet av betydande mått. I viss utsträckning
har detta redan sedan länge blivit av statsmakterna behjärtat; såväl
genom anslag å riksstaten som genom beviljande av lotterimedel hava,
särskilt under de senaste åren, betydande belopp kommit dessa forskningsarbeten
till godo. Riksdagen har vidare genom sin skrivelse år 1919 hemställt
om verkställandet av en allsidig utredning om organiserandet av insamlingen
och utforskandet av den svenska allmogekulturen.

Utskottet är medvetet om att det i här föreliggande fråga kan anses

24

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2.

föreligga fara i dröjsmål och att det är hög tid, att åtgärder vidtagas för
att stödja de pågående insamlingsarbetena och giva åt desamma en systematisk
och målmedveten ledning. Utskottet delar sålunda de synpunkter,
vilka, efter omfattande och tidskrävande utredningar, föranlett framläggandet
för riksdagen av här föreliggande förslag.

Detta förslag avser att på grundvalen av de redan nu verksamma, delvis
statsunderstödda organen på folktraditionsforskningens område åvägabringa
ett fastare och mera systematiskt ordnande av det hittillsvarande
insamlings- och undersökningsarbetet. Det fortsatta arbetet med folktraditionsundersökningarna
tänkes sålunda skola såsom hittills försiggå inom
de tre särskilda forskningsgebiten, nämligen ortnamnsundersökningen,
folkmålsundersökningen och folkminnesforskningen, samt huvudsakligen
bedrivas genom ortnamnskommittén, i förslaget benämnd ortnamnsnämnden,
och genom de vid universiteten i Uppsala och Lund och vid Göteborgs
högskola förefintliga instituten och sammanslutningarna för landsmålsoch
folkminnesforskning. Vid en var av de tre undersökningsgrenarna
skulle — närmast under en för varje undersökningsgren tillsatt nämnd —
såsom ledare för eller medhjälpare vid ledningen av själva insamlingsoch
undersökningsarbetet varaktigt bindas ett antal av tillhopa sju personer,
vilka redan under längre tid ägnat sina krafter åt arbetet för folktraditionens
utforskande. För dessa, i statsrådsprotokollet särskilt namngivna
personer skulle inrättas personliga befattningar, uppförda å allmänna
indragningsstaten. Vad slutligen det egentliga undersökningsarbetet
beträffar skulle detsamma, liksom under senare år varit fallet, bekostas
med lotterimedel.

Vid bedömandet av den sålunda föreslagna organisationen har utskottet
haft att utgå från dels att det här gäller att inom en ganska begränsad
tid — beräknad till 15 å 20 år — samla alla tillgängliga krafter för
att rädda vad ännu räddas kan av vår snabbt försvinnande folktradition,
dels ock att en organisation för detta ändamål under inga förhållanden får
givas en sådan utformning, att den kan befaras komma att kvarstå efter
den tid, då själva insamlingsarbetet och det härmed samtidiga, preliminära
vetenskapliga bearbetandet avslutats.

Från dessa utgångspunkter har utskottet funnit de grundläggande principerna
i det nu framlagda förslaget tillfredsställande, och vill utskottet
sålunda i princip förorda bifall till detsamma.

Beträffande en av forskningsgrenarna, folkminnesforskningen, hava
emellertid i motionen II: 397 framkommit åtskilliga invändningar mot
Kungl. Maj:ts förslag, och vidare har i samma motion föreslagits inrättandet
åt docenten von Sydow av en personlig professur i folkminnesforskning
vid Lunds universitet. Utskottet finner visserligen goda skäl vara
anförda för detta förslag, men har dock icke ansett sig kunna förorda,
att riksdagen skulle på grundvalen av ett motionsvis framställt för -

25

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2.

slag fatta beslut om upprättande av en dylilc professur. Utskottet ur av
den meningen, att förslag i ett ämne av förevarande art bör föreläggas
riksdagen av Kungl. Maj:t.

Då jämväl i övrigt en ytterligare utredning av den framtida organisationen
av folkminnesforskningen synes vara önskvärd, har utskottet ansett
sig böra föreslå riksdagen att, med avslag å Kungl. Maj:ts förslag i denna
del, hos Kungl. Maj:t anhålla om verkställandet av förnyad utredning beträffande
den framtida organisationen av folkminnesforskningen, varvid
jämväl de i motionen II: 397 framhållna synpunkterna torde böra övervägas.
Det torde vara att hoppas, att det skall visa sig möjligt att ett på
denna utredning framlagt förslag skall kunna föreläggas 1930 års riksdag.

I anslutning till vad sålunda förordats beträffande folkminnesforskningen
torde det vara nödvändigt att i riksstaten för budgetåret 192.)/1J30 upp
taga det anslag å 9,000 kronor, som för närvarande utgår till bidrag till
utgifter för en stiftelse vid universitetet i Lund för svensk folkminnesforskning
(Gunnar Olof Hyltén-Cavallius stiftelse).

