8
Statsutskottets utlåtande Nr 78.
Nr 78.
Ankom till riksdagens kansli den 26 april 1929 kl. 2 e. in.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående åtgärd för främjande av sparsamhet hland
skolungdomen jämte i ämnet väckta motioner.
(4:e avd.)
I en till riksdagen den 15 februari 1929 avlåten proposition, nr 125, vilken
hänvisats till statsutskottets förberedande behandling, har Kungl. Maj:t, under
åberopande av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samma
dag, föreslagit riksdagen medgiva, att generalpoststyrelsen för främjande av
sparsamhet må, intill ett belopp av 50,000 kronor och i övrigt i den omfattning
Kungl. Maj:t bestämmer, av postmedel till skolungdom i riket utdela
mindre penningbelopp insatta å motböcker med postsparbanken, dock högst
två kronor å varje bok.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
I förevarande ämne hava inom riksdagen väckts vissa motioner.
Sålunda har redan före avlåtandet av ifrågavarande proposition i två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr 71, av herr
K. A. W. Björck in. fl. och den andra inom andra kammaren, nr 212, av
herr A. Olsson i Mora m. fl., hemställts, att riksdagen må medgiva, att generalpoststyrelsen
för främjande av sparsamhet må, intill ett belopp av
50,000 kronor och i övrigt i den omfattning, Kungl. Maj:t bestämmer, av
postmedel till skolungdom i riket utdela mindre penningbelopp insatta å
motböcker med postsparbanken, dock högst två kronor å varje bok.
Sedermera hava i två likalydande motioner, väckta den ena inom första
kammaren, nr 255, av herr Björck in. fl. och den andra inom andra kammaren,
nr 393, av herr Olsson i Mora m. fl., hemställts, att riksdagen ville,
med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition nr 125 gjorda hemställan men
under avböjande av de förändrade riktlinjer för skolsparverksamhetens bedrivande,
som av vederbörande departementschef uppdragits, uttala, att den
lokala folkskolemyndigheten å vederbörande ort skall äga att för skolsparverksamhetens
bedrivande fritt välja det organ, som befinnes i varje särskilt
fall mest ändamålsenligt.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna.
Statsutskottets utlåtande Nr 7H. q
Av 1928 ars riksdag medgavs (skrivelse nr 207), i anledning av Kungl.
JVlaj:ts proposition i iimnet, nr 241, att generalpoststyrelsen för främjande
av sparsamhet finge, intill ett belopp av 50,000 kronor otdi i övrigt i den
omfattning, Kungl. Maj:t bestämde, av postmedel till skolungdom i riket
utdela mindre penningbelopp, insatta å motböcker med postsparbanken, dock
nogst 2 kronor å varje bok. Riksdagen uttalade emellertid därvid bland
annat följande:
Riksdagen funne de motionsvis framhållna synpunkterna värda allt beaktande.
Redan generalpoststyrelsen hade emellertid uttalat, att, i don mån
lokala sparbanker pa tillfredsställande sätt sörjt för skolsparkasserörelsen på
yssa orter, mgen anledning funnes för postsparbanken att jämväl där budriva
sådan verksamhet. Det vore också att märka, att det angivna maximibeloppet
o0,000 kronor beraknats med utgångspunkt från att utdelning av
bocker skuUe ske endast inom viss landsända eller vissa län, där det syntes
särskilt angelaget att framja sparsamlietssträvandena. Riksdagen ville emellertid
ytterligare framhalla vikten av att ifrågavarande nya verksamhetsgren
icke av postsparbanken gaves en sådan inriktning eller finge så utveckla
sig, att den kunde komma att leda till en olämplig konkurrens om det lokala
sparkapitalet Eu förutsättning för bifall till förslaget finge överhuvud
anses a ara, att konkurrens undvekes med sparbanker eller andra pennino--mrattmngar, som dreve dylik skolsparverksamhet. ö
1 samband med nu förevarande proposition har departementschefen anfört
följande:
i lfrågav!Hjande formen av skolsparverksamhet, utdelande av spar
banksbocker
med dara insatta mindre grundbelopp, har redan tidigare till.