Mot inrättandet av de föreslagna folkmåls- och ortnamnsnämnderna har
utskottet icke funnit något att erinra. Kostnaderna för dessa nämnder
hava kunnat nedbringas till ett minimum, då alla andra kostnader än
resekostnads- och traktamentsersättningar borttagits. Såsom i statsrådsprotokollet
framhållits, torde antalet sammanträden kunna begränsas till
två å tre om året.

Med hänsyn till vad utskottet förordat ifråga om folkminnesforskningen
torde det knappast vara lämpligt, att den av Kungl. Maj:t föreslagna centralnämnden
för folktraditionsforskningen redan nu förverkligas. Härmed
synes böra anstå, till dess att organisationen i sin helhet blivit färdig.

Härefter vill så utskottet övergå till behandlingen av de föreslagna löneförmånerna
för de personer, vilka enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle erhålla
personliga befattningar å allmänna indragningsstaten för att verka
såsom ledare m. m. för folkmåls- och ortnamnsundersökningarna.

Beträffande ledaren av landsmålsundersökningen, docenten Geijer, och
ledaren av ortnamnsundersökningen, docenten Sahlgren, har Kungl. Maj.t
föreslagit deras placerande i lönegraden B 30. I likhet med allmänna civilförvaltningens
lönenämnd finner utskottet, i betraktande av de stora fordringar
på vetenskaplig utbildning, initiativkraft och organisationsförmåga,
som måste ställas på ledarna, om syftet med den nya organisationen
skall kunna förverkligas — oavsett de rent personliga kvalifikationerna
hos de tilltänkta befattningshavarna — den föreslagna lönestallningen
lämpligt avvägd och vill sålunda tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag
i denna del.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle vidare personliga befattningar å indragningsstat
i lönegraden B 28 inrättas åt tva vid landsmalsarkivet i

28

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2.

Uppsala för närvarande anställda vetenskapliga medhjälpare, docenten
Götlind och filosofie doktorn Levander. Allmänna civilförvaltningens
lönenämnd har ställt sig tveksam till den sålunda föreslagna lönegradsplaceringen
och därvid, under hänvisning till att intendenterna (avdelningsföreståndarna)
vid nationalmuseum, antikvarierna (avdelningsföreståndarna)
vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien och statsgeologerna
vid Sveriges geologiska undersökning samtliga äro inordnade i lönegraden
B 26, ifrågasatt, huruvida icke sistnämnda lönegrad finge anses
tillfyllest jämväl för nu nämnda befattningshavare. Till denna uppfattning
vill utskottet uttala sin anslutning.

För den föreslagne föreståndaren för ett nybildat sydsvenskt landsmålsinstitut
i Lund, lektorn Swenning, har av Kungl. Maj:t föreslagits lönegraden
B 30. Lönenämnden har för sin del förordat, att lönen för lektor
Swenning måtte bestämmas till lönegraden B 28, då det förefölle lönenämnden,
som om viss skillnad i lönehänseende borde råda mellan ledaren
av folkmålsundersökningarna i Sydsverige och ledaren för folkmålsundersökningarna
inom landet i sin helhet, vilken senare såsom sekreterare och
ledamot av folkmålsnämnden torde få taga befattning med planläggningen
av undersöknings- och insamlingsarbetet såväl inom de under landsmålsarkivet
i Uppsala sorterande dialektområdena som ock inom det sydsvenska
dialektområdet.

Med hänsyn såväl till den fullt självständiga ställning, som den sydsvenska
folkmålsforskningen skall intaga till landsmålsarkivet i Uppsala, som
till de stora krav, som måste ställas på ledaren för dessa forskningsarbeten,
finner sig emellertid utskottet böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag
i denna del.

Beträffande samtliga här ifrågavarande befattningshavare har i den föreliggande
propositionen icke blott framlagts förslag ifråga om lönegradsplacering
utan jämväl gjorts uttalanden rörande den löneklass inom vederbörande
lönegrad, enligt vilken lön till dem skulle utgå.

Ifråga om docenterna Geijer och Götlind samt doktor Levander har allmänna
civilförvaltningens lönenämnd erinrat, att Kungl. Maj:t på grund
av bestämmelserna i 11 § 2 mom. av avlöningsreglementet för allmänna
civilförvaltningen äger möjlighet att i lönehänseende tillgodoräkna vederbörande
utom statens tjänst utfört arbete, därest detta fyller de föreskrivna
fordringarna i avseende å likvärdighet o. dyl.

Beträffande den nuvarande sekreteraren i ortnamnskommittén, docenten
Sahlgren, framhåller lönenämnden, att det icke framginge tydligt av propositionen,
om ej dennes verksamhet hos nämnda kommitté rätteligen vore
att betrakta såsom statsanställning. Skulle detta befinnas vara fallet,
bleve på grund av 11 § 1 mom. i avlöningsreglementet hans löneklassplacering
beroende på prövning icke av Kungl. Maj:t utan av den myndighet,
varunder han kunde komma att lyda. Därest emellertid det an -

27

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2.

såges erforderligt att åt Sahlgren säkerställa do löneförmåner 33 löneklassen
inom 30 lönegraden — som i propositionen avsåges, torde beslut
därom böra meddelas av riksdagen.

Då utskottet icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag härutinnan,
vill utskottet, i anslutning till vad lönenämnden sålunda anfört,
föreslå riksdagen att medgiva, att docenten Sahlgren må placeras i 33
löneklassen.

I fråga om lektor Swenning har lönenämnden framhållit, att han såsom
ordinarie befattningshavare inom ett ännu ej nyreglerat förvaltningsområde
icke torde för placering i löneklass kunna aberopa de i sådant hänseende
uti avlöningsreglementet för allmänna civilförvaltningen meddelade
föreskrifterna. Skulle i anslutning till propositionen placeringen i
högsta löneklassen inom vederbörande lönegrad befinnas böra tillförsäkras
honom, torde sålunda särskilt beslut härom böra av riksdagen fattas.

Lönenämnden har vidare framhållit, att man knappast kunde bortse
från de konsekvenser, som skulle kunna uppstå, därest tjänstgöring i
en viss befattning finge tillgodoräknas för löneklassplacering vid befordran
till tjänst inom högre lönegrad av den anledning, att vederbörande befattningshavare
vid sidan av sin förut innehavda tjänst utfört allmännyttigt
arbete av högre värde än det, som i den lägre befattningen i allmänhet
ålegat honom.

Trots lönenämndens betänkligheter anser sig utskottet böra förorda
Kungl. Maj:ts förslag i denna del. Utskottet vill då emellertid med
skärpa framhålla, att ett beslut av riksdagen i enlighet härmed ingalunda
kan eller får betraktas såsom prejudicerande, då det här gäller ett skäligen
enastående fall. Med anledning av vad lönenämnden härom anfört får utskottet
vidare föreslå riksdagen att medgiva, att lektor Swenning må placeras
i 33 löneklassen.

I övrigt har Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag icke givit utskottet anledning
till erinringar. Utskottet finner sig sålunda böra avstyrka det i
motionerna I: 256 och II: 396 framställda yrkandet om sådan ändring av
Kungl. Maj:ts förslag, att vid landsmålsarkivet i Uppsala på allmänna
indragningsstaten beviljas medel till en landsmålsarkivarie i lönegraden
B 20 (5,652 kronor) och ett kvinnligt biträde i lönegraden B 6 (2,484 kronor).

Vad så slutligen själva undersökningsarbetet beträffar, hava 1928 års
sakkunniga förutsatt, att detsamma, liksom under senare år varit fallet,
jämväl i fortsättningen skulle bekostas med lotterimedel. Den sammanlagda
årliga summa, som härtill krävdes, skulle — enligt uppgifter från
respektive undersökningscentraler — belöpa sig till 342,000 kronor. Departementschefen
håller före, att det för närvarande varken är möjligt eller
lämpligt att framlägga en mera detaljerad plan beträffande dessa medel,
utan det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles efter årliga

28

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2.

framställningar av vederbörande institutioner besluta om anvisande av
lotterimedel till de olika ändamålen.

Utskottet finner visserligen de krav, som från de olika undersökningseentralernas
sida framställts för här ifrågavarande ändamål, vara synnerligen
vittgående, men torde det, såsom jämväl i statsrådsprotokollet framhållits,
få ankomma på den blivande ledningen att uppgöra och underställa
Kungl. Maj:t en allmän generalplan för samtliga undersökningsarbeten
i syfte att vinna en överblick över arbetenas omfattning, varvid
tillika bör tillses, att sådana begränsningar i olika avseenden vidtagas,
vilka äro möjliga utan att äventyra effektiviteten av dessa undersökningar
eller resultatet av ifrågavarande arbeten.

Vid ett bifall till det nu av utskottet förordade förslaget skulle de årliga
kostnaderna å riksstaten ställa sig på följande sätt:

A. å allmänna indragningsstaten:
för landsmålsundersökningen:

arvode åt föreståndaren för landsmålsarkivet i Uppsala,

docenten H. Gei jer .................................. kronor 11,460: —

arvode åt medarbetaren i landsmålsarkivet i Uppsala,

docenten J. Götlind .................................. » 8,580: —

arvode åt medarbetaren i landsmålsarkivet i Uppsala,

filosofie doktor L. Levander .......................... » 8,580: —•

arvode åt föreståndaren för landsmålsundersökningen i

Lund, lektor J. Swenning ............................ » 11,220:—

för ortnamnsundersökningen:

arvode åt ortnamnsnämndens sekreterare, docenten J.

Sahlgren ............................................ » 11,460: —

till ortnamnsnämnden för vissa i samband med ortnamnsforskningen
stående vetenskapliga arbeten............ » 4,000: —

Summa kronor 55,300: —

B. å åttonde huvudtiteln:

bidrag till utgifter för en stiftelse vid universitetet i

Lund för svensk folkminnesforskning ................ kronor 9,000:—

anslag till ortnamnsnämnden för namnregleringsärenden
m. m............................................. » 2,500: —

Summa kronor 11,500: —
Summa summarum kronor 66,800: —

Kostnaderna för folkmåls- och folkminnesnämnderna skulle vidare i enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag bestridas från det under åttonde huvud -

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2. 29

titeln upplörda anslaget till resekostnads- och traktamentspenningar.
Då dessa kostnader komma att bliva relativt obetydliga, bär en höjning
av detta anslag härför icke ansetts behöva ifrågasättas.