lampats av ett flertal privata sparbanker i landets skilda delar. Då detta för
farande befunnits utgöra ett verksamt medel till främjande av sparsamhet
bland skolungdomen, har det också vunnit allt vidare tillämpning Det är
darfor endast naturligt, att ledningen för postsparbanken, vilken& alltsedan
bankens tillkomst nedlagt ett förtjänstfullt arbete på ungdomens fostran
till sparsamhet, velat, till fullföljande av sina strävanden härutinnan i sin
verksamhet upptaga och utveckla jämväl denna propagandaform
Cxenom nastlidet års riksdagsbeslut har också möjlighet beretts postspar
hmSff
atgardJ SadtU nktmng. Riksdagens medgivande gavs under den
förutsättningen, att verksamheten från postsparbankens sida icke finge erhalla
kammaren av konkurrens med de privata penninginrättningarnas arbete
pa området och detta villkor underströks sedermera av Kungl Maj t Emel
lertid hava de av postsparbankens ledning för sparbanksböckernas utdelande
nas 1ida atgarderna b lvlt foremal for erinringar från de privata sparbanker
Anmärkningarna
synas i främsta rummet rikta sig däremot, att cirkulär
med meddelande om den planerade utdelningen av postsparbanksböcker
samt begaran om vissa uppgifter rörande redan bedriven skolsparrörelse
utsänts till samtliga skoldistrikt i riket (utom Stockholm, Göteborg och
Malmo) och al tså ayen till de distrikt, där liknande verksamhet redan igångsatts
från enskilt hal Aven om det begagnade förfaringssättet icke i och
för sig kan goras till foremal for erinran, torde dock visst fog finnas för
den anmarkmngen, att bland annat på grund av den använda formuleringen
av frågeställningen ett uttömmande omdome om de privata sparbankernas
verksamhet uti ifrågavarande hanseende näppeligen på denna väg kunde
van tas, och synes det hava bort ligga nära till hands att i stället söka i
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 42 häft. (Nr 76—78.) 847 29 2
10
Statsutskottets utlåtande Nr 78.
första rummet genom sparbankernas organisation erhålla erforderliga uppgifter,
helst samråd från detta håll erbjudits. , ,
Av uppgifter, som jag låtit införskaffa rörande den sedermera verkställda
utdelningen av postsparbanksböcker, framgår, att postsparbanksledningen
icke — på sätt densamma i sm ursprungliga skrivelse synes hava
närmast tänkt sig och riksdagen får anses hava förutsatt som villkor för sitt
bifall till förslaget — begränsat verksamheten att tillsvidare avse viss landsanda
eller vissa län, där det av olika skäl syntes särskilt angelaget att framja
sparsamhetssträvandena. Postsparbanksböcker liava nämligen utdelats i alla
län utom ett - Örebro län — om än största anparten av böckerna tillkommit
norrlandslänen. Även inom eu på ifrågavarande område sa val tillgodosedd
landsdel som Malmöhus län hava skolbarn erhållit spar bocker.
Då jag nu går att upptaga frågan om fortsatt medgivande till postsparbankens
ifrågavarande verksamhet, vill jag förutskicka, att åtgärder för uppmuntrande
av skolungdomens sparsamhet utöver dem, som redan från allmänt
eller enskilt håll vidtagits, alltjämt äro önskvärda. Inom stora områden
av landet — särskilt i rikets nordliga trakter — finnas för narvarande
inga eller blott få privata penninginrattningar och åtskilliga av
de befintliga sparbankerna hava ännu icke gått in for skolsparrorelsen. Ii -räckliga tillfällen finnas sålunda för postsparbanken att utan intrång pa
ortssparbankernas arbetsfält fortsätta denna samhällsgagnande verksamhet.
Medgivas måste också, att postsparbanken icke minst med hansyn till loirnånen
av talrika och även i de mest avlägsna bygder spridda tjänsteställen
har stora förutsättningar att tjäna skolsparverksamhetens syften.
Postsparbanken synes därför böra sättas i tillfälle att aven pa det mera
effektiva sätt, som utdelandet av postsparbanksbocker med insatta mindre
belopp innebär, fullfölja sitt arbete i skolsparrorelsens tjänst. Därvid bor
emellertid tillses, att detta arbete icke kommer att bedrivas pa området för
ortssparbankernas verksamhet. Man bör nämligen beakta olägenheten av
det jämväl i riksdagens förut omförmälda skrivelse paj>ekade förhållandet, att
postsparbankens ingripande i den lokala sparverksamheten bär till foljd,
att spar kapital dragés från orten och icke blir tillgängligt foi de lokala kie
dltAtt°med ledning av föreliggande uppgifter rörande skolsparverksamheten
i detalj avgränsa de områden, där utdelning av postsparbanksbockei till
skolungdom lämpligen bör ifrågakomma, torde näppeligen lata sig gora
Huvudregeln bör emellertid vara, att postsparbankens insats endast skall
äga karaktären av komplement till ortssparbankernas arbete och ske allenast
där varest skolsparrorelsen eljest icke bliver i denna eller liknande form ti icrodosedd
Ett ingripande från postsparbankens sida torde således bora begränsas
till områden, vilka ej kunna betraktas såsom egentligt verksamhetsområde
för en ortssparbank, som genom positiva åtgärder adagalagt intresse
för skolsparrorelsens främjande. I överensstämmelse harmed larer postsparbanken
få träda tillbaka för sparbank, i den män densamma inom sadant
område ytterligare utvidgar sin verksamhet uti ifrågavarande avseende. Avoränsningen
mellan de olika sparinrättningarnas verksamhetsområden synes
böra ske efter i varje särskilt fall vidtagen undersökning och efter samiad
mellan postsparbankens ledning och vederbörande sparbanksorganisation.