Då, såsom i det föregående erinrats, anslagen i riksstaten för budgetåiet
1929/1930 för här ifrågavarande ändamål uppgå till inalles 49,150 kronor,
skulle kostnadsökningen å riksstaten för detta budgetår, dyrtidstillägg
oberäknade, uppgå till ett belopp av (66,800—49,150) 17,650 kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må

I. med anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna
11:397 och 11:403, förstnämnda motion i vad densamma
avser här föreliggande frågor, samt med avslag
å motionerna I: 253, I: 256 och II: 396

a) medgiva, att ledningen av undersökningarna av svenska
landsmål och ortnamn må organiseras i huvudsaklig
överensstämmelse med vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 15 februari
1929 angivit ävensom vad utskottet i det föregående
anfört;

b) medgiva, att för ledningen av och arbetet vid folkmåls-
och ortnamnsundersökningarna må från och med
den 1 juli 1929 inrättas följande personliga tjänster, vilkas
innehavare skola från allmänna indragningsstaten åtnjuta
avlöning på sätt nedan sägs enligt bestämmelserna i gällande
avlöningsreglemente för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila
statsförvaltningen, nämligen:

för docenten, filosofie doktorn Anders Herman Geijer
såsom ledare av folkmålsundersökningen, lönegraden B 30,
för docenten, filosofie doktorn Johan Alfred Götlind
såsom medarbetare vid folkmålsundersökningen, lönegraden
B 26,

för filosofie doktorn Lars Levander såsom medarbetare
vid folkmålsundersökningen, lönegraden B 26,

för lektorn, filosofie doktorn Sven Julius Swenning såsom
medarbetare vid folkmålsundersökningen och ledare
av det sydsvenska undersökningsområdet, lönegraden B 30,
för docenten, filosofie doktorn Gustav Fredrik Jöran
Sahlgren såsom ledare av ortnamnsundersökningen, lönegraden
B 30,

c) föreskriva, att nu nämnda personer skola vara skyldiga
att i tillämpliga delar underkasta sig ej mindre de i

30

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2.

nyssberörda avlöningsreglemente stadgade villkoren och
bestämmelserna än även 1907 års lag angående civila
tjänstinnehavares rätt till pension jämte de i anslutning
till samma lag i pensionshänseende utfärdade bestämmelserna
för vissa tjänstemän vid statsdepartement och andra
till den civila statsförvaltningen hörande verk;

d) medgiva, att Sahlgren och Swenning må åtnjuta lön
enligt 33 klassen inom 30 lönegraden i löneplanen i gällande
avlöningsreglemente för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila
statsförvaltningen;

e) medgiva, att Swenning må med familjepensionsrätt
kvarstå i statens pensionsanstalt efter den 1 juli 1929, med
iakttagande därvid att han skall tillhöra nämnda anstalt
med oförändrat delaktighetsbelopp samt med de rättigheter
och skyldigheter i övrigt, vilka tillkomma delägare,
som innehar befattning, med vilken är förenad skyldighet
att tillhöra anstalten;

f) till bestridande av ortnamnsnämndens kostnader för
vissa i samband med ortnamnsforskningen stående vetenskapliga
arbeten å allmänna indragningsstaten anvisa ett
årligt belopp av 4,000 kronor, att utgå under den tid, Sahlgren
innehar sin ovan omförmälda personliga befattning;

g) till bestridande av ortnamnsnämndens kostnader för
vissa namnregleringsärenden m. m. under åttonde huvudtiteln
under rubrik M. Understöd åt vetenskap, vitterhet
och konst m. m. för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra
anslag av 2,500 kronor,

att utgå enligt den fördelning och i enlighet med de närmare
föreskrifter, Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva;

II. med avslag härutinnan å Kungl. Maj:ts förslag och
motionen II: 397

a) i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte, i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer,
som i det föregående angivits, och med övervägande
jämväl av de synpunkter, som i motionen II: 397 framhållits,
låta verkställa förnyad utredning angående organisationen
av undersökningen av svenska folkminnen, ävensom
att på denna utredning grundat förslag om möjligt måtte
föreläggas 1930 års riksdag;

b) till bidrag till utgifter för en stiftelse vid universitetet
i Lund för svensk folkminnesforskning under åttonde
huvudtiteln under rubrik E. Universiteten, den medicinska

Sammansatt stats- och bankoutshotts utlåtande Nr 2.

31

undervisningen m. m.: Lunds universitet för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra anslag av 9,000 kronor,

att utgå på de närmare villkor, Kungl. Maj:t kan finna
lämpligt bestämma.»

2) av herr Olof Olsson.

32

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2.

Bilaga.

Till Riksdagens sammansatta stats- och bankoutskott.

Sedan Kungl. Maj:t genom proposition nr 115 för riksdagen framlagt
förslag angående organisation av undersökningarna av svenska landsmål,
ortnamn och folkminnen och sagda proposition för förberedande handläggning
överlämnats till Eder jämte de i anledning av densamma väckta
motionerna nr I: 253 och 256 samt nr II: 396, 397 och 403, har Ni hos vederbörande
ledamot av statsrådet anhållit om utverkande av Ivungl. Maj:ts
befallning till statskontoret att till Eder inkomma med utlåtande med anledning
av ifrågavarande proposition och motioner i vad gäller organisationsfrågan;
och bär statskontoret genom nådigt beslut den 10 innevarande
månad anbefallts att till Eder inkomma med det begärda yttrandet. I anledning
härav får statskontoret beträffande ifrågavarande spörsmål anföra
följande.

I sitt den 29 november 1928 avgivna utlåtande i anledning av de s. k.
folkminnessakkunnigas betänkande framhöll statskontoret, att spörsmålet
om den ur rent teknisk forskningssynpunkt lämpligaste organisationen för
arbetet på ifrågavarande område vore ett ämne, som fölle utanför statskontorets
bedömande, och att statskontorets yttrande beträffande den föreslagna
organisationen därför torde förväntas endast i den mån den kunde
bedömas ur allmän administrativ synpunkt. Samma begränsning, som i
enlighet härmed iakttogs i sagda utlåtande, torde böra få gälla även beträffande
det yttrande, statskontoret nu har att avgiva.

Sett ur allmän administrativ synpunkt torde det i ovannämnda proposition
framlagda förslaget äga ett avgjort företräde framför det, som framfördes
i folkminnessakkunnigas betänkande, ity att den nu föreslagna organisationen
kännetecknas av enkelhet och reda på samma gång som den
ansluter sig till de för närvarande på ifrågavarande undersökningsområden
arbetande institutioner och föreningar. Omkostnaderna för administrationen
synas också stå i rimligare proportion till utgifterna för själva
undersökningsarbetet än fallet var med de administrationskostnader, som
beräknades i det tidigare förslaget.

Till den centrala administrationen, ordförande samt ledamöter i centralnämnden
och de tre specialnämnderna, skulle icke utgå annan gottgörelse
än rese- och traktamentsersättning enligt föreskrifterna i allmänna resereglementet.
Endast nämndernas sekreterare skulle åtnjuta direkt ersättning
av statsverket för sitt arbete. Denna ersättning skulle emellertid ingå
i den samma befattningshavare tillkommande avlöning såsom ledare för
olika grenar av undersökningsarbetet.

Dessa tjänster såsom ledare av undersökningarna och sekreterare i nämnderna
utgöra uppenbarligen hörnstenarna i den föreslagna organisationen.
Det synes därför självfallet, att åt dem, som erhålla dessa befattningar,
bör beredas den fastare ställning, som följer med innehav av tjänst med
avlöning av statsmedel. Däremot kan måhända tvekan uppstå med avseende
å förslaget att för dem upprätta personliga tjänster å allmänna indragningsstaten.
Eu anordning av sistberörda slag har huvudsakligen

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2.

33

kommit till användning endast när det gällt att vid eu statsinstitution
binda eu arbetskraft, som dokumenterat sig såsom utomordentligt skicklig
på ett visst verksamhetsområde, vilket annars ej .ansetts böra ia särskild
företrädare vid institutionen i fråga. Sådant förhållande föreligger
ju egentligen ej bär, där det gäller att få ett visst begränsat arbete utfört
och staten för att få detsamma på snabbaste och mest effektiva sätt verkställt
önskar tillförsäkra sig biträde av härför fullt lämpliga personer.
För fall sådana som det nu förevarande brukar snarare vidtagas anordningen
med inrättande av tjänster å extra stat. Emellertid bär i propositionen
framhållits önskvärdheten att för befattningarna som ledare av undersökningarna
förvärva vissa härför särskilt kvalificerade personer, varför
det vore av behovet påkallat att giva berörda anställningar sådan
fastare karaktär, att utsikter förefunnes att de avsedda personerna funne
det fördelaktigt att åtaga sig befattningarna och att kvarstå vid desamma,
så liinge undersökningarna påginge. Vid dylikt förhållande synas några
större betänkligheter knappast böra möta mot vidtagande av den föreslagna
anordningen, särskilt som det blivit upplyst, att, därest någon gren
av det egentliga insamlingsarbetet skulle komma att upphöra, medan ledaren
för densamma ännu kvarstode i tjänst, dennes arbetskraft med fördel
skulle kunna utnyttjas för den vetenskapliga bearbetning av det insamlade
materialet, som ansåges nödvändigt för dettas framtida förvaring och
nyttiggörande.