Ett samarbete härutinnan borde vara så mycket lattare att astadkomma,
som det gäller en gemensam strävan för ett ur alla synjiunkter behjartansvärt
syfte och — såsom även generalpoststyrelsen framhållit — från postsparbankens
sida allenast är fråga om åtgärder till det allmannas och barnens
bästa men icke gäller något postsparbankens konkurrentintresse, hor
Statsutskottets utlåtande Nr 78. 11
ett sådant samarbete synas mig de nu uppdragna riktlinjerna kunna utgöra
en grundval.
Generalpoststyrelsens framställning om beredande av möjlighet att jämväl
under innevarande år till skolungdom utdela postsparbanksböcker med
därå insatta belopp till en sammanlagd summa av högst 50,000 kronor synes
mig alltså böra vinna bifall. Däremot anser jag mig icke kunna förorda det
av generalpoststyrelsen föreslagna bemyndigandet för Kungl. Maj:t att även
för framtiden besluta rörande anslag för ändamålet, utan torde, därest ytterligare
utdelning av postsparbanksböcker ifrågasättes, riksdagens medgivande
böra åtminstone tillsvidare för varje gång inhämtas.»
Till Kungl. Maj:ts förevarande proposition hava av departementschefen
knutits vissa direktiv rörande de former, vari postsparbankens skolsparkasserörelse
enligt hans mening bör för framtiden bedrivas. Sålunda förutsättes
bland annat att postsparbankens ifrågavarande verksamhet skulle »begränsas
till områden, vilka ej kunna betraktas såsom egentligt verksamhetsområde
för en ortssparbank, som genom positiva åtgärder ådagalagt intresse för
skolsparrörelsens främjande». I den man ortsbanken utvidgar sin ifrågavarande
verksamhet skulle postsparbanken få träda tillbaka för denna.
Utskottet måste för sin del finna olämpligt att genom dylika snäva och
mot postsparbanken ensidigt riktade direktiv kringskära en så allmängagnande
och behjärtansvärd verksamhet som skolsparkasserörelsen. Det initiativ,
som postsparbankens ledning i detta avseende tagit, torde tvärtom
vara förtjänt av all uppmuntran från statsmakternas sida. Utskottet kan
ej heller finna, att postsparbanksledningen frångått de allmänna riktlinjer,
som vid sistlidne riksdag uppdrogos för ifrågavarande verksamhet.
I likhet med motionärerna håller utskottet före, att det bör ankomma på
de lokala folkskolemyndigheterna att fritt välja det organ för skolsparverksamheten,
som med hänsyn till ortsförhållandena kan finnas mest ändamålsenligt.
Under åberopande härav hemställer utskottet,
att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag
och de av herrar Björck m. fl. och herr Olsson i Mora
m. fl. i ämnet väckta motionerna (I: 71 och 255 samt II: 212
och 393) må medgiva, att generalpoststyrelsen för främjande
av sparsamhet må, intill ett belopp av 50,000 kronor, av postmedel
till skolungdom i riket utdela mindre penningbelopp,
insatta å motböcker med postsparbanken, dock högst två kronor
å varje bok.
Stockholm den 26 april 1929.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Utskottets
yttrande.
Närvarande: se under utlåtandet nr 77.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 78.
Reservationer:
1) av herrar Widell, Dahl, Svensson i Kompersmåla, Tlielin, Nilsson i
Bonarp, Olsson i Blädinge, Persson i Fritorp och Anderson i Storegården,
vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:
»I fråga om de direktiv för postsparbankens verksamhet å förevarande
område, vilka innefattas i departementschefens uttalande i ärendet, finner
utskottet desamma utgöra ett fullföljande av de riktlinjer, som riksdagen
1928 angivit vid anvisande av medel för enahanda ändamål. Berörda riktlinjer
torde alltjämt från riksdagens sida böra vidhållas.
Under åberopande härav hemställer utskottet,
a) att riksdagen med bifall till Kungl. Majrts förevarande
förslag och i anledning av de av herr Björck m. fl. och herr
Olsson i Mora m. fl. i ämnet väckta motionerna (I: 71 och 255
samt II: 212 och 393) må medgiva, att generalpoststyrelsen för
främjande av sparsamhet må, intill ett belopp av 50,000 kronor
och i övrigt i den omfattning Kungl. Maj:t bestämmer, av postmedel
till skolungdom i riket utdela mindre penningbelopp
insatta å motböcker med postsparbanken, dock högst två kronor
å varje bok;
b) att de av herr Björck m. fl. och herr Olsson i Mora m. fl.
i ämnet väckta motionerna (I: 255 och II: 393), i vad de ej blivit
här förut besvarade, ej måtte till någon riksdagens vidare åtgärd
föranleda.»
2) av herr Nilsson i Gränebo.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1929.