Samma skäl, som anförts för uppförande på allmänna indragningsstaten
av ledarebefattningarna, hava också åberopats för vidtagande av motsvarande
anordning beträffande tjänster, avsedda för rent vetenskapliga
medarbetare utan direkt funktion inom den centrala organisationen. Dessa
tjänster tillhöra emellertid mera den tekniskt vetenskapliga än den administrativa
organisationen av ifrågavarande undersökningar. I enlighet
med vad ovan uttalats torde därför spörsmålet om ifrågavarande tjänster
äro av den vikt och beskaffenhet, att de böra uppföras å indragningsstaten
eller över huvud taget avlönas av statsmedel, ligga utanför statskontorets
bedömande. — Så är förhållandet även med den i motionen nr 11:397
väckta frågan om en personlig professur för docenten C. W. von Sydow.

Beträffande de i motioner framförda förslagen om inrättande vid landsmålsarkivet
i Uppsala av en arkivarie- och en biträdesbefattning (motion
nr I: 256) och vid vardera av Hyltén-Cavalliusstiftelsen i Lund och institutet
för folkminnesforskning vid Göteborgs högskola av en arkivarietjänst
(motion nr II: 397) må framhållas, att ingen av dessa tjänster synes
äga något egentligt samband med den föreslagna centralorganisationen.
Ej heller torde med avseende å dessa kunna åberopas de skäl, som andragits
för inrättande av ovannämnda vetenskapliga medarbetarebefattningar.
Därest dessa tjänster anses erforderliga, torde det ligga närmast
till hands att för deras avlöning anlita andra medel än statsmedel.

I handläggningen av detta ärende hava, förutom undertecknade, deltagit
statskommissarierna friherre Leijonhufvud, Nissen och Tottie.

Stockholm den 18 april 1929.

PER SÖDERMARK.

GUSTAF ALVE.

Carl Peyron.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 saml. 2 avd. 2 häft. (Nr 2.)

3

34

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2.

Till Riksdagens sammansatta stats- och bankoutskott.

Genom remissresolution den 10 april 1929 har Kungl. Maj :t anbefallt allmänna
civilförvaltningens lönenämnd att till riksdagens sammansatta
stats- och bankoutskott inkomma med yttrande över Kungl. Maj:ts till innevarande
års riksdag avlåtna proposition, nr 115,-angående organisation
av undersökningarna av svenska landsmål, ortnamn och folkminnen jämte
vissa inom riksdagen i anledning härav väckta motioner, i vad angår de
ifrågasatta tjänsternas placerande i lönegrader och löneklasser; och får
lönenämnden, som vid avgivande av det sålunda begärda yttrandet ansett
sig hava att utgå ifrån att den av Kungl. Maj:t föreslagna organisationen
i huvudsak kommer till genomförande, i ärendet anföra följandet

Det i förevarande proposition framlagda organisationsförslaget avser
att på grundval av de redan nu verksamma, delvis statsunderstödda organen
på ifrågavarande område åvägabringa ett fastare och mera systematiskt
ordnande av det hittillsvarande insamlings- och undersökningsarbetet.
Det fortsatta arbetet med folktraditionsuudersökningarna tänkes sålunda
skola såsom hittills försiggå inom de tre särskilda forskningsgebiten,
nämligen ortnamnsundersökningen, folkmålsundersökningen och folkminnesforskningen,
samt huvudsakligen bedrivas genom ortnamnskommittén,
i förslaget benämnd ortnamnsnämnden, och genom de vid universiteten
i Uppsala och Lund och vid Göteborgs högskola förefintliga instituten
och sammanslutningarna för landsmåls- och folkminnesforskning. Vid
en var av de tre undersökningsgrenarna skulle — närmast under en för
varje undersökningsgren tillsatt nämnd — såsom ledare för eller medhjälpare
vid ledningen av själva insamlings- och undersökningsarbetet varaktigt
bindas ett antal av tillhopa sju personer, vilka redan under längre
tid ägnat sina krafter åt arbetet för folktraditionens utforskande. För
dessa, i propositionen särskilt namngivna personer skulle inrättas personliga
befattningar med löneförmåner enligt viss lönegrad av den i 9 § av
avlöningsreglementet för allmänna civilförfattningen intagna löneplanen.
Samtliga ifrågavarande befattningshavare skulle uppföras å allmänna
indragningsstaten.

Beträffande till en början löneförmånerna för de föreslagna ledarna av
insamlings- och undersökningsarbetet å ett vart av de tre arbetsfälten,
nämligen ledaren av landsmålsundersökningen docenten A. H. Geijer,
ledaren av ortnamnsundersökningen docenten G. F. J. Sahlgren samt ledaren
av folkminnesundersökningen lektorn K. H. Celander, har i propositionen
föreslagits, att nämnda personer skulle såsom befattningshavare å indragningsstat
hänföras till 30:e lönegraden.

I betraktande av de stora fordringar på vetenskaplig utbildning, initiativkraft
och organisationsförmåga, som måste ställas på de tre ledarna,
om syftet med den nya organisationen skall kunna förverkligas, finner
lönenämnden — oavsett de rent personliga kvalifikationerna hos de tilltänkta
befattningshavarna — den sålunda föreslagna löneställningen lämpligt
avvägd.

Sammansatt stats- ock bankoutskotts utlåtande Nr 2.

35

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle vidare personliga befattningar å
indragningsstat inriittas dels åt två vid landsmålsarkivet i Uppsala för
niirvarande anställda vetenskapliga medhjälpare, docenten ,J. A. Götlind
och filosofie doktorn L. Levander, dels ock åt den nuvarande föreståndaren
för Hyltén-Cavalliusstiftelsen för svensk folkminnesforskning vid
Lunds universitet, docenten C. W. von Sydow, varjämte en dylik befattning
skulle å allmänna indragningsstaten uppföras för den blivande föreståndaren
för ett nybildat sydsvenskt landsmålsinstitut i Lund, lektorn
S. J. Swenning. Av ifrågavarande fyra befattningar hava i propositionen
de tre förra inplacerats i 28:e lönegraden, medan föreståndartjänsten vid
sistnämnda landsmålsinstitut hänförts till lönegraden B 30.

Vad till en början beträffar de två förstnämnda befattningshavarna,
måste lönenämnden för sin del ställa sig tveksam inför frågan, huruvida
tillräcklig anledning förefinnes att tilldela dessa, vilka även i fortsättningen
skulle vara underställda föreståndaren för landsmålsarkivet i
Uppsala, tillika ledaren för folkmålsundersöknin garna inom landet, den
relativt höga lönegradsplacering, som i propositionen är åsyftad. Att
märka är, att ett flertal nära jämförliga befattningshavare inom andra
förvaltningsområden intaga en lägre ställning å löneskalan än som nu
föreslås beträffande de ifrågavarande två vetenskapliga medhjälparna vid
folkmålsundersökningarna. Sålunda må erinras, hurusom intendenterna
(avdelningsföreståndarna) vid nationalmuseum, antikvarierna (avdelningsföreståndarna)
vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien och statsgeologerna
vid Sveriges geologiska undersökning samtliga äro inordnade
i 26 :e lönegraden, befattningshavare å vilka likaledes ställas stora krav i
vetenskapligt och andra hänseenden. Nämnden anser sig därför för sin
del böra ifrågasätta, huruvida icke sistnämnda lönegrad må anses tillfyllest
jämväl för de nämnda befattningshavarna vid landsmålsarkivet i
Uppsala.

I fråga om de båda övriga befattningshavarna lärer däremot en något
förmånligare löneställning få anses motiverad med hänsyn till föreliggande
arbetsuppgifter. Såsom föreståndare för och ledare av arbetet vid de båda
forskningsinstituten i Lund torde nu ifrågavarande tjänstemän komma
att intaga en tämligen självständig ställning inom den nya organisationen
med därav följande större ansvar för undersökningsarbetets ändamålsenliga
bedrivande. Vad särskilt docenten von Sydow angår, skulle denne
framdeles liksom hittills hava att meddela undervisning i folkminnesforskning
vid Lunds universitet. Å andra sidan föreligger enligt lönenämndens
mening knappast skäl att bereda föreståndaren för det blivande
landsmålsinstitutet i Lund större löneförmåner än ledaren för folkminnesundersökningarna
i sydsverige. Såvitt lönenämnden kan bedöma, torde
de båda ledarna av arbetet inom de sydsvenska folkmåls- och folkm in nesundersökningarna,
lektorn Swenning och docenten von Sydow, komma att
intaga en tämligen likartad ställning inom den nya organisationen. Därjämte
vill det förefalla lönenämnden, som om viss skillnad i lönehänseende
bör råda mellan ledaren av folkmålsundersökningarna i sydsverige
och ledaren för folkmålsundersökningarna inom landet i sin helhet, vilken
senare såsom sekreterare och ledamot av folkmålsnämnden torde få taga
befattning med planläggningen av undersöknings- och insamlingsarbetet
såväl inom de under landsmålsarkivet i Uppsala sorterande dialektområdena
som ock inom det sydsvenska dialektområdet. Enligt Kungl. Maj:ts

36 Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2.

förslag skulle ju ock på folkminnesforskningens område en differentiering
i lön förefinnas mellan ledaren för insamlings- och undersökningsarbetet i
sin helhet och den för undersökningarna i Sydsverige ansvarige.

För sin del anser sig alltså lönenämnden, som finner den för docenten
von Sydow föreslagna lönegradsplaceringen i lönegrad B 28 skälig och
lämplig, höra förorda, att löneförmånerna jämväl för lektor Swenning bestämmas
att utgå enligt sistnämnda lönegrad.

Beträffande samtliga de ovan omhandlade befattningshavarna har i
den föreliggande propositionen icke blott framlagts förslag i fråga om
lönegradsplacering utan jämväl gjorts uttalanden rörande den löneklass
inom vederbörande lönegrad, enligt vilken lön till dem skulle utgå. Sålunda
förutsattes, att de tre ledarna för ortnamns-, folkmåls- och folkminnesundersökningarna
ävensom föreståndaren för landsmålsinstitutet i
Lund skola erhålla rätt att uppbära lön enligt högsta löneklassen — den
33:e — inom 30:e lönegraden. Till de i lönegraden B 28 inplacerade befattningshavarna
skulle lön utgå enligt 29:e löneklassen.

Lönenämnden vill till en början erinra, att 11 § av avlöningsreglementet
för allmänna civilförvaltningen innehåller regler för tillgodoräknande vid
löneklassplacering efter befordran till ordinarie tjänst av förut utfört arbete.
Bestämmelserna uti ifrågavarande paragraf hänföra sig dels till det
fall (inom. 1) att vederbörande före sin befordran innehaft icke-ordinarie
anställning i statens tjänst, dels ock till det fall (mom. 2) att den befordrade
före ordinarieblivandet utom statens tjänst utfört arbete av direkt
allmännyttig beskaffenhet. Vidare meddelas i 12 § föreskrifter rörande
placering i löneklass av tjänsteman, som befordras från ordinarie tjänst

1 lägre lönegrad till sådan tjänst inom högre lönegrad.

Vad angår löneklassplaceringen för ifrågavarande befattningshavare,
synes man böra skilja mellan å ena sidan lektorerna Celander och Swenning,
vilka för närvarande innehava ordinarie statstjänst, samt å andra
sidan de övriga fem tilltänkta befattningshavarna. I fråga om den senare
gruppen äger Kungl. Maj:t på grund av bestämmelserna i förberörda 11 §

2 mom. av avlöningsreglementet möjlighet att i lönekänseende tillgodoräkna
vederbörande utom statens tjänst utfört arbete, därest detta fyller
de föreskrivna fordringarna i avseende å likvärdighet o. dyl. Beträffande
den nuvarande sekreteraren i ortnamnskommittén, docenten Sahlgren,
framgår emellertid icke av propositionen tydligt, om ej dennes verksamhet
hos nämnda kommitté rätteligen är att betrakta såsom statsanställning.
Skulle detta befinnas vara fallet, blir på grund av ovan åberopade 11 §
1 mom. lians löneklassplacering beroende på prövning icke av Kungl. Maj:t
utan av den myndighet, varunder han kan komma att lyda. Därest emellertid
det anses erforderligt att åt Sahlgren säkerställa de löneförmåner —
33:e löneklassen inom 30:e lönegraden — som i propositionen avses, torde
beslut därom böra meddelas av riksdagen.

1 fråga om de båda lektorer, som skulle beredas personliga befattningar
inom den nya organisationen, får lönenämnden framhålla, att dessa såsom
ordinarie befattningshavare inom ett ännu ej nyreglerat förvaltningsområde
icke lära för placering i löneklass kunna åberopa de i sådant hänseende
uti avlöningsreglementet för allmänna civilförvaltningen meddelade
föreskrifterna. Skulle i anslutning till propositionen placeringen i
högsta löneklassen inom vederbörande lönegrad befinnas böra tillförsäkras
dem, torde sålunda särskilt beslut härom böra av riksdagen fattas.

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 2.

37

Lönenämnden anser sig emellertid icke böra underlåta att framhålla, att
man knappast kan bortse från do konsekvenser, som skulle kunna uppstå,
därest tjänstgöring i en viss befattning finge tillgodoräknas för löneklassplacering
vid befordran till tjänst inom högre lönegrad av den anledning,
att vederbörande befattningshavare vid sidan av sin förut innehavda
tjänst utfört allmännyttigt arbete av liögre värde än det, som i den lägre
befattningen i allmänhet ålegat honom.

XJti den i anledning av förevarande proposition inom första kammaren
väckta motionen nr 256 har förordats en sådan utökning av den utav
Kungl. Maj:t föreslagna organisationen av undersökningarna av svenska
landsmål, ortnamn och folkminnen, att vid landsmålsarkivet i Uppsala på
allmänna indragningsstaten anställas en landsmålsarkivarie i lönegraden
B 20 (5,652 kronor) och ett kvinnligt biträde i lönegraden B 6 (2,484 kronor).

Såsom av propositionen framgår, hade ifrågavarande befattningar upptagits
jämväl i det till grund för propositionen närmast liggande, av 1928
års folktraditionssakkunniga avgivna organisationsförslaget, dock med den
skillnaden att befattningarna i fråga skulle uppföras å extra stat i lönegraden
B 21 respektive B 7. Nämnda befattningar hava dock vid propositionens
utarbetande ansetts icke nu böra uppföras å stat.

Därest riksdagen skulle finna skäl tillmötesgå det i ovanberörda motion
framställda yrkandet om inrättande av en arkivariebefattning och en biträdestjänst
vid landsmålsarkivet i Uppsala, torde befattningshavarna i
fråga lämpligen böra, i anslutning till vad de sakkunniga föreslagit, avlönas
såsom befattningshavare å extra stat enligt lönegrad B 21 respektive
B 7. Begynnelseavlöningen till innehavaren av den förstnämnda tjänsten
skulle då komma att utgå med ett belopp av 5,652 kronor och till innehavaren
av den sistnämnda befattningen med 2,340 kronor.

I avgörandet av förevarande ärende hava deltagit undertecknad lönenämndens
ordförande, ledamöterna Elliot, Almgren, Köersner, N. A. Nilsson
och P. Nilsson samt suppleanten Reinwall.

Stockholm den 24 april 1929.

ERIK STRIDSBERG.

Alfred Carlsson